Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!"

Transkript

1 Kunskapsakuten/ Smärtlindring går som en röd tråd genom hela vården, från apoteks disken till intensiven. Behandlingsarsenalen är bred, ändå får många inte rätt smärtlindring. Kunskapsakuten guidar dig igenom våra vanli gaste smärtläkemedel och konstaterar att det är skralt i pipeline. BILD: science photo library a t r ä m S Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod! alla texter: Fredrik Hedlund, layout: Pär ek. Materialet får ej kopieras och distribueras. LmV. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden februari 2011./ 1

2 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront SMÄRTSAMT VALIGT Smärta är ett av de allra vanligaste symtomen hos människan. Mellan 35 och 50 procent av befolkningen uppger att de lider av i rörelseapparaten som varat i tre månader eller mer. Utvidgas smärtbegreppet till långvarig även utanför rörelseapparaten blir förekomsten procent. Var tredje patient på en allmänläkarmottagning har någon form av smärtproblematik. Olika typer av Smärta delas in i fyra huvudtyper på smärtfysiologisk grund. 1 nociceptiv Smärtan kommer från skadad vävnad och signaleras via smärtreceptorer (nociceptorer) till centrala nervsystemet. 2 neuropatisk Smärtsignalen uppstår i nervsystemet av en skada eller felfunktion i den enskilda nerven eller i det centrala nervsystemet. 3 psykogen Smärtan är orsakad av psykiska mekanismer. 4 av okänd orsak Upplevd utan påvisbar eller misstänkt skada eller sjukdom. I BILD. Tre sätt stoppa nociceptiv? Paracetamol Trots att paracetamol är över 100 år gammalt är verkningsmekanismen inte känd. Den senaste hypotesen kommer från forskare vid Lunds universitet och går ut på följande: Paracetamol metaboliseras i levern till p-aminofenol (p-af) som sedan passerar blod-hjärnbarriären och tas upp av nervceller i CS. H 2 p-af SMÄRTLIDRIG CELLES UTSIDA CELLVÄGG ERVCELL H 2 TRPV 1 CELLES ISIDA FAAH O Arakidonsyra O H AM404 Inuti cellen kopplar enzymet FAAH ihop p-af med arakidonsyra och molekylen AM404 bildas. AM404 är en potent aktiverare av kapsaicinreceptorn TRPV 1 som när den aktiveras utövar en smärtstillande effekt. CS SKADA Opioider Opioider efterliknar kroppens egna endorfiner och binder till ett stort antal olika receptorer varav några anses vara ansvariga för den analgetiska effekten. Receptorerna som är inblandade heter my (µ 1, µ 2 och µ 3 ), delta (δ), kappa (κ) och epsilon (ε). Opioiderna blockerar smärtimpulsernas överföring i ryggmärgen och dämpar smärtupplevelsen i CS. Påverkan på my-receptorerna i CS orsakar också många besvärliga biverkningar som andningsdepression, eufori och beroende. De opioida receptorerna finns även ute i kroppen vilket orsakar en del lokala biverkningar som exempelvis förstoppning. På senare tid här även en viss lokal nociceptiv effekt av stimulering av my-, delta- och kappa-receptorer kunnat visas. SAID och acetylsalicylsyra Vid skador i vävnader Prostaglandiner bidrar enzymet cyklooxygenas 2, COX-2, till att arakidonsyra omvandlas till ocieptorer inflammatoriska prostaglandiner. Dessa gör i sin tur att nociceptorerna, smärtreceptorerna, på nervcellernas ändar blir känsligare. En andra variant, COX-1, bildar istället prostaglandiner som skyddar magslemhinnan. Arakidonsyra Acetylsalicylsyra och många SAID hämmar båda formerna av COX vilket leder till smärtlindring genom minskad bildning av inflammatoriska prostaglandiner. Men det ger samtidigt ett sämre skydd av magslemhinnan genom minskad COX-1 Skyddande prostaglandiner Skyddar magslemhinnan COX-2 Inflammatoriska prostaglandiner Medierar bildning av skyddande prostaglandiner. COX-2-hämmarna är selektiva för COX-2 vilket ger en lika bra smärtlindring med färre magbiverkningar, men i stället en oväntad ökad hjärtrisk. SVESKA GRAFIKBYRÅ 2 /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden februari LmV.

3 Läkemedel. Så ska nociceptiva behandlas Sedan tidigare har nociceptiva smärtläkemedel delats in i centralt verkande (opioider) och perifert verkande (paracetamol, ASA och SAID) medel. Den indelningen håller nu på att lösas upp eftersom det verkar som om paracetamol främst utövar sin effekt centralt samtidigt som det finns belägg för att opioider även har en smärtlindrande effekt lokalt. Alvedon, Panodil, Reliv Paracetamol är ett basläkemedel som kan användas vid alla typer av nociceptiv. Det har låg toxicitet vid korrekt användning, men saknar i princip antiinflammatorisk effekt. Engångsdoser över 1 g tillför ingen ytterligare smärtlindrande effekt. Däremot kan höga doser (normalt över 10 g) orsaka leverskador och i värsta fall livshotande nekros. Antidoten är acetylcystein som bör ges inom 15 timmar efter intaget för att ha någon avgörande effekt. Vissa patientgrupper som alkoholister och unga flickor med ätstörningar kan vara extra känsliga och levertoxicitet finns rapporterad vid eller strax över normaldosering. Liksom paracetamol är SAID:s basläkemedel vid nociceptiv, särskilt när n har en inflammatorisk komponent. ackdelen är den ökade risken för gastrointestinala biverkningar som bäst hanteras genom tillägg av protonpumpshämmare (PPI) eller misoprostol. Ett försök att minska magbiverkningarna är de så kallade COX-2-hämmarna som selektivt blockerar endast COX-2. I bästa fall halveras risken för gastrointestinala händelser, men istället ökar risken för tromboemboliska händelser. Långvarig SAID-behandling är mindre lämplig till patienter som tidigare drabbats av magsår eller som samtidigt behandlas med steroider, liksom till patienter med samtidig hjärtsvikt, hypertoni eller ischemisk hjärtsjukdom. jursjukdom, astma och graviditet är också tillstånd där SAID-behandling är olämpligt eller behöver noggrant övervägande. COX-1- och COX-2- hämmare Förstahandsmedel är diklofenak (Voltaren mfl), ibuprofen (Ipren mfl), ketoprofen (Orudis mfl) och naproxen (Pronaxen mfl). Bland övriga SAID:s finns dexibrufen, indometacin, ketorolak, lornoxikam, meloxikam, nabumeton, piroxikam, sulindak och tenoxikam. COX-2-hämmare Celecoxib (Celebra mfl), etoricoxib (Arco xia mfl), parecoxib (Dynastat). Acetylsalicylsyra (Aspirin, Bamyl, Magnecyl) Acetylsalicylsyra och dess metabolit salicylsyra har en kraftig hämmande effekt på både COX-1 och COX-2. Det ger en god smärtstillande effekt, men också relativt hög gastrointestinal biverkningsrisk. Rekommenderas inte som förstahandsmedel. Opioiderna verkar via opioidreceptorerna, men de har olika kraftig effekt och delas in i svaga och starka. De svaga opioiderna läggs ofta till behandling med paracetamol eller SAID-behandling när den inte ger tillräcklig effekt. De har även en mildare biverkningsprofil där tramadol saknar både morfins andningshämmande och förstoppande effekt i terapeutiska doser. Kodein är en prodrug till morfin som bildas i liten mängd inne i kroppen. Dextropropoxifen håller på att avvecklas och marknadsföringstillståndet i Sverige kommer att upphöra den sista mars De starka opioiderna används främst vid cancer och postoperativ. Förutom förstoppning kan opioiderna orsaka biverkningar som illamående och kräkningar liksom beroendeutveckling och andningsdepression. Hos patienter som behandlas under lång tid uppstår ibland tolerans för den analgetiska effekten, då kan det fungera att byta opioid. Svaga opioider Tramadol (obligan, Tiparol), kodein (främst i kombinationspreparat med paracetamol) och dextropropoxifen (i praktiken redan borta). Starka opioider Alfentanil (Rapifen), buprenorfin (Temgesic mfl), fentanyl (Durogesic mfl), hydromorfon (Palladon), ketobemidon (Ketogan), metadon, morfin (Dolcontin mfl), oxikodon (Oxycontin mfl), petidin, sufentanil (Sulfenta). Att behandla neuropatisk europatisk ska behandlas annorlunda än nociceptiv. Behandlingsalternativen består av tricykliska antidepressiva (till exempel amitriptylin eller nortriptylin), antiepileptika (till exempel gabapentin) eller opioider (till exempel tramadol, morfin, oxikodon eller metadon). Smärtanalys nödvändigt För att kunna behandla n rätt är det viktigt att göra en nalys. Patienten markerar ut var på kroppen n känns och hur den känns i termer av molande, stickande, brännande och så vidare. Waranpatienter Waranpatienter kan inte behandlas enligt de vanliga rekommendationerna vid. SAID, ASA, paracetamol och tramadol ökar alla blödningsbenägenheten av warfarin på olika sätt. Paracetamol kan ofta ändå användas om patientens PK-IR-värde följs noggrant. SAID bör ges tillsammans med protonpumpshämmare. Kodein, buprenorfin, gabapentin, nortriptylin och starka opioider kan användas. Behandling av barn Smärtlindring av barn kan vara besvärligt. Paracetamol är förstahandsmedel och risken för leverskador är lägre än hos vuxna. Rektal dos är högre än oral dos. SAID kan ges till barn över ett år, medan ASA inte bör ges till barn under tre år. COX-2-hämmare är inte studerat på barn. Morfin är förstahandsmedel vid svår i alla åldrar, men doseringen varierar tiofaldigt beroende på ålder och utveckling. Halveringstiden kan variera stort mellan individer i samma ålder vilket måste styra doseringsintervallet. Barn och ungdomar kan behöva högre doser än vuxna per kilo kroppsvikt. LmV. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden februari 2011./ 3

4 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront LMV ställde fem frågor till Clas Mannheimer, professor i klinisk smärtforskning vid Multidisciplinärt smärtcentrum, Östra sjukhuset i Göteborg.»Situationen är värre nu än tidigare«vilken är den största utmaningen vid behandling av smärtpatienter idag? Vården av patienter med akut och tumörrelaterad är generellt sett det som fungerar bäst. Utmaningen där är att implementera de riktlinjer och kunskaper som redan finns. Vid behandling av långvarig icke tumörrelaterad handlar det istället om att anta ett annat förhållningssätt till patienten. Här ska patienten vara aktiv och doktorn passiv. Det förväntar sig inte patienten och det är sjukvårdspersonal inte så bra på. Vid läkemedelsbehandling av är det viktigt att använda opiaterna på rätt sätt vilket också inkluderar när man inte ska använda dem. Ett ganska hett område just nu är opioidinducerad hyperalgesi, OIH. Det innebär att opiaterna i sig kan ge upphov till en paradoxal smärtökning, det forskas mycket kring detta och hur man ska behandla det. För år sedan flaggades det för att det var en stor brist på särskilda smärtteam i Sverige. Hur är situationen idag? Det är lika illa fortfarande. Jag skulle till och med säga att det är värre eftersom vi har haft en nedmontering av smärtvården på många ställen. Det har särskilt drabbat patienter med långvarig icke tumörrelaterad. Socialstyrelsens utredning som kom 1994 slog fast att en satsning på smärtvården var nödvändig, det var glasklart och total enighet om det. Det finns idag öar där det fungerar bättre. I Lund har man utvecklat verksamheten bra liksom i Östergötland och Uppsala, men generellt i landet så har det skett en nedmontering av smärtvården. I Västra Götaland har vi precis inlett arbetet att försöka skapa multimodala smärtrehabiliteringsteam och det är bra. Det är ett embryo till något positivt. En annan fråga som också diskuterades var behovet av att kunna göra nalyser på vårdcentralerna. Fungerar det idag? ej, det är ett svart område. Primärvåden är jätteviktig i smärtbehandlingen och det är i första hand en utbildningsfråga. Vi har tittat på vad en grundutbildning i ämnet för läkare och övrig personal i vår region skulle kosta. Jämfört med vad dessa patienter kostar samhället skulle det vara en sund ekonomisk investering. Denna har dock hittills uteblivit. Clas Mannheimer vill se bättre utbygd smärtvård. Att man inte satsar på smärtområdet är en stor paradox som jag aldrig har förstått. Politiskt borde detta vara en väldigt het fråga. Smärta är ett område som innebär enorma kostnader, inte minst indirekta genom exempelvis långtidssjukskrivningar. Är risken att fastna i ett missbruk av smärtlindrande läkemedel ett större eller mindre problem idag än tidigare? Det är svårt att säga eftersom det inte finns några säkra siffror att jämföra med, men det finns fortfarande en dold överkonsumtion av opiatsubstanser, både de medelstarka och de starka opiaterna, som kräver en avgiftning. Och det är ett stort problem idag. Om du fick önska dig ett nytt smärtläkemedel vad skulle dess viktigaste egenskap vara? Till att börja med så är det ju inte nya läkemedel som primärt är det som saknas, problemen inom smärtvården är mer av strukturell karaktär. Men när det gäller neurogen så begränsas alla våra medikamentella behandlingsstrategier av biverkningarna. Om dessa skulle minskas med nya läkemedel skulle det innebära ett stort framsteg i behandlingen. Fredrik hedlund Pipeline: Fem tänkbara framtida sätt att lindra. Antikroppar mot GF GF, frisätts efter vävnadsskada och ökar känsligheten för. Flera anti-gf-projekt ligger i pipeline. Tanezumab (R624/ PF ), fas II/III. Har nyligen visat god effektivitet mot artros. FAAH-hämmare Hämning av enzymet FAAH i försöksdjur minskar n. En fas II-studie på artrospatienter är nyligen avslutad med substansen PF Inga resultat är kända. TRPV1-antagonister Många av de stora läkemedelsbolagen har substanser på gång som blockerar kapsaicinreceptorn TRPV1 lokalt. Men farliga biverkningar i temperaturregleringen har bromsat hela området. 4 /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden februari LmV.

5 Med en hypotes som vänder upp och ned på mångas föreställning om paracetamols verkningsmekanism är två svenska forskare på god väg att lösa den över 100 år gamla farmakologiska gåtan. I höstas publicerade två lundaforskare en artikel i PLoS One där de presenterar en ny teori för hur paracetamol utövar sin smärtstillande effekt. Om de har rätt har de inte bara skrivit farmakologisk historia utan också öppnat helt nya vägar för utveckling av nya läkemedel. I korthet går teorin som apotekaren Peter Zygmunt och den kliniska farmakologen Edward Högestätt presenterar ut på att p-aminofenol, som är metaboliten till paracetamol, tar sig in i hjärnan och där med hjälp av enzymet FAAH kopplas ihop med arakidonsyra till AM404. Den i sin tur är en potent agonist av kapsaicinreceptorn TRPV1 som vid stimulering lindrar n (se grafik på föregående uppslag). Hittills har de lyckats lägga fram bevis för att det verkar fungera så här i råttor och möss. Det som är förvirrande med de nya fynden är att de visar att kapsaicinreceptorerna tycks ge smärtlindring. Tidigare teorier bygger istället på att kapsacinreceptorer ute i kroppen ger Svenska forskare på väg att lösa paracetamols gåta upphov till när man aktiverar dem. Den teorin har varit så allmänt accepterad att flera läkemedelsföretag tagit fram antagonister mot receptorn. Att stimulering av samma receptor i hjärnan skulle leda till smärtlindring var därför helt otänkbart för många. Det var faktiskt ganska svårt att få detta publicerat och det väckte en del irritation hos vissa granskare som ifrågasatte hela mekanismen, säger Peter Zygmunt. Men bevisen som de kunde presentera övertygade tillräckligt många för att artikeln skulle publiceras. Effekten av paracetamol försvinner när vi tar bort kapsaicinreceptorn. Hos möss som saknar receptorn har paracetamol ingen effekt. Och när vi tog bort enzymet FAAH så försvann effekten också. Det är ju starka evidens för att den receptorn är inblandad, säger Peter Zygmunt. De kunde även visa att det är konjugatet AM404 som står för effekten på receptorn. är vi sprutade in AM404 in i hjärnan såg vi en smärtlindrande effekt på samma sätt som när vi gav paracetamol systemiskt och den försvann också både hos djur där kapsaicinreceptorn var utknockad och när vi gav en blockerare av kapsaicinreceptorn i hjärnan, säger han. TEST. 4 frågor om I vilka huvudtyper delas in? Varför är det största biverkningsproblemet med COX-1-hämmare? Ge tre exempel på substanser som används vid behandling av neuropatisk. Är risken för leverskador vid behandling med paracetamol högre eller lägre för barn framför vuxna? Svar på alla frågor finns i Kunskapsakuten! Du hittar dem även på Sammantaget gör detta att vi tycker att vi kan säga att effekten av paracetamol går via metaboliten AM404 och den har sin site of action någonstans i hjärnan, säger Peter Zygmunt. Det verkar alltså som om stimulering av kapsaicinreceptorn lokalt ute i kroppen orsakar medan en liknande stimulering i hjärnan istället lindrar n. ästa steg blir att försöka visa att detta även gäller i människa, men det är lättare sagt än gjort. Det finns idag inget sätt att blockera kapsaicinreceptorn i hjärnan på människa, inte heller finns det enzymhämmare mot FAAH som kan användas till människa, men det är på gång. Vi vill nu testa vårt koncept genom att designa andra molekyler som omvandlas på samma sätt som paracetamol och se om de har en smärtlindrande effekt. Det skulle kunna resultera i ett nytt läkemedel som är bättre eller mindre toxiskt än paracetamol, säger Peter Zygmunt. Även om det är en mycket lång väg till ett nytt läkemedel så kan Lundaforskarnas strategi förhoppningsvis visa sig vara bättre än läkemedelsföretagens lokala antagonister mot kapsaicinreceptorn. De har nämligen nyligen stött på problem med oacceptabla biverkningar som gjort att utvecklingen vid samtliga företag har avstannat. fredrik hedlund TRPV1-agonister Stimulering av kapsaicinreceptorn TRPV1 centralt antas minska n. Är ännu på hypotesstadiet. Förutom paracetamol finns inga TRPV1- agonister i klinisk användning eller i klinisk utveckling. atriumkanalblockerare Lokalanestetika blockerar oselektivt natriumkanaler och det pågår en intensiv jakt på substanser som selektivt blockerar natriumkanaler av subtyp av1.7 och av1.8 som är involverade i smärtregleringen. LmV. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden februari 2011./ 5

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Smärta och behandling av smärta

Smärta och behandling av smärta Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3

Läs mer

Anestesimedel. Lokalanestetika. Svaga analgetika Kap 31. Opioidanalgetika Kap 20. Anestesimedel

Anestesimedel. Lokalanestetika. Svaga analgetika Kap 31. Opioidanalgetika Kap 20. Anestesimedel Anestesimedel Lokalanestetika Kap 16 Svaga analgetika Kap 31 pioidanalgetika Kap 20 1 Inducerar medvetslöshet, analgesi och muskelrelaxation Flyktiga föreningar fta halogenerade etrar med hög stabilitet

Läs mer

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Indelning. Vad är nociceptiv smärta? Analgetika. Gunnar Tobin Avd för farmakologi Göteborgs Universitet

Indelning. Vad är nociceptiv smärta? Analgetika. Gunnar Tobin Avd för farmakologi Göteborgs Universitet Analgetika Gunnar Tobin Avd för farmakologi Göteborgs Universitet Nociceptiv smärta ( vanlig smärta) Neurogen smärta Psykogen Idiopatisk Indelning Vad är nociceptiv smärta? Vävnadsskada Nervtransmission

Läs mer

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet Presenterades 27 oktober 2010 Besluten träder i kraft den 1 februari 2011 Resultat av granskningen TLV har omprövat

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken Nyheter inom smärtbehandling NSAID Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken Nyheter inom smärtbehandling NSAID och COX 2 hämmare -Verkningsmekanism -Effekt -Biverkningar NSAID och COX-2 Hämmare -Verkningsmekanism

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Inledning Denna genomgång hade som syfte att uppskatta de ekvianalgetiska

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Vad är nytt inom smärtvården?

Vad är nytt inom smärtvården? Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Kl

Kl Resttentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2013-03-06 Kl. 15.00-18.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB 191 90, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Bilaga III Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Observera: Dessa ändringar till berörda avsnitt i produktresumé och bipacksedel är resultatet av hänskjutningsförfarandet. Produktinformationen

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012.

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. Kronans Droghandel Kronans Droghandel är Sveriges tredje största

Läs mer

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Farmakologisk smärtbehandling vid Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus jkh kuration palliation palliation terminal vård Läkartidningen. 2015;112:DR77

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Smärta & smärtbehandling

Smärta & smärtbehandling Smärta & smärtbehandling Mia Berg Smärtsjuksköterska Smärtcentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala mia.berg@akademiska.se SMÄRTCENTRUM Postoperativ smärta Fler än 2000 utbildade Akuta konsulter inom sjukhuset

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

2014-09-01. Postoperativ smärtlindring. Akut (postoperativ) smärta. Akut smärta i forskningsfokus

2014-09-01. Postoperativ smärtlindring. Akut (postoperativ) smärta. Akut smärta i forskningsfokus Postoperativ smärtlindring SJSE15 T3 Akut (postoperativ) smärta Smärta är att betrakta som vitalparameter (autonomt stressvar, avvärjningsrörelse RLS 3) Akut smärta skall behandlas skyndsamt och adekvat

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

NSAID är diklofenak farligare?

NSAID är diklofenak farligare? NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär

Läs mer

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta.

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Riktlinjer för smärtbehandling hos barn-akut och postoperativ smärta Författare Stefan Lundeberg, överläkare, Specialist i Anestesi & intensivvård, algologi,

Läs mer

Centralt verkande analgetika = opioider

Centralt verkande analgetika = opioider Centralt verkande analgetika = opioider Smärtreglering Vävnadsskada frisätter bla bradykinin, serotonin, histamin, mjölksyra, ATP, ADP, kalium. Glutamat (excitatorisk) transmittor i ryggmärgens dorsalhorn

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel SmärTa och InfLammaTIon Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel BeSLUTen TräDer I kraft 2011-02-01 aros, 2010 TLV_Smärta_Inflam_20 sid.indd 1 2010-10-27 09:19:41 Sammanfattning

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Smärtmekanismer och smärtbehandling Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

I DEN MULTIMODALA BEHANDLINGEN REKOMMENDERAS FÖLJANDE LÄKEMEDEL

I DEN MULTIMODALA BEHANDLINGEN REKOMMENDERAS FÖLJANDE LÄKEMEDEL 72 Årsrapport 2012 Nationella riktlinjer för farmakologisk behandling av smärta och illamående i samband med tonsillotomi och tonsill ektomi på barn och ungdomar (< 18 år) Riktlinjerna är framtagna av

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 500 mg munsönderfallande tablett Alvedon 250 mg munsönderfallande tablet Alvedon 125 mg munsönderfallande tablettt 2 KVALITATIV

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer