Smärta och behandling av smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärta och behandling av smärta"

Transkript

1 Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta? Olika typer av smärta Nociceptiv smärta Neurogen smärta Psykogen smärta Idiopatisk smärta Akut och långvarig smärta Smärtan och nervsystemet Smärtans påverkan på kropp och själ Kroppens egen smärtlindring Att ställa diagnos på smärta Smärtanalys Smärtmottagningar Behandling av smärta Medicinsk smärtlindring Receptfria läkemedel Receptbelagda läkemedel Antidepressiva och antiepileptika Annan typ av smärtlindring Sjukgymnastik Akupunktur Avslappning och hypnos Nervblockad Elektrisk stimulering Psykologisk behandling Att förebygga smärta Källor Svenska Smärtföreningen Mundipharma...13

3 1. Vad är smärta? Smärta kan beskrivas som en obehaglig fysisk och/eller känslomässig sinnesupplevelse. Smärtan kan uppstå på grund av en fysisk skada eller på grund av att nervsystemet luras att registrera smärta av annan orsak. Smärtan är en varningssignal från kroppen. Om vi inte kunde känna smärta skulle vi riskera att drabbas av allvarliga skador och sjukdomar utan att få några varningssignaler. Smärtsinnet fyller alltså en viktig funktion. Men ibland sänder nervsystemet ut larmsignaler i onödan, och smärtan blir till ett långvarigt lidande utan att man kan visa på en bakomliggande sjukdom eller skada. Vi är olika känsliga för smärta. All smärta är individuell och olika personer har olika smärttrösklar. Smärtan kan också påverkas av den psykiska och sociala situation man befinner sig i. Smärtans orsak spelar också stor roll. Det är lättare att stå ut om man veta varför man har ont och att det går över, t ex vid en förlossning än om man lider av en livshotande sjukdom. 2. Olika typer av smärta. Smärta brukar delas in i fyra olika typer som har olika orsaker och karaktär. Dessutom kan smärtan ha olika långvarighet och förekomma tidvis eller oavbrutet. 2.1 Nociceptiv smärta Nociceptiv smärta eller vävnadssmärta känner vi när någon vävnad i kroppen skadas. Vi har sinnesceller eller smärtreceptorer (nociceptorer) i huden och de flesta andra vävnader som skickar smärtsignaler till hjärnan när vi t ex bränner oss. Nociceptiv smärta kan bli långvarig vid t ex en inflammation eller när en tumör påverkar receptorer i vävnaden. Då sänder smärtreceptorerna kontinuerligt ut signaler och man känner en molande värk. 2.2 Neurogen smärta Neurogen smärta uppkommer när någon del av nervsystemet skadas eller påverkas. Man skiljer på central och perifer neurogen smärta. Orsaken till central smärta finns i hjärnan eller ryggmärgen. Den uppkommer t ex vid ryggmärgsskador och neurologiska sjukdomar som MS eller stroke. Perifer neurogen smärta uppstår när nervsystemet ute i kroppen påverkas. Den kan bero på att t ex en nerv kommer i kläm Till neurogena smärtor hör s k fantomsmärtor som kan uppstå efter en amputation. Trots att kroppsdelen är borta, sänder nerverna signaler om smärta till hjärnan. 3

4 2.3 Psykogen smärta Psykogen smärta orsakas av psykiska sjukdomar. Man anser att ångest och depression aktiverar delar av hjärnan som har betydelse för smärtupplevelsen. Smärtan har troligen samband med rubbningar av hjärnans signalsubstanser som serotonin och noradrenalin. 2.4 Idiopatisk smärta Idiopatisk smärta definieras som smärta utan någon känd orsak. Smärtan kan ibland anses uppkomma genom att svaga smärtsignaler från en utläkt skada förstärks. Även psykologiska effekter och onda smärtcirklar har betydelse för den här typen av smärta som är lika verklig för den drabbade som en smärta där man kan se orsaken. 2.5 Akut och långvarig smärta Man skiljer på akut och långvarig smärta. Akut smärta uppstår plötsligt, t ex när vi slår oss eller genomgår ett operativt ingrepp. Den försvinner normalt i samband med läkning av skadan. Långvarig smärta definieras som smärta som varar längre än sex månader. Man behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om återkommande smärta. Den långvariga smärtan kan bero på sjukdom. Ofta kan det dock vara svårt att fastställa orsaken till den. Den långvariga smärtan kan leda till oro, ängslan och passivitet. Känsligheten för smärtan ökar och präglar personens hela tillvaro. Det kan leda till att ett visst smärtbeteende utvecklas. Psykologiska och psykosociala faktorer anses kunna ha stor betydelse för långvariga smärttillstånd. 3. Smärtan och nervsystemet I huden och kroppens övriga vävnader finns smärtreceptorer. När de påverkas frigörs kemiska ämnens som aktiverar receptorerna. När man t ex bränner sig leds en smärtsignal via nervfibrer till ryggmärgen. Där kopplas nervimpulserna om till särskilda smärtbanor i ryggmärgen. Från ryggmärgen går signaler till thalamus i hjärnan. Thalamus är hjärnans omkopplingsstation varifrån nervimpulser går till olika delar av hjärnan. Först när smärtimpulsen når hjärnan kan vi lokalisera smärtan. Ibland reagerar vi på smärtan innan vi känner den. Det kallas för smärtreflex och utlöses t ex när man rör vid ett hett föremål. I det fallet aktiverar nervsystemet en muskel redan när smärtsignalen når ryggmärgen. När man väl känner smärtan har man redan ryckt bort handen. 4

5 En nerv består av olika nervfibrer. Fibrerna har olika receptorer som kan förmedla olika signaler t ex smärt-signaler och klåd-signaler. En del receptorer som normalt är inaktiva kan vid t ex en inflammation förändras och bli överkänsliga så att de aktiveras mycket lätt. En lätt beröring kan då orsaka svår smärta. Genom att studera olika smärtreceptorer försöker man hitta nya metoder för att lindra olika typer av smärta. 4. Smärtans påverkan på kropp och själ Smärtan påverkar kroppen på olika sätt. Om man får akut ont kan man bli blek och börja kallsvettas, får hjärtklappning och höjt blodtryck. Andningen påverkas så att man andas fortare. Man kan må illa och känna sig yr. Man kan tappa aptiten och känna sig trött och håglös. Ofta har man svårt att sova. Om man har ont länge och inte vet vad smärtan beror på, blir man orolig. Man förlorar kraft och ork och ens arbete och sociala liv påverkas. Om smärtsignalerna fortsätter under lång tid kan man komma in i en ond cirkel. Man kan utveckla att smärtbeteende som är svårt att komma ur. 5. Kroppens egen smärtlindring Kroppen har inbyggda mekanismer för att lindra smärta. När man behandlar smärta försöker man utnyttja kroppens eget försvar mot smärta. I ryggmärgen finns en slags smärtgrind som kan öppnas och stängas. Där kan smärtimpulser hämmas. Genom att systemet får impulser från flera olika nervceller kan dessa motverka varandra. I hjärnan och hjärnstammen finns olika stationer där smärta kan hämmas. Kroppen bildar också egna smärtlindrande ämnen t ex endorfiner och serotonin. Endorfiner är morfinliknande ämnen som kroppen frigör främst vid svår akut smärta, t ex när man bryter ett ben. Det förklarar, varför man inte känner smärtan genast. Serotonin har betydelse för att hämma smärta. Det kan vara en förklaring till att deprimerade personer, som har rubbad serotoninomsättning, ofta har smärtor. 6. Att ställa diagnos på smärta Det är viktigt att patienter som lider av smärta får en specifik smärtdiagnos. Då kan man förklara tillståndet för patienten och ge behandling. Smärtanalysen är basen för all smärtlindring. I smärtanalysen går man igenom smärtans olika aspekter. 6.1 Smärtanalys Smärtanalysen är en kartläggning av den smärta patienten lider av. Man försöker hitta orsaken till smärtan. Patienten får med hjälp av olika formulär och schema ange var det gör ont och hur det känns och hur smärtan påverkas av t 5

6 ex rörelser. Patienten får värdera smärtan på en s k VAS-skala (Visuell Analog Skala) från 0-10 där 0 är ingen smärta alls och 10 är outhärdlig smärta. Patienten kan få rita in i en figur var han/hon har ont och vilken typ av smärta man upplever. Patienten kan också uppmanas skriva en smärtdagbok där det står när på dygnet man har ont och i vilka situationer värken kommer. För barn finns serier med bilder där barnet kan få peka ut vilken figur som ser mest ut som barnet känner sig. Läkaren bedömer också patientens smärttolerans, den s k smärttröskeln. Även känslighet för värme, kyla, och beröring undersöks, särskilt om man misstänker att det är en neurogen smärta. Man kan också göra en farmakologisk smärtanalys, dvs tester av hur olika läkemedelssubstanser påverkar patienten. 6.2 Smärtmottagningar Enligt Socialstyrelsens rapport SoS 1994: 4 Behandling av långvarig smärta är det husläkaren eller allmänläkaren som oftast först kommer i kontakt med smärtpatienter. I idealfallet har husläkaren en kontinuerlig kontakt med patienten och en helhetssyn på patientens livssituation. Om insatserna i primärvården inte ger resultat efter tre månader bör patienten remitteras till en smärtspecialist. Smärtmottagningar bör enligt Socialstyrelsen finnas vid större länssjukhus och centrallasarett. En sådan enhet bör bestå av läkare med specialistinriktning på smärta, konsulterande psykiater/psykolog, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. Vid regionsjukhus och universitetssjukhus bör det finnas multidisciplinära smärtkliniker som innehåller alla specialiteter ovan men även utbildning och rehabilitering samt ett utvecklat samarbete med flera specialiteter. 7. Behandling av smärta All smärta går att lindra även om den inte går att bota. Om smärtsymtomen kvarstår även när de fysiska orsakerna till smärtan är borta, är det viktigt att patienten snabbt får behandling för sin smärta så att han/hon inte hamnar i en ond smärtcirkel. Om ett smärtbeteende utvecklas, blir behandlingsinsatserna mycket svårare och kräver ofta en multidisciplinär handläggning. 7.1 Medicinsk smärtlindring Det finns många läkemedel som tar bort smärtan tillfälligt. De verkar på olika sätt i kroppen. Det finns smärtstillande medel som verkar ute i kroppen vid skadan. De kallas perifert verkande (ex de flesta receptfria läkemedlen, Ipren, Magnecyl, Alvedon, Panodil ). 6

7 Det finns också smärtstillande medel som verkar i ryggmärgen eller hjärnan. De kallas centralt verkande (opioider). Vissa läkemedel verkar både centralt och ute i kroppen (tricykliska antidepressiva läkemedel och antiepilepsiläkemedel). En fjärde grupp är kombinationsläkemedel (Ardinex, Citodon, Distalgesic ) som innehåller olika substanser som verkar antingen ute i kroppen eller centralt i hjärnan för att effekten ska bli så bra som möjligt RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Lättare och kortvarig smärta, som tillfällig huvudvärk eller mensvärk kan oftast lindras med hjälp av receptfria läkemedel. Även receptfria läkemedel kan ge biverkningar och vara farliga om de överdoseras. Vid behandling med smärtstillande medel under en längre tid bör alltid läkare tillfrågas om vilken behandling som är den bästa. Det finns fyra receptfria substanser som används mot smärta: Paracetamol Acetylsalicylsyra Ibuprofen Fenazon Paracetamol Paracetamol ingår i t ex Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv. Paracetamol verkar genom att hämma bildningen av vissa smärtframkallande ämnen, framför allt prostaglandiner. varumärkesskyddat 7

8 Vid normal dosering har paracetamol få biverkningar och är skonsamt mot magen. Det har endast liten antiinflammatorisk verkan och är därför inte så effektivt mot smärta som orsakas av inflammationssjukdomar. Överdosering kan ge risk för leverskador. I samband med alkoholmissbruk finns risk för leverskador även vid lägre doser. Acetylsalicylsyra Mediciner som Albyl, Aspirin, Bamyl, Dispril och Magnecyl innehåller acetylsalicylsyra. Acetylsalicylsyra verkar genom att hämma ett enzym som kallas cyklooxygenas. Läkemedlet har smärtlindrande, febernedsättande och antiinflammatorisk effekt. Det kan irritera slemhinnan i magsäcken och bör inte användas av personer som lider av magsår. Medlet kan även orsaka vissa allergiska besvär. Ibuprofen Till gruppen hör Ipren, Ilbumetin, Alindrin och Duobrus. Ibuprofenläkemedlen tillhör liksom acetylsalicylsyreläkemedlen läkemedelsgruppen NSAID ( nonsteroidal antiflammatory drugs ). Ibuprofen har smärtlindrande, febernedsättande och anti-inflammatorisk effekt och liknande biverkningar som acetylsalicylsyra. Det anses dock något skonsammare mot magen. Fenazon Till gruppen hör Koffazon. Fenazon är en äldre substans som används mindre idag. Den verkar smärtlindrande och febernedsättande och har svag inflammationshämmande effekt. Det bör inte användas av personer med hjärtsvikt eller som har njur- eller leversjukdom. 8

9 7.1.2 RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL NSAID-gruppen Det finns en lång rad receptbelagda läkemedel inom NSAID 1 -gruppen. De har liknande egenskaper som ibuprofen, men har oftast kraftigare verkan och kan även ge upphov till större biverkningar. Exempel är Voltaren, Brufen, Indomee, Ketoprofen, Brexidol, Alganex. Receptbelagda NSAID används framför allt vid smärta som orsakas av inflammatoriska ledsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Centralt verkande läkemedel (opioider) Dessa läkemedel verkar främst genom att ha effekt på kroppens egna smärthämmande system i hjärna och ryggmärg. De innehåller kodein, dextropropoxifen, tramadol, morfin eller morfinliknande substanser. De kallas också opioider. Det finns svaga eller starka opioider. De svagare opioiderna har en s k takeffekt. Den innebär att patienten inte upplever ökad smärtlindring när en viss dosgräns passeras. För patienter med mycket starka smärtor, t ex i livets slutskede, gäller det att välja ett preparat som saknar takeffekt så att man inte onödigtvis behöver byta preparat. Opioiderna påverkar de e k opioidreceptorerna i hjärnan och hämmar trafiken av smärtimpulser. Biverkningar kan vara illamående, trög mage, trötthet och yrsel. Det finns också risk att bli beroende av dessa läkemedel, varför det är viktigt att ta dem enligt läkarens anvisningar, för behandling av moderata till svåra opioidkänsliga smärtor. De starka opioiderna skrivs endast ut på särskilda recept ANTIDEPRESSIVA OCH ANTIEPILEPTIKA Smärta är ett vanligt symtom vid depression. Det har visat sig att vissa läkemedel mot depression (s k tricykliska antidepressiva) också har effekt på neurogen smärta. Man tror att de genom att höja halten av bl a serotonin aktiverar smärthämmande mekanismer i ryggmärgen. 1 Nonsteroidal antiflammatory drugs 9

10 Vissa former av nervsmärta kan lindras med mediciner som vanligen används mot epilepsi (karbamezepin, gabapentin). Läkemedlen anses dämpa aktiviteten i de nerver som vidarebefordrar smärtsignaler. 7.2 Annan typ av smärtlindring SJUKGYMNASTIK Träningsprogram för styrka, smidighet och kondition ingår i behandlingen av patienter med långvarig smärta. Träningen är individuell och ska utprovas så att den kan utföras utan att öka smärtan. Massage kan även användas som smärtlindring, särskilt när det gäller ömmande muskler och seninflammationer. Genomblödningen av vävnader ökar och man har också konstaterat en ökad endorfinproduktion under massage AKUPUNKTUR Akupunktur har i över tusen år använts för att lindra smärta i Kina. I Sverige godkändes det av Socialstyrelsen för smärtbehandling Akupunktur anses ha bäst effekt på nociceptiv smärta (vävnadssmärta) AVSLAPPNING OCH HYPNOS Med hjälp av avslappningsteknik och hypnos kan man minska spänningar i kroppen som leder till värk. Motståndskraften mot smärta kan höjas och smärttröskeln bli högre. Metoden används både vid spänningshuvudvärk och långvarig smärta NERVBLOCKAD Neurogena smärtor kan ibland behandlas med nervblockad. En viss nerv bedövas lokalt genom en injektion av ett bedövningsmedel. Metoden kan också användas för att härleda en smärta ELEKTRISK STIMULERING Olika former av elektrisk stimulering kan förstärka kroppens smärthämmande system. TENS (transcutan elektrisk stimulering) används både vid neurogen och nociceptiv smärta. Med hjälp av elektroder som fästs på huden stimuleras huden och underliggande vävnader. Det finns också metoder för att operera in elektroder i ryggkanalen och stimulera ryggmärgen, SCS (spinal cord stimulation). Man kan också stimulera vissa hjärnområden med hjälp av elektroder, DBS (deep brain stimulation). 10

11 7.2.6 PSYKOLOGISK BEHANDLING Psykologiska och pedagogiska behandlingsmetoder används också vid smärtbehandling. Särskilt när man inte kan finna orsaken till smärtan, vid s k idiopatisk smärta försöker man lära patienten att leva med smärtan och att lära känna sig själv och sin kropp. Man kan t ex försöka få patienten att gradvis öka sin aktivitet utan att smärtan förvärras. Genom att fokusera på det positiva man lyckas åstadkomma, försöker man undvika negativa tankar kring smärtan. Dessa metoder kan öka livskvalitén hos patienter med långvarig smärta. 8. Att förebygga smärta Genom att förebygga dålig hälsa kan man i viss mån motverka att smärta uppkommer. Här följer några exempel man bör tänka på: Levnadsvanor För hög konsumtion av alkohol och kaffe och för lite sömn kan leda till huvudvärk. Rökning orsakar försämrad blodcirkulation till bland annat muskler, leder och ledband Fysisk aktivitet Motion och träning förebygger ryggont och att man skadar sig vid t ex tunga lyft och ovana arbetsställningar. Arbetsställning Det är viktigt att man sitter rätt och använder hjälpmedel för t ex tunga lyft och undviker obekväma arbetsställningar. Låt gärna en ergonom gå igenom arbetsplatsen. Bär- och lyftteknik Lyft med hjälp av knän och undvik vridningar. Lyft så nära kroppen som möjligt. Belysning Dålig belysning kan ge huvudvärk. Enformigt arbete Enformiga rörelser vid t ex datorarbete kan ge skador. Variera arbetsställningar och använd hjälpmedel. Ta pauser, gärna med gymnastik. Avslappning Avslappningsövningar kan minska risken för spänningshuvudvärk och värk i nacke och axlar. Synkontroll 11

12 Om man ofta har huvudvärk bör man försäkra sig om att det inte beror på dålig syn. 9. Källor Socialstyrelsen 1994:4 Behandling av långvarig smärta Socialstyrelsen : Smärtbehandling i livets slutskede MFR: Smärta - Aktuell medicinsk forskning 1999 Läkemedelsverket: Behandlingsrekommendationer. Användning av opioider vid långvarig-icke-cancerrelaterad smärta. Svensk rehabilitering nr 4/2000: Nordfors, Lars-Olof: Smärtdiagnos Svensk rehabilitering 2/2000: Arnér, Staffan: Smärta Incitament nr 2/2003: Dahm, Peter: Neuropatisk smärta: Den smärtsamma smärtan Mundipharma: Smärtsymposium 2000, Paineurope Svenska Smärtföreningen Svenska Smärtföreningen är en ideell förening för alla typer av smärta. Föreningen verkar för att uppmärksamma det stora och växande problemet med allt fler långvarigt smärtdrabbade. Svårbotad smärta drabbar såväl barn som vuxna och äldre. Olika former av smärta ingår som en del i de flesta fall av sjukskrivningar och förtidspensioneringar - som under senare tid nått dramatiska ökningstal! På många sätt lever gamla föreställningar om smärta kvar - det är något "man måste stå ut med" - särskilt när man blir äldre. Men med ordentlig smärtanalys, adekvat vård, rätt medicinering, tillräckliga resurser inom vård och forskning och med förbättrad information, kan idag mycket göras för att bota eller lindra de många smärtdrabbades plågor. Smärtvården har tyvärr låg status inom vården och i samhället - det krävs en kraftfull opinion för att ändra detta. Svenska Smärtföreningen har inlett ett omfattande projekt för att, i samarbete med patienter, medlemmar, stödföretag, forskare, kommuner m fl., uppmärksamma detta för samhället oerhört kostsamma och för enskilda förödande problem. Kontakt: Ordförande Raymond Berggren, tfn: Adress: 12

13 Svenska Smärtföreningen Sabbatsbergs sjukhus, Olivercronas väg Stockholm. Telefon E-post: Hemsida: 11. Mundipharma Mundipharma AB är ett svenskt läkemedelsbolag som ingår i den internationella företagsgruppen Mundipharma. Företagsgruppen är privatägd och har över anställda i 15 länder. Mundipharmagruppen är specialiserad på läkemedel för smärtlindring och har forskning och produktionsanläggningar i USA, Storbritannien och Tyskland. 13

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012.

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. Kronans Droghandel Kronans Droghandel är Sveriges tredje största

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Kronisk smärta. Smärta

Kronisk smärta. Smärta Smärta Smärta Kronisk smärta ett av de stora hälsoproblemen Kronisk brukar man kalla smärta som återkommer regelbundet under en period av minst sex månader. Det är vanligare än du tror. 20 25 procent av

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Smärtlindring går som en röd tråd genom hela vården, från apoteks disken till intensiven. Behandlingsarsenalen är bred, ändå får många inte rätt smärtlindring. Kunskapsakuten guidar dig

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Diklofenak. Traditionell Kinesisk Medicin. tolkad enligt. Linda Limar Examensarbete www.akupunkturakademin.se linda.s.limar@gmail.

Diklofenak. Traditionell Kinesisk Medicin. tolkad enligt. Linda Limar Examensarbete www.akupunkturakademin.se linda.s.limar@gmail. Diklofenak tolkad enligt Traditionell Kinesisk Medicin Linda Limar Examensarbete www.akupunkturakademin.se linda.s.limar@gmail.com 1. Bakgrund I mitt jobb som massageterapeut och akupunktör möter jag ofta

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk (nerv) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information om ns orsaker

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Opioider i hemmet efter tonsilloperation

Opioider i hemmet efter tonsilloperation Opioider i hemmet efter tonsilloperation Uppvakningsavdelning Dagkirurgi i Kristianstad Ø 20 vårdplatser Ø 4200 operationer per år Ø Varav ca 1000 barn Ø Öppet mån-tors 7-22 fre 7-19.30 Ø 23 timmarsvård

Läs mer

SMÄRTGUIDE. För dig med ryggmärgsskada

SMÄRTGUIDE. För dig med ryggmärgsskada SMÄRTGUIDE För dig med ryggmärgsskada Innehållsförteckning Förord Smärtguide för dig med ryggmärgsskada ISBN 91-89064-24-0 Redaktör: Gunilla Åhrén Illustratör: Lou-Lou Pettersson Layout & tryck: In Time

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer