Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika"

Transkript

1 Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika Rapport från Läkemedelsverket i samarbete med Uppsala Universitet Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 1 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet:

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 4 3 Syfte Specifika frågeställningar 5 4 Metod Fokusgruppsintervjuer Trovärdighet i kvalitativa studier Rekrytering och urval Datainsamling och analys Pilottest intervjumanual Genomförande Analys av insamlad data 9 5 Resultat Vad ungdomar vet och inte vet Ungdomarnas kännedom av receptfria läkemedel Ungdomarnas frågor om receptfria läkemedel Hur ungdomar påverkas Vad formar inställningen Föräldrar Kamrater Designen och färgen på läkemedelsförpackningen Kunskapskällor Föräldrar Förpackningen och bipacksedeln Apoteket och sjukvårdsrådgivningen Kamrater Internet Reklam Hur ungdomar gör Eget bruk Skillnader mellan kön och individer Ökad användning 20 2

3 5.3.4 Andra användningsområden än avsett Vad ungdomar tycker Uppfattningar om tillgänglighet Uppfattningar om faror med läkemedel Uppfattningar om näthandel Vad kan göras Ungdomarnas råd till en kamrat som använder för mycket läkemedel Undervisning Budskap till Läkemedelsverket 28 6 Metoddiskussion 30 7 Konklusion En slentrianmässig användning Olika användning hos flickor och pojkar Möjliga orsaker till ökad användning av smärtstillande Beteendet grundläggs i hemmet Kunskap och information 32 Referenser 33 Bilaga 1 34 Bilaga 2 35 Bilaga

4 1 Sammanfattning I syfte att undersöka ungdomars inställning till och uppfattning om receptfria läkemedel, med fokus på analgetika, har en kvalitativ intervjustudie utförts på uppdrag av Läkemedelsverket. Hösten 2011 genomfördes tio fokusgruppsintervjuer med totalt 77 gymnasieungdomar runt om i landet, de flesta från årskurs ett, men årskurs två och tre var också representerade. För att få ett brett erfarenhetsfält valdes klasser med studieförberedande liksom yrkesförberedande inriktning, i större städer, förorter och mindre städer och med stor geografisk spridning. Hälften av grupperna var blandade med både pojkar och flickor och hälften var antingen pojkar eller flickor. Gruppintervjuerna leddes av en moderator och en observatör och spelades in på ljudfil efter ungdomarnas samtycke. Inför analysen skrevs intervjuerna ut ordagrant. Texten bearbetades genom kodning och sortering enligt vedertagna metoder inom kvalitativ forskning. Resultatet visar att ungdomar är väl bekanta med receptfria läkemedel, framför allt med smärtstillande preparat. Hur de använder läkemedlen har oftast formats av hur deras föräldrar behandlade dem när de var små och hur föräldrarna själva behandlar sina egna symtom. Attityder till läkemedel tycks således grundläggas tidigt. Tillgången till läkemedel fick ungdomarna oftast från hemmet. Många ungdomar ser receptfria läkemedel som något ofarligt och användningen sker på ett oreflekterat sätt. En frekvent användning kan ske utan att ungdomen är medveten om det. Några ungdomar nämnde att smärtstillande kan användas för att bli lugn eller för att sova på. Det bör dock påpekas att de flesta ungdomar använder receptfria läkemedel på ett sunt sätt. Att flickor använder smärtstillande ingår i ett normalt vardagligt beteende. Flickor är också mer öppna med sin användning och pratar med varandra om den och har nästan alltid med sig smärtstillande läkemedel till skolan. Pojkarna pratade generellt inte om receptfria läkemedel och hade sällan med sig tabletter till skolan. Eftersom receptfria läkemedel upplevdes som välkända var det få ungdomar som initialt kände behov av undervisning om dem i skolan. Under fokusgruppsintervjuerna skapades dock ett intresse bland ungdomarna och många menade att det kunde vara bra om skolan gav information om läkemedel och diskuterade vad sådan information skulle innehålla och hur den skulle presenteras. Många ungdomar berättade att de uppskattar att de får information om nya receptfria läkemedel via reklam. Internet sågs som en informationskanal av de flesta, men det fanns också ungdomar som inte var vana att söka på Internet och kände sig osäkra på om de skulle kunna hitta tillförlitlig information. Ungdomar ville söka fakta om läkemedel och då kunna besöka tillförlitliga sidor på Internet. Några, främst pojkar, uttryckte att de hellre sökte information om andra personers erfarenheter av läkemedel. 2 Bakgrund Den 1 juli 2009 upphörde det svenska apoteksmonopolet, och senare samma år, 1 november, öppnades även marknaden för försäljning av receptfria läkemedel i allmän handel (Regeringskansliet; Läkemedelsverket, 2010). Ett viktigt skäl till reformen var, enligt Socialdepartementet, att man ville öka tillgängligheten av läkemedel för allmänheten. För att sälja receptfria läkemedel krävs en anmälan till Läkemedelsverket. Den som säljer receptfria varor ska själv kontrollera sin verksamhet, så kallad egenkontroll, enligt ett upprättat egenkontrollprogram. Uppföljning av egenkontrollen ska skötas av kommunen, övergripande tillsyn 4

5 sköts av Läkemedelsverket. För att sälja läkemedel i allmän handel måste kunden vara minst 18 år. Någon sådan åldersgräns finns inte för försäljning av läkemedel på apotek. Vilka läkemedel som får säljas utanför apotek fastställs av Läkemedelsverket. Kriterier för sådana läkemedel uppges vara att de är lämpliga för egenvård, att allvarliga biverkningar är sällsynta samt att de är lämpliga med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan (SFS, 2009:730). Under vintern 2010/11 publicerade Svenska Dagbladet en artikelserie om användningen av receptfria läkemedel. I en av artiklarna uppmärksammades att när ungdomar överdoserar läkemedel sker det oftast med smärtstillande preparat, och i en annan artikel beskrevs att ungdomar ofta använder analgetika flera gånger i veckan (SvD, 2010a-b). I Läkemedelsverkets allmänna uppdrag ingår att kartlägga och analysera läkemedelsanvändningen i Sverige. Just nu pågår en omfattande undersökning som syftar till att beskriva effekter av omregleringen av försäljning av läkemedel. Undersökningen är uppdelad i flera delar och ett delprojekt handlar om de receptfria läkemedlen. Inom delprojektet kommer man att ta fram data över hur allmänheten använder receptfria läkemedel samt undersöka vad som finns dokumenterat när det gäller bieffekter och intoxikationer. Dessutom vill man rikta speciellt fokus på ungdomar och deras användning av receptfria läkemedel. Idag saknas det forskning om hur ungdomar förstår och använder receptfria läkemedel. Dock finns en allmän uppfattning utifrån bland annat media att ungdomar och deras syn på läkemedel innebär en särskild problematik och därför önskar man få mer kunskap i denna fråga. Initiativ togs därför till en intervjuundersökning bland ungdomar i Sverige för att generera välunderbyggda hypoteser. Resultatet från denna undersökning planeras i ett nästa steg kunna ligga till grund för en bredare enkätundersökning bland landets ungdomar. Dessutom planeras att det insamlade materialet skulle användas för publicering i lämplig vetenskaplig tidskrift. 3 Syfte Det övergripande syftet med föreliggande projekt var att studera och analysera ungdomars inställning till och uppfattning om receptfria läkemedel med fokus på analgetika. 3.1 Specifika frågeställningar 1. Hur tänker ungdomar kring sin egen (och andras) användning av receptfria analgetika och andra receptfria läkemedel? 2. Vilka olika uppfattningar om tillgänglighet, farlighet, effekt, näthandel med fokus på receptfria analgetika finns bland ungdomar? 3. Finns det skillnader i hur ungdomarna ser på de olika inköpsställena för receptfria läkemedel, dvs. detaljhandel, apotek och näthandel? 5

6 4 Metod Baserat på syftet och frågeställningarnas karaktär har en kvalitativ forskningsansats används. Kvalitativa forskningsmetoder utvecklades först inom human- och socialvetenskaperna men har alltmer kommit att etableras inom medicinsk vetenskap (Malterud, 2001a). Med kvalitativa metoder kan man förstå faktorer som inte kan påvisas eller är svåra att påvisa med kvantitativa enkätmetoder, som till exempel hur människor tänker, upplever, känner och uppfattar sin omgivning (Patton, 1990; Malterud, 2001a; Thörn, 2001). Dessa metoder omfattar olika strategier för en systematisk insamling, organisering och tolkning av textmaterialet som insamlats genom samtal eller observationer (Malterud, 2001b). Data för analys samlas in genom t.ex. semistrukturerade intervjuer med enskilda individer eller grupper. 4.1 Fokusgruppsintervjuer Utifrån studiens syfte, att förstå hur ungdomar tänker kring frågor som berör receptfria läkemedel, har data insamlats med fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuer kan vara lämpliga vid alla stadier av ett forskningsprojekt, men är särskilt användbara när man vill inhämta kunskap om ett område där kunskapen är begränsad (Kitzinger, 1995). Inom hälso- och sjukvård används fokusgrupper bland annat för att undersöka allmänhetens förståelse och upplevelser av sjukdom, sjukvård och hälsobeteenden (Kitzinger, 1995). En fördel med att använda fokusgruppsintervjuer med ungdomar är att de ofta känner sig tryggare och mer bekväma än vid enskilda intervjuer (Patton, 1990). En fokusgruppintervju är en intervju genomförd med en definierad grupp av individer avseende ett specifikt ämne eller område (Patton, 1990). En grupp, vanligtvis bestående av 5-10 personer med gemensam bakgrund, deltar i intervjun under 1 2 timmar. I en given studie genomförs ett antal olika fokusgrupper med syftet att identifiera skilda perspektiv och förstärka de mönster som avtecknar sig (Patton, 1990). I motsats till en serie individuella intervjuer kan deltagarna i en fokusgrupp höra varandras svar och ytterligare kommentera, utveckla och komplettera sina svar. Syftet är att samla in högkvalitativ data i ett socialt sammanhang där individer kan väga och värdera sina uppfattningar gentemot andras (Patton, 1990). En styrka med att använda fokusgrupper är den interaktionsprocess som uppstår och som stimulerar informanternas minnen, diskussion och debatt (Kitzinger, 1995; Wibeck, 2000). 4.2 Trovärdighet i kvalitativa studier Som i kvantitativ forskning finns det också inom kvalitativ forskning ett antal olika strategier för att säkra god kvalitet och öka tillförlitligheten i studien. Den här studien har genomförts av forskare med god erfarenhet av kvalitativa metoder och arbetet har bedrivits enligt de kvalitetskriterier som har identifierats av Guba och Lincoln (1989): trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. I strävan efter trovärdighet har datainsamling och analys genomförts så noggrant som möjligt, och av flera forskare som samarbetar. Forskningsprocessen beskrivs nedan i detalj för att underlätta förståelsen och säkra studiens pålitlighet. Trovärdighet säkras genom citat vilka visar att resultaten bygger på studiematerialet. Överförbarheten refererar till möjligheten att resultaten kan utnyttjas även i andra sammanhang och grupper. Målet är att beskriva metoden och data på ett sätt så att den som läser förstår vilket sammanhang studien refererar till, och därmed kan förstå i vilka liknande situationer resultatet kan tillämpas. 6

7 4.3 Rekrytering och urval Data har samlats in med hjälp av 10 fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar i åldrarna år strategiskt över hela landet under perioden september - december, Urvalet av ungdomar har skett utifrån en geografisk spridning, från storstad till landsbygd, samt utifrån inriktning på gymnasieprogram (se tabell 1 nedan). Valet av olika inriktningar på gymnasieprogram gjordes för att få fram så många olika uppfattningar och attityder som möjligt och inte för att jämföra grupperna sinsemellan. Detta urvalförfarande gör att ett brett erfarenhetsfält täcks. För att säkerställa att inga elever ska kunna identifieras nämns bara de städer/kommuner som deltog i studien, nämligen: Malmö, Mölnlycke, Kungsbacka, Motala, Linköping, Södertälje, Upplands Bro, Filipstad, Umeå och Boden. Rekrytering av ungdomar till fokusgruppsintervjuerna har skett genom att forskarna kontaktat rektor på valda gymnasieskolor. Rektor utsåg sedan en kontaktperson, en lärare eller skolsköterska, som sedan organiserade fokusgrupperna. Vid några tillfällen kontaktades först en intresserad lärare och sen skedde kontakten med rektor. Vid positivt gensvar från skolan lämnades ett informationsbrev adresserat till rektorn och till kontaktpersonen. Brevet innehöll information om det övergripande syftet med studien, vem som är huvudman, vad resultat ska användas till, metoden som kommer att användas och att deltagande i studien är frivilligt (bilaga 1). Därefter diskuterades medverkan och tillvägagångssätt vid urvalet av elever. Med assistans från kontaktpersonen har sedan eleverna informerats om studiens syfte, tillvägagångssätt och att ett deltagande i studien var frivilligt och att de garanterades konfidentialitet. De ungdomar som visade ett intresse fick ett skriftligt dokument om studiens syfte och ändamål samt telefonnummer till forskarna (bilaga 2). Tillvägagångssättet vid urvalet av ungdomar har skiljt sig åt mellan skolorna men det gemensamma har varit att vi har fått tillgång till informationsrika fall (Patton, 1990), dvs. elever som är villiga att diskutera sina erfarenheter i grupp. Samtliga ungdomar fick tillstånd från skolan att delta i fokusgruppsintervjuerna under skoltid. Som tack för sitt deltagande fick ungdomarna varsin biobiljett. Totalt kontaktades 12 gymnasieskolor i Sverige. Av dessa var det två som av praktiska skäl avstod från att delta i studien. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har lämnat ett godkännande i ett rådgivande yttrande av studiens upplägg, Dnr 2011/ Datainsamling och analys Pilottest intervjumanual För att säkerställa att vi fick svar på syftet med undersökningen samt att inga integritetskränkande frågor ställdes har intervjumanualen testats på två gymnasieskolor, en i Stockholm och en i Uppsala. Totalt deltog 14 ungdomar mellan 17 till 19 år (5 pojkar och 9 flickor) från Naturvetenskapliga respektive Handels- och administrationsprogrammet. För att inspirera och värma upp ungdomarna i fokusgruppsintervjuerna läste moderatorn upp en artikel som aktualiserar problematiken kring överanvändning av receptfria läkemedel (SvD, 2010ab). Då det visade sig att ungdomarna efter denna inledning fokuserade mer på vad de hade hört att andra ungdomar hade upplevt och hade svårt att fokusera på de egna upplevelserna lämnade vi denna typ av uppvärmning. Under de följande 10 intervjuerna valde vi istället att ta upp artikeln i ett senare skede under gruppintervjun. 7

8 Ungdomarna i pilotintervjun hänvisade till att överanvändning av receptfria läkemedel var en mognadsfråga som i större utsträckning berörde ungdomar i åldrarna år, dvs. den ålder då man lär känna sig själv. Efter dessa uttalande och med hänvisning till den litteratur som finns i ämnet valde vi att fokusera på yngre gymnasieungdomar i åk Genomförande Sammanlagt har 10 olika fokusgrupper utförts i Sverige (tabell 1). Utifrån tidigare dokumentation är användningen av receptfria läkemedel huvudsakligen ett problem som berör flickor i större utsträckning än pojkar (SvD, 2010a-b; Westerlund et al, 2007). För att undersöka detta har vi utfört fokusgruppsintervjuer med såväl enkönade som blandade grupper. Total har 77 ungdomar deltagit i studien, varav 33 pojkar och 44 flickor i åldrarna år. Varje fokusgruppsintervju har bestått av 5-9 gymnasieungdomar. TABELL NR 1. INDELNING AV DE 10 FOKUSGRUPPSINTERVJUERNA UTIFRÅN GEOGRAFISK SPRIDNING, ORT, INRIKTNING GYMNASIEPROGRAM, KÖNSFÖRDELNING I GRUPPERNA OCH ÅRSKURS. Kategori Indelning Antal grupper Geografisk spridning Ort Inriktning gymnasieprogram* Könsfördelning Årskurs Södra Mellersta Norra Stor stad Mindre stad Förort Studieförberedande Yrkesförberedande Blandad grupp Endast pojkar Endast flickor Åk 1 (16-17år) Åk 2 (17-18år) Åk 2-3 (17-19år) Åk 1-3 (16-19år) *Eleverna kom från följande program: Samhällsvetenskap, Samhällsvetenskap med olika kombinationer av samhälleekonomi-estetiskt program, Naturvetenskap (2 st), Estetiskt program, Fordonsteknik, Vård- och omvårdnadsprogram Restaurang- & livsmedel, IT och support, Bygg och anläggning. De fem sista räknas främst som yrkesförberedande och de övriga som studieförberedande. Någon skarp gräns går dock inte att dra eftersom elever i yrkesförberedande program kan välja till ämnen så att de får högskolekompetens. Efter vissa omarbetningar från erfarenheterna av pilotintervjuerna har intervjuerna genomförts med öppna frågor kring teman i frågeställningarna för studiens syfte, som beskrivits på sidan 5 (se intervjumanual, bilaga 3). Två forskare utförde gruppintervjuerna. En forskare var moderator och ledde gruppintervjun och den andre var med som observatör. Moderatorn har en viktig roll då denne bildar en slags norm för vad 8

9 som är socialt accepterat i gruppen och måste också ha förmåga att se till att alla får komma till tals. Diskussionen grundas på deltagarnas egen erfarenhet i ämnet och det är viktigt att diskussionen förs mellan deltagarna och inte med moderatorn (Kitzinger, 1995). Observatörens roll var att fånga den information som inte kan spelas in på band som till exempel interaktionen mellan informanterna men även för att ställa följdfrågor som ett komplement till moderatorns frågor (Wibeck, 2000). Fokusgruppsintervjuerna utfördes på skoltid så att ungdomarna fick vara i den miljön som kändes bekant för dem. En obekant miljö kan upplevas som främmande och hämma diskussionen (Wibeck, 2000). För att öka tryggheten men även för att underlätta interaktionen mellan ungdomarna i gruppintervjun valdes oftast elever från samma klass eller parallellklass. Vid två tillfällen deltog elever från två eller tre olika klasser. Ungdomarna fick sitta runt ett bord tillsammans med moderatorn och observatören. Efter samtycke från ungdomarna spelades samtliga gruppintervjuer in på ljudfil för att sedan skrivas ut ordagrant. Ingen av deltagarna i fokusgruppen nämns vid sina egna namn utan förblir anonyma vid transkriberingen. Varje gruppintervju pågick mellan minuter Analys av insamlad data Utifrån studiens syfte, samt att insamlad data ska utgöra underlag för en kvantitativ enkätundersökning, har innehållsanalys valts som analysmetod (Graneheim & Lundman, 2004). Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman kan göras på olika nivåer på manifest eller latent nivå. Det manifesta innehållet handlar om det uppenbara i en text medan det latenta innehållet är det som inte är direkt synligt utan måste tolkas för att framträda. Vår analys har fokuserat på det manifesta innehållet. Ett avsteg gjordes från denna analysmetod i den inledande fasen av analysen. Istället för att starta med kodningen direkt grovsorterades materialet i 22 preliminära subkategorier vilka i en gemensam diskussion hade identifierats efter genomläsning av den transkriberade texten (Patton, 1990; Malterud, 2001a). Först i nästa steg startade den systematiska kodningen för att sedan kunna hjälpa till att sortera innehållet och identifiera mönster i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen har utförts av tre forskare med god erfarenhet i kvalitativ metodik. Nedan beskrivs de olika stegen i analysprocessen: 1. De transkriberade intervjuerna genomlästes ett flertal gånger individuellt. 2. Utifrån syftet med studien och innehållet i de transkriberade intervjuerna gjorde forskarna tillsammans upp ett systematiskt system för kategorisering av data. Detta system bestod av 22 preliminära subkategorier som exempelvis: kännedom om receptfria läkemedel, handla på Internet, kunskapskällor, vad formar inställningen mm. Varje enskilt transcript sorterades sedan efter denna struktur. 3. Texten i varje preliminär subkategori kodades, och därefter grupperades och strukturerades den efter innehåll och tillhörighet, se exempel i ruta 1 nedan. 4. Samtliga preliminära subkategorier sammanfattades och några slogs samman, kvar var då 15 subkategorier. 5. Subkategorierna grupperades i 5 kategorier. 6. För att illustrera och validera identifierade kategorier har citat från gruppintervjuerna använts. 9

10 I den kvalitativa analysprocessen har inte fokus varit att ta reda på hur många ungdomar som har en viss uppfattning eller attityd till ett ämne utan att fånga så många olika uppfattningar och attityder som möjligt. Ruta 1. Exempel för att illustrera analyssteg 3 En preliminär subkategori var Vad formar inställningen. Alla uttalanden från samtliga intervjuer som hade sorterats under den subkategorin lästes igenom och kodades. Därefter sorterades texten i grupper efter innehåll. Det är innehållet i texten som bestämmer vilka grupper som bildas. Grupperna i den här subkategorin handlade om föräldrar, kamrater och förpackningen. Exempel på uttalanden som sorterades inom gruppen föräldrar i subkategorin Vad formar inställningen är: Men jag har fått en grej från pappa, han är norrlänning, där aldrig läkemedel... det hjälper inte, det är bara bita ihop... Det är väl så att farsan är lite hårdare än morsan... mamma säger ta en huvudvärkstablett.. Och man lyssnar mer på pappa (pojke) Ja. Alltså de har man ju, de här som är liksom fria, de, de har man ju typ haft sen man var liten, och då har ju föräldrarna gett en. Sen när man blir äldre så följer man ju fortfarande de typ spåren om man säger, då tar man ju så mycket de har gett en. Eller mer, det beror ju på hur gammal man är också. (flicka) Föräldrar. Min mamma. Jag har haft mycket Alvedon förut. Nej men när jag har haft ont i huvudet har hon sagt men ta en Alvedon...och då har man gjort det och det har jag fortsatt med det. (flicka) Men jag, jag tror att jag är ganska så där, influerad av hur mina föräldrar medicinerar i alla fall. De tar aldrig något sånt. Alltså de tar nästan aldrig några sådana där Alvedon eller grejer. (pojke) Alltså det är väl...alltså hur man har hanterat, alltså liknande situationer och sådant tidigare när man var yngre med typ smärta och sånt, om man har fått plåster eller inte ett plåster, alltså det är nästan lite samma sak, det känner jag, alltså hur man ska hantera situationen...om man ska ta hjälp ut av läkemedel och så vidare eller bara låter det läka naturligt. (pojke) 10

11 5 Resultat Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier enligt tabell 2. En del av dessa kategorier var väntade, medan andra växte fram under analysarbetet. Därefter följer en beskrivning av varje subkategori tillsammans med citat från intervjuerna. TABELL NR 2. RESULTAT AV INNEHÅLLSANALYSEN UNGDOMARS UPPFATTNING AV RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Kategori Subkategori 1. Vad ungdomar vet och inte vet Ungdomarnas kännedom om receptfria läkemedel Ungdomarnas frågor om läkemedel 2. Hur ungdomar påverkas Vad formar inställningen Kunskapskällor Reklam 3. Hur ungdomar gör Eget bruk Skillnader mellan kön och individer Ökad användning Andra användningsområden än avsett 4. Vad ungdomar tycker Uppfattningar om tillgänglighet Uppfattningar om faror med läkemedel Uppfattningar om näthandel 5. Vad kan göras Ungdomarnas råd till en kamrat som använder för mycket läkemedel Undervisning i skolan Budskap till Läkemedelsverket 5.1 Vad ungdomar vet och inte vet Kategori ett ger en generell bild av ungdomarnas kännedom, frågor, uppfattningar och missuppfattningar om receptfria läkemedel. De kände till olika typer av receptfria läkemedel och var mest vana med smärtstillande där de också kunde nämna olika produktnamn. Många ansåg att de visste vad de behövde veta om smärtstillande läkemedel, men hade samtidigt många frågor om hur de skulle användas Ungdomarnas kännedom av receptfria läkemedel Alla ungdomar kände till receptfria läkemedel. De fabrikantnamn som nämndes var olika smärtstillande tabletter vilket tyder på att det var dessa som de var mest bekanta med. Annars nämndes nässpray, allergitabletter, aknemedel och medel vid hosta och halsont men oftast utan att säga ett speciellt fabrikantnamn. 11

12 Nässpray. (pojke) Panodil (pojke) Huvudvärkstabletter. (pojke) Är inte det samma sak... (pojke) Jo fast det finns olika. Det finns inte bara Panodil (pojke) Många var osäkra på vad som var ett läkemedel och vilka som var receptfria respektive receptbelagda. En vanlig uppfattning tycktes vara att de receptfria läkemedlen inte var lika starka som de receptbelagda och några menade att de därför inte var lika allvarliga och att det inte var lika viktigt med information om dem. För så... om det skulle vara någonting som skulle vara så viktigt då borde allt vara receptbelagt i så fall. (flicka) Det fanns ungdomar som sa att det var viktigt att använda Alvedon enligt de instruktioner som finns medan andra menade att det var ett så välkänt medel så det behövdes inte någon information. När det gällde effekten av Alvedon uppfattade några det som att den blir sämre om Alvedon används ofta. Men en sorts tolerans är det ändå för att till slut hjälper det inte lika effektivt mot huvudvärk. (pojke) Ungdomarnas frågor om receptfria läkemedel Många av ungdomarnas frågor angående receptfria läkemedel handlade om smärtstillande läkemedel, hur de doseras, hur de kan kombineras och när de kan bli farliga att använda, vilket gällde framför allt Alvedon. Ja. Om två Panodil inte hjälper så kanske man kan ta Ipren istället...eller Treo. (flicka) Kan man ändra direkt (moderator) Är det bra att göra så? (flicka) Nej 4 timmar senare. (flicka) Är de inte likadana eller jag vet inte. (pojke) Jag vet inte vad det är för skillnad på dem faktiskt...samma effekt tror jag. De innehåller olika... (pojke) Det är smärtstillande men...alltihop...men jag vet inte vad det är för skillnad på dem. (flicka) Vart går gränsen...typ om man tar 30 stycken dör man inte...eller? (flicka) Det fanns också mer allmänna frågor som att varför läkemedel med samma aktiva substans kunde ha olika namn, hur många receptfria läkemedel det fanns, vilka receptfria läkemedel som var vanligast. Ett par ungdomar frågade om det gick att lita på informationen i FASS respektive om Läkemedelsverkets roll när svininfluensavaccinet godkändes. Men kan man lita till hundra procent på informationen som står om läkemedel? (flicka) 12

13 Slutligen fanns mer specifika frågor om exempelvis ett receptfritt läkemedel som en av ungdomarna använde och om receptbelagda läkemedel som de antingen använde eller var nyfiken på, det gällde Concerta, p-piller eller en drog som de tyckte borde vara godkänd som läkemedel (cannabis). 5.2 Hur ungdomar påverkas Kategori två sammanfattar ungdomarnas egna uppfattningar om faktorer som kan påverka deras användning av receptfria läkemedel. Inställningen till läkemedel påverkades främst av föräldrarna men även till viss del av kamrater och utseendet på läkemedelsförpackningen. Källor till kunskap och information om läkemedel var främst föräldrar och i viss mån texten på läkemedelsförpackningen. Några hade sökt information via apotek och sjukvårdsupplysningen, frågat vänner eller läst på bipackssedeln i läkemedelsförpackningen och på Internet. Även reklam hade en viss påverkan på ungdomarnas användning av läkemedel Vad formar inställningen Föräldrar Det fanns olika uppfattningar om hur ungdomarna tyckte att de hade formats i sitt sätt att använda receptfria läkemedel. Många ungdomar upplevde att de hade ärvt den grundläggande inställningen från sina föräldrar. En del ungdomar uttryckte att de tog med sig samma medicineringsbeteende som föräldrarna använt när barnen var yngre. Var föräldrarna frikostiga eller restriktiva så påverkade det hur man senare i livet hanterade läkemedel menade många ungdomar. Andra menade att de inte hade påverkats av föräldrarnas medicineringsbeteende, eller att de gjorde det motsatta. Några ungdomar tyckte att föräldrarna borde utbildas och informeras om receptfria läkemedel eftersom att ungdomarna ofta ärvde deras medicineringsbeteende. Föräldrar. Min mamma. Jag har haft mycket Alvedon förut. När jag har haft ont i huvudet har hon sagt men ta en Alvedon...och då har man gjort det och det har jag fortsatt med det. (flicka) Men jag, jag tror att jag är ganska så där, influerad av hur mina föräldrar medicinerar i alla fall. De tar aldrig något sånt. Alltså de tar nästan aldrig några sådana där Alvedon eller grejer. (pojke) Om man har haft en svår uppväxt och ens föräldrar har hållit på och tagit mycket läkemedel så kan det ju hända att man blir som de eller så gör man tvärt emot, att man blir rädd och tänker (flicka) Kamrater Några ungdomar trodde att det var en blandning mellan hur föräldrarna hanterade läkemedel och hur man själv som person hanterade smärta men de sa också att kompisarna hade en påverkan på hur de använde läkemedel. Ungdomarna berättade att det kunde vara lätt att ta en tablett även ifall man inte hade något behov av det, utan det blev som en påverkan eller påtryckning. Ifall kompisen tog ett läkemedel så kunde man också ta en tablett mer slentrianmässigt. Nej men det är väl kanske mer att, alltså, om man är med en kompis i skolan hela dagen och så mår hon jättedåligt och sedan så liksom och tar en Alvedon var tredje timme eller något sånt här...så 13

14 känner man kanske själv sedan då...alltså att huvudet, så som hon sa naturligt, inbillar sig rätt mycket...tankarna börjar...jag nu har jag också ha lite ont...nu har jag också lite ont i huvudet kan jag också få en. Alltså det är just så som trycket kan bli. (flicka) Så man testar. (pojke) Nej. Alltså din hjärna inbillar dig att du har ont i huvudet...så i fall kompisen går och hänger hela dagen och mår dåligt...då blir jag typ, ah jag gör så att jag också mår dåligt, så tar man en tablett fast man egentligen inte har ont i huvudet...man bara tänker att man har ont i huvudet. (flicka) Det kan jag tänka mig att det kan bli. (flicka) Ja så... brukar det vara. (pojke) Är det någonting som ni andra känner igen? (moderator) Alla säger ja. Man blir ju som man umgås oavsett vad. (flicka) Flickorna berättade att de ibland tipsade varandra om vilket läkemedel de kunde använda. Detta gällde framförallt vilka läkemedel som var bra att använda vid mensvärk. Pojkarna tipsade istället varandra om vilket proteinmedel som var bäst för att bygga muskler Designen och färgen på läkemedelsförpackningen Några ungdomar berättade att de tyckte att användningen (och inställningen) även påverkades av hur ett läkemedel var förpackat och vilken färg det hade. De sa att en läkemedelsförpackning inte skulle vara så lockande utan mer skrämmande. De skulle designa Alvedonförpackningar så där då... (moderator) Ja. Precis. Jätteläskig förpackning. Det är rådet kanske till läkemedelsverket... (moderator) Ja, alltså så de ser mer allvarliga ut...och så. Så här lila..man bara...ok jag kan ta 10 stycken utan att något händer...sedan. (flicka) Lila är gott och grönt är? (moderator) Nej men förstår ni... (flicka) Paketet nu är lila på Ipren, det känns mer som att det är ingenting... eller om det gult eller sånt här grönt, men om det är mer så här som det där blodröda färgen som den här drickan är... (flicka) Kunskapskällor Föräldrar Föräldrarna verkade vara den största kunskapskällan för ungdomarna då det var till föräldrarna som de oftast vände sig med sina frågor om läkemedel. Ungdomarna sa att det var i första hand föräldrarna som de tyckte skulle informera dem om läkemedel. De berättade även att det bildades en slags allmän kunskap om läkemedel genom att de bland annat hörde vad och hur det pratades om läkemedel i hemmet eller när de till exempel följde med en förälder till apoteket. Även om ungdomarna inte deltog i samtalet så hörde de vad som sades mellan föräldern och apotekspersonalen. I början frågade ungdomarna föräldrarna sedan lärde de sig vilket läkemedel de skulle ta och hur mycket. Det första de fick lära sig var de vanligaste smärtlindrande läkemedlen som Alvedon och Panodil. Många ungdomar berättade att när de inte kände till ett läkemedel så frågade de föräldrarna 14

15 vad man skulle ta och hur ofta. Många berättade att de inte chansade med att ta ett läkemedel utan att först fråga föräldrarna eller andra närstående. Sen så om det är någon medicin, eller om jag har ont någonstans och inte vet vilken medicin jag kan ta, så kan jag alltid gå och fråga henne [mormor] (pojke) Förpackningen och bipacksedeln Många ungdomar berättade att de oftast inte behövde någon information om de vanligaste läkemedlen som de tog som till exempel Alvedon och Panodil. Dessa läkemedel kände de igen sedan tidigare och visste hur det fungerade och skulle doseras. Men ifall de skulle börja med ett nytt läkemedel eller ifall de hade glömt bort någon information så läste de oftast på läkemedelsförpackningen. På förpackningen stod den viktigaste informationen om dosering och effekt som man behövde veta, ansåg många ungdomar. De flesta visste att det fanns ytterligare information i bipacksedeln men de var få som läste den. Några få ungdomar berättade att de läste bipacksedeln för att få fördjupad information om till exempel biverkningar, vid allergi eller för att ta reda på ifall man kunde dricka alkohol tillsammans med läkemedlet. Om det är något nytt läkemedel så kanske man läser det. Om det är till exempel någonting man har haft ett tag så gör man inte det. (flicka) Apoteket och sjukvårdsrådgivningen Några ungdomar valde att gå till apoteket och fråga om vilket läkemedel de skulle ta för en specifik åkomma. Någon sa att det var enkelt och lätt, och att de kunde fråga vad som helst. De litade på apotekets information. Men ibland blev de missnöjda när personalen tog fram det vanligaste läkemedlet mot besväret vilket ofta var ett läkemedel som var känt och som ungdomarna hade testat tidigare men inte blivit hjälpta av. Några ungdomar berättade att de även hade ringt till sjukvårdsupplysningen för att få mer information om läkemedel. Man frågar ju hellre de på apoteket då. Det år dem man tror på för det är ju de som visar en vad man ska ta för någonting när jag har det här, då visar de istället. Det är de man tror mest på. (flicka) Fast det är lite läskigt när man kommer till den där växeln, när de ställer en massa frågor och sådant där... mmm okey, jag vet inte, och så lägger man på och så får man ringa upp igen för att man måste tänka efter vad man skulle säga. (flicka) Kamrater Det var inte ofta ungdomarna pratade med varandra om läkemedel. Men ibland kunde de fråga en kompis om vilket läkemedel som var bäst för menssmärtor. En kunskap som de hade fått från kamrater var att man inte skulle blanda läkemedel med alkohol. Ja jag har nog frågat också, just för mensvärk och sådant. (flicka) 15

16 Internet Det fanns tre olika uppfattningar bland ungdomarna om att söka kunskap och information om läkemedel på Internet. De flesta hade aldrig sökt information om läkemedel men för många var Internet en naturlig väg för att söka kunskap. De skulle i så fall vara intresserade av fakta och inte av hur andra använde läkemedel. De ansåg att information om andras erfarenhet skulle kunna komma från den närmaste kretsen av vänner eller möjligen från ett kontrollerat forum på nätet baserat på expertkunskaper i ämnet, annars litade de inte på informationen. Ungdomarna nämnde Fass och apotekets hemsida som tillförlitliga informationskällor. Några ungdomar hade sökt information på Fass och andra hade googlat runt på flera olika sidor och när de hittade samma information på flera sidor kunde de tro på innehållet. Möjligen om det är typ någon sådan där pålitlig källa som liksom har samlat in andras erfarenheter och liksom på något vis gjort en undersökning av det och gjort det till fakta, men inte så där direkta, om man kollar på något Internetforum, jag tyckte det här var skitbra, då skulle jag inte liksom (pojke) [Då] kollar man ju olika källor om man kollar på Internet, om det står samma sak på sju åtta stycken så (flicka) En annan grupp ungdomar såg inte Internet som en informationskanal, de var inte vana att söka information på det sättet och litade inte på den information som fanns där. Några ungdomar berättade däremot att de sökte och läste om andras erfarenheter av läkemedel genom att googla. Då fick de information om hur andra hade upplevt läkemedlet, hur det fungerade och hur man doserade, vilka biverkningar som fanns med mera. Bland ungdomarna var det främst pojkar som tog upp att de sökte information om andras erfarenheter på Internet. En populär sida som nämndes var Flashback. Några pojkar berättade att de var ute på Flashback dagligen och en period hade Alvedon varit ett av de heta toppämnen som diskuterades. Alvedonfrågan hade diskuterats i samband med att en pojke begick självmord i en on-line direktsändning, han hade även tagit en mängd Alvedon och frågor om biverkningar kom då upp på sajten. Och typ recensioner vad folk tycker om det. [Jag] kollar träffar och ser hur det fungerar och hur man ska dosera det och typ om man har någon har biverkningar eller något. (pojke) Ja han hade testat. Och då, frågan var vad det kunde vara för biverkningar, och då skrev folk. (pojke) Reklam Många ungdomar tyckte att reklamen oftast var överdriven men att de ändå påverkades av budskapet. Vissa ungdomar kunde, efter att de hade sett en viss reklam, be föräldrarna att köpa hem läkemedlet. Några sa att de påverkades undermedvetet av reklamen och att detta sedan kunde styra deras val av läkemedel. Reklamen gjorde att de fick kännedom om ett receptfritt läkemedel och samtidigt att det fanns på apoteket. Reklam ansåg ungdomarna skulle finnas för speciella läkemedel 16

17 men inte alla. De vanligaste läkemedlen, som exempelvis Alvedon, behövde ingen reklam eftersom alla redan kände till den. Ja jag tror på det de säger... när mamma kommer hem så kanske jag säger bara typ det fanns en reklam som gick och så liksom... man går på det... (flicka) Reklam kunde vara bra för att den informerade människor som hade symtom om vilka läkemedel de kunde använda. Reklam kunde också vara skadlig för dem som inte behövde läkemedel men som lockades att ta det. Några ungdomar sa att de själva inte skulle välja ett läkemedel utifrån reklam men att det ändå var bra med informationen den gav. Några tyckte att reklamen gav all information som de behövde. Andra sa att de saknade information om negativa konsekvenser och bieffekter i reklamen och de menade att reklamen bara förmedlade ensidigt positiva budskap. Alltså vissa mediciner kanske man inte riktigt visste existerade eller visste fanns tillgängliga receptfritt och då kan det väl vara bra med reklam, då man vet att man kan få det så, men jag skulle inte välja läkemedel efter reklamen, utan i så fall för informationssyfte med reklamen. (pojke) Ja men jag tycker man borde upplysa folket mer om konsekvenserna...låt säga typ om det kommer på tv det är reklam för läkemedel...de säger bara det här funkar utmärkt mot huvudvärk, smärtstillande och så vidare. Men alltså man säger aldrig på reklamen vad det finns för bieffekter. (pojke) Några tyckte att reklamen från apoteket var bra för att den var varierande, med bilder och information. Det var också bra att de hänvisade till en hemsida där det fanns ytterligare information. Apotekets gröna färg syntes också bra i tidningarna, ungdomarna sa att de kanske inte läste allt men att de registrerade den. De konstaterade att reklam som stack ut fastnade lättare och att reklam på TV påverkade genom dess variation med bilder och tal. Ja det blir det. De pratar liksom visar hur det ska vara och så...på TV är det så...och då blir det att man liksom att man får en bild...alltså sparas lättare i hjärnan... (flicka) 5.3 Hur ungdomar gör Kategori tre ger först en inblick i ungdomarnas egna erfarenheter och uppfattningar i samband med användningen av receptfria läkemedel och hur dessa kan skilja sig mellan pojkar och flickor. Det visade sig att det var mycket vanligare bland flickor att de använde smärtstillande läkemedel och att de tog med tabletter till skolan. Dessutom presenteras ungdomarnas reaktioner på innehållet i SvDs artikelserie som hävdade att användningen av receptfria läkemedel hade ökat och att det fanns andra användningsområden för smärtstillande förutom att lindra smärta och feber Eget bruk Ungdomarna använde vanligen receptfria läkemedel mot smärta (främst huvudvärk och mensvärk), allergi, förkylning och feber. De vanligaste smärtstillande läkemedlen som nämndes var Alvedon, 17

18 Ipren och Panodil. De sa också att användning, vanor, påverkan, biverkningar och effekter av läkemedel skiljde sig från person till person. Jag tycker bara att Ipren är bättre än Alvedon så därför tar jag det istället. (flicka) Ja jag tycker det är godare, det är godare med Ipren. Alvedon det blir så. (flicka) Smaken? (moderator) Ja Alvedon det blir så uppluckrat direkt så (flicka) Då tar jag hellre en Ipren, den kan vara inne i munnen innan man tar vattnet. Det är bättre yta på den. (flicka) Och du tyckte det var bättre effekt också? (moderator) Ja. (flicka) Om och hur man använde receptfria analgetika varierade. Vissa ungdomar tog nästan inga läkemedel av olika anledningar. Att huvudvärk berodde på vätskebrist var en vanlig uppfattning bland ungdomarna. Därför var det bra att dricka vatten istället för att ta läkemedel. Andra alternativ till läkemedel var vila och att träna. Vissa ungdomar sa att de istället härdade ut smärtan. Det kanske inte fanns läkemedel hemma eller de kände sig för lata för att hämta en tablett. Andra försökte undvika läkemedel eftersom det inte var bra för kroppen, eller så ville de inte bli beroende eller immuna. Jag försöker undvika tabletter och så av alla slag...typ Ibumetin och sånt försöker jag undvika...för att det skadar...kan skada i stora mängder...jag undviker nästintill helt och hållet...det jag använder i så fall är nässpray om jag skulle vara förkyld...jag tror att det finns andra saker man kan göra istället. Jag tror inte det är hälsosamt för...för resten av kroppen att trycka i sig piller. (flicka) Åter andra tog receptfria analgetika. Hur ofta de använde läkemedel kunde variera från 2 till 3 gånger i veckan till en gång i månaden eller någon gång per år. De flesta hade använt receptfria analgetika sedan barndomen. Det var svårt att komma ihåg exakt när de började använda läkemedel själva på något sätt visste de när de inte behövde hjälp från föräldrarna och kunde börja ta tabletter själv vanligen i yngre tonåren. Vilken ålder börjar man använda själv? (moderator) Tolv tretton eller någonting. Min mamma brukade säga du vet ju själv hur du mår, så du vet ju själv bäst om du behöver en tablett eller inte. (flicka) Är det allas erfarenheter, tolv tretton, i början på tonåren? (moderator) Mmm. Ja. (flera flickor svarar) Doseringsrekommendationer följdes i allmänhet. Ungdomar som följde rekommendationer verkade ha respekt för läkemedel och tyckte inte man skulle ta smärtstillande tabletter i onödan och inte ta mer än vad som rekommenderas. Vid utebliven effekt gick de och la sig istället för att ta en tablett till. Å andra sidan fanns det ungdomar som experimenterade med doseringen och hade för vana att alltid ta fler tabletter än vad som var föreskrivit för att nå en bättre effekt eller för säkerhets skull. Ibland blandade de olika smärtstillande tabletter, till exempel Alvedon och Ipren, för bättre effekt. Vid utebliven effekt kunde de öka på dosen eller byta till något annat preparat. Dessa ungdomar verkade inte vara oroliga för följdeffekter av läkemedel och tog det hela med läkemedel mycket lätt. Jag brukar testa runt lite. (flicka) 18

19 Hur gör du då? (moderator) Alltså jag, jag testar, om jag märker att det inte hjälper, så nästa gång då testar jag en annan tablett och ser om den hjälper bättre. (flicka) Skillnader mellan kön och individer De flesta pojkar verkade inte använda smärtstillande läkemedel ofta. Visserligen var det många pojkar (och även flickor) som berättade att de sällan hade värk och därför inte behövde smärtstillande, men även bland pojkar som brukade ha huvudvärk så föreföll dessa användas mer sällan än hos flickor. De hade lärt sig att bita ihop och vänta för att se om huvudvärken gick över. Om pojkar tog läkemedel var det vid feber eller i samband med träning. Pojkarna hade inga tabletter med sig till skolan. Vid huvudvärk ville de vara diskreta, och inte klaga eller ta läkemedel framför kamraterna. Istället väntade de med att ta läkemedel tills de hade kommit hem från skolan. En del av de här pojkarna tog då fler tabletter än vad som rekommenderas. Attityden var mer avslappnad, och det spelade ingen roll hur många tabletter de tog. En flicka berättade att hon kände pojkar som tog fler tabletter för att de trodde effekten skulle komma fortare. Men tjejer har inte samma press på sig att härda...eller? (moderator) Nej (pojke) De vill inte härda... (pojke) Men ni vill det? (moderator) Nej vi kan (pojke) Ni kan. Vad är det som skapar det här...den här skillnaden? (moderator) Pojkar är latare...vi orkar inte gå upp och ta en huvudvärkstablett (pojke) Tror du? (moderator) Vi får huvudvärk och så där den går över snart...väntar man tre timmar sedan kommer man på det kanske inte är riktigt så illa. (pojke)...men jag har ju killkompisar som gör så att de struntar i huvudvärken tills de kommer hem och tar fler tabletter än vad de borde ta... kanske fyra tabletter istället för en för de tror att det hjälper snabbare.. så jag tycker att det är en skillnad. (flicka) Att flickor tog Alvedon upplevdes som ett normalt beteende. Flickor berättade att de använde smärtstillande oftare än pojkar eftersom de hade mensvärk. En del av dem menade också att flickor har mer ont i huvudet än pojkar eftersom de ansågs vara känsligare än pojkar och mer stressade och högpresterande i skolan. Flickor var mer öppna med hur de använde läkemedel inför varandra. De klagade mer, pratade med varandra mer om sina problem, och tipsade och frågade varandra om bra smärtstillande medel. De hade också oftast tabletter med sig till skolan, och därför var det lätt att låna av varandra vid behov. Flickorna tycktes vara noggrannare med doseringen av läkemedel. Men det känns som att tjejer har ganska bra koll eftersom att vi ändå typ har mens och vi får ont och tar värktabletter, jag har typ bara aldrig träffat en pojke som har med sig tabletter till skolan och mina killkompisar vet inte exakt hur mycket dom ska ta om dom får ont i huvudet. (flicka) Nej det känns som en skillnad mellan tjejer och killar. (flicka) Ja, det känns som det är en skillnad mellan pojkar och tjejer. (moderator) Ja, en ganska stor skillnad. (flicka) 19

20 Det fanns också en annan uppfattning bland vissa ungdomar. De menade att det inte fanns någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av receptfria läkemedel förutom att flickor använder smärtstillande vid mensvärk. Åter andra sa att de egentligen inte visste om det var någon skillnad för det var ingenting som de brukade diskutera med varandra. Jag tror inte att det finns någon skillnad mellan dem. (pojke) Inte jag heller. (pojke) Det är ingen skillnad mellan killar och tjejer? (moderator) Killar och tjejer... nej jag tror inte det. (pojke) Nej. Är det någon som tror att det är skillnad? (moderator) Nej ingen skillnad (flicka) Ökad användning Ungdomarna uppfattade att användning av läkemedel bland ungdomar hade ökat under de senaste åren. Det ansågs vara lättare att köpa läkemedel, och att många ungdomar kände sig stressade och fick alltmer huvudvärk. Några menade att ungdomar hade blivit gnälligare och tog en tablett så fort de fick ont. Det fanns samtidigt ungdomar som hade åsikten att användningen av receptfria läkemedel inte hade ökat. Den allmänna användningen av receptfritt, tror ni att det har ökat de sista åren? (moderator) Ja, det tror jag. (flicka) Ja. (pojke) Det är som sagt lättare att få tag på. Det är bara att man springer in på Ica och säger att jag vill ha ett paket Alvedon så har man det. (flicka) Mmm precis, nu finns det fler ställen man kan köpa det på, nu behöver man inte åka till apoteket utan nu kan du liksom köpa det på Ica. (flicka) Men har ni den känslan av att det har...att användingen av receptfria läkemedel har ökat under de senaste åren? (moderator) Det tror jag. (pojke) Du tror det, mm. Bland ungdomar, är det det du tänker på? (moderator) Ja. (pojke) Jag tror att det kan ha ökat mycket på grund av, alltså att livet man lever har ändrat sig också, att man liksom, det är mycket mer att göra, mycket stress, mycket stressigare, man har inte tid att vara sjuk, och man har inte... ja man har, det är många fler viktigare saker man ska göra, det är mycket viktigare med matcher, prov, föreläsningar och så vidare, och då har användningen ökat med det också, tror jag. (pojke) Andra användningsområden än avsett Många ungdomar hade aldrig hört talas om SvDs artikelserie och kände inte heller till innehållet. De blev mycket förvånade när de fick höra att flickor kunde använda Alvedon för att gå ner i vikt. På samma sätt kände många inte till att en del ungdomar använde Alvedon, som en feel-good-tablett, mot stress eller om de mådde ospecifikt dåligt. Några nämnde dock att de kände att Alvedon gav en lugnande effekt och att det gick bra att ta Alvedon om det var svårt att sova. Däremot hade några hört talas om personer som använde Alvedon i förebyggande syfte för att klara av ett träningspass 20

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Genomlysning av webbinfo för unga

Genomlysning av webbinfo för unga Genomlysning av webbinfo för unga Presentation för Psynkprojektet Ylva Bodén 27 januari 2015 2 Tre studier om unga och nätet UNGA OCH PSYKISK HÄLSA PÅ NÄTET Hur unga 15-20 år använder nätet när de mår

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07

Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07 Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Sprutor och kanyler Dnr: 6.8-2014-018890 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER Sammanställt av Nils Karlsson efter att ha hört en föreläsning av Björn Liljeqvist, braingain.se samt inkluderande material från diverse andra källor INDEX Förord...1

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Apoteksombud Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN Bakgrund och genomförande Bakgrund Medivir / BioPhausia önskade genomföra en undersökning med 1 000 föräldrar med barn upp till 12 år om deras barns förkylning, hosta

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Tipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever

Tipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Tipspromenad om finnar Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Att ha finnar är tyvärr något som är mer eller mindre gemensamt med tonåren. Faktiskt är det 94% av alla tonåringar

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Öppenvårdsapotek Dnr: 6.2.4-2014-016253 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012.

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. Kronans Droghandel Kronans Droghandel är Sveriges tredje största

Läs mer

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. LILO: Är det okej att jag sammanfattar lite? LILO: Tidigare så sa du, eller du bedömde din risk att du blivit smittad

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer