Informatörsyrket inom läkemedelsindustrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informatörsyrket inom läkemedelsindustrin"

Transkript

1 Informatörsyrket inom läkemedelsindustrin

2 Inledning Läkemedels och specialkemikalieindustrin är en industri som jag ofta sett massmedia och politiker framhäva som allt viktigare för Sverige. Anledningen enligt vad jag läst är att det krävs speciella kompetenser inom den industrin, och att den därför ofta förläggs till i-länder med en mer högutbildad befolkning, och att risken för företagsflytt till låglöneländer därför också är mindre. Bakgrund om valet av bransch att anlysera Innan jag sökte till Textdesign & informationsdesignprogrammet funderade jag faktiskt på att söka till Kemiteknik & läkemedelsdesignprogrammet. Läkemedelsindustrin har därför varit ett område som jag haft ett visst intresse för, som en följd av ett intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Därför bestämde jag mig för att i min branschanalys fokusera på informatörsrollen inom läkemedelsindustrin. Trots allt har jag haft funderingar kring den branschen, eftersom jag misstänker att min erfarenhet av deltagande i läkemedelsstudier och de omkring 30 hp biologi (däribland molekylbiologi) jag läst på högskolenivå borde vara en merit för en informatör hos läkemedelsföretagen. Till en början hade jag ingen specifik inriktning på min branschanalys annat än att den skulle behandla informatörsrollen i läkemedelsindustrin. Men jag fick snart erfara att det inte riktigt var så enkelt som att säga att informationen kom från informatörer inom läkemedelsindustrin. Visserligen innebär förstås informationsarbete att man har en informatörsroll, men verkligheten är att det är helt olika typer av informatörsroller, trots att själva grunden att informera är densamma. Allt detta kommer att framgå senare i denna branschanalys. Syfte Syftet med branschanalysen är att undersöka hur informatörsrollen ser ut inom läkemedelsindustrin, med särskild fokus på eventuella begränsningar som informatörer inom läkemedelsindustrin är hänvisade till, och därmed även vad som skiljer en informatör verksam inom läkemedelsindustrin från informatörer verksamma inom andra branscher. Frågeställningar Vad är informatörernas roll inom läkemedelsindustrin? Vilka begränsningar innebär lagarna som gäller för läkemedelsindustrin för informatörerna? Metod För att ta reda på det som gäller för informatörer verksamma inom läkemedelsindustrin, valde jag att ta en titt på vilka läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige. Därefter använde jag internet för att se ifall jag kunde upptäcka eventuella skillnader och likheter mellan hemsidor för läkemedelsföretag som AstraZeneca, Pfizer, Biovitrum, och Novartis. Jag tittade även på apotekens hemsidor, och ett par hemsidor för sjukhus (Mälarsjukhuset i Eskilstuna och

3 Akademiska sjukhuset i Uppsala). Jag valde sedan att jämföra läkemedelsföretagens hemsidor med hemsidorna för Vårdguiden, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket. Detta var ett led i uppbyggnaden av en slags omvärldsanalys, i enlighet med vad Larsåke Larsson skriver i Tillämpad kommunikationsvetenskap om just omvärldsanalys: omvärldsbevakning eller omvärldsanalys innebär att man söker skapa sig en föreställning om hur omvärlden ser ut och hur den kommer att se ut. (sid. 98). Efter att ha bekantat mig med läkemedelsföretag, valde jag att kontakta Pfizer och AstraZeneca Anledningen till valet av dessa företag, grundar sig i att de är verksamma i Sverige och har svenska hemsidor, samtidigt som de är stora, världsomspännande läkemedelsföretag vilka jag förmodade att i princip alla känner till. Nästa steg var att aktivt ta kontakt med personer som hade erfarenhet av informatörsyrket hos dessa företag. Jag kontaktade därför en informatör på Pfizer, som jag slumpmässigt valde ut genom att gå in på fliken Kontakta oss på Pfizers svenska hemsida. När jag skulle kontakta AstraZeneca, valde jag att ta kontakt med en forskningssjuksköterska med erfarenhet av, och insyn i informatörsrollen hos AstraZeneca. Här är det viktigt att påpeka att hon inte längre jobbade åt AstraZeneca, utan hade slutat där omkring ett halvår tidigare, och numera jobbar hos ett CRO-företag i centrala Stockholm som heter A+Science. Eftersom hon hade erfarenhet av läkemedelsföretaget AstraZeneca samt CRO-företaget A+Science, så fick jag information dels om hur det var att jobba åt ett företag inom läkemedelsindustrin, samt hur det var att jobba åt ett företag som assisterar läkemedelsföretag med kliniska studier, om preparat som ännu inte är godkända som läkemedel av Läkemedelsverket. Efter att ha kontaktat dessa personer ringde jag till personal på Läkemedelsverket och på de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF. Under förloppet som jag beskrivit ovan, skrev jag dessutom ut en mängd texter hämtade från diverse sidor på internet som jag tänkte använda mig av som källor. Däribland vissa lagparagrafer hämtade från riksdagens hemsida. När jag hade tillräckligt mycket information för att ha utvecklat en förståelse för dels läkemedelsindustrin och dels för informatörsrollen inom läkemedelsindustrin, så sorterade jag informationen genom att skriva ihop några huvudpunkter. Därefter påbörjade jag arbetet med att reda ut informationen jag fått, sammanställa den, och att slutligen skriva den här rapporten/branschanalysen. Valet av personer att intervjua baserades på det Bengt Molander skriver i Vetenskapsfilososfi om personer och vetenskaplighet (Sid 36.). Även om Molander inte syftade direkt på informatörer inom läkemedelsindustrin i sin bok, så framhåller han vikten av att fundera kring vilka personer man kontaktar, vilket jag tolkade som ett generellt råd. Avgränsningar Från början var min avsikt att beskriva informatörsrollen inom läkemedelsindustrin, och alla aspekter däromkring, samt skillnaderna mellan informatörsbranschen inom

4 läkemedelsindustrin och sjukvården etc. När jag började göra research om läkemedelsindustrin och om informatörsyrket inom läkemedelsindustrin, så insåg jag emellertid att omfånget för en sådan branschanalys var alldeles för bred. Därför behandlar branschanalysen istället de unika aspekterna med informatörsyrket inom läkemedelsindustrin. Jag har även valt att inte lägga fokus på marknadsföring, eftersom att det visserligen är arbete med information, men av en annan karaktär. I de fall andra ämnen behandlas, är det endast för att styrka påståenden, sätta det i sitt sammanhang, och för att ge en mer gedigen bild av branschen, snarare än att behandla allting på lika villkor, med lika mycket inblickar och fokus. Omvärldsanalys Informatörsyrket inom läkemedelsindustrin kan tyckas omfatta all form av informationsarbete. Men sanningen är att informationsmaterialet har olika karaktär, och att olika områden behandlas av olika slags informatörer (Christina Astrén Eriksson, Pfizer). Man kan lite förenklat dela in informatörsrollen hos läkemedelsföretag i tre huvudsakliga områden: Den ena rollen är den klassiska informatörsrollen. Dessa informatörer skriver pressmeddelanden, har hand om intern information via intranät, och kan jämföras med informatörer som jobbar åt t ex. en kommun eller statlig myndighet eller företag verksamma inom helt andra områden än läkemedelsindustrin. Denna informatörsroll har därmed också en stark public relations-roll. Hos större läkemedelsföretag som Pfizer så finns det informatörer som endast arbetar med text, och grafiska formgivare (inom företaget) som anlitas av skribenterna när behov uppstår. Utrustningen de skrivande informatörerna har består i regel bara av en PC, med Officepaketet. Det finns dock även informatörer som använder sig av Photoshop. Informatörerna samarbetar även med webbyråer för publicering på webben. (Christina Astrén Eriksson, Pfizer). Den andra rollen är den som sköts av marknadsföringsavdelningarna hos läkemedelsföretagen. Av naturliga skäl skiljer marknadsföringens arbete sig åt jämfört med den klassiska informatörsrollen, som denna branschanalys främst behandlar. Den tredje informatörsrollen är lite speciell, och innebär skrivandet av information om läkemedel som syns på läkemedelsförpackningar, följer med som bipacksedlar etc. Detta arbete sköts emellertid inte av informatörer och kommunikatörer som sköter läkemedelsföretagens kontakter med samhället och allmänheten. All läkemedelsinformation som följer med läkemedlen etc. skrivs av farmaceuter. Det är självklart en informatörsroll, men en informatörsroll som kräver en helt annan utbildning för den anställde (dvs. man måste vara utbildad farmaceut). En person verksam inom det området skulle troligtvis inte titulera sig som informatör, utan istället som farmaceut, yrket som personen ifråga utbildat sig till (Christina Astrén Eriksson, Pfizer & Pär Ternell, LIF). Gemensamt för de olika informatörsrollerna inom läkemedelsindustrin är lagar och regleringar informatörerna måste följa. Lagarna och reglerna som ska följas är lagstiftade i Sverige, men

5 härrör ofta även från FN (WHO) eller från EU. De lagar som EU bestämmer gäller dock i praktiken endast ifall de även har infogats i svensk lagstiftning (Pär Ternell, LIF). Många lagar och regleringar för läkemedelsindustrin är därför världsomspännande, eller gemensamma för alla medlemsländer i Europeiska unionen, ofta även för andra europeiska länder som Norge och Schweiz, som inte är medlemmar i EU. På Läkemedelsverkets hemsida står det bland annat följande: Större delen av lagstiftningen inom Läkemedelsverkets ansvarsområden är reglerad på EUnivå och därmed gemensam för hela EU. Sverige reglerar t.ex. inte läkemedelshanteringen själv utan gör det i samarbete med övriga medlemsstater. Bland annat har EU-direktiv om läkemedel och medicintekniska produkter genomförts i läkemedelslagen om medicintekniska produkter. Reglerna inom läkemedelsindustrin och de lagar som de är tvungna att följa är omfattande. Bland annat finns det tydliga riktlinjer för hur bipacksedlar och information på läkemedelsförpackningar ska vara. Ett exempel på specifika lagar för förpackningar är att märkningen ska vara lätt läsbar, lättförståelig och beständig. Det ställs även som krav att informationen ska vara skriven på svenska. Det innebär emellertid inte att andra språk får förekomma, utan att all information måste finnas även på svenska (www.riksdagen.se/webnav/index.aspx?nid=39bet=1998:941). Samma sak gäller även för bipacksedlar, men styckena i lagen för läkemedelsförpackningar och bipacksedlar är separata, vilket ger en fingervisning om hur pass specifika och omfattande lagarna verkligen är. Traditionella Informatörer och kommunikatörer inom läkemedelsindustrin skriver dock som sagt inte bipacksedlar, det sköts istället av farmaceuter. De ska dessutom granskas och godkännas av Läkemedelsverket innan de används (Christina Astrén Eriksson, Pfizer & Pär Ternell, LIF). Riktigt lika strikt reglerat är inte vanligt informationsarbete inom läkemedelsindustrin. Det viktigaste att hålla i åtanke är dock att det är förbjudet för läkemedelsföretag att göra reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det innebär inte endast att ett läkemedelsföretag inte får göra reklam för ett visst läkemedel, utan även att en informatör inte får jämföra ett visst läkemedel mot ett annat, eller att överhuvudtaget nämna att ett receptbelagt läkemedel botar eller lindrar en viss sjukdom (Christina Astrén Eriksson, Pfizer). Lagen är väldigt tydlig på denna punkt: Med undantag för kampanjer för vaccination av människor mot infektionssjukdomar är marknadsföring av receptbelagda läkemedel som riktas till allmänheten förbjuden (www.riksdagen.se/webnav/index.aspx?nid=39bet=1998:941). Ett läkemedelsföretag som forskar kring en substans som är tänkt att verka mot tex. blodpropp, får därför inte informera allmänheten om att de håller på att utveckla ett preparat mot blodproppar. Det innebär att information om utvecklingen av läkemedel blir väldigt uddlös,

6 och därför inte särskilt intressant att informera kring, eftersom att man kan förmoda att det inte är särskilt intressant för t ex. en besökare på en hemsida att läsa om att läkemedelsföretaget håller på att forska kring en substans, men inte få veta vad den har för potentiella egenskaper, eller vad för slags sjukdom det är tänkt att användas för (Pär Ternell, LIF). Samtidigt som läkemedelsföretagens möjligheter till information om läkemedel under utveckling är kraftigt begränsade i och med lagstiftning, så är sådan information vanligtvis även sekretessbelagd på grund av företagens egna intressen. Läkemedelsföretagen konkurrerar trots allt med varandra, och det kan vara av väldigt stort intresse för ett läkemedelsföretag, vad ett annat läkemedelsföretag forskar kring. Vissa läkemedel blir storsäljare, och att hinna först ut på marknaden med ett nytt läkemedel kan innebära stora ekonomiska vinster. Därför är informationen om läkemedel under utveckling ofta hemlig, och intresset av att informera om det till allmänheten (t ex. via massmedia) måste avvägas mot nyttan av informationen, kontra den eventuella skadan sådan information kan ha för företaget. Trots allt så skulle konkurrerande läkemedelsföretag knappast undgå att ta del av informationen (Andreas Hjort, Läkemedelsverket). Intressant är att det finns en särskild lagparagraf angående information om godkända läkemedel. Paragrafen (21 c) lyder: Den som har fått ett läkemedel godkänt skall ha en funktion med vetenskaplig kompetens som övervakar informationen om läkemedlet (www.riksdagen.se/webnav/index.aspx? nid=39bet=1998:941). I princip innebär paragrafen att vanliga informatörer inte har möjlighet att skriva informationsinnehållet i bipacksedlar och på läkemedelsförpackningar, utan att de som skriver den informationen måste ha vetenskaplig kompetens dvs. ha en viss utbildning. Det i sig är en tydlig begränsning av informatörernas roll inom läkemedelsindustrin, eftersom det ställs särskilda krav på specifik läkemedelsinformation. Det samma gäller emellertid inte för allmän information, kring företagen etc. och därför finns det ändå ett behov av vanliga informatörer hos läkemedelsföretagen. Det finns en särskild branschorganisation för forskande läkemedelsföretag som övervakar etiska aspekter inom industrin, och det gäller även för läkemedelsinformation. Företag som fått sin information godkänd av branschorganisationen LIF (branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag) har rätt att använda sig av en kvalitetssämpel på sitt informationsmaterial. För internet finns det också kvalitetsmärkning, där det delas upp i kategorierna Kvalitetsmärkt webbsida och Förhandsgodkänd webbsida, där den förstnämnda är den kvalitetsstämpel som det ställs högre krav på. Förhandsgodkänd innebär att sidan är godkänd på förhand, det eventuella kvalitetsgodkännandet kommer då senare. Det finns en liknande branschorganisation för små innovativa läkemedelsföretag (Pär Ternell, LIF). I branschorganisationens regelverk går det bland annat att finna denna passage angående läkemedelsinformation:

7 Läkemedelsinformation får inte innehålla framställning i ord eller bild som är ägnad att uppfattas som kränkande för annat läkemedelsföretag eller läkemedelsindustrin, får ej heller innehålla framställning ägnad att uppfattas som misskrediterande för eller ägnad att dra löje över annat läkemedel, och skall vara av sådan natur att den respekterar den speciella ställning läkemedel har samt mottagarens yrkesmässiga förutsättningar. Informationen till allmänheten är emellertid en sak. Information riktad till sjukvårdspersonal är desto friare, och informatörer får t ex. informera en läkare om ett visst preparat som läkemedelsföretaget rekommenderar vid behandling av olika sjukdomar. Men det förutsätter att läkemedlet först har blivit godkänt av Läkemedelsverket. Här träder även två definitiva och oundvikliga målgrupper fram för informatörerna inom läkemedelsindustrin, nämligen allmänheten, och sjukvårdspersonalen. Unikt för läkemedelsindustrins informationsarbete är att dessa målgrupper är definierade i svensk lag, och därför är det i princip helt omöjligt att undvika målgruppsanpassning i informationsarbetet (Christina Astrén Eriksson, Pfizer). Ett exempel på mer eller mindre automatiskt målgruppstänkande återfinns i bransorganisationen LIFs etiska regelverk: Läkemedelsinformation skall vara selektiv och bör riktas endast till mottagare som kan antas ha behov eller intresse av informationen ifråga, såvida inte annat följer av de etiska överenskommelser som berörda branschföreningar för läkemedeldsföretag har ingått. Ett undantag i marknadsföringslagen är vaccin, som läkemedelsföretag i vissa fall inte endast får informera kring, utan dessutom marknadsföra. Detta gäller vaccin mot infektionssjukdomar så som influensavaccin eller vaccin mot bältros (Christina Astrén Eriksson, Pfizer& Maria Nilsson, AstraZeneca/A+Science). Läkemedel som inte är receptbelagda omfattas inte av dessa restriktioner, och läkemedelsföretagen får bedriva marknadsföring av dem. Det gäller även för så kallade naturläkemedel. Exempel på vanliga receptfria läkemedel är Alvedon, Ipren och Noskapin. Reklamen för Ipren är förmodligen känd hos de flesta svenskar, eftersom en maskotfigur har förknippats med Iprenreklam i minst 10 års tid (Maria Nilsson, AstraZeneca/A+Science). Ifall ett läkemedelsföretag vill försöka få ut ett budskap om forskning kring en substans som är tänkt att bli ett läkemedel mot en viss sjukdom, så kan de däremot skicka ut ett pressmeddelande. Läkemedelsföretagen får således informera journalister, men inte på egen hand direkt till allmänheten. Därför är det fritt för en dagstidning eller en populärvetenskplig tidskrift som tex. Illustrerad vetenskap att skriva en artikel kring behandlingsmetoder mot tex. HIV som håller på att utvecklas av ett läkemedelsföretag. Det innebär att ett läkemedelsföretag har möjlighet att skicka ut ett pressmeddelande (om specifik läkemedelsforskning) till massmedia, men de får däremot inte publicera pressmeddelandet själva, på sin hemsida. Det innebär att lagen om yttrandefrihet och meddelarskydd går före lagen om marknadsföring av läkemedel, vad gäller pressmeddelanden (Pär Ternell, LIF).

8 Bakgrunden läkemedelsindustrins informatörer har, tycks vara blandad. Gemensamt för dem är dock att de ofta har arbetat inom informations och kommunikationsbranschen en längre tid. Det tycks annars inte finnas några särskilda krav om informationsutbildning. På t ex. Pfizer så beskrev Christina Astrén Eriksson sin egen bakgrund som journalist, och hänvisade till sina kollegor som personer med olika bakgrund, där någon hade ett förflutet som sjuksköterska, och ett par andra hade en utbildning inom Media och kommunikation bakom sig. Meriter för branschen tycks därför vara arbetslivserfarenhet i kombination med erfarenhet inom informationsyrket sedan tidigare.utöver det värderas all form av utbildning som kan vara av hjälp för yrket. Kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena är meriterande, eftersom läkemedelsutveckling och förståelse samt informativt arbete kring det kan kräva viss förförståelse. Samtidigt verkar det inte vara särskilt vanligt att informatörer inom läkemedelsindustrin har både en utbildning inom naturvetenskapliga ämnen i kombination med utbildning inom informationsdesign och /eller kommunikation. Vissa företag tar inte emot praktikanter i Sverige, däribland Novartis och Pfizer. AstraZeneca däremot tar gärna emot praktikanter, men de får då registrera sin profil på företagets hemsida, och ansöka om lediga praktikantplatser när de publiceras. Därför är praktik en merit, men förmodligen mer av en merit hos vissa företag än andra. Anställningsformerna tycks vara fast anställning för informatörer. Åtminstone tycks det vara fast anställning för informatörer hos Pfizer och AstraZeneca. Informationsyrket är lite mer speciellt. I t ex. pillerfabrikerna däremot så är det vanligt med inhyrd personal från bemanningsföretag, som sköter maskinerna. Kontakter Som nämnts redan i inledningen till denna branschanalys så kontaktade jag olika företag, samt myndighet och organisation. Personerna jag kontaktade var: Christina Astrén Eriksson, informatör och kommunikatör hos Pfizer. Maria Nilsson, forskningssjuksköterska hos A+Science, och tidigare flerårigt anställd hos AstraZeneca. Pär Ternell, Compliance officer hos LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag. Andreas Hjort, på avdelningen för läkemedelsinformation på Läkemedelsverket. Utöver dessa personer hade jag varierande grad av kontakt med Hanna Millborn och Karin Riddarstråle hos Läkemedelsverket, men informationen jag fick av dem var på det stora hela obetydlig vad gäller denna branschanalys, och samtalen (snarare än intervjuer) med dem är inte att betrakta som källor. På sin höjd bidrog telefonsamtalen med dessa personer till att ge viss förförståelse. Absolut störst betydelse för branschanalysen var telefonintervjuerna med Per Ternell, samt med Christina Astrén Eriksson, och Maria Nilsson.

9 Sammanfattning Informatörsyrket inom läkemedelsindustrin som vore en möjlig bransch för Textdesignstudenter på skiljer sig från annan informationsverksamhet inom läkemedelsföretagen. Samtidigt har allt informationsarbete inom läkemedelsindustrin gemensamt att det faller inom vissa, ibland väldigt snäva ramar som lagstiftning kring läkemedelsindustrin har medfört. Kraven som lagstiftningen ställer på läkemedelsinformation gör branschen ganska speciell, och informatörsyrket inom läkemedelsindustrin kan sägas vara mindre fritt och mer begränsat än vad informationsverksamhet inom andra branscher är. Samtidigt är informatörsyrket på många sätt likartat, och det som gör läkemedelsbranschen speciell är helt enkelt att informatörer i sitt arbete måste lära sig att anpassa sig efter alla lagar och riktlinjer, samt att informationen de producerar i princip alltid granskas av personer med kompetens inom området, innan det publiceras. Bakgrunden som informatörer inom läkemedelsindustrin verkar inte vara särskilt speciell, utan det är snarare något förvånande att så många informatörer inte egentligen har någon slags informationsutbildning bakom sig. Möjligheterna för en person med en utbildning inom tex. Textdesign och informationsdesign att få anställning som informatör inom läkemedelsföretag borde därför vara förhållandevis goda. Andelen läkemedelsföretag verksamma i Sverige och i synnerhet inom Mälardalen är förhållandevis stort, och Sverige är ett land som har en jämförelsevis lång tradition av denna, något specialiserade industri. Synnerligen intressant är det dessutom, att det finns vissa möjligheter att kringgå lagarna som reglerar information och marknadsföring av läkemedel i Sverige, genom att använda sig av metoden att skriva pressmeddelanden, eftersom lagen om yttrandefrihet går före lagen som reglerar marknadsföringen. Det innebär i slutändan, att ett företag som har intresse av att få fram information om sin verksamhet till allmänheten, skulle kunna dra ganska stora fördelar av att ha i sin informationsavdelning, anställd personal som är goda och vana skribenter, som anpassar sin information för att i största möjliga mån väcka nyhetsintresse. Det väcker vissa tankar kring vad Larsåke Larsson skriver i Tillämpad kommunikationsvetenskap om relationen med journalister (sid. 276 & 277). Hur är journalister att betrakta i ett fall där de är oumbärliga för att nå ut med information? Det handlar ju trots allt sett främst ur ett marknadsföringsperspektiv nödvändigt att ha en god kontakt med journalister, vilket kanske inte är lika viktigt inom andra branscher, där det står branschen mer fritt att föra fram information genom vilka kanaler informatörerna själva bestämmer.

10 Källor: Larsson, Larsåke, Tillämpad kommunikationsvetenskap, tredje upplagan, Studentlitteratur Molander, Bengt, Vetenskapsfilosfi En bok om vetenskapen och den vetenskapliga människan, Thales, andra upplagan, sjätte tryckningen, Stockholm Telefonintervjuer: Eriksson, Astrén, Christina, Pfizer, Hjort, Andreas, Läkemedelsverket, Nilsson, Maria, A+Science, Ternell, Pär, LIF, Internetkällor:

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr:

ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Godkända läkemedelsprodukter Dnr: 6.2.11-2014-018866 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

29 Remiss Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel RS150078

29 Remiss Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel RS150078 Ärende 29 RS 2015-05-27 29 Remiss Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel RS150078 Ärendet Region Halland har inbjudits lämna synpunkter på Läkemedelsverkets rapport

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

JURIDIKEN KRING MARKNADSFÖRING AV LÄKEMEDEL. Grundkurs om apoteksmarknaden

JURIDIKEN KRING MARKNADSFÖRING AV LÄKEMEDEL. Grundkurs om apoteksmarknaden JURIDIKEN KRING MARKNADSFÖRING AV LÄKEMEDEL Grundkurs om apoteksmarknaden Elisabeth Eklund / Senior associate / Advokat 7 december 2011 2 Agenda Allmänt om marknadsrätt övervakning, sanktioner Viktiga

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2 LIF policy LIF Policy om djurförsök 2006:2 November 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Väl utformade djurstudier är idag nödvändiga... 5 Framsteg för alternativa metoder... 5 LIFs principer

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Maria Ingevaldsson, läkemedelsinspektör Bengt Persson, farmaceutisk utredare SFNM:s vårmöte 2013-05-16, Kalmar 1 En statlig, i huvudsak avgiftsfinansierad, myndighet

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Medical Products Agency Läkemedelsverket Ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Susanne Baltzer, ansvarig Innovationskontoret

Medical Products Agency Läkemedelsverket Ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Susanne Baltzer, ansvarig Innovationskontoret Medical Products Agency Läkemedelsverket Ledande kraft i samverkan för bättre hälsa Susanne Baltzer, ansvarig Innovationskontoret 1 Läkemedelsverket Statlig myndighet under Socialdepartementet Huvudsakligen

Läs mer

Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer

Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer 1(8) Antagen Kommunfullmäktige 2014-03-03, 13 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för information och kommunikation med etiska riktlinjer 2 1 Innehåll 1.1 Sammanfattning... 3 2 Policy 2.1 Grafisk profil...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Sprutor och kanyler Dnr: 6.8-2014-018890 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Mårten Kivi 11:53 (3 minuter sedan) till mig

Mårten Kivi 11:53 (3 minuter sedan) till mig Mårten Kivi 11:53 (3 minuter sedan) till mig Hej Michael, Återkommer härmed efter kontakt med berörda kollegor med anledning av ditt mail nedan angående 5 kap. 1 respektive 7 kap. 23 i patientsäkerhetslagen

Läs mer

Snart får vi fler apotek i Sverige

Snart får vi fler apotek i Sverige Snart får vi fler apotek i Sverige Fler apotek och bättre öppettider. Varför? Målet med apoteksreformen är att vi ska få fler apotek i Sverige och bättre öppettider. Förändringen innebär att nya apotek

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN Läkemedelsindustrin i Sverige har samlats i ett gemensamt bolag LFF Service AB. Detta bolag äger i sin tur Svenska Läkemedelsförsäkringen

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

Läkemedelsbranschens etiska regelverk

Läkemedelsbranschens etiska regelverk Läkemedelsbranschens etiska regelverk Senast reviderad 16 april 2012, gäller fr.o.m. 1 september 2012. 2 INNEHÅLL Läkemedelsbranschens etiska regelverk 7 Bakgrund och syfte 7 Kapitel I Regler för läkemedelsinformation

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859); SFS 2011:234 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om läkemedelslagen

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier

Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Konsumentverket 2015 Ansvariga handläggare: Axel Frick och Otto

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning Innehåll Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk prövning?

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Att utforma en annons enligt Läkemedelsbranschens Etiska Regelverk, LER

Att utforma en annons enligt Läkemedelsbranschens Etiska Regelverk, LER Reviderad februari 2014 Att utforma en annons enligt Läkemedelsbranschens Etiska Regelverk, LER Bifogade lathund bör kunna hjälpa dig att på ett enklare sätt ta hänsyn till de viktigaste artiklarna i Läkemedelsbranschens

Läs mer

Utbildning. Cathrine Gustavsson Födelsedata: 821003 Mobil: 070-665 23 20 Telefon hem: 054-20 31 393

Utbildning. Cathrine Gustavsson Födelsedata: 821003 Mobil: 070-665 23 20 Telefon hem: 054-20 31 393 Utbildning Universitetsutbildning Multimediaprogrammet (2002 2006) Magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap, s Universitet Jag läste här kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap där jag

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning

Integrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering...

Läs mer

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden ZA4453 Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large Country Specific Questionnaire Sweden Flash EB 189 White Paper on Communication Questionnaire Public at large God morgon/eftermiddag,

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur; LVFS

Läs mer

Läkemedelsbranschens etiska regelverk

Läkemedelsbranschens etiska regelverk Läkemedelsbranschens etiska regelverk Senast reviderad 12 maj 2011, gäller fr.o.m. 1 juli 2011. Korrigering stadgarna IGM/NBL 26 januari 2011. 2 INNEHÅLL Läkemedelsbranschens etiska regelverk 7 Bakgrund

Läs mer

Malmö högskolas informationspolicy

Malmö högskolas informationspolicy 1(5) MAH / Rektors kansli Maud Larsen Informationschef BESLUT 2008-06-19 Dnr Mah 12-2008/358 Malmö högskolas informationspolicy BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Malmö högskolas uppdrag I likhet med landets

Läs mer

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI 2013-12-12 Pangea är en internationell Internet Week of Action mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Det

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Alfabetiskt register över gällande författningar och allmänna råd i Läkemedelsverkets

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om detaljhandel vid öppenvårdsapotek; LVFS 2009:9 Utkom

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

5/2013 GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL. Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013

5/2013 GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL. Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013 Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013 5/2013 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Stockholm den 25 januari 2017

Stockholm den 25 januari 2017 R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: GMP Sjukvård Dnr: 6.2.2-2014-017739 Innehåll Inledning... 3 Område: GMP Sjukvård... 4 Förutsättningar... 4 Fokusområden 2014... 5 Genomförande av tillsynen...

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6) 1(6) Kommunikationspolicy Syfte Vårt kommunikationsarbete ska genomsyra all verksamhet och bidra till förverkligandet av Kumlas vision, övergripande mål, verksamhetsmål och beslut. Kommunikationspolicyn

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign.

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Vad är då skillnaden? Grafisk design är formgivning av alla typer av trycksaker, t ex

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun TRA2000, v 2.0, 2011-06-08 Vår ref: Anette Nordberg Informationssamordnare Datum: 2012-06-11 Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun 1. Inledning All kommunal verksamhet i Tranemo kommun

Läs mer

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet 2015-06-02 Åsa Dismats och Ann-Louise Leo, Läkemedelsverket 1 Innehåll Receptfrihet; Over The Counter Ansökan På Läkemedelsverket Försäljning utanför

Läs mer

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK Om Swedish Medtech Swedish Medtech är branschorganisationen för de medicintekniska företagen i Sverige. Swedish

Läs mer

Läkemedelsbranschens etiska regelverk

Läkemedelsbranschens etiska regelverk Läkemedelsbranschens etiska regelverk Senaste revidering 29 maj 2009, gäller fr o m 1 juli 2009. 2 INNEHÅLL Läkemedelsbranschens etiska regelverk 7 Bakgrund och syfte 7 Kapitel I Regler för läkemedelsinformation

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Läkemedelsbranschens etiska regelverk

Läkemedelsbranschens etiska regelverk Läkemedelsbranschens etiska regelverk Senaste reviderad 6 maj 2013, gäller fr.o.m. 1 juli 2013 2 INNEHÅLL Läkemedelsbranschens etiska regelverk 8 Bakgrund och syfte 8 KAPITEL I Regler för läkemedelsinformation

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Läkemedelsverkets uppgifter Godkännande av kliniska prövningar

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND LEDSTJÄRNOR All information och kommunikation ska präglas av kunskap om Länsstyrelsen och aktuell sakfråga. Detta ska ske genom

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Identifiering av artiklar

Identifiering av artiklar Identifiering av artiklar Hans Andersson 2016-01-28 ID-begrepp MT-nummer NTIN GTIN NPL id Produkt Termen Produkt används för alla artiklar med samma Handelsnamn Produkt Handelsnamn Styrka Läkemedelsform

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-04-07 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sjukhusens läkemedelsförsörjning Enligt

Läs mer

Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas...

Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas... Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 3/2016 LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas särskilt noggrant Kirsti Villikka / Skriven 7.10.2016 /

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2011:235 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01. Nikotinläkemedel i handeln

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01. Nikotinläkemedel i handeln 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Nikotinläkemedel i handeln Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot 15 Motion 1984/85: 1285 Pär Granstedt m. fl. aturmedel Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot terapeutiska metoder som utgör alternativ till den etablerade skolmedicinen. Det

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer