NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2010. Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning"

Transkript

1 NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr S Reportage från Gotland Margareta frågar doktorn Nytt inom forskning

2 Ur innehållet: 4. Reportage från Gotland 10. Margareta frågar doktorn 12. Möte om kunskaps- och erfarenhetsutbyte 17. Informativ skrift om Cystnjurar 18. Nytt inom forskning 20. Världsnjurdagen 22. Årsmöte Nya styrelsemedlemmar Medlemskap Att bli medlem kostar 200 kronor per år och 50 kronor för barn och ungdom under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig medlem. Du kan bli medlem genom att sätta in rätt belopp till NjSG på bankgiro eller plusgiro , och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka det gäller. Vi vill också veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande medlem. Kansli Anmälningar till program och andra meddelande kan lämnas per post, e-post och på föreningens telefon (svarare) 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Kansliet är bemannat på deltid av Christina Engström, som besvarar all kommunikation direkt eller så snart det är möjligt. Kontakt med NjSG Adress S:t Göransgatan Stockholm Telefon Fax Bankgiro Plusgiro E-post Hemsida njsg.njurforbundet.se NJURsVIKTIGT Redaktion Eva Söderkvist, redaktör Anneli Granberg, redigering och layout Mårten Landahl Ingegärd Mellgard Ansvarig utgivare Erik Herland, Omslag Margot Kahlbom Redaktionen välkomnar bidrag via e-post eller post. 2

3 Framsidan visar framfötter Ordföranden har ordet Isen var äntligen borta från alla växlar och X-2000 tåget kunde starta enligt tidtabellen. Jag var på väg till den sjunde Nationella Njurkonferensen i Göteborg. Vår systerförening i Västsverige stod för arrangemanget i samarbete med Stiftelsen professor Lars-Erik Gehlins minnesfond och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Mina förväntningar var högt ställda efter rapporter från kollegor som deltagit tidigare år. Och de överträffades med råge. Sveriges framsida visade verkligen framfötterna. Föredragen var med mycket få undantag intressanta och välanpassade till den blandade gruppen av patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal. Det samma gäller maten, kvällsunderhållningen och företagsmontrarna. En eloge till Njurföreningen i Västsverige som belönades med rekordmånga deltagare och en hel helg med strålande sol. Njurfunk kommer att sammanfatta föredragen och de visade bilderna kan säkert erhållas från föreningen. Jag begränsar mig därför till några särskilt minnesvärda inslag. Bättre njurfunktion hos organdonatorer Professor Ingela Fehrman Ekholm som numera arbetar på Sahlgrenska sjukhuset kom under det första föreläsningsblocket med det uppmuntrande resultatet att personer som donerat en njure får en förbättrad njurfunktion i den kvarvarande njuren och att effekten håller i sig i flera år. Resultaten bygger på en långtidsuppföljning av levande njurdonatorer som opererats i Göteborg mellan 1965 till Ingela är själv ett bra exempel eftersom hon för snart 16 år sedan donerade en njure till maken Lars som lyssnade från första parkett. Och längre överlevnad med organ från levande Värdet av att få organ från levande belystes också av verksamhetschefen vid Transplantationskliniken vid Huddinge sjukhus, Annika Tibell. Efter 10 år fungerade 80 % av transplanterade njurar från levande donatorer mot 58 % för njurar från avlidna. Även när patienterna inte är släkt har njurarna högre överlevnad vid donation från en levande donator. Orsaken är främst att transplantationen sker snabbt. En avlidens organ åldras snabbt även om kroppen behandlas i en hjärt-lungmaskin. Varje timme senarelagd operation kan enligt Annika Tibell motsvara ett års organöverlevnad. Ät minst tre olikfärgade frukter eller bär per dag Det konkreta rådet för god hälsa gav professorn i näringslära från Lund, Charlotte Erlanson - Albertsson. Frukt och bär innehåller dels en för hjärnan lättillgänglig energi, dels antioxidanter som skyddar kroppen mot fria syreradikaler. Sammansättningen varierar med färgen vilket är motivet till att variera intaget. På Charlottes 10 i topp lista noterade jag bl.a. slånbär, nypon, blåbär och lingon samt äpple, plommon och apelsin. Charlotte avslöjade också matsedeln för folk i regioner med många riktigt gamla. Det var ön Okinawa i Stilla havet där man lever på fisk och gröna blad, vissa bergområden med lite syre i luften och tuffa fotvandringar samt kvinnor i Warszawa som i huvudsak lever på kål. Det kändes skönt att höra att också vi i Sverige kan bli bra gamla på en mer varierad diet. Gud vad vi skrattade! Om någon satt och småsov när programmet började dag två väcktes denne säkert av skrattsalvorna när läkaren och författaren Rickard Fuchs kåserade under rubriken Doktorer, patienter och andra konstigheter. Att läsa några av hans böcker förlänger också livet. De senaste heter: Människor man bör undvika och Vad sa doktorn? Erik Herland 3

4 Reportage från Gotland: Förändring på gott och ont I höstas tog det privata företaget Diaverum över all njursjukvård på Gotland. Kommunen blev först i landet med att lägga ut en hel medicinsk specialitet på ett privat bolag. NJURsVIKTIGT träffade verksamhetschefen Anneli Nilsson för att ta reda på hur det har gått. Njursjukvården på Visby lasarett och i Gotlands kommun har under en längre tid dragits med problem. Det har inte funnits en permanent läkarlösning, kommunen har anlitat stafettläkare som har varit där i kortare perioder. För patienterna har det inneburit en bristande kontinuitet. Gotlandssektionens före detta ordförande Margot Kahlbom säger att detta varit ett stort problem eftersom läkarna inte gjorde någon adekvat uppföljning på sina patienter och bevakningen av transplantationslistan var eftersatt. Fasta läkartjänster Sedan Diaverum tog över har man nu två fasta läkare på njurkliniken, Alberto Gutierrez och Kristina Fritz som har en tjänst på 75 % respektive 50 %. Detta är Njurföreningens representanter på Gotland är väldigt nöjda med. Nu finns den kontinuitet och trygghet för patienterna som den lokala Njurföreningen har haft överst på sin önskelista i flera år. Det arbetar även tio sköterskor på enheten varav en sköter PD (påsdialys) och en arbetar med njurmottagningen. Jobbigt med förändring Sedan Diaverum tog över njursjukvården har en hel del förändringar skett, speciellt för dialyspatienterna. Verksamhetschefen Annelie Nilsson påpekar att förändring tar tid och hon är medveten om att det kan vara jobbigt både för patienter och för personal. Sedan Diaverum tog över har de ändrat på patienternas dialystider, vilket skapat en del oro och missnöje. Anledningen är att de fått fler patienter och att de är begränsade av att lokalen bara rymmer 15 dialysplatser. Detta hade inträffat även om verksamheten varit kvar i Gotlands kommuns regi, säger Annelie Måste se till helheten Som verksamhetschef är det Annelies uppgift att se till helheten och att vården ska fungera så bra som möjligt för alla men tyvärr hamnar en del patienter i kläm. När det gäller dialystiderna handlar det inte bara om ett begränsat antal platser utan även om att de sjukaste patienterna ska få dialys när det finns flest läkare på avdelningen. Det handlar om allas säkerhet säger Annelie. - En del patienter har kanske haft en dialystid i många år, de känner att det är deras tid, att vi tagit den ifrån dem och jag kan förstå om de är besvikna. Att gå till jobbet en lördag De förändrade dialystiderna innebär att de friskare patienterna får dialys på lördagar. Känner man sig frisk vill man gärna vara ledig på helgen och ägna sig åt trevliga aktiviteter, de flesta evenemang är på lördag och familj och vänner är oftast lediga. - Många känner som att de måste gå till jobbet på en lördag men vi försöker ordna så att patienterna kan byta tid om de har något extra viktigt att göra, men vi kan inte alltid hjälpa till med det säger, Annelie. Privat vs. kommunalt Enligt Annelie har mycket förbättras sedan Diaverum tog över njursjukvården på Gotland. Hon säger att det inom kommunen saknades engagemang, att njursjukvården ansågs vara en udda enhet som ingen brydde sig om. - Det kändes som de tyckte att njursjukvård var något som man var tvungen att ha, att de inte var stolta över oss utan såg oss enbart som ett nödvändigt ont och en ekonomisk belastning. Det var den feedbacken vi fick. För oss i personalen är det numera vår enhet och vår uppgift att allt ska fungera. - Nu har jag en landschef som känner mig vid förnamnet och som jag alltid kan nå per mejl eller telefon och som frågar hur det går och hjälper mig när det är problem, säger Annelie. Ekonomi Företaget Diaverum har bedrivit dialysvård i ca tjugo år och har verksamhet i 14 länder för ca patienter. De har lång erfarenhet av att bedriva njursjukvård, på Gotland har man trimmat enheten och gjort den effektivare. En annan fördel med att ingå i ett stort företag är att Diave- 4

5 rum har en enhet som arbetar med att pressa produktpriser, vi kan pressa priser tillsammans och på så sätt uppnå bättre ekonomi, säger Anneli. - I kommunen har det de senaste tjugo åren bara handlat om att allt är för dyrt och vi har haft en orimligt låg läkarbudget som inte stämt med verkligheten. Negativa aspekter för personalen Det som Annelie kan se som negativt med att Diaverum tagit över är anställningstryggheten för personalen. Inom kommunen kan man få en ny tjänst på Gotland men om någon nu blir övertalig måste de kanske flytta och börja arbeta på någon av Diaverums kliniker i Malmö, Falköping eller i Stockholm där en ny klink öppnas snart. Diaverums vårdfilosofi Diaverum vill att varje patient ska ta ansvar för sig själv sig, sin sjukdom och sin behandling. Forskning och erfarenhet visar att man då mår bäst och har bäst överlevnad. För personalen satsar de på personalutbildningar och just nu går alla på enheten igenom ett utbildningsprogram som är baserat på deras dagliga arbete. - Det är alltid roligt att höja sin kompetens och få bekräftelse på att man kan sitt arbete, säger Annelie. Text och foto: Anneli Granberg 5

6 Annelie Nilsson verksamhetschef på Diaverum Verksamhetschefen på Diaverums dialysklinik på Gotland, Anneli Nilsson är en erfaren sjuksköterska som utövat sitt yrke i över trettio år. Hon har lång erfarenhet av att arbeta i en ledande position. Annelie Nilsson blev legitimerad sjuksköterska 1979, efter sina studier började hon arbeta som sjuksköterska på olika avdelningar på Visby lasarett. Hennes första längre vikariat var på medicinklinikens vårdavdelningen, där hon arbetade som avdelningsföreståndare. När det 1981 blev ett ledigt vikariat på dialysavdelningen väcktes Annelies nyfikenhet och hon valde att började arbeta där. På den tiden var det få patienter i Visby som hade dialys så Annelie fick åka till Huddinge sjukhus för att lära sig dialys under två veckor. Snabbt avancemang Annelie blev återigen avdelningsföreståndare men nu på dialysavdelningen. Hon påpekar att anledningen var att hon var den enda sjuksköterska på avdelning. Arbetslaget bestod förutom av Anneli, en undersköterska och en dialysassistent. - De var mer erfarna än jag, så jag fick lita på deras kompetens många gånger. Läkaren kom förbi ibland i någon timme, annars bestämde vi mer eller mindre över oss själva. Behov av att sadla om Undan för undan växte dialysavdelning och 2001 kände Anneli ett behov av att prova på att arbeta någon annanstans. Hon sa upp sig och började arbeta som företagssköterska på en privat företagshälsovård. Vid sidan av sitt nya arbete studerade hon under två år till företagssköterska. Efter sju år dök ett en tjänst upp på Njurenheten som Anneli sökte och fick. - Eftersom jag tidigare varit chef så halkade jag åter in i på chefsjobbet. Det är också anledningen till att jag har mitt nuvarande arbete. Avslutningsvis säger Annelie att hon trivs väldigt bra med sitt yrkesval, sin personal och Diaverum. - Vi har en helt fantastisk personal här i Visby, och även i resten av Diaverum där det finns en hög kompetens och lång erfarenhet av dialys. Text och foto: Anneli Granberg 6

7 Intervju med Margot Kahlbom De senaste fem åren har Margot Kahlbom varit Njurföreningens sektionsordförande på Gotland. NJURsVIKTIGT passade på att intervjua henne när tidningens representant var på Gotland. Berätta lite om dig själv? Jag är född och uppvuxen i Upplands - Väsby och tillbringade sommarloven på Gotland, närmare bestämt i Ihreviken, Hangvar. Min far kommer från Hangvar och köpte tomten innan han flyttade till fastlandet. Själv flyttade jag till sommarstugan hösten Jag började vikariera som lärare och gick därefter lärarutbildningen Jag har alltid tyckt det vara roligt att arbeta med barn och ungdomar. Mina intressen är förövrigt gymnastik, skidor, tennis och friluftsliv. Blev njursjuk vid 18 års ålder, kom i dialys 2001 och fick ett transplantat Är ensamstående och nybliven pensionär. Hur startade ditt engagemang i Njurföreningen? Jag har varit medlem i föreningen sedan 2002 och började engagera mig sedan jag fick ett transplantat, eftersom jag tyckte att det kunde vara trevligt och lära känna och utbyta erfarenheter med personer med samma problem. Vilka aktiviteter har ni ordnat under din tid som ordförande? Vi har haft vårt traditionella julbord, utflykter, möten med föreläsare. Vi har också uppmärksammat donationsdagen samt Världsnjurdagen. Vi har också deltagit i njurskolan. Men sektionsföreningen har under det sista året legat vilande bland annat på grund av dåligt intresse, orken har inte funnits. Varför väljer du att nu avgå som ordförande? Jag valde att avgå för jag tycker att det behövs nygamla krafter, men jag är beredd att bidra om det behövs och kommer att vara en länk mellan Njurföreningen och patientrådet. Vi utsåg Åke och Anna-Lena Nilsson samt Ola och Barbro Lindvall att försöka få igång sektionen igen, eftersom vi på mötet ansåg att föreningen behövs, men det är svårt att få folk engagerade. Jag hoppas och tror att Gotlandsektionen kommer att leva vidare när det gäller att få igång medlemmarna att vilja träffa andra och utbyta erfarenheter. Finns det något som du vill hälsa till era gotländska medlemmar? Till medlemmarna och till blivande medlemmar vill jag säga följande: Vi behövs alla för att bli starkare och göra våra röster hörda, berätta för andra om våra erfarenheter av bland annat behandling och de njursjukas intresse inför t.ex. myndigheter. Var inte rädd för att höra av dig, som njursjuk eller anhörig, till sektionsstyrelsen. Kom med på våra kommande aktiviteter, kom gärna med förslag, bara att träffas och ta en fika och prata är värdefullt. Hur tycker du att njursjukvården fungerar på Gotland? Min erfarenhet av njursjukvården är mycket bra, eftersom jag har haft tur att gå i dialys då det fanns en stationär läkare, vilket är mycket viktigt då man som patient får kontinuitet. Läkaren flyttade och vi fick stafettläkare, vilket inte är bra för kontinuiteten, särskilt inte för de som dialyserades. Även antalet patienter, som blev transplanterade sjönk drastiskt. Övrig personal fick dra ett stort lass och de är fantastiskt underbara, det blir som en stor familj. I höstas tog Diaverum över verksamheten och min erfarenhet är att nu är det bra igen med kontinuiteten av läkare och jag hoppas att det blir fler patienter som kommer upp på transplantationslistan. Text och foto: Anneli Granberg 7

8 Njurföreningen på Gotland startar upp verksamheten igen Förutom förlustelser är avsikten att den påbörjade diskussionen kring vilka aktiviteter som kan vara intressanta framöver ska fortsätta. Många viktiga frågor att bevaka Uppslutningen från medlemmarnas sida blir avgörande för vilka aktiviteter som kan bli aktuella framöver. Det krävs även aktiva medlemmar som bryr sig om bevakningen av de njursviktigas krav på professionell vård. Många praktiska frågor behöver bevakas för medlemmarnas som parkeringsplatser för de som har möjlighet att besöka dialysen. Även kommunens vilja till att ge njursjuka rimliga kostnader för näringsriktig mat och andra servicebehov. Detta noterat som exempel på den mängd frågor som finns på agendan för Njurföreningen. Den 8 april höll Njurföreningens Gotlandssektion årsmöte på Visby lasarett. Ett tiotal medlemmar hade samlats för att prata om framtiden. Den tidigare styrelsen avgick och en grupp med Ola Lindvall i spetsen utsågs för att planera föreningens fortsatta verksamhet. Att det finns ett behov av att bevaka viktiga frågor och att fortsätta anordna aktiviteter för njursjuka på Gotland stod klart. Rekrytering av nya medlemmar Makarna Nilsson och makarna Lindvall har diskuterat nödvändigheten av rekrytering av nya medlemmar. Avsikten är att aktuell information skall anslås i väntrummet vid Diaverum. Möjligheten till utskick av information till såväl medlemmar som övriga njursviktiga kommer att undersökas. Även de som befinner sig i ett tidigt stadium av njurproblem har all anledning gå in i Njurföreningen. Förebyggande åtgärder och ständig utveckling av njurvården gagnar alla. Text: Ola Lindvall Under vintern har den f d sektionsgruppen på Gotland och några nya intressenter haft möten för att diskutera aktiveringen av verksamheten. Vid senaste mötet tog Anna-Lena och Åke Nilsson och Barbro och Ola Lindvall på sig uppdraget att arrangera ett medlemsmöte under våren/ försommaren. Grillafton på Högklint Den 16 juni kl kommer gotlandsmedlemmarna och potentiella nya medlemmar att inbjudas till grillafton med underhållning på Högklint. Mötet förläggs till en underbar stuga som ligger på klippkanten något 10-tal meter från havet. Utsikten är fantastisk mot Hansastaden Visby. Intresseanmälan för deltagande i grillafton på Högklint kan lämnas till Anna-Lena Nilsson före 9 juni. Tfn: , E-post: 8

9 Digital Center AB En vision som har blivit verklighet Din totalleverantör Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S Sollentuna. Tel +46 (0) Fax +46 (0) Epost Hemsida 9

10 Margareta frågar doktorn Medicinering är ett angeläget ämne för alla transplanterade. Margareta Wihlborg från njurföreningen besökte Boa Grönros Söderholm, specialist läkare på Danderyds njurmedicinska klinik, för att få svar på några viktiga frågor. Frågorna rörde främst de immundämpande medicinerna Prograf, Cellcept och Prednisolon. Innan Boa Grönros Söderholm besvarar frågorna påpekar hon att svaren är generella och att varje njurtransplanterad har sin egen historia och unika immunförsvar som kräver individuell bedömning när det gäller medicinering. Margareta: Vad gör man om man glömt en dos av sin medicin? Ett par timmar? Ända tills det är dags för nästa dos? Boa: Om man glömt en dos ta den genast! Ta sen nästa dos på rätt tid skjut inte upp! Om det handlar om några timmar. Har över halva dagen gått får det vänta till nästa dos och ta den som vanligt. Ta inte dubbel dos. Margareta: Prograf och Advagraf ska ju inte tas i samband med mat, utan antingen en timme före eller två timmar efter måltid. Vad gäller för Cellcept och Prednisolon? Boa: Det är sant att Prograf/Advagrafupptaget påverkas en del av samtidigt matintag men detta har betydelse endast om man har stora svängningar i sina blodkoncentrationer. Annars är det viktigaste att man tar tabletten på samma sätt i förhållande till måltid varje dag konsekvent så att upptaget blir samma varje dag. Men oftast går det bra ändå. Upptaget av Cellcept påverkas inte av samtidigt matintag. För den som får magbiverkningar av Cellcept kan man prova om det känns bättre om man tar den med eller mellanmåltider. För Prednisolon spelar samtidigt matintag ingen roll. Normalt är kroppens egen kortisonnivå högre på morgonen. Det är därför naturligt att ge Prednisolon på morgonen men ibland, särskilt vid högre doser kan man behöva ta den flera gånger per dag. Margareta: Prograf och Cellcept ska inte tas tillsammans. Hur får man ihop det? Hur viktigt är det? Vad gäller för Prednisolon? Boa: Detta är en missuppfattning. 10

11 Man kan mycket väl ta både Prograf /Advagraf, Cellcept och Prednisolon vid samma tidpunkt. Margareta: Koncentrationen av Prograf och Advagraf i blodet mäts. Varför mäter man inte Cellceptkoncentrationen? Boa: För Cellcept/Myfortic ger endast ett dalvärde (blodkoncentrationen innan morgondosen intas) inte tillräcklig information utan man måste mäta koncentrationen i blodet innan samt 30 min efter och 120 minuter efter intag av dos och sen beräkna genomsnittlig mängd i blodet. Detta görs ofta innan man skrivs ut efter transplantation eller om man har fått oklara biverkningar eller otillräcklig effekt. Annars följer man andra blodprov och tecken t.ex. antal vita blodkroppar i blodet för att bedöma att effekten av Cellcept är den önskade. Margareta: Då man är magsjuk med kräkningar och diarréer, hur tar man då medicinerna? Boa: Försök att ta dem ändå. Prograf absorberas relativt snabbt och tas upp redan i magsäcken. Försök ta tablett strax efter en kräkning. Vid diarré ökar paradoxalt upptaget av Prograf och Advagraf. Extra kontroll av blodkoncentrationer kan därför vara indicerad. Blir man intorkad så kan ju njurfunktionen påverkas av detta. Hör alltid av dig till din doktor vid sådana tillstånd för extra blodprovskontroll. Vid mer ihållande magsjuka kan inläggning för hjälp att justera vätskebalansens behövas. Tänk på att göra uppehåll med eventuella vattendrivande medel vid intorkning. Margareta: Hur viktigt är det att framför allt Prograf och Advagraf är kvar i förpackningen tills man ska ta medicinen? Boa: Prograf, Advagraf och Sandimmun dunstar bort efter att förpackningen öppnats risk att du får för lite aktiv substans i dig. Prograf, Advagraf och Cellceptkapslarna tål heller inte fukt. Cellcept är också ett ljuskänsliga och verksamt ämne som bryts ner av ljus och förvaring i temperaturen över 30 grader med risk att du får för lite aktiv substans. Prednisolon är inte så känslig som de andra och kan tas ut och läggas i t.ex. dosetten. Tillverkarna kan inte garantera full effekt om kapslarna tas ur förpackningar men på transplantationsmottagningar säger man att man kan dela i dosett för en vecka om man förvarar dosetten undanskymd (alltså ljusskyddad). Margareta: Övriga mediciner såsom blodtryckssänkande och blodfettsänkande, kan de tas samtidigt som de immunsuppressiva? Boa: Vissa blodtryckssänkande som t.ex. Felodipin och en viss sorts betablockare kan påverka (öka) blodnivån av Prograf och Sandimmun. Men detta är inget hinder att ta dem samtidigt. Det som är viktigt är att man tar dem likadant varje dag och att om man gör stora dosändringar eller sätter ut något av preparatet ser till att kontrollera blodkoncentrationen av Prograf/Advagraf och Sandimmun en extra gång. Margareta: Andra mediciner som smärtstillande, inflammationsdämpande och medel mot magsjuka, hur påverkar de? Boa: Hör alltid med din njurmedicinare innan du börjar med något nytt läkemedel! Det finns många interaktioner som kan äventyra din njure. Därför finns inget kort svar annat än experimentera inte själv! Be dina andra läkare kontakta din njurläkare innan nya medel sätts in! Vissa medel mot svampinfektioner och en del antibiotika (t.ex. Erytromycin) kan ge ändrad blodkoncentration. Därför bör man höra med sin njurmedicinare innan man börjar med behandling med dessa preparatgrupper. NSAID -preparat (typ Ipren, Magnecyl, Voltaren m.m.) kan i sig påverka njurfunktionen genom ändrad mikrocirkulation. Dessutom använder NSAID och Prograf samma bärare i blodet (transportproteiner) vilket kan påverka tillgängligheten. Således finns flera skäl att vara försiktig med att använda NSAID. 11

12 Välj hellre Paracetamol (dvs. Alvedon, Reliv, Curadon m.m.) vid värk. Medel mot diarré (t.ex. Imodium, Dimor, Loperamid) kan tas utan effekt på upptaget av Prograf, Advagraf, Sandimmun, Cellcept eller Prednisolon. Margareta: Naturläkemedel hur påverkar de? Kan man ta det? Boa: Experimentera inte själv! Naturläkemedel finns i olika klasser och är testade endast på i övrigt friska individer. Innehållsdeklarationerna kan också vara mer eller mindre fullständiga vilket försvårar vid rådgivning. Några interaktioner som är väldokumenterade gäller bl.a. Johannesört som ger minskade blodkoncentrationer och minskad effekt av Prograf, Advagraf och Sandimmun. Grapefruktjuice och extrakt därav ökar blodkoncentrationen av Prograf, Advagraf och Sandimmun och kan leda till överdoseringssymtom. Margareta: Långtids biverkningar av kortison? Måste man ta det livet ut? Boa: Benskörhet, ökad matlust - fetma, diabetes, skör hud, akne, högt blodtryck och salt- och vattensamling. Om man måste ta kortison hela livet beror på flera saker. Hur gick transplantationen? Har man haft någon/några avstötningar? Hur tolererar man övriga läkemedel? Man ska räkna med att långtidsbehandling efter transplantation innebär behandling med Cellcept plus Prograf eller Advagraf plus Prednisolon. Vi strävar dock efter att kunna gå ned till 5 mg Prednisolon som underhållsdos. Livslångt eller så länge njuren fungerar. Med tiden så accepterar kroppen allt bättre den främmande njuren men man kan aldrig räkna med att sätta ut medicinerna helt. Det går heller inte att säga när minskningen kan börja. Alla reagerar olika och har ett alldeles unik immunsystem. Man har sett att patienter som satt ut sina läkemedel 30 år efter transplantationen har drabbats av avstötning. Om man måste sätta ut eller från början inte kan använda kortison måste man öka dosen av de övriga immunhämmande medlen. Man bör också tänka på att en avstötningsreaktion, där ju behandlingen är bl.a. höga doser kortison, hade kanske kunnat undvikas om man låtit bli att minska t.ex. Prednisolondosen. Foto: Anneli Granberg Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt patienter vid 200 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassade högkvalitativa tjänster och support till patienter i behov av njursjukvård. Diaverum Holiday Semesterdialys Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så. Välkommen att kontakta någon av våra tre kliniker så får Du all information om vårt semesterkoncept Diaverum Holiday Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, kontakta Anne Johansson, eller besök vår hemsida Diaverum Mösseberg Danska Vägen Falköping Tel: Diaverum Visby Njurenheten, Lasarettsgatan Visby Tel: Diaverum Heleneholm Ystadvägen 22A Malmö Tel:

13 Boa om utbildning och arbetet som njurmedicinare I samband med besöket på Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus passade NJURsVIKTIGs reporter på att ställa några frågor gällande utbildning och arbetet som njurmedicinare till Boa Grönros Söderholm. Varför valde du bli specialist läkare inom njurmedicin? På gymnasiet gick jag 4-årigt teknisk gymnasium med medicinteknisk inriktning. Det sista året arbetade jag på MTA (medicintekniska avdelningen) på Karolinska sjukhuset. Jag blev tilldelad arbetsuppgifter på gas och -vätskesektionen vilket innebar att jag deltog i service och underhåll av infusionspumpar, amningspumpar, ventilatorer, dialysmaskiner med mera. Efter en kort tid hamnade jag som en av fyra avdelningsingenjörer på dialysavdelningen. Där jobbade vi nära sjuksköterskor och läkare och även mycket nära patienterna. Detta var i slutet av 80-talet och mycket nytt var på väg in i dialysvärlden. EPO började användas, vi gick över till bikarbonat dialys, de första HDF maskinerna kom. Jag fick ofta berätta om dialysmaskinen och vattenreningsutrustningen för personal och patienter vid olika utbildningstillfällen vilket jag tyckte var väldigt roligt. Ganska snart började jag känna att det medicinska och patienterna var mer intressanta än maskinerna. Så jag sökte in till läkarlinjen. Jag fortsatte att komma in på loven och jobba på dialysen som tekniker. Efter AT tjänstgöringen var jag sugen på att komma tillbaka till njurmedicin för att se om jag hade någon nytta av mina år som dialystekniker. Jag hade turen att det just då söktes vikarierande underläkare till "min" gamla njurklinik och jag fick ett vikariat. Under den långa utbildningen till läkare har jag varit inne på många andra specialiteter men efter att ha vikarierar på njurmedicin kände jag mig hemma. Hur blir man njurmedicinare? Grundutbildningen till läkare är 5,5 år plus 18 månaders AT tjänstgöring. För att sedan bli specialist i njurmedicin måste man ansöka och få en specialistutbildningstjänst (STtjänst). Som njurmedicinare måste man nuförtiden bli specialist inom både invärtesmedicin och njurmedicin. På vissa större njurmedicinska kliniker räckte det tidigare med att bli enbart njurmedicinare. Flera moment i specialistutbildningen är gemensam för internmedicin och njurmedicin som t.ex. kardiologi. Man får sedan välja lite grann efter eget intresse hur stor del av utbildningen som ska vara förlagd till andra "randområden"(ämnesområden som angränsar till den egna specialiteten). Det kan vara t e x reumatologi, endokrinologi, infektionsmedicin, urologi. Delar som krävs för just den njurmedicinska sub specialiteten är förstås dialys både PD och HD, transplantation och arbete på njurmedicinsk vårdavdelning. Sammantaget så tar hela specialistutbildningen ca 7 år (efter AT). Vad är det bästa med ditt arbete? Njurmedicin är en mycket intressant specialitet där patienterna bjuder på mycket komplexa medicinska utmaningar. Att arbeta med kroniskt sjuka människor väcker också sociala och etiska frågeställningar. Jag upplever att de flesta som arbetar inom den här specialiteten är öppna och hjälpsamma. På våra möten både på hemmakliniken och i större sammanhang även internationellt finns en ödmjukhet inför denna komplexitet som känns jordnära och äkta. Jag upplever att de flesta som arbetar inom den här specialiteten är öpnna och hjälpsamma. När det gäller arbetet på dialysen så vill jag försöka få människorna jag möter att se och ta tillvara det friska i livet. Dialys ger ju faktiskt förlängt liv som det gäller att leva. Text och Foto: Anneli Granberg 13

14 Vårens specialmöten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Njurföreningen Stockholm Gotland har under våren fortsatt sitt arbete med att belysa frågor som är viktiga för njurtransplanterade och närstående. Två lyckade och välbesökta specialmöten med föredrag och frågestund har genomförts. Som föredragshållare har Dr Peter Bárány och Dr Lars Wennberg från Njurmedicinska kliniken respektive Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge medverkat. Föredragen har varit öppna för alla deltagarna i de sju grupperna för kunskap - och erfarenhetsutbyte. Total var det ca åttio besökare närvarande vid de båda mötena. Viktiga ämnen På det första möte som hölls i HSO:s lokaler vid Fridhemsplan behandlades ämnena medicinering, övermedicinering och besvärande biverkningar. Det andra möte på Danderyd sjukhus behandlades ämnena, infektioner, infektionsrisker och hur man kan minska riskerna. Det är viktiga ämnen för transplanterade och besökarna hade många frågor att ställa till de två närvarande läkarna. Fin stämning Einar Fries som tillsammans med Britt- Marie Alm och Melcher Lagerfelt har arbetat med att arrangera dessa möten, säger att han är mycket nöjd med de två mötena och framförallt den fina stämning som uppstod. - Doktorerna gav mycket bra och angelägen information och de gjorde det på ett trevligt sätt, vilket bidrog till stämningen. Jag är även nöjd med att upplägget fungerat bra, med en ca timmes föredrag, sedan fika och ytterligare ca en timmes föredrag. Möjligheten att ställa frågor till läkarna både under och efter föredragen var också bra. Det enda som Einar tyckte var mindre bra var att en del i frågor som 14

15 skickats i förväg inte hann besvaras, men det flesta deltagarna var nöjda trots det. Kommentarer från deltagare Leif Blomstedt som var där med sin fru tyckte att mötena varit mycket givande och att chansen till dialog med läkare är uppskattat. De mindre gruppmötena var en bra start inför det större mötet, säger Leif. - Det var en lugn och trevlig stämning och det är bra att man kan prata sinsemellan med andra deltagare under fikapausen. En del frågor återkommer dock men det är så det kan vara. Kerstin Harnesk tycker att det känns lyxigt att ha tillgång till två läkare så länge. Hon säger att man alltid kan lära sig något nytt och att hon fick veta en hel del som hon inte hört tidigare och att det väckte en del nya funderingar och tankar. - Jag tyckte att det var en bra mix med en transplantationskirurg och en njurmedicinare. Det kändes bra att få tillgång till två läkare under en längre tid och att det fanns möjlighet att ställa frågor. Ny deltagare är välkomna De sju grupperna för erfarenhetsutbyte kommer att ha var sitt möte under april och maj. Vad som händer efter det beror på vad deltagarna i de olika grupperna vill. Det är mycket möjligt att nya fördrag anordnas om deltagarna önskar det, säger Einar Fries. För dig som vill var med Transplanterade personer och närstående som vill delta i någon av grupperna för kunskaps- och erfarenhetsutbyte till hösten är välkomna att höra av sig till Einar Fries :' Tfn: E-post: Text och foto: Anneli Granberg Intervju med Peter Bárány Vad tyckte du om mötena, fungerade de bra? Välordnade möten med trevligt arrangemang. Vi fick ju en del frågor i förväg och kunde delvis besvara dem under föredragen. Bra att diskutera frågorna direkt under föredragen och också kunna avvika från ämnet när udda frågor kommer. Är det bra att Njurföreningen satsar på den här typen av arrangemang? Jag tycker det är mycket bra och tror behovet är stort. Det går säkert att ha återkommande möten med god uppslutning. Det verkar som det finns ett stort behov av information bland transplanterade. Är det något som du anser att ni inom professionen kan bli bättre på? Jag har ju föreläst ganska mycket för patienter. Jag har mer och mer övergått till öppna frågestunder och inte förberett särskilt mycket föredragande. Liknande frågor kommer oftast så många ämnen blir ändå alltid diskuterade. Samtidigt vill många också ha handfasta regler att hålla sig till som kanske inte framkommer lika tydligt vid frågestunder. En bra balans för informationen så alla blir nöjda är det svåra att uppnå. Text och foto: Anneli Granberg 15

16 Abbott Scandinavia forskning & utveckling Abbott arbetar med att forska och utveckla mediciner till personer med njursjukdom. För mer information, se SWE/93/13Apr2010 Abbott Scandinavia AB, Box 509, Solna. Telefon

17 Informativ skrift om Cystnjurar Njurföreningen vill upplysa om skriften Polycystisk njursjukdom, som på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt ger bra information om sjukdomen. Den är skriven av Britta Hylander och Agneta Pagels från Njurmedicinska mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tanken till skriften föddes när Agneta Pagels i ett projekt intervjuade patienter om deras sjukdomsuppfattning. Flera av patienterna med cystnjurar hade många tankar och obesvarade frågor kring sin sjukdom. Agneta började undersöka om det fanns bra och lättläst information tillgänglig på svenska, hon frågade runt och sökte efter material på internet. Hon fann information skriven på svenska som handlade om katter med cystnjurar men inte om människor. Arbetsprocessen Det stod klart för Agneta och Britta att det fanns ett stort behov av bra och begriplig information om cystnjurar på svensk. De arbetade med broschyren vid sidan av sin ordinarie arbetsuppgifter och hela processen tog ett år. De ägnade mycket tid till att gräva i litteratur på området och byggde upp ett manusskelett som de bollade fram och tillbaka mellan varandra. De lät flera kollegor läsa manuset och konsulterade Magnus Nordenskjöld, professor i kliniks genetik, gällande avsnittet om genetik och ärftlighet. De tog även hjälp av en person med cystnjurar som fick möjlighet att kom med synpunkter på texten. Kommentar från patient NjSG:s ordförande Erik Herland som är drabbad av sjukdomen och säger att skriften verkligen är välkommen. - Den information man får som patient från sina läkare är oftast mycket kortfattat och det är heller inte alltid så lätt att komma ihåg allt. Vilken betydelse tror du att den har för anhöriga? - Eftersom cystnjurar är en ärftlig sjukdom är det särskilt angeläget med korrekt information om hur den går vidare från föräldrar till barn och möjligheterna att ställa diagnos. Av egen erfarenhet vet jag att det är svårt att i familjen tala om en ärftlig sjukdom. Då är det bra att det finns ett korrekt skriftligt material att ta till. Viktigt med bra information Britta Hylander säger att det kan ge en känsla av kontroll om patienter får mer kunskap om sin sjukdom. Bra information kan även bidra till bättre egenvård. Sedan har inte alla tillgång till internet eller intresse att aktivt söka efter information. Agneta och Britta har fått sponta kommentar från patienter som när de läst skriften inser att de bör ge den till sina barn. En del har inte tidigare insett att sjukdomen är ärftlig och att det finns risk att även deras barn drabbas. Agneta Pagels är leg sjuksköterska, fil. mag i vårdpedagogik, njurmedicinska mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Agneta arbetar som forskningssjuksköterska och med vårdutveckling. Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska mottagningen/kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Text och foto: Anneli Granberg Info: Om du vill ta del av skriften om Polycystisk njursjukdom kan du fråga efter den på din njurmedicinska klinik eller gå in på karolinskas hemsida, Det går också att söka efter den på Internet genom att ange sökorden cystnjurar eller polycystisk njursjukdom 17

18 Nytt inom forskning Njurarna påverkas inte negativt av paracetamol och acetylsalicylsyra Under två år på 1990-talet inkluderades ca patienter i en stor, nationell studie om orsaker till kronisk njursvikt. De hade då för första gången passerat en förutbestämd serum-kreatinin gräns, som var 300 µmol/l för män och 250 µmol/l för kvinnor. Samtidigt inkluderades ca personer från befolkningsregistret med liknande ålder och kön för att fungera som kontrollpersoner. Då patienterna och kontrollpersonerna gick med i studien intervjuades de om bland annat läkemedelsanvändning. Vi har genomfört en uppföljning av patienterna för att se hur deras sjukdomsförlopp påverkades av intag av analgetika (paracetamol och aspirin). Vi använde oss av Svenskt Njurregister (SNR) för att se när patienterna i studien startade dialys eller blev transplanerade. Hög risk att drabbas av njursvikt vid användande av fenactetin På 1950-talet fann man att de som använde smärtstillande läkemedel som innehöll substansen Fenacetin hade högre risk att drabbas av njursvikt. Fenactetin fanns som verksam substans i ett populärt huvudvärkspulver. Förutom fenacetin innehöll pulvret andra smärtstillande substanser samt koffein. Huvudvärkspulvret var särskilt populärt i Huskvarna, och det var också där man först satte pulvret i samband med de oproportionerligt många fall av njurinflammation som debuterade i trakten. Fenacetin förbjöds redan på 60-talet i Sverige, men paracetamol, som är en metabolit till Fenactein, finns fortfarande kvar. Paracetamol är verksam substans i t.ex. Alvedon och Panodil. Anledningen till att man började misstänka att även paracetamol kunde ge njurskador var att man i flera djurförsök sett att njurarna kunde ta skada av höga doser paracetamol och acetylsalicylsyra, ensamt eller i kombination. Sedan följde ett antal så kallade fall-kontroll studier i vilka man såg ett samband mellan paracetamol och kronisk njursvikt. Sambanden för acetylsalicylsyra var svagare. Tidigare studier tog inte hänsyn till samverkande faktorer Problemet med dessa studier var att de inte tog hänsyn på ett korrekt sätt till andra samverkande faktorer, så som att personer med njursjukdom har större risk att vara drabbad av andra sjukdomar (diabetes), samt att många patienter med njursvikt får rådet att avstå andra smärtstillande läkemedel (anti-inflammatoriska). Det kan då verka som om njursjuka oftare tagit paracetamol när det i själva verket är diabetesen eller njursjukdomen som fått dem att behöva ta mer smärtstillande. Kritiker av fall-kontroll studierna menade att man borde följa njurfunktionen i en grupp och se hur den utvecklas över tid för de som använder respektive inte använder smärtstillande läkemedel. Det kunde vi göra i vår studie. Då studien startade hade 18

19 patienterna i medeltal 16 ml/min i kvarvarande njurfunktion. Genom att följa serum kreatinin kunde vi se att de flesta patienterna förlorade ca 5 ml/min av njurfunktionen årligen, men att det fanns en stor variation. Trots att njurfunktionen var så låg vid studiens början hade cirka 10 % av patienterna klarat sig utan dialys efter 5 års uppföljning, och ca 5 % efter 10 år. Liksom i fler andra studier kunde vi se att patienter med högre blodtryck och mer proteinuri förlorade njurfunktionen snabbare. Män och yngre patienter hade också snabbare förlust av njurfunktionen. Inget samband mellan njursvikt och intag av paracetamol Vi såg att de som använde paracetamol regelbundet också hade flera andra sjukdomar förutom kronisk njursvikt, så som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Fler av de regelbundna användarna var kvinnor, och fler använde samtidigt acetylsalicylsyra jämfört med de som aldrig använde paracetamol. De som använde acetylsalicylsyra regelbundet var dessutom oftare äldre och rökare. I vår studie kunde vi inte se att intag av paracetamol eller acetylsalicylsyra påverkade njurfunktionen negativt, vare sig om man tidigare använt stora doser eller om man fortfarande använde det regelbundet. Lågdos acetylsalicylsyra (Trombyl ) verkade tvärtom ha en svagt skyddande effekt. De med regelbundet användande av låg-dos acetylsalicylsyra hade nästan 1 ml/min långsammare förlust av njurfunktionen per år jämfört med dem som inte använde acetylsalicylsyra regelbundet. Vår slutsats är att det inte förefaller som paracetamol eller lågdos acetylsalicylsyra i terapeutiska doser påverkar njurfunktionen negativt hos patienter med kronisk njursvikt. Fortsatta studier Vi arbetar för närvarande vidare med att analysera data från patientkohorten. Nu undersöker vi om tidpunkten för dialysstart påverkar överlevnaden i dialys. De amerikanska riktlinjerna som introducerades i början av 2000-talet har medfört att vi startar dialys allt tidigare (vid bättre rest-njurfunktion). Flera studier har dock nyligen visat att det sannolikt är bättre att vänta med att starta dialys. Det finns en randomiserad studie i Australien som arbetar med samma frågeställning, men vi hoppas att våra data kan ge ytterligare information. Text: Maria Evans, Leg. läkare, doktorand. Karolinska Institutet. Kommentar av Olof Heimbürger: Marie Evans presenterar i detta nummer av Njursviktigt delar av de resultat som hon kommer att lägga fram i sin doktorsavhandling i oktober i år. De resultat hon redovisar är världsunika i aspekten att hon studerat detaljerade data från nästan alla patienter i Sverige som drabbades av njursvikt under två är. Detta material insamlades från början för att svara på frågan ifall användning av vissa typer av värktabletter (innehållande paracetamol eller acetylsalicylsyra) kunde bidra till att man drabbas av njursvikt. Man fann en liten ökad risk för detta i den primära analysen (som publicerades för ett antal år sedan), men det var trots det stora antalet patienter omöjligt att vara helt säker. Marie Evans har nu följ upp hur njurfunktionen utvecklats hos patienterna i studien och kunnat visa med stor säkerhet att regelbunden användning av paracetamol eller acetylsalicylsyra inte påverkade hur mycket njurfunktionen försämrades över tiden. Studien visar således att patienter med njursvikt kan använda dessa värktabletter utan risk för att njurfunktionen försämras. Självfallet kan man drabbas av andra biverkningar (fr.a. magbesvär av acetylsalicylsyra) som kan göra att man måste undvika medicineringen, men det finns inga skäl för patienter med njursvikt att undvika dessa läkemedel i tron att de kan skada njurfunktionen ytterligare. Olof Heimbürger Docent, Överläkare Njurmedecinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 19

20 Högt blodtryck och diabetes tema för årets Världsnjurdag Världsnjurdagen ingår i en internationell hälsokampanj vars syfte är att sätta fokus våra livsviktiga organ njurarna. Njurförening uppmärksammade dagen genom att bjuda in till föredrag i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna. Det var god uppslutning och åhörarna visade stort intresse för de informativa föredragen. Rapport från Huddinge Totalt kom det cirka 120 personer till de två föreläsningarna för att lära sig mer om hur och varför livsstilsrelaterade sjukdomar som högt blodtryck och diabetes kan leda till njursvikt. På Huddinge sjukhus föreläste specialistläkaren Mathias Haarhaus och klinikläraren Ulla Holm om njurarnas funktion, vad som skadar njurarna och vad man ska undvika för att inte drabbas av njursvikt. Individen kan påverka Det är mycket som individen själv kan påverka som att undvika rök ning, ha goda kostvanor, motionera, undvika övervikt och att gå på regelbundna kontroller av blodsocker och blodtryckt. Njurskador vid diabetes och högt blodtryck kan påverkas om behandlign sätts in tidigt. Därför är det är viktigt att gå på regelbundna kontroller. Birgitta Börjesson som besökte föreläsningen i Huddinge sa att hon nu fått en tankeställare och ska gå till sin vårdcentral för att kontrollera sitt blodtryck. Text: Anneli Granberg Rapport från Solna Till föreläsningen i Solna kom ca 80 personer och lyssnade till föreläsningen om diabetes och risken för njursvikt. Docent Britta Hylander berättade om vad man som diabetiker skall vara uppmärksam på för att spara sina njurar. Vikten av att äta rätt Andra risker som högt blodtryck och övervikt belystes, samt vikten av att äta rätt och motion. Christine Olsbro, sjuksköterska på PD mottagningen, hjälpte till att ställa frågor till Britta, så att de flesta generella frågorna fick svar under föreläsningen. Sen var det åhörarnas tur. Intresset var stort och många fick svar på sina personliga frågor. Till sist måste Christine bryta och säga att de var tvungna att låsa aulan för den här gången. Från Njurföreningen medverkade Christina Engström, på kansliet samt undertecknad. Vi delade ut material och svarade på frågor om föreningen för de intresserade. Text: Britt-Marie Alm På bilderna: Melcher Lagerfelt och Mathias Haahaus 20

ÅRSREDOVISNING 2009-01-01 -- 2009-12-31. för NJURFÖRENINGEN STOCKHOLM GOTLAND. Org.nr 802006-0813

ÅRSREDOVISNING 2009-01-01 -- 2009-12-31. för NJURFÖRENINGEN STOCKHOLM GOTLAND. Org.nr 802006-0813 ÅRSREDOVISNING 2009-01-01 -- 2009-12-31 för NJURFÖRENINGEN STOCKHOLM GOTLAND Org.nr 802006-0813 Njurföreningen Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2009 Allmänt om föreningen Föreningens

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Välkommen in Om du har njurproblem är du inte ensam. I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion. Upptäcks njurproblemen tidigt går det att bromsa utvecklingen.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2016 i PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE Tid: Lördagen den 12 mars 2016, klockan 12.00 15.00 Plats: Närvarande: Föreläsningssalen, R64, Karolinska sjukhuset, Huddinge Enligt närvarolista

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Kerstin Johansson och Cecilia Rosander, Handledning/Introduktion Bakgrund Vad ska jag bli när jag blir stor?

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 4 2010 STUDIEN OM DONATIONSPROCESSEN ÄR KLAR!

NJUR VIKTIGT. Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 4 2010 STUDIEN OM DONATIONSPROCESSEN ÄR KLAR! NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 4 2010 S STOR BRIST PÅ GÄSTDIALYSPLATSER FÖLJ MED PÅ ÅRETS JULRESA NY DIALYS I SOLNA STUDIEN OM DONATIONSPROCESSEN ÄR KLAR! NJURsVIKTIGT

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2 Kurser Våren 2016 Stockholms Läns Diabetesförening, SLD, har ett samarbete med Storstockholms Diabetesförening, SSDF. Detta innebär att du som medlem hos oss i SLD kan gå kurser arrangerade av SSDF till

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2009. Själslig friskvård- tankar om konsten att erövra glädjen!

Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2009. Själslig friskvård- tankar om konsten att erövra glädjen! NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2009 Årsmöte 2009 S Lisbeth Carlborg om Själslig friskvård- tankar om konsten att erövra glädjen! Stimulerande och underhållande Jag både

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

TRANSPLANTSWEDEN IDROTTSFÖRENINGEN FÖR TRANSPLANTERADE. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Org.nr

TRANSPLANTSWEDEN IDROTTSFÖRENINGEN FÖR TRANSPLANTERADE. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Org.nr TRANSPLANTSWEDEN IDROTTSFÖRENINGEN FÖR TRANSPLANTERADE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Org.nr 802418-4213 Ett verksamhetsår i en ny världsdel! Höjdpunkten under verksamhetsåret 2013 var World Transplant Games

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Tack för året som gått!

Tack för året som gått! Ämne: Tack för i år - 2016! Från: "MOD - Mer organdonation" Datum: 2016-12-27 13:30 Till: Emma Dalman Tack för året som gått! Vi vill försöka summera

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur! 1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan

Läs mer

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämman öppnades av WED-Förbundet Region Stockholms ordförande Birgitta Westin. 1. Johnny Karlsson valdes till ordförande för årsstämman.

Läs mer

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt 1 T-Journalen År 2016 Nr 1 februari Har Peter Flack blivit medlem i njurföreningen? Nej, så är det inte. Däremot har han tackat ja till att komma och underhålla vid föreningens årsmöte söndagen den 13

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014

Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014 Sida 1 av 10 Njurförbundet Stockholm Gotland Årsberättelse för verksamhetsåret 2014 Allmänt om regionförbundet Regionförbundets syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 1 Mötets öppnande. 2 Val av mötesordförande Helena Palmgren. 3 Val av mötessekreterare

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Välkommen på årsmöte!

Välkommen på årsmöte! 2015-02-06 Välkommen på årsmöte! Den 28:e februari är det dags för Djurens Rätt Lunds årsmöte, där vi sammanfattar året som varit och planerar för 2015. Mötet äger rum 11.00-13.00 på Svaneskolan, Möllegatan

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

arbetsgruppens insatser har redan gett resultat Ur innehållet Ordföranden har ordet:

arbetsgruppens insatser har redan gett resultat Ur innehållet Ordföranden har ordet: Ur innehållet 4 8 10 12 15 16 16 21 22 23 24 World Transplant Games Blodtryck, hjärta & njurar Missad dialys livsfarlig Verksamhetsberättelse 2012 Framtidens sjukvård Bra innehåll i fult omslag Njurläkarbrist

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012 Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012 Allmänt om föreningen Föreningens syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för människor som

Läs mer

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare.

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare. PROTOKOLL ISLANDSHÄSTFÖRENING 2015-02-22 Org.nr 886501-3109 Årsmöte för räkenskapsåret 2014 Närvarande: 17 medlemar Tid: 16:00 - Plats: Humlans förskola i Iggesund. 1 Mötets öppnande Ordförande, Märta

Läs mer

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013

Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013 Sida 1 av 10 Njurförbundet Stockholm Gotland Förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013 Allmänt om föreningen Föreningens syfte Njurförbundet Stockholm Gotland (NjSG) är en intresseorganisation för

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis)

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis) Information till dig som behandlas med VYNDAQEL (tafamidis) Du har fått diagnosen Transtyretin Familjär Amyloidos med Polyneuropati (TTR-FAP), också känd som ärftlig amyloidossjukdom. Den i Sverige vanligaste

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

NJUR VIKTIGT. Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008. sida 15.

NJUR VIKTIGT. Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008. sida 15. NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Nr 2 2008 S Vill du resa till Tallinn eller Mösseberg? sida 15 NjSGs årsmöte sida 8-9 och 11 Tunga lyft för hemdialyserande sida 6-7 Vilken

Läs mer

Protokoll fört vid LFV:s pensionärsförening Arlanda-Bromma årsmöte ombord på Birka Paradise den 9-10 mars 2010

Protokoll fört vid LFV:s pensionärsförening Arlanda-Bromma årsmöte ombord på Birka Paradise den 9-10 mars 2010 Luftfartsverkets pensionärsförening Arlanda-Bromma Org.nr:80 2413-1685 Pg: 408345-7 www.lfvpensionarer.se Protokoll fört vid LFV:s pensionärsförening Arlanda-Bromma årsmöte ombord på Birka Paradise den

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer