Bekämpningsplan för jätteloka. (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen
|
|
- Rickard Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen
2 Samhällsbyggnadskontoret 2011 Text och bild: Ann-Charlotte Abrahamsson Kartor och layout: Jörgen Vargmark för Jätteloka i Halmstads kommun har tagits fram inom ett LONA-projekt genom medfi nansiering från statliga bidrag till lokal naturvård.
3 Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet och har sedan dess spridit sig och går numera att hitta förvildad i framförallt i södra och mellersta Sverige samt längs Östersjökusten. Lokan är mycket konkurrenskraftig och kan bilda stora bestånd. Konkurrenskraften gör att lokan tränger undan den naturliga vegetationen på platsen och kan utgöra ett hot mot områden med höga naturvärden. Jättelokans växtsaft kan ge brännskador på hud hos människor. På grund av växtens goda spridningsförmåga, dess starka konkurrenskraft, möjlig påverkan på biologisk mångfald och faran för människor vid berörig av växten, är det vikigt att jättelokan bekämpas. Sverige har genom ratifi cering av FN: konvention om biologisk mångfald 1993 förbundit sig att motverka introduktion av främmande arter som kan leda till konsekvenser för den biologiska mångfalden beslutade Statens Jordbruksverk om en föreskrift om bekämpning av jätteloka (SJVFS 1998:31). I författningen föreskriver Statens Jordbruksverk med stöd av 2 och 4 i förordningen (1995:681) om växtskydd mm, att kommunen eller länsstyrelse i samråd med kommun kan upprätta en bekämpningsplan n. Om en bekämpningsplan fi nns kan länsstyrelsen fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att bekämpa växten. Både nationellt och internationellt har vikten av bekämpning av jätteloka uppmärksammats på senare tid tog EU fram ett förslag till en strategi för att bekämpa invaderande arter, däribland jätteloka. Naturvårdsverket har tagit fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (Rapport 5910) och bilaga G5 anger hur arbetet med jätteloka kan bedrivas. Inom Halmstads kommun fi nns jättelokan på fl era platser. Mot bakgrund av ovanstående och att Falkenbergs kommun sedan 2006 kontinuerligt har bekämpat jättelokan uppstod behovet av att hindra ytterligare spridning av växten. Halmstads kommun tog fram ett projektförslag som beviljades statliga medel, sk LONA-bidrag från Länsstyrelsen i Halland. Projektet syftar till att kartlägga jättelokans utbredning, ta fram en bekämpningsplan för Halmstads kommun och intensifi era insatserna för bekämpning av växten. 3
4 Beskrivning av jätteloka Jättelokan är en mycket stortväxt ört som kan bli två-fyra meter hög. Stjälken kan bli på uppemot tio centimeter i diameter och bladen en meter breda. Den blommar i juli-augusti. De vita blommorna sitter i fl ockar på närmare en halv meter i diameter. Den har en pålrot, cm lång, som är ganska grov och något förgrenad. Ungefär vid markytan sitter tillväxtanlagen. Arten räknas som tvåårig. En enda planta kan producera upp till frön. Fröna kan ligga i jorden och vänta på att gro i minst sju år. Man får räkna med att hålla utkik efter eventuella fröplantor i upp till 10 år. Jättelokan förökar sig inte vegetativt (dvs med utlöpare elller dyl) utan enbart med frön. Fröerna kan spridas till nya platser via människor och djur som transporterar dem till nya platser. En annan effektiv spridningsväg är vatten då fröerna fl yter och kan spridas långt. Jättelokan föredrar öppna platser och spridningen av växten hämmas något av skuggande träd. Lokans växtsaft kan vara skadlig för människor och ge upphov till hudskador vid kontakt och exponering av solljus. Växtens utseende, med vackra blommor och blad, och dess fantastiska storlek kan medverka till att ovetande plockar blomman och barn kan lockas till att leka med och inunder växten. Jättelokor vid Haverdalsbro sommaren Knopp av jätteloka Vårens första blad Avbruten stjälk med en femkrona som jämförelse 4
5 Syfte med bekämpning Det fi nns tre huvudsakliga skäl till att bekämpa jättelokan. Det första är växtens farlighet. Växtsaften innehåller furokumariner vars ämnen påverkar hudens känslighet för solljus. Får man växtsaft på sig och vistas i solen kan brännblåsor uppstå. Speciellt utsatta är barn, som kan få för sig att leka i den spännande skogen. Det andra skälet är att jättelokan inte är ursprunglig i Sverige och kan på kort tid ta över stora arealer. Växten ställer inga stora krav på jordmån och sprider sig effektivt med frön. Jättelokan kan bidra till minskad biologisk mångfald och utgöra ett hot mot värdefulla naturmiljöer. Ekonomiska aspekter är det tredje skälet att bekämpa jättelokan. Massförekomst av jätteloka ökar kostnaderna för skötsel och restaurering av områdena. Eventuell inkomst från den utkonkurrerade vegetationen kan falla bort. Välbesökta naturoch rekreationsområden kan minska i värde. Kostnader för samhället i form av vårdkostnader för behandlingar av hudskador kopplade till jätteloka. Nya växtplatser som upptäcks och bekämpas tidigt minskar växtens spridningsmöjligheter. Att bekämpning sker innan massförekomst innebär en lägre kostnad för bekämpningen genom färre lokor att bekämpa och under en kortare tidsperiod. För att med framgång bekämpa jättelokan krävs att insatserna sker kontinuerligt, strukturerat och samordnat och att alla berörda tar sitt ansvar. Uppföljning av växtplatser och bekämpningsresultaten måste ske under lång tid framöver pga växtens långlivade frön. Bekämpning I första hand bör någon form av mekanisk bekämpningsmetod användas. Av hänsyn till natur och miljö ska kemiska bekämpningsmedel så långt som möjligt undvikas. Ett miljövänligare alternativ kan möjligen vara att strö salt över pålroten efter lieslåtter eller rotkapning. Mekanisk bekämpning Den mekaniska bekämpningen går till stor del ut på att svälta ut jättelokorna. Genom att förstöra de ovanjordiska delarna, tvingas rötterna använda lagrad näring till att bilda nya växtdelar och växten tröttas ut efter hand. Oavsett vilken metod som används, måste man alltid se till att förstöra eventuella blomställningar. Annars kan frön eftermogna och göra arbetet ogjort. Slåtter Jättelokorna slås bäst med lie, speciellt om det är många plantor. En roterande klinga är olämplig, eftersom en dimma av växtsaft virvlas upp. Plantorna bör slås när de är cirka halvmetern höga, men man kan även vänta tills de börjar blomma. Då förlorar de så mycket kraft att de förhoppningsvis dör. Bestånden bör slås cirka tre gånger på ett år, eftersom plantorna sätter nödskott. Avhuggna delar kan ligga kvar, bortsett från eventuella blomställningar med mogna frön. Lokan får inte ges möjlighet att sätta frö. En nackdel med att slå är att lokan troligen är den växt på platsen som snabbast återhämtar sig. Därmed kan den tom förstärka sin dominans efter ingreppet. Rotkapning och uppgrävning Rotkapning är en effektiv metod. Pålroten kapas av några centimeter under tillväxtpunkten, vilken sitter i eller strax under markytan, vid övergången mellan rot och stam. Det görs med hacka eller spade. Metoden är lättast att tillämpa tidigt på året, innan plantorna blivit för stora. Fördelen är att växten dör. Har man tillräckligt med tid kan man totalutrota växten på detta sätt. Handlar det om relativt få plantor, eller om plantorna är så små att rotkapning är svårt, kan ett alternativ vara att gräva upp hela växten. Det ger samma effekt. 5
6 Jordbearbetning Jättelokan är känslig för traditionell jordbearbetning och fi nns sällan i brukad mark. Plöjning, användning av kultivator eller jordfräs fungerar utmärkt. Möjligen ger detta en bättre effekt än både slåtter, grävning och rotkapning. Men självklart ska jordbearbetning inte användas på mark som hyser värdefull vegetation. Däremot kan det vara en lämplig åtgärd på mark där jättelokan tagit över helt och hållet. Kemisk bekämpning Kemisk bekämpning av jättelokor sker med preparat baserade på ämnet glyfosat, dvs roundup och liknande. Dispens kan ges för kemisk bekämpning av jätteloka i skyddszoner (kontakta länsstyrelsen) och mark i träda (kontakta Jordbruksverket). Glyfosat bör inte användas närmre än sex meter från vattendrag, vilket begränsar användningen vid många jättelokaförekomster. Kemisk bekämpning ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel SNFS 1997:2. Vid kemisk bekämpning av jättelokan är det olämpligt att spruta. Sprutar man dör all växtlighet och man får ett stycke barmark. Frön av jätteloka, som med största sannolikhet fi nns i marken, kan då gro utan konkurrens och tar snabbt över området. Resultatet kan alltså bli att jättelokorna gynnas. Istället för att spruta stämplar eller avstryker man plantorna. Stämpling innebär att en skaftförsedd svamp eller liknande används för att pressa på en liten mängd av bekämpningsmedlet på plantan. Det är särskilt lämpligt på små plantor i stora bestånd tidigt på våren. Vid avstrykning används en sorts penselverktyg till att stryka bekämpningsmedel på delar av större plantor. Tidpunkt Bekämpningen bör påbörjas tidigt på säsongen. Även ur arbetssynpunkt är det att föredra då små vårplantor är lättare att ha att göra med. En annan möjlig tidpunkt är vid blomningen. Jättelokan satsar då alla resurser på blomning. Man måste dock vara mycket uppmärksam på var blomställningarna hamnar, så att fröerna inte får chansen att utvecklas klart. Blomställningarna bör stoppas i sopsäck och tas med från platsen eller alternativt brännas på platsen. Uppföljning av bekämpningen bör pågå till sent på året eftersom lokan kan sätta nödskott och att det kan komma upp enstaka höstplantor. Prioritet Det primära med bekämpningen är att förhindra fröspridning. Kontinuerlig bekämpning varje år ska ske och på grund av frönas långa livslängd bör uppföljning göras i ca tio år efter att lokan har försvunnit från platsen. Inventeringsmetod Under 2010 och 2011 gjorde kommunekolog vid samhällsbyggnadskontoret en översiktlig kartläggning av jättelokan i Halmstads kommun. Kartläggningen består av information från markägare, tips från allmänhet, platsbesök och visuell inventering från väg. Kartläggningen är inte en fullständig inventering av hela kommunen men ger en i nuläget fullgod bild av jättelokans utbredning i kommunen. 6
7 Jättelokans utbredning i Halmstads kommun I Halmstads kommun är jättelokans utbredning huvudsakligen koncentrerade till kommunens nordvästra del. Översiktskarta över jättelokans utbredning i Halmstads kommun
8 Det största sammanhängande beståndet finns längs ån Skintan som rinner genom Haverdals naturreservat och mynnar ut i havet vid mellan Haverdal och Villshärad. Haverdals naturreservat är avsatt som reservat för att bevara ett för den halländska kusten särpräglat sanddynlandskap. Längs ån Skintan bedöms jättelokan ha en utbredning på ca 5 km från havet upp till Bromans på fastighet Haverdal 13:1 i norr. I det östliga biflödet Vrånglabäcken, som flyter ihop med Skintan strax söder om Haverdalsbro, uppskattas jättelokan finnas spridd längs en ca 2 km lång sträcka. Området är betydelsefullt för den vetenskapliga naturvården och för friluftslivet. Haverdals naturreservat är också ett utpekat Natura 2000-område tackvare sina höga naturvärden. Jättelokan har massförekomst vid Haverdalsbro och spridningen till omgivande marker pågår kontinuerligt då inga samordnade bekämpningsinsatser görs på platsen. Jättelokans utbredning längs ån Skintan
9 Suseån rinner genom Halmstads kommuns nordvästra del och mynnar ut i havet söder om Grimsholmen i Falkenbergs kommun. Längs Suseån återfi nns jätteloka ställvis intill ån från Kvibille till kommungränsen mot Falkenberg i norr. Jättelokans utbredning längs Suseån
10 I Steninge har två platser hittats där jättelokan har spridit sig till större områden. Växtplatsen på fastigheterna Stening 10:1 och Steninge 2:2 ligger i anslutning till Undarsmosse. På fastigheten Steninge 11:3, söder om Steninge kyrka, fi nns ett kraftigt bestånd av jätteloka som spridit sig till angränsande skogsparti på grannfastigheten Steninge 1:2. Steninge Karta över jätteloka lokaler i Steninge och Skintaby I Halmstads kommun har jätteloka hittats i och i anslutning till tätorterna Getinge, Gullbrandstorp, Åled, Sennan och Halmstad. I Getinge samhälle fi nns jättelokor intill Suseån och i vägslänt längs Fabriksleden. Båda fastigheterna Getinge-Brogård 2:5 och Hörsås 2:94 ägs av Halmstads kommun. 10
11 I Gullbrandstorp har enstaka exemplar av jätteloka hittats längs kustvägen öster om Styrdals gård samt i åkerkant på fastighet Gullbrandstorp 8:1, intill bebyggelsen i Gullbrandstorps östra del. Gullbrandstorp Onsjö I Sennan växer jättlokor på banvallen till Nässjöbanan (fastighet Vrenninge 4:6) och i en trädgård som gränsar till järnvägen på fastighet Vrenninge 4:76. Enligt uppgift bekämpar ägare till Vrenninge 3:7 och Sten 5:3 årligen jätteloka i grönområden längs ån Sennan, bakom husen längs Stensvägen i Sennan. Enstaka jättelokor växer i ett dike ca 200 meter sydväst om Enslövs kyrka i Åled, på fastigheten Enslöv 14:1. På två ställen inom fastighet Eketånga 24:1 i Söndrums industriområde i Halmstad fi nns jättelokor. Enstaka plantor har bekämpats i småbåtshamnen söder om avloppsreningsverket i Halmstad (fastighet Halmstad 1:5) samt hos en privatperson på fastighet Tonen 8 i Trottaberg. Övriga identifi erade växtplatser i kommunen är enstaka mindre förekomster med ett fåtal plantor på respektive plats. Information om växtplatserna fi nns digitalt i kommunens GIS-system SOLEN. 11
12 ensomfattning en gäller all mark inom Halmstads kommun som omfattas av områden enligt 2 i Statens jordbruksverks föreskrift om bekämpning av jätteloka (SJVFS 1998:31). Föreskrifterna ger Länsstyrelsen möjlighet att förelägga markägare och nyttjanderättsinnehavaren att bekämpning av jätteloka ska ske inom följande områden: Område som är värdefulla ur natursynpunkt Annat område där det påkallat av allmänt intresse För att hindra spridning till annan fastighet Då jättelokan växer intill vattendrag och där det därför föreligger risk för fröspridning med vattnet till område enligt ovan Prioritering mellan växtplatserna I Halmstads kommun ska bekämpning av jätteloka prioriteras i följande områden: längs vattendrag områden med höga naturvärden områden med betydelse för rekreationen miljöer där barn kan antas vistas Denna prioritering innebär i dagsläget att kända bestånd av jätteloka längs Skintan, Suseån och Sennan ges högsta prioritet liksom kända bestånd inom tätbebyggda områden. Bestånd i anslutning till Undarsmosse i Steninge är också prioriterade då spridning av jättelokan kan påverka områdets höga naturvärden. Ansvarsförhållanden Enligt 2 SJVFS 1998:31 kan länsstyrelsen som ett led i bekämpningen av jättelokan besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare ska vidta för att bekämpa växten på fastigheten. Vitesföreläggande kan komma i ifråga om de åtgärder som länsstyrelsen beslutat inte utförs inom ålagd tid. Länsstyrelsen kan även genom anlitad entreprenör utföra bekämpningen på fastighetsägarens bekostnad, vid behov med polisiär handräckning. Längs allmänna vägar är det Trafi kverket som ansvarar för borttagning av jätteloka inom vägområdet. Längs kommunala vägar har kommunen ansvaret. Längs enskilda vägar fi nns inget vägområde men här har respektive fastighetsägare ansvar för bekämpningen. Teknik- och fritidsförvaltningen ansvarar för drift och skötsel av planlagd allmänplatsmark och bekämpar kontinuerligt jätteloka på kommunens mark. Övrig kommunal mark ansvarar samhällsbyggnadskontoret för. Om växten inte bekämpas i anslutning till prioriterade områden eller andra områden där det är påkallat av allmänt intresse, eller där växten riskerar att sprida sig till annan fastighet, kan kommunen ansöka hos länsstyrelsen om föreläggande att bekämpa jättelokan. 12
13 Källor Bekämpning av jättelokan, Informationsskrift, Naturvårdsverket, 1990 Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper, Rapport 5910, Naturvårdverket, 2008, ISBN pdf Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) (SJVFS 1998:31), Statens Jordbruksverk 1998 The Gaint Hogweed Best Practice Manual, Guidelines for the management and control of an invasive weed in Europe, C. Nielsen m.fl, 2005, ISBN Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt databas om giftiga växter: Giftiga-vaxter/ SLU s Informationsdatabas om ogräsbekämpning: The European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS) Virtuella fl oran: ora/di/apia/herac/heraman.html 13
14
Inledning Beskrivning av jätteloka:
Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet
Läs merBekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun
VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra
Läs merBEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN
Ansvarig: Enhetschef Antagandedatum: 2017-08-15 101 Gäller från: 2017-08-15 Revideras: vid behov BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN Tekniska förvaltningen, Markaryds kommun, 2017-06-30 Sammanfattning Jätteloka
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merPROTOKOLL Fritidsnämnden 2016-03-17
sid 1 av 19 Plats och tid: Årydssalen, klockan 13:15 15:25, ájournering 14:35-14:50 Beslutande: Andreas Saleskog Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M), t.o.m. 21 Siri Näslund Ledamot (S) Anna Kälvestam
Läs merHar du jätteloka på din tomt eller mark?
Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar
Läs merKils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum
1(5) Miljö- och byggnadsförvaltningen Bekämpningsplan Katarina Karlsson, 0554-191 40 2010-02-10 Katarina.karlsson@kil.se Naturvårdssamordnare Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merPublikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merHandlingsplan för Ängelholms kommun avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Handlingsplan för Ängelholms kommun 2018-2027 avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Foto: Ängelholms kommun Godkänd av Kommunstyrelsen 2018-06-13 Godkänd av Myndighetsnämnden 2018-05-31
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merSpånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
Läs merSlutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun
Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Hilde Herrlund, Ingela Danielsson Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun December 2014 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte...4
Läs merMalmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning
Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Mål 1 Tillstånd eller anmälan 2 Bedömningsgrunder 2 Tomtmark 3 Parker, trädgård och grönområden 4 Idrotts- och fritidsanläggningar
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merRiktlinjer kemisk bekämpning
Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merUtvecklad talan i överklagande
2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merHur påverkar träd och skugga våra greener?
Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merBeslutad av kommunstyrelsen , 92. Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun
Beslutad av kommunstyrelsen 2011-04-11, 92 Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun 2012 2021 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Förutsättningar och bakgrund... 3 Ekologi och spridning...
Läs merGavleån. En ren kraftkälla för Gävle
Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd
Läs merStrand ett gemensamt ansvar
BILAGA 1 Datum 2011-06-17 501-394-11 1(5) Caroline Bernander Naturvård Tfn: 0498-29 20 47 Region Gotland/Gotlands kommun Helena Andersson Ledningskontoret, samhällsbyggnadsenheten 621 81 VISBY Statligt
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merHalmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER
Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Innehållsförteckning 1.
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merSpridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merNATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp
NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merMål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merGynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop
Läs merKommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30
1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Läs mer