Topp till tå. Stolt och öppen i Karlskrona 17. Smart, säkert, smarrigt. I stället för fylla. Gemenskap

Transkript

1 Topp till tå Din guide om hälsa från Landstinget Blekinge JUNI 2014 Smart, säkert, 14 smarrigt Välj rätt till picknickkorgen. I stället för fylla Tonårsföräldrar i samtal om ungdomar och alkohol. 8 Gemenskap 3 Kvinnor med bröstcancer stöttar varandra. Stolt och öppen i Karlskrona 17 1

2 Hur kan det vara fel att älska? Satellit, satellit, oooh... som en satellit högt upp i det blå. I vit kavaj och röda byxor bakom ett elpiano sjöng Ted Gärdestad hem segern i Melodifestivalen. Året var Samma år som monarkin i Iran störtades och kärnkraftverket i Harrisburg havererade. Det har visserligen gått några år sedan dess och mycket har hänt. Men 1979 är modern tid och jag och kanske också du har hyfsat tydliga minnen från detta år. Därför blir jag förvånad när jag läser att homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom i Sverige fram till och med detta år. Plötsligt blir jag också påmind om att första gången då jag själv blev medveten om att det fanns människor av samma kön som gillade varandra, var i tv-serien Lödder som sändes i Sverige under slutet av 70-talet. I den miljö där jag växte upp under 70-talet var homosexualitet ganska okänt. Det var ett ämne som inte nämndes, än mindre kände vi någon som var öppet homosexuell. För min tonårsdotter och hennes vänner är frågan om homosexualitet odramatisk. En del tjejer gillar tjejer, en del killar gillar killar. Fine. Var och en har rätt att leva med och älska vem man vill. Vem bryr sig? Jag blir glad och stolt när jag förstår min dotters inställning och tänker att värderingar grundläggs tidigt och kommer ofta från föräldrarna. Något gott har jag trots allt gjort i livet. Jag skäms samtidigt när jag läser reportaget i detta nummer av Topp till tå där Karlskronabon Ulf Härstedt berättar att han inte vill hålla en partner i handen eftersom han skulle bli uttittad. I min enfald trodde jag att vi kommit längre. Att det i dag, också i en småstad, är helt okej att visa sin kärlek oavsett vem man delar den med. Men så är det uppenbarligen inte. Desto större anledning för Karlskrona att arrangera en pridefestival. När du läser denna tidning har festivalen redan gått av stapeln. Jag hoppas förstås att du läser reportaget om Ulf och funderar över frågeställningen hur kan det någonsin vara fel att älska en annan människa så länge man inte skadar eller utnyttjar honom eller henne? Trevlig läsning! Madeleine Flood Kommunikationsdirektör INNEHÅLL Topp till tå görs av Landstinget Blekinge och delas ut till alla hushåll i Blekinge. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood Redaktör: Jens Lindell Text: Jens Lindell Foto: Hampus Engqvist (framsida, sidan 17, 19, 20, 21), Jenny Gustavsson (sidan 23), Jens Lindell (sidan 6, 8, 10), Mikael Månsson (sidan 3, 4, 5) Illustration: Katarina Hagerfors (sidan 22) Tryck: Strålfors Svenska AB Upplaga: Adress och telefon: Landstinget Blekinge Karlskrona E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. Trycksaken är tillverkad av 100 % återvunnet papper Gemenskapen hjälper dem att gå vidare Tryggare cancerpatienter tack vare kontaktsköterskor Våra barn gör som vi Mindre väntetid för bedömning vid smärta Tio råd om dryck i sommarvärmen Rätt tänk räddar picknicken Har personer som snusar färre hål i tänderna? På väg att bli en öppen stad Teater ger hopp om att må bättre Så tar du hand om en stukad fot Lättare att hitta och jämföra vård 2

3 Gemenskapen hjälper dem att gå vidare De har olika åldrar och olika bakgrund. Men en livsavgörande sak har de gemensamt: Alla har drabbats av bröstcancer. Topp till tå träffar gänget som gör årets mest uppmärksammade fotokalender. 3

4 Glada ordväxlingar och skratt duggar tätt mellan träd, statyer och hoppfulla rabatter i Hoglands park i Karlskrona. Det är tidig vår Men kvinnorna i det här gänget har redan synts i tidningar och hörts i radio på grund av något som tillhör nästa år: den fotokalender där de ska visa upp sina bröstcanceropererade kroppar. Vi vill visa att människan kan vara vacker trots ärr och skavanker. Det handlar om att avdramatisera utseendet efter sjukdom och operation och ge hopp och mod till andra som drabbats av sjukdomen. Men främst vill vi samla in pengar till bröstcancerfonden, säger Anette Zälle. Stöd i kris Hon är en av de cirka 35 medlemmarna i föreningen Rosa Rutor. Syftet med föreningen är att stötta varandra i den stora kris som det innebär att få bröstcancer. När vi behöver pratar vi om vår sjukdom, men oftast om roligare saker, till exempel våra fester och aktiviteter, säger föreningskamraten Cilla Bark. Hon mötte Rosa Rutor när hon mådde som sämst. Jag var så ledsen och deppig. Jag kände att livet var över, att min kropp hade svikit mig. Jag tyckte att jag såg hemsk och okvinnlig ut med bara ett bröst. I det läget peppade de andra mig och sade att livet blir bättre med tiden. Och så visade de sina kroppar och de var stolta över sig själva. I dag vet jag att det inte finns någonting jag inte kan klara. Vi har sökt oss från parken och in i ett kafé. I sällskapet finns Anna Törngren, som var ovanligt ung för att få bröstcancer, bara 29 år när hon en dag stod i duschen och kände knölar i ett av sina bröst. Det var den 28 november Tiden från det ögonblicket till nu beskriver hon som en resa rakt in i ett kaos och sedan långsamt tillbaka till något som är någorlunda normalt. Väntan på beskedet, ovissheten inför behandlingen, operationen, cytostatikan som fick henne att må så dåligt, allt detta tillhör det förflutna. Kvar finns en förändrad kropp och rädslan för att cancern ska komma tillbaka. Några få medlemmar finns inte längre i föreningen. De har dött av sjukdomen. För oss som finns kvar är det viktigt att livet blir så likt det tidigare livet som möjligt för att kunna gå vidare och må så bra som möjligt. Vi hjälper varandra att hitta saker att se fram emot hela tiden, menar Cilla Bark. Spontan idé Det var i samband med planeringen av en fest i höstas som idén om en fotokalender föddes, helt spontant. Men snart fanns inte bara ett spirande intresse bland Rosa Rutors medlemmar utan även ett stort antal sponsorer. Hela Jag kände att livet var över, att min kropp hade svikit mig. Jag tyckte att jag såg hemsk och okvinnlig ut med bara ett bröst. proceduren från stajling och dekor till fotografering och tryck är helt sponsrad. Alla pengar från försäljningen går till bröstcancerfonden. Nya mediciner hjälpte mig att överleva, mediciner som inte funnits om det inte vore för forskningen. Nu vill jag ge något tillbaka, berättar Barbro Nordqvist. Svetsat samman gruppen Att göra en fotokalender betyder mycket för medlemmarna personligen. Flera vittnar om den positiva känslan av att bli stajlad och få det förevigat på bild. Även kringarbetet med kalendern har påverkat gruppen. Det har varit mycket arbete med kalendern och det har svetsat oss samman ännu mer, konstaterar Anette Zälle. Vill du komma i kontakt med Rosa Rutor? Mejla till rosarutor@gmail.com Rosa Rutor har cirka 35 medlemmar som träffas och umgås regelbundet. Några av dem syns i fotokalendern för år

5 Glädjen och vänskapen i Rosa Rutor går inte att ta miste på. Samtidigt är det här föreningen som vi alla önskar att vi aldrig behövt gå med i, säger Marie Karlsson, tvåa från vänster i bilden, tillsammans med Anette Zälle, Anna Törngren, Cilla Bark och Barbro Nordqvist. Fakta om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt diagnoser per år. Antalet kvinnor som får bröstcancer är något färre än antalet diagnoser, eftersom ett fåtal kvinnor får cancer i båda brösten. Det är ovanligt att kvinnor under 40 år blir sjuka, men sedan blir sjukdomen allt vanligare med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer, men det är sällsynt. De flesta blir friska efter behandling om bröstcancern upptäcks tidigt. Det är viktigt att gå på de hälsoundersökningar med bröströntgen, mammografi, som alla kvinnor i Blekinge i åldern får kallelse till. Det är också bra att själv regelbundet undersöka sina bröst. Bröstcancer brukar kännas som en knöl i bröstet eller armhålan. Knölen är ofta hård och kan vara öm eller inte ömma alls. Ett annat vanligt symtom på bröstcancer är att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in. Om du får dessa symtom ska du alltid kontakta vården för att snabbt kunna bli undersökt. På 1177.se finns mer information om bröstcancer. Här finns också reportage om och krönikor av personer som fått bröstcancer. 5

6 Tryggare cancerpatienter tack vare kontaktsköterskor Varje cancerpatient får en namngiven kontaktsjuksköterska. Sköterskan är patientens väg in i vården och håller i kommunikationen om till exempel kontroll och uppföljning. Patienterna blir tryggare och mer delaktiga i vården med oss som en fast punkt, säger Irene Karlsson. Hon är en av cirka 20 kontaktsjuksköterskor vid Blekingesjukhuset. Kontaktsjuksköterskan har medicinsk kompetens inom den form av cancer som hans eller hennes patient har. Sköterskan kan sköta en del återbesök och undersökningar men framför allt svara på patientens och de närståendes frågor. Irene Karlsson finns med sina patienter redan när de får sitt sjukdomsbesked. Väntan gör det värre Att ha cancer är svårt och jobbigt i sig. Väntan och ovisshet gör upplevelsen värre, säger Jenny Eriksson, som liksom Irene Karlsson är kontaktsjuksköterska vid kirurgkliniken. Med ett telefonnummer till kontaktsjuksköterskan kan du som patient eller närstående enkelt få kontakt med en och samma person. Många vill diskutera behandlingsalternativ eller fråga om något som läkaren sade. Men patienten och kontaktsköterskan kan även ringa till varandra om provsvar eller tid för röntgen. Bearbeta oro Många samtal handlar också om att bearbeta den oro man känner inför sjukdomen. Om det vittnar Irene Karlsson. Även om en stor andel patienter i dag blir botade är cancer fortfarande ett skräckscenario. Döden kommer nära och tillvaron kan upplevas som ett enda stort kaos. Att då i alla fall ha konkreta hållpunkter, som att veta när man ska på nästa besök, betyder mer än man tror, säger Irene Karlsson. En annan viktig roll för kontaktsjuksköterskan är att följa vårdprocessen internt och säkra så att väntetiderna blir så korta som möjligt. Välkomnas Införandet av kontaktsjuksköterskor har skett successivt det senaste året och välkomnas av företrädare för patientorganisationer. Kent Lewén, som är ordförande för Prostatacancerföreningen Viktor i Blekinge, har varit delaktig i arbetet. En fast vårdkontakt i form av en namngiven kontaktsjuksköterska och att korta väntetider från remiss till specialist och från provtagning till svar, är viktiga frågor som vi drivit, säger Kent Lewén. Tre av Blekingesjukhusets kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter: Jenny Eriksson, Irene Karlsson och Charlotte Ninov. 6

7 Skydda huden med hjälp av solapp Minska risken för hudcancer och solskador genom att använda solappen Min soltid. Appen är utvecklad av Strålsäkerhetsmyndigheten. Med hjälp av den kan du beräkna en uppskattad tid för hur länge du kan vistas ute utan skyddande kläder och solkräm. Den ger dig solråd och fakta om bland annat sol och D-vitamin, UV-strålning och UV-index. Du hittar appen på Attjo-, prosit- och snörvelsäsong För många kan årets efterlängtade vår- och sommarsäsong upplevas som påfrestande och jobbig. På vår webbplats hittar du fakta och råd om allergier och överkänslighet. Där kan du dessutom få hjälp med vart du ska vända dig i vården vid besvär. Besök 1177.se eller ring Vårdguiden. Där när du behöver det. 7

8 Lyssna och visa att du bryr dig och säg vad du tycker. Att vara en bra förebild är mycket effektivare än att förmana, menar tonårsföräldrarna Emma Swahn Nilsson och Henrik Görefält. 8

9 Våra barn gör som vi Om du vill att ditt barn inte ska börja dricka alkohol för tidigt och för mycket finns ett slitet men väl fungerande råd: Var en bra förebild. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Vi har aldrig haft det stora samtalet om alkohol, säger Emma Swahn Nilsson. Hon bor i Karlskrona kommun och har tre barn, varav en 16-årig pojke. Topp till tå träffar henne tillsammans med Henrik Görefält, också trebarnspappa, med en 18-årig dotter och en 15-årig son. Emma och Henrik känner varandra och de och deras barn träffas då och då. Ett område där de båda känner trygghet och tillit till sina tonåringar är alkohol. Hälsomedveten Min son är väldigt hälsomedveten och eftersom det är en del avstånd där vi bor så kör han moped till sina kompisar. Han är väldigt rädd om sitt moppekörkort. Jag är ganska säker på att han inte har några tankar på att dricka, säger Emma och får medhåll av Henrik. Min 15-årige son säger att han inte alls är intresserad av att dricka för att han inte vet hurdan han blir. Jag kanske blir elak mot andra människor, resonerar han. Både Emma och Henrik har haft som princip att låta barnen följa med sina föräldrar i alla möjliga sammanhang, även på fest. Att aldrig bjuda ett barn under 18 år på alkoholhaltiga drycker är en helig princip i båda familjerna. Men barnen har sett sina föräldrar dricka. Därmed har de också sett hur man dricker på ett sansat och ansvarsfullt sätt, menar Henrik och Emma. Vill vara med familjen Glädjande nog vill vår 16-åring gärna vara med oss i familjen, även när det är helger då kompisarna lockar, till exempel Valborg senast, berättar Emma. Henrik tipsar om att försöka ordna sociala sammanhang där det finns jämnåriga till barnen. Det ökar chansen att tonårsbarnen vill fira stora helger tillsammans med familjen. Han vill också slå ett slag för att lära känna barnens kompisar. Håll hemmet öppet och var närvarande utan att vara påträngande när kompisarna är över. Och kommunicera med kompisarnas föräldrar. Om ditt barn säger att hon och kompisen ska på fest där och då, ring kompisens föräldrar och kolla så att det stämmer och att det är okej för dem. Känner sig trygg Henriks dotter har fyllt 18 år och han vet att hon ofta går på fester där det finns alkohol. Hon är myndig, jag kan inte göra något åt det, men jag känner mig trygg med att hon hanterar det. Vad som verkligen händer när föräldrarna inte ser och hör kan Henrik så klart inte veta. På frågan om han är vaksam svarar han ja, men säger i samma andetag att det är viktigast att visa att man bryr sig och att man har en god grundrelation med sitt barn. Vi kan inte styra alla skeenden i våra barns liv. Men om den gången kommer då det inte går bra när de är på fest ska de inte vara rädda för att ringa mamma eller pappa. Tonårsparlören stöd till dig som förälder I Tonårsparlören finns frågor och svar om ungdomar och alkohol. Tonårsparlören är både en bok och en webbplats med adressen tonarsparloren.se. Bakom boken och webbplatsen står IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget. 9

10 Mindre väntetid för bedömning vid smärta Väntetiderna för bedömning av patienter med smärta har minskat kraftigt vid Blekingesjukhusets ortopedklinik. Detta tack vare ett lyckat samarbete med sjukgymnastikavdelningen. När du får ont i exempelvis axlar, armbågar, höfter eller knän ska du kontakta din vårdcentral. Om vårdcentralen bedömer att det behövs får du en remiss till Blekingesjukhuset. Där har du tidigare alltid träffat en ortopedläkare. Men sedan ett par år tillbaka tar sjukgymnaster emot många av patienterna på ortopedmottagningarna i Karlskrona och Karlshamn. Förändringen har lett till att väntetiderna minskat kraftigt. Att vänta över 60 dagar på att få träffa en ortopedläkare var inte ovanligt. Besök inom 14 dagar Till oss sjukgymnaster kommer du inom 14 dagar efter att remissen granskats, berättar Robert Petersson, som tar emot patienter vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Samtidigt frigörs tid för ortopedläkarna att ta hand om de patienter som verkligen behöver träffa dem. Det gör man om det sannolikt behövs en operation. Men i många fall kan rätt sorts träning vara ett bättre alternativ, säger Ia Lindqvist, sjukgymnast vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Hjälper dig vidare När du besöker en sjukgymnast på ortopedmottagningen får du förslag på behandling och information om vart du kan söka dig. Sedan är det sjukgymnasterna vid vårdcentralerna eller privata sjukgymnaster som hjälper dig vidare, om det inte är så att du trots allt behöver träffa en ortopedläkare. Gör vi den bedömningen behåller du din plats i kön. Det tar alltså inte längre tid att få träffa en läkare för att du träffat en sjukgymnast först, understryker Robert Petersson. Sjukgymnasterna Robert Petersson och Ia Lindqvist med en patient som fått ont i knät. Ofta behövs inte operation, eller så kan behovet av operation fördröjas. Modernisering för 3,5 miljarder kronor föreslås Ett förslag på en investeringsplan att modernisera Blekingesjukhusets lokaler de kommande 10 åren har diskuterats av landstingets politiker under våren. Planen, som rymmer investeringar för sammanlagt 3,5 miljarder, är en följd av landstingsdirektörens utredning Framtidens hälso- och sjukvård. Utredningen tar bland annat ställning till var sjukhusvården i Blekinge ska bedrivas. Det är en fråga där politikerna är oense, vilket lett till att ett beslut om investeringsplanen inte kunnat fastställas ännu, utan förslaget har skickats på ytterligare beredning. Landstingsdirektörens förslag är att modernisera befintliga sjukhuslokaler i Karlskrona och Karlshamn. Eventuellt fattas beslut om investeringsplanen av landstingsfullmäktige den 16 juni. Förtroendet för hälsooch sjukvården ökar Förtroendet för hälso- och sjukvården i Blekinge ökar och 79 procent av invånarna i länet tycker att de har god tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är något bättre än genomsnittet i riket. Det visar den senaste enkätundersökningen Vårdbarometern, som görs för att ta reda på vad invånarna tycker om och förväntar sig av vården. Undersökningen pekar också ut områden där blekingarna tycker att vården kan bli bättre. När det gäller tillgången till sjukvård vill 23 procent av dem som svarat på undersökningen se kortare väntetider. Blekingeborna vill också att det ska vara lättare att boka tid för läkarbesök och kortare avstånd till vården. 10

11 Lyckat införande av robotoperationer Att börja operera med hjälp av en operationsrobot har inneburit stora förbättringar för patienterna. Det menar läkarna i de operationsteam som använder roboten. Mindre operationssår, mindre blödningar, mindre smärta och kortare tid på sjukhuset är några av effekterna. Robotoperationerna började i januari och sker inom gynekologi, urologi och tarmkirurgi. Blekingesjukhuset räknar med att genomföra 250 till 300 robotoperationer per år. Även äldre har ont i själen Äldres psykiska hälsa är sedan länge ett eftersatt område. Blekingebor som är 75 år eller äldre äter mer sömnmedel och lugnande medel än genomsnittet i Sverige. Men psykisk ohälsa är ett stort problem för äldre i hela landet. 12 till 15 procent av dem som är över 65 år drabbas av depressionssjukdom. Vårdpersonal stöter ofta på äldre personer som är oroliga eller deprimerade, men det kan vara svårt att upptäcka signalerna i tid och tolka dem rätt. Därför får i år 700 vårdanställda i Landstinget Blekinge och länets kommuner utbildning om äldres psykiska hälsa. Gott bemötande på vårdcentralen Blekingarna är mer nöjda med sina vårdcentraler än genomsnittet i riket. Det visar en nationell patientenkät där patienter som besökte vårdcentralerna fick svara på en rad frågor om vården. Länets vårdcentraler fick bättre betyg än riksgenomsnittet på flera av de åtta områden som undersöktes. Vårdcentralerna fick bra resultat på frågor om bemötande, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och om man kunde tänka sig att rekommendera mottagningen till andra. På ett område fick vårdcentralerna i Blekinge sämre resultat än genomsnittet för riket och det gällde informationen till patienterna. Vårdpersonalen behöver till exempel bli bättre på att berätta för patienterna om orsaken till förseningar som gör att de får vänta och om eventuella biverningar av läkemedel. Undersökningen visade också att det är stora skillnader mellan vårdcentralerna i Blekinge när det gäller hur patienterna upplever möjligheten att få träffa samma läkare eller sjuksköterska vid sina besök på mottagningen. På frågan om de upplever att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ger patienterna höga betyg till alla vårdcentralerna i länet. Blekinge satsar på digital hälsa Framtidens hälso- och sjukvård kräver mer omsorg och mer teknologi. Det är utgångspunkten i en stor tillväxtsatsning på digital hälsa som Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola och Region Blekinge nu har inlett. Målet är att under den kommande tioårsperioden ska det skapas nya jobb, nya företag och växande företag inom det som beskrivs som en digital hälsorevolution. Morfin lindrar andfåddhet vid svår KOL Morfin är säkert att använda i låga doser för att lindra andfåddhet hos patienter med lungsvikt på grund av KOL. Det visar en forskningsstudie som letts av ST-läkaren Magnus Ekström vid medicinkliniken vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Lungsjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av de dominerande orsakerna till lidande och för tidig död världen över. 330 miljoner människor lever med KOL och många av dem lider av svår kronisk andfåddhet. Morfin i låga doser kan minska kronisk andfåddhet. Men många läkare vågar inte ge behandlingen till människor med svår KOL eftersom de är rädda för att morfinet ska försämra andningen ytterligare och leda till farliga komplikationer. Den nya studien tyder på att behandling med morfin i låg dos inte ökar risken för att läggas in på sjukhus och inte påverkar överlevnaden negativt. 11

12 Tio råd om dryck i sommarvärmen Dricka bör man, inte minst när man vistas i varma temperaturer. Topp till tå bad familjeläkaren Stefan Persson vid Trossö vårdcentral i Karlskrona lista 10 goda råd om dryck i sommarvärmen. Stefan Persson Drick vatten 1 Vatten är den dryck som är bäst för kroppen när det handlar om att ersätta vätska och släcka törsten. Drycker med socker, till exempel läsk, saft och juice, kan tvärtom göra att du blir mer törstig. Sockret gör dig pigg när blodsockernivån stiger, men den sjunker snart igen och då blir du trött. Med vatten som dryck slipper du hastiga upp- och nergångar i blodsockernivån som påverkar ork och humör. Att sockret inte är bra för tänderna är ytterligare ett argument för att välja vatten. Sockerhaltiga drycker innehåller dessutom onödiga kalorier. Kaffe och alkohol 2 gör inte jobbet Kaffesuget tar inte semester bara för att det är sommar. Och visst kan det kännas lockande med en kall öl i värmen. Men både kaffe och drycker som innehåller alkohol gör att du kissar mer än normalt. Därmed förlorar kroppen vätska i stället för göra jobbet att ersätta förlorad vätska. Så om du inte kan tänka dig att hoppa över dessa drycker, ta ett extra glas vatten. Salt behövs inte 3 Normalt behöver du inte få i dig mer salt för att det är varmt och du svettas. Vi får i oss det salt vi behöver, och tyvärr ofta mer än så, genom maten vi äter. Men om du idrottar extremt mycket i varma temperaturer kan du behöva ersätta saltet du svettas ut. Det gör du enklast genom att blanda en egen vätskeersättning med en liter vatten, ett kryddmått salt och en tesked socker. Jo, i de fall du skulle behöva vätskeersättning är det faktiskt bra med lite socker. Det gör att kroppen tar upp vätskan snabbare. Kranvattnet bäst 4 Kranvattnet i Sverige håller mycket hög kvalitet så det finns oftast ingen anledning att köpa hem flaskvatten. Flaskvattnet innehåller dessutom salt, som vi får i oss tillräckligt av i maten vi äter. Att förpacka och transportera flaskvatten belastar dessutom miljön. Om du inte tycker att kranvattnet smakar gott, häll upp i en kanna och kyl det en stund i kylskåpet så brukar det smaka bättre. Håll koll på termometern I vanliga svenska sommartemperaturer är risken för att 5 drabbas av vätskebrist liten om du är pigg och frisk. Drick som vanligt, när du är törstig, eller till maten. Men om termometern står på 28 grader i skuggan eller mer bör du tänka på att dricka extra. Särskilt om du anstränger dig fysiskt. När det är riktigt varmt och torr luft kan du dessutom svettas utan att du märker det värmen och torrheten gör att svetten dunstar bort så fort den tränger genom huden. Motionera måttligt Motionera gärna mindre intensivt när det är som varmast. 6 Om du åker utomlands till ett varmare land ska du också vara försiktig med motion. Det kan ta upp till en vecka för kroppen att vänja sig vid den nya temperaturen så börja försiktigt och öka tid och tempo stegvis. 12

13 Drick om du känner dig 7 trött, yr eller får huvudvärk Om du känner dig trött, yr eller får huvudvärk i värmen kan det vara ett tecken på att du druckit för lite. Det som hänt i kroppen är att du svettats ut vätska från blodet som gjort att mängden blod i kroppen blivit mindre. Om du dricker vatten mår du snabbt bättre igen. Gamla är extra känsliga i värmen 8 Gamla människor är sämre på att svettas än unga. Eftersom svettning är till för att kyla av kroppen är gamla människor därför extra känsliga för värme. Dessutom har många gamla människor svårt att känna törst och dricker därför mindre än de behöver. Hjälp barnet att reglera temperaturen 9 Spädbarn som ammar dricker automatiskt mer av bröstmjölken när de behöver mer vätska. Barn som är så stora att de börjat dricka vatten behöver liksom vuxna lite extra vatten när det är riktigt varmt. Små barn är sämre på att reglera kroppstemperaturen än vuxna. Se till att ditt barn inte har för mycket kläder på sig. Och håll barnet i skuggan. Det skyddar även barnets solkänsliga hud. Oroa dig inte 10 för att dricka för mycket Alltför mycket vatten i kroppen kan leda till att kroppens vätskor späs ut så mycket att cellerna inte fungerar normalt. Då har du blivit vattenförgiftad. Men det är knappast något du behöver tänka på. Att dricka så mycket att man får en vattenförgiftning är nästan omöjligt. En vuxen människa mår bra av att dricka minst ett par liter vatten en varm sommardag. 13

14 Hur gör du? Vad lägger du helst i picknickkorgen? Ulrica Kalmerlind, Karlshamn Om jag slipper fixa maten själv väljer jag kycklingwraps med bacon. Jacob Karlsson, Ronneby Bira och vin. Och ost och kex till det. Annelie Lagerkrantz, Karlskrona En god ost, kex och vin. Saif Abduhadi, Karlskrona Godis, cashewnötter, läsk och kaffe. Rätt tänk räddar picknicken Vad har du i picknickkorgen i sommar? Låt lust och smak avgöra, men tänk till lite extra så slipper ditt sommarminne få obehagliga efterverkningar. Sommarvärme innebär att matvaror blir extra känsliga och hållbarheten minskar. I värsta fall kan din soliga picknick sluta i magsjuka. Om du är försiktig med känsliga livsmedel och månar om hygienen behöver du inte råka illa ut, säger Catrin Karlsson, kostekonom och chef för kök och restaurang vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Köttfärs, färskt kött, färsk fågel och fisk och skaldjur finns på Catrin Karlssons lista över känsliga livsmedel, liksom äggprodukter, till exempel majonnäsbaserade sallader eller röror. God hygien och rätt temperatur gör att du kan äta gott utan att bli sjuk. Stoppa ner några kylklampar så att maten håller sig kall. Om det inte finns tillgång till att tvätta av händerna innan du ska äta, använd våtservetter, tipsar Catrin Karlsson, och råder också att slänga det som inte går åt under picknicken. Matförgiftning, som kommer hastigt med diarréer, kräkningar och magont, beror på att skadliga mikroorganismer bildats i maten. Mikroorganismerna trivs allra bäst i temperaturer mellan 20 och 40 grader. Därför ska kall mat hållas riktigt kall och varm mat riktigt varm, förklarar Catrin Karlsson och avslutar med att påminna om hygien kring redskap och kärl. Om du grillar på utflykten, använd till exempel inte samma fat till kycklingfiléerna du nyss grillat som det de låg på råa innan grillningen. Med smart val av mat riskerar du inte att bli magsjuk efter utflykten. 14

15 Landstinget BL ekinge informerar Ändrade öppettider sommaren 2014 Vårdcentralerna Psykiatrin Blekingesjukhuset folktandvården Vårdcentralerna Endast akuta besvär tas emot under sommarperioden. Samaritens vårdcentral Läkarmottagningen i Mörrum stängt 30 juni-27 juli. Besök till läkare, barnhälsovård och distriktsköterska görs på samaritens vårdcentral. Bräkne-Hoby vårdcentral stängd fredagar 16 juni-31 augusti, kallinge vårdcentral tar emot. Kallinge vårdcentral 16 juni-15 augusti: provtagningen öppen måndag, tisdag, torsdag Mottagningarna i Eringsboda och Hallabro stängt 16 juni-31 augusti, kallinge vårdcentral tar emot. Olofströms vårdcentral sommartider 16 juni-24 augusti. Öppettider: måndag-fredag Provtagningen öppen måndag-torsdag , fredag drop in-mottagning för blodtrycksmätning stängd. Mottagningen i Kyrkhult stängt 12 juni-24 augusti. Sölvesborgs vårdcentral sommartider 16 juni-8 augusti. Öppettider: måndag-fredag Provtagningen öppen måndag-torsdag , , fredag Lyckeby vårdcentral Distriktssköterske mottagningen på Sturkö stängt 18 juni-13 augusti. Lyckeby vårdcentral tar emot. Övriga vårdcentraler har öppet som vanligt. Psykiatrin Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Ronneby 7 juli-3 augusti flyttar mottagningen i ronneby sin verksamhet till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i karlskrona. telefontid är då måndag-torsdag , fredag Vuxenpsykiatrin de psykiatriska mottagningarna har öppet som vanligt, med viss begränsning kvällstid. Blekingesjukhuset akutmottagningarna i karlshamn och karlskrona mottagningarna tar emot patienter som är i behov av avancerad akut behandling vid sjukdom och olycka. akutmottagningen i karlskrona är öppen hela dygnet. dagakutmottagningen i karlshamn är öppen alla dagar året om Patienter med ortopediska besvär hänvisas i första hand till primärvården och i andra hand till akutmottagningen i karlskrona, då dagakutmottagningen i karlshamn saknar ortopedläkare. Kontakta 1177 Vårdguiden på telefon 1177 innan du åker till akutmottagningen! karlshamn Barnmottagningen stängd 30 maj, 14 juli-10 augusti. telefonhänvisning till mottagningen i karlskrona. Gynekologmottagningen stängd fredagar 30 maj, 4, 11, 18, 25 juli, 1 augusti. Hudmottagningen stängd 23 juni-19 augusti. Hörselvården stängd 14 juli-20 juli. Kirurgmottagningen stängd 23 juni-17 augusti. Logopedmottagningen stängd juli. Ortopedtekniska avdelningen stängd 16 juni-10 augusti. Smärtrehabiliteringen stängd 30 juni-10 augusti. Specialistrehabiliteringen stängd 14 juli-10 augusti. Ögonmottagningen stängd 7 juli-10 augusti. Öronmottagningen stängd 7-27 juli. karlskrona Allergimottagningen stängd juli. Gynekologmottagningen stängd fredagar 30 maj, 4, 11, 18, 25 juli, 1 augusti. Logopedmottagningen stängd juli. Smärtrehabiliteringen stängd 30 juni-10 augusti. Specialistrehabiliteringen stängd 30 juni-27 juli. folktandvården Folktandvården Asarum sommartider 30 juni-8 augusti. Öppettider: måndag-torsdag , fredag Folktandvården Bräkne-Hoby stängd juli. Folktandvården Jämjö sommartider 30 juni-22 augusti. Öppettider: måndag, tisdag, torsdag , onsdag , fredag telefontider: måndag, tisdag, torsdag , onsdag , fredag Folktandvården Karlskrona sommartider 30 juni-8 augusti. Öppettider: måndag-torsdag , fredag telefontider: måndag-torsdag , fredag Folktandvården Lyckeby telefontider 9 juni-8 augusti: måndag, tisdag, torsdag , onsdag (lunch ), fredag Undantag 23 juni-18 juli: måndag-torsdag (lunch ), fredag Vissa dagar under sommaren kan det vara begränsade telefontider och öppettider. Folktandvården Olofström sommartider 7 juli-9 augusti. Öppettider: måndag-torsdag (lunch ), fredag telefontider: måndag-torsdag , (lunch ), fredag Folktandvården Ronneby sommartider 23 juni-15 augusti. Öppettider: måndag-torsdag , fredag :00. Folktandvården Rödeby telefontider 23 juni-8 augusti: måndag-torsdag , (lunch ), fredag Vissa dagar under sommaren kan det vara begränsade telefontider och öppettider. Avdelningen för protetik, pedodonti och parodontologi, Karlskrona stängd 21 juli-1 augusti. Sjukhustandvården Karlskrona stängd 21 juli-15 augusti. Sjukhustandvården Karlshamn stängd 14 juli-1 augusti. Pedodonti Karlshamn stängd 14 juli-8 augusti. Övriga folktandvårdskliniker har öppet som vanligt. Besök vår webbplats Här kan du bland annat förnya recept och avboka och boka om tid. du hittar också aktuella telefonnummer och andra kontaktuppgifter till våra mottagningar Vårdguiden Öppen dygnet runt årets alla dagar. telefon Receptförnyelse kontrollera om dina recept behöver förnyas innan semesterperiodens början klipp ut och spara! 15

16 Mytknäckarna Har personer som snusar färre hål i tänderna? 18 procent av alla män och 1 procent av alla kvinnor i Blekinge snusar. Men stämmer det att den som snusar har färre hål i tänderna? Nej, snusare har varken fler eller färre hål i tänderna än den som inte snusar, säger Lisbeth Andersson, tobakssamordnare i Landstinget Blekinge. En teori är att vanligt svenskt snus som innehåller nikotin är basiskt och därför höjer ph-värdet i munnen, vilket skulle kunna motverka syraattacker. Men en studie gjord vid Karlstads universitet visar att det inte går att bekräfta att snusare har färre hål. Å andra sidan har den som snusar inte heller fler hål. Det kan bero på att tandvården och tandhälsan i Sverige generellt är bra, inte minst tack vare att vi borstar tänderna med fluortandkräm, tror Lisbeth Andersson. Personer som använder snus har generellt sett ändå sämre munhälsa. Slemhinnan där snuset placeras får ett Lisbeth Andersson vitaktigt, veckat utseende och tandköttet drar sig tillbaka. Det innebär att tändernas rotyta blottläggs, och det gör tänderna ömtåligare, förklarar Lisbeth Andersson. En avhandling vid Sahlgrenska akademien i Göteborg visar att den som använder nikotinfritt snus löper större risk för hål i tänderna. Detta eftersom vissa typer av nikotinfritt snus innehåller både kolhydrater och stärkelse. Det finns gott om andra skäl till att låta bli snuset för den som vill tänka på hela sitt välbefinnande. Snusar du ökar risken för förhöjt blodtryck. Dessutom är risken att utveckla diabetes högre hos snusare än icke-snusare. Snuset framhålls ibland som bättre än cigaretter eftersom den som snusar inte utsätter sin omgivning för tobaksrök. Men att snuset bara drabbar den som snusar är ändå inte sant. Tobaken som finns i snuset odlas ofta i fattiga länder av odlare som förgiftas av nikotinet i tobaksbladen och av bekämpningsmedel. Barn i dessa länder arbetar ofta på tobaksodlingar i stället för att gå i skolan. För att torka tobaken skövlas skog och används som bränsle. Det leder till obalans i naturens djur- och växtliv. Så även om du inte får fler hål i tänderna gynnar det både dig, andra människor och miljön att inte snusa, säger Lisbeth Andersson. Har personer som snusar färre hål i tänderna? Har du något du vill få testat av mytknäckarna? Mejla Topp till tå: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se. 16

17 På väg att bli en öppen stad Med en pridefestival vill arrangörer och deltagare visa att Karlskrona är en öppen stad. Eller i alla fall på väg att bli. För ännu lever människor på olika villkor beroende på vem man blir kär i. 17

18 Topp till tå träffar festivalordföranden Sophia Ahlin mitt i förberedelserna för den festival som när du läser detta redan har ägt rum. Sophia beskriver den som en galen idé som snabbt blev verklighet, tack vare stor uppslutning från näringslivet och kommunpolitiker i båda partiblocken. Det finns ett sug efter att visa att Karlskrona är bättre än sitt rykte som främlingsfientlig och inskränkt, säger Sophia Ahlin. Många är de som hört av sig och vill delta, eller bara berätta att de gillar det Sophia och hennes medarbetare gör. Flera har också delat med sig av sina historier som HBT-personer, jobbiga upplevelser och i de flesta fall, en flytt till en storstad. Lättare att gömma sig Det handlar inte om att vi i Karlskrona eller andra småstäder är elakare än andra. I en stor stad är det helt enkelt lättare att gömma sig i massan men också att hitta sina gelikar, säger Ulf Härstedt. Han är Blekinges kanske största HBT-profil och varm vän av Karlskrona pride, även om han inte är en del av festivalens organisation. Ulf gjorde en omvänd stadsresa när han som 36-åring flyttade från stora Göteborg till lilla Karlskrona. Det var 1984, innan han blev öppet homosexuell och engagerad i RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). Ulf kan vittna om att homosexuella inte lever på samma villkor som heterosexuella. Visar inte kärlek öppet Det skulle vara fullständigt otänkbart för mig att hålla en partner i handen på stan eller visa min kärlek öppet på annat sätt. Vi skulle bli uttittade och jag skulle inte känna mig bekväm. Ulf har fått ta emot hotfulla brev och telefonsamtal, både som homosexuell och i sin kamp mot främlingsfientlighet. Han berättar att det blivit en vana att leva under hot, att alltid tänka sig för, se sig för och att undvika mörka platser på kvällen. Ulf cyklar alltid, för att hinna undan om någon plötsligt skulle vilja honom illa. Även Sophia, som är bisexuell, har valt att inte visa sin kärlek öppet när hon haft relation med en kvinna, vilket hon känner att hon kan göra nu, när hon lever med en man. Hon konstaterar också att samhället är byggt för att passa heterosexuella och på principen att dela upp verkligheten i manligt och kvinnligt. Jag hade bara killkompisar i skolan och jag tyckte till exempel att det var jättejobbigt att inte få byta om till gympan tillsammans med mina vänner, berättar Spohia. Tolerans inte nog Både hon och Ulf är medvetna om att HBT-personer i Sverige har det bättre än i många andra länder, där man regelmässigt kränks eller straffas svårt. De menar att Sverige kommit långt men att det inte räcker med att kunna säga här är vi toleranta. Tolerans är ju ett ganska hemskt ord i det här sammanhanget. Det är som att säga jag kan tolerera dig, fast du är onormal, säger Ulf. Vi behöver bryta normen att man som HBT-person ska behöva komma ut som något annorlunda, fortsätter Sophia. Hoppfull spaning Pridefestivalen i Karlskrona är ett steg i utvecklingen mot ett öppnare samhälle. Och att någonting positivt har hänt med staden på senare år är Sophia och Ulf ense om. Ulf har en hoppfull spaning. Jag har ju ganska bra radar för att se homosexuella par när jag är på stan. Och även om de inte håller varandra i handen kan jag se att de går lite närmare varandra nu. 18

19 I Sverige är det tack och lov inte olagligt att vara HBT, som i många andra länder. Men det går inte att bara lagstifta bort homofobi. Det är lika avgörande hur vi är mot varandra som människor, menar Ulf Härstedt. En öppen stad vid ett öppet hav, lyder Karlskrona Prides slogan. Pridefestivaler ligger i tiden. Varje stad med självaktning ska ha en. Och när småstäderna väl har börjat ta steget blir det en ketchupeffekt, säger Sophia Ahlin om att Karlskrona nu fått sin egen pridefestival. HBT-personer har sämre hälsa än övriga befolkningen Forskning visar att homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBTpersoner) har sämre hälsa än övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna har samband med bland annat utsatthet och diskriminering. Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) presenterade år 2005 en undersökning som visade att det bland HBT-personer fanns en betydligt större andel med sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen. Undersökningen visade också på stora skillnader inom gruppen HBT-personer. Transpersoner hade den sämsta hälsan. År 2010 kom Ungdomsstyrelsen med en rapport om hälsosituationen för unga HBT-personer. Undersökningen visade att generellt har icke-heterosexuella unga sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella. Bland annat konstaterade rapporten att transpersoner är mer utsatta för våld och sexuella övergrepp än andra. 19

20 Teater ger hopp om att må bättre Man ska inte behöva känna sig ensam om att må psykiskt dåligt. Framför allt vill vi visa att det finns hopp, att det inte behöver vara så här för all framtid. Orden tillhör Lykke Nilsson, en av fem unga skådespelare vid Blekinge folkhögskolas teaterlinje, som skrivit och satt upp föreställningen Normal tills vidare. Här får vi möta William och Alice, två unga människor, och deras väg in i och ut ur psykisk ohälsa. Många av oss har åtminstone någon i sin närhet som har psykiska problem. Ändå finns så många tabun kring ämnet. Vi vill bidra till att bryta några av dessa tabun, menar Adam Kvarnström, som spelar William. Bygger på intervjuer Själv har han tagit med sig sin egen erfarenhet av bipolär sjukdom, som innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad, in i föreställningen. Men till stora delar skrev Olof, Lykke och de tre andra skådespelarna sin pjäs baserad på intervjuer med Landstinget Blekinges livsstilscoacher. En livsstilscoach är en person som själv haft psykiska problem och som nu arbetar med att vägleda andra i samma situation. De är experter på hur det är att må psykiskt dåligt. Vi som jobbar med teater kan ta ett problem eller en frågeställning och belysa den på olika sätt. Med teaterns hjälp kan man träda in i det som är tabu, och även visa det som inte syns eller hörs, till exempel personers inre röster, säger Patrik Gullbing, lärare vid Blekinge folkhögskolas teaterlinje. Bättre än förväntat Hittills har Normal tills vidare spelats vid Blekinge folkhögskola i Bräkne- Hoby, Blekingesjukhuset i Karlskrona och Lokstallarna i Karlshamn. Teatergruppen har fått önskemål om att komma till gymnasieskolor och spela föreställningen, något som kanske blir verklighet till hösten. Livsstilscoacherna är mycket nöjda med hur deras erfarenheter fångats upp. Blev det som vi hade tänkt oss? Nej, det blev bättre. Sättet de gestaltar roller och skeenden på är mycket träffsäkert och rörande, säger livsstilscoachen Mikael Engvall. Så här satsar Blekinge Fem projekt ska göra det bättre för personer med psykisk ohälsa: Pengar vänner och psykiska problem: hur stärkt privatekonomi kan förbättra psykisk hälsa. Kultur och hälsa: förbättrad livskvalitet genom kultur, naturupplevelser, kost och motion. Livsstilscoacher: personser med egen erfarenhet av att må psykiskt dåligt inspirerar, motiverar och vägleder människor med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Klara livet: utbildning för människor som varit sjukskrivna länge. Kunskap för evidensbaserad praktik: den kunskap som hela Blekingeparaplyet ger ska användas för att höja verksamheternas kompetens. 20