BULLERUTREDNING, STUDENT- OCH GÄSTFORSKARBOSTÄDER KI SOLNA

Transkript

1 RAPPORT BULLERUTREDNING, STUDENT- OCH GÄSTFORSKARBOSTÄDER KI SOLNA GRANSKAD HANDLING, REV

2 Uppdrag: , MKB KI Forskarbostäder Solna Titel på rapport: Status: Datum: Medverkande BULLERUTREDNING, STUDENT- OCH GÄSTFORSKARBOSTÄDER KI SOLNA GRANSKAD HANDLING Beställare: Kontaktperson: HEBA AB gm. Strategia Mårten Bengtsson Konsult: Clas Torehammar Uppdragsansvarig: Clas Torehammar Handläggare: Daniel Söderström Wahrolén Kvalitetsgranskare: Peter Malm Författare: Clas Torehammar Datum: Handlingen granskad av: Peter Malm Datum: Revisionskommentar: R01 - Reviderad efter granskningssynpunkter Solna Stad och HEBA Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning Företaget HEBA AB har gett akustikavdelningen vid Tyréns AB uppdraget att utreda de akustiska förutsättningarna för bostäder på en tomt vid Fogdevreten i Solna. Utredningen skall ingå som underlag till en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Utredningen fokuserar på ett inledande skede då planerade laboratoriebyggnader inte ännu uppförts närmast spåren och bangården i Tomteboda. I samarbete mellan HEBA, Solna kommun, HIFAB, Strategia och Tyréns har en iterativ process genomförts för att hitta ett förslag som med bibehållna visuella och miljömässiga kvaliteter kan medge en godkänd boendeljudmiljö på denna hårt bullerexponerade tomt. Med dagens utbud av fönsterkonstruktioner på marknaden är det inget problem att hitta standardlösningar som kan innehålla riktvärden inomhus för alla lägenheter i planen, både gällande ljud från spårtrafiken och industriverksamheten på bangården. Återstående är att hantera riktvärden utomhus. För den nordligaste fasaden tillämpas lokal vertikal skärm på fasad vid fönster eller motsv. burspråk/nischer för att få ner beräknade dba till kring 50 dba ekvivalent ljudnivå från trafik. Därmed kan alla fasader med fönster till bostadsrum klara riktvärdet 55 dba. För industribuller är huvudproblemet att rangering sker under nattperioden, och därför bedöms efter betydligt hårdare riktvärde för ljudnivå vid fasad än från spårtrafiken. Med bebyggelseförslagets utformning och de föreslagna skärmarna mellan byggnadskropparna kan alla fasader med fönster mot bostadsrum innehålla riktvärdet 55 db(a) maximal ljudnivå nattetid. Som kompensationsåtgärd för allmänt bullriga omgivningar görs projekteringen av byggnadsakustik enligt den högre ljudklass B. Samtliga lägenheter har tillgång till den täckta innergården som en ljuddämpad gemensam miljö och även en gemensam skyddad uteplats. En ljudmiljömässig fördel med projektet är också att ljudnivån för befintliga bostäder vid Fogdevreten får lägre ljudnivåer än i dagsläget. Sammantaget bedöms förslaget kunna ge en god ljudmiljö för de boende. 3(22)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Riktvärden Buller från väg- och spårburen trafik Antagna riktvärden för boendemiljö Boverkets Allmänna Råd Boverkets byggregler och svensk standard Trafikbuller och planering Framtida riktvärden Industribuller Tidigare utredningar Utredning och beräkning för planförslag Underlag Spårtrafik Industribuller Beräkningsmodell Programvara - CadnaA Mätningar Mars Juni Beräkningar Resultat Spårtrafikbuller Industribuller Åtgärder och anpassningar Utomhusmiljön Bostadsbyggnaderna Diskussion Exempel på lösningar BILAGOR (22)

5 1 Bakgrund Utredningen gäller tomten mellan Fogdevreten och spårområdet vid Tomteboda. Platsen är kraftigt exponerad för järnvägsbuller och ligger nära rangerbangården vid Tomteboda postterminal samt Solnavägen. Tomten är dock mycket attraktiv för bebyggelse i och med närheten till Karolinska institutet. Tidigare har funnits ett antal studentlägenheter med tillfälligt bygglov på tomten. Bebyggelseförslaget innehåller både student- och gästforskarbostäder samt byggnader för forskningsverksamhet. Företaget HEBA AB har gett akustikavdelningen vid Tyréns AB uppdraget att utreda de akustiska förutsättningarna för bostäder på tomten i ett skede då de skärmande laboratoriebyggnaderna inte ännu uppförts. Ljudutredningen ingår som underlag i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för projektet. En tidigare utredning genomfördes i ett förstudieskede. Efter denna har vissa förändringar gjorts av byggnadernas placering, det nya spåret för citybanan och dess markarbeten har tillkommit, nya prognoser för trafikering av mälarbanan och ostkustbanan samt information om bangårdens verksamhet och prognos inhämtats. Figur 1. Det utredda alternativet (22)

6 2 Riktvärden Student- och forskarbostäderna är tänkta som korttidsboende. De flesta av bostäderna är små med endast enkelsidig kontakt med fasad. Riktvärdena i projektet är dock samma som för permanentboende. 2.1 Buller från väg- och spårburen trafik Följande riktvärden gäller för buller från de enskilda bullerkällor som ingår i utredningen. För den summerade ljudnivån från de olika trafikslagen finns inga riktvärden. I svensk standard SS anges dock att den ekvivalenta ljudnivån inomhus, summerat från samtliga trafikslag, inte får överskrida 30 db(a) Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 53 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935) Boverkets Allmänna Råd I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. 6(22)

7 Därutöver skriver Boverket att avsteg kan motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer Under förutsättning att ovanstående innehålls kan principerna för intresseavvägning övervägas. Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. L Aeq : db(a) Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L Aeq : db(a) Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L paeq > 65 db(a) Även då ljudnivån överstiger 65 db(a) kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor Boverkets byggregler och svensk standard Boverkets byggregler hänvisar när det gäller ljudmiljön till ljudklass C enligt svensk standard för ljudklassning av bostäder, SS I standarden anges krav på ljudtrycknivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I tabellen nedan redovisas den dimensionerande ekvivalenta (L paeq24h ) och maximala (L pamax ) ljudtrycksnivån inomhus från trafik, samt ljudtrycksnivåer utanför fönster och på uteplats. Tabell 1. Högsta totala ljudnivå från yttre bullerkällor enligt SS 25267, ljudklass C [dba] Typ av utrymme Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus Utrymme för sömn och daglig samvaro ) Utrymmen för matlagning och hygien 35 - Utomhus Utanför minst hälften av boningsrummen 55 - På uteplats 55 2) 70 2) 1) Värdet får överskridas 5 gånger per natt, kl (22)

8 2) Enligt svensk standard SS 25267:2004/T1: Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor tagit fram ett skrift avseende trafikbuller Trafikbuller och Planering. Ursprungsskriften publicerades år 2000 med kompletteringar II-IV ( ) och avser primärt Stockholms stad men kan även ligga till grund även för andra kommuner i länet. I Trafikbuller och planering anges ett kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa sammanfattas enligt följande: Kvalitetsmål 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 db(a) maximal ljudnivå och 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 db(a). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen Framtida riktvärden Det finns en liggande remissutgåva av ny förordning om riktvärden för trafikbuller som är menad att träda i kraft den 2 januari Sammanfattat innebär förslaget att riktvärdet för trafikbuller 55 dba höjs till 60 dba (respektive 65 dba för bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola). Samt att avstegsfallsprinciperna görs gällande genom förordningen och därmed kan tillämpas nationellt och generellt istället för endast i stadsbebyggelse och goda kollektivtrafiklägen. Förordningen berör inte industribuller. 2.2 Industribuller Ljud från rangerbangården, närliggande fläktar, kylare, kompressorer m.m. faller under kategorin externt industribuller. Riktlinjerna gäller för verksamhet för hela dagar, kvällar respektive nätter. Om verksamheten endast pågår under en viss del av dag/kväll/natt bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid då verksamheten pågår. Riktvärden och bedömningsprinciper har tidigare beskrivits i Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 men är i dagsläget under revidering varför gällande riktlinjer idag finns på Naturvårdsverkets hemsida. På denna hemsida kan utläsas riktvärden enligt nedan tabell: Tabell 2. Riktvärden för externt industribuller 8(22)

9 Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc. eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen. 9(22)

10 3 Tidigare utredningar Tyréns AB utförde i samband med förstudien en utredning som redovisats i rapport R01 Bullerutredning Fogdevreten, daterad I den undersökningen genomfördes mätningar av trafik och industribuller dagtid, beräkningar av buller från järnvägen samt en genomgång av tidigare genomförd utredning. Åtminstone två tidigare bullerutredningar har gjorts för tomten, varav Tyréns AB har kunnat ta del av en daterad från ACAD. Rapporten redovisar mycket litet kring vilken indata som tillämpats för beräkningarna och resultaten har till delar därför inte kunnat reproduceras eller verifieras. Resultaten från både enkla mätningar och beräkningar pekar dock på höga ljudnivåer och rapporten redovisar en del åtgärder för en tidigare föreslagen byggnad som även kan vara tillämpbara för nuvarande förslag. I rapporten redovisas uppmätta ljudnivåer på en okänd position på tomten. Mätvärdena som presenteras är ekvivalent ljudnivå vid passage, som ej kan härledas till något riktvärde, samt maximal ljudnivå L pafmax som är det mätvärde som generellt är dimensionerande för spårtrafik. I detta fall bör dock även den dygnsekvivalenta ljudnivån L paeq, dygn beaktas eftersom det är en stor mängd passager. Resultaten i ACAD s rapport visar att intercitytåg har den högsta maximala ljudnivån och därmed är den dimensionerande fordonstypen följt av pendeltågen som har 5 db lägre maximalnivå. Man visar även ett mätresultat för ljud från rangerområdet där maximala ljudnivåer om 70 db(a) uppmätts. 4 Utredning och beräkning för planförslag 4.1 Underlag Primärkarta skapad av Tyréns utifrån befintliga underlag från Solna Kommun med tillägg av nybyggnad vid spårområdet levererad som PDF från Ingvar Karlsson på Trafikverket daterade Trafikinformation, prognos 2030/2050, erhållen från Jens Tiricke, Trafikverket Planförslag erhållet i DWG-format från Kajsa Svensson, Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB PM Akustik, Studentbostäder KI Tomteboda ACAD Spårtrafik I tabellen sammanfattas spårtrafiken som avser det beräknade prognosåret Tabell 3. Tågtrafik Tågtyp Antal tåg 1) Maximal 3) 2) Hastighet (km/h) tåglängd Godståg Snabbtåg Pendeltåg IR tåg Tjänstetåg ) Antal tåg som passerar under ett dygn under prognosåret ) Avser tågtypens maximala totala längd 3) Avser skyltad hastighet 10(22)

11 4.1.2 Industribuller Underlag för bullrande verksamhet vid Tomteboda bangård har lämnats av Trafikverket och Green Cargo AB. Övergripande förklaring av verksamheten vid bangården från Jim Johansson på Trafikverket via mail Förtydliganden av maskinpark samt drifttider från Micke Gustafsson på Green Cargo AB via mail För information gällande ljudkällor för diesellok och truckar som används vid rangeringen har databasen SourceDB används. Denna databas är framtagen inom det Europeiska projektet Imagine. Insamlad information har sammanställts och förklaras övergripande i Tabell 5 och tillhörande Figur 2. Vid det violetta området sker omlastning mellan tåg och lastbil med truck, så kallad frilast. Rangering av godståg sker idag inom det orangea och blå området. I huvudsak ankommer godståg från midnatt fram till morgonen, de rangeras eller delas i vagngrupper i slutet av natten och sprids ut inom Stockholmsområdet före persontågens morgonrusning. Arbetstid angiven av Green Cargo har halverats som en uppskattning av den faktiska tiden som diesellok och dieseltruckar är i aktiv drift. Vid beräkning av maximala ljudnivåer har källdata för diesellok och dieseltruckar ansatts med +10 db för att kompensera temporära ljudnivåtoppar, exempelvis då motorer rusas eller vagnar slår ihop. Tabell 4 redovisar de ljudeffektnivåer hämtade ur databasen SourceDB. Tabell 4. Källdata vid genomförd beräkning av rangeringsbangården Typ Oktavspektrum (dba) A lin L w Källa Diesellok 20 km/h L w Dieseltruck L w Gnissel 11(22)

12 Tabell 5. Angivna tider för olika verksamheter vid rangering Dag, Eftermiddag, Natt uppdelning enligt N N N N N N N D D D D D D D D D D D E E E E N N SNV 1978: Truck Diesellok Område tid Lila Frilast 1 orange Rangering 2 blå Rangering 1 1 Grön Postväxling Figur 2. Områdesbeskrivning av Tomteboda bangård 12(22)

13 4.2 Beräkningsmodell Den Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik, rev 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från spårburen trafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport För ljud som faller under kategorin externt industribuller har svensk standard ISO 9613 används för ljudutbredningsberäkningar. Beräkningar av ekvivalenta och maximala ljudnivåer har utförts på höjden 2 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna om 3 x 3 meter. Sökradien mellan källa och mottagare för direktbidraget är 2000 meter och för reflexerna 1000 meter från källposition och 100 meter från mottagarposition. Två reflexer har använts i beräkningarna. Mottagarpunkter närmare än 0.1 meter från fasad har ej erhållit något bidrag från fasadreflexer från den egna byggnaden. 4.3 Programvara - CadnaA Beräkningarna har genomförts med programmet CadnaA (version 4.3) från DataKustik. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm, hanteras automatiskt av programmet i enlighet med gällande beräkningsmodeller. 4.4 Mätningar Mars 2012 Två tvåkanaliga mätomgångar har genomförts under förstudien av Tyréns för kritiska punkter i jämförelsealternativet (som var det dåvarande huvudalternativet). Mätningarna utfördes den 26 och 27 mars 2012, mätutrustningen som användes var Norsonic 121. Mätningarna är presenterade i mer detalj i förstudierapporten, här visas resultaten. Mätdag 1 Mätdag 2 Figur 3. Översikt Fogdevreten Mätpositioner (utmarkerade på dåvarande planförslag 2012)

14 Vid mättillfällena pågick byggnationer vid spårområdet som medförde nedsatta hastigheter för tågen, de uppmätta absolutnivåerna uppgår därför inte för någon passage till över 70 db(a) maximal ljudnivå vid någon av de tänkta fasadpunkterna (2 m över mark). Bakgrundsljudnivåerna uppmättes till mellan db(a) från kringliggande vägtrafik. Analys av resultaten styrker tidigare slutsatser att buller från rangerverksamheten är på en nivå som medger bostadsbebyggelse (mätningen utfördes dock under dagtid). Förutom detta visar mätningen att markdämpning och skärmning mellan tomtgräns och planerade fasader är något bättre än vad som antagits i tidigare utredningar Juni 2014 Efter processens gång med ett antal behandlade planförslag och synpunkter från Länsstyrelsen genomfördes ytterligare mätningar för att bekräfta giltigheten i de antaganden som gjorts gällande ljudalstringen från främst industriverksamheten men även den generella ljudmiljön över dygnet på planområdet. Vid en mätposition nära bangården och en position vid planerade bostäder genomfördes mätning av ekvivalenta och maximala ljudnivåer under 17 dygn juni-juli Dygnsekvivalent ljudnivå för mätpunkten vid planerad fasad var 53 dba för hela mätperioden vilket med marginal stöder de beräknade ljudnivåerna som baseras på prognosticerad årsstatistik från TrV. För att analysera industribuller har alla ljudhändelser som kan identifieras vid planerad fasad som har högre maximalnivå vid Tomteboda isolerats. Utifrån dessa har de ljudhändelser som är av industrikaraktär d.v.s. slag eller gnissel separerats från ljud från den reguljära spårtrafiken eftersom kravnivån på ljud från denna är betydligt mildare än på industribullret. Resultaten bekräftar att de beräknade nivåerna från industriverksamheten stämmer väl. 5 Beräkningar Eftersom riktvärden för trafikbuller är formulerade som årsmedeldygnsvärden medan mätningar redovisar ett utsnitt i tiden och dessutom påverkas kraftigt av vind, temperaturgradienter och andra omständigheter, så är beräkningar det verktyg som används för bedömning och dimensionering. Svårigheten med beräkningar ligger i kvaliteten på underlag och på modelleringsarbetet. För att få korrekta värden på tågens hastigheter förbi den berörda tomten har Tyréns avdelning för Järnväg, el signal och tele konsulterats. Vissa förändringar kommer att ske i och med färdigställandet av citybanan men på de flesta spår gäller en skyltad hastighet om 80 km/h från km vilket är mitt för den aktuella tomten. Längre norrut gäller högre hastigheter, förutom för spår mot Sundbyberg. Vissa fordon har en tillåten överskridande av denna hastighet vilket har inkluderats i modellen. För hastighetsangivelser på spår gäller angivelsen efter att hela tågsättet passerat skylten, men för att inte underskatta tågens hastighet har 90 km/h skyltad hastighet förbi tomten tillämpats i modellen. På rena rangerspår och in- och utfarter från godsterminaler har 40 km/h tillämpats enligt uppgifter från Trafikverket och Tyréns järnvägsavdelning Den tredimensionella markmodellen från 2007 är uppdaterad med data för ombyggnaden vid spårområdet enligt redovisade underlag. Förändringen av markmodellen tillsammans med trafikprognosen för 2030 ger ekvivalenta ljudnivåer som är cirka 2 db över den tidigare genomförda beräkningen i förstudien. Maximalnivåerna påverkas inte av mängden tåg men dock av läget på det nya spåret och eventuella skärmar. 14(22)

15 6 Resultat Beräkningsresultaten presenteras som bullerkartor i bilagor AK01-AK36 (numreringen är bruten p.g.a. tidigare altenativ som ej längre är aktuella). 6.1 Spårtrafikbuller Beräkningar för två scenarier redovisas i bilaga AK01-AK14 Först det dimensionerande fallet med bebyggelseförslaget avseende endast bostäder. Sedan motsvarande beräkning med ett framtida scenario med täckande laboratoriebyggnader längs med spåren. I bebyggelseförslaget avseende endast bostäder beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna från spårtrafik till högst 64 db(a) för den mest utsatta fasaden (Som dock inte har fönster mot bostad), även den nordligaste fasaden har ljudnivåer över 55 db(a). Den högsta beräknade maximala ljudnivån är 81 db(a). I alternativet med täckande Lab-bebyggelse beräknas samtliga fasader klara riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå från järnvägstrafiken och som högst tangera riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå. 6.2 Industribuller Beräknade industribullernivåer presenteras i bullerkartor där externa bullernivåer presenteras för dag, kväll och natt samt maximal ljudnivå beräknad mellan och Beräkningar med endast bostadsbyggnaderna: Ekvivalent industribuller dag AK25 Ekvivalent industribuller kväll AK26 Ekvivalent industribuller natt AK27 Maximalt industribuller AK28 Beräkningar inklusive skärmande laboratoriebyggnader: Ekvivalent industribuller dag AK29 Ekvivalent industribuller kväll AK30 Ekvivalent industribuller natt AK31 Maximalt industribuller AK32 Beräkningar helt utan planerad bebyggelse: Ekvivalent industribuller dag AK33 Ekvivalent industribuller kväll AK34 Ekvivalent industribuller natt AK35 Maximalt industribuller AK36 För fasaderna som har boningsrum, se Figur 4, redovisas högsta beräknat industribuller vid fasad för samtliga våningsplan. Industribullernivåer redovisas i Tabell 6 för dag, kväll och natt samt maximal ljudnivå mellan och (22)

16 Skärm binder samman husen HUS 1 Uteplatsläge HUS 2 HUS 3 Figur 4. De fasader som helt eller delvis hör till boningsrum (Röda streck) I bebyggelseförslaget avseende endast bostäder utan de täckande labb- byggnaderna binds bostadshusen samman med skärm för att skydda fasaderna som bostadsrummen vetter mot. Skärmen kan vara genomsiktlig och sträcker sig från överkant översta våningsplan och ner till som högst 5m över mark. Skärmarna kan demonteras när labb- bebyggelsen finns på plats. 16(22)

17 Tabell 6. Beräknad extern industribullernivå för fasad med boningsrum, per våning [db(a)] Hus 1 Ekvivalent Ekvivalent dag Våning kväll Ekvivalent natt L AF MAX db Hus 2 Ekvivalent Ekvivalent dag Våning kväll Ekvivalent natt L AF MAX db Hus 3 Ekvivalent Ekvivalent dag Våning kväll Ekvivalent natt L AF MAX db (22)

18 Åtgärder och anpassningar På längre sikt kommer de planerade laboratoriebyggnaderna att uppföras och kan då antingen utföras som en helskärmande bebyggelse eller placeras på ett akustiskt fördelaktigt sätt och utformas med ljudabsorberande fasadmaterial (se figur nedan). I sitt färdiga skede ger då projektet ett gott skydd mot oönskat ljud både från spårtrafiken och rangerverksamhet för huvuddelen av tomten och kan utan svårighet medge bostadsbebyggelse. I ett inledande skede förväntas dock bostadsbyggnaderna stå för sig själva och ställs då inför mycket hårda krav med avseende på framför allt industribuller Figur 5. Ekvivalenta ljudnivåer från spårtrafik 2 m över mark samt vid fasad för huvudalternativet sk38 inklusive den skärmande laboratoriebebyggelsen. 18(22)

19 7.1 Utomhusmiljön Som en grundläggande förbättring av den upplevda ljudmiljön på tomten byggs en skärm vid den nya tomtgränsen, Trafikverket är i full gång med markarbeten vid tomtgränsen där det kommer att bildas en hög brant ner mot spårområdet. Skärmen är 2m hög och gör inte så stor skillnad i ljudmiljö för bostadsfasaderna men dämpar dock ljudnivån nere på markplan och förbättrar miljön för utomhusvistelse. I huvudförslaget ingår flera skyddade innergårdar, dessa är dock åtminstone delvis uppvärmda och under tak och kan troligen inte räknas som skyddade uteplatser eller tyst sida för bostäderna. Föreslagen plan bör därför medge att skyddade utomhusmiljöer kan anordnas på ytterligare platser på tomten så att de boende har tillgång till en skyddad ljuddämpad uteplats antingen skärmad av huskropparna eller av lokala bullerskärmar. 7.2 Bostadsbyggnaderna Med dagens utbud av fönsterkonstruktioner på marknaden är det inget problem att hitta standardlösningar som kan innehålla riktvärden inomhus för alla lägenheter i planen både gällande spårtrafiken och industriverksamheten. Återstående är riktvärden vid fasad (i praktiken krav på ljudnivå för att möjliggöra öppet fönster för vädring). För industribuller är huvudproblemet att rangering sker under nattperioden, och därför bedöms efter betydligt hårdare krav på ljudnivå vid fasad än för spårtrafiken. I förslaget har byggnadernas form anpassats och skärmar planerats mellan bostadshusen som innebär att alla boningsrum har fönster i fasad där maximal ljudnivå 55 dba nattetid kan innehållas. Övriga riktvärden för industribuller kan också innehållas med denna lösning. När laboratoriebyggnaderna i framtiden uppförts framför bostadsbyggnaderna agerar de ett gott skydd mot buller från spårområdet och bangården varför skärmarna mellan husen då kan demonteras. Alla fasader med boningsrum utom den nordligaste kan innehålla 55 dba ekvivalent ljudnivå från spårtrafiken och innehålla riktvärden för järnvägsbuller. För den nordligaste fasaden blir den högsta beräknade ljudnivån från järnväg 59 dba. Fasaden kan förses med enklare tekniska lösningar som beskrivs nedan och därmed klara ljuddämpad/tyst sida enligt avstegsfall A eller B. Husens yttre form är en A form där skänklarnas fasader med boningsrummen blir skyddade från ljudkällan och basen huvudsakligen är en glasad utblick från den slutna innergården men som också kan ha gemensamhetsutrymmen, hallar, badrum, kök, etc. För att alla de A formade husens skänklar skall vara skyddade mot buller binds de ihop av ljudskärmar som kan vara genomsiktliga, skärmarna kan vara öppna i markplan där bullerskyddet vid tomtgräns har effekt. 19(22)

20 Enkel glasvinge för att tillgodose trafikbuller under 55 dba L Aeq,dygn eller annan lösning enl.kap 9 Figur 6. Exempel på förslag till planlösning för nordligaste byggnaden där alla fasader med fönster mot bostadsrum ligger skyddade från bullerkällorna. 8 Diskussion De fasader som har fönster till bostadsrum kan innehålla ekvivalent industribuller under 40 dba och maximal industribullernivå 55 dba kväll och natt, dvs. de kan klara kraven på industribuller i naturvårdsverket/boverkets vägledning utan att tillämpa ljuddämpad sida. För den nordligaste fasaden tillämpas lokal vertikal skärm på fasad vid fönster eller motsv. burspråk/nischer för att få ner de beräknade dba till kring 50 dba ekvivalent ljudnivå från trafik och därmed kan alla fasader med fönster till bostadsrum klara riktvärdet 55 dba Som kompensationsåtgärd för allmänt bullriga omgivningar görs projekteringen av byggnadsakustik enligt den högre ljudklass B. Samtliga lägenheter har tillgång till den täckta innergården som en ljuddämpad gemensam miljö och även skyddad uteplats. En ljudmiljömässig fördel med projektet är också att ljudnivån för befintliga bostäder vid fogdevreten får lägre ljudnivåer än i dagsläget. Sammantaget bedöms förslaget kunna ge en god ljudmiljö för de boende. 20(22)

21 9 Exempel på lösningar Genom att förse byggnaden med en tät vertikal glasskärm kan ljudnivån minskas med upp till 10 db(a) utanför fönster. Detta är en lösning som är ganska ovanlig men godkänd av Boverket. Ingen begränsning finns för hur många lägenheter man får applicera denna åtgärd på. Genom att förse en byggnad med burspråk kan ljudnivån minskas med upp till 15 db(a) utanför fönster. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. Ingen begränsning finns för hur många lägenheter man får applicera denna åtgärd på. 21(22)

22 10 BILAGOR TRAFIKBULLER: AK01 Ekvivalenta ljudnivåer Huvudförslag AK04 Ekvivalenta ljudnivåer Huvudförslag med täckande bebyggelse AK11 Maximala ljudnivåer Huvudförslag AK14 Maximala ljudnivåer Huvudförslag med täckande bebyggelse INDUSTRIBULLER: Beräkningar med endast bostadsbyggnaderna: AK25 Ekvivalent industribuller dag AK26 Ekvivalent industribuller kväll AK27 Ekvivalent industribuller natt AK28 Maximalt industribuller Beräkningar inklusive skärmande laboratoriebyggnader: AK29 Ekvivalent industribuller dag AK30 Ekvivalent industribuller kväll AK31 Ekvivalent industribuller natt AK32 Maximalt industribuller Beräkningar helt utan planerad bebyggelse: AK33 Ekvivalent industribuller dag AK34 Ekvivalent industribuller kväll AK35 Ekvivalent industribuller natt AK36 Maximalt industribuller 22(22)