Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika"

Transkript

1 Bilaga 2. Kartläggning av receptfria läkemedel: Ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfria analgetika Rapport från Läkemedelsverket i samarbete med Uppsala Universitet Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 1 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet:

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 4 3 Syfte Specifika frågeställningar 5 4 Metod Fokusgruppsintervjuer Trovärdighet i kvalitativa studier Rekrytering och urval Datainsamling och analys Pilottest intervjumanual Genomförande Analys av insamlad data 9 5 Resultat Vad ungdomar vet och inte vet Ungdomarnas kännedom av receptfria läkemedel Ungdomarnas frågor om receptfria läkemedel Hur ungdomar påverkas Vad formar inställningen Föräldrar Kamrater Designen och färgen på läkemedelsförpackningen Kunskapskällor Föräldrar Förpackningen och bipacksedeln Apoteket och sjukvårdsrådgivningen Kamrater Internet Reklam Hur ungdomar gör Eget bruk Skillnader mellan kön och individer Ökad användning 20 2

3 5.3.4 Andra användningsområden än avsett Vad ungdomar tycker Uppfattningar om tillgänglighet Uppfattningar om faror med läkemedel Uppfattningar om näthandel Vad kan göras Ungdomarnas råd till en kamrat som använder för mycket läkemedel Undervisning Budskap till Läkemedelsverket 28 6 Metoddiskussion 30 7 Konklusion En slentrianmässig användning Olika användning hos flickor och pojkar Möjliga orsaker till ökad användning av smärtstillande Beteendet grundläggs i hemmet Kunskap och information 32 Referenser 33 Bilaga 1 34 Bilaga 2 35 Bilaga

4 1 Sammanfattning I syfte att undersöka ungdomars inställning till och uppfattning om receptfria läkemedel, med fokus på analgetika, har en kvalitativ intervjustudie utförts på uppdrag av Läkemedelsverket. Hösten 2011 genomfördes tio fokusgruppsintervjuer med totalt 77 gymnasieungdomar runt om i landet, de flesta från årskurs ett, men årskurs två och tre var också representerade. För att få ett brett erfarenhetsfält valdes klasser med studieförberedande liksom yrkesförberedande inriktning, i större städer, förorter och mindre städer och med stor geografisk spridning. Hälften av grupperna var blandade med både pojkar och flickor och hälften var antingen pojkar eller flickor. Gruppintervjuerna leddes av en moderator och en observatör och spelades in på ljudfil efter ungdomarnas samtycke. Inför analysen skrevs intervjuerna ut ordagrant. Texten bearbetades genom kodning och sortering enligt vedertagna metoder inom kvalitativ forskning. Resultatet visar att ungdomar är väl bekanta med receptfria läkemedel, framför allt med smärtstillande preparat. Hur de använder läkemedlen har oftast formats av hur deras föräldrar behandlade dem när de var små och hur föräldrarna själva behandlar sina egna symtom. Attityder till läkemedel tycks således grundläggas tidigt. Tillgången till läkemedel fick ungdomarna oftast från hemmet. Många ungdomar ser receptfria läkemedel som något ofarligt och användningen sker på ett oreflekterat sätt. En frekvent användning kan ske utan att ungdomen är medveten om det. Några ungdomar nämnde att smärtstillande kan användas för att bli lugn eller för att sova på. Det bör dock påpekas att de flesta ungdomar använder receptfria läkemedel på ett sunt sätt. Att flickor använder smärtstillande ingår i ett normalt vardagligt beteende. Flickor är också mer öppna med sin användning och pratar med varandra om den och har nästan alltid med sig smärtstillande läkemedel till skolan. Pojkarna pratade generellt inte om receptfria läkemedel och hade sällan med sig tabletter till skolan. Eftersom receptfria läkemedel upplevdes som välkända var det få ungdomar som initialt kände behov av undervisning om dem i skolan. Under fokusgruppsintervjuerna skapades dock ett intresse bland ungdomarna och många menade att det kunde vara bra om skolan gav information om läkemedel och diskuterade vad sådan information skulle innehålla och hur den skulle presenteras. Många ungdomar berättade att de uppskattar att de får information om nya receptfria läkemedel via reklam. Internet sågs som en informationskanal av de flesta, men det fanns också ungdomar som inte var vana att söka på Internet och kände sig osäkra på om de skulle kunna hitta tillförlitlig information. Ungdomar ville söka fakta om läkemedel och då kunna besöka tillförlitliga sidor på Internet. Några, främst pojkar, uttryckte att de hellre sökte information om andra personers erfarenheter av läkemedel. 2 Bakgrund Den 1 juli 2009 upphörde det svenska apoteksmonopolet, och senare samma år, 1 november, öppnades även marknaden för försäljning av receptfria läkemedel i allmän handel (Regeringskansliet; Läkemedelsverket, 2010). Ett viktigt skäl till reformen var, enligt Socialdepartementet, att man ville öka tillgängligheten av läkemedel för allmänheten. För att sälja receptfria läkemedel krävs en anmälan till Läkemedelsverket. Den som säljer receptfria varor ska själv kontrollera sin verksamhet, så kallad egenkontroll, enligt ett upprättat egenkontrollprogram. Uppföljning av egenkontrollen ska skötas av kommunen, övergripande tillsyn 4

5 sköts av Läkemedelsverket. För att sälja läkemedel i allmän handel måste kunden vara minst 18 år. Någon sådan åldersgräns finns inte för försäljning av läkemedel på apotek. Vilka läkemedel som får säljas utanför apotek fastställs av Läkemedelsverket. Kriterier för sådana läkemedel uppges vara att de är lämpliga för egenvård, att allvarliga biverkningar är sällsynta samt att de är lämpliga med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan (SFS, 2009:730). Under vintern 2010/11 publicerade Svenska Dagbladet en artikelserie om användningen av receptfria läkemedel. I en av artiklarna uppmärksammades att när ungdomar överdoserar läkemedel sker det oftast med smärtstillande preparat, och i en annan artikel beskrevs att ungdomar ofta använder analgetika flera gånger i veckan (SvD, 2010a-b). I Läkemedelsverkets allmänna uppdrag ingår att kartlägga och analysera läkemedelsanvändningen i Sverige. Just nu pågår en omfattande undersökning som syftar till att beskriva effekter av omregleringen av försäljning av läkemedel. Undersökningen är uppdelad i flera delar och ett delprojekt handlar om de receptfria läkemedlen. Inom delprojektet kommer man att ta fram data över hur allmänheten använder receptfria läkemedel samt undersöka vad som finns dokumenterat när det gäller bieffekter och intoxikationer. Dessutom vill man rikta speciellt fokus på ungdomar och deras användning av receptfria läkemedel. Idag saknas det forskning om hur ungdomar förstår och använder receptfria läkemedel. Dock finns en allmän uppfattning utifrån bland annat media att ungdomar och deras syn på läkemedel innebär en särskild problematik och därför önskar man få mer kunskap i denna fråga. Initiativ togs därför till en intervjuundersökning bland ungdomar i Sverige för att generera välunderbyggda hypoteser. Resultatet från denna undersökning planeras i ett nästa steg kunna ligga till grund för en bredare enkätundersökning bland landets ungdomar. Dessutom planeras att det insamlade materialet skulle användas för publicering i lämplig vetenskaplig tidskrift. 3 Syfte Det övergripande syftet med föreliggande projekt var att studera och analysera ungdomars inställning till och uppfattning om receptfria läkemedel med fokus på analgetika. 3.1 Specifika frågeställningar 1. Hur tänker ungdomar kring sin egen (och andras) användning av receptfria analgetika och andra receptfria läkemedel? 2. Vilka olika uppfattningar om tillgänglighet, farlighet, effekt, näthandel med fokus på receptfria analgetika finns bland ungdomar? 3. Finns det skillnader i hur ungdomarna ser på de olika inköpsställena för receptfria läkemedel, dvs. detaljhandel, apotek och näthandel? 5

6 4 Metod Baserat på syftet och frågeställningarnas karaktär har en kvalitativ forskningsansats används. Kvalitativa forskningsmetoder utvecklades först inom human- och socialvetenskaperna men har alltmer kommit att etableras inom medicinsk vetenskap (Malterud, 2001a). Med kvalitativa metoder kan man förstå faktorer som inte kan påvisas eller är svåra att påvisa med kvantitativa enkätmetoder, som till exempel hur människor tänker, upplever, känner och uppfattar sin omgivning (Patton, 1990; Malterud, 2001a; Thörn, 2001). Dessa metoder omfattar olika strategier för en systematisk insamling, organisering och tolkning av textmaterialet som insamlats genom samtal eller observationer (Malterud, 2001b). Data för analys samlas in genom t.ex. semistrukturerade intervjuer med enskilda individer eller grupper. 4.1 Fokusgruppsintervjuer Utifrån studiens syfte, att förstå hur ungdomar tänker kring frågor som berör receptfria läkemedel, har data insamlats med fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuer kan vara lämpliga vid alla stadier av ett forskningsprojekt, men är särskilt användbara när man vill inhämta kunskap om ett område där kunskapen är begränsad (Kitzinger, 1995). Inom hälso- och sjukvård används fokusgrupper bland annat för att undersöka allmänhetens förståelse och upplevelser av sjukdom, sjukvård och hälsobeteenden (Kitzinger, 1995). En fördel med att använda fokusgruppsintervjuer med ungdomar är att de ofta känner sig tryggare och mer bekväma än vid enskilda intervjuer (Patton, 1990). En fokusgruppintervju är en intervju genomförd med en definierad grupp av individer avseende ett specifikt ämne eller område (Patton, 1990). En grupp, vanligtvis bestående av 5-10 personer med gemensam bakgrund, deltar i intervjun under 1 2 timmar. I en given studie genomförs ett antal olika fokusgrupper med syftet att identifiera skilda perspektiv och förstärka de mönster som avtecknar sig (Patton, 1990). I motsats till en serie individuella intervjuer kan deltagarna i en fokusgrupp höra varandras svar och ytterligare kommentera, utveckla och komplettera sina svar. Syftet är att samla in högkvalitativ data i ett socialt sammanhang där individer kan väga och värdera sina uppfattningar gentemot andras (Patton, 1990). En styrka med att använda fokusgrupper är den interaktionsprocess som uppstår och som stimulerar informanternas minnen, diskussion och debatt (Kitzinger, 1995; Wibeck, 2000). 4.2 Trovärdighet i kvalitativa studier Som i kvantitativ forskning finns det också inom kvalitativ forskning ett antal olika strategier för att säkra god kvalitet och öka tillförlitligheten i studien. Den här studien har genomförts av forskare med god erfarenhet av kvalitativa metoder och arbetet har bedrivits enligt de kvalitetskriterier som har identifierats av Guba och Lincoln (1989): trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. I strävan efter trovärdighet har datainsamling och analys genomförts så noggrant som möjligt, och av flera forskare som samarbetar. Forskningsprocessen beskrivs nedan i detalj för att underlätta förståelsen och säkra studiens pålitlighet. Trovärdighet säkras genom citat vilka visar att resultaten bygger på studiematerialet. Överförbarheten refererar till möjligheten att resultaten kan utnyttjas även i andra sammanhang och grupper. Målet är att beskriva metoden och data på ett sätt så att den som läser förstår vilket sammanhang studien refererar till, och därmed kan förstå i vilka liknande situationer resultatet kan tillämpas. 6

7 4.3 Rekrytering och urval Data har samlats in med hjälp av 10 fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar i åldrarna år strategiskt över hela landet under perioden september - december, Urvalet av ungdomar har skett utifrån en geografisk spridning, från storstad till landsbygd, samt utifrån inriktning på gymnasieprogram (se tabell 1 nedan). Valet av olika inriktningar på gymnasieprogram gjordes för att få fram så många olika uppfattningar och attityder som möjligt och inte för att jämföra grupperna sinsemellan. Detta urvalförfarande gör att ett brett erfarenhetsfält täcks. För att säkerställa att inga elever ska kunna identifieras nämns bara de städer/kommuner som deltog i studien, nämligen: Malmö, Mölnlycke, Kungsbacka, Motala, Linköping, Södertälje, Upplands Bro, Filipstad, Umeå och Boden. Rekrytering av ungdomar till fokusgruppsintervjuerna har skett genom att forskarna kontaktat rektor på valda gymnasieskolor. Rektor utsåg sedan en kontaktperson, en lärare eller skolsköterska, som sedan organiserade fokusgrupperna. Vid några tillfällen kontaktades först en intresserad lärare och sen skedde kontakten med rektor. Vid positivt gensvar från skolan lämnades ett informationsbrev adresserat till rektorn och till kontaktpersonen. Brevet innehöll information om det övergripande syftet med studien, vem som är huvudman, vad resultat ska användas till, metoden som kommer att användas och att deltagande i studien är frivilligt (bilaga 1). Därefter diskuterades medverkan och tillvägagångssätt vid urvalet av elever. Med assistans från kontaktpersonen har sedan eleverna informerats om studiens syfte, tillvägagångssätt och att ett deltagande i studien var frivilligt och att de garanterades konfidentialitet. De ungdomar som visade ett intresse fick ett skriftligt dokument om studiens syfte och ändamål samt telefonnummer till forskarna (bilaga 2). Tillvägagångssättet vid urvalet av ungdomar har skiljt sig åt mellan skolorna men det gemensamma har varit att vi har fått tillgång till informationsrika fall (Patton, 1990), dvs. elever som är villiga att diskutera sina erfarenheter i grupp. Samtliga ungdomar fick tillstånd från skolan att delta i fokusgruppsintervjuerna under skoltid. Som tack för sitt deltagande fick ungdomarna varsin biobiljett. Totalt kontaktades 12 gymnasieskolor i Sverige. Av dessa var det två som av praktiska skäl avstod från att delta i studien. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har lämnat ett godkännande i ett rådgivande yttrande av studiens upplägg, Dnr 2011/ Datainsamling och analys Pilottest intervjumanual För att säkerställa att vi fick svar på syftet med undersökningen samt att inga integritetskränkande frågor ställdes har intervjumanualen testats på två gymnasieskolor, en i Stockholm och en i Uppsala. Totalt deltog 14 ungdomar mellan 17 till 19 år (5 pojkar och 9 flickor) från Naturvetenskapliga respektive Handels- och administrationsprogrammet. För att inspirera och värma upp ungdomarna i fokusgruppsintervjuerna läste moderatorn upp en artikel som aktualiserar problematiken kring överanvändning av receptfria läkemedel (SvD, 2010ab). Då det visade sig att ungdomarna efter denna inledning fokuserade mer på vad de hade hört att andra ungdomar hade upplevt och hade svårt att fokusera på de egna upplevelserna lämnade vi denna typ av uppvärmning. Under de följande 10 intervjuerna valde vi istället att ta upp artikeln i ett senare skede under gruppintervjun. 7

8 Ungdomarna i pilotintervjun hänvisade till att överanvändning av receptfria läkemedel var en mognadsfråga som i större utsträckning berörde ungdomar i åldrarna år, dvs. den ålder då man lär känna sig själv. Efter dessa uttalande och med hänvisning till den litteratur som finns i ämnet valde vi att fokusera på yngre gymnasieungdomar i åk Genomförande Sammanlagt har 10 olika fokusgrupper utförts i Sverige (tabell 1). Utifrån tidigare dokumentation är användningen av receptfria läkemedel huvudsakligen ett problem som berör flickor i större utsträckning än pojkar (SvD, 2010a-b; Westerlund et al, 2007). För att undersöka detta har vi utfört fokusgruppsintervjuer med såväl enkönade som blandade grupper. Total har 77 ungdomar deltagit i studien, varav 33 pojkar och 44 flickor i åldrarna år. Varje fokusgruppsintervju har bestått av 5-9 gymnasieungdomar. TABELL NR 1. INDELNING AV DE 10 FOKUSGRUPPSINTERVJUERNA UTIFRÅN GEOGRAFISK SPRIDNING, ORT, INRIKTNING GYMNASIEPROGRAM, KÖNSFÖRDELNING I GRUPPERNA OCH ÅRSKURS. Kategori Indelning Antal grupper Geografisk spridning Ort Inriktning gymnasieprogram* Könsfördelning Årskurs Södra Mellersta Norra Stor stad Mindre stad Förort Studieförberedande Yrkesförberedande Blandad grupp Endast pojkar Endast flickor Åk 1 (16-17år) Åk 2 (17-18år) Åk 2-3 (17-19år) Åk 1-3 (16-19år) *Eleverna kom från följande program: Samhällsvetenskap, Samhällsvetenskap med olika kombinationer av samhälleekonomi-estetiskt program, Naturvetenskap (2 st), Estetiskt program, Fordonsteknik, Vård- och omvårdnadsprogram Restaurang- & livsmedel, IT och support, Bygg och anläggning. De fem sista räknas främst som yrkesförberedande och de övriga som studieförberedande. Någon skarp gräns går dock inte att dra eftersom elever i yrkesförberedande program kan välja till ämnen så att de får högskolekompetens. Efter vissa omarbetningar från erfarenheterna av pilotintervjuerna har intervjuerna genomförts med öppna frågor kring teman i frågeställningarna för studiens syfte, som beskrivits på sidan 5 (se intervjumanual, bilaga 3). Två forskare utförde gruppintervjuerna. En forskare var moderator och ledde gruppintervjun och den andre var med som observatör. Moderatorn har en viktig roll då denne bildar en slags norm för vad 8

9 som är socialt accepterat i gruppen och måste också ha förmåga att se till att alla får komma till tals. Diskussionen grundas på deltagarnas egen erfarenhet i ämnet och det är viktigt att diskussionen förs mellan deltagarna och inte med moderatorn (Kitzinger, 1995). Observatörens roll var att fånga den information som inte kan spelas in på band som till exempel interaktionen mellan informanterna men även för att ställa följdfrågor som ett komplement till moderatorns frågor (Wibeck, 2000). Fokusgruppsintervjuerna utfördes på skoltid så att ungdomarna fick vara i den miljön som kändes bekant för dem. En obekant miljö kan upplevas som främmande och hämma diskussionen (Wibeck, 2000). För att öka tryggheten men även för att underlätta interaktionen mellan ungdomarna i gruppintervjun valdes oftast elever från samma klass eller parallellklass. Vid två tillfällen deltog elever från två eller tre olika klasser. Ungdomarna fick sitta runt ett bord tillsammans med moderatorn och observatören. Efter samtycke från ungdomarna spelades samtliga gruppintervjuer in på ljudfil för att sedan skrivas ut ordagrant. Ingen av deltagarna i fokusgruppen nämns vid sina egna namn utan förblir anonyma vid transkriberingen. Varje gruppintervju pågick mellan minuter Analys av insamlad data Utifrån studiens syfte, samt att insamlad data ska utgöra underlag för en kvantitativ enkätundersökning, har innehållsanalys valts som analysmetod (Graneheim & Lundman, 2004). Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman kan göras på olika nivåer på manifest eller latent nivå. Det manifesta innehållet handlar om det uppenbara i en text medan det latenta innehållet är det som inte är direkt synligt utan måste tolkas för att framträda. Vår analys har fokuserat på det manifesta innehållet. Ett avsteg gjordes från denna analysmetod i den inledande fasen av analysen. Istället för att starta med kodningen direkt grovsorterades materialet i 22 preliminära subkategorier vilka i en gemensam diskussion hade identifierats efter genomläsning av den transkriberade texten (Patton, 1990; Malterud, 2001a). Först i nästa steg startade den systematiska kodningen för att sedan kunna hjälpa till att sortera innehållet och identifiera mönster i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen har utförts av tre forskare med god erfarenhet i kvalitativ metodik. Nedan beskrivs de olika stegen i analysprocessen: 1. De transkriberade intervjuerna genomlästes ett flertal gånger individuellt. 2. Utifrån syftet med studien och innehållet i de transkriberade intervjuerna gjorde forskarna tillsammans upp ett systematiskt system för kategorisering av data. Detta system bestod av 22 preliminära subkategorier som exempelvis: kännedom om receptfria läkemedel, handla på Internet, kunskapskällor, vad formar inställningen mm. Varje enskilt transcript sorterades sedan efter denna struktur. 3. Texten i varje preliminär subkategori kodades, och därefter grupperades och strukturerades den efter innehåll och tillhörighet, se exempel i ruta 1 nedan. 4. Samtliga preliminära subkategorier sammanfattades och några slogs samman, kvar var då 15 subkategorier. 5. Subkategorierna grupperades i 5 kategorier. 6. För att illustrera och validera identifierade kategorier har citat från gruppintervjuerna använts. 9

10 I den kvalitativa analysprocessen har inte fokus varit att ta reda på hur många ungdomar som har en viss uppfattning eller attityd till ett ämne utan att fånga så många olika uppfattningar och attityder som möjligt. Ruta 1. Exempel för att illustrera analyssteg 3 En preliminär subkategori var Vad formar inställningen. Alla uttalanden från samtliga intervjuer som hade sorterats under den subkategorin lästes igenom och kodades. Därefter sorterades texten i grupper efter innehåll. Det är innehållet i texten som bestämmer vilka grupper som bildas. Grupperna i den här subkategorin handlade om föräldrar, kamrater och förpackningen. Exempel på uttalanden som sorterades inom gruppen föräldrar i subkategorin Vad formar inställningen är: Men jag har fått en grej från pappa, han är norrlänning, där aldrig läkemedel... det hjälper inte, det är bara bita ihop... Det är väl så att farsan är lite hårdare än morsan... mamma säger ta en huvudvärkstablett.. Och man lyssnar mer på pappa (pojke) Ja. Alltså de har man ju, de här som är liksom fria, de, de har man ju typ haft sen man var liten, och då har ju föräldrarna gett en. Sen när man blir äldre så följer man ju fortfarande de typ spåren om man säger, då tar man ju så mycket de har gett en. Eller mer, det beror ju på hur gammal man är också. (flicka) Föräldrar. Min mamma. Jag har haft mycket Alvedon förut. Nej men när jag har haft ont i huvudet har hon sagt men ta en Alvedon...och då har man gjort det och det har jag fortsatt med det. (flicka) Men jag, jag tror att jag är ganska så där, influerad av hur mina föräldrar medicinerar i alla fall. De tar aldrig något sånt. Alltså de tar nästan aldrig några sådana där Alvedon eller grejer. (pojke) Alltså det är väl...alltså hur man har hanterat, alltså liknande situationer och sådant tidigare när man var yngre med typ smärta och sånt, om man har fått plåster eller inte ett plåster, alltså det är nästan lite samma sak, det känner jag, alltså hur man ska hantera situationen...om man ska ta hjälp ut av läkemedel och så vidare eller bara låter det läka naturligt. (pojke) 10

11 5 Resultat Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier enligt tabell 2. En del av dessa kategorier var väntade, medan andra växte fram under analysarbetet. Därefter följer en beskrivning av varje subkategori tillsammans med citat från intervjuerna. TABELL NR 2. RESULTAT AV INNEHÅLLSANALYSEN UNGDOMARS UPPFATTNING AV RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Kategori Subkategori 1. Vad ungdomar vet och inte vet Ungdomarnas kännedom om receptfria läkemedel Ungdomarnas frågor om läkemedel 2. Hur ungdomar påverkas Vad formar inställningen Kunskapskällor Reklam 3. Hur ungdomar gör Eget bruk Skillnader mellan kön och individer Ökad användning Andra användningsområden än avsett 4. Vad ungdomar tycker Uppfattningar om tillgänglighet Uppfattningar om faror med läkemedel Uppfattningar om näthandel 5. Vad kan göras Ungdomarnas råd till en kamrat som använder för mycket läkemedel Undervisning i skolan Budskap till Läkemedelsverket 5.1 Vad ungdomar vet och inte vet Kategori ett ger en generell bild av ungdomarnas kännedom, frågor, uppfattningar och missuppfattningar om receptfria läkemedel. De kände till olika typer av receptfria läkemedel och var mest vana med smärtstillande där de också kunde nämna olika produktnamn. Många ansåg att de visste vad de behövde veta om smärtstillande läkemedel, men hade samtidigt många frågor om hur de skulle användas Ungdomarnas kännedom av receptfria läkemedel Alla ungdomar kände till receptfria läkemedel. De fabrikantnamn som nämndes var olika smärtstillande tabletter vilket tyder på att det var dessa som de var mest bekanta med. Annars nämndes nässpray, allergitabletter, aknemedel och medel vid hosta och halsont men oftast utan att säga ett speciellt fabrikantnamn. 11

12 Nässpray. (pojke) Panodil (pojke) Huvudvärkstabletter. (pojke) Är inte det samma sak... (pojke) Jo fast det finns olika. Det finns inte bara Panodil (pojke) Många var osäkra på vad som var ett läkemedel och vilka som var receptfria respektive receptbelagda. En vanlig uppfattning tycktes vara att de receptfria läkemedlen inte var lika starka som de receptbelagda och några menade att de därför inte var lika allvarliga och att det inte var lika viktigt med information om dem. För så... om det skulle vara någonting som skulle vara så viktigt då borde allt vara receptbelagt i så fall. (flicka) Det fanns ungdomar som sa att det var viktigt att använda Alvedon enligt de instruktioner som finns medan andra menade att det var ett så välkänt medel så det behövdes inte någon information. När det gällde effekten av Alvedon uppfattade några det som att den blir sämre om Alvedon används ofta. Men en sorts tolerans är det ändå för att till slut hjälper det inte lika effektivt mot huvudvärk. (pojke) Ungdomarnas frågor om receptfria läkemedel Många av ungdomarnas frågor angående receptfria läkemedel handlade om smärtstillande läkemedel, hur de doseras, hur de kan kombineras och när de kan bli farliga att använda, vilket gällde framför allt Alvedon. Ja. Om två Panodil inte hjälper så kanske man kan ta Ipren istället...eller Treo. (flicka) Kan man ändra direkt (moderator) Är det bra att göra så? (flicka) Nej 4 timmar senare. (flicka) Är de inte likadana eller jag vet inte. (pojke) Jag vet inte vad det är för skillnad på dem faktiskt...samma effekt tror jag. De innehåller olika... (pojke) Det är smärtstillande men...alltihop...men jag vet inte vad det är för skillnad på dem. (flicka) Vart går gränsen...typ om man tar 30 stycken dör man inte...eller? (flicka) Det fanns också mer allmänna frågor som att varför läkemedel med samma aktiva substans kunde ha olika namn, hur många receptfria läkemedel det fanns, vilka receptfria läkemedel som var vanligast. Ett par ungdomar frågade om det gick att lita på informationen i FASS respektive om Läkemedelsverkets roll när svininfluensavaccinet godkändes. Men kan man lita till hundra procent på informationen som står om läkemedel? (flicka) 12

13 Slutligen fanns mer specifika frågor om exempelvis ett receptfritt läkemedel som en av ungdomarna använde och om receptbelagda läkemedel som de antingen använde eller var nyfiken på, det gällde Concerta, p-piller eller en drog som de tyckte borde vara godkänd som läkemedel (cannabis). 5.2 Hur ungdomar påverkas Kategori två sammanfattar ungdomarnas egna uppfattningar om faktorer som kan påverka deras användning av receptfria läkemedel. Inställningen till läkemedel påverkades främst av föräldrarna men även till viss del av kamrater och utseendet på läkemedelsförpackningen. Källor till kunskap och information om läkemedel var främst föräldrar och i viss mån texten på läkemedelsförpackningen. Några hade sökt information via apotek och sjukvårdsupplysningen, frågat vänner eller läst på bipackssedeln i läkemedelsförpackningen och på Internet. Även reklam hade en viss påverkan på ungdomarnas användning av läkemedel Vad formar inställningen Föräldrar Det fanns olika uppfattningar om hur ungdomarna tyckte att de hade formats i sitt sätt att använda receptfria läkemedel. Många ungdomar upplevde att de hade ärvt den grundläggande inställningen från sina föräldrar. En del ungdomar uttryckte att de tog med sig samma medicineringsbeteende som föräldrarna använt när barnen var yngre. Var föräldrarna frikostiga eller restriktiva så påverkade det hur man senare i livet hanterade läkemedel menade många ungdomar. Andra menade att de inte hade påverkats av föräldrarnas medicineringsbeteende, eller att de gjorde det motsatta. Några ungdomar tyckte att föräldrarna borde utbildas och informeras om receptfria läkemedel eftersom att ungdomarna ofta ärvde deras medicineringsbeteende. Föräldrar. Min mamma. Jag har haft mycket Alvedon förut. När jag har haft ont i huvudet har hon sagt men ta en Alvedon...och då har man gjort det och det har jag fortsatt med det. (flicka) Men jag, jag tror att jag är ganska så där, influerad av hur mina föräldrar medicinerar i alla fall. De tar aldrig något sånt. Alltså de tar nästan aldrig några sådana där Alvedon eller grejer. (pojke) Om man har haft en svår uppväxt och ens föräldrar har hållit på och tagit mycket läkemedel så kan det ju hända att man blir som de eller så gör man tvärt emot, att man blir rädd och tänker (flicka) Kamrater Några ungdomar trodde att det var en blandning mellan hur föräldrarna hanterade läkemedel och hur man själv som person hanterade smärta men de sa också att kompisarna hade en påverkan på hur de använde läkemedel. Ungdomarna berättade att det kunde vara lätt att ta en tablett även ifall man inte hade något behov av det, utan det blev som en påverkan eller påtryckning. Ifall kompisen tog ett läkemedel så kunde man också ta en tablett mer slentrianmässigt. Nej men det är väl kanske mer att, alltså, om man är med en kompis i skolan hela dagen och så mår hon jättedåligt och sedan så liksom och tar en Alvedon var tredje timme eller något sånt här...så 13

14 känner man kanske själv sedan då...alltså att huvudet, så som hon sa naturligt, inbillar sig rätt mycket...tankarna börjar...jag nu har jag också ha lite ont...nu har jag också lite ont i huvudet kan jag också få en. Alltså det är just så som trycket kan bli. (flicka) Så man testar. (pojke) Nej. Alltså din hjärna inbillar dig att du har ont i huvudet...så i fall kompisen går och hänger hela dagen och mår dåligt...då blir jag typ, ah jag gör så att jag också mår dåligt, så tar man en tablett fast man egentligen inte har ont i huvudet...man bara tänker att man har ont i huvudet. (flicka) Det kan jag tänka mig att det kan bli. (flicka) Ja så... brukar det vara. (pojke) Är det någonting som ni andra känner igen? (moderator) Alla säger ja. Man blir ju som man umgås oavsett vad. (flicka) Flickorna berättade att de ibland tipsade varandra om vilket läkemedel de kunde använda. Detta gällde framförallt vilka läkemedel som var bra att använda vid mensvärk. Pojkarna tipsade istället varandra om vilket proteinmedel som var bäst för att bygga muskler Designen och färgen på läkemedelsförpackningen Några ungdomar berättade att de tyckte att användningen (och inställningen) även påverkades av hur ett läkemedel var förpackat och vilken färg det hade. De sa att en läkemedelsförpackning inte skulle vara så lockande utan mer skrämmande. De skulle designa Alvedonförpackningar så där då... (moderator) Ja. Precis. Jätteläskig förpackning. Det är rådet kanske till läkemedelsverket... (moderator) Ja, alltså så de ser mer allvarliga ut...och så. Så här lila..man bara...ok jag kan ta 10 stycken utan att något händer...sedan. (flicka) Lila är gott och grönt är? (moderator) Nej men förstår ni... (flicka) Paketet nu är lila på Ipren, det känns mer som att det är ingenting... eller om det gult eller sånt här grönt, men om det är mer så här som det där blodröda färgen som den här drickan är... (flicka) Kunskapskällor Föräldrar Föräldrarna verkade vara den största kunskapskällan för ungdomarna då det var till föräldrarna som de oftast vände sig med sina frågor om läkemedel. Ungdomarna sa att det var i första hand föräldrarna som de tyckte skulle informera dem om läkemedel. De berättade även att det bildades en slags allmän kunskap om läkemedel genom att de bland annat hörde vad och hur det pratades om läkemedel i hemmet eller när de till exempel följde med en förälder till apoteket. Även om ungdomarna inte deltog i samtalet så hörde de vad som sades mellan föräldern och apotekspersonalen. I början frågade ungdomarna föräldrarna sedan lärde de sig vilket läkemedel de skulle ta och hur mycket. Det första de fick lära sig var de vanligaste smärtlindrande läkemedlen som Alvedon och Panodil. Många ungdomar berättade att när de inte kände till ett läkemedel så frågade de föräldrarna 14

15 vad man skulle ta och hur ofta. Många berättade att de inte chansade med att ta ett läkemedel utan att först fråga föräldrarna eller andra närstående. Sen så om det är någon medicin, eller om jag har ont någonstans och inte vet vilken medicin jag kan ta, så kan jag alltid gå och fråga henne [mormor] (pojke) Förpackningen och bipacksedeln Många ungdomar berättade att de oftast inte behövde någon information om de vanligaste läkemedlen som de tog som till exempel Alvedon och Panodil. Dessa läkemedel kände de igen sedan tidigare och visste hur det fungerade och skulle doseras. Men ifall de skulle börja med ett nytt läkemedel eller ifall de hade glömt bort någon information så läste de oftast på läkemedelsförpackningen. På förpackningen stod den viktigaste informationen om dosering och effekt som man behövde veta, ansåg många ungdomar. De flesta visste att det fanns ytterligare information i bipacksedeln men de var få som läste den. Några få ungdomar berättade att de läste bipacksedeln för att få fördjupad information om till exempel biverkningar, vid allergi eller för att ta reda på ifall man kunde dricka alkohol tillsammans med läkemedlet. Om det är något nytt läkemedel så kanske man läser det. Om det är till exempel någonting man har haft ett tag så gör man inte det. (flicka) Apoteket och sjukvårdsrådgivningen Några ungdomar valde att gå till apoteket och fråga om vilket läkemedel de skulle ta för en specifik åkomma. Någon sa att det var enkelt och lätt, och att de kunde fråga vad som helst. De litade på apotekets information. Men ibland blev de missnöjda när personalen tog fram det vanligaste läkemedlet mot besväret vilket ofta var ett läkemedel som var känt och som ungdomarna hade testat tidigare men inte blivit hjälpta av. Några ungdomar berättade att de även hade ringt till sjukvårdsupplysningen för att få mer information om läkemedel. Man frågar ju hellre de på apoteket då. Det år dem man tror på för det är ju de som visar en vad man ska ta för någonting när jag har det här, då visar de istället. Det är de man tror mest på. (flicka) Fast det är lite läskigt när man kommer till den där växeln, när de ställer en massa frågor och sådant där... mmm okey, jag vet inte, och så lägger man på och så får man ringa upp igen för att man måste tänka efter vad man skulle säga. (flicka) Kamrater Det var inte ofta ungdomarna pratade med varandra om läkemedel. Men ibland kunde de fråga en kompis om vilket läkemedel som var bäst för menssmärtor. En kunskap som de hade fått från kamrater var att man inte skulle blanda läkemedel med alkohol. Ja jag har nog frågat också, just för mensvärk och sådant. (flicka) 15

16 Internet Det fanns tre olika uppfattningar bland ungdomarna om att söka kunskap och information om läkemedel på Internet. De flesta hade aldrig sökt information om läkemedel men för många var Internet en naturlig väg för att söka kunskap. De skulle i så fall vara intresserade av fakta och inte av hur andra använde läkemedel. De ansåg att information om andras erfarenhet skulle kunna komma från den närmaste kretsen av vänner eller möjligen från ett kontrollerat forum på nätet baserat på expertkunskaper i ämnet, annars litade de inte på informationen. Ungdomarna nämnde Fass och apotekets hemsida som tillförlitliga informationskällor. Några ungdomar hade sökt information på Fass och andra hade googlat runt på flera olika sidor och när de hittade samma information på flera sidor kunde de tro på innehållet. Möjligen om det är typ någon sådan där pålitlig källa som liksom har samlat in andras erfarenheter och liksom på något vis gjort en undersökning av det och gjort det till fakta, men inte så där direkta, om man kollar på något Internetforum, jag tyckte det här var skitbra, då skulle jag inte liksom (pojke) [Då] kollar man ju olika källor om man kollar på Internet, om det står samma sak på sju åtta stycken så (flicka) En annan grupp ungdomar såg inte Internet som en informationskanal, de var inte vana att söka information på det sättet och litade inte på den information som fanns där. Några ungdomar berättade däremot att de sökte och läste om andras erfarenheter av läkemedel genom att googla. Då fick de information om hur andra hade upplevt läkemedlet, hur det fungerade och hur man doserade, vilka biverkningar som fanns med mera. Bland ungdomarna var det främst pojkar som tog upp att de sökte information om andras erfarenheter på Internet. En populär sida som nämndes var Flashback. Några pojkar berättade att de var ute på Flashback dagligen och en period hade Alvedon varit ett av de heta toppämnen som diskuterades. Alvedonfrågan hade diskuterats i samband med att en pojke begick självmord i en on-line direktsändning, han hade även tagit en mängd Alvedon och frågor om biverkningar kom då upp på sajten. Och typ recensioner vad folk tycker om det. [Jag] kollar träffar och ser hur det fungerar och hur man ska dosera det och typ om man har någon har biverkningar eller något. (pojke) Ja han hade testat. Och då, frågan var vad det kunde vara för biverkningar, och då skrev folk. (pojke) Reklam Många ungdomar tyckte att reklamen oftast var överdriven men att de ändå påverkades av budskapet. Vissa ungdomar kunde, efter att de hade sett en viss reklam, be föräldrarna att köpa hem läkemedlet. Några sa att de påverkades undermedvetet av reklamen och att detta sedan kunde styra deras val av läkemedel. Reklamen gjorde att de fick kännedom om ett receptfritt läkemedel och samtidigt att det fanns på apoteket. Reklam ansåg ungdomarna skulle finnas för speciella läkemedel 16

17 men inte alla. De vanligaste läkemedlen, som exempelvis Alvedon, behövde ingen reklam eftersom alla redan kände till den. Ja jag tror på det de säger... när mamma kommer hem så kanske jag säger bara typ det fanns en reklam som gick och så liksom... man går på det... (flicka) Reklam kunde vara bra för att den informerade människor som hade symtom om vilka läkemedel de kunde använda. Reklam kunde också vara skadlig för dem som inte behövde läkemedel men som lockades att ta det. Några ungdomar sa att de själva inte skulle välja ett läkemedel utifrån reklam men att det ändå var bra med informationen den gav. Några tyckte att reklamen gav all information som de behövde. Andra sa att de saknade information om negativa konsekvenser och bieffekter i reklamen och de menade att reklamen bara förmedlade ensidigt positiva budskap. Alltså vissa mediciner kanske man inte riktigt visste existerade eller visste fanns tillgängliga receptfritt och då kan det väl vara bra med reklam, då man vet att man kan få det så, men jag skulle inte välja läkemedel efter reklamen, utan i så fall för informationssyfte med reklamen. (pojke) Ja men jag tycker man borde upplysa folket mer om konsekvenserna...låt säga typ om det kommer på tv det är reklam för läkemedel...de säger bara det här funkar utmärkt mot huvudvärk, smärtstillande och så vidare. Men alltså man säger aldrig på reklamen vad det finns för bieffekter. (pojke) Några tyckte att reklamen från apoteket var bra för att den var varierande, med bilder och information. Det var också bra att de hänvisade till en hemsida där det fanns ytterligare information. Apotekets gröna färg syntes också bra i tidningarna, ungdomarna sa att de kanske inte läste allt men att de registrerade den. De konstaterade att reklam som stack ut fastnade lättare och att reklam på TV påverkade genom dess variation med bilder och tal. Ja det blir det. De pratar liksom visar hur det ska vara och så...på TV är det så...och då blir det att man liksom att man får en bild...alltså sparas lättare i hjärnan... (flicka) 5.3 Hur ungdomar gör Kategori tre ger först en inblick i ungdomarnas egna erfarenheter och uppfattningar i samband med användningen av receptfria läkemedel och hur dessa kan skilja sig mellan pojkar och flickor. Det visade sig att det var mycket vanligare bland flickor att de använde smärtstillande läkemedel och att de tog med tabletter till skolan. Dessutom presenteras ungdomarnas reaktioner på innehållet i SvDs artikelserie som hävdade att användningen av receptfria läkemedel hade ökat och att det fanns andra användningsområden för smärtstillande förutom att lindra smärta och feber Eget bruk Ungdomarna använde vanligen receptfria läkemedel mot smärta (främst huvudvärk och mensvärk), allergi, förkylning och feber. De vanligaste smärtstillande läkemedlen som nämndes var Alvedon, 17

18 Ipren och Panodil. De sa också att användning, vanor, påverkan, biverkningar och effekter av läkemedel skiljde sig från person till person. Jag tycker bara att Ipren är bättre än Alvedon så därför tar jag det istället. (flicka) Ja jag tycker det är godare, det är godare med Ipren. Alvedon det blir så. (flicka) Smaken? (moderator) Ja Alvedon det blir så uppluckrat direkt så (flicka) Då tar jag hellre en Ipren, den kan vara inne i munnen innan man tar vattnet. Det är bättre yta på den. (flicka) Och du tyckte det var bättre effekt också? (moderator) Ja. (flicka) Om och hur man använde receptfria analgetika varierade. Vissa ungdomar tog nästan inga läkemedel av olika anledningar. Att huvudvärk berodde på vätskebrist var en vanlig uppfattning bland ungdomarna. Därför var det bra att dricka vatten istället för att ta läkemedel. Andra alternativ till läkemedel var vila och att träna. Vissa ungdomar sa att de istället härdade ut smärtan. Det kanske inte fanns läkemedel hemma eller de kände sig för lata för att hämta en tablett. Andra försökte undvika läkemedel eftersom det inte var bra för kroppen, eller så ville de inte bli beroende eller immuna. Jag försöker undvika tabletter och så av alla slag...typ Ibumetin och sånt försöker jag undvika...för att det skadar...kan skada i stora mängder...jag undviker nästintill helt och hållet...det jag använder i så fall är nässpray om jag skulle vara förkyld...jag tror att det finns andra saker man kan göra istället. Jag tror inte det är hälsosamt för...för resten av kroppen att trycka i sig piller. (flicka) Åter andra tog receptfria analgetika. Hur ofta de använde läkemedel kunde variera från 2 till 3 gånger i veckan till en gång i månaden eller någon gång per år. De flesta hade använt receptfria analgetika sedan barndomen. Det var svårt att komma ihåg exakt när de började använda läkemedel själva på något sätt visste de när de inte behövde hjälp från föräldrarna och kunde börja ta tabletter själv vanligen i yngre tonåren. Vilken ålder börjar man använda själv? (moderator) Tolv tretton eller någonting. Min mamma brukade säga du vet ju själv hur du mår, så du vet ju själv bäst om du behöver en tablett eller inte. (flicka) Är det allas erfarenheter, tolv tretton, i början på tonåren? (moderator) Mmm. Ja. (flera flickor svarar) Doseringsrekommendationer följdes i allmänhet. Ungdomar som följde rekommendationer verkade ha respekt för läkemedel och tyckte inte man skulle ta smärtstillande tabletter i onödan och inte ta mer än vad som rekommenderas. Vid utebliven effekt gick de och la sig istället för att ta en tablett till. Å andra sidan fanns det ungdomar som experimenterade med doseringen och hade för vana att alltid ta fler tabletter än vad som var föreskrivit för att nå en bättre effekt eller för säkerhets skull. Ibland blandade de olika smärtstillande tabletter, till exempel Alvedon och Ipren, för bättre effekt. Vid utebliven effekt kunde de öka på dosen eller byta till något annat preparat. Dessa ungdomar verkade inte vara oroliga för följdeffekter av läkemedel och tog det hela med läkemedel mycket lätt. Jag brukar testa runt lite. (flicka) 18

19 Hur gör du då? (moderator) Alltså jag, jag testar, om jag märker att det inte hjälper, så nästa gång då testar jag en annan tablett och ser om den hjälper bättre. (flicka) Skillnader mellan kön och individer De flesta pojkar verkade inte använda smärtstillande läkemedel ofta. Visserligen var det många pojkar (och även flickor) som berättade att de sällan hade värk och därför inte behövde smärtstillande, men även bland pojkar som brukade ha huvudvärk så föreföll dessa användas mer sällan än hos flickor. De hade lärt sig att bita ihop och vänta för att se om huvudvärken gick över. Om pojkar tog läkemedel var det vid feber eller i samband med träning. Pojkarna hade inga tabletter med sig till skolan. Vid huvudvärk ville de vara diskreta, och inte klaga eller ta läkemedel framför kamraterna. Istället väntade de med att ta läkemedel tills de hade kommit hem från skolan. En del av de här pojkarna tog då fler tabletter än vad som rekommenderas. Attityden var mer avslappnad, och det spelade ingen roll hur många tabletter de tog. En flicka berättade att hon kände pojkar som tog fler tabletter för att de trodde effekten skulle komma fortare. Men tjejer har inte samma press på sig att härda...eller? (moderator) Nej (pojke) De vill inte härda... (pojke) Men ni vill det? (moderator) Nej vi kan (pojke) Ni kan. Vad är det som skapar det här...den här skillnaden? (moderator) Pojkar är latare...vi orkar inte gå upp och ta en huvudvärkstablett (pojke) Tror du? (moderator) Vi får huvudvärk och så där den går över snart...väntar man tre timmar sedan kommer man på det kanske inte är riktigt så illa. (pojke)...men jag har ju killkompisar som gör så att de struntar i huvudvärken tills de kommer hem och tar fler tabletter än vad de borde ta... kanske fyra tabletter istället för en för de tror att det hjälper snabbare.. så jag tycker att det är en skillnad. (flicka) Att flickor tog Alvedon upplevdes som ett normalt beteende. Flickor berättade att de använde smärtstillande oftare än pojkar eftersom de hade mensvärk. En del av dem menade också att flickor har mer ont i huvudet än pojkar eftersom de ansågs vara känsligare än pojkar och mer stressade och högpresterande i skolan. Flickor var mer öppna med hur de använde läkemedel inför varandra. De klagade mer, pratade med varandra mer om sina problem, och tipsade och frågade varandra om bra smärtstillande medel. De hade också oftast tabletter med sig till skolan, och därför var det lätt att låna av varandra vid behov. Flickorna tycktes vara noggrannare med doseringen av läkemedel. Men det känns som att tjejer har ganska bra koll eftersom att vi ändå typ har mens och vi får ont och tar värktabletter, jag har typ bara aldrig träffat en pojke som har med sig tabletter till skolan och mina killkompisar vet inte exakt hur mycket dom ska ta om dom får ont i huvudet. (flicka) Nej det känns som en skillnad mellan tjejer och killar. (flicka) Ja, det känns som det är en skillnad mellan pojkar och tjejer. (moderator) Ja, en ganska stor skillnad. (flicka) 19

20 Det fanns också en annan uppfattning bland vissa ungdomar. De menade att det inte fanns någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av receptfria läkemedel förutom att flickor använder smärtstillande vid mensvärk. Åter andra sa att de egentligen inte visste om det var någon skillnad för det var ingenting som de brukade diskutera med varandra. Jag tror inte att det finns någon skillnad mellan dem. (pojke) Inte jag heller. (pojke) Det är ingen skillnad mellan killar och tjejer? (moderator) Killar och tjejer... nej jag tror inte det. (pojke) Nej. Är det någon som tror att det är skillnad? (moderator) Nej ingen skillnad (flicka) Ökad användning Ungdomarna uppfattade att användning av läkemedel bland ungdomar hade ökat under de senaste åren. Det ansågs vara lättare att köpa läkemedel, och att många ungdomar kände sig stressade och fick alltmer huvudvärk. Några menade att ungdomar hade blivit gnälligare och tog en tablett så fort de fick ont. Det fanns samtidigt ungdomar som hade åsikten att användningen av receptfria läkemedel inte hade ökat. Den allmänna användningen av receptfritt, tror ni att det har ökat de sista åren? (moderator) Ja, det tror jag. (flicka) Ja. (pojke) Det är som sagt lättare att få tag på. Det är bara att man springer in på Ica och säger att jag vill ha ett paket Alvedon så har man det. (flicka) Mmm precis, nu finns det fler ställen man kan köpa det på, nu behöver man inte åka till apoteket utan nu kan du liksom köpa det på Ica. (flicka) Men har ni den känslan av att det har...att användingen av receptfria läkemedel har ökat under de senaste åren? (moderator) Det tror jag. (pojke) Du tror det, mm. Bland ungdomar, är det det du tänker på? (moderator) Ja. (pojke) Jag tror att det kan ha ökat mycket på grund av, alltså att livet man lever har ändrat sig också, att man liksom, det är mycket mer att göra, mycket stress, mycket stressigare, man har inte tid att vara sjuk, och man har inte... ja man har, det är många fler viktigare saker man ska göra, det är mycket viktigare med matcher, prov, föreläsningar och så vidare, och då har användningen ökat med det också, tror jag. (pojke) Andra användningsområden än avsett Många ungdomar hade aldrig hört talas om SvDs artikelserie och kände inte heller till innehållet. De blev mycket förvånade när de fick höra att flickor kunde använda Alvedon för att gå ner i vikt. På samma sätt kände många inte till att en del ungdomar använde Alvedon, som en feel-good-tablett, mot stress eller om de mådde ospecifikt dåligt. Några nämnde dock att de kände att Alvedon gav en lugnande effekt och att det gick bra att ta Alvedon om det var svårt att sova. Däremot hade några hört talas om personer som använde Alvedon i förebyggande syfte för att klara av ett träningspass 20

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! SKRIVÖVNINGAR Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! Du kan börja att skriva på din övningssida och sedan fortsätta på ett eget papper, så att du får plats

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Sprutor och kanyler Dnr: 6.8-2014-018890 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN Bakgrund och genomförande Bakgrund Medivir / BioPhausia önskade genomföra en undersökning med 1 000 föräldrar med barn upp till 12 år om deras barns förkylning, hosta

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer