Anno April 2011

Transkript

1 Anno 1990 Nr: 2 April 2011 Pris: 10:-

2 Riktlinjer och innehåll Spegelögaredaktionens ambition är att ge ut en levande, aktuell tidning, som både är utåtriktad och speglar verksamheten på Fontänhuset samt medlemmarnas vardag. För att åstadkomma det är allt material från medlemmar och stödmedlemmar av stort värde för oss. Vi har antagit följande riktlinjer för vår tidning: En allmän, positiv riktlinje för tidningen är att den ska motverka fördomar om människor med psykiska problem. Politiska eller religiösa texter är tillåtna, men så att tidningen blir ett debattforum och inte ett propagandainstrument för något enskilt parti, särskild religion eller religionstolkning. Texter ska vara allmänt begripliga. De får ta upp komplicerade frågor men det ska vara möjligt för gemene man att följa tankegången. Texter (eller bilder) får inte innehålla något som kränker grupp eller enskilda. Alla citat ska ha angiven källa. Tidningen har ingen ansvarig utgivare vilket innebär att anonyma bidrag inte tas in. Var och en måste med sitt namn ta ansvar för sitt bidrag. Redaktionen förbehåller sig rätten att göra redaktionella ändringar i inkomna bidrag och avgör vad som slutligen ska komma in i tidningen. Om redaktionen av någon anledning inte kan besluta, hänskjuts avgörandet till föreståndaren. Du är, käre läsare, välkommen med artiklar. Vi hjälper gärna till att renskriva och redigera texter. Alla bidrag är välkomna. Skriv gärna och mycket så får vi en levande tidning. - REDAKTIONEN - Ledare 3 Skostaden Örebro 4-5 Vardagens dilemma - Teknikens (bl)under 6 Diktsidan 7 Erik XIV del II 8-9 Våra stödföretag - Säljcenter Öppet Hus Mums på recept 14 I huvudet på Dag 14 Marie Bebådelsedag 15 Månadens profil 16 När det är nog, så är det nog 17 Kroppsfixering 17 Konstutställning 18 Rättelse! 18 Händer i Huset 19 2 SPÖ Nr

3 Ledare Att vara ung med framtiden och större delen av livet framför sig tolkas ofta som de bästa åren i livet. Att lämna skolan bakom sig och söka sig försörjning har dock blivit allt annat än ljust. Arbetslösheten, främst bland unga, har under de senaste åren stigit till närmare trettio procent, och har man lyckats få in en fot i arbetslivet väntar osäkra anställningar. Dessutom har vi nåtts av uppmärksammade reportage i massmedia på sistone, hur unga utnyttjas genom löften om goda förtjänster och rent av rena lögner. Att vara ung har aldrig varit lätt, men optimismen som alltid varit ett signum för alla unga generationer borde vara en injektion, hur illa det än verkar. Arbetslösheten bland unga är i Sverige väsentligt högre än motsvarande länder inom Europiska Unionen. Vad detta beror på ägnar sig politiker och experter en hel del tid på. Det talas om lägre löner för anställning av unga, flexibilitet, lärlingsplatser och så vidare. Ännu har vi inte sett några handfasta resultat. En anledning till arbetslösheten i stort talas det sällan om; det faktum att inflationsmålet på två procent har högsta prioritet inom EU - inte arbetslösheten. Carl-Erik S. Foto: Susanna Larsson Som stödmedlem bidrar du till vår verksamhet och får samtliga nummer av tidningen Spegelöga, antingen i brevlådan eller som digital tidning. Du bidrar också till medlemsaktiviteter som är mycket uppskattade inslag i verksamheten. Då får alla möjlighet till upplevelser utanför sin vardag. Privatpersoner 100:- Organisationer/Företag 200:- Bankgiro nr Hälsningar medarbetarna på Fontänhuset SPÖ Nr

4 Skostaden Örebro För generationer skolbarn har Örebro karakteriserats som skostaden, men i själva verket var denna epok i stadens historia kort, den omfattar bara sextio år. Men man får inte glömma bort att skotillverkningen har gamla anor i länet genom skomakeriet som bedrevs i verkstäder med upp till tiotalet anställda och med Kumla som centralort. På 1870-talet fanns 17 handskomakare i Örebro. Skomodellerna var enkla snörkängor eller resårkängor, och för kvinnor och barn tillverkades inte särskilda höger- och vänsterskor utan skodonen gjordes över raka läster. Det var praktiskt för att man då och då kunde skifta sko, och på så vis slet man dem jämnare. Den första skofabriken startade inte i Närke, utan i Vänersborg Först 1894 kom fabrikationen igång i länet och i Örebro var det läderhandlarna som betjänat skomakarna som etablerade sig som fabrikörer. I Kumla var det i första hand några partiskomakare som öppnade i större tätorten och utrustade sig med maskiner. En bit in på 1900-talet kom fabrikationen igång i större skala. Den allra första skofabriken i Örebro grundades av Johan Fagerlind och John Palmborg De hade köpt in de nödvändiga maskinerna i Tyskland och installerade dem i den byggnad vid Östra Bangatan som tidigare tillhörde Segelbergs Tändsticksfabrik. Det var ett 25-tal arbetare, varav sju kvinnor, som var anställda. Jag är född, och har bott nästan hela mitt liv, i Örebro stad som förr i tiden kallades Skostaden Örebro. Min morfar var skofabrikör, han hade först skofabrik ihop med sina bröder och sedan sin egen fabrik, som låg på olika ställen i Örebro under årens lopp. Den manliga sidan av morfars släkt, generation efter generation, har ägnat sig åt skohantverk och varit skofabrikörer! Andra kända skofabriker som grundades vid seklets början var Oscaria, Rex, Skandia, Victoria, Göta, Thule, Kronan, m.fl. De skulle få sin verkliga chans under första världskriget, och även under andra världskriget, genom produktion till armén och export. År 1914 arbetade nästan hälften av stadens 5000 arbetare inom skoindustrin, och dessutom etablerade sig en rad underleverantörer, bl.a. klackfabriker, skobandsfabriker och lästfabriker. I fabrikerna var de flesta arbetsuppgifter ackordbaserade och lönesystemet var inte upplagt så att de mer specialiserade arbetsuppgifterna var bättre betalda. Istället var det den individuella prestationsförmågan som var helt avgörande och därmed kunde en nåtlerska ta mindre kvalificerad nåtling som hon kunde väl och arbeta snabbare och på det viset få ett högre ackord. Nåtling kallas det moment då de olika smådelar som ingår i skons ovandel sys ihop, nåtlas, med varandra. Nåtling kan alltså betecknas som dels den färdigsydda ovandelen till en sko, dels som namn på sömmarna på ovanlädret. På skomakeriets tid benämndes sättet att sy ihop de olika delarna bl.a. för stickning, men efter att nåtlingsmaskinerna, skomaskinerna, införts i slutet av 1800-talet användes en ny fackterm när det gällde allt maskinsömmat ovanläder, nämligen nåtling. Själva ordet nåt betyder enligt Svenska Akademins Ordlista just söm. I början av seklet hade man timlöner, som för vuxna manliga yrkesvana arbetare varierade mellan öre, vanligtvis SPÖ Nr

5 öre, och för yrkeslärda kvinnliga arbetare mellan öre, vanligtvis öre kom ett riksavtal som gav en minimilön för en fullgod manlig arbetare som uppnått 19-års ålder, och sammanlagt 6 månader utfört samma arbete på en skofabrik, på 37 öre i timmen i Örebro. För fullgod kvinnlig arbetare som fyllt 19 år och besatt nyss nämnda yrkesvana var lönen 22 öre i timmen, och det var 2-4 öre mindre än på andra ställen i landet stabiliserades skoindustrin efter talets depressionsår. Då fanns det 249 skofabriker i Sverige med ca arbetare. 122 av dessa skofabriker låg i Örebro län med arbetare, och vid slutet av talet låg alltså hälften i Örebro län. Skostaden Örebro fabriksägare och fackliga representanter ansåg att nåtlingen var mest krävande, samt att man räknade med att det tog 1 år att bli upplärd nåtlerska och 3 år för att bli betrodd med svåra och viktiga nåtlingar, så återspeglades detta inte i några högre löner. Trots behovet och efterfrågan på flinka nåtlerskor var detta något man inte talade högt om. Trots allt var det ju så att kvinnorna tog männens rättmätiga plats som familjeförsörjare och dessutom hans jobb, och man förklarade de lägre kvinnolönerna med att det var männen som var familjeförsörjare medan kvinnornas löner snarare skulle betraktas som ett komplement till männens inkomst. I slutet av 1950-talet och början av 60-talet gav skoimporten från Italien och andra länder dödsstöten åt den en gång blomstrande svenska skoindustrin. Örebro som skostad var ett minne blott då importen på skor blev fri Idag finns det ca 10 skotillverkare kvar i hela Sverige, däribland Ages skofabrik i Kumla och Kavats skofabrik i Kumla. Det var övervägande kvinnor som arbetade med nåtlingsarbete, både i skofabrik eller i hemmet genom att utföra sömnadsarbete. Det kunde vara allt från ovanläder till damskor, barnskor och sandaler, till små detaljer som knappar och rosetter. Text: Mia Åberg Bilder: wikimedia.org och kavat.com Den allmänna attityden till varför kvinnor passade så bra till nåtling var bestående; så väl den goda smaken som fingerfärdigheten blev avgörande för kvinnors överlägsenhet vid skonåtling och mönstervärvning. Eftersom kvinnors arbete vanligtvis betalades lägre blev det naturligare att placera kvinnor på just sådant arbete som ej kunde bära högre lönekostnader. På nåtingsavdelning arbetade merparten av alla skofabrikens kvinnor. Trots att både SPÖ Nr

6 Vardagens dilemma Det här är en sida i vår tidning, som vi tänker ska återkomma i varje nummer ett tag framöver. Här är man välkommen att skriva artiklar om små eller stora dilemman i vardagen. Du väljer själv att skriva ur en allvarlig, komisk, dramatisk, skrämmande eller bara underhållande synvinkel. Mycket nöje! 6 SPÖ Nr

7 Diktsidan Som en katt vill jag vara Svart som natten Ögon som smaragder Sönderkramad och älskad Och din bara din Författare okänd av lotta J SPÖ Nr

8 Den psykiskt instabile Erik XIV Inledning Erik XIV var en glänsande kung. Han var välutbildad, språkkunnig, musikalisk, praktlysten och en mycket bördsstolt renässansfurste. Samtidigt hade han ett häftigt humör som till och med kunde gå ut över hans hustru, drottningen Karin Månsdotter (Månesköld). Erik XIV är en av den svenska kunga- och drottninglängdens mest fängslande personligheter. Hans dramatiska öde och komplicerade personlighet- den intellektuella och konstnärliga begåvningen men också melankolin, ärelystnaden och misstänksamheten, som går över i gränsen till förföljelsemani- slutar aldrig att fascinera. (Om han hörde icke existerande röster men för honom verkliga, är svårt att definitivt fastställa eftersom det här utspelade sig på 1500-talet.) Detta och mycket annat ska undertecknad försöka beskriva i följande artikel ur olika synvinklar. Här fortsätter den spännande historien om Erik XIV, del 1 kunde du läsa i föregående nummer av Spegelöga, dvs nummer I första delen kunde vi läsa om kungens jakt på kärlek, och hur han fann sin hustru Karin Månsdotter. Vi fick vara med om kröningen i Uppsala, ta del av hans dagboksanteckningar, och följa honom i hans psykiska sjukdom. Vi slutade där kungens sinnessjukdom brutit ut på allvar och fått våldsamma och blodiga följder. I sin förvirring trodde Erik XIV att han inte längre var kung. Hans dagboken är full av anteckningar som visar hans omtöcknade tillstånd. Vilket märkligt dokument är inte denna dagbok? Under Sturemorden 1567 dödades Svante, Nils och Erik Sture. Stureätten blev så småningom utraderad på svärdssidan under denna renässansepok. Kungens sjukdomstillstånd tycks ha varat till hösten Under hans frånvaro styrdes Sverige av rådet (Erik XIV :s utvalda regering). Eriks bröder Johan och Carl försökte nu på allvar slita åt sig makten. Stundtals hade Erik mycket god sjukdomsinsikt. Han tackar Gud för att ha befriat honom från de besvärliga anfäktningarna han haft både av djävulen och av onda människor. Han isolerade sig efter Sturemorden. Så kom då kungabrödernas uppror på sommaren 1568 och kungen fängslades. Till en början satt han fången på Stockholms slott Tre Kronor som kom att brinna ner år Under de följande åren flyttades han gång på gång. Erik XIV satt på följande slott de närmaste åren: Åbo slott i svenska Finland, Kastellholms slott på Åland och Gripsholms slott utanför Mariefred. Erik XIV De första byggstenarna till Gripsholms slott lät den enormt förmögne jordägaren Bo Jonsson Grip lägga på 1300-talet, därav namnet Gripsholm. Det blev ett ypperligt utbyggt renässansslott under kung Johan III:s styre. Erik XIV satt också på Västerås slott. Under de tidiga åren hade hans hustru, drottning Karin Månsdotter, och barnen fått vistas hos honom. Senare togs de ifrån honom. Paret hade vigits av ärkebiskopen Laurentius Petri. Vid giftermålet i Storkyrkan bars den kommande 8 SPÖ Nr

9 Den psykiskt instabile Erik XIV tronföljaren av fadern Erik XIV. Tronarvingen och den förstfödde sonen Gustaf, kom att födas på till Karin Månsdotter. Tillsammans fick hon därtill hörande åker- och skogsarealer. Nyköpings hus 1567, där Erik XIV och Karin Månsdotter bodde en tid. År 1574, vid sju års ålder kom kronprins Gustaf till Åbo slott. Gustaf var en nervös, vek och känslosam pojke. Gustaf var hela tiden en maktfaktor som hotade regenterna Johan III och Carl IX. Efter landsförvisningen blev så småningom Gustaf katolik och togs om hand av Jesuiterna. Han idkade studier i Padua där han läste medicin och fysik. Karin Månsdotter kom en gång till att få träffa Gustaf. Det hela kom att utspela sig i Reval (Tallin) och det var 21 år sedan de skilts åt. Hon försåg sonen med pengar och faderns dagböcker. Det visade sig att Gustaf glömt bort sitt modersmål svenskan. Dessutom kände Karin inte igen sin son, utan identifierade honom på ett par födelsemärken. De skildes åt och han kom sedan att föra ett kringflackande liv i Centraleuropa. Främst i Ryssland och Polen. Erik XIV och Karin Månsdotter P. Anders G. Hagström Erik XIV och Karin Månsdotters dotter Sigrid hamnade på Hörningsholmsslott i Södermanland, men frigavs så småningom och flyttade med modern till Liuksala gård. Efter Erik XIV:s död förlänade kung Johan III Liuksala herrgård, som ligger utanför Tammerfors i Finland, Källor: Runnquist-Olsson, Greta. Hertig Magnus av Östergötland. En psykiatrisk studie. Stockholm, Andersson, Ingvar. Erik XIV. Biografi. Stockholm, Villius, Hans. Sex Dagböcker från fem sekler. Erik XIV:s dagbok Hagström, P. Anders G. Hagström. Händelser under Johan III:s tid. Spegelöga, Örebro Åberg, Alf. Den svenska historien, Riket formas. Del 3. Stockholm Hagström, P. Anders G. Hertig Magnus Vasa av Östergötland. Spegelöga, Örebro Liljegren, Bengt. Regenter i Sverige. Lund, Carlqvist, Knut. Kung Erik av folket. Stockholm, Hagström, P. Anders G. Falskmyntning på Johan III:s tid. Spegelöga,1-2. Örebro Waltari, Mika. Karin Månsdotter. Roman. Falun,1943. Lindqvist, Herman. Gustav Vasa och hans söner och döttrar. Värnamo, SPÖ Nr

10 Våra stödföretag - Säljcenter Från choklad till en annan passion bilar! Serien om våra stödföretag fortsätter, denna gång har vi landat på en bilfirma söder om Örebro. Spänn fast säkerhetsbältet och följ med på en rundtur mellan hederliga Volvobilar och sportigare racingmodeller! Säljcenter är en familjeägd bilfirma som funnits i Örebro sedan Den huvudsakliga verksamheten är att köpa, byta och sälja bilar av olika märken, i gott skick. Mestadels handlar man med personbilar, men även husvagnar, husbilar och båtar kan vara aktuellt. Man har också verkstadsservice numera, som däckbyte och reparationer. Vi hittar firman på Södra Gårdens väg 9, i Gryts industriområde ca 6 km från Örebro centrum. Det är en stor bilhall med verkstad, tvätthall, personalutrymmen och på övervåningen kontor. Den som äger och driver företaget är Lars Sundman, 39 år. Han är en sann bilentusiast, och har så varit sedan barnsben. Hans favoritplats har alltid varit garaget, och allt som har motor och fyra hjul fångar hans uppmärksamhet. Detta enorma motorintresse har också lett honom in på en karriär inom motorsporten, och i ett hörn i bilhallen ser jag Stig Blomqvists före detta tävlingsbil stå. Den Blomqvist som kanske är Sveriges mest framgångsrike rallyförare, som en tid också körde banracing i STCC (Swedish Touring Car Championship, numera Scandinavian Touring Car Champinship). Lasse fick möjlighet att köpa Stigs bil och har själv tävlat med den. Det är också på grund av detta en hel del tävlingsbilar trängs i bilhallen. Förutom att hålla koll på begagnatmarknaden vad gäller personbilar, satsar Lasse även på att köpa och sälja racingbilar. En liten specialnisch för den här bilfirman kan man säga. Jag kan tänka mig att det krävs goda kunskaper om läget i racingvärlden, för att göra lönsamma affärer med den här typen av bilar. För övrig är det som sagt många bilar som trängs i hallen. Jag får smyga mig fram med kameran mellan stötfångarna, för att inte gå emot och göra onödiga repor i lacken. Men jag undrar hur en full bilhall ska tolkas. Är det hög efterfrågan så många bilar köps och säljs, 10 SPÖ Nr

11 därav ett stort lager, eller går det trögt och bilar blir ståendes utan köpare? Våra stödföretag - Säljcenter Enligt Lasse är det högt tryck på begagnatmarknaden, och även under finanskrisen har affärerna gått hyfsat bra. Begagnade bilar är högt eftertraktade och det gäller att kunna svara upp till kundernas förväntningar. Slutligen undrar jag om Lasse har lagt sin racingkarriär bakom sig, eller om vi ska hålla utkik i startlistorna framöver. - Jag har haft ett break på några år, men längtan ut på banan finns hela tiden. Så i sommar ska jag faktiskt tävla igen, i Fiat cup, berättar Lasse. Om racingsäsongen går lika bra som bilaffärerna återstår att se. Text och bild: Susanna Larsson Tack till våra stödföretag Activa Adolfsons Kläder i Odensbacken Aktiv Assistans Tillsammans AB Diakonicentralen Svenska Kyrkan FPS Steget Karin Isbäck AB Lagermetall AB SGM Fastigheter Spårbyggar n Säljcenter Örebro Kaffe & Pralin Örebro Kropp & Själ AB SPÖ Nr

12 Öppet Hus Kom till vårt klubbhus och ta del av vår verksamhet. Möt medlemmar och handledare. Vi finns här för att visa hur vi arbetar och berättar gärna om Fontänhusmodellen. Vi bjuder på kaffe med kaka, säljer korv med bröd och har tipspromenad med fina priser. Kumla Närradio på 94,3 och Örebro Närradio kommer att finnas på plats och direktsända under fredagen, så passa på att göra din röst hörd. 12 SPÖ Nr

13 Öppet Hus Stiftelsen Fontänhuset finns till för personer som har en psykiatrisk sjukdomshistoria. Fontänhuset kan öppna dörren till en förändrad vardag med många nya sociala kontakter. Man arbetar efter egen förmåga i en bra arbetsmiljö. Vi kan erbjuda kamratskap, glädje och trygghet i en kreativ och utvecklande atmosfär. Vi har tre arbetsenheter; Service, Kök och Administration. Vi finns på Målgatan tel: SPÖ Nr

14 Mums på recept Här kommer ett recept på en farligt god morotskaka! Ingredienser: 4 st ägg 4 dl socker 6 dl rivna morötter 250 g rumstemperat smör 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker 2 tsk bikarbonat Fyllning/glasyr 200 g Philadelphia ost 100 g rumstemperat smör 3 dl florsocker Gör så här: Vispa ägg och socker poröst. Blanda alla torra ingredienser. Rör ned i äggsmeten. Tillsätt morötterna. Lägg bakplåtspapper i en långpanna. Häll smeten i långpannan. Grädda mitt i ugnen i 175 i minuter. Medan kakan står i ungen kan du blanda glasyren. Låt kakan svalna innan du brer ut glasyren på den. Skär sen i lagom stora bitar. Servera kanske med en god morotsjuice och dekorera med lite morotsblast på fatet! hälsar Ida och Karin i köket I huvudet på Dag Styrka är att hålla sig upprätt, förlitande se runt hörn. Lärande av förgångna Houdinis, kontrollerat asgarvande i enskildhet mig gives. I de bakersta raderna lyssnar jag, återsänder stundtals. Vi ska ju vidare inte min men vår börda. I namnet antyds nobelrollen som ej behövs gagnas i alla rum. Dag Reineborg 14 SPÖ Nr

15 Marie Bebådelsedag Jag har valt att berätta om Marie Bebådelsedagen. Det roliga med den dagen är att jag har namnsdag då. Jag heter Marie i andranamn och ibland firar jag med just våfflor. Historia Traditionen med att fira jungfru Marie bebådelsedag inleddes år 1684, 25 mars på lördagen före palmsöndag eller tredjedag påsk. År 1953 förändrade man seden i Svenska kyrkan. Än idag lever denna tradition i katolska och ortodoxa kyrkan. Mellan mars firar man jungfru Marie bebådelsedag på en söndag. Den folkliga traditionen av Marie bebådelsedag firas den 25 mars. Vårfrudagen Förr i tiden kallades Marie Bebådelsedagen också för Vårfrudagen. Jungfru Maria kallades för Vår fru. I Sverige sa man först Våfferdagen men efter många år ändrades uttalet till Våffeldagen istället. Därför blev det vanligt att äta våfflor på Marie Bebådelsedagen. Vårdagjämning Vårdagjämning betyder att natten och dagen är lika långa, och den brukar inträffa 20 eller 21 mars. Man firar vårdagjämningen en speciell dag, nämligen Marie Bebådelsedag. I år, 2011, är vårdagjämningen 21 mars. I Lukasevangeliet 1:26 38 kan du läsa om budskapet till Maria om Jesu födelse. Där berättar ängeln Gabriel för Maria att hon ska föda Guds son och ge honom namnet Jesus. Källor /Samira SPÖ Nr

16 Månadens profil Namn: Pär Andersson Ålder: 50 år Medlem på Huset: Sedan 1996 Aktiv på: Administrationen Jag har fått äran att intervjua en av våra medlemmar. I det här numret är det Pär Andersson som vi får lära känna lite närmare. Berätta lite om dig själv! Jag är en glad och skämtsam person. Jag lever ensam, men har en son och är också farfar. Förutom Fontänhuset har jag varit på tre olika arbetsplatser. Ett av dem var ett så kallat övergångsarbete inom Försäkringskassan. Hur fick du höra talas om Fontänhuset? Det var under sjukdomstiden som min kontaktman på psykavdelningen nämnde Fontänhuset, och rekommenderade mig ett besök på verksamheten. Jag kände direkt att jag hade kommit rätt, och blev medlem kort därefter. Hur trivs du här på Fontänhuset? Jag trivs fortfarande bra här, även om det går upp och ner. Jag har varit på alla enheter, det varierar med tiden vart jag helst arbetar. Efter mina sjukdomsskov har Fontänhuset betytt enormt mycket för mig, det har varit tryggt att återhämta sig i en välkänd miljö. Efter alla år har jag fått många goda vänner i Huset. Nu har jag varit frisk så länge, så nu skulle jag vilja prova något annat. Men Fontänhuset finns alltid i mitt hjärta Vad har du för intressen? Jag tycker om Idrott och sällskapsspel. Jag är intresserad av belevade kvinnor. Ensamhet är inget jag gillar så jag spenderar mycket tid med vänner och bekanta. Samira K 16 SPÖ Nr

17 När det är nog, så är det nog Vem skiljer den tokige från den man kallar normal? Vi är alla människor med olika bakgrunder och olika förutsättningar. EN gång inne i psyksystemet, så är du dömd för resten av livet. Ingen lyssnar på vad du säger. Ingen tror på vad du säger. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, men stigman finns fortfarande kvar. Många kända personer och genier har lidit av psykisk ohälsa under historiens lopp. Vad innebär det att vara normal? Jag hamnade i systemet Då hette diagnosen Psykisk insufficiens. Det betyder psykiskt inkapabel. Efter det har jag jobbat som Securitasväktare, taxichaufför och mycket mer. Jag har bott i Los Angeles, USA, 1 år och jobbat där, gått 5 år på Örebro universitet, och har snart en filosofiemagister examen. Men det räcker inte för att tvätta bort psykstämpeln som jag känner sitter i pannan. Jag är ingen människa utan bara en psykdiagnos, som har förändrats från gränspsykos till depression till manodepressivitet (även kallat bipolär personlighetsstörning). Vid 41 års ålder fick jag sjukpension. Då rämnade allt för mig. Jag har varit inlagd på LPT. Jag har utsatts för elchocker. Hur kan någon utsätta mig för detta, när jag alltid har varit en laglydig svensk medborgare? Hur ska jag någonsin få ett liv efter allt detta? Nya läkare hela tiden, ingen terapi, inget jobb. Vem tar ansvar för att detta får ske? Människosynen är grym. av Marie Blückert Kroppsfixering På nyheterna 27 december 2010 togs det upp hur unga tjejer försöker begå självmord med receptfria smärtstillande mediciner såsom Alvedon och Ipren. Min egen uppfattning av detta är att unga tjejer pumpas med att vara ett ideal som massmedia, reklam, modeller etc. målar upp, som bara är en bluff. Det får tjejer att känna sig otillräckliga. Alla dessa bilder är retuscherade och fabricerade. Unga tjejer vet inte om det. Det är på tiden att få ut det ärliga budskapet att bilderna av den perfekta kvinnokroppen inte finns i verkligheten. Idealen får unga tjejer i dagens perfekta samhälle att endera bli anorektiker, bulimiker, jojobantare eller det värsta scenariot, att begå självmord. Det viktiga är att få unga tjejer att förstå att de är perfekta precis som de är. Det sitter inte på utsidan, det sitter på insidan. Plastikoperationer, botox o.s.v. är fåfänga som leder till självförstörelse. UNGA TJEJER! Ni duger som ni är. Det gäller även ÄLDRE KVINNOR! Ni duger som ni är! av Marie Blückert SPÖ Nr

18 Konstutställning Den 31 maj har jag, Sandra Otaa, vernissage i Diakonicentrums café, Svenska kyrkans hus. Utställningen pågår från den 31 maj till den 22 juni. Konstverken består av tavlor målade i både akryl och olja. Min konstnärliga bakgrund började redan i barndomen. Då upptäckte jag tidigt målandet men även skulptur, sömnad och smyckestillverkning. Under gymnasiet gick jag Konstoch formlinjen och efter det Konstskolan i Stockholm. Inspirationen kommer främst från mina egna känslor, drömmar och tankar. Därför har det på senare tid blivit naturligt för mig att måla självporträtt. Min konst berättar en historia om mig. Det jag tycker är viktigast med en tavla är att den på något sätt berör och förmedlar en känsla. Svenska kyrkans hus hittar du på Storgatan 27 Örebro. Öppettider: måndag-fredag kl (torsdagar ) Varmt välkomna! /Sandra Rättelse! Ni som läste föregående nummer av Spegelöga uppmärksammade kanske att vi har 20-års jubileum i år. Vi skrev att jubileet ska firas i maj. Tyvärr blir det svårt för oss att få till det, så vi flyttar festligheterna till hösten. Som läget är nu planerar vi att hålla jubileumsfirandet i september, närmare bestämt den 22:a. Vi återkommer med vidare information, och självklart kommer inbjudningar skickas ut. Ni lär inte missa det! S.L. 18 SPÖ Nr

19 Händer i Huset Just nu är det minst sagt MYCKET i görningen här på Örebros Fontänhus I mars anlände vår nya handledare Sara, och hon börjar sakta men säkert få koll på läget hos oss. Hon är verkligen behjälplig när vi behöver styra upp tillvaron i Huset. Det som vi jobbar flitigast med för tillfället är förarbetet inför Öppet Hus-dagarna, som blir april. Det är ett omfattande arbete som kräver engagemang från både handledare och medlemmar. Vi har ordnat sponsorer, bokat träff med radio och tv, designat utskick och bjudit in länets företag och verksamheter. Ett stort projekt, som vi hoppas ska slå väl ut. Lagom till att vi ska öppna våra dörrar för allmänheten renoverar vi kontoret. Det blir nymålade väggar och ny inredning. Just nu är det grejer högt och lågt, men snart är det bättre ordning än någonsin. För övrigt pågår en del aktiviteter utanför Huset, som vanligt. Det är bl.a. ångestlopp i Stockholm, svanspaning vid Tysslingen och snart betessläpp, en tradition här i Huset. Det är alltså full aktivitet, precis som det ska vara! Susanna & Agneta Bo Andersson, Britta Andersson, Leif Andersson, Gudrun Andersson, Marie Bergstrand, Jan Blomqvist, Britta Bäckström, Erland Bohlin, Dagmar Borg, Paulina Buchert, Ann Chressman, Peter Cronarp, Bengt-Erik Edström, Jesper Ekström, Tage & Karin Eriksson, Birgit Eriksson, Bo & Kerstin Eriksson, Mattias Eriksson, Margit & Sune Göthberg, Kjell Hjelm, Karin Isbäck, Lars-Erik Johansson, Lars-Göran Johnsson, Meta Johansson, Tomas Johansson, Birgit Jonsson, Eva-Mari Karlsson-Kempi, Ann-Marie Kindgren, Christina Källman, Kristina Larsson, Gunvor Lindkvist, Marianne Lundin, Jonas Matsson, Maria Mellberg, Tore Mellberg, Anders Nyhlén, Margareta Runhede, Christer Sanden, Torgny & Eva Sintring-Larsson, Olov Skog, Sonja Sköldfelt, Lars-Ove Ståhlgren, Marianne Thor, Björn Valdemar Svärd, Bo V;son Hellström, Lena Wickberg, Margareta Wiklund, Ketty Winsryd - Örebro Sture Bolinder - Arboga, Ingrid Bolinder - Arboga, Pia Aronsson - Avesta, Bengt-Erik Hildingsson - Bjälsta, Ingalill Skoglund - Dylta Bruk, Gertrud Nilsson - Ervalla, Kristina Jansson - Fjugesta, Sivert Antonsson - Göteborg, Anna Engström - Hedemora, Doris Andersson - Hjortkvarn, Barbro Norrby - Holmsjö, Jenny Funke - Karlskoga, Susanne & Patrik Planting - Kumla, Leif Landin - Kolmården, Lars-Göran Eriksson - Laxå, Jeanette Andersson - Malmö, Inger Bergström - Mellösa, Marika & Mats Pettersson - Motala, Alf Nilsson - Stora Mellösa, Ulla Kleist - Nora, Eva-Britt & Bert Eriksson - Nyköping, Berit & Kent Svensson - Röfors, Conny Gabrielsson - Skärholmen, Maria Kolasa - Strängnäs, John & Mirjam Eriksson Storå, Bert & Ulla Blückert - Vretstorp, Michael Sörman - Västervik. SPÖ Nr

20 Fontänhuset är öppet för alla inom länet som i egenskap av patient har eller har haft kontakt med psykiatrin. Vi vänder oss till dig som i gemenskap med andra vill bygga upp din självkänsla och komma igång med arbete eller studier. Du själv eller någon annan ringer oss och får då en tid för information. Sedan kan du, så snart du vill, komma hit och prova på ett par veckor, innan du beslutar dig för att bli medlem. Du deltar i en arbetsgemenskap tillsammans med medlemmar och handledare utifrån Fontänhusfilosofin. Vårt motto är en väg in och tre vägar ut. Ring och kom på besök! Vi finns intill Deiles gatukök. Adress: Målgatan Öppettider: Mån-Fre E-post: Hemsida: info@orebrofontanhus.se kontoret@orebrofontanhus.se Nyfiken på Fontänhuset? Fontänhuset är en fristående stiftelse som drivs som klubbhus. Vi är en eftersatt grupp, som har svårt att hävda oss på arbetsmarknaden. Vi har en styrelse med representanter från olika delar av samhället. Följ verksamheten genom vår tidning Spegelöga. Stöd klubben mer aktivt genom att bli stödmedlem. Som medlem får du Spegelöga gratis. PRENUMERATIONS PRIS: Privatperson 100 kr Organisation/Företag 200 kr Fritt belopp utöver ovanstående mottages med tacksamhet. Fontänhusets bankgiro nr: Tidningen Spegelöga ges ut i ca 400 exemplar. Den utkommer med 6-12 nummer per år och skickas till medlemmar, stödmedlemmar, öppenvården, socialtjänsten m.fl. Eksjö Fontänhuset Eksjö Vetlandavägen 9, Eksjö Tel: , Fax: fontanhuset@mail.eksjo.com Malmö Fontänhuset Malmö Engelbrektsgatan 14, Malmö Tel: , Fax: E-post: info@fontanhuset.se Båstad Kärnhuset Vångavägen 36, Båstad Tel: , Fax: E-post: bastad@fountainhouse-sweden.net Nyköping Fontänhuset Nyköping Lilla Strömgatan 3, Nyköping Tel: , Fax: E- post: fontanhuset@gastabud.com Falkenberg Falkenbergs Fontänhus Lasarettsvägen 11, Falkenberg Tel , Fax: E-post: falkenberg@sverigesfontanhus.se Stockholm Fountain House Götgatan 38, Stockholm Tel: , Fax: E-post: fountain.house@stockholm.mail.telia.com Göteborg Göteborgsfontänen Andra Långgatan 25, Göteborg Tel: , Fax: E-post: goteborgsfontanen@gemenskapcentralt.se Sköndal Stora Sköndal Knut Sjöbergs väg Sköndal Tel: E-post: johanrydergard@yahoo.com Helsingborg Bryggan Norra Strandgatan 8, Helsingborg Tel: , Fax: E-post: bryggan.helsingborg@telia.com Örebro Stiftelsen Fontänhuset, Örebro Målgatan 11-13, Örebro Tel: , Fax: E-post: info@orebrofontanhus.se Järfälla Fontänen Järfälla, Upplands bro Box Järfälla Tel: E-post: @telia.com Älmhult Trappan Älmhult Vallgatan 10, Älmhult Tel: E-post: fontanhuset.trappan@telia.com Klubbhus markerade har certifierats av ICCD