God Jul & Gott Nytt År! Migrändagen 12 sept en succé! sidan 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Jul & Gott Nytt År! Migrändagen 12 sept en succé! sidan 4"

Transkript

1 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING Nr 89 December 2012 Migrändagen 12 sept en succé! sidan 4 God Jul & Gott Nytt År! Debatt: Den ojämlika sjukvården sidan 6 Huvudvärk hos unga i skolåldern sidan 8 Elevhälsan sidan 9 Livsbilder sidan 10 Krönikan: Ingrid Dalén sidan 12 Vad är kronisk migrän? sidan 13 Förbundsnytt: Växjömodellen sidan 15 önskar Migränförbundet Migränförbundet Banérgatan 55, Stockholm Telefon: E-post: Hemsida:

2 Stöd med hjälp av appar I förra numret av Migränbladet presenterade vi appen emigra, som utvecklats av det spanska migränförbundet tillsammans med Vodafone. På område efter område, också inom medicin, hälso- och sjukvård och sociala frågor utvecklas nya appar till mobiltelefoner och surfplattor. Många är utvecklade av företag, som vill sälja sina produkter eller tjänster med hjälp av apparna. Det bör man vara medveten om. Men, många appar kan säkert vara till stor nytta och glädje för många människor. I det här numret presenterar vi Hjärnfondens app om barnhjärnan. Vi tror att den här appen kan vara av intresse för många föräldrar, som funderar över om deras barn har migrän eller någon annan sjukdom. Huvuddelen av texten har vi hämtat från ett pressmeddelande från Hjärnfonden. Följ utvecklingen av barnhjärnan med ny unik app från Hjärnfonden Ett barns fysiska utveckling är lätt att följa, men den otroliga utveckling som samtidigt sker i barnens hjärnor är för många en outforskad värld. Det första leendet, de första stegen, det första ordet alla framsteg börjar i hjärnan. Med Hjärnfondens nya webb-applikation Barnhjärnan förklaras nu barnens beteende det första året efter födseln utifrån hjärnans utveckling. Barns utveckling är under de första åren intensiv. Månaderna efter födseln kan man som förälder ofta märka nya framsteg hos sitt barn varje dag och de flesta föräldrar följer med stolthet och förundran sitt barns utveckling. Men även om de fysiska framstegen är lätta att följa kan det ibland vara svårt att förstå varför barnen gör som de gör. I Hjärnfondens applikation Barnhjärnan förklaras barnens beteende utifrån hjärnans utveckling. Att barnet exempelvis blir ledset när mamman eller pappan lämnar ett rum, härmar sina för- äldrar eller kastar saker omkring sig har tydliga kopplingar till utvecklingen av minnet, motoriken och att olika delar i hjärnan börjar samverka med varandra. Webbapplikationen visar ett antal utvecklingssteg under barnets första levnadsår. Som förälder, mor- eller farförälder eller någon annan som är intresserad av att följa ett barns utveckling kan man välja att följa ett specifikt barn och få uppdateringar direkt till sitt Facebook-konto eller e-post. Precis som gravid-appar ger föräldrar en idé om vad som händer i magen, vill Hjärnfonden genom en webb-app om hjärnan ge nya infallsvinklar på barns utveckling och samtidigt rikta ljuset mot behovet av forskning om barnhjärnan. Alla känner ett barn som är drabbat av någon form av funktionsnedsättning i hjärnan, och forskning behövs för att vi ska kunna hjälpa dessa barn. 1 av 10 barn som föds idag har någon form av avvikelse i hjärnan, från CP-skada till ADHD eller dyslexi. Hjärnfondens webbapp om barnhjärnan är ett led i en satsning för att öka kunskapen om barnhjärnans utveckling och uppmärksamma vikten av ökade resurser till forskning om barnhjärnan. Om appen Barnhjärnan Mats Persson, pressansvarig på Hjärnfonden, tel , kan ge mer information. Barnhjärnan innehåller utvecklingssteg för barnets första år efter födseln. Utvecklingsstegen beskriver barnets sinnen, motorik, kognition, kommunikation med mera. Via appen är det möjligt att följa ett specifikt barns utveckling och få löpande uppdateringar via Facebook eller e-post. Hjärnfonden har utvecklat appen tillsammans med ledande hjärnforskare och experter på barnhjärnan. Utvecklingsstegen i appen är baserade på ett genomsnitt. Varje barn är unikt och ditt barns utveckling kan ske i en annan takt. Alla barn genomgår inte samtliga av de utvecklingssteg som beskrivs och för vissa barn kanske utvecklingsperioderna kommer i en annan ordning än beskrivet i Barnhjärnan. Svenska Migränförbundet Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Migränförbundet hade tidigare en egen forskningsfond om migrän. Stämman 2008 beslutade att avveckla den och föra över det befintliga kapitalet till Hjärnfonden. Dessutom beslutades att förbundet skulle föra över 1 kr per medlem och år till Hjärnfonden. När det samlade kapitalet skulle nå upp till kr skulle Hjärnfonden dela ut stipendier till personer som forskar om migrän. Än så länge har kapitalet inte kommit upp i det beloppet, varför några stipendier inte har delats ut. 2 Migränbladet 4/12

3 ges ut fyra gånger per år av Svenska Migränförbundet (SMIF) och handlar om migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk. Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis alltid av Svenska Migränförbundet. Besöksadress, telefon och telefax, se Migränförbundet nedan. E-post Ansvarig utgivare Ingemar Färm Redaktionskommitté Ingemar Färm och Helena Elliott Grafisk Form Ateljé Hunting Flower AB Tryckeri Danagård LiTHO AB, Ödeshög ISSN Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat Omslagsbild Yvonne Sandin och Helena Elliott utanför ABF-huset. Foto: Desirée Sandin. Sista materialdag för nästa nummer, nr 90, är den 28 januari Utgivning den 20 februari Svenska Migränförbundet Besöks- och postadress Banérgatan 55, Stockholm Telefon Telefontid Vardagar Telefax E-post Hemsida Webbansvarig: Helena Elliott Ordförande Ingemar Färm Kansliet Ombudsman Helena Elliott Administrativ assistent: Yvonne Sandin Informationsassistent: Charlotte Magnusson Medlemsavgift 200 kronor och 50 kronor för övriga familjemedlemmar bosatta på samma adress Plusgiro Svenska Migränförbundets symbol Lena Wennersten Migränbladet 4/12 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Barn och ungdomar är temat Migränbladet har åtskilliga gånger haft artiklar om och intervjuer med barn och ungdomar. En viktig anledning är att huvudvärk ökar i de grupperna. Orsakerna till det diskuteras, men väldigt ofta nämns begreppet alltid uppkopplad. Sannolikt är det inte migrän utan spänningshuvudvärk, som ökar. Det finns också tecken på att läkemedelsanvändningen ökar bland ungdomar, vilket kan ge upphov till läkemedelsutlöst huvudvärk, som kan beskrivas som en slags förgiftning. Det är extra viktigt att diskutera sådant som påverkar barn och ungdomars hälsa, eftersom alla människor bör ha rätt till en bra start i livet. Vi måste göra något åt det som orsakar sådan stress hos dem att de kan få men för livet av det. De förebyggande insatserna måste prioriteras. Tidig diagnos och behandlingsalternativ som passar barn och ungdomar måste erbjudas. Jag tror att elevhälsan har en mycket viktigt roll i detta förebyggande arbete. Det är därför glädjande att vi återupptagit kontakterna med Skolsköterskeföreningen med avsikten att utveckla modeller för att förebygga och behandla huvudvärk hos barn och ungdomar. I det här numret presenterar vi Hjärnfondens satsning på forskning om barnhjärnan och Bo Larssons förslag om internetbehandling. Vi beskriver vad elevhälsa, f.d. skolhälsovård, är och publicerar brev från en mamma om sin sons migrän, från en annan mamma om sin egen migrän och ett brev från Selma 10 år om sin migrän. Vi * * * I Vad är och gör Migränförbundet? INNEHÅLL 2 Stöd med hjälp av appar 3 Ledare 4 Migrändagen 2012 en succé! 6 Debatt: Den ojämlika neurosjukvården 8 Bo Larsson: Återkommande huvudvärk hos ungdomar 9 Från skolhälsovård till elevhälsa 10 Livsbild: Var med och berätta Ingemar Färm, förbundsordförande är en ideell demokratisk organisation,religiöst och partipolitiskt obunden. är medlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar.medlemmar är människor med migrän eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. är en kamratstödsorganisation,som ger gemenskap,råd och stöd. ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t ex ungdomar,barn och äldre stöder migränforskning med bidrag till Hjärnfonden,(www.hjarnfonden.se). arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän och annan svår huvudvärk. Vi är medlemmar i två internationella paraplyorganisationer: European Headache Alliance,EHA (www.e-h-a.eu) * och World Headache Alliance,WHA (www.w-h-a.org) svenska som Handikappförbundens Samarbetsorgan,HSO (www.handikappforbunden.se), * HandikappHistoriska Föreningen,HHF (www.hhf.se) och arbetsgivarorganisationen KFO (www.kfo.se) 12 Krönika: Ingrid Dalén Valfrihet ett positivt laddat ord, men Mats Karlsson: Vad är kronisk migrän? 14 Förbundsnytt: Nya medarbetare 15 Växjömodellen lanseras 16 Föreningsnytt 18 Föreningar Kontaktpersoner 19 Julhälsningar 3

4 Europeiska Migrändagen de Migrändagen kl och slutade inte förrän kl Det var ett omfattande program, men det var möjligt för besökarna att komma och gå och kanske bara stanna på det som man tyckte var mest intressant. Den sista föreläsningen sent på kvällen av Tor Ansved var faktiskt den mest besökta. Förbundsordföranden inledde dagen med att berätta om Migränförbundet och vår verksamhet. Han efterträddes i talarstolen av Europaordföranden Audrey Craven, se mer nedan. Intresset var stort hos förbipasserande när Migränförbundet delade ut material och informerade om den Europeiska migrändagen. Från Migränmånad till Migrändag Sedan länge har Migränförbundet utannonserat september som migränmånaden. Det var dock svårt att få uppmärksamhet och arrangera aktiviteter under en hel månad. Förbundsstyrelsen beslutade därför att i stället koncentrera alla aktiviteter till en dag den 12 september, som i övriga Europa kallas Migraine Day of Action. Vi kom överens med ABF Stockholm att få arrangera Migrändagen i ABF-huset på Sveavägen mitt i Stockholm. Där fick vi tillgång till en av de större lokalerna. Migrändagen startade kl. 12 med ett informationsbord på Sveavägen och utdelning av material till förbipasserande under lunchtid. EFNS-kongressen Migrändagen sammanföll med European Federation of Neurological Societies (EFNS) kongress på Älvsjömässan i Stockholm som hölls dagarna före Migrändagen. Det innebar dels att förbundsordföranden Ingemar Färm fick möjlighet att hålla ett anförande på ett seminarium under kongressen, dels att ordföranden Audrey Craven i Migränrörelsens Europaorganisation EHA (European Headache Alliance) kunde medverka på Migrändagen. Migrändagen blev ett heldagsevenemang Efter utdelningen av förbundets informationsmaterial ute på gatan började själva Mediegenomslaget blev stort ABF har en egen inspelnings- och distributionsverksamhet, ABF Play. De filmade hela Migrändagen och skickade omedelbart, men oredigerat, ut inspelningen över hela landet till alla som kunde koppla upp sig på nätet. Utbildningsradion (UR) filmade hela Migrändagen och redigerade materialet till sex särskilda program. Så här presenterades programserien: Migrändagen lanseras för att uppmärksamma den smärta som ungefär var sjätte svensk lider av. Det innebär att 1,4 miljoner svenskar får sina liv begränsade av svår eller outhärdlig värk. Moderator är Migränförbundets ordförande Ingemar Färm. Arrangör: Migränförbundet. Inspelat i september Programmen finns sparade på UR Play, /172526, /172780, /172529, / , / och finns där till den 30 juni De kan också laddas ner från förbundets hemsida. På Migrändagen talade bl.a. från vänster ovan Tor Ansved, Audrey Craven och Per Söder samt nedtill från vänster Bjarne Lembke och Thomas Airio. 4 Migränbladet 4/12

5 n 12 september en succé! Den 26 november sände UR ett en timme långt sammandrag av föreläsningarna på Migrändagen. Före pausen Audrey Craven, EHA:s ordförande Audrey Craven inledde med att konstatera att migrän är så mycket mer än en huvudvärk. Hon jämförde huvudvärk och migrän som skillnaden mellan förkylning och influensa. Det är en neurologisk sjukdom och den måste ses ur en neurologisk synvinkel. Hon beskrev sin egen mycket allvarliga migrän och jämförde anfallen med ett strömavbrott. Allting släcks. Bjarne Lembke, Migränskolans ledare Bjarne, läkare och chef för Migränskolan, berättade hur man vid huvudvärksrehabilitering behöver arbeta med mer än bara själva migränen. Migränmänniskor är ofta mycket aktiva människor. De tar medicin mot smärtan, samtidigt som de fortsätter att arbeta och vara aktiva. I bakgrunden ligger migränen kvar. Per Söder, författare och instruktör i medicinsk yoga Per, som själv har migrän, pratade om vikten av avspänning. För honom tar det ungefär tio minuter att få bort en spänningshuvudvärk. Han visade ett antal övningar, inklusive en andningsövning, som publiken fick pröva på. Utställning av hjälpmedel och visning av TV-inslaget Barn på sjukhus På eftermiddagen fick mötesdeltagarna möjlighet att gå runt och titta på olika hjälpmedel, se också annonser i det här numret av Migränbladet. Efter det visades TV-inslaget Barn på sjukhus där Johanna berättade om sin migrän och hur hon hanterar den. Eftermiddagen Bo Larsson, professor Huvudvärk hos barn och ungdomar Huvudvärk och trötthet ligger högt upp på barnens och ungdomarnas topplistor över hälsoproblem. Se särskild artikel i det här numret av Migränbladet. Thomas Airio, sjukgymnast och specialist i pediatrik vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Thomas redovisade några exempel från ungdomar, som kommer till honom och är hur spända som helst i både kropp och själ. Hur identifierar man vad ett barns återkommande huvudvärk beror på? Även Thomas genomförde några övningar med åhörarna. Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi Vad är migrän? Eftersom huvudvärk inte befinner sig i läkarvetenskapens finrum saknas det kompetens om huvudvärk i Sverige, menade Tor Ansved. I UR:s inspelning av Tor Ansveds föreläsning finns också ett antal Power Point-bilder med som ger mycket god information om vad migrän är, hur vanlig den är, var det gör ont, de olika faserna i ett migränanfall, vad som triggar igång ett anfall, det hormonella sambandet samt medicinsk och icke-medicinsk behandling. Han uppehöll sig särskilt vid behandling med Botox. Introduktion av ny terapi vid svårbehandlad kronisk migrän St. Jude Medical är stolt över att vara först med att erbjuda perifer nervstimulering (PNS) av de occipitala nerverna. Vi introducerar denna mer avancerade terapi, ej läkemedel, för att hantera svårbehandlad kronisk migrän. I en randomiserad, dubbelblind, kontrollerad studie av patienter som lider av kronisk migrän (St. Jude Medicals neurostimuleringssystem användes), rapporterade 68% av patienterna efter ett år att deras livskvalitet ökat. 1 För mer information, besök 1. Silberstein S, Dodick D, Saper J, et al. The safety and efficacy of peripheral nerve stimulation of the occipital nerve for the management of chronic migraine. Poster presented at: 15th Congress of the International Headache Society; June 23-26, 2011; Berlin, Germany. CE marking does not necessarily indicate regulatory approval status for all markets. Please refer to the instructions for use for a full listing of indications, contraindications, warnings and precautions. ST. JUDE MEDICAL, the nine-squares symbol, and MORE CONTROL. LESS RISK. are trademarks and service marks of St. Jude Medical Inc. and its related companies St. Jude Medical Neuromodulation Division. All rights reserved. PNS ad sweden 185x125.indd 1 10/05/12 13:34 Migränbladet 4/12 5

6 DEBATT Den ojämlika neuro Under ett halvår har NHR, Epilepsiförbundet, Parkinsonförbundet, STROKE-Riksförbundet och Migränförbundet samarbetat för att ta fram rapporter, debattartiklar mm om den ojämlika neurologin i Sverige. Representanter för professionen har deltagit i arbetet. Samarbetet resulterade bland annat i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt den 10 september och rapporten Den ojämlika neurosjukvården. Rapporten kan beställas från Migränförbundets kansli. Utdrag ur pressmeddelande om rapporten Stora regionala skillnader i neurosjukvården patientföreningar kräver nationell satsning Stora regionala skillnader i tillgång till utbildade neurologer Det visar en ny rapport från Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Parkinsonförbundet, Epilepsiförbundet, Migränförbundet och Strokeförbundet Nu kräver de fem patientorganisationerna att regeringen gör en nationell satsning på neurosjukvården. Exempel på regionala skillnader i vården från rapporten Den ojämlika neurosjukvården: Det finns fyra-fem gånger så många utbildade neurologer i Västerbotten, Stockholm och Uppsala som i Gävleborg och Dalarna per capita. --- i alla delar av landet, säger Karl-Gunnar Skoog, förbundsordförande för Parkinsonförbundet. Det är inte rimligt att Sverige släpar efter andra länder när det gäller antalet utbildade neurologer per miljon invånare. Nu behövs en nationell samordning och satsning för att utbilda fler neurologer, säger Börje Vestlund, ordförande för Epilepsiförbundet. Hjärnan och nervsystemet är bland det mest komplexa som finns. Sjukdomar kopplade till hjärnan och nervsystemet ställer därför extremt höga krav på att den som ska behandla dem vet vad han eller hon gör. Nu behöver regeringen och landstingen säkerställa att alla inte bara de med mer kortvariga eller mindre komplicerade sjukdomar får rätt vård vid rätt tillfälle, säger Migränförbundets ordförande Ingemar Färm. För den som drabbas av stroke är det mycket viktigt att akutsjukvården fungerar. Det är fullständigt oacceptabelt att färre än varannan patient får avgörande behandling inom tre timmar på vissa sjukhus, medan andra lyckas ge denna vård till åtta av tio, säger Sven Andreasson, ordförande STROKE-Riksförbundet. De här stora regionala skillnaderna går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling, säger Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Regeringen borde ta ett nationellt ansvar liknande det som har gjorts inom cancervården för att samordna, ta fram riktlinjer och säkerställa att det finns tillräckligt med resurser och tillräckligt med utbildade specialister i neurosjukvården 6 Migränbladet 4/12

7 sjukvården Debattartikeln i Svenska Dagbladet Neurologiska vården är ett lotteri Livsfarliga anfall. Svåra förlamningar och långvariga sjukdomstillstånd. Allvarlig sömnbrist och minnesförlust. I Sverige lever minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Bland dem finns svåra sjukdomar som Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS, men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Hjärnsjukdomar är mycket komplexa att behandla. Ändå finns det allvarliga brister och stora regionala skillnader i den svenska neurologisjukvården. Nu behövs en nationell strategi och ökade resurser för att fler drabbade ska få den behandling de behöver. De framsteg som har gjorts inom forskning och behandling kommer inte stora patientgrupper till del. En ny rapport visar att det finns stora skillnader i tillgång till neurologisk kompetens och behandling i Sverige. Neurologtillgång. I Dalarna och Gävleborg finns det bara två (!) utbildade och kliniskt aktiva neurologer. I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det femsex gånger så många per capita. Sammantaget råder dock brist i de flesta landsting. Besöksmöjligheter. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Patientnöjdhet. I Västmanland och Blekinge är var femte Parkinsonpatient missnöjd med sin behandling. På Gotland och i Örebro är endast fyra procent missnöjda med sin medicinering. Rätt vård. I Västra Götaland fick hela 42 procent av patienterna med neurologisk sjukdom inte rätt vård vid rätt tillfälle. I Kalmar och Västerbotten var det endast 24 procent. Akutbehandling. På sjukhusen i Mölndal och Finspång kommer mer än 80 procent av strokepatienterna under avgörande behandling inom tre timmar, medan färre än varannan får det på till exempel Ryhov, Skellefteå eller Bollnäs sjukhus. Sammantaget är det ett lotteri vilken behandling man får om man drabbas av en neurologisk sjukdom. En vinstlott kan innebära ett rikt socialt liv, med fortsatt yrkeskarriär och god livskvalitet. Men nitlotten innebär en katastrof för den drabbade. Dessa stora regionala skillnader går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling. Sverige ska vara en forsknings- och välfärdsnation i världsklass. Då är det inte acceptabelt att vi totalt sett endast har 300 verksamma neurologer i hela Sverige. Det innebär i snitt ungefär hälften så många hjärn- och nervsjukdomsspecialister per miljon invånare som andra jämförbara europeiska länder. Svensk neurosjukvård hör idag till de sämst utbyggda i hela Västeuropa. Regeringen och landstingen behöver nu vidta kraftfulla åtgärder för att se till att vi får fler utbildade neurologer. Denna vecka samlas 5000 av Europas ledande specialister inom neurologi i Stockholm. Det är pinsamt att Sverige så uppenbart släpar efter i tillgången till neurologisk vård och behandling för människor som har drabbats av svåra hjärn- och nervsjukdomar. Men än värre är att behandling av neurologiska sjukdomar ständigt nedprioriteras. Ilskan och frustrationen bland såväl patienter som anhöriga och läkare har nu nått en gräns. Nio av tio patienter upplever att neurosjukvården i Sverige inte är på lika villkor. Vi behöver utöka och sprida den neurologiska kompetensen i hela Sverige för att klara av att ge patienterna den vård och behandling de förtjänar. Den som drabbas av MS, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke eller allvarlig migrän har minst samma rätt till vård som den som drabbas av benbrott, högt blodtryck eller magkatarr. Koncentrationen av neurologer till universitetsorterna är i sig ett bekymmer. Så länge det saknas ett nationellt utbildningsansvar så kommer skillnaderna att bestå. Ett huvudsyfte med en nationell strategi för neurologin skulle vara att se till att det finns utbildade specialister i hela landet. Det saknas nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom, ALS, stroke, migrän och epilepsi. På samma sätt som cancersjukvården har fått ett lyft sedan man tog ett nationellt ansvar för såväl finansiering som samordning, utbildning och riktlinjer, så borde dessa allvarliga hjärn- och nervsjukdomar tas på större allvar politiskt. Det är oacceptabelt att stora delar av neurologin på många håll i landet utförs av icke specialistutbildade läkare. Nu är det hög tid för socialminister Göran Hägglund att ta sitt ansvar och agera för en nationell strategi för behandlingen av hjärn- och nervsjukdomar. Öka likvärdigheten i neurovården. Minska skillnaderna i tillgång till behandling. Och stärk principen att alla i grunden ska ha samma rätt till vård oavsett diagnos, och oavsett var man bor! Förbundsordförandena Kathleen Bengtsson-Hayward, Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Karl-Gunnar Skoog, ParkinsonFörbundet, Sven Andreasson, STROKE-Riksförbundet, Börje Vestlund, Epilepsiförbundet, Ingemar Färm, Migränförbundet Migränbladet 4/12 7

8 Självhjälpsbaserad behandling via internet av återkommande huvudvärk hos ungdomar Huvudvärk är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn i skolåldern. Den är lika vanlig bland pojkar och flickor före puberteten. Sen drabbas flickor betydligt oftare av återkommande spänningshuvudvärk eller migrän. I skandinaviska länder har man noterat en ökad rapportering av frekvent huvudvärk (minst en gång i veckan) bland flickor i tonåren. Den har uppskattats till 7 44 % bland skolbarn i olika länder medan 1 2 % besväras av kronisk daglig eller nästan daglig huvudvärk. Prognosen för sådan huvudvärk är osäker både på kort och lång sikt. Förutom subjektivt obehag och lidande för individen, hänger återkommande huvudvärk samman med en ökad förekomst av depression, ångest, andra somatiska besvär, särskilt annan värk, men också nedsatt livskvalitet och social funktion, t.ex. ökad skolfrånvaro, minskade kamratkontakter, lägre fysisk aktivitet och ökad konsumtion av smärtstillande medicin. 8 % av skolbarn har migrän och % spänningshuvudvärk De vanligaste formerna av återkommande huvudvärk, som inte beror på annan bakomliggande kroppslig eller psykisk sjukdom, är huvudvärk av spänningstyp och migrän. I undersökningar i olika länder har nyligen rapporterats att cirka 8 % av barn och tonåringar besväras av migrän som varat minst tre månader. Förekomsten av spänningshuvudvärk är högre och varierar från 10 % till 25 %. Medicinsk behandling Vanligaste behandlingen är receptfria läkemedel med paracetamol eller s.k. NSAID-preparat (t.ex. ibuprofen eller naproxen) vid såväl migrän som spänningshuvudvärk. I svårare fall av migrän kan triptaner i tablett- eller sprayform prövas. Förebyggande läkemedelsbehandling kan ges om anfallen är särskilt frekventa. Självhjälpstekniker är verkningsfulla Återkommande huvudvärk har sedan länge sammankopplats med stressfaktorer i skolmiljön, på fritiden och i hemmet för barn och tonåringar. Sedan 1980-talet har forskningen visat att självhjälpstekniker baserade på att bryta negativa tankemönster ( nu kommer huvudvärken och inget kan jag göra åt den ) med s.k. kognitiva tekniker, avslappningsträning med eller utan hjälp av teknologi, s.k. biofeedbackapparatur, kan minska besvären betydligt. Den har visat sig mer effektiv om träningen ges i direkt kontakt med psykolog eller skolsköterska under ett par månader. I många fall kvarstår också uppnådd förbättring hos individen. Trots en väldokumenterad forskning får alltför få barn och tonåringar med frekvent huvudvärk optimal hjälp baserad på aktuell forskning. Undersökningar visar att skolbarn med migrän oftare har fått hjälp i sjukvården av läkare under sin uppväxt än de med spänningshuvudvärk. Man räknar med att cirka 25 % av barnen i grundskolan någon gång har sökt hjälp för sina besvär, ungefär lika många hos skolsköterska som skolläkare (i 15- årsåldern cirka 10 %). Något högre är siffrorna (25 40 %) för tonåringar med frekvent migrän eller spänningshuvudvärk som varat minst ett år. Mot denna bakgrund har mer kostnadseffektiva behandlingsformer utvecklats och utvärderats med goda resultat, t.ex. behandling i grupp inom skolhälsovården av skolsköterska eller psykolog. Då återkommande huvudvärk är mycket vanlig bland barn och ungdomar och resurserna för psykologisk behandling är begränsade, har andra former prövats i forskning, t.ex. baserad på internet eller begränsat telefonstöd. Liknande forskning har gjorts på barn och tonåringar med återkommande mag- eller huvudvärk i Canada, USA och Tyskland med lovande resultat. Begränsat stöd har t.ex. givits av professionell person via telefon eller e-post (2 3 timmar totalt). Kompletterande CD-romskiva med avslappningsövningar i självhjälpsform har visat sig kunna förbättra behandlingsresultatet i klinisk praxis också för barn i 7 års ålder och äldre. Av stor vikt är att tonåringar som erbjudits internetbaserad behandling har föredragit den framför traditionell klinisk behandling, eftersom den ger större flexibilitet vid hemträning och inte medför behov av kliniska besök med transport- och behandlingstid och kostnader för föräldrar. Idag har nästan alla ungdomar tillgång till dator eller smartphone/iphone och kan logga in på server, genomföra och träna på uppgifterna i internetbaserat program när det passar dem bäst under dagen. Behandlingen har därför en stor potential att kunna nå fram till en betydligt större grupp individer med frekvent huvudvärk som skulle föredra en sådan behandling och alltför sällan får systematisk effektiv hjälp i hälso- och sjukvården. Bo Larsson Artikelförfattare är Bo Larsson, leg. läkare, professor vid Regionsenter for barn og unges psykiske helse (RBUP), Norges teknisknaturvitenskapelige universitet (NTNU) Trondheim, Norge. Redaktionen har kortat och bearbetat artikeln något. Bo har tidigare medverkat i Migränförbundets ungdomsprojekt och var en av föreläsarna på Migrändagen den 12 september. Han har förmedlat kontakt med Skolsköterskeföreningen, som förbundet ska försöka hitta bra samarbetsformer med. 8 Migränbladet 4/12

9 Från skolhälsovård till elevhälsa Elevhälsan, som tidigare hette Skolhälsovård, regleras formellt i skollagen, som trädde i kraft I den bestäms att alla skolor ska erbjuda elevhälsa. Inriktningen ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Skolverket är ansvarig myndighet. Elevhälsan är samtidigt en hälso- och sjukvårdsverksamhet och då är det Hälso- och sjukvårdslagen, som gäller. Socialstyrelsens riktlinjer för elevhälsan/skolhälsovården är från 2004 och betraktas som föråldrade och håller på att ses över. Socialstyrelsen har tillsynsansvaret för all hälso- och sjukvård. För all hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas en vårdgivare. Normalt är det kommunerna, som är vårdgivare, när det gäller elevhälsan. Vårdgivaren ska utse en verksamhetschef som har ansvar för verksamheten. Verksamhetschefen är den person, som elever, föräldrar och personal ska vända sig till, när det gäller frågor om verksamheten. Elevhälsan i Skollagen 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, - - -, gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 27 Varje elev i grundskolan, ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras i förskoleklassen Varje elev i gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Riksföreningen för skolsköterskor Riksföreningen för skolsköterskor är en ideell medlemsförening för legitimerade sjuksköterskor som arbetar eller har arbetat som skol- Migränbladet 4/12 sköterskor. Föreningen har ca medlemmar. Föreningen är en sektion i Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och ger ut tidningen Skolhälsan och anordnar en årlig kongress. Förbundet har sedan lång tid haft ett visst samarbete med Skolsköterskeföreningen. Den 7 november träffade förbundets ordförande Skolsköterskeföreningens ordförande Karina Karlsson och professor Bo Larsson för att diskutera innehåll och former för samarbete i fortsättningen t.ex. i form av ett gemensamt projekt. Britt Karls är Migränförbundets rådgivare om elevhälsa. Britt Karls. Britt är skolsköterska i Säter och är sedan i somras Migränförbundets rådgivare, när det gäller elevhälsa. Du kan komma i kontakt med Britt om du hör av dig till förbundskansliet. Tycker du att du har fått fel behandling? Våra medlemmar framför ofta att de blivit dåligt behandlade inom hälso- och sjukvården. Det vanligaste klagomålet är att man tycker att läkare och sköterskor har dålig kunskap om migrän samt att man nonchalerar de frågor som man för fram. Erfarenheten är att elevhälsan har större beredskap att ta hand om huvudvärksproblem än hälso- och sjukvården i övrigt. Sannolikt beror det på att det finns en närmare kontakt mellan skolan som arbetsplats och elevhälsan än vad det finns i samhället i övrigt. Vart vänder du dig? Om du tycker att du har fått fel behandling ska du i första hand vända dig till den mottagning där du blivit behandlad. Vänd dig till verksamhetschefen, som är skyldig att låta utreda vad som hänt. De är också skyldiga att tala om vad de kommer att göra för att händelsen inte ska upprepas eller för att samma skada inte ska inträffa igen. Patientnämnden Har du varit med om något i vården som gjort dig ledsen, arg, besviken eller upprörd eller inte fått en tid till läkare inom vårdgarantins gränser? Då vänder du dig till patientnämnden en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i varje landsting eller region. Du kan framföra dina synpunkter, rådgöra och få vägledning av en handläggare om den hälsooch sjukvård som bedrivs av landsting eller kommun. Kontaktuppgifter till patientnämnden finns på landstingets eller regionens webbplats. Patientnämnden hanterar även klagomål mot elevhälsan. Lex Maria Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Denna regel kallas lex Maria. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska sprida information till vårdgivare om de anmälda händelserna samt vidta de åtgärder som anmälningarna motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet. Lex Maria gäller även elevhälsan. 9

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Förhinder Sensus lokaler, Norrgatan 15, Växjö Måndag den 26 november kl 13.00-16.30 och

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET 1 Svenska Migränförbundet, -04-08 Förslag till VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET - Verksamhetsplan och budget presenteras i ett sammanhållet dokument. Under varje resultatenhet presenteras verksamheter (projekt)

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Att leva hela livet 2014

Att leva hela livet 2014 Att leva hela livet 2014 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 13 14 NOVEMBER Arrangörer Dalheimers hus Social resursförvaltning/göteborgs Stad Björkbacken rehabilitering och aktivering SDF

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän AstraZeneca AB 2009 Denna skrift är framtagen av AstraZeneca AB i samarbete med Mattias Linde, verksamhetschef vid Cephalea Huvudvärkscentrum i Göteborg. Tryck:

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013

Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013 Svenska Migränförbundet Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013 Migränförbundets stämma har varje år antagit verksamhetsplan och budget, som gällt det innevarande året. Eftersom en stor

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer