NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2010. Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning"

Transkript

1 NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr S Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning

2 Ur innehållet: 4. Reportage från Gotland 10. Margareta frågar doktorn 12. Möte om kunskaps- och erfarenhetsutbyte 17. Informativ skrift om Cystnjurar 18. Nytt inom forskning 20. Världsnjurdagen 22. Årsmöte Nya styrelsemedlemmar Medlemskap Att bli medlem kostar 200 kronor per år och 50 kronor för barn och ungdom under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig medlem. Du kan bli medlem genom att sätta in rätt belopp till NjSG på bankgiro eller plusgiro , och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka det gäller. Vi vill också veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande medlem. Kansli Anmälningar till program och andra meddelande kan lämnas per post, e-post och på föreningens telefon (svarare) 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Kansliet är bemannat på deltid av Christina Engström, som besvarar all kommunikation direkt eller så snart det är möjligt. Kontakt med NjSG Adress S:t Göransgatan Stockholm Telefon Fax Bankgiro Plusgiro E-post Hemsida njsg.njurforbundet.se NJURsVIKTIGT Redaktion Eva Söderkvist, redaktör Anneli Granberg, redigering och layout Mårten Landahl Ingegärd Mellgard Ansvarig utgivare Erik Herland, Omslag Margot Kahlbom Redaktionen välkomnar bidrag via e-post eller post. 2

3 Framsidan visar framfötter Ordföranden har ordet Isen var äntligen borta från alla växlar och X-2000 tåget kunde starta enligt tidtabellen. Jag var på väg till den sjunde Nationella Njurkonferensen i Göteborg. Vår systerförening i Västsverige stod för arrangemanget i samarbete med Stiftelsen professor Lars-Erik Gehlins minnesfond och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Mina förväntningar var högt ställda efter rapporter från kollegor som deltagit tidigare år. Och de överträffades med råge. Sveriges framsida visade verkligen framfötterna. Föredragen var med mycket få undantag intressanta och välanpassade till den blandade gruppen av patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal. Det samma gäller maten, kvällsunderhållningen och företagsmontrarna. En eloge till Njurföreningen i Västsverige som belönades med rekordmånga deltagare och en hel helg med strålande sol. Njurfunk kommer att sammanfatta föredragen och de visade bilderna kan säkert erhållas från föreningen. Jag begränsar mig därför till några särskilt minnesvärda inslag. Bättre njurfunktion hos organdonatorer Professor Ingela Fehrman Ekholm som numera arbetar på Sahlgrenska sjukhuset kom under det första föreläsningsblocket med det uppmuntrande resultatet att personer som donerat en njure får en förbättrad njurfunktion i den kvarvarande njuren och att effekten håller i sig i flera år. Resultaten bygger på en långtidsuppföljning av levande njurdonatorer som opererats i Göteborg mellan 1965 till Ingela är själv ett bra exempel eftersom hon för snart 16 år sedan donerade en njure till maken Lars som lyssnade från första parkett. Och längre överlevnad med organ från levande Värdet av att få organ från levande belystes också av verksamhetschefen vid Transplantationskliniken vid Huddinge sjukhus, Annika Tibell. Efter 10 år fungerade 80 % av transplanterade njurar från levande donatorer mot 58 % för njurar från avlidna. Även när patienterna inte är släkt har njurarna högre överlevnad vid donation från en levande donator. Orsaken är främst att transplantationen sker snabbt. En avlidens organ åldras snabbt även om kroppen behandlas i en hjärt-lungmaskin. Varje timme senarelagd operation kan enligt Annika Tibell motsvara ett års organöverlevnad. Ät minst tre olikfärgade frukter eller bär per dag Det konkreta rådet för god hälsa gav professorn i näringslära från Lund, Charlotte Erlanson - Albertsson. Frukt och bär innehåller dels en för hjärnan lättillgänglig energi, dels antioxidanter som skyddar kroppen mot fria syreradikaler. Sammansättningen varierar med färgen vilket är motivet till att variera intaget. På Charlottes 10 i topp lista noterade jag bl.a. slånbär, nypon, blåbär och lingon samt äpple, plommon och apelsin. Charlotte avslöjade också matsedeln för folk i regioner med många riktigt gamla. Det var ön Okinawa i Stilla havet där man lever på fisk och gröna blad, vissa bergområden med lite syre i luften och tuffa fotvandringar samt kvinnor i Warszawa som i huvudsak lever på kål. Det kändes skönt att höra att också vi i Sverige kan bli bra gamla på en mer varierad diet. Gud vad vi skrattade! Om någon satt och småsov när programmet började dag två väcktes denne säkert av skrattsalvorna när läkaren och författaren Rickard Fuchs kåserade under rubriken Doktorer, patienter och andra konstigheter. Att läsa några av hans böcker förlänger också livet. De senaste heter: Människor man bör undvika och Vad sa doktorn? Erik Herland 3

4 Reportage från Gotland: Förändring på gott och ont I höstas tog det privata företaget Diaverum över all njursjukvård på Gotland. Kommunen blev först i landet med att lägga ut en hel medicinsk specialitet på ett privat bolag. NJURsVIKTIGT träffade verksamhetschefen Anneli Nilsson för att ta reda på hur det har gått. Njursjukvården på Visby lasarett och i Gotlands kommun har under en längre tid dragits med problem. Det har inte funnits en permanent läkarlösning, kommunen har anlitat stafettläkare som har varit där i kortare perioder. För patienterna har det inneburit en bristande kontinuitet. Gotlandssektionens före detta ordförande Margot Kahlbom säger att detta varit ett stort problem eftersom läkarna inte gjorde någon adekvat uppföljning på sina patienter och bevakningen av transplantationslistan var eftersatt. Fasta läkartjänster Sedan Diaverum tog över har man nu två fasta läkare på njurkliniken, Alberto Gutierrez och Kristina Fritz som har en tjänst på 75 % respektive 50 %. Detta är Njurföreningens representanter på Gotland är väldigt nöjda med. Nu finns den kontinuitet och trygghet för patienterna som den lokala Njurföreningen har haft överst på sin önskelista i flera år. Det arbetar även tio sköterskor på enheten varav en sköter PD (påsdialys) och en arbetar med njurmottagningen. Jobbigt med förändring Sedan Diaverum tog över njursjukvården har en hel del förändringar skett, speciellt för dialyspatienterna. Verksamhetschefen Annelie Nilsson påpekar att förändring tar tid och hon är medveten om att det kan vara jobbigt både för patienter och för personal. Sedan Diaverum tog över har de ändrat på patienternas dialystider, vilket skapat en del oro och missnöje. Anledningen är att de fått fler patienter och att de är begränsade av att lokalen bara rymmer 15 dialysplatser. Detta hade inträffat även om verksamheten varit kvar i Gotlands kommuns regi, säger Annelie Måste se till helheten Som verksamhetschef är det Annelies uppgift att se till helheten och att vården ska fungera så bra som möjligt för alla men tyvärr hamnar en del patienter i kläm. När det gäller dialystiderna handlar det inte bara om ett begränsat antal platser utan även om att de sjukaste patienterna ska få dialys när det finns flest läkare på avdelningen. Det handlar om allas säkerhet säger Annelie. - En del patienter har kanske haft en dialystid i många år, de känner att det är deras tid, att vi tagit den ifrån dem och jag kan förstå om de är besvikna. Att gå till jobbet en lördag De förändrade dialystiderna innebär att de friskare patienterna får dialys på lördagar. Känner man sig frisk vill man gärna vara ledig på helgen och ägna sig åt trevliga aktiviteter, de flesta evenemang är på lördag och familj och vänner är oftast lediga. - Många känner som att de måste gå till jobbet på en lördag men vi försöker ordna så att patienterna kan byta tid om de har något extra viktigt att göra, men vi kan inte alltid hjälpa till med det säger, Annelie. Privat vs. kommunalt Enligt Annelie har mycket förbättras sedan Diaverum tog över njursjukvården på Gotland. Hon säger att det inom kommunen saknades engagemang, att njursjukvården ansågs vara en udda enhet som ingen brydde sig om. - Det kändes som de tyckte att njursjukvård var något som man var tvungen att ha, att de inte var stolta över oss utan såg oss enbart som ett nödvändigt ont och en ekonomisk belastning. Det var den feedbacken vi fick. För oss i personalen är det numera vår enhet och vår uppgift att allt ska fungera. - Nu har jag en landschef som känner mig vid förnamnet och som jag alltid kan nå per mejl eller telefon och som frågar hur det går och hjälper mig när det är problem, säger Annelie. Ekonomi Företaget Diaverum har bedrivit dialysvård i ca tjugo år och har verksamhet i 14 länder för ca patienter. De har lång erfarenhet av att bedriva njursjukvård, på Gotland har man trimmat enheten och gjort den effektivare. En annan fördel med att ingå i ett stort företag är att Diave- 4

5 rum har en enhet som arbetar med att pressa produktpriser, vi kan pressa priser tillsammans och på så sätt uppnå bättre ekonomi, säger Anneli. - I kommunen har det de senaste tjugo åren bara handlat om att allt är för dyrt och vi har haft en orimligt låg läkarbudget som inte stämt med verkligheten. Negativa aspekter för personalen Det som Annelie kan se som negativt med att Diaverum tagit över är anställningstryggheten för personalen. Inom kommunen kan man få en ny tjänst på Gotland men om någon nu blir övertalig måste de kanske flytta och börja arbeta på någon av Diaverums kliniker i Malmö, Falköping eller i Stockholm där en ny klink öppnas snart. Diaverums vårdfilosofi Diaverum vill att varje patient ska ta ansvar för sig själv sig, sin sjukdom och sin behandling. Forskning och erfarenhet visar att man då mår bäst och har bäst överlevnad. För personalen satsar de på personalutbildningar och just nu går alla på enheten igenom ett utbildningsprogram som är baserat på deras dagliga arbete. - Det är alltid roligt att höja sin kompetens och få bekräftelse på att man kan sitt arbete, säger Annelie. Text och foto: Anneli Granberg 5

6 Annelie Nilsson verksamhetschef på Diaverum Verksamhetschefen på Diaverums dialysklinik på Gotland, Anneli Nilsson är en erfaren sjuksköterska som utövat sitt yrke i över trettio år. Hon har lång erfarenhet av att arbeta i en ledande position. Annelie Nilsson blev legitimerad sjuksköterska 1979, efter sina studier började hon arbeta som sjuksköterska på olika avdelningar på Visby lasarett. Hennes första längre vikariat var på medicinklinikens vårdavdelningen, där hon arbetade som avdelningsföreståndare. När det 1981 blev ett ledigt vikariat på dialysavdelningen väcktes Annelies nyfikenhet och hon valde att började arbeta där. På den tiden var det få patienter i Visby som hade dialys så Annelie fick åka till Huddinge sjukhus för att lära sig dialys under två veckor. Snabbt avancemang Annelie blev återigen avdelningsföreståndare men nu på dialysavdelningen. Hon påpekar att anledningen var att hon var den enda sjuksköterska på avdelning. Arbetslaget bestod förutom av Anneli, en undersköterska och en dialysassistent. - De var mer erfarna än jag, så jag fick lita på deras kompetens många gånger. Läkaren kom förbi ibland i någon timme, annars bestämde vi mer eller mindre över oss själva. Behov av att sadla om Undan för undan växte dialysavdelning och 2001 kände Anneli ett behov av att prova på att arbeta någon annanstans. Hon sa upp sig och började arbeta som företagssköterska på en privat företagshälsovård. Vid sidan av sitt nya arbete studerade hon under två år till företagssköterska. Efter sju år dök ett en tjänst upp på Njurenheten som Anneli sökte och fick. - Eftersom jag tidigare varit chef så halkade jag åter in i på chefsjobbet. Det är också anledningen till att jag har mitt nuvarande arbete. Avslutningsvis säger Annelie att hon trivs väldigt bra med sitt yrkesval, sin personal och Diaverum. - Vi har en helt fantastisk personal här i Visby, och även i resten av Diaverum där det finns en hög kompetens och lång erfarenhet av dialys. Text och foto: Anneli Granberg 6

7 Intervju med Margot Kahlbom De senaste fem åren har Margot Kahlbom varit Njurföreningens sektionsordförande på Gotland. NJURsVIKTIGT passade på att intervjua henne när tidningens representant var på Gotland. Berätta lite om dig själv? Jag är född och uppvuxen i Upplands - Väsby och tillbringade sommarloven på Gotland, närmare bestämt i Ihreviken, Hangvar. Min far kommer från Hangvar och köpte tomten innan han flyttade till fastlandet. Själv flyttade jag till sommarstugan hösten Jag började vikariera som lärare och gick därefter lärarutbildningen Jag har alltid tyckt det vara roligt att arbeta med barn och ungdomar. Mina intressen är förövrigt gymnastik, skidor, tennis och friluftsliv. Blev njursjuk vid 18 års ålder, kom i dialys 2001 och fick ett transplantat Är ensamstående och nybliven pensionär. Hur startade ditt engagemang i Njurföreningen? Jag har varit medlem i föreningen sedan 2002 och började engagera mig sedan jag fick ett transplantat, eftersom jag tyckte att det kunde vara trevligt och lära känna och utbyta erfarenheter med personer med samma problem. Vilka aktiviteter har ni ordnat under din tid som ordförande? Vi har haft vårt traditionella julbord, utflykter, möten med föreläsare. Vi har också uppmärksammat donationsdagen samt Världsnjurdagen. Vi har också deltagit i njurskolan. Men sektionsföreningen har under det sista året legat vilande bland annat på grund av dåligt intresse, orken har inte funnits. Varför väljer du att nu avgå som ordförande? Jag valde att avgå för jag tycker att det behövs nygamla krafter, men jag är beredd att bidra om det behövs och kommer att vara en länk mellan Njurföreningen och patientrådet. Vi utsåg Åke och Anna-Lena Nilsson samt Ola och Barbro Lindvall att försöka få igång sektionen igen, eftersom vi på mötet ansåg att föreningen behövs, men det är svårt att få folk engagerade. Jag hoppas och tror att Gotlandsektionen kommer att leva vidare när det gäller att få igång medlemmarna att vilja träffa andra och utbyta erfarenheter. Finns det något som du vill hälsa till era gotländska medlemmar? Till medlemmarna och till blivande medlemmar vill jag säga följande: Vi behövs alla för att bli starkare och göra våra röster hörda, berätta för andra om våra erfarenheter av bland annat behandling och de njursjukas intresse inför t.ex. myndigheter. Var inte rädd för att höra av dig, som njursjuk eller anhörig, till sektionsstyrelsen. Kom med på våra kommande aktiviteter, kom gärna med förslag, bara att träffas och ta en fika och prata är värdefullt. Hur tycker du att njursjukvården fungerar på Gotland? Min erfarenhet av njursjukvården är mycket bra, eftersom jag har haft tur att gå i dialys då det fanns en stationär läkare, vilket är mycket viktigt då man som patient får kontinuitet. Läkaren flyttade och vi fick stafettläkare, vilket inte är bra för kontinuiteten, särskilt inte för de som dialyserades. Även antalet patienter, som blev transplanterade sjönk drastiskt. Övrig personal fick dra ett stort lass och de är fantastiskt underbara, det blir som en stor familj. I höstas tog Diaverum över verksamheten och min erfarenhet är att nu är det bra igen med kontinuiteten av läkare och jag hoppas att det blir fler patienter som kommer upp på transplantationslistan. Text och foto: Anneli Granberg 7

8 Njurföreningen på Gotland startar upp verksamheten igen Förutom förlustelser är avsikten att den påbörjade diskussionen kring vilka aktiviteter som kan vara intressanta framöver ska fortsätta. Många viktiga frågor att bevaka Uppslutningen från medlemmarnas sida blir avgörande för vilka aktiviteter som kan bli aktuella framöver. Det krävs även aktiva medlemmar som bryr sig om bevakningen av de njursviktigas krav på professionell vård. Många praktiska frågor behöver bevakas för medlemmarnas som parkeringsplatser för de som har möjlighet att besöka dialysen. Även kommunens vilja till att ge njursjuka rimliga kostnader för näringsriktig mat och andra servicebehov. Detta noterat som exempel på den mängd frågor som finns på agendan för Njurföreningen. Den 8 april höll Njurföreningens Gotlandssektion årsmöte på Visby lasarett. Ett tiotal medlemmar hade samlats för att prata om framtiden. Den tidigare styrelsen avgick och en grupp med Ola Lindvall i spetsen utsågs för att planera föreningens fortsatta verksamhet. Att det finns ett behov av att bevaka viktiga frågor och att fortsätta anordna aktiviteter för njursjuka på Gotland stod klart. Rekrytering av nya medlemmar Makarna Nilsson och makarna Lindvall har diskuterat nödvändigheten av rekrytering av nya medlemmar. Avsikten är att aktuell information skall anslås i väntrummet vid Diaverum. Möjligheten till utskick av information till såväl medlemmar som övriga njursviktiga kommer att undersökas. Även de som befinner sig i ett tidigt stadium av njurproblem har all anledning gå in i Njurföreningen. Förebyggande åtgärder och ständig utveckling av njurvården gagnar alla. Text: Ola Lindvall Under vintern har den f d sektionsgruppen på Gotland och några nya intressenter haft möten för att diskutera aktiveringen av verksamheten. Vid senaste mötet tog Anna-Lena och Åke Nilsson och Barbro och Ola Lindvall på sig uppdraget att arrangera ett medlemsmöte under våren/ försommaren. Grillafton på Högklint Den 16 juni kl kommer gotlandsmedlemmarna och potentiella nya medlemmar att inbjudas till grillafton med underhållning på Högklint. Mötet förläggs till en underbar stuga som ligger på klippkanten något 10-tal meter från havet. Utsikten är fantastisk mot Hansastaden Visby. Intresseanmälan för deltagande i grillafton på Högklint kan lämnas till Anna-Lena Nilsson före 9 juni. Tfn: , E-post: 8

9 Digital Center AB En vision som har blivit verklighet Din totalleverantör Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S Sollentuna. Tel +46 (0) Fax +46 (0) Epost Hemsida 9

10 Margareta frågar doktorn Medicinering är ett angeläget ämne för alla transplanterade. Margareta Wihlborg från njurföreningen besökte Boa Grönros Söderholm, specialist läkare på Danderyds njurmedicinska klinik, för att få svar på några viktiga frågor. Frågorna rörde främst de immundämpande medicinerna Prograf, Cellcept och Prednisolon. Innan Boa Grönros Söderholm besvarar frågorna påpekar hon att svaren är generella och att varje njurtransplanterad har sin egen historia och unika immunförsvar som kräver individuell bedömning när det gäller medicinering. Margareta: Vad gör man om man glömt en dos av sin medicin? Ett par timmar? Ända tills det är dags för nästa dos? Boa: Om man glömt en dos ta den genast! Ta sen nästa dos på rätt tid skjut inte upp! Om det handlar om några timmar. Har över halva dagen gått får det vänta till nästa dos och ta den som vanligt. Ta inte dubbel dos. Margareta: Prograf och Advagraf ska ju inte tas i samband med mat, utan antingen en timme före eller två timmar efter måltid. Vad gäller för Cellcept och Prednisolon? Boa: Det är sant att Prograf/Advagrafupptaget påverkas en del av samtidigt matintag men detta har betydelse endast om man har stora svängningar i sina blodkoncentrationer. Annars är det viktigaste att man tar tabletten på samma sätt i förhållande till måltid varje dag konsekvent så att upptaget blir samma varje dag. Men oftast går det bra ändå. Upptaget av Cellcept påverkas inte av samtidigt matintag. För den som får magbiverkningar av Cellcept kan man prova om det känns bättre om man tar den med eller mellanmåltider. För Prednisolon spelar samtidigt matintag ingen roll. Normalt är kroppens egen kortisonnivå högre på morgonen. Det är därför naturligt att ge Prednisolon på morgonen men ibland, särskilt vid högre doser kan man behöva ta den flera gånger per dag. Margareta: Prograf och Cellcept ska inte tas tillsammans. Hur får man ihop det? Hur viktigt är det? Vad gäller för Prednisolon? Boa: Detta är en missuppfattning. 10

11 Man kan mycket väl ta både Prograf /Advagraf, Cellcept och Prednisolon vid samma tidpunkt. Margareta: Koncentrationen av Prograf och Advagraf i blodet mäts. Varför mäter man inte Cellceptkoncentrationen? Boa: För Cellcept/Myfortic ger endast ett dalvärde (blodkoncentrationen innan morgondosen intas) inte tillräcklig information utan man måste mäta koncentrationen i blodet innan samt 30 min efter och 120 minuter efter intag av dos och sen beräkna genomsnittlig mängd i blodet. Detta görs ofta innan man skrivs ut efter transplantation eller om man har fått oklara biverkningar eller otillräcklig effekt. Annars följer man andra blodprov och tecken t.ex. antal vita blodkroppar i blodet för att bedöma att effekten av Cellcept är den önskade. Margareta: Då man är magsjuk med kräkningar och diarréer, hur tar man då medicinerna? Boa: Försök att ta dem ändå. Prograf absorberas relativt snabbt och tas upp redan i magsäcken. Försök ta tablett strax efter en kräkning. Vid diarré ökar paradoxalt upptaget av Prograf och Advagraf. Extra kontroll av blodkoncentrationer kan därför vara indicerad. Blir man intorkad så kan ju njurfunktionen påverkas av detta. Hör alltid av dig till din doktor vid sådana tillstånd för extra blodprovskontroll. Vid mer ihållande magsjuka kan inläggning för hjälp att justera vätskebalansens behövas. Tänk på att göra uppehåll med eventuella vattendrivande medel vid intorkning. Margareta: Hur viktigt är det att framför allt Prograf och Advagraf är kvar i förpackningen tills man ska ta medicinen? Boa: Prograf, Advagraf och Sandimmun dunstar bort efter att förpackningen öppnats risk att du får för lite aktiv substans i dig. Prograf, Advagraf och Cellceptkapslarna tål heller inte fukt. Cellcept är också ett ljuskänsliga och verksamt ämne som bryts ner av ljus och förvaring i temperaturen över 30 grader med risk att du får för lite aktiv substans. Prednisolon är inte så känslig som de andra och kan tas ut och läggas i t.ex. dosetten. Tillverkarna kan inte garantera full effekt om kapslarna tas ur förpackningar men på transplantationsmottagningar säger man att man kan dela i dosett för en vecka om man förvarar dosetten undanskymd (alltså ljusskyddad). Margareta: Övriga mediciner såsom blodtryckssänkande och blodfettsänkande, kan de tas samtidigt som de immunsuppressiva? Boa: Vissa blodtryckssänkande som t.ex. Felodipin och en viss sorts betablockare kan påverka (öka) blodnivån av Prograf och Sandimmun. Men detta är inget hinder att ta dem samtidigt. Det som är viktigt är att man tar dem likadant varje dag och att om man gör stora dosändringar eller sätter ut något av preparatet ser till att kontrollera blodkoncentrationen av Prograf/Advagraf och Sandimmun en extra gång. Margareta: Andra mediciner som smärtstillande, inflammationsdämpande och medel mot magsjuka, hur påverkar de? Boa: Hör alltid med din njurmedicinare innan du börjar med något nytt läkemedel! Det finns många interaktioner som kan äventyra din njure. Därför finns inget kort svar annat än experimentera inte själv! Be dina andra läkare kontakta din njurläkare innan nya medel sätts in! Vissa medel mot svampinfektioner och en del antibiotika (t.ex. Erytromycin) kan ge ändrad blodkoncentration. Därför bör man höra med sin njurmedicinare innan man börjar med behandling med dessa preparatgrupper. NSAID -preparat (typ Ipren, Magnecyl, Voltaren m.m.) kan i sig påverka njurfunktionen genom ändrad mikrocirkulation. Dessutom använder NSAID och Prograf samma bärare i blodet (transportproteiner) vilket kan påverka tillgängligheten. Således finns flera skäl att vara försiktig med att använda NSAID. 11

12 Välj hellre Paracetamol (dvs. Alvedon, Reliv, Curadon m.m.) vid värk. Medel mot diarré (t.ex. Imodium, Dimor, Loperamid) kan tas utan effekt på upptaget av Prograf, Advagraf, Sandimmun, Cellcept eller Prednisolon. Margareta: Naturläkemedel hur påverkar de? Kan man ta det? Boa: Experimentera inte själv! Naturläkemedel finns i olika klasser och är testade endast på i övrigt friska individer. Innehållsdeklarationerna kan också vara mer eller mindre fullständiga vilket försvårar vid rådgivning. Några interaktioner som är väldokumenterade gäller bl.a. Johannesört som ger minskade blodkoncentrationer och minskad effekt av Prograf, Advagraf och Sandimmun. Grapefruktjuice och extrakt därav ökar blodkoncentrationen av Prograf, Advagraf och Sandimmun och kan leda till överdoseringssymtom. Margareta: Långtids biverkningar av kortison? Måste man ta det livet ut? Boa: Benskörhet, ökad matlust - fetma, diabetes, skör hud, akne, högt blodtryck och salt- och vattensamling. Om man måste ta kortison hela livet beror på flera saker. Hur gick transplantationen? Har man haft någon/några avstötningar? Hur tolererar man övriga läkemedel? Man ska räkna med att långtidsbehandling efter transplantation innebär behandling med Cellcept plus Prograf eller Advagraf plus Prednisolon. Vi strävar dock efter att kunna gå ned till 5 mg Prednisolon som underhållsdos. Livslångt eller så länge njuren fungerar. Med tiden så accepterar kroppen allt bättre den främmande njuren men man kan aldrig räkna med att sätta ut medicinerna helt. Det går heller inte att säga när minskningen kan börja. Alla reagerar olika och har ett alldeles unik immunsystem. Man har sett att patienter som satt ut sina läkemedel 30 år efter transplantationen har drabbats av avstötning. Om man måste sätta ut eller från början inte kan använda kortison måste man öka dosen av de övriga immunhämmande medlen. Man bör också tänka på att en avstötningsreaktion, där ju behandlingen är bl.a. höga doser kortison, hade kanske kunnat undvikas om man låtit bli att minska t.ex. Prednisolondosen. Foto: Anneli Granberg Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt patienter vid 200 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassade högkvalitativa tjänster och support till patienter i behov av njursjukvård. Diaverum Holiday Semesterdialys Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så. Välkommen att kontakta någon av våra tre kliniker så får Du all information om vårt semesterkoncept Diaverum Holiday Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, kontakta Anne Johansson, eller besök vår hemsida Diaverum Mösseberg Danska Vägen Falköping Tel: Diaverum Visby Njurenheten, Lasarettsgatan Visby Tel: Diaverum Heleneholm Ystadvägen 22A Malmö Tel:

13 Boa om utbildning och arbetet som njurmedicinare I samband med besöket på Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus passade NJURsVIKTIGs reporter på att ställa några frågor gällande utbildning och arbetet som njurmedicinare till Boa Grönros Söderholm. Varför valde du bli specialist läkare inom njurmedicin? På gymnasiet gick jag 4-årigt teknisk gymnasium med medicinteknisk inriktning. Det sista året arbetade jag på MTA (medicintekniska avdelningen) på Karolinska sjukhuset. Jag blev tilldelad arbetsuppgifter på gas och -vätskesektionen vilket innebar att jag deltog i service och underhåll av infusionspumpar, amningspumpar, ventilatorer, dialysmaskiner med mera. Efter en kort tid hamnade jag som en av fyra avdelningsingenjörer på dialysavdelningen. Där jobbade vi nära sjuksköterskor och läkare och även mycket nära patienterna. Detta var i slutet av 80-talet och mycket nytt var på väg in i dialysvärlden. EPO började användas, vi gick över till bikarbonat dialys, de första HDF maskinerna kom. Jag fick ofta berätta om dialysmaskinen och vattenreningsutrustningen för personal och patienter vid olika utbildningstillfällen vilket jag tyckte var väldigt roligt. Ganska snart började jag känna att det medicinska och patienterna var mer intressanta än maskinerna. Så jag sökte in till läkarlinjen. Jag fortsatte att komma in på loven och jobba på dialysen som tekniker. Efter AT tjänstgöringen var jag sugen på att komma tillbaka till njurmedicin för att se om jag hade någon nytta av mina år som dialystekniker. Jag hade turen att det just då söktes vikarierande underläkare till "min" gamla njurklinik och jag fick ett vikariat. Under den långa utbildningen till läkare har jag varit inne på många andra specialiteter men efter att ha vikarierar på njurmedicin kände jag mig hemma. Hur blir man njurmedicinare? Grundutbildningen till läkare är 5,5 år plus 18 månaders AT tjänstgöring. För att sedan bli specialist i njurmedicin måste man ansöka och få en specialistutbildningstjänst (STtjänst). Som njurmedicinare måste man nuförtiden bli specialist inom både invärtesmedicin och njurmedicin. På vissa större njurmedicinska kliniker räckte det tidigare med att bli enbart njurmedicinare. Flera moment i specialistutbildningen är gemensam för internmedicin och njurmedicin som t.ex. kardiologi. Man får sedan välja lite grann efter eget intresse hur stor del av utbildningen som ska vara förlagd till andra "randområden"(ämnesområden som angränsar till den egna specialiteten). Det kan vara t e x reumatologi, endokrinologi, infektionsmedicin, urologi. Delar som krävs för just den njurmedicinska sub specialiteten är förstås dialys både PD och HD, transplantation och arbete på njurmedicinsk vårdavdelning. Sammantaget så tar hela specialistutbildningen ca 7 år (efter AT). Vad är det bästa med ditt arbete? Njurmedicin är en mycket intressant specialitet där patienterna bjuder på mycket komplexa medicinska utmaningar. Att arbeta med kroniskt sjuka människor väcker också sociala och etiska frågeställningar. Jag upplever att de flesta som arbetar inom den här specialiteten är öppna och hjälpsamma. På våra möten både på hemmakliniken och i större sammanhang även internationellt finns en ödmjukhet inför denna komplexitet som känns jordnära och äkta. Jag upplever att de flesta som arbetar inom den här specialiteten är öpnna och hjälpsamma. När det gäller arbetet på dialysen så vill jag försöka få människorna jag möter att se och ta tillvara det friska i livet. Dialys ger ju faktiskt förlängt liv som det gäller att leva. Text och Foto: Anneli Granberg 13

14 Vårens specialmöten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Njurföreningen Stockholm Gotland har under våren fortsatt sitt arbete med att belysa frågor som är viktiga för njurtransplanterade och närstående. Två lyckade och välbesökta specialmöten med föredrag och frågestund har genomförts. Som föredragshållare har Dr Peter Bárány och Dr Lars Wennberg från Njurmedicinska kliniken respektive Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge medverkat. Föredragen har varit öppna för alla deltagarna i de sju grupperna för kunskap - och erfarenhetsutbyte. Total var det ca åttio besökare närvarande vid de båda mötena. Viktiga ämnen På det första möte som hölls i HSO:s lokaler vid Fridhemsplan behandlades ämnena medicinering, övermedicinering och besvärande biverkningar. Det andra möte på Danderyd sjukhus behandlades ämnena, infektioner, infektionsrisker och hur man kan minska riskerna. Det är viktiga ämnen för transplanterade och besökarna hade många frågor att ställa till de två närvarande läkarna. Fin stämning Einar Fries som tillsammans med Britt- Marie Alm och Melcher Lagerfelt har arbetat med att arrangera dessa möten, säger att han är mycket nöjd med de två mötena och framförallt den fina stämning som uppstod. - Doktorerna gav mycket bra och angelägen information och de gjorde det på ett trevligt sätt, vilket bidrog till stämningen. Jag är även nöjd med att upplägget fungerat bra, med en ca timmes föredrag, sedan fika och ytterligare ca en timmes föredrag. Möjligheten att ställa frågor till läkarna både under och efter föredragen var också bra. Det enda som Einar tyckte var mindre bra var att en del i frågor som 14

15 skickats i förväg inte hann besvaras, men det flesta deltagarna var nöjda trots det. Kommentarer från deltagare Leif Blomstedt som var där med sin fru tyckte att mötena varit mycket givande och att chansen till dialog med läkare är uppskattat. De mindre gruppmötena var en bra start inför det större mötet, säger Leif. - Det var en lugn och trevlig stämning och det är bra att man kan prata sinsemellan med andra deltagare under fikapausen. En del frågor återkommer dock men det är så det kan vara. Kerstin Harnesk tycker att det känns lyxigt att ha tillgång till två läkare så länge. Hon säger att man alltid kan lära sig något nytt och att hon fick veta en hel del som hon inte hört tidigare och att det väckte en del nya funderingar och tankar. - Jag tyckte att det var en bra mix med en transplantationskirurg och en njurmedicinare. Det kändes bra att få tillgång till två läkare under en längre tid och att det fanns möjlighet att ställa frågor. Ny deltagare är välkomna De sju grupperna för erfarenhetsutbyte kommer att ha var sitt möte under april och maj. Vad som händer efter det beror på vad deltagarna i de olika grupperna vill. Det är mycket möjligt att nya fördrag anordnas om deltagarna önskar det, säger Einar Fries. För dig som vill var med Transplanterade personer och närstående som vill delta i någon av grupperna för kunskaps- och erfarenhetsutbyte till hösten är välkomna att höra av sig till Einar Fries :' Tfn: E-post: Text och foto: Anneli Granberg Intervju med Peter Bárány Vad tyckte du om mötena, fungerade de bra? Välordnade möten med trevligt arrangemang. Vi fick ju en del frågor i förväg och kunde delvis besvara dem under föredragen. Bra att diskutera frågorna direkt under föredragen och också kunna avvika från ämnet när udda frågor kommer. Är det bra att Njurföreningen satsar på den här typen av arrangemang? Jag tycker det är mycket bra och tror behovet är stort. Det går säkert att ha återkommande möten med god uppslutning. Det verkar som det finns ett stort behov av information bland transplanterade. Är det något som du anser att ni inom professionen kan bli bättre på? Jag har ju föreläst ganska mycket för patienter. Jag har mer och mer övergått till öppna frågestunder och inte förberett särskilt mycket föredragande. Liknande frågor kommer oftast så många ämnen blir ändå alltid diskuterade. Samtidigt vill många också ha handfasta regler att hålla sig till som kanske inte framkommer lika tydligt vid frågestunder. En bra balans för informationen så alla blir nöjda är det svåra att uppnå. Text och foto: Anneli Granberg 15

16 Abbott Scandinavia forskning & utveckling Abbott arbetar med att forska och utveckla mediciner till personer med njursjukdom. För mer information, se SWE/93/13Apr2010 Abbott Scandinavia AB, Box 509, Solna. Telefon

17 Informativ skrift om Cystnjurar Njurföreningen vill upplysa om skriften Polycystisk njursjukdom, som på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt ger bra information om sjukdomen. Den är skriven av Britta Hylander och Agneta Pagels från Njurmedicinska mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tanken till skriften föddes när Agneta Pagels i ett projekt intervjuade patienter om deras sjukdomsuppfattning. Flera av patienterna med cystnjurar hade många tankar och obesvarade frågor kring sin sjukdom. Agneta började undersöka om det fanns bra och lättläst information tillgänglig på svenska, hon frågade runt och sökte efter material på internet. Hon fann information skriven på svenska som handlade om katter med cystnjurar men inte om människor. Arbetsprocessen Det stod klart för Agneta och Britta att det fanns ett stort behov av bra och begriplig information om cystnjurar på svensk. De arbetade med broschyren vid sidan av sin ordinarie arbetsuppgifter och hela processen tog ett år. De ägnade mycket tid till att gräva i litteratur på området och byggde upp ett manusskelett som de bollade fram och tillbaka mellan varandra. De lät flera kollegor läsa manuset och konsulterade Magnus Nordenskjöld, professor i kliniks genetik, gällande avsnittet om genetik och ärftlighet. De tog även hjälp av en person med cystnjurar som fick möjlighet att kom med synpunkter på texten. Kommentar från patient NjSG:s ordförande Erik Herland som är drabbad av sjukdomen och säger att skriften verkligen är välkommen. - Den information man får som patient från sina läkare är oftast mycket kortfattat och det är heller inte alltid så lätt att komma ihåg allt. Vilken betydelse tror du att den har för anhöriga? - Eftersom cystnjurar är en ärftlig sjukdom är det särskilt angeläget med korrekt information om hur den går vidare från föräldrar till barn och möjligheterna att ställa diagnos. Av egen erfarenhet vet jag att det är svårt att i familjen tala om en ärftlig sjukdom. Då är det bra att det finns ett korrekt skriftligt material att ta till. Viktigt med bra information Britta Hylander säger att det kan ge en känsla av kontroll om patienter får mer kunskap om sin sjukdom. Bra information kan även bidra till bättre egenvård. Sedan har inte alla tillgång till internet eller intresse att aktivt söka efter information. Agneta och Britta har fått sponta kommentar från patienter som när de läst skriften inser att de bör ge den till sina barn. En del har inte tidigare insett att sjukdomen är ärftlig och att det finns risk att även deras barn drabbas. Agneta Pagels är leg sjuksköterska, fil. mag i vårdpedagogik, njurmedicinska mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Agneta arbetar som forskningssjuksköterska och med vårdutveckling. Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska mottagningen/kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Text och foto: Anneli Granberg Info: Om du vill ta del av skriften om Polycystisk njursjukdom kan du fråga efter den på din njurmedicinska klinik eller gå in på karolinskas hemsida, Det går också att söka efter den på Internet genom att ange sökorden cystnjurar eller polycystisk njursjukdom 17

18 Nytt inom forskning Njurarna påverkas inte negativt av paracetamol och acetylsalicylsyra Under två år på 1990-talet inkluderades ca patienter i en stor, nationell studie om orsaker till kronisk njursvikt. De hade då för första gången passerat en förutbestämd serum-kreatinin gräns, som var 300 µmol/l för män och 250 µmol/l för kvinnor. Samtidigt inkluderades ca personer från befolkningsregistret med liknande ålder och kön för att fungera som kontrollpersoner. Då patienterna och kontrollpersonerna gick med i studien intervjuades de om bland annat läkemedelsanvändning. Vi har genomfört en uppföljning av patienterna för att se hur deras sjukdomsförlopp påverkades av intag av analgetika (paracetamol och aspirin). Vi använde oss av Svenskt Njurregister (SNR) för att se när patienterna i studien startade dialys eller blev transplanerade. Hög risk att drabbas av njursvikt vid användande av fenactetin På 1950-talet fann man att de som använde smärtstillande läkemedel som innehöll substansen Fenacetin hade högre risk att drabbas av njursvikt. Fenactetin fanns som verksam substans i ett populärt huvudvärkspulver. Förutom fenacetin innehöll pulvret andra smärtstillande substanser samt koffein. Huvudvärkspulvret var särskilt populärt i Huskvarna, och det var också där man först satte pulvret i samband med de oproportionerligt många fall av njurinflammation som debuterade i trakten. Fenacetin förbjöds redan på 60-talet i Sverige, men paracetamol, som är en metabolit till Fenactein, finns fortfarande kvar. Paracetamol är verksam substans i t.ex. Alvedon och Panodil. Anledningen till att man började misstänka att även paracetamol kunde ge njurskador var att man i flera djurförsök sett att njurarna kunde ta skada av höga doser paracetamol och acetylsalicylsyra, ensamt eller i kombination. Sedan följde ett antal så kallade fall-kontroll studier i vilka man såg ett samband mellan paracetamol och kronisk njursvikt. Sambanden för acetylsalicylsyra var svagare. Tidigare studier tog inte hänsyn till samverkande faktorer Problemet med dessa studier var att de inte tog hänsyn på ett korrekt sätt till andra samverkande faktorer, så som att personer med njursjukdom har större risk att vara drabbad av andra sjukdomar (diabetes), samt att många patienter med njursvikt får rådet att avstå andra smärtstillande läkemedel (anti-inflammatoriska). Det kan då verka som om njursjuka oftare tagit paracetamol när det i själva verket är diabetesen eller njursjukdomen som fått dem att behöva ta mer smärtstillande. Kritiker av fall-kontroll studierna menade att man borde följa njurfunktionen i en grupp och se hur den utvecklas över tid för de som använder respektive inte använder smärtstillande läkemedel. Det kunde vi göra i vår studie. Då studien startade hade 18

19 patienterna i medeltal 16 ml/min i kvarvarande njurfunktion. Genom att följa serum kreatinin kunde vi se att de flesta patienterna förlorade ca 5 ml/min av njurfunktionen årligen, men att det fanns en stor variation. Trots att njurfunktionen var så låg vid studiens början hade cirka 10 % av patienterna klarat sig utan dialys efter 5 års uppföljning, och ca 5 % efter 10 år. Liksom i fler andra studier kunde vi se att patienter med högre blodtryck och mer proteinuri förlorade njurfunktionen snabbare. Män och yngre patienter hade också snabbare förlust av njurfunktionen. Inget samband mellan njursvikt och intag av paracetamol Vi såg att de som använde paracetamol regelbundet också hade flera andra sjukdomar förutom kronisk njursvikt, så som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Fler av de regelbundna användarna var kvinnor, och fler använde samtidigt acetylsalicylsyra jämfört med de som aldrig använde paracetamol. De som använde acetylsalicylsyra regelbundet var dessutom oftare äldre och rökare. I vår studie kunde vi inte se att intag av paracetamol eller acetylsalicylsyra påverkade njurfunktionen negativt, vare sig om man tidigare använt stora doser eller om man fortfarande använde det regelbundet. Lågdos acetylsalicylsyra (Trombyl ) verkade tvärtom ha en svagt skyddande effekt. De med regelbundet användande av låg-dos acetylsalicylsyra hade nästan 1 ml/min långsammare förlust av njurfunktionen per år jämfört med dem som inte använde acetylsalicylsyra regelbundet. Vår slutsats är att det inte förefaller som paracetamol eller lågdos acetylsalicylsyra i terapeutiska doser påverkar njurfunktionen negativt hos patienter med kronisk njursvikt. Fortsatta studier Vi arbetar för närvarande vidare med att analysera data från patientkohorten. Nu undersöker vi om tidpunkten för dialysstart påverkar överlevnaden i dialys. De amerikanska riktlinjerna som introducerades i början av 2000-talet har medfört att vi startar dialys allt tidigare (vid bättre rest-njurfunktion). Flera studier har dock nyligen visat att det sannolikt är bättre att vänta med att starta dialys. Det finns en randomiserad studie i Australien som arbetar med samma frågeställning, men vi hoppas att våra data kan ge ytterligare information. Text: Maria Evans, Leg. läkare, doktorand. Karolinska Institutet. Kommentar av Olof Heimbürger: Marie Evans presenterar i detta nummer av Njursviktigt delar av de resultat som hon kommer att lägga fram i sin doktorsavhandling i oktober i år. De resultat hon redovisar är världsunika i aspekten att hon studerat detaljerade data från nästan alla patienter i Sverige som drabbades av njursvikt under två är. Detta material insamlades från början för att svara på frågan ifall användning av vissa typer av värktabletter (innehållande paracetamol eller acetylsalicylsyra) kunde bidra till att man drabbas av njursvikt. Man fann en liten ökad risk för detta i den primära analysen (som publicerades för ett antal år sedan), men det var trots det stora antalet patienter omöjligt att vara helt säker. Marie Evans har nu följ upp hur njurfunktionen utvecklats hos patienterna i studien och kunnat visa med stor säkerhet att regelbunden användning av paracetamol eller acetylsalicylsyra inte påverkade hur mycket njurfunktionen försämrades över tiden. Studien visar således att patienter med njursvikt kan använda dessa värktabletter utan risk för att njurfunktionen försämras. Självfallet kan man drabbas av andra biverkningar (fr.a. magbesvär av acetylsalicylsyra) som kan göra att man måste undvika medicineringen, men det finns inga skäl för patienter med njursvikt att undvika dessa läkemedel i tron att de kan skada njurfunktionen ytterligare. Olof Heimbürger Docent, Överläkare Njurmedecinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 19

20 Högt blodtryck och diabetes tema för årets Världsnjurdag Världsnjurdagen ingår i en internationell hälsokampanj vars syfte är att sätta fokus våra livsviktiga organ njurarna. Njurförening uppmärksammade dagen genom att bjuda in till föredrag i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna. Det var god uppslutning och åhörarna visade stort intresse för de informativa föredragen. Rapport från Huddinge Totalt kom det cirka 120 personer till de två föreläsningarna för att lära sig mer om hur och varför livsstilsrelaterade sjukdomar som högt blodtryck och diabetes kan leda till njursvikt. På Huddinge sjukhus föreläste specialistläkaren Mathias Haarhaus och klinikläraren Ulla Holm om njurarnas funktion, vad som skadar njurarna och vad man ska undvika för att inte drabbas av njursvikt. Individen kan påverka Det är mycket som individen själv kan påverka som att undvika rök ning, ha goda kostvanor, motionera, undvika övervikt och att gå på regelbundna kontroller av blodsocker och blodtryckt. Njurskador vid diabetes och högt blodtryck kan påverkas om behandlign sätts in tidigt. Därför är det är viktigt att gå på regelbundna kontroller. Birgitta Börjesson som besökte föreläsningen i Huddinge sa att hon nu fått en tankeställare och ska gå till sin vårdcentral för att kontrollera sitt blodtryck. Text: Anneli Granberg Rapport från Solna Till föreläsningen i Solna kom ca 80 personer och lyssnade till föreläsningen om diabetes och risken för njursvikt. Docent Britta Hylander berättade om vad man som diabetiker skall vara uppmärksam på för att spara sina njurar. Vikten av att äta rätt Andra risker som högt blodtryck och övervikt belystes, samt vikten av att äta rätt och motion. Christine Olsbro, sjuksköterska på PD mottagningen, hjälpte till att ställa frågor till Britta, så att de flesta generella frågorna fick svar under föreläsningen. Sen var det åhörarnas tur. Intresset var stort och många fick svar på sina personliga frågor. Till sist måste Christine bryta och säga att de var tvungna att låsa aulan för den här gången. Från Njurföreningen medverkade Christina Engström, på kansliet samt undertecknad. Vi delade ut material och svarade på frågor om föreningen för de intresserade. Text: Britt-Marie Alm På bilderna: Melcher Lagerfelt och Mathias Haahaus 20

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014

Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014 Sida 1 av 10 Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014 Allmänt om regionförbundet Regionförbundets syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012 Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012 Allmänt om föreningen Föreningens syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för människor som

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013 Sida 1 av 10 Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013 Allmänt om föreningen Föreningens syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

NJUR VIKTIGT. Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008. sida 15.

NJUR VIKTIGT. Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008. sida 15. NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008 S Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? sida 15 NjSGs årsmöte sida 8-9 och 11 Tunga lyft för hemdialyserande sida 6-7 Vilken

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER

RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER NYHETSBREV RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER inom Reumatikerförbundet NR 4/2012 Styrelsen önskar dig GOD JUL & GOTT NYTT ÅR HÖSTENS REGIONALA MÖTEN Av de tre möten som planerats för hösten 2012 blev enbart

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Nytt tillfälle i höst! Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Egenvård i fokus idag och i framtiden! Hantering och skötsel av de olika accesserna Så

Läs mer

NJURSVIKTIGT. Tema: levande donatorer. Husbils-Lasses rullande dialys. Nr 4 2007. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland.

NJURSVIKTIGT. Tema: levande donatorer. Husbils-Lasses rullande dialys. Nr 4 2007. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland. NJURSVIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 4 2007 Tema: levande donatorer Husbils-Lasses rullande dialys sida 4-5 Adventsresa till Trosa 2 december, sida 15 Arbetsgrupp för kontakt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen? Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Nr 2 2011. Seeberger 25 maj. Primärdvård fokus på Världsnjurdagen. Nya i Styrelsen

Nr 2 2011. Seeberger 25 maj. Primärdvård fokus på Världsnjurdagen. Nya i Styrelsen 2 Nr 2 2011 ex d n i s d r å v r Nju? t e d r ä d va Seeberger 25 maj! m l o h k c lys i Sto a i d r e t s e Sem Nya i Styrelsen Primärdvård fokus på Världsnjurdagen 2 NjSGs Kansli bemannas av Christina

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS Foto: Charlotte Nordahl, publicerad under Creative Common licens VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS Kvällens program Inledning Mötesförhandlingar Återblick 20 år med föreningen

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare.

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare. PROTOKOLL ISLANDSHÄSTFÖRENING 2015-02-22 Org.nr 886501-3109 Årsmöte för räkenskapsåret 2014 Närvarande: 17 medlemar Tid: 16:00 - Plats: Humlans förskola i Iggesund. 1 Mötets öppnande Ordförande, Märta

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 1 Mötets öppnande. 2 Val av mötesordförande Helena Palmgren. 3 Val av mötessekreterare

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Förvaltningsberättelse för år 2011

Förvaltningsberättelse för år 2011 Förvaltningsberättelse för år 2011 Träpatronernas styrelse får härmed avge sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 201 inkluderande resultat- och balansräkning. Träpatronerna fyller nio år i mars

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

HKK-NYTT Januari 2011

HKK-NYTT Januari 2011 HKK-NYTT Januari 2011 Hej HKK:are! Förra året avslutades med en bra luciaträff med stort deltagande trots isläget. Seglarna har just haft pubkväll där planerna smidits och bedrifterna målats ut. Nu siktar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 1(5) Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 2(5) 1 Organisationens namn Organisationens namn är FINNSAM - Finnbygder i samverkan. FINNSAM har sitt säte i den kommun

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag.

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Inledning Årsberättelse Tobias Registret, Sveriges nationella register för potentiella givare av blodbildande stamceller, invigdes den 19 maj 1992. Registret namngavs efter Tobias som avled i en blodbristsjukdom

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

SPF Trångsundsveteranerna

SPF Trångsundsveteranerna Årsmötesprotokoll fört vid SPF Trångsundsveteranernas årsmöte den 18 februari 2014 kl 12.00 i Mariakyrkans församlingssal, Skogås Centrum. Närvarande medlemmar: 54 1. Årsmötets öppnande Föreningens ordförande

Läs mer

NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 1 2009. Tema: Må bra. Kallelse till årsmöte 24 mars. Dialysplanen som bidde en tumme

NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 1 2009. Tema: Må bra. Kallelse till årsmöte 24 mars. Dialysplanen som bidde en tumme NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 1 2009 S Tema: Må bra sida 6-8 Dialysplanen som bidde en tumme sida 9-11 Kallelse till årsmöte 24 mars sida 5 Missnöjd med vården? Patientnämnden

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Årsmötet hölls i Studiefrämjandets lokal Kronohallen i Falun den 15 mars. Mötet avslutades med att Ida Otterholm berättade om hur det är att leva med ett barn med NPF-diagnos.

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer