Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling"

Transkript

1 Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilaga 1: Farmakologisk behandling...sid 2 Bilaga 2: SMA Safe Medication Assessment...sid 24 Bilaga 3: Underlag för smärtanalys... sid 26 Bilaga 4: Sömndagbok... sid 28 1

2 Bilaga 1: Farmakologisk behandling Matsmältningsorgan och ämnesomsättning...sid 3 Medel vid dyspepsi och ulcussjukdom Laxermedel Insuliner Perorala diabetesmedel Blodet...sid 7 Antikoagulantia Medel vid anemi Hjärta och kretslopp...sid 9 Glykosider Organiska nitrater Diuretika Betareceptorblockerare Kalciumantagonister ACE-hämmare Angiotensin II-antagonister (ARB) Lipidrubbningar Hormoner...sid 14 Kortisonpreparat Medel mot inflammation och värk...sid 15 NSAID/COX-hämmare Opioider Lätta smärtstillande Nervsystemet...sid 18 Kolinesterashämmare Medel vid parkinsonism Neuroleptika Lugnande medel Sömnmedel och lugnande medel Antidepressiva Bilaga 1 är tänkt att fungera som ett referensavsnitt till temaområdena i studiematerialet. I bilagan redogörs kortfattat för läkemedel som används vid några vanliga sjukdomstillstånd och besvär hos äldre. Förteckningarna över läkemedel innehåller i stort sett samtliga läkemedel som finns listade i Läkemedelsboken 2009/2010 under respektive sjukdomstillstånd och besvär. Licenspreparat och preparat som endast finns som infusionsvätska ingår ej. Läkemedlen är indelade på samma sätt som i FASS, det vill säga efter ATC-kod. En del av preparaten som finns listade i bilagan är ovanliga och/eller olämpliga att användas av äldre. Vi har ändå valt att ta med dem eftersom sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan stöta på dessa preparat i sitt arbete. Den som vill veta mer om vilka preparat som rekommenderas till äldre hänvisas till information från läkemedelskommittén i sin region. Hälso- och sjukvårdspersonal i Västra Götalandsregionen uppmanas exempelvis ta del av: Äldre och läkemedel. Strategi för Västra Götalandsregionen Medicinska riktlinjer för läkemedel och äldre Terapiråd om äldre och läkemedel i REKlistan. Rekommenderade läkemedel i Västra Götalandsregionen Samtliga dokument finns att ladda ner på 2 Förutom Läkemedelsboken 2009/2010 bygger informationen i bilaga 1 på följande källor: Lundgren, Claes (2007) FAS UT 2. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting. Fastbom, Johan (2006) Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber.

3 Matsmältningsorgan och ämnesomsättning Medel vid dyspepsi och ulcus Antacida och alginsyra är två vanliga läkemedelsgrupper som säljs receptfritt på apotek. Alginsyra innehåller natriumsalt, vilket ger upphov till en skumpropp ovanpå ventrikelns innehåll. Detta kan mekaniskt minska refluxbenägenheten. Antacida ger symtomatisk lindring vid ulcussjukdom, refluxesofagit och syrabetingade epigastralgier. Antacida innehåller olika kombinationer av syraneutraliserande basiska salter, vilka kortvarigt neutraliserar ventrikelinnehållet. Vid långvarig medicinering med kalciumkarbonat har hyperkalcemi rapporterats. Aluminium- och magnesiumhydroxid försämrar absorptionen av bland annat järn och kan orsaka hypermagnesemi och hyperaluminemi vid njurinsufficiens. Protonpumpshämmare minskar magsäckens saltsyraproduktion genom att hämma vätejonpumpen i slemhinnan. De ingår tillsammans med antibiotika i den behandling som rekommenderas mot helicobakter pyloriinfektion vid ulcussjukdom. Protonpumpshämmare används också som profylaktiskt behandling av NSAID/ASA-gastropati. Histamin-2-receptorblockererare hämmar saltsyraproduktionen i magsäcken genom att blockera en viss typ av histaminreceptorer i syraproducerande parietalceller. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Antacida: Aluminiumhydroxid: Link Kalciumkarbonat + magnesiumhydroxid: Rennie, Novalucol Aluminiumhydroxid +magnesiumhydroxid + magnesiumkarbonat: Novaluzid Alginsyra: Alginsyra, kombinationer: Gaviscon Protonpumpshämmare: Esomeprazol: Nexium Lansoprazol: Lanzo Omeprazol: Losec MUPS, Omeprazol Pantoprazol: Pantoloc, Pantoprazol Rabeprazol: Pariet, Pabeprazol Histamin-2-receptorantagonister: Famotidin: Famotidin, Pepcid Famotidin, kombinationer: Pepcid Duo Ranitidin: Artonil, Inside Brus, Rani-Q, Ranitidin, Zantac Mukosaprotektiva medel: Sukralfat: Andapsin 3

4 Laxermedel Laxermedel kan delas in i olika kategorier med sinsemellan olika sätt att verka på. Vid lättare obstipation kan bulkmedel användas när effekten av kostomläggning inte varit tillräcklig. Preparaten måste då kombineras med rikligt vätskeintag. Vid försämrad peristaltik, exempelvis hos diabetespatienter, kan bulkmedel ge ökade bukbesvär. Osmotiskt aktiva medel får en bulkeffekt genom att osmotiskt binda vatten. Dosen bör ökas successivt för att försöka minska biverkningar som gasbesvär och uppkördhetskänsla. Tarmirriterande medel stimulerar tarmperistaltiken genom en direkt verkan på tarmväggens nerver. Långvarig regelbunden användning, förutom som profylaktisk behandling vid medicinering med opioider, ska undvikas eftersom det kan försämra tarmens funktion och därigenom öka förstoppningsproblemen. Risken för uttorkning och rubbad saltbalans ökar. Klysma mjukar upp hårda avföringsklumpar och smörjer tarmslemhinnan. Dessa preparat används framförallt vid förstoppning i ändtarmen eller när tömningssvårigheter är ett dominerande problem. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Tarmirriterande medel: Bisakodyl: Dulcolax, Toilax Natriumpikosulfat: Cilaxoral, Laxoberal Sennaglykosider: Pursennid Ex-Lax Bulkmedel: Ispaghulaskal: Agiolax, Lunelax, Vi-Siblin Kostfiber av veteskal: Fiberform Sterkuliagummi: Inolaxol Osmotiskt aktiva medel: Lakitol: Importal Ex-Lax Laktulos: Duphalac, Laktipex, Laktulos Magnesiumoxid: Salilax Makrogol: Forlax Polyetylenglykol + mineralsalter: Movicol Klysma: Bisakodyl: Toilax Natriumdokusat + sorbitol: Klyx Natriumcitrat + natriumlaurylsufoacetat: Microlax Sorbitol: Resulax Motilitetsstimulerande medel: Metoklopramid: Primperan 4 Insuliner För kliniskt bruk indelas insulinerna efter sin verkningsduration i kortverkande, medellångverkande och långverkande preparat. Stora variationer i verkningsprofilen förekommer dock beroende på bland annat injektionsområde, insulindos och förekomst av insulinantikroppar. Snabbverkande insulin används för akut bruk eller som måltidsinsulin. Det kan ges

5 sub kutant, intramuskulärt eller intravenöst. Snabbverkande humaninsulin börjar verka efter cirka 30 minuter och når maximal effekt efter en till tre timmar. Durationen är fem till åtta timmar. Effekten av snabbverkande insulinanaloger börjar 0 till 30 minuter efter injektion, når maximal effekt efter en halv till en och en halv timmar och har en duration på två till fem timmar. Medellångverkande insulin av s k NPH-typ kan endast injiceras subkutant. NPH-insulin börjar verka efter en till två timmar, når maximum efter fyra till tolv timmar och ha en duration på upp till 24 timmar. Insulin glargin är en långverkande insulinanalog med duration upp till 24 timmar. Effekterna sätter in efter två till tre timmar och saknar en tydlig peak. Insulin glargin har blivit ett alternativ till NPH-insulin, främst vid typ 1-diabetes. Det senaste tillskottet av långverkande insulinanaloger är insulin detemir, vilket har en längre verkan än NPH, men kortare än insulin glargin. Biotillgängligheten är 60 procent varför dosen måste anpassas därefter. Effekter av Insulin detemir sätter in efter en och en halv timma och når maximal effekt efter tre till sexton timmar. Kombinationer av kortverkande humaninsulin eller insulinanaloger och NPH, så kallade tvåfasinsuliner, finns för patienter hos vilka kraven på justering av dosen är mindre, till exempel hos äldre med typ 2-diabetes. Snabbverkande insulinanaloger: Apidra, Humalog, Novorapid Snabbverkande humaninsulin: Actrapid, Humulin Regular, Insuman Infusat, Insuman Rapid Medellångverkande: Humulin NPH, Insulatard, Insuman Basal Långverkande: Lantus (glargin), Levemir (detemir) Tvåfasinsuliner: Humalog Mix 25, Humalog Mix 50, Humulin Mix 30/70, Insuman Comb 25, NovoMix 30 Perorala diabetesmedel Perorala antidiabetika ska övervägas vid typ 2-diabetes när kostbehandling under 3 till 6 måna der inte medfört adekvat glukoskontroll. Det finns flera olika perorala diabetesmedel som sinsemellan verkar på olika sätt. Mediciner i läkemedelsgrupperna biguanider ökar kroppens känslighet för insulin. Kroppens celler kan då ta upp socker från blodet så att blodsockerhalten sjunker utan att bli alltför låg. Dessutom gör läkemedlet att leverns egen produktion av socker minskar och att det går långsammare för tarmen att ta upp socker till blodet. Biguanider, exempelvis metformin, ger vanligtvis inte någon viktökning, varför metformin oftast rekommenderas i första hand till patienter som har typ 2-diabetes och är överviktiga. Metformin kan vara farligt att använda för patienter med nedsatt njurfunktion eftersom det då kan ackumuleras i kroppen och leda till förgiftning. Metformin kan leda till laktatacidos vilket bland annat yttrar sig som magsmärtor, muskelvärk och medvetslöshet och i värsta fall dödsfall. Metformin ska undvikas till äldre, magerlagda patienter. Glitazoner sänker blodsockerhalten genom att påverka fettcellerna så att känsligheten för insulin i kroppen förbättras. Detta påverkar också sockeromsättningen i lever och muskler. Glitazoner ska inte användas tillsammans med insulin eftersom det då finns en risk för 5

6 vätske retention och hjärtsvikt. Leverfunktionen ska regelbundet kontrolleras på patienter som behandlas med Glitazoner eftersom dessa läkemedel kan leda till leverskador. Läkemedel i gruppen sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin. Behandlingen har bäst effekt när kroppen fortfarande har en relativt bra egen produktion av insulin. Den blodsockersänkande effekten sitter i upp till 24 timmar, men det finns också preparat med mer kortvarig effekt. Glitinider, exempelvis NovoNorm och Starlix, är en annan grupp läkemedel som gör att bukspottkörteln producerar och utsöndrar mer insulin. Dessa påminner om sulfonureider men har en snabbare och kortvarigare effekt. Glitinider ska tas strax före en måltid för att stimulera insulinproduktionen när den behövs som bäst. Glitinider används i första hand tillsammans med biguanider och kan användas av de flesta som har typ 2-diabetes. Både sulfonureider och glitinider kan leda till att patienten drabbas av hypoglykemi. Risken är större vid användning av sulfonureider på grund av dess längre verkningstid och dessa bör därför undvikas till äldre patienter. Även risken för långvarig hypoglykemi är större hos äldre än hos yngre, bland annat eftersom förmågan att mobilisera antihypoglykemiska försvarsinsatser (adrenalin, kortisol, tillväxthormon, glukagon) sjunker med åldern. Risken för hypoglykemi ökar dessutom vid nedsatt leverfunktion, alkoholförtäring eller i kombination med NSAID. Alfaglukosidashämmare hindrar eller bromsar upptaget av socker från tarmen till blodet. Alfagukosidashämmare rekommenderas till överviktiga patienter och ska tas strax före eller i början av en måltid för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vanliga biverkningar är gaser i magen och diarré. Dessa kan lindras genom att undvika alla slags sockerarter i maten. Läkemedelsgrupp: Verksam substans Preparatnamn Alfa-glukosidashämmare: Akarbos: Glucobay Biguanider: Metformin: Glucophage, Metformin Sulfonureider: Glibenklamid: Daonil, Euglucon, Glibenklamid recip Glimepirid: Amaryl, Glimepirid Glipizid: Glipizid Meda, Minidiab Glitazoner: Rosiglitazon: Avandia Pioglitazon: Actos Glitinider: Nateglinid: Starlix Repaglinid: NovoNorm Sitaglipid : Januvia MSD Vildagliptin: Glavus Kombinationspreparat: Rosiglitazon+glimepirid: Avaglim Rosiglitazon+metformin: Avandamet 6

7 Blodet Antikoagulantia Antikoagulantia eller blodförtunnande medel verkar på flera sätt i kroppen. Vitamin K-antagonister och heparin påverkar blodets koagulationsfaktor. Underhållsbehandling med lågmolekylärt heparin ges i form av subkutana injektioner. Blodförtunnande läkemedel består också av så kallade trombocytaggregationshämmare vilka minskar blodplättarnas förmåga att klumpa sig samman. En vanlig typ av behandling är acetylsalicylsyra i låg dos som används för att förebygga exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Några säkra positiva effekter av Dipyridamol (Persantin) är ej påvisade hos patienter över 70 år. Biverkningar på grund av preparatets vasodilaterande effekt (huvudvärk, yrsel, försämrad angina pectoris) är vanligt förekommande hos äldre vilket gör att preparatet bör användas med försiktighet. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Vitamin K-antagonister: Acenokumarol: Sintrom Fenprocoumon: Marcoumar Warfarin: Waran Heparinpreparat: Dalteparin: Fragmin Danaparoid: Orgaran Enoxaparin: Klexane Heparin: Heparin Leo Tinzaparin: Innohep Trombocytaggregationshämmande medel: Abciximab: Reopro Acetylsalicylsyra: Trombyl Acetylsalicylsyra + dipyridamol: Asasantin retard Bivalirudin: Angiox Dipyridamol: Persantin, Ilomedin Klopidogrel: Plavix Tiklopidin: Ticlid Medel vid anemi Järn som ges i tablettform kan interagera med andra typer av läkemedel såsom antibiotika och medel mot benskörhet. Olösliga kemiska föreningar bildas vilket minskar absorptionsförmågan av järn. Behandling med intramuskulär injektion kan i sådana fall vara att föredra. Om järntabletter fastnar i matstrupen kan de orsaka sår. Det är därför viktigt att patienten dricker ordentligt och inte ligger ner han eller hon tar tabletterna. Vitamin B12 kan ges som intramuskulär injektion för att snabbt kunna åtgärda B12- brist, exempelvis vid symtom från nervsystemet. Underhållsbehandling kan ges antingen med tabletter eller injektioner var tredje månad. B12-brist kan ge låga folsyravärden. Vid samtidig B12-brist ska denna åtgärdas först innan behandling med folsyra inleds. 7

8 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Medel vid järnbrist: Ferroglycinsulfat: Niferex Ferrosulfat: Duroferon Järnsackaros: Venofer Järn, kombinationer: Ferritamin Vitamin B12: Cyanokobalamin: Behepan, Betolvex, Betolvidon Hydroxokobalamin: Behepan Folsyra: Folsyra: Folacin 8

9 Hjärta och kärl Glykosider (digitalispreparat) Digitalis har en svag positiv inotrop effekt, det vill säga har en stärkande effekt på hjärtmuskelcellerna och förlänger överledningen av hjärtats elektriska impulser från förmak till kammare. Dessutom erhålls en viss diuretisk effekt. Då betablockerare är väl så användbara som digoxin för att få frekvensminskning vid förmaksflimmer används digoxin allt mindre vid hjärtsviktsbehandling. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Digitalispreparat: Digoxin: Digoxin, Lanoxin Organiska Nitrater Nitraterna utvidgar kroppens blodkärl vilket i sin tur minskar blodtillflödet till hjärtat och därigenom hjärtmuskelns arbete. Det leder framförallt till att blodtillflödet till hjärtat avtar så att hjärtmuskelns arbete minskar. Nitroglycerin används vid akuta kärlkrampsanfall medan nitrater med lång verkan används för att förebygga kärlkramp. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Nitroglycerin: Glyceryltrinitrat: Glytrin, Minitran, Nitroglycerin, Nitrolingual, Nitromex, Suscard, Transiderm-Nitro Nitrater med lång verkan: Isosorbiddinitrat: Sorbangil Isosorbidmononitrat: Imdur, Ismo, Ismo Retard, Isodur, Isosorbidmononitrat Recip, Monoket Diuretika (urindrivande medel) Diuretika används vid hypertoni samt vid ödem av olika slag, exempelvis vid hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt används diuretika framförallt för symtomlindring och intermittent självbehandling. Det finns flera olika typer av urindrivande medel. Gemensamt är att de ökar utsöndringen av natrium och vatten. Loop-diuretika har en kort halveringstid där effekten sätter in efter en halv till en timme med maximal effekt efter en till två timmar. I akuta situationer ges loop-diuretika i intravenös injektion. Biverkningar som trötthet och muntorrhet är relativt vanliga. Tiazider har en mjukare effekt. Dessa är speciellt lämpade hos patienter med hypertoni som etiologi till sin hjärtsvikt. Kombination av loop-diuretika och tiazider kan ibland ge en synergistisk effekt, men också elektrolytrubbningar. Kaliumsparande diuretika motverkar de förluster av kalium och magnesium som andra urindrivande medel kan ge. Risk finns dock för hyperkalemi, särskilt vid nedsatt njurfunktion och i kombination med ACE-hämmare som också har en kaliumsparande effekt. Aldosteronantagonister förhindrar bindningen av aldosteron, ett hormon som deltar i regleringen av blodtrycket och är involverad i patofysiologin vid kardiovaskulär sjukdom. 9

10 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Loop-diuretika: Furosemid: Furix, Furix Retard, Furosemid, Impugan, Lasix Retard Torasemid: Torasemid, Torem Tiazider: Bendroflumetiazid: Centyl-K mite, Salures Hydroklortiazid: Esidrex Kaliumsparande diuretika inklusive kombinationer: Amilorid: Amilorid Amilorid+hydroklortiazid: Amilofem, Moduretic MSD, Normorix mite, Sparkal Bendroflumetiazid i kombination med kalium: Centyl K mite Eplerenon: Inspra Spironolakton: Aldactone, Spironolakton Betareceptorblockerare Betablockerare hämmare effekten av katekolaminer i samband med psykisk och fysisk stress. Detta leder till en sänkning av puls, blodtryck och hjärt-minutvolym. Betareceptorblockerare används vid hypertoni, angina pectoris, hjärtsvikt och vissa arytmier. Vid arytmier används betablockerare som akutbehandling. Vid behandling mot hjärtsvikt kan det dock, liksom med ACE-hämmare, ta flera månader innan symtomförbättring erhålls.. De allvarligaste biverkningarna av betareceptorblockerare är obstruktivitet hos patienter med astmatiska sjukdomar, vissa typer arytmier och försämring av hjärtsvik. Andra biverkningar är bradykardi, trötthet, kalla händer och fötter, ortostatism och mardrömmar. Äldre kan också drabbas av förvirring och andra störningar. Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Beta-receptorblockerare, icke selektiva: Pindolol: Pindolol, Viskén Propranolol: Inderal, Inderal Retard, Propranolol Beta-receptorblockerare, selektiva: Metoprolol: Metoprolol, Seloken, Seloken ZOC Atenolol: Atenolol, Bisprolol, Emconcor Alfa- och Betareceptorblockerande medel: Karvedilol: Carvedilol, Kredex, Karvedilol 10

11 Kalciumantagonister Kalciumantagonister består av två preparatgrupper. I den ena gruppen ingår läkemedel som främst påverkar hjärtat genom att minska dess frekvens och slagstyrka. Den andra gruppen påverkar främst blodkärlen genom att utvidga dem. Gemensamt för båda grupperna är att de verkar genom att hindra flödet av kalcium genom dess kanaler i cellmembranen. Kalciumantagonister används vid angina pectoris, hypertoni och vissa arytmier. De vanligaste biverkningarna av dessa preparat är ankelödem, yrsel, huvudvärk och ansiktsrodnad. Äldre kan drabbas av förstoppning, ortostatism och försämrad hjärtsvikt. Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Kalciumantagonister med övervägande kärlselektiv effekt: Amlodipin: Amlodipin, Norvasc Felodipin: Felodipin, Plendil Isradipin: Lomir, Lomir SRO Nifedipin: Adalat, Adalat Oros Kalciumantagonister med direkt hjärtselektiv effekt: Diltiazem: Cardizem, Cardizem Retard, Cardizem Unotard, Coramil Verapamil: Isoptin, Isoptin Retard, Verapamil Merck NM ACE-hämmare ACE-hämmare motverkar den neuroendokrina aktiveringen och åstadkommer en kärldilatation såväl centralt som perifert. ACE-hämmare används främst vid hjärtsvikt där de är förstahandsbehandling och hypertoni. Med ACE-hämmare fås en förlängd överlevnad, symtomlindring, hemodynamisk förbättring, ökad arbetsförmåga samt mindre behov av sjukhusvård. De vanligaste biverkningarna av ACE-hämmare är ortostatism och hosta, som ibland kan vara mycket besvärande. ACE-hämmare kan också påverka njurfunktionen och saltbalansen. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn ACE-hämmare: Cilazapril: Inhibace Enalapril: Enalapril, Linatil, Renitec Fosinopril: Monopril Kaptopril: Captopril Kinapril: Accupro Lisinopril: Lisinopril, Zestril Ramipril: Ramipril, Triatec comp mite 11

12 Angiotensin II-antagonister (ARB): ARB blockerar effekter av kroppens starkaste vasokonstriktor, angiotensin II. Resultatet blir en kärlvidgning och minskat perifert motstånd och en ökad hjärtminutvolym. ARB framkallar mindre grad av hosta än ACE-hämmare. Stor prisskillnad finns mellan godkända preparat. ARB är dyrare än de äldre ACE-hämmarna varför ARB därför i första hand används vid intolerans mot ACE-hämmare. Allvarliga biverkningar av ARB är njurinsufficiens och angioödem. Vanliga biverkningar är ödem, hjärtklappning, klåda, hosta, illamående, diarré, ortostatism och nedstämdhet. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Angiotensin II-antagonister: Kandesartan: Atacand, Amias Losartan: Cozaar Valsartan: Diovan Lipidrubbningar Statiner är förstahandsval vid farmakologisk lipidreglering. Dessa har påvisad gynnsam effekt på aterosklerosprocessen hos koronarsjuka patienter. Statiner är den klass av läkemedel som ger den mest uttalade sänkningen av LDL-kolesterol. Totalkolesterol sjunker i allmänhet procent, en sänkning som framförallt beror på en reduktion av LDL-kolesterol. HDLkolesterol stiger med cirka 5-10 procent. Statiner ska inte ges till patienter med nedsatt leverfunktion och försiktighet ska iakttas vid nedsatt njurfunktion. Statiner kan leda till myopati (muskelsmärtor). Resiner kan användas i kombination med statiner när behandlingsmålen inte uppnås med statiner i monoterapi. Följsamheten till behandlingen är ofta mindre god på grund av resinernas obehagliga smak och konsistens. Förstoppning, illamående och diffusa magbesvär är vanliga biverkningar. Nikotinsyrapreparat verkar genom att hämma frisättningen av fettsyror från fettväv och därmed triglyceridsyntesen i levern. Nikotinsyra ger dosberoende sänkning av triglycerider med procent. Vid förhöjt LDL-kolesterol reduceras detta med procent och totalkolesterol med procent. HDL-kolesterol kan stiga med procent eller mer. Nikotinsyra ger dessvärre nästan alla patienter problem med intensiv flush. Dyspeptiska besvär är också vanliga. Andra biverkningar är nedsatt glukostolerans, förhöjd urinsyra samt lever påverkan. Fibrater är ytterligare en grupp lipidsänkande preparat. De kan ge gastrointestinala biverkningar såsom buksmärtor, illamående och diarré. Ökad risk för gallstenssjukdomar föreligger. Fibrater interagerar med warfarin och förstärker dess antikoagulantiska effekt. Ezetimib blockerar upptaget av kolesterol i tarmen. I monoterapi ger behandlingen cirka 15 procent totalkolesterolsänkning. Vid kombination med statin i låg dos och ezetimib ses en kraftfull plasmakolesterolsänkning. Biverkningarna är hittills få. 12

13 Läkemedelsgrupp Verksam substans preparatnamn Statiner: Atorvastatin: Atorvastatin Paranova, Lipitor, Sortis Fluvastatin: Lescol, Lescol Depot Lovastatin: Mevacor Pravastatin: Pravachol, Pravastatin Rosuvastatin: Crestor Simvastatin: Simvastatin, Zocor, Zocord Resiner: Kolestipol: Lestid Kolestyramin: Questran, Questran Loc Kolesevelam: Cholestagel Nikotinsyra: Nikotinsyra: Niaspan Fibrater: Bezafibrat: Bezalip, Bezalip Retard Fenofibrat: Lipanthyl Gemfibrozil: Gemfibrozil Sandoz, Lopid Ezetimib: Ezetimib: Ezetrol 13

14 Hormoner Kortisonpreparat De vanligaste kortisonpreparaten är glukokortikoiderna som bland annat reglerar energiomsättningen i kroppen. De spelar också en viktig roll för kroppens förmåga att hantera stress. Glukokortikoiderna har en inflammationsdämpande effekt i högre koncentrationer och hämmar även kroppens immunförsvar. Behandling med glukokortikoidpreparat är vanligt vid sjukdomar som astma, reumatiska sjukdomar och vissa typer av cancer. Glukokortikoider kan ge många biverkningar, särskilt vid användningen av starka preparat och lång behandling. Exempel på svaga glukokortikoider är kortison och hydrokortison medan prednisolon och betametason tillhör de starka. De senare kan ge osteoporos, försämrad glukostolerans, hypertoni, ödem, hud- och muskelatrofi, psykiska besvär, cushingliknande symtombild, hypokalemi och natriumretention. Upp till 50 procent av patienter med lång varig kortisonbehandling drabbas av frakturer. Bentätheten minskar det första året med cirka 12 procent och därefter med 3 procent per år. Skelettmassan minskar annars linjärt med en procent per år från och med 40 års ålder. Längre tids glukokortikoidbehandling hämmar den egna ACTH-produktionen och därmed kroppens egen produktion av kortikoider. Det är därför viktigt att behandlingen fasas ut långsamt för att inte ge patienten besvärande symtom. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Glukokortikoider: Betametason: Betapred, Celeston bifas Dexametason: Dexacortal, Oradexon Hydrokortison: Hydrocotone, Hydrokortison Nycomed Kortison: Kortisonacetat Metylprednisolon: Medrol, Depo-Medrol, Solu-Medrol Prednisolon: Prednisolon Prednison: Deltison 14

15 Medel mot inflammation och smärta Perifert verkande medel Till perifert smärtstillande medel räknas framförallt paracetamol och acetylsalicylsyra. Både paracetamol och acetylsalicylsyra är febernedsättande och smärtstillande medan paracetamol inte har någon effekt på inflammationer. Eftersom paracetamol inte irriterar magen, så som exempelvis acetylsalicylsyra och NSAID, är det ofta förstahandspreparat vid lättare smärttillstånd. Överdosering av paracetamol kan däremot ge mycket allvarliga leverskador och förgiftning. Brustabletter med paracetamol innehåller natriumbikarbonat och bör inte ges till patienter med hjärtsvikt eller njurinsufficiens. Acetylsalicylsyra ger liknande biverkningar som NSAID och bör inte användas till äldre. Acetylsalicylsyra är blodförtunnande och ska därför inte ges till patienter som behandlas av andra blodförtunnande medel av typen warfarin. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Anilider: Paracetamol: Alvedon, Alvedon forte, Panodil, Panodil Forte, Reliv, Panodil Brus, Panodil Extend, Panodil Zapp och Paracetamol APC Salicylsyraderivat: Acetylsalicylsyra: Acetylsalicylsyra, Albyl, Alka-Seltzer, Aspirin, Bamyl, Treo, Magnecyl NSAID/COX-hämmare NSAID (non-steroidal antiinflammatory drugs) eller så kallade COX-hämmare brukar delas in i COX-1 och selektiva COX-2-hämmare (coxiber). NSAID har huvudsakligen tre olika effekter: inflammationsdämpande, smärtstillande och febernedsättande egenskaper. COX-1- hämmare är dessutom blodförtunnande genom att motverka blodplättarnas sammanklumpning. Det finns ett antal olika NSAID-preparat och behandlingsindikationerna skiljer sig åt för respektive substans. Den som vill veta mer om respektive preparat och behandlingsindikationer hänvisas till FASS. NSAID kan ge upphov till många biverkningar. Genom sin irriterande effekt på magtarmslemhinnan kan behandling leda till illamående, dyspepsi, ulcussjukdomar och blödningar. Denna effekt är mer uttalad för COX-1-hämmare än selektiva COX-2-hämmare. Preparaten kan också påverka njurarnas genomblödning med nedsatt njurfunktion som följd eller utlösa/ försämra en hjärtsvikt. NSAID kan också ge kognitiva störningar eller förvirring, särskilt hos äldre patienter. På grund av risken för allvarliga biverkningar och kliniskt riskabla interaktioner med NSAID-preparat skall behandlingen omprövas senast efter tre månader. Kronisk behandling skall undvikas. 15

16 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn COX-1-hämmare: Dexibuprofen: Tradil Diklofenak: Diklofenak, Diklofenak T, Voltaren, Eeze, Voltaren Diklofenak komb: Arthrotec, Artotec forte Ibuprofen: Alindrin, Brufen, Brufen Retard, Burana, Ibumetin, Ipren Indometacin: Confortid, Indomee Ketoprofen: Ketoprofen, Ketoprofen Retard, Orudis, Orudis Retard, Siduro, Siduro Retard, Zon Ketorolak: Toradol Lornoxikam: Xefo, Xefo Akut Meloxikam: Meloxikam, Mobic Nabumeton: Relifex Naproxen: Alpoxen, Naprosyn, Naprosyn Entero, Naproxen, Pronaxen Piroxikam: Brexidol, Piroxicam Sulindak: Clinoril Tenoxikam: Alganex Selektiva COX-2-hämmare: Celecoxib: Celebra Etoricoxib: Arcoxia 16 Opioider Opioider är smärtstillande medel som verkar på det centrala nervsystemet. Denna grupp används främst när andra smärtstillande medel inte ger tillräcklig effekt. Vid behov av opioidanalgetika ska god smärtlindring med minsta möjliga sedering eftersträvas. Smärtintensiteten räcker inte som indikation för behandling med opioidanalgetika. Det viktiga är att smärttillståndet svarar på opioidbehandling. Sedering är inte liktydigt med analgesi. Opioiderna kan delas in i starka och svaga. Starka opioider är exempelvis morfin, oxykodon, hydromorfon och ketobemidon. Dessa preparat används vid svårare former av smärta, såsom vid cancer eller efter operationer. Svaga opioider är exempelvis kodein och tramadol. Dessa ingår ofta tillsammans med paracetamol eller acetylsalicylsyra i kombinationstabletter. Detta är viktigt att känna till för att undvika överdosering av paracetamol eller acetylsalicylsyra. Eftersom dextropropoxifen redan i terapeutiska doser kan leda till andningsdepression om det kombineras med alkohol har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA:s vetenskapliga kommitté, CHMP, värderat effekt och säkerhet för mediciner som innehåller dextropropoxifen. Slutsatsen är att riskerna överstiger nyttan av medicinerna. Dextropropoxifen kommer successivt dras bort från marknaden innan 1 juli Opioider kan orsaka många biverkningar där den vanligaste är förstoppning. Patienter som medicinerar regelbundet med starka opioider behöver därför samtidig obstipationsprofylax. Många blir också illamående av opioider. Dåsighet, yrsel, kognitiva störningar och förvirring är vanligt hos äldre patienter vid opioidbehandling, vilket i sin tur ökar risken för fallolyckor. Användningen av opioider kan dessutom leda till tillvänjning och beroende. Risken är större vid behandling med starka preparat. Längre tids opioidbehandling behöver fasas ut långsamt för att undvika obehagliga utsättningsbesvär.

17 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Svaga opioider: Dextropropoxifen*: Dexofen, Doloxene Kodein: Kodein Recip Tramadol: Nobligan, Nobligan Retard, Tiparol, Tiparol OD, Tiparol Retard, Tradolan, Tradolan Retard, Tramadol, Tramadol Retard Starka opioider: Buprenorfin: Norspan, Temgesic Fentanyl: Actiq, Durogesic, Fentanyl, Matrifen, Abstral, Prostrakan Hydromorfon: Hydromorfon, Palladon Ketobemidon: Ketogan Novum Metadon: Metadon Recip Morfin: Depolan, Dolcontin, Unotard, Morfin Meda, Morfin Special, Morfinhydroklorid Oxikodon: OxyContin, OxyNorm Ketobemidon + spasmolytika: Ketogan Novum *Preparat innehållande dextropropoxifen fasas successivt ut från marknaden fram till juli

18 Nervsystemet och psykiatri Kolinesterashämmare Kolinesterashämmare används som symtomatisk behandling vid mild eller medelsvår Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom (rivastigmin). Preparaten hämmar acetylkolinesteras vilket kan leda till en ökad aktivitet i kolinerga system. Behandlingseffekten vid Alzheimers sjukdom är dock måttlig och ofta svårvärderad. Vid medelsvåra till svåra besvär används ibland memantin. Hjärnan innehåller så kallade NMDA-receptorer som har att göra med överföringen av nervsignaler som är viktiga för inlärning och minnet. Memantin verkar på dessa NMDA-receptorer genom att förbättra överföringen av nervsignaler och minnet. Biverkningar vid användning av kolinesterashämmare och memantin är vanliga. De kan yttra sig som perifera kolinerga besvär från framförallt mag-tarmkanalen (illamående, kräkningar, dyspepsi, diarré, aptitförlust, viktminskning). Risk finns för förvärring eller inducering av extrapyramidala symtom. Yrsel, tremor, muskelkramper, trötthet, urininkontinens och huvudvärk förekommer. Kolinesterashämmare och memantin kan dessutom ge psykiska biverkningar i form av hallucinationer, förvirring och agitation. 18 Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Kolinesterashämmare: Donepezil: Aricept Galantamin: Reminyl Rivastigmin: Exelon Övriga medel vid demenssjukdomar: Memantin: Ebixa Medel vid parkinsonism Läkemedel mot Parkinsons sjukdom och läkemedelsutlöst parkinsonism kan delas in i antikolinerga och dopaminerga preparat. Extrapyramidala biverkningar som framkallats av neuroleptika behandlas huvudsakligen med antikolinerga läkemedel. Eftersom äldre är känsliga för antikolinerga läkemedel bör dessa preparat inte användas hos äldre. Besvärande extrapyramidala biverkningar bör istället kontrolleras med dosjustering av neuroleptika. Den grundläggande farmakologiska strategin för behandling av Parkinsons sjukdom är att stimulera dominreceptorer, antingen direkt eller genom hämning av nedbrytningen av dopamin. Typiska biverkningar av dopaminerga läkemedel är anorexi, illamående, kräkningar och ortostatism samt hyperkinesier och psykiska problem så som mardrömmar, sömnstörningar, synhallucinationer, konfusion, mani, hypersexualitet och psykos. Det är vanligt att patienten får stora fluktuationer i symtomlindring på grund av dosglapp. Läkemedlets effekt räcker alltså inte fram till nästa dos. Vid lång sjukdomsduration och längre tids medicinering med dopaminerga läkemedel uppstår ofta så kallade on-off-symtom, det vill säga snabba oförutsägbara växlingar (kan växla från en minut till en annan) mellan hypo- och hyperkinesi. För att undvika detta används täta doser och/eller ofta ytterligare ett preparat som stimulerar dopaminreceptorer men med andra verkningsmekanismer. Det kan röra sig om en dopaminagonist eller en MAO-B-hämmare som ökar mängden dopamin genom att hämma det enzym som bryter ned det. Biverkningarna av dessa medel liknar dem som finns vid L-dopabehandling.

19 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Medel vid parkinsonism, antikolinergika: Biperiden: Akineton Trihexyfenidyl: Pargitan, Pargitan mite Medel vid parkinsonism, dopaminerga medel: Bromokriptin: Pravidel Kabergolin: Cabaser, Kabergolin IVAX Levodopa + dekarboxylashämmare: Duodopa, Levodopa/Carbiodopa ratiopharm, Madopark, Madopark Depot, Madopark Quick, Madopark Quick mite, Sinemet Levodopa + dekarboxylashämmare + entakapon: Stalevo Pramipexol: Sifrol Ropinirol: Requip Rotigotin: Neupro Övriga dopaminerga medel: Entakapon: Comtess Rasagilin: Azilect Rivastigmin: Exelon Selegilin (MAO-B-hämmare): Eldepryl, Selegilin Merck NM Tolkapon: Tasmar Neuroleptika Neuroleptika är en mycket heterogen läkemedelsgrupp vars huvudsakliga och gemensamma effekt är blockad av D2-dopaminreceptorer. Preparaten används till att förebygga och motverka psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar. Bland äldre används neuroleptika bland annat vid psykotiska symtom men svår aggressivitet vid demenssjukdomar. Neuroleptika används också vid illamående och kräkningar, exempelvis vid cancerbehandling. De flesta neuroleptika påverkar även andra receptorer, vilket i sig förklarar varierande behandlingseffekter men också olika biverkningsprofiler. Flertalet neuroleptika har en dämpande och sederande effekt. Detta kan medföra kognitiva störningar, inte minst i behandlingen av äldre med demenssjukdomar. Andra vanliga biverkningar är bland annat dåsighet, muntorrhet, förstoppning och ortostatism. Neuroleptika delas in i hög- och lågdospreparat där högdospreparaten är mer antikolinerga medan lågdospreparaten istället kan ge fler extrapyramidala symtom. Neuroleptika skall endast användas vid psykoser och svår aggressivitet, inte som lugnande preparat och sömnmedel till äldre patienter. 19

20 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Neuroleptika: Fentiazinderivat: Levomepromazin: Nozinan Perfenazin: Trilafon, Trilafon prolongatum Proklorperazin: Stemetil Buturonfenonderivat: Haloperidol: Haldol, Haldol depot Indolderivat: Ziprasidon: Zeldox Tioxantenderivat: Flupentixol: Fluanxol, Fluanxol Depot Klorprotixen: Truxal Zuklopentixol: Cisordinaol Dibensodiazepinderivat: Klozapin: Clozapine Alpharma, Leponex Olanzapin: Zyprexa, Zyprexa Velotab Quetiapin: Seroquel Övriga neuroleptika: Aripiprazol: Abilify Risperidon: Risperdal Sertindol: Serdolect Lugnande medel De flesta lugnande medel tillhör gruppen bensodiazepinderivat. Dessa preparat dämpar ångest och oro och har även en muskelavslappnande effekt varför de kan användas i kramplösande syfte. Vissa patienter särskilt äldre kan reagera annorlunda på dessa preparat och istället bli aggressiva och uppvarvade. Bensodiazepiner kan ge biverkningar i form av försämrad kognition, tillfällig minnesförsämring, muntorrhet, yrsel, muskelsvaghet och ataxi varför det föreligger ökad fallrisk vid användningen av dessa preparat. Risken är särskilt stor vid långverkande preparat som diazepam. Numera rekommenderas inga bensodiazepiner, ej heller oxazepam, till äldre. Det finns risk för tillvänjning och beroende vid behandling med bensodiazepinderivat. Längre tids regelbunden användning kan leda till besvärande utsättningssymtom varför försiktig nedtrappning bör ske. 20

Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling

Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilaga 1: Farmakologisk behandling...sid 2 Bilaga 2: SMA Safe Medication Assessment...sid

Läs mer

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars Inmatning i det nationella kvalitetsregistret för njursjukvård, NjuR Inloggning: Öppna Internet Explorer. OBS! Du måste använda Internet Explorer 5.5 eller högre Skriv in www.njur.org i adressfältet och

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning 2015-07-02/Läkemedelskommittén/EV Läkemedelskommitténs rekommendation: Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning Indikation:

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner Lathund för att känna igen 1 Olämpliga läkemedel till äldre (enligt överenskommelsen mellan Regeringen och SKL med titeln: Vård och omsorg om de mest sjuka äldre, publicerad 2012-02-22. Den avser personer

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Anna Sandén Apotekare, Region Halland Anna.Sanden@regionhalland.se Tel: 0702-14 64 07, 0300-56 55 22 www.regionhalland.se/modellhalland Socialstyrelsens

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsförändringar Upptas escitalopram Depression bupropion Nikotinberoende vareniklin Nikotinberoende Specialiserad

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar Kapitel Bakgrund Den vanligaste behandlingsformen för äldre (65+) är läkemedel. I september 2014 var den totala kostnaden för läkemedel i öppenvård i Halland 2,95 miljoner kronor/1 000 invånare. För personer

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Införande av ApoDos slutenvård Delrapport baslinjemätning

Införande av ApoDos slutenvård Delrapport baslinjemätning 1 Fotografier: Yanan Li 2 Förändring pågår Ett projekt eller en process som leder fram till ny kunskap, kanske en ny arbetsmetod, blir intressant först när den används i praktiken. När resultatet kommer

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Allmänt Alla rekommendationer gäller oavsett kön om inget annat anges. Rekommendationer för Parkinsons sjukdom

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Läkemedel och alkohol

Läkemedel och alkohol Läkemedel och alkohol 21 Finlands Apotekareförbund 2004 2 Alkohol under läkemedelskuren kan orsaka problem Då man använder läkemedel bör man använda alkohol bara om ämnena inte har skadlig samverkan. Det

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen?, sedan hur många år => Har du bott med tvillingen, år 19 till 19 Hur länge har du känt tvillingen? år Hur ofta

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan. Pilotstudien för veteranorienterare dag för dag: Vi söker 10 stycken veteranorienterare som vill delta i en förstudie omfattande 5 veckor där effekterna av ett kosttillskott studeras på tarmens genomsläpplighet.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkemedelsbiverkningar 15-30% av alla sjukhusinlägningar av äldre

Läs mer

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till

Läs mer

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glucosine 625 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller glukosaminsulfat-natriumklorid-komplex motsvarande 625 mg glukosamin

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 6 mars 2014 Gäller: t.o.m. 6 mars 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Innehållsförteckning. arbetsgång. läkemedel. icke-farmakologiska tips. övrigt. Inledning...1. Arbetsgång...A1. Checklista + beslutsstöd...

Innehållsförteckning. arbetsgång. läkemedel. icke-farmakologiska tips. övrigt. Inledning...1. Arbetsgång...A1. Checklista + beslutsstöd... Innehållsförteckning Inledning...1 arbetsgång Arbetsgång...A1 Checklista + beslutsstöd...a5 Skattningsskala (Phase 20)...A7 läkemedel Särskilt riskfyllda läkemedel för äldre...b1 Läkemedel som ökar fallrisken...b3

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

Undersökningsresultat

Undersökningsresultat Undersökningsresultat Studie av ED 40-69-åriga män -nr Ålder, år, senaste födelsedag V 1 Undersökningsdatum (åå-mm-dd) V 2 Antal timmar sedan deltagaren senast åt fast föda V 3 Längd, meter, utan skor,

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Sid 2-3. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén

Sid 2-3. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén TEMA DE MEST SJUKA ÄLDRE MiX INSIDA Oxikodon har utvärderats av TLV Trots sänkt pris är morfin förstahandsvalet. Sid 6 Nya Reklistan Sid 8 Ba(c)ksidan Sid 8 MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Smärtlindring går som en röd tråd genom hela vården, från apoteks disken till intensiven. Behandlingsarsenalen är bred, ändå får många inte rätt smärtlindring. Kunskapsakuten guidar dig

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer