Sömnbesvär bland vuxna och äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sömnbesvär bland vuxna och äldre"

Transkript

1 Sömnbesvär bland vuxna och äldre Ragnar Asplund, docent i allmänmedicin Studiebrevet är producerat av SFAM med ekonomiskt stöd från SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Texten, som innehåller kliniska tolkningar av SBU:s evidens, har dock inte genomgått någon granskning av SBU, och ansvaret för innehållet i detta studiebrev vilar helt på författaren och SFAM. Uppgift om jävsförhållanden: Inga

2 Inledning Detta studiebrev bygger på rapporten Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt, SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Syftet med projektet var att med hjälp av en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen utvärdera effekter och kostnadsmässiga konsekvenser av olika metoder för behandling av sömnbesvär hos vuxna. Såväl farmakologiska som psykologiska behandlingsmetoder ingick, liksom alternativa och komplementära metoder och egenvård. I projektet undersöktes effekt av sömnmedel på sömnen utifrån patientrelaterade effektmått, såsom tid till insomning på kvällen, antal uppvaknanden under natten, tid till återinsomning, total sömntid, sömnkvalitet och dagtidsfunktion. Dessutom undersöktes behandlingens inverkan på dagtidsfunktion, hälsa och hälsorelaterad livskvalitet, förekomst av biverkningar och komplikationer vid behandling samt försök till hälsoekonomiska effekter. Det finns exempel i det här studiebrevet, som avhandlar områden som lämnades utanför SBUs sömnprojekt. I de fallen finns hänvisning till andra rapporter i direkt anslutning till fallbeskrivningarna. Sömnbesvär kan innefatta flera typer av besvär. De flesta som söker hjälp för sina sömnbesvär gör det för att man upplever otillräcklig sömntid och/eller dålig sömnkvalitet, vilket leder till minskat välbefinnande och sämre funktionsförmåga. Individen kan ha svårt att somna, vaknar efter att ha somnat och har svårt att somna om, vaknar för tidigt på morgonen, eller har kombinationer av dessa besvär. Vad innebär sömnbesvär? Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. De ökar med åldern och är vanligare bland kvinnor, samt i socioekonomiskt svaga grupper. Inom ramen för SBU-projektet Behandling av sömnbesvär hos vuxna genomfördes en prevalensstudie bland personer i åldern år i Sverige. Enligt denna studie var det cirka 24 procent av den vuxna befolkningen i Sverige som uppgav sig ha svårt att somna på kvällen mer än tre gånger i veckan eller besvär med uppvaknanden under natten mer än tre nätter i veckan. Andelen var 19 procent bland männen och 29 procent bland kvinnorna. En enkät inom projektet, som riktades till 600 slumpvis utvalda allmänläkare, med frågor om hur sömnbesvär hos vuxna (18 år och äldre) utreds och behandlas i primärvården visade att två tredjedelar av läkarna under en vanlig arbetsvecka (omräknad till heltid) hade kontakt med minst två patienter som ville ha råd eller behandling med anledning av sina sömnbesvär. Sextio procent av patienterna var över 65 år och 69 procent var kvinnor. Upplevda sömnproblem har ökat i Sverige under de senaste årtiondena. Vad som orsakar detta är oklart, men man har bl a pekat på utvecklingen av 2

3 24-timmarssamhället, buller och andra störningar i boendemiljön, ökade krav på effektivitet i arbetslivet, samt till det växande informationsflödet. Även ökad användning av alkohol och andra sömnstörande ämnen, såsom koffein och energidrycker, kan bidra till att fler drabbas av sömnbesvär. Det är också möjligt att kraven på god sömn har ökat, att det som förr uppfattades som acceptabel sömntid och sömnkvalitet inte längre anses bra nog. Sömnbesvär är ofta långvariga. I en svensk prospektiv epidemiologisk studie som omfattade personer i åldern år, visade det sig att 75 procent av dem som rapporterade insomnisymtom år 1983 gjorde det även 12 år senare. Insomni är också förknippat med ökad sjukfrånvaro, ökat vårdsökande och social funktionsnedsättning. Sömnbesvär har i epidemiologiska undersökningar även visats samvariera med ökad sjuklighet och dödlighet men orsakssambandet är oklart. Egenvård först En del sömnbesvär är föremål för egenvård, som kan innefatta medikamentella metoder, t ex valeriana men även icke-medikamentell behandling förekommer, såsom meditation och yoga. Den som söker professionell hjälp får vanligen först individuellt utformade egenvårdsråd, t ex om att eftersträva en regelbunden dygnsrytm, undvika sömnstörande mat- och dryckesvanor och se till att sovrumsmiljön är ändamålsenlig. En stor andel av dem som söker får även läkemedel mot sina sömnbesvär, och en liten men stigande andel erbjuds psykologisk behandling, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT). Läkemedel och psykologisk behandling När man väljer att behandla sömnbesvären med läkemedel är det angeläget att förskrivaren i första hand väljer preparat som är dokumenterat effektiva. Kortvarig behandling med zolpidem, zopiklon och zaleplon substanser med bensodiazepinliknande effekter medför, jämfört med placebo, att patienten somnar snabbare och får längre total sömntid. Risken för utveckling av beroende är i de flesta fall liten, men den är större för individer som redan har en annan beroendesjukdom eller psykisk sjukdom. Långtidsbehandling med sömnmedel, ibland under många år, är inte helt ovanligt, och förekommer framför allt bland vissa äldre. Den vetenskapliga dokumentationen är bristfällig vid behandling av sömnproblem, som sträcker sig över mer än tre månader. Psykologiska behandlingsmetoder i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och annan beteendeterapi leder till att patienten somnar snabbare och inte är vaken lika länge under natten. Även sömnkvaliteten blir bättre. 3

4 Mål med studiebrevet Studiebrevet syftar till att bilda underlag för diskussioner om sömnproblem, deras diagnostik och behandling. De flesta patienter som söker för sömnproblem träffar en allmänläkare. Vid sömnproblem finns ofta andra sjukdomar och symtom, s k samsjuklighet, som kan interagera med sömnproblemen. Även den behandling som ges mot dessa sjukdomar kan försämra sömnen. Framför allt bland äldre ingår sömnproblem ofta i en komplicerad väv av utlösande mekanismer. Därför är det en fördel om alla hälsoaspekter är kända och kan vägas samman när behandling beslutas. Instruktioner till användaren Detta studiebrev är upplagt kring ett antal fallbeskrivningar, ägnade att stimulera till diskussion av diagnostiska och terapeutiska problem vid handläggning av sömnproblem. Fallbeskrivningarna har rapporterats av en grupp allmänläkare ifrån deras praktik, men de problem som aktualiseras är vanliga och innebär ofta stora besvär för patienten, samtidigt som framgångsrika lösningar kan vara svåra att erbjuda. Genom diskussioner av fallen kan man finna skillnaden mellan det som är möjligt och det som är lämpligt, när man söker lösningen på ett problem. Flera av fallen nödvändiggör etiska värderingar, t ex vad som är patienten rättigheter och vad som är vårdgivarens skyldigheter och möjligheter att tillgodose patientens önskningar. I anslutning till kommentarer av fallbeskrivningarna finns ett litet antal förslag på rapporter och artiklar som kan läsas för fördjupning inom ämnet. Patientfall Kvinna 90 år. Änka, arbetat som lärare, aldrig rökt. Alzheimerdemens sedan ca 10 år. Bor på särskilt boende sedan 1,5 år tillbaka. Ramlade och ådrog sig pertrochantär femurfraktur för ca 2 månader sedan. Postoperativt problem med proteslossning, sårinfektion och smärta. Behandlad med Dalacin och Ketogan. Sårinfektionen har läkt ut, men patienten är orolig på nätterna. Är uppe och går trots att ortopederna sagt att hon inte får belasta utan gåbord. Ketogan hjälper mot smärtan, men det finns viss misstanke att det ökar den nattliga oron. Provar i första hand att minska Ketogan och det fungerar bra med Alvedon istället. Pat beskriver nattlig klåda på benen, varför man provar både Tavegyl och Atarax utan effekt. Finns journalanteckning om att patienten 4

5 för ett par år sedan haft god effekt av Melatoninpreparat. Provar detta under 3 veckor, men utan effekt. Har även provat Oxazepam och Zopiklon, både enskilt och kombinerat, med dålig effekt. Dagtid mår patienten nu som vanligt. Hon är smärtfri och går relativt obehindrat. Äter bra och fungerar (efter omständigheterna) bra socialt. Däremot kvarstår besvären med oro och sömnsvårigheter nattetid. Hur kan man gå vidare? Man 18 år. Söker på vårdcentralen för sömnsvårigheter. Bor hos sina föräldrar. Arbetslös. Haft svårt att somna på kvällarna under flera år. Sitter uppe och chattar med datorn. Kan aldrig somna före 2 3 tiden på natten. Ofta vaken hela nätterna, men somnar sedan på dagen. Utredning har visat laktosintolerans. Efter kostomläggning blev magen bra och sömnbesvären bättre. Men efter några veckor är dock sömnsvårigheterna tillbaka. Vill inte ha kontakt med någon form av samtalsterapeut. Undrar om man inte kan få några mediciner istället? 29-årig man som söker för snarkning sedan flera år tillbaka. Enligt sambon sämre nu. Man har skilda sovrum nu. Inga bevittnade eller uppmärksammade andningsuppehåll. Trots lång och bra sömn (7 9 timmar) aldrig utvilad på morgonen. Besvärande trötthet i stort sett varje dag. Inga sömnattacker men skulle kunna sova när och var som helst. Bltr 130/80, bara lätt övervikt, normal blodstatus, tyreoidea-status. 48-årig kvinna, distriktsläkare med stor arbetsbörda och pressande jourschema, nätter och helger. Svårt att sova på jourfria nätter, och det har blivit allt svårare med åren. Svårt att somna, ytlig sömn, vaknar tidigt. Tilltagande trötthet och leda i arbetet. Utmattad. Tappat intresset för allt. Går till arbetet med en viljeansträngning. Arbetet slukar all energi. Välordnade sociala förhållanden. Aldrig rökt. Obetydlig alkoholkonsumtion. Gift, maken har också krävande arbete. Inga hemmavarande barn, en son studerar på annan ort. Kan skriva ut recept till sig själv men har inte gjort det. Tar Alvedon och Brufen mot huvudvärk, inga andra mediciner. Vill inte söka i egna landstinget p g a journalsystemet, men säger att hon känner förtroende för dig, en allmänläkarkollega i grannlandstinget. Orkar inte fortsätta så här, vill veta vad hon ska göra. 5

6 Kvinna, 70 år. Mångårig, svårreglerad hypertoni. Prövat igenom samtliga läkemedelsgrupper för blodtrycksbehandling och rapporterat oacceptabla biverkningar, själv upphört eller dosjusterat nedåt. Uppmätta blodtryck kontinuerligt i storleksordningen / Försök till utredning med t ex 24-timmars blodtryck eller utredning av misstänkt sekundär hypertoniform har misslyckats då patienten avböjt eller uteblivit. Mångårigt, svårt rygglidande med uttalade degenerativa röntgenförändringar, spinal stenos på flera nivåer och enligt ryggkirurgisk expertis klar indikation för dekompression. Med tanke på blodtrycket dock inoperabel. Utöver blodtrycksmediciner och försök med analgetika ur olika läkemedelsgrupper inklusive starka opioider får patienten sedan flera år förskrivet Imovane mot insomningssvårigheter, i mängder som motsvarar ca 3 tabletter à 7,5 mg per dygn. Vid några tillfällen är patienten nekad begärd förskrivning överskridande även denna dos. Medger att hon ibland tar 4 tabletter per dygn och ibland även dagtid. Sover trots detta dåligt p g a smärtor och oro. Vid försök till reducering av dygnsdoserna har patienten frångått överenskommelserna och tabletterna har tagit slut i förtid. Inga hållpunkter för alkoholbruk har framkommit. Beskrivit misstänksamhet och rädsla för sjukvård p g a tidigare negativa erfarenheter, vars exakta natur hon inte velat förmedla. 41-årig man som arbetar på multinationellt företag och reser mycket i jobbet minst en gång i månaden till Asien eller USA. Helt frisk, tränar på fritiden när han hinner, röker inte. Älskar sitt arbete och har höga krav på sig, som han vill motsvara. Resorna över halva globen sträcker sig ofta över två till fyra dagar, och han hinner inte tidsomställa. Söker nu med önskemål om att få sömnmedel att ta under flygresan för att snabbt kunna byta tidszon. Lånat av en kompis tidigare och tycker att det fungerar utmärkt. 84-årig kvinna med hypertoni, kronisk ischemisk hjärtsjukdom, artros i handleder, knäleder, höftleder, kotkompressioner, urininkontinens. Hon har läkemedelsbehandling för en del av tillstånden. Hon är kognitivt helt adekvat. Bor ensam i en lägenhet sedan hennes gravt demente man fick flytta till ett äldreboende. Hon har varit den som skött om honom i alla år, varit med om den tilltagande försämringen av demensen. Hon har för många år sedan börjat sova mycket dåligt, fått insomningssvårigheter och även problem med att vakna på nätterna. Hennes makes demens har tagit hennes krafter och hon har oroat sig för det mesta. Har känt sig deprimerad. Hon står på bl a SSRI, diazepam, zolpidem. Utsättningsförsök gjordes på alla de tre nämnda läkemedel men hennes tillstånd har då försämrats. Hon har därför oförändrade doser i princip sedan många år tillbaka. 6

7 62-årig ogift undersköterska som gått i pension några år i förtid, för att sköta sin åldriga mor, som hon alltid stått mycket nära. Hon har arbetat på den vårdcentral där hon nu är patient, och var när hon arbetade, en av klipporna, en person alla litade på. Var helt frisk när hon arbetade, och använde inga mediciner. Efter pensioneringen fått allt svårare att sova, och dessutom mera värk från sina knän; också det besvärar henne på nätterna. Sanningen att säga hade hon en del smärta i dem tidigare också, men klarade sig på lite Ipren då och då, som hon köpte receptfritt. Sömnproblemen yttrar sig framför allt i att hon har svårt att somna, och ligger och grubblar över livet och tillvaron timme efter timme. Upplever det obehagligt, har någon gång haft en känsla som hon beskriver som ångest. Hon har av sin läkare på vårdcentralen fått Zopiklon utskrivet i några omgångar, 30 st, 1 v b När hon tar en Zopiklon så sover hon lugnt och tycker att hon orkar mycket bättre på dagen. Hon kommer nu till Dig som är vikarierande läkare på vårdcentralen och vill ha en hundraförpackning, med flera uttag, När Du räknar efter på förbrukningen så ser du att hon tagit en tablett varje natt de sista två månaderna. Kvinna, 48 år. Enligt journal väsentligen frisk förutom återkommande ryggbesvär och operation av äggstock p g a malign cysta för många år sedan, kontroller u a. Aktualiseras p g a återkommande begäran om förnyade recept på insomningsläkemedel och bensodiazepiner. Sedan flera år rutinmässig förskrivning utan särskilt frekventa besök eller omprövning. Erbjöds nu besök för bedömning, varvid framkom följande: Röker 5 10 cigaretter per dag sedan många år. Arbetar tvåskift på äldreboende. Sedan 20 års ålder besvär av krypande obehag i benen, sökte efter några år hjälp och efter en, troligen ganska sparsam, utredning påbörjades läkemedelsbehandling. Först fick hon Kinin med dålig effekt, härefter Madopark som fortfarande kvarstår. Med anledning av ökande symtom fick efter flera år bensodiazepiner till, dock även detta med alltmer minskande effekt. Tar nu varje kväll-natt 2 st Madopark quick mite, 1 2 st Stesolid á 10 mg och de flesta kvällar även 1 st Stilnoct á 10 mg. Somnar in problemfritt med denna behandling, men vaknar vid 4-tiden och kan inte somna om p g a obehag i benen. Är helt symtomfri på förmiddagar och tidig eftermiddag men vid tiden i stillasittande smyger sig besvären på med växtvärkkänsla och obehag i underben och vader, krypande obehag. Enstaka gånger har hon känt likartade symtom i höger arm. Rörelse medför alltid tydlig lindring. Rycker och sparkar en del på natten, täcket ligger dock på plats när hon vaknar. Förnekar oro, ångest och nedstämdhet. 7

8 I status inget anmärkningsvärt. Gott allmäntillstånd. Normal kroppsbyggnad. Inga ödem. Fin puls på fotrygg. Sparsam behåring. God motorik i tår och fötter med god kraft. Monofilament, vibration, känsel för stick och beröring u a. Quadriceps- och plantarreflexer liksidiga, vä akillesreflex mer lättutlöst än hö. Ingen muskelstramhet. Kommentarer Kvinna 90 år. En första uppgift i detta fall kan vara att identifiera problem som är möjliga att påverka. Demenssymtomen torde inte vara påverkbara i sig och de kan bidra till den ökade nattliga oron. Kan klådan diagnostiseras närmare? Har sömnmedel någon effekt? Vid dokumenterad, utebliven effekt kan väl den behandlingen avslutas? Kan aktiveringen på dagtid öka på något sätt? Ökad dagaktivitet nämns ofta som ett sätt att uppnå en mera tydlig dygnsrytm, som i sin tur skulle kunna förbättra sömnen. Det vetenskapliga stödet för detta är ännu så länge begränsat, och i allmänhet har man inte undersökt effekten bland patienter med insomni. Å andra sidan kan aktivitet innebära en höjd livskvalitet, En del äldre mår bra av att äta något innan de går och lägger sig; kan inte somna om de är eller blir hungriga. På vissa äldreboenden har man infört rutinen att servera gröt och mjölk på kvällen, och enligt personalens erfarenheter med gott resultat vad gäller sömn och nattro. Framför allt bland patienter som har svårt att uttrycka sina behov bör den möjligheten beaktas. En hel del av våra äldsta kan även ha besvär med att sovrumstemperaturen är ogynnsam, ibland för kallt och ibland för varmt. Många äldre med lite hull och dålig cirkulation, ofta liten fysisk aktivitet, kan frysa. Bör beaktas särskilt bland patienter med svårigheter att kommunicera, såsom vid demens. (Och även om man inte kan göra sig förstådd genom samtal kan man få en uppfattning om patienten mår gott eller inte av de förändringar man gör.) Äldreboenden kan ha speciella svårigheter att erbjuda en god sovmiljö. Det vetenskapliga kunskapsläget inom området avhandlas i SBUs sömnrapport, under rubriken Vårdorganisation och vårdrutiner, sid Man 18 år. Anamnesen talar för ett kraftigt inslag av livsstilsfaktorer i sömnstörningen. De flesta 18-åriga ungdomar går i gymnasieskolan. Studieavbrott eller lämnat skolan i förtid? Patientens totala livssituation behöver beskrivas, och eventuellt är sömnproblemen en mindre del av hans problem. Det vore i och för sig värdefullt om 8

9 arbetslösheten upphörde, men kan distriktsläkaren bidra till lösning av det problemet? Förmodligen måste denna patient hantera sina sömnproblem under lång tid eller under återkommande perioder. Därför kan den behandling som beslutas bli väsentlig för återstoden av livet. Tvärtemot vad patienten tycker skulle hans problem förmodligen lämpa sig för information och det som ligger närmast tillhands är hälsorådgivning för att minska de ogynnsamma livsstilsfaktorerna. Kognitiv psykoterapi (KBT) skulle kunna vara bra, men endast om patienten är motiverad och beredd att samarbeta. Men hur kan man skapa motivation? Och hur ska ansvaret för detta fördelas mellan patienten och vårdapparaten? Patienten begär någon medicin, sömnmedel. Säkert skulle sömnmedel ge sömn de kvällar de tas, men lösningen ger ingenting utöver detta. Läkemedel skulle inte lösa problemen med den dåliga dygnsrytmen och de ohälsosamma livsbetingelserna. Sömnproblemen behöver kartläggas mera i detalj. Liksom även frågan om eventuellt missbruk. 29-årig man. Atypiskt fall, som behöver undersökas ytterligare. Snarkningen förklarar troligen inte dagtröttheten. Förmodligen sammanhänger det patienten kallar snarkning med trånga övre andningsvägar, svullnad i nässlemhinnan? Allergi bör övervägas. Trötthet i samband med nattlig obstruktivitet i andningsvägarna beror främst på frekventa uppvaknanden, orsakade av andningsuppehåll och i viss mån på nocturi på grund av ökade urinmängder, ett närmast obligat symtom vid sömnapné. Ingen nattlig sömnapné misstänks emellertid, då det inte förekommit några andningsuppehåll och blodtrycket är normalt. Vissa drag i anamnesen för tankarna till narkolepsi, men inga sömnattacker. Nattsömnen hos narkoleptiker är ofta dålig och ofta kortare än normalt. Hos denna patient är sömnlängden 7-9 timmar, vilket är helt normalt, och vid denna sömnlängd brukar man inte finna dagtrötthet. Snarkning som gjort skilda sovrum nödvändig och dagtrötthet tycks vara två olika problem, som kan kräva var sin lösning. Remiss till sömnlaboratorium är motiverad. Sömnapnésyndromet avhandlas inte i SBUs sömnrapport, utan i en egen publikation: SBU. Obstruktivt sömnapnésyndrom diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt, Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 184E. ISBN Om man vill fördjupa sig inom området förträngning i de övre andningsvägarna, Upper Airway Restiction Syndrome (UARS) finns en omfattande litteratur. Ett klassiskt arbete inom området är: Guilleminault 9

10 C, Stoohs R, Clerk A, Cetel M, Maistros P. A cause of excessive daytime sleepiness. The upper airway resistance syndrome. Chest 1993;104: Den artikeln är tillgänglig utan kostnad på: org/content/104/3/ årig kvinna. Det här fallet visar på sömnsvårigheter i ett större komplex av hälsoproblem. Successiv utveckling av trötthet, som närmar sig apati. Arbete som präglas av långa arbetsdagar, stort ansvar i arbetet, svårt att styra arbetsmängden, svårt att koppla av från arbetet. Depression eller utmattningssyndrom bör övervägas. Vad beslutar ni för den närmaste tiden, och hur ser planeringen ut för de kommande månaderna? Vid behandling av sömnbesvär i samband med depression måste både sömnbesvären och depressionen behandlas samtidigt. För fördjupning inom området kan: SBU. Behandling av depressionssjukdomar rekommenderas. För ytterligare fördjupning inom området utmattningstillstånd finns följande skrift, nedladdningsbar från Socialstyrelsens hemsida. Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/ _ pdf Kvinna, 70 år. I det här patientfallet aktualiseras viktiga etiska frågor. Patienten har flera medicinska problem, som ter sig svåra att påverka. Flera etiska principer måste beaktas, t ex plikten från vårdgivare att tillgodose patientens önskningar, att göra vad som bedöms vara bra för patienten och att undvika att hon utsätts för risker och skador. Hur bör sammanvägningen av dessa frågor göras? Patienten har även rätt att uttrycka sina önskningar och behov och hon har rätt att avstå från behandling, som hon inte vill ha. Hon verkar ha negativa erfarenheter från tidigare vårdkontakter, men kan även ha en misstänksamhet som beror på psykiatrisk sjukdom. Det kan behöva undersökas närmare. Den pågående behandlingen med sömnmedel, hur ska man se på den? Den överensstämmer inte med rekommendationer, men gör den nytta, och är den förenad med några påvisbara olägenheter eller risker i detta fall? En mera restriktiv inställning till sömnmedel, är den framför allt för läkarens eller för patientens bästa? Och vilkens behov ska ha högsta prioritet? I SBU-rapporten Behandling av sömnbesvär hos vuxna finns ett kapitel som handlar om Etiska och sociala aspekter (sid ). 10

11 41-årig man. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, som visar att någon behandling har säkerställd effekt på sömnproblem i samband med resor över många tidszoner ( jetlag ). Olika former av självmedicinering är förmodligen vanligt vid dessa tillstånd. Sedvanliga sömnmedel torde användas av en del patienter, men om de intas under flygresan skulle det kunna bli problem om man har svårt att bli vaken vid framkomsten. Melatonin har använts i samband med dygnsförskjutning på grund av resor. I en Cochranerapport som sammanfattade resultat från tio studier fann man i åtta av dem att melatonin i doser om 0,5 5 mg intaget nära den normala tiden för sänggående på destinationen (klockan 22 24) reducerade jetlag-effekterna efter flygning över minst fem tidszoner österut. Här avses framför allt bättre sömnkvalitet, lättare insomnande, längre sömn, mindre sömnighet dagtid. Behandling i samband med jetlag finns kommenterad i SBUs sömnrapport, sid årig kvinna. Denna patient har många symtom som kan påverka sömnen negativt. Framför allt gäller detta hennes värk och inkontinens. Som ett första led i behandlingen bör man undersöka om alla dessa symtom har en så god behandling som möjligt. Men sedan bör man fråga: Finns det ett problem med den långvariga behandlingen av sömnproblemen? Olämplig kombination av dessa tre läkemedel? Beroende? Hon mår ganska bra och livet fungerar med denna behandling. Vilka hälsovinster skulle man kunna göra med förändrad behandling och vilken vinst i livskvalitet? De oförändrade doserna av SSRI, diazepam och zolpidem sedan många år talar emot att behandlingen skulle behöva avbrytas på grund av missbruk. Finns det några hållpunkter för att behandlingen innebär större olägenheter än nytta? En fråga som ofta uppkommer i diskussionen om sömnmedel bland äldre gäller risken för fallskador. Allmänt kan sägas att det vetenskapliga underlaget för bedömning av sambandet mellan fallskador och behandling med sömnmedel är begränsat. Det gäller samtliga preparattyper. Resultat från olika studier är ofta motsägelsefulla, brister i design är vanliga och kontroll för olika störfaktorer ( confounders ) saknas för det mesta. Sålunda uppträder sömnbesvär bland äldre ofta tillsammans med olika kroppsliga och psykiska sjukdomar och symtom. Vid analys av mekanismer vid fall och frakturer kontrolleras sällan för störfaktorer, trots att de kan ha en uppenbar och välkänd påverkan på risken för fallskador. 11

12 Den mest omfattande och gedigna studien av risk för fallskador bland äldre som hittills rapporterats, genomfördes bland patienter på 437 sjukhem i Michigan, USA (Avidan et al, 2005). Där studerades fallolyckor och höftfrakturer hos sjukhemspatienter (ålder 84±8 år; 76% kvinnor). En omfattande registrering av uppgifter relaterade till hälsa, kognitiv, fysisk, emotionell och social funktion, medicinska diagnoser, läkemedel och annan behandling genomfördes vid en viss tidpunkt samt 5 7 månader senare. Efter justering för störfaktorer gav förekomst av sömnproblem 55% högre risk för fall under studietiden jämfört med att ha god sömn. De som hade kvarstående sömnproblem trots användning av sömnmedel hade 32% ökad risk för fall medan patienter som behandlades med sömnmedel och inte längre hade några sömnproblem inte heller hade någon ökad risk för fall. Risken för höftfrakturer var inte ökad vid någon av de justerade analyserna. Författarnas slutsats blev att sömnproblem men inte sömnmedel ökar risken för fall bland äldre. Vid fortsatt analys fann man att sömnproblem inte längre var förknippad med ökad risk för fall efter kontroll för registrerade hälsorelaterade faktorer (sjukdomar, symtom etc). Se vidare: Avidan AY, Fries BE, James ML, Szafara KL, Wright GT, Chervin RD. Insomnia and hypnotic use, recorded in the minimum data set, as predictors of falls and hip fractures in Michigan nursing homes. J Am Geriatr Soc 2005;53: årig ogift undersköterska. I detta fall beskriver patienten insomningsbesvär, som leder till försämrad dagfunktion. Flera problem kan identifieras. Insomnandet störs av tankar som mal i huvudet, och som är förenade med ångest. Sömnstörningen behöver preciseras ytterligare. Finns anledning att överväga depression? I vissa fall är symtombilden vid depression atypisk, och präglas av oro snarare än nedstämdhet. Livsproblem som kan motivera samtalsterapi tycks också kunna finnas. Att patienten har positiv erfarenhet av behandling med Zopiklon gör att hon gärna vill fortsätta med preparatet. Eftersom sömnmedel enbart verkar symtomlindrande, kan återkomsten av sömnbesvär när sömnmedel inte används misstolkas som beroendeutveckling. Utebliven dosökning och oförändrad effekt talar mot beroende. Däremot kan det hända att behandlingen inte är ändamålsenlig, om det finns andra, behandlingskrävande tillstånd. Som vikarierande läkare kan man avböja att skriva stora, itererade recept, men rekommendera patienten att söka sin ordinarie allmänläkare. Dessa överväganden och råd bör man anteckna i journalen. 12

13 Kvinna, 48 år. I den fortsatta undersökningen utföll rutinprovtagning normal, med ferritin i nedre halvan av referensintervall. Tillståndet bedömdes av behandlande läkare som restless legs, RLS med suboptimal behandling och troligen en viss toleransutveckling för bensodiazepin. Fick järn under 2 3 månader och Sifrol 0,18 mg med upptrappning till 0,36 mg efter en vecka. Vid telefonuppföljning helt symtomfri, inte ett kryp. Hade då slutat med Madopark och Stesolid, använde fortfarande sporadiskt Stilnoct. Restless legs syndrome avhandlas inte i SBUs sömnrapport, utan i en egen publikation: SBU. Dopaminerga medel vid restless legs syndrome. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU Alert-rapport nr ISSN

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010 1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Här sammanfattas resultatet av SBU:s utvärdering av Behandling av sömnbesvär hos vuxna. Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Behandling av sömnbesvär hos vuxna

Behandling av sömnbesvär hos vuxna Behandling av sömnbesvär hos vuxna En systematisk litteraturöversikt Juni 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-12) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer