Sömnbesvär bland vuxna och äldre
|
|
- Helen Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sömnbesvär bland vuxna och äldre Ragnar Asplund, docent i allmänmedicin Studiebrevet är producerat av SFAM med ekonomiskt stöd från SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Texten, som innehåller kliniska tolkningar av SBU:s evidens, har dock inte genomgått någon granskning av SBU, och ansvaret för innehållet i detta studiebrev vilar helt på författaren och SFAM. Uppgift om jävsförhållanden: Inga
2 Inledning Detta studiebrev bygger på rapporten Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt, SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Syftet med projektet var att med hjälp av en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen utvärdera effekter och kostnadsmässiga konsekvenser av olika metoder för behandling av sömnbesvär hos vuxna. Såväl farmakologiska som psykologiska behandlingsmetoder ingick, liksom alternativa och komplementära metoder och egenvård. I projektet undersöktes effekt av sömnmedel på sömnen utifrån patientrelaterade effektmått, såsom tid till insomning på kvällen, antal uppvaknanden under natten, tid till återinsomning, total sömntid, sömnkvalitet och dagtidsfunktion. Dessutom undersöktes behandlingens inverkan på dagtidsfunktion, hälsa och hälsorelaterad livskvalitet, förekomst av biverkningar och komplikationer vid behandling samt försök till hälsoekonomiska effekter. Det finns exempel i det här studiebrevet, som avhandlar områden som lämnades utanför SBUs sömnprojekt. I de fallen finns hänvisning till andra rapporter i direkt anslutning till fallbeskrivningarna. Sömnbesvär kan innefatta flera typer av besvär. De flesta som söker hjälp för sina sömnbesvär gör det för att man upplever otillräcklig sömntid och/eller dålig sömnkvalitet, vilket leder till minskat välbefinnande och sämre funktionsförmåga. Individen kan ha svårt att somna, vaknar efter att ha somnat och har svårt att somna om, vaknar för tidigt på morgonen, eller har kombinationer av dessa besvär. Vad innebär sömnbesvär? Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. De ökar med åldern och är vanligare bland kvinnor, samt i socioekonomiskt svaga grupper. Inom ramen för SBU-projektet Behandling av sömnbesvär hos vuxna genomfördes en prevalensstudie bland personer i åldern år i Sverige. Enligt denna studie var det cirka 24 procent av den vuxna befolkningen i Sverige som uppgav sig ha svårt att somna på kvällen mer än tre gånger i veckan eller besvär med uppvaknanden under natten mer än tre nätter i veckan. Andelen var 19 procent bland männen och 29 procent bland kvinnorna. En enkät inom projektet, som riktades till 600 slumpvis utvalda allmänläkare, med frågor om hur sömnbesvär hos vuxna (18 år och äldre) utreds och behandlas i primärvården visade att två tredjedelar av läkarna under en vanlig arbetsvecka (omräknad till heltid) hade kontakt med minst två patienter som ville ha råd eller behandling med anledning av sina sömnbesvär. Sextio procent av patienterna var över 65 år och 69 procent var kvinnor. Upplevda sömnproblem har ökat i Sverige under de senaste årtiondena. Vad som orsakar detta är oklart, men man har bl a pekat på utvecklingen av 2
3 24-timmarssamhället, buller och andra störningar i boendemiljön, ökade krav på effektivitet i arbetslivet, samt till det växande informationsflödet. Även ökad användning av alkohol och andra sömnstörande ämnen, såsom koffein och energidrycker, kan bidra till att fler drabbas av sömnbesvär. Det är också möjligt att kraven på god sömn har ökat, att det som förr uppfattades som acceptabel sömntid och sömnkvalitet inte längre anses bra nog. Sömnbesvär är ofta långvariga. I en svensk prospektiv epidemiologisk studie som omfattade personer i åldern år, visade det sig att 75 procent av dem som rapporterade insomnisymtom år 1983 gjorde det även 12 år senare. Insomni är också förknippat med ökad sjukfrånvaro, ökat vårdsökande och social funktionsnedsättning. Sömnbesvär har i epidemiologiska undersökningar även visats samvariera med ökad sjuklighet och dödlighet men orsakssambandet är oklart. Egenvård först En del sömnbesvär är föremål för egenvård, som kan innefatta medikamentella metoder, t ex valeriana men även icke-medikamentell behandling förekommer, såsom meditation och yoga. Den som söker professionell hjälp får vanligen först individuellt utformade egenvårdsråd, t ex om att eftersträva en regelbunden dygnsrytm, undvika sömnstörande mat- och dryckesvanor och se till att sovrumsmiljön är ändamålsenlig. En stor andel av dem som söker får även läkemedel mot sina sömnbesvär, och en liten men stigande andel erbjuds psykologisk behandling, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT). Läkemedel och psykologisk behandling När man väljer att behandla sömnbesvären med läkemedel är det angeläget att förskrivaren i första hand väljer preparat som är dokumenterat effektiva. Kortvarig behandling med zolpidem, zopiklon och zaleplon substanser med bensodiazepinliknande effekter medför, jämfört med placebo, att patienten somnar snabbare och får längre total sömntid. Risken för utveckling av beroende är i de flesta fall liten, men den är större för individer som redan har en annan beroendesjukdom eller psykisk sjukdom. Långtidsbehandling med sömnmedel, ibland under många år, är inte helt ovanligt, och förekommer framför allt bland vissa äldre. Den vetenskapliga dokumentationen är bristfällig vid behandling av sömnproblem, som sträcker sig över mer än tre månader. Psykologiska behandlingsmetoder i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och annan beteendeterapi leder till att patienten somnar snabbare och inte är vaken lika länge under natten. Även sömnkvaliteten blir bättre. 3
4 Mål med studiebrevet Studiebrevet syftar till att bilda underlag för diskussioner om sömnproblem, deras diagnostik och behandling. De flesta patienter som söker för sömnproblem träffar en allmänläkare. Vid sömnproblem finns ofta andra sjukdomar och symtom, s k samsjuklighet, som kan interagera med sömnproblemen. Även den behandling som ges mot dessa sjukdomar kan försämra sömnen. Framför allt bland äldre ingår sömnproblem ofta i en komplicerad väv av utlösande mekanismer. Därför är det en fördel om alla hälsoaspekter är kända och kan vägas samman när behandling beslutas. Instruktioner till användaren Detta studiebrev är upplagt kring ett antal fallbeskrivningar, ägnade att stimulera till diskussion av diagnostiska och terapeutiska problem vid handläggning av sömnproblem. Fallbeskrivningarna har rapporterats av en grupp allmänläkare ifrån deras praktik, men de problem som aktualiseras är vanliga och innebär ofta stora besvär för patienten, samtidigt som framgångsrika lösningar kan vara svåra att erbjuda. Genom diskussioner av fallen kan man finna skillnaden mellan det som är möjligt och det som är lämpligt, när man söker lösningen på ett problem. Flera av fallen nödvändiggör etiska värderingar, t ex vad som är patienten rättigheter och vad som är vårdgivarens skyldigheter och möjligheter att tillgodose patientens önskningar. I anslutning till kommentarer av fallbeskrivningarna finns ett litet antal förslag på rapporter och artiklar som kan läsas för fördjupning inom ämnet. Patientfall Kvinna 90 år. Änka, arbetat som lärare, aldrig rökt. Alzheimerdemens sedan ca 10 år. Bor på särskilt boende sedan 1,5 år tillbaka. Ramlade och ådrog sig pertrochantär femurfraktur för ca 2 månader sedan. Postoperativt problem med proteslossning, sårinfektion och smärta. Behandlad med Dalacin och Ketogan. Sårinfektionen har läkt ut, men patienten är orolig på nätterna. Är uppe och går trots att ortopederna sagt att hon inte får belasta utan gåbord. Ketogan hjälper mot smärtan, men det finns viss misstanke att det ökar den nattliga oron. Provar i första hand att minska Ketogan och det fungerar bra med Alvedon istället. Pat beskriver nattlig klåda på benen, varför man provar både Tavegyl och Atarax utan effekt. Finns journalanteckning om att patienten 4
5 för ett par år sedan haft god effekt av Melatoninpreparat. Provar detta under 3 veckor, men utan effekt. Har även provat Oxazepam och Zopiklon, både enskilt och kombinerat, med dålig effekt. Dagtid mår patienten nu som vanligt. Hon är smärtfri och går relativt obehindrat. Äter bra och fungerar (efter omständigheterna) bra socialt. Däremot kvarstår besvären med oro och sömnsvårigheter nattetid. Hur kan man gå vidare? Man 18 år. Söker på vårdcentralen för sömnsvårigheter. Bor hos sina föräldrar. Arbetslös. Haft svårt att somna på kvällarna under flera år. Sitter uppe och chattar med datorn. Kan aldrig somna före 2 3 tiden på natten. Ofta vaken hela nätterna, men somnar sedan på dagen. Utredning har visat laktosintolerans. Efter kostomläggning blev magen bra och sömnbesvären bättre. Men efter några veckor är dock sömnsvårigheterna tillbaka. Vill inte ha kontakt med någon form av samtalsterapeut. Undrar om man inte kan få några mediciner istället? 29-årig man som söker för snarkning sedan flera år tillbaka. Enligt sambon sämre nu. Man har skilda sovrum nu. Inga bevittnade eller uppmärksammade andningsuppehåll. Trots lång och bra sömn (7 9 timmar) aldrig utvilad på morgonen. Besvärande trötthet i stort sett varje dag. Inga sömnattacker men skulle kunna sova när och var som helst. Bltr 130/80, bara lätt övervikt, normal blodstatus, tyreoidea-status. 48-årig kvinna, distriktsläkare med stor arbetsbörda och pressande jourschema, nätter och helger. Svårt att sova på jourfria nätter, och det har blivit allt svårare med åren. Svårt att somna, ytlig sömn, vaknar tidigt. Tilltagande trötthet och leda i arbetet. Utmattad. Tappat intresset för allt. Går till arbetet med en viljeansträngning. Arbetet slukar all energi. Välordnade sociala förhållanden. Aldrig rökt. Obetydlig alkoholkonsumtion. Gift, maken har också krävande arbete. Inga hemmavarande barn, en son studerar på annan ort. Kan skriva ut recept till sig själv men har inte gjort det. Tar Alvedon och Brufen mot huvudvärk, inga andra mediciner. Vill inte söka i egna landstinget p g a journalsystemet, men säger att hon känner förtroende för dig, en allmänläkarkollega i grannlandstinget. Orkar inte fortsätta så här, vill veta vad hon ska göra. 5
6 Kvinna, 70 år. Mångårig, svårreglerad hypertoni. Prövat igenom samtliga läkemedelsgrupper för blodtrycksbehandling och rapporterat oacceptabla biverkningar, själv upphört eller dosjusterat nedåt. Uppmätta blodtryck kontinuerligt i storleksordningen / Försök till utredning med t ex 24-timmars blodtryck eller utredning av misstänkt sekundär hypertoniform har misslyckats då patienten avböjt eller uteblivit. Mångårigt, svårt rygglidande med uttalade degenerativa röntgenförändringar, spinal stenos på flera nivåer och enligt ryggkirurgisk expertis klar indikation för dekompression. Med tanke på blodtrycket dock inoperabel. Utöver blodtrycksmediciner och försök med analgetika ur olika läkemedelsgrupper inklusive starka opioider får patienten sedan flera år förskrivet Imovane mot insomningssvårigheter, i mängder som motsvarar ca 3 tabletter à 7,5 mg per dygn. Vid några tillfällen är patienten nekad begärd förskrivning överskridande även denna dos. Medger att hon ibland tar 4 tabletter per dygn och ibland även dagtid. Sover trots detta dåligt p g a smärtor och oro. Vid försök till reducering av dygnsdoserna har patienten frångått överenskommelserna och tabletterna har tagit slut i förtid. Inga hållpunkter för alkoholbruk har framkommit. Beskrivit misstänksamhet och rädsla för sjukvård p g a tidigare negativa erfarenheter, vars exakta natur hon inte velat förmedla. 41-årig man som arbetar på multinationellt företag och reser mycket i jobbet minst en gång i månaden till Asien eller USA. Helt frisk, tränar på fritiden när han hinner, röker inte. Älskar sitt arbete och har höga krav på sig, som han vill motsvara. Resorna över halva globen sträcker sig ofta över två till fyra dagar, och han hinner inte tidsomställa. Söker nu med önskemål om att få sömnmedel att ta under flygresan för att snabbt kunna byta tidszon. Lånat av en kompis tidigare och tycker att det fungerar utmärkt. 84-årig kvinna med hypertoni, kronisk ischemisk hjärtsjukdom, artros i handleder, knäleder, höftleder, kotkompressioner, urininkontinens. Hon har läkemedelsbehandling för en del av tillstånden. Hon är kognitivt helt adekvat. Bor ensam i en lägenhet sedan hennes gravt demente man fick flytta till ett äldreboende. Hon har varit den som skött om honom i alla år, varit med om den tilltagande försämringen av demensen. Hon har för många år sedan börjat sova mycket dåligt, fått insomningssvårigheter och även problem med att vakna på nätterna. Hennes makes demens har tagit hennes krafter och hon har oroat sig för det mesta. Har känt sig deprimerad. Hon står på bl a SSRI, diazepam, zolpidem. Utsättningsförsök gjordes på alla de tre nämnda läkemedel men hennes tillstånd har då försämrats. Hon har därför oförändrade doser i princip sedan många år tillbaka. 6
7 62-årig ogift undersköterska som gått i pension några år i förtid, för att sköta sin åldriga mor, som hon alltid stått mycket nära. Hon har arbetat på den vårdcentral där hon nu är patient, och var när hon arbetade, en av klipporna, en person alla litade på. Var helt frisk när hon arbetade, och använde inga mediciner. Efter pensioneringen fått allt svårare att sova, och dessutom mera värk från sina knän; också det besvärar henne på nätterna. Sanningen att säga hade hon en del smärta i dem tidigare också, men klarade sig på lite Ipren då och då, som hon köpte receptfritt. Sömnproblemen yttrar sig framför allt i att hon har svårt att somna, och ligger och grubblar över livet och tillvaron timme efter timme. Upplever det obehagligt, har någon gång haft en känsla som hon beskriver som ångest. Hon har av sin läkare på vårdcentralen fått Zopiklon utskrivet i några omgångar, 30 st, 1 v b När hon tar en Zopiklon så sover hon lugnt och tycker att hon orkar mycket bättre på dagen. Hon kommer nu till Dig som är vikarierande läkare på vårdcentralen och vill ha en hundraförpackning, med flera uttag, När Du räknar efter på förbrukningen så ser du att hon tagit en tablett varje natt de sista två månaderna. Kvinna, 48 år. Enligt journal väsentligen frisk förutom återkommande ryggbesvär och operation av äggstock p g a malign cysta för många år sedan, kontroller u a. Aktualiseras p g a återkommande begäran om förnyade recept på insomningsläkemedel och bensodiazepiner. Sedan flera år rutinmässig förskrivning utan särskilt frekventa besök eller omprövning. Erbjöds nu besök för bedömning, varvid framkom följande: Röker 5 10 cigaretter per dag sedan många år. Arbetar tvåskift på äldreboende. Sedan 20 års ålder besvär av krypande obehag i benen, sökte efter några år hjälp och efter en, troligen ganska sparsam, utredning påbörjades läkemedelsbehandling. Först fick hon Kinin med dålig effekt, härefter Madopark som fortfarande kvarstår. Med anledning av ökande symtom fick efter flera år bensodiazepiner till, dock även detta med alltmer minskande effekt. Tar nu varje kväll-natt 2 st Madopark quick mite, 1 2 st Stesolid á 10 mg och de flesta kvällar även 1 st Stilnoct á 10 mg. Somnar in problemfritt med denna behandling, men vaknar vid 4-tiden och kan inte somna om p g a obehag i benen. Är helt symtomfri på förmiddagar och tidig eftermiddag men vid tiden i stillasittande smyger sig besvären på med växtvärkkänsla och obehag i underben och vader, krypande obehag. Enstaka gånger har hon känt likartade symtom i höger arm. Rörelse medför alltid tydlig lindring. Rycker och sparkar en del på natten, täcket ligger dock på plats när hon vaknar. Förnekar oro, ångest och nedstämdhet. 7
8 I status inget anmärkningsvärt. Gott allmäntillstånd. Normal kroppsbyggnad. Inga ödem. Fin puls på fotrygg. Sparsam behåring. God motorik i tår och fötter med god kraft. Monofilament, vibration, känsel för stick och beröring u a. Quadriceps- och plantarreflexer liksidiga, vä akillesreflex mer lättutlöst än hö. Ingen muskelstramhet. Kommentarer Kvinna 90 år. En första uppgift i detta fall kan vara att identifiera problem som är möjliga att påverka. Demenssymtomen torde inte vara påverkbara i sig och de kan bidra till den ökade nattliga oron. Kan klådan diagnostiseras närmare? Har sömnmedel någon effekt? Vid dokumenterad, utebliven effekt kan väl den behandlingen avslutas? Kan aktiveringen på dagtid öka på något sätt? Ökad dagaktivitet nämns ofta som ett sätt att uppnå en mera tydlig dygnsrytm, som i sin tur skulle kunna förbättra sömnen. Det vetenskapliga stödet för detta är ännu så länge begränsat, och i allmänhet har man inte undersökt effekten bland patienter med insomni. Å andra sidan kan aktivitet innebära en höjd livskvalitet, En del äldre mår bra av att äta något innan de går och lägger sig; kan inte somna om de är eller blir hungriga. På vissa äldreboenden har man infört rutinen att servera gröt och mjölk på kvällen, och enligt personalens erfarenheter med gott resultat vad gäller sömn och nattro. Framför allt bland patienter som har svårt att uttrycka sina behov bör den möjligheten beaktas. En hel del av våra äldsta kan även ha besvär med att sovrumstemperaturen är ogynnsam, ibland för kallt och ibland för varmt. Många äldre med lite hull och dålig cirkulation, ofta liten fysisk aktivitet, kan frysa. Bör beaktas särskilt bland patienter med svårigheter att kommunicera, såsom vid demens. (Och även om man inte kan göra sig förstådd genom samtal kan man få en uppfattning om patienten mår gott eller inte av de förändringar man gör.) Äldreboenden kan ha speciella svårigheter att erbjuda en god sovmiljö. Det vetenskapliga kunskapsläget inom området avhandlas i SBUs sömnrapport, under rubriken Vårdorganisation och vårdrutiner, sid Man 18 år. Anamnesen talar för ett kraftigt inslag av livsstilsfaktorer i sömnstörningen. De flesta 18-åriga ungdomar går i gymnasieskolan. Studieavbrott eller lämnat skolan i förtid? Patientens totala livssituation behöver beskrivas, och eventuellt är sömnproblemen en mindre del av hans problem. Det vore i och för sig värdefullt om 8
9 arbetslösheten upphörde, men kan distriktsläkaren bidra till lösning av det problemet? Förmodligen måste denna patient hantera sina sömnproblem under lång tid eller under återkommande perioder. Därför kan den behandling som beslutas bli väsentlig för återstoden av livet. Tvärtemot vad patienten tycker skulle hans problem förmodligen lämpa sig för information och det som ligger närmast tillhands är hälsorådgivning för att minska de ogynnsamma livsstilsfaktorerna. Kognitiv psykoterapi (KBT) skulle kunna vara bra, men endast om patienten är motiverad och beredd att samarbeta. Men hur kan man skapa motivation? Och hur ska ansvaret för detta fördelas mellan patienten och vårdapparaten? Patienten begär någon medicin, sömnmedel. Säkert skulle sömnmedel ge sömn de kvällar de tas, men lösningen ger ingenting utöver detta. Läkemedel skulle inte lösa problemen med den dåliga dygnsrytmen och de ohälsosamma livsbetingelserna. Sömnproblemen behöver kartläggas mera i detalj. Liksom även frågan om eventuellt missbruk. 29-årig man. Atypiskt fall, som behöver undersökas ytterligare. Snarkningen förklarar troligen inte dagtröttheten. Förmodligen sammanhänger det patienten kallar snarkning med trånga övre andningsvägar, svullnad i nässlemhinnan? Allergi bör övervägas. Trötthet i samband med nattlig obstruktivitet i andningsvägarna beror främst på frekventa uppvaknanden, orsakade av andningsuppehåll och i viss mån på nocturi på grund av ökade urinmängder, ett närmast obligat symtom vid sömnapné. Ingen nattlig sömnapné misstänks emellertid, då det inte förekommit några andningsuppehåll och blodtrycket är normalt. Vissa drag i anamnesen för tankarna till narkolepsi, men inga sömnattacker. Nattsömnen hos narkoleptiker är ofta dålig och ofta kortare än normalt. Hos denna patient är sömnlängden 7-9 timmar, vilket är helt normalt, och vid denna sömnlängd brukar man inte finna dagtrötthet. Snarkning som gjort skilda sovrum nödvändig och dagtrötthet tycks vara två olika problem, som kan kräva var sin lösning. Remiss till sömnlaboratorium är motiverad. Sömnapnésyndromet avhandlas inte i SBUs sömnrapport, utan i en egen publikation: SBU. Obstruktivt sömnapnésyndrom diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt, Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 184E. ISBN Om man vill fördjupa sig inom området förträngning i de övre andningsvägarna, Upper Airway Restiction Syndrome (UARS) finns en omfattande litteratur. Ett klassiskt arbete inom området är: Guilleminault 9
10 C, Stoohs R, Clerk A, Cetel M, Maistros P. A cause of excessive daytime sleepiness. The upper airway resistance syndrome. Chest 1993;104: Den artikeln är tillgänglig utan kostnad på: org/content/104/3/ årig kvinna. Det här fallet visar på sömnsvårigheter i ett större komplex av hälsoproblem. Successiv utveckling av trötthet, som närmar sig apati. Arbete som präglas av långa arbetsdagar, stort ansvar i arbetet, svårt att styra arbetsmängden, svårt att koppla av från arbetet. Depression eller utmattningssyndrom bör övervägas. Vad beslutar ni för den närmaste tiden, och hur ser planeringen ut för de kommande månaderna? Vid behandling av sömnbesvär i samband med depression måste både sömnbesvären och depressionen behandlas samtidigt. För fördjupning inom området kan: SBU. Behandling av depressionssjukdomar rekommenderas. För ytterligare fördjupning inom området utmattningstillstånd finns följande skrift, nedladdningsbar från Socialstyrelsens hemsida. Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/ _ pdf Kvinna, 70 år. I det här patientfallet aktualiseras viktiga etiska frågor. Patienten har flera medicinska problem, som ter sig svåra att påverka. Flera etiska principer måste beaktas, t ex plikten från vårdgivare att tillgodose patientens önskningar, att göra vad som bedöms vara bra för patienten och att undvika att hon utsätts för risker och skador. Hur bör sammanvägningen av dessa frågor göras? Patienten har även rätt att uttrycka sina önskningar och behov och hon har rätt att avstå från behandling, som hon inte vill ha. Hon verkar ha negativa erfarenheter från tidigare vårdkontakter, men kan även ha en misstänksamhet som beror på psykiatrisk sjukdom. Det kan behöva undersökas närmare. Den pågående behandlingen med sömnmedel, hur ska man se på den? Den överensstämmer inte med rekommendationer, men gör den nytta, och är den förenad med några påvisbara olägenheter eller risker i detta fall? En mera restriktiv inställning till sömnmedel, är den framför allt för läkarens eller för patientens bästa? Och vilkens behov ska ha högsta prioritet? I SBU-rapporten Behandling av sömnbesvär hos vuxna finns ett kapitel som handlar om Etiska och sociala aspekter (sid ). 10
11 41-årig man. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, som visar att någon behandling har säkerställd effekt på sömnproblem i samband med resor över många tidszoner ( jetlag ). Olika former av självmedicinering är förmodligen vanligt vid dessa tillstånd. Sedvanliga sömnmedel torde användas av en del patienter, men om de intas under flygresan skulle det kunna bli problem om man har svårt att bli vaken vid framkomsten. Melatonin har använts i samband med dygnsförskjutning på grund av resor. I en Cochranerapport som sammanfattade resultat från tio studier fann man i åtta av dem att melatonin i doser om 0,5 5 mg intaget nära den normala tiden för sänggående på destinationen (klockan 22 24) reducerade jetlag-effekterna efter flygning över minst fem tidszoner österut. Här avses framför allt bättre sömnkvalitet, lättare insomnande, längre sömn, mindre sömnighet dagtid. Behandling i samband med jetlag finns kommenterad i SBUs sömnrapport, sid årig kvinna. Denna patient har många symtom som kan påverka sömnen negativt. Framför allt gäller detta hennes värk och inkontinens. Som ett första led i behandlingen bör man undersöka om alla dessa symtom har en så god behandling som möjligt. Men sedan bör man fråga: Finns det ett problem med den långvariga behandlingen av sömnproblemen? Olämplig kombination av dessa tre läkemedel? Beroende? Hon mår ganska bra och livet fungerar med denna behandling. Vilka hälsovinster skulle man kunna göra med förändrad behandling och vilken vinst i livskvalitet? De oförändrade doserna av SSRI, diazepam och zolpidem sedan många år talar emot att behandlingen skulle behöva avbrytas på grund av missbruk. Finns det några hållpunkter för att behandlingen innebär större olägenheter än nytta? En fråga som ofta uppkommer i diskussionen om sömnmedel bland äldre gäller risken för fallskador. Allmänt kan sägas att det vetenskapliga underlaget för bedömning av sambandet mellan fallskador och behandling med sömnmedel är begränsat. Det gäller samtliga preparattyper. Resultat från olika studier är ofta motsägelsefulla, brister i design är vanliga och kontroll för olika störfaktorer ( confounders ) saknas för det mesta. Sålunda uppträder sömnbesvär bland äldre ofta tillsammans med olika kroppsliga och psykiska sjukdomar och symtom. Vid analys av mekanismer vid fall och frakturer kontrolleras sällan för störfaktorer, trots att de kan ha en uppenbar och välkänd påverkan på risken för fallskador. 11
12 Den mest omfattande och gedigna studien av risk för fallskador bland äldre som hittills rapporterats, genomfördes bland patienter på 437 sjukhem i Michigan, USA (Avidan et al, 2005). Där studerades fallolyckor och höftfrakturer hos sjukhemspatienter (ålder 84±8 år; 76% kvinnor). En omfattande registrering av uppgifter relaterade till hälsa, kognitiv, fysisk, emotionell och social funktion, medicinska diagnoser, läkemedel och annan behandling genomfördes vid en viss tidpunkt samt 5 7 månader senare. Efter justering för störfaktorer gav förekomst av sömnproblem 55% högre risk för fall under studietiden jämfört med att ha god sömn. De som hade kvarstående sömnproblem trots användning av sömnmedel hade 32% ökad risk för fall medan patienter som behandlades med sömnmedel och inte längre hade några sömnproblem inte heller hade någon ökad risk för fall. Risken för höftfrakturer var inte ökad vid någon av de justerade analyserna. Författarnas slutsats blev att sömnproblem men inte sömnmedel ökar risken för fall bland äldre. Vid fortsatt analys fann man att sömnproblem inte längre var förknippad med ökad risk för fall efter kontroll för registrerade hälsorelaterade faktorer (sjukdomar, symtom etc). Se vidare: Avidan AY, Fries BE, James ML, Szafara KL, Wright GT, Chervin RD. Insomnia and hypnotic use, recorded in the minimum data set, as predictors of falls and hip fractures in Michigan nursing homes. J Am Geriatr Soc 2005;53: årig ogift undersköterska. I detta fall beskriver patienten insomningsbesvär, som leder till försämrad dagfunktion. Flera problem kan identifieras. Insomnandet störs av tankar som mal i huvudet, och som är förenade med ångest. Sömnstörningen behöver preciseras ytterligare. Finns anledning att överväga depression? I vissa fall är symtombilden vid depression atypisk, och präglas av oro snarare än nedstämdhet. Livsproblem som kan motivera samtalsterapi tycks också kunna finnas. Att patienten har positiv erfarenhet av behandling med Zopiklon gör att hon gärna vill fortsätta med preparatet. Eftersom sömnmedel enbart verkar symtomlindrande, kan återkomsten av sömnbesvär när sömnmedel inte används misstolkas som beroendeutveckling. Utebliven dosökning och oförändrad effekt talar mot beroende. Däremot kan det hända att behandlingen inte är ändamålsenlig, om det finns andra, behandlingskrävande tillstånd. Som vikarierande läkare kan man avböja att skriva stora, itererade recept, men rekommendera patienten att söka sin ordinarie allmänläkare. Dessa överväganden och råd bör man anteckna i journalen. 12
13 Kvinna, 48 år. I den fortsatta undersökningen utföll rutinprovtagning normal, med ferritin i nedre halvan av referensintervall. Tillståndet bedömdes av behandlande läkare som restless legs, RLS med suboptimal behandling och troligen en viss toleransutveckling för bensodiazepin. Fick järn under 2 3 månader och Sifrol 0,18 mg med upptrappning till 0,36 mg efter en vecka. Vid telefonuppföljning helt symtomfri, inte ett kryp. Hade då slutat med Madopark och Stesolid, använde fortfarande sporadiskt Stilnoct. Restless legs syndrome avhandlas inte i SBUs sömnrapport, utan i en egen publikation: SBU. Dopaminerga medel vid restless legs syndrome. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU Alert-rapport nr ISSN
Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010
1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Här sammanfattas resultatet av SBU:s utvärdering av Behandling av sömnbesvär hos vuxna. Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merBasal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?
Läs meraldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merSömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merSömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
Läs merStrukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merOro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merÄldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merKBT- sömnbehandling på internet i NSÖ
- KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren
Läs merINFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem
Läs merZopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merSömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merSömnbesvär - Hur behandla utan piller?
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merTips från forskaren Sömn
Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merFaktorer som påverkar din sömn
Faktorer som påverkar din sömn Nedan presenteras sådant som kan vara bra att känna till för att ha möjlighet att påverka sin sömn. Efter varje del ber vi dig att reflektera över hur det ser ut för dig
Läs merSBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merRestless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer
Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merSömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket
Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merBehandling av sömnbesvär hos vuxna
Behandling av sömnbesvär hos vuxna En systematisk litteraturöversikt Juni 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-12) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merSömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merSjälvhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland
Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merFallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting
Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merKan motion orsaka hälsa?
Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merSömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet
Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merSÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola
SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merHjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern
Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs mer