TORPINVENTERING Datum Albertinastugan Asplund Bergalund Beskenstorp Borvik

Transkript

1 8.1. Albertinastugan Asplund Bergalund Beskenstorp Borvik Brömstäppan Dalstugan Damstugan Damtorp Ekviken Elgströmstorp Eskilsberg Eskilsstugutorpet Falktorpet Finnkärrsstugan Fridensborg Fågelmossen Färjkarlstorpet Östra Grannelund Grindstugan Grindtorp Gräsdalen Gustafshem Hagalund Hagstugan Henrikslund Hjärpängen Östra och Västra Järknön Katrineberg Knektbråtsstugan Kvarnstugan Kvarntorp eller Storberga Källhult Källstugan Källsund Kärrstugan Laggartorp Lillhagen Lillkärr Lindvallstugan Mariedal Nyberg Nystugan Kvarntorp eller Storberga Sandstugan Skräddartorp Smedskärrsstugan Smedstorp Småängarna Stensätter

2 8.51. Stranden Svederna Svenssund Sågartorp Thorstugan Yxhammarstorp Ängtorp Örntorpet Österhagen

3 8.1. Albertinastugan Albertinastugan under Hartorp Omedelbart öster om Vägen Kvarsebo Jönåker och norr om anslutningsvägen till Hartorp Kakelugnsmakaren August Fabian Widerström f i Vimmerby. och hustru Sofia Albertina Scharvig f. 23/ i Kvarsebo. Son Nils Johan f i Ö.Husby. Familjen flyttade hit från Söderköping år Änkan flyttar till Vännersberg flyttade Albertina Wilhemina Karlsson f och dottern Johanna Maria f in De bor kvar här Husgrunder Se bild av torpet 3

4 8.2. Asplund ASPLUND under Kvarsebogård Backstuga ca 400 m öster om Kittelbokärr Bebott Torparen Johan Isacsson f 4/ i Stugubråten flyttar in från Ö Husby Siste invånare arbetskarlen Anders Nilsson som flyttade härifrån 24/ med hustru och döttrarna Emma och Maria Resten av en stengrund på en berghäll. Körsbärsträd. Enligt en muntlig uppgift skulle Kvarsebos första skola ha förlagts till Asplund. Några skriftliga belägg har för detta har dock inte påträffats. 4

5 8.3. Bergalund (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) BERGALUND under Örntäppan (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) Backstuga på Örntäppan, ägd av kommunen (så exakt angivelse som möjligt) Enligt muntlig uppgift från Uno Carlsson låg torpet strax norr ladugården (enligt ex.vis husförhörslängder) Backstusittaren Carl Gustaf Nilsson f. 8/ flyttar in 1876 med hustru och två barn. Sista invånare var samme Carl Gustaf Nilsson som dog 1897 och hans hustru Katarina Svensson f 1828 och som dog här (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Ej undersökt (skriv gärna i särskild bilaga) (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) 5

6 8.4. Beskenstorp (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) BESKENSTORP under Billkärr Namnet besk betyder enligt Ortsnamnsarkivet omedgörlig, barsk, kärv (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) (så exakt angivelse som möjligt) Torde vara vid Besktäppan d.v.s. vid Billkärr 1:7 (enligt ex.vis husförhörslängder) Finns inte redovisat i husförhörslängden. Torde vara det torp som där anges som Dahlstugan, eftersom tegelmästaren Hans Bäsk bodde här under lång tid. (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Se Dalstugan (skriv gärna i särskild bilaga) (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) 6

7 8.5. Borvik (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) BÅRVIK (Borvik) under Hultstugan Enligt Ortsnamnsarkivet försvunnen backstuga innanför ett notvarp som kallas Borvik. Bora är fornsvenska för litet hål som ingår i näsborre. (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) Backstuga (så exakt angivelse som möjligt) Ev. på samma ställe ca 40 m NO om Karlslunds ångbåtsbrygga där ett hus låg i slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet. Annan karta nämligen Ekonomiska kartan 1947 och 1960 (enligt ex.vis husförhörslängder) Torparen Gustaf Lundberg (f i Tuna) flyttar in 1846 med fru Kajsa-Britta Svensdotter (f 1817 i Kvarsebo) samt döttrarna Stina Carolina, Johanna Mathilda och sonen Gustaf Adolf flyttade också svärfadern Sven Petterson (f.1776 på Djupvik) in från Källhult men han avlider samma år flyttar familjen Lundberg härifrån. Under åren bor torparen Johan Adolf Mellqvist här. Därefter redovisas stugan som öde t.o.m då den stryks ur längderna. (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Huslämningarna efter Lunkans hus som fanns kvar ända in på 1960-talet revs när vändplatsen vid ångbåtsbrygan anlades. Ca 15 m ONO om Solgläntan finns en avsats som möjligen var grunden för ett uthus eller ev. Bårvik. Åke Moberg hjälpte som dräng på Hultstugan till att gjuta ett betongvalv ovanpå en äldre raserad källare här. (skriv gärna i särskild bilaga) Huset, som fanns kvar in på 1960-talet, var en liten stuga med enbart ett rum var tapetsetat med tidningspapper minns Jan Moberg från början på 1950-talet. Det är inte klarlagt att detta hus var Bårvik. Det bör dock legat vid stranden, enligt Ortsnamnsarkivet nära ett notvarp. I laga skifteshandlingarna 1845 för Hultstugan talas om tre fiskeområden: Märrviksrännet, Bårviksrännet och Stångrännet. På laga skifteskartan finns inga byggnader vid stranden. På häradskartan finns några troligen sjöbodar mellan vägen och stranden vi ångbåtsbryggan. (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) 7

8 8.6. Brömstäppan BRÖMSTÄPPAN under Kvarsebo gård I trakten av Ekviken Annan karta nämligen LMV 29: På lantmäterihandling LMV D56 29:1 från 1769 över Kvarsebo kvarns ägor anges Raserade torpet Brömstäppan. Av kartan framgår att det bör ha legat i trakten av Ekviken väster om Holmtorp. 8

9 8.7. Dalstugan (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) DALSTUGAN (BESKTÄPPAN, BESKENSTORP) under Billkärr (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) (så exakt angivelse som möjligt) Söder om Billkärr 1:7 i hagen ca 10 m söder om Sörmlandsleden och 10 öster om kraftledningen. (Beskenstorp) (enligt ex.vis husförhörslängder) Finns redovisad i husförhörslängden bor här Nils Nilsson f 1731, död 1807 och tegelmästaren Hans Bäsk. Sista invånare är tegelmästaren Hans Georg Bäsk f 1757 i Fågelsås och hans hustru Greta Andersdotter f Torpet blev ödelagt och paret flyttar härifrån (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Sten- och tegelrester (handslaget tegel) Källarmur vid ängskanten 20 m V om tomtens SV hörn. Tegelrester även funna på sydöstra delen av tomten Billkärr 1:7 vid grävning av avloppsledning (skriv gärna i särskild bilaga) (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) Namnet Dalstugan på Billkärr har inte återfunnits på någon karta. Man kan dock på goda grunder anta att namnet Besktäppan som finns kvar på dagens karta härstammar från den siste invånaren på Dalstugan Hans Georg Bäsk. 9

10 8.8. Damstugan DAMSTUGAN under Långmossen 200 m O vrångsjöns utlopp vid Björnängen Annan karta nämligen Karta över Långmossen m.fl 1703 LMV D56 34:1 Finns redovisad i husförhörslängder 1714 och 1731 Ej undersökt Ortsnamnsarkivet: Dammtorp.Damstufa i 1714 års kyrkobok. Vid Dammkärret med dammar, som reglerar vattenflödet till ett sågverk vid Djupvik. Uppgiften är felaktig eftersom stugan låg vid Långmossen och därför bör namnet anspela på dammen vid Vrångsjöns utlopp. 10

11 8.9. Damtorp (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) DAMTORP under Björkholmen, namnet torde härröra från den damm vid Djupviksån som reglerade vattnet till Djupvikssågarna. (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) Förpantningstorp på Björkholmens ägor (så exakt angivelse som möjligt) Omedelbart söder om allmänna vägen väster om bron över Djupviksån. Ska inte förväxlas med Damtorp på Djupviks ägor, som kommer senare. (enligt ex.vis husförhörslängder) 1794 ca bor här Nils Nilsson född 1752, 1819 Per Olsson född 1789 i Kila och hans hustru Brita Stina Nilsdotter född 1794 på Damtorp. Första nattvarden anges till (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Åkermark, inga lämningar funna (skriv gärna i särskild bilaga) (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) Ortsnamnsarkivet: Dammtorp.Damstufa i 1714 års kyrkobok. Vid Dammkärret med dammar, som reglerar vattenflödet till ett sågverk vid Djupvik. Uppgiften torde vara felaktig eftersom Damstugan i 1714 års kyrkobok bör vara Damstugan på Långmossen. 11

12 8.10. Ekviken (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) EKVIKEN Ortsnamnsarkivet: Ordet vik här använt för att beteckna ett kärr. (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) 1/8 mantal krono skatte (så exakt angivelse som möjligt) Väster om Holmtorp, Se kartorna. (enligt ex.vis husförhörslängder) Början på 1800-talet Finns i jordeboken Skatteberedning (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Uthus finns fotfarande kvar. (skriv gärna i särskild bilaga) Huset brann Det gick rykten att någon brunnit in vid branden eftersom man hittade benrester. Det visade sig dock enligt sägen att det istället var undangömda älgben efter - som man trodde - tjuvjakt. (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) Se Gods och gårdar 1952 Skatteberedning 1807 LMV D56 14:1, skatteberedning 1823 LMV D56 9:1 och 14:3 I beskrivningen till en karta 1770 över Kvarsebokvarns ägor LMV D56 29:1 skrivs att en kärrmosse (nuvarande Ekviken 2:1) ligger strax intill det raserade torpet Brömstäppan. Den kan ha legat där senare Ekviken kom till. 12

13 8.11. Elgströmstorp (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) ELGSTRÖMSTORP under Kvarsebogård (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) Jordtorp på Kvarsebogårds ägor (så exakt angivelse som möjligt) Vid nordgränsen av fastigheten 1: m Ö om Sågartorpet (enligt ex.vis husförhörslängder) Torpnamnet har inte återfunnits i husförhörslängderna. Är förmodligen redovisad På ägorna I års längd finns på Tegelbruket bruksarbetare Carl Elgström f (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Ej undersökt (skriv gärna i särskild bilaga) Enligt uppteckning 1934 av Stig Johansson Ortsnamnsarkivet: Elgströmsstugan, ödetorp. Det gängse namnet i stället för Elgströmstorp (se d.o.) på ett nu rivet torp där en läskunnig gumma Elgström, förr höll skola med bygdens barn. Jfr Elgströmstäppan. (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) 13

14 8.12. Eskilsberg (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) ESKILSBERG under Billkärr (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) (så exakt angivelse som möjligt) Troligen ca 300 SV om Herrängen vid vägen och nära gränsen mot Långmossen. Eskilsbergstäppan angiven på ekonomiska kartan. Troligen inte samma läge som Eskilstugutorpet på 1706 års karta d.v.s. 150 m SO om gränspunkten Herrängen 1:1/Billkärr 1:6/Allmänningen Annan karta nämligen Karta över Billkärr 1706 (backstuga) LMV D56 2:1 (enligt ex.vis husförhörslängder) Skräddaren Carl Fredrik Holmberg med familj flyttade in 9 november De flyttade 1891 till Ekshärad i Värmland. (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Rester av en jordkällare finns NV om vägen nära gränsen mot Långmossen (20 m NO om gränsstenen och kraftledningen). Tegelrester finns SO om vägen ca 30 m S om gränsen mot Herrängen. En grund finns ca 70 SV om ovannämnda källare och SO om vägen, men detta är troligen inte Eskilsberg eftersom detta tidigare legat på Långmossens mark. (skriv gärna i särskild bilaga) (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) Namnet Eskilsbergstäppan på ekonomiska kartan vittnar om torpet. 14

15 8.13. Eskilsstugutorpet ESKILSSTUGUTORPET under Billkärr 100 m SO om Billkärrs NO gränsmärke (50 m norr om kraftledningen) Annan karta nämligen Karta över Billkärr (Eskilsstufutorpe i den första husförhörslängden) Nils Andersson och hustru Karin. Båda är överstrukna d.v.s. troligen öde efter Inga säkra lämningar funna. 15

16 8.14. Falktorpet FALKTORPET på Djupvik Förpantningstorp Vid sjöstranden 170 m V om Djupviksån Annan karta nämligen Laga skifteskartan för Djupvik 1859 Torparen Jonas Jönsson f 1788 flyttar in 1825 från Kalkugnen med hustrun Lisa Sophia Pehrsdotter f 1784 på Djupvik och tre döttrar. Sista invånaren är änkan Johanna Olsson f. Jansdotter 1830 och sonen Carl Gustaf f. 1859, dottern Emma Mathilda f Alla flyttar 1891 till Karlslund. Ca 60 m N om sjöstranden i gränsen mellan betes- och skogsmark finns stengrund efter ett uthus, som också är redovisat på häradskartan och laga skifteskartan. Körsbärsträd och krusbärsbuskar finns i området. I husförhörslängden är torpet Stranden överstruket och ersatt med Falktorpet. Stranden har varit obebott sedan 1801 då änkan Stina Olofsdotter f dog år Hon var änka efter Per Pehrsson f 1736 som avlidit några år tidigare. Fredrik Svahn minns att hans svärfar Fredrik Sidwall kallade detta område väster om ångbåtsbryggan Stranda Ytterligare ett torp har funnits på Djupviks ägor, som köptes av sjömannen Anders Mattsson Qvarsell från Österhagen omkring Han dog några år senare och de minderåriga barnen flyttade härifrån. Änkan Gretha Andersdotter f 1740 bodde kvar på torpet till sin död den 13 april Var detta torp legat är okänt. 16

17 8.15. Finnkärrsstugan FINNKÄRRSSTUGAN på allmänningen Se Svederna Annan karta nämligen Karta över Finnkärr 1722 LMV Bör vara det torp som sedan kom att kallas Svederna, eftersom läget enligt 1722 års karta stämmer med detta torp. I 1725 års mantalslängd redovisas Finnkärrstugan som torp på häradsmarken. 17

18 8.16. Fridensborg FRIDENSBORG under Eriksdal Vid Eriksdals västra gräns 150 norr om deras sydspets I längden redovisas torparen Carl Staf född 1811 i Vikingstad och hustrun Maja Greta Andersdotter född 1808 i Sjögestad. Hon dog Grund Enligt vad Ragnar Karlsson på Knektbråten hört flyttades stugan till Eriksberg (Elinstugan). Torpnamnet ej funnet på någon karta men ovannämnda grund bedöms vara Fridensborg, eftersom detta är det enda torp som finns i husförhörslängden på Eriksdal. 18

19 8.17. Fågelmossen (gärna också betydelsen av namnet, se Franzéns: Bebyggelsenamn i Östkinds härad) FÅGELMOSSEN. Ortsnamnsarkivet: Fågel syftar på tillhåll för skogsfågel. (ex.vis jordtorp, kronotorp, soldattorp, båtsmanstorp, augmentstorp, backstuga) 1/8 mantal krono skatte (så exakt angivelse som möjligt) I södra delen av fritidsfastigheten Fogelmossen 1:3. Boningshuset låg omedelbart norr om branten. Den lilla ladugården låg ungefär där fritidshuset ligger idag. Annan karta Skatteberedning 1807 LMV D56 14:1 Annan karta Skatteberedning 1823 LMV D56 14:2 (enligt ex.vis husförhörslängder) talet Torparen Olof Carlsson f 1773 i Kuddby flyttar in Hustrun flyttar in från Billkärr hyr Johan Erik Andersson och hans hustru Augusta Albertina Andersson gården. Enligt dottersonen Lennart Jonsson flyttade de hit omkring 1890 från Hagalund. När Johans Erik dog ca flyttade Augusta Albertina härifrån till Stenhuset. In flyttade då en man som hette Emil Ljung och hans mormor. Arne Pettersons i Finnkärr farmor har bott här. (grunder efter bostadshus, uthus, källare, fruktträd o dyl rita gärna skiss) Grund på den lilla höjden i södra delen av tomten. (skriv gärna i särskild bilaga) Skattlagt Lennart Jonsson minns huset från sin barndom: Huset bestod av ett enda rum. Man såg även innifrån att taket var brutet. Där fanns en öppen spis, som sedan familjen Ljung ersatte med en järnspis. Detta var den enda modernisering som gjordes. I taket hängde en brödstång. Huset revs under andra världskriget för att tillvarata virket till bränsle. Cecilia Karlsson: Gerda berättar att frun sydde vita skjortor till sönerna att användas i jordbruket (bifoga gärna fotografier - både äldre och hur det ser ut idag) Se bild med Johan Erik och Augusta Albertina Andersson Arne Petterssons i Finnkärr farmors föräldrar flyttade hit De var arbetskarlen Sven Johansson f i Östra Stenby och hustrun H. Karolina Stenholm f i Östra Stenby 19

20 med dottern Amanda Kristina Svensdotter (Arnes farmor) f 1868 och sonen Gustaf-Wilhelm f 1871 död Sven Johansson var textilarbetare i Surbullestan Norrköping och fick, som de flesta textilarbetare lungorna angripna av textilfibrer och blev därför av läakre rekommenderad att flytta till landet. Han försörjde familjen som lumphandlare den tid han hade kvar att leva. Han dog i lungsot. 20

21 8.18. Färjkarlstorpet Östra FÄRJKARLSTORPET ÖSTRA Boställe till en av de två färjkarlar som skötte färjetrafiken över Bråviken På fastigheten Färjkarlstorp 1:3 Annan karta nämligen Skattläggningskarta 1795 LMV D56 16:1 Annan karta nämligen Kvarsebokvarn 1801 LMV D56 29:2 Annan karta nämligen Kvarsebokvarn 1807 LMV D56 29:4 Bebott troligen sedan 1600-talet då färjedriften fick en fastare organisation. Finns med i den första husförhörslängden 1714 (Färgh Karlsstufvan) Änkan Anna Amalia Jonsson Malmqvist f. Pehrsdotter Karl Gustaf Nilsson (färjkarl) f. 1875, Agnes Kristina Larsson f. 1874, dottern Märta f. 1900, son Anders f. 1907, Johanna kristina lrasson f Ej undersökt Torpet brändes av ryssarna Möjligen kan huset vara det som återuppbyggdes efter branden. Huset revs p.g.a. svampangrepp Enligt Jan-Erik Nilsson var Kvarsebos första telefonväxel inrymd här. Hans farmor Klara bodde här och gav namnet till huset omedelbart söder om Färjkarlstorpen Klaraberg Skattlagt 1797 (LMV D56 16:1 Se bild. 21

22 8.19. Grannelund GRANNELUND under Björkholmen Dagsverkstorp SO om Björkholmsmossen nära gränsen mot Allmänningen Bebott från 1878 till ca flyttar daglönare Johan Fredrik Andersson f i Kila och hans hustru Klara Johanna f i Östra Stenby samt tre döttrar och en son in. Han arbetade på Kvarsebo gård. Enligt Sven Wigh, Österhagen, köptes torpet 1937 av John i Västergården. År 1920 bor här f.d. torparen Erik August Andersson, änkling sedan I nov flyttar han till Ö.Husby. Fiskaren Erik Alfred Eriksson f. 1866, gift 1901 med Edla Charlotta Karlsson f De har fyra gemensamm barn, Ebba, Sofia f. 1902, Anna Lovisa f. 1904, Otto Georg f. 1910, Per Hugo f Dessutom Erik Alfreds son i första giftet sjömannen Johan Erik f I nov flyttar f.d. sjömannen och grovarbetaren Herbert Valfrid Eriksson f och hans nygifta hustru stataränkan Elsa Lovisa Karlsson f Paret får 1921 dottern Rut Frideborg. Samma år flyttar familjen till Åbacken. Stengrunder efter troligen hus och lada. Se skiss. Anna-Lisa Johansson, Kvarsebo berättar att en ensam man bodde vid torpet på 1930-talet. Här ordnades dans för traktens ungdomar. I slutet på 1930-talet brann torpet ner. när Edla från Erikslund bodde här hade hon en ko. 22

23 8.20. Grindstugan Torpets GRINDSTUGAN under Junkerstorp Backstuga, jordtorp (enligt Häradskartan) ) Finns redovisad redan i 1714 års husförhörslängd flyttar Hjalmar Israel Casimir Landers in. I 1925 års folkbokföringslängd står noterat att församlingen äger jorden, änkan äger stugan. Då bor här nämnda änka Johanna Mathilda Landers f och hennes dotter Ida Landers f 1872 samt hennes oä son Einar Emil Hans f Stengrunder ) I en lantmäteriförrättning 1938 nämns att Junkerstorp (Hantverkstorpet) sålts 1910 av kommunen med undantag av Landsvägstäppan och Grindstugutäppan som då avtyckades. Grindstugutäppan har nu beteckningen Junkerstorp 1:3. 23

24 8.21. Grindtorp GRINDTORP under Krullen Backstuga på Krullen 250 S Björklund Smeden Anders Peter Andersson med hustru och 3 barn flyttar in 24 oktober 1862 och flyttar därifrån 1869, nu med 5 barn. Stengrunder, diken kring de små åkertegar som fanns här enligt 1850 års laga skifteskarta. Se skiss. Åkermarken tycks ha blivit övergiven efter att torpet blivit öde. Marken har troligen varit för liten och långt avlägsen från gården. Markvegetationen och diken visar dock tydligt var åkertegarna låg. 24

25 8.22. Gräsdalen GRÄSDALEN på allmänningen Torp på häradsallmänningen I beteshagen ca 40 m NV om kanten av ängen Kärret SO om skjutbanan. Annan karta nämligen Karta över Hartorp1722 LMV D56 18:1 I 1714 års längd otydliga och överstrukna namn. Finns angiven i 1725 års mantalslängd. I 1731 års husförhörslängd anges Eric Jonsson. Stengrund av runda stenar, en stenhög troligen spismursröse av sten. Flertal röjningsrösen. Åkermarken norr om torpet enligt 1708 års karta idag granplantering med jämn mark och röjningsrösen. Se historiskt kartöverlägg. Finns i 1725 års mantalslängd Häradsskogsmarken I husförhörslängderna från 1774 finns ett Gräsdalen redovisat men anges ligga på Kvarsebo gårds ägor. Detta är ett annat torp än det som finns på 1708 års karta, som ligger på allmänningen gränsande till Hartorp. 25

26 8.23. Gustafshem GUSTAFSHEM på Krullen Backstuga på Krullen Nära korsningen mellan allmänna vägen och Krullens utfart. Ca Finns angiven i husförhörslängden : Undt. Anders Gustaf Carlsson med hustru f 12/ Lunda o dtr Mathilda Josefina Albertina f 49 står som ägare på 1/8 mtl Krullen. Sista invånare arbetskarlen bodde här :Per Gustaf Petersson med hustru och 7 barn flyttade ut på socknen Grund troligen förstörd av väg. 26

27 8.24. Hagalund HAGALUND under Hyttan Förpantningstorp Ägs enl.längden av G Jonsson. Hyttan. Brukare Johan Erik Andersson, Holmtorp. Bor här: Änkan Anna Stina Nilsson f. Carlsdotter f. 1811, död 11/ Johan Erik Andersson flyttar hit 1891 med hustru och sex barn. Flyttar till Fågelmossen 24/ Hjalmar Israel Kasimir Landers med familj inkl. 2 oä barn hyr 24/ Då flyttar de till Knektbråten. 27

28 8.25. Hagstugan HAGSTUGAN under Knektbråten. Backstuga på Knektbråtens ägor Troligen den backstuga som redovisas på 1703 års karta över Knektbråten. I skogskanten 130 m V landsvägen och 300 m SO Nordanå. Se kartöverlägg. Annan karta Knektbråten 1703 LMV D56 34:1 Omnämnd i års kyrkobok Haghstufa. Finns även i 1714 och 1731 års husförhörslängd. I den senare: Knektbråten På ägorna Hagstugan hustru Brita Hindricsdtr Pigan Kerstin Inga säkra lämningar funna Bortsett från en liten åkertäppa var dagens åkermark kring backstugan skogs- och hagmark enligt 1703 års karta. I laga skifteskartan för Knektbråten kallas marken kring denna f.d. backstuga för Hagslätten och Hagtäppan, vilket stärker antagandet att denna backstuga var det Hagstugan som redovisas i kyrkoboken under Knektbråten. I längden anges Knektbråten: På ägorna utan utsäde = Hagstugan? 28

29 8.26. Henrikslund HENRIKSLUND under Krullen. Ägare 1870 till Krullen 1/4 mtl är skomakare Anders Petter Henriksson, därav troligen namnet. okänt Finns redovisad i husförhörslängden Skomakare Anders Petter Henriksson f 1843 i Björkvik inflyttad från Lunda. Hustru Carolina Jonsdotter född i Kvarsebo 1838 inflyttad från Ripsa. Ägare. Com Ericson. 29

30 8.27. Hjärpängen Östra och Västra HJÄRPÄNGEN ÖSTRA OCH VÄSTRA under Kvarsebogård Exakt läge okänt. Enligt Hjalle låg Östra Hjärpängen vid nuvarande Dalhem och Västra vid Dalhems uthus NO om torpet. På en karta 1801 finns Hjärpängsgrinden namngiven vid landsvägen i höjd med Dalhem och i beskrivningen ängen benämnd Hjärpängen. Annan karta nämligen Karta över Kvarsebokvarn 1801 LMV D56 29:2 (Hjärpängsgrinden) Ca 1720 ca 1840 Nämns första gången i 1731 års husförhörslängd (Östra och Västra). I 1801 års husförhörslängd kallas torpet Hjerpängsstugan och 1817 Hjerpängen. Detta tyder på att det endast är en stuga då bor här en änkefru född 1748 i Näshulta och pigan Maria. Ett torp Jaerpathorp nämns under Kvarsebo gård 1377 i ett avtal mellan Bo Jonsson Grip och Östkindsborna. Kan detta vara samma torp som Järpängen? 30

31 8.28. Järknön JÄRKNÖN på prästgården Östankärrs ägor Järknöarna i Bråviken. Exakt läge okänt. Mest naturliga läge borde vara på västsidan av Stora Järknön, med hänsyn till hamnmöjligheterna och mark för åkertäppa. Annan karta nämligen Karta över Järknöarna ritad 1802 med 1708 års allmänningskarta som grund. Förvaras på Landsarkivet i Vadstena Fiskaren Jonas Holmberg f 1756 och hustrun Cajsa Ersdotter f 1762 båda från Tunaberg, son Eric f 1798? Och son Sven? F 1799 inflyttade Flyttar till Östar Husby den 2 december Möjligen stenrester eller källare intill liten bergvägg På St Järknöns västsida. 31

32 8.29. Katrineberg Katrineberg (Cathrineberg) på allmänningen (enl års husförhörslängd) el. Bondgården Strandfogdestuga Bebott Strandfogde Anders Anderssson f bor här fortfarande

33 8.30. Knektbråtsstugan KNEKTBRÅTSSTUGAN på Knektbråtens ägor t okänt. Ev. kan det vara det torp som i folkmun kallats Lindvallsstugan m SSO om Eriksberg Bebott Omkring Förste invånare var torparen Anders Andersson född 1774 i Kila socken. Siste invånare var samme torpare som flyttade härifrån år Kan vara bebott tidigare eftersom i års längd finns på ägorna Lars, Gretha, Anders Nyberg, Anna-Stina. Om torpet är samma som Lindvallstugan finns tydliga grundmurar och rester av skorstensmuren. Jordkällaren är väl bevarad. Ragnar Karlssons mor som var född 1912 minns inte att det fanns kvar något torp här under hennes barndom. Kartorna 1703, 1868 (Häradskartan) och laga skifteskartan från 1875 visar inget torp i detta läge. Det stöder teorin att Knektbråtsstugan som var bebott under första hälften av 1800-talet legat vid det som kallas Lindvallsstugan. 33

34 8.31. Kvarnstugan KVARNSTUGAN under Hartorp Okänt Nämnd i husförhörslängden och I den sistnämnda anges att den siste invånaren flyttar till fattighuset

35 8.32. Kvarntorp eller Storberga KVARNTORP eller STORBERGA på allmänningen Torp på allmänningen Norr Finnkärr, torpläget väster om skogsvägen. Se historiskt kartöverlägg. I 1714 års husförhörslängd: Mats Pehrs hustru Kristina Nilsdotter. I 1725 års mantalslängd Storberget hustru Britta Spismursröse med gråsten. En stuka. Åker- och ängsmark kan anas i skogen och i Kvarnkärret. Se historiskt kartöverlägg. Namnen Kvarnmossen och Kvarnkärret påminner om en kvarn som kan ha legat ca 500 m S torpet. 35

36 8.33. Källhult KÄLLHULT på Djupviks ägor 330 m ONO Djupviks gård på gränsen mot allmänningen Torparen Isac Pehrsson f 29/ på Djupvik och hans hustru Eva Stina Boström f 1788 i Västra Vingåker. De flyttar in 1825 från Åbacken med 4 barn. Sista invånare är Torparen Pehr Swensson f 25/ i Kvrsebo som flyttar till Stormbäcken flyttar hans far Swen Petersson f 1776 på Djupvik till Hulstugan/Bårvik. Spismursröse. Stengärdsgård och åkerhak längs gränsen mot allmänningen SO om torpläget. Intressant är också att man V om torpet tydligt kan se resterna av dikena kring de småtegar som fanns här enligt laga skifteskartan 1859 LMV D56 8:4. Se skiss och kartor. 36

37 8.34. Källstugan KÄLLSTUGAN under Stugubråten okänt Finns i husförhörslängderna från bor här änkan Anna Jonsdotter f i Lunda. Bebott till minst 1824 (nattvard noterad) av änkan Anna Jonsdotter Ragnar Karlsson Knektbråten har hört namnet Källstugukärr men vet inte var det ligger. Namnet Källfallstugan förekommer i husförhörslängden

38 8.35. Källsund KÄLLSUND torp på Åbackens ägor Okänt. Ev. SO Åbacken enl Häradskartan Inhyses torparen Gustaf Lundberg f 1813 inflyttad 1852 med hustru och tre barn. I längden noterad som nedbränd flyttar inhyses Gustaf Lundberg med hustru och två barn till Björkholmen. Ej undersökt. Namnet Källsund kan anspela på den sundliknande åkerremsan mellan Åbacken och Majblomman. Namnet Källsundet finns som beteckning på den smala åkerremsan öster om Knektbråtens södra gård på laga skifteskartan. 38

39 8.36. Kärrstugan KÄRRSTUGAN under Hartorp På Hartorps vid gränsen mot Häradsallmänningen S om Kärret flyttar arbetskarlen Sven Peter Eklund f in från Junkerstorp med hustru och fem barn. Ytterligare en familj bor här och från Carl Johan Källberg med hustrun Anna Lovisa Malmström. Sven Peter dör 21/ Han efterlämnar hustrun Charlotta Sofia cederlund f och 4 barn f bor här fattighjonet Charlotta Sofia Eklund och sonen Sven Robert f (idiot, ofärdig) flyttar sågverksarbetaren Anders Gustaf Danielsson in med fyra barn födda (Jenny, Fanny, Hjalmar och Anna). Var bebott till omkring Stengrund huggen sten ca 5 x 10 m med tegelrester (handslaget tegel) och glassplitter. Eftersom det enligt Häradskartan 1868 och Generalstabskartan 1877 finns markerat byggnader här kan torpet vara äldre än 1880 men kanske inte benämnts Kärrstugan i husförhörslängden. 39

40 8.37. Laggartorp LAGGARTORP under Laggarmålen okänt Finns omnämnd i 1706 års kyrkobok inflyttar från Lunda socken Jonas Pehrsson f med hustrun Geofina Nilsdotter född 1752 i Kvarsebo. Änkan Kjerstin Hindricsdotter f dog här Dottern Stina f flyttar till Laggarmålen. 40

41 8.38. Lillhagen LILLHAGEN under Krullen Exakt läge okänt. På laga skifteskartan för Krullen anges hagen 250 m NNO om gårdarna som Lillhagen. Ett möjligt torpläge kan vara i hagens östra gräns mot skogen. I längden 1801 redovisas Elias Persson född 1742 och död Ej undersökt. 41

42 8.39. Lillkärr LILLKÄRR under Kvarsebogård (Gästgivaregården) Anges i några källor ligga under Krustorp. På åkerholmen SO om Krustorps åkermark Krustorp 1:1 lott 2.(250 m SSO Krustorpm1:2) Finns upptagen i 1731 års husförhörslängd. I längden i längden 1788 står torparen Eric Ersson som ägare och i längden redovisas på Lillkärr änkan Greta Olsdotter f och modern Maja Carlsdotter f m. fl vilka bl.a bevistat förhör år Greta bor fortfarande kvar här enligt LÄNGDEN bor här daglönare Eric Ersson med hustru och tre barn. Familjen flyttar 1824 till Möllerstorp flyttar drängen Carl Gustaf Jonsson och Maja Cajsa Hyttström in. Han flyttar härifrån Därefter är Lillkärr öde. Stenrester på åkerholmen. 42

43 8.40. Lindvallstugan LINDVALLSSTUGAN Ev. samma torp som Knektbråtsstugan. På Knektbråtens mark m SSO om Eriksberg Skräddaren Jonas Konrad Lindvall f i Norrköping med hustru och två barn hyr (30:-) på Knektbråten från 15/ och flyttar till Skräddartorpet 24/ Från denna dag hyr Arb.karlen och skräddaren Karl August Andersson f 1859 i Floda med hustru och 4 barn. De flyttar till Bergshammar 27/ Tydliga grundmurar och rester av skorstensmuren. Jordkällaren är väl bevarad. ) 43

44 8.41. Mariedal MARIEDAL under Smedskärr Har även kallats Jerusalem 75 m NV om fastigheten Smedskärr 1.14 ca 10 m från åkerkanten Förste invånare är daglönaren Karl Johan Landström f. 1/ , hustrun Mathilda Augusta Berlin f. 13/ och dottern Viktoria Josefina f. 12/ bor här Anders Peter Nilsson f och hustrun Katarina Sundström f. 6/ Övriga invånare se bilaga. Rester av grundmuren, fruktträd, källa Katarina sägs ha varit en kvinna med övernaturliga krafter och hon kunde bland annat bota sjukdomar. Hennes övernaturliga gåva kunde bara överföras till någon manlig person som var villig att bli upplärd av henne. Såvitt vi vet blev ingen insatt i hennes trollkonst och hennes övernaturliga förmåga gick med henne i graven. 44

45 8.42. Nyberg NYBERG vid Nytorp Jordtorp Vid nuvarande Marielunds sydöstra gräns 20 m norr om Sörmlandsleden omdelbart öster om granplanteringen. Bebott Sista invånare var Carl Gustaf Jonsson f 1814 i Kvarsebo som flyttade in 1854 och dog Änkan Inga Lena Andersson inflyttad 1883 flyttade ut Båda fattighjon. Tidigare bodde även Carl Gustafs hustru här Maja Cajsa Nyström född i Kvarsebo. Kan vara samma torp som Nystugan som var bebott Stensamling 3 x 5 meter, som även innehåller rester av taktegel. Namnet Nyberg på Nytorp finns i husförhörslängderna en inte på kartorna. Eftersom endast Marielund som finns kvar och Nyberg nämns bör Nyberg vara torpet som finns på kartorna vid den sydöstra gränsen. 45

46 8.43. Nystugan NYSTUGAN under Nytorp Okänt. Ev. samma torp som Nyberg. Daglönaren Sven Jönsson f i Lunda socken flyttade in 1819 från Nytop med hustru och fyra barn. Sven dog på julafton Änkan Greta Cajsa Andersson f. i Nytorp 1788 dog

47 8.44. Kvarntorp eller Storberga KVARNTORP eller STORBERGA på allmänningen Torp på allmänningen Norr Finnkärr, torpläget väster om skogsvägen. Se historiskt kartöverlägg. I 1714 års husförhörslängd: Mats Pehrs hustru Kristina Nilsdotter. I 1725 års mantalslängd Storberget hustru Britta Spismursröse med gråsten. En stuka. Åker- och ängsmark kan anas i skogen och i Kvarnkärret. Se historiskt kartöverlägg. Namnen Kvarnmossen och Kvarnkärret påminner om en kvarn som kan ha legat ca 500 m S torpet. 47

48 8.45. Sandstugan SANDSTUGAN på Mellantorp 500 m NO om Mellantorp = Sundstugutäppan vid Färjkarlstorps sydvästra gräns mot åkermarken. Annan karta nämligen Färjkarlstorp LMV 1795 D56 16:1 Finns omnämnd i 1699 års kyrkobok Hustru Margareta, mågen Sven och hustru Elisabet. Redovisad i husförhörslängder Diken som omgett tegarna har återfunnits. En grop som möjligen varit en tjärdal på sluttningen mot bäcken finns också. I skattläggningshandlingar för Färjkarlsstugorna 1795 LMV 16:1 sägs: 1. Sandstugutäppan högländ vall av syrsand, mossbelupen och med svinlugg. 48

49 8.46. Skräddartorp SKRÄDDARTORP under Billkärr okänt Finns redan i husförhörslängden bodde här Nils Adamsson f och hans hustru Anna Kajsa Jonsdotter. Torpet ödelagt Siste invånare var torparen Lars Gustaf Jerner med hustru och 3 barn som då flyttade till Flatsätter. 49

50 8.47. Smedskärrsstugan SMEDSKÄRRSSTUGAN under Smedskärr Jordtorp Vid Smedskärr 1:2 nordgräns 110 m väster om gränsen till Smedskärr 1:12, söder om vägen. Annan karta nämligen laga skifteskartan 1875 LMV D56 44: flyttar Abraham Lindqvist född 1801 i Östra Husby hit med hustrun Gustafa Andersdotter född 1795 i Tåby. Hon dog i Kvarsebo De har två döttrar nämligen Johanna född 1828 och Dorothea född Abraham gifter om sig 1849 med Anna Greta Andersdotter född 1822 i Kila. De får en son Karl Johan som föddes Karl Johan bor i vuxen ålder i Smedskärrsstugan med hushållerskan Hilda Pettersson. hennes dotterson Nils Yngve Rosander född 1913 i Norrköping flyttar in Han blir den siste invånaren. Torpet öde sedan omkring Grund och en ett par meter hög spismur. 50

51 8.48. Smedstorp SMEDSTORP under Smedskärr Förpantningstorp. Inlöst ca 1880 därefter backstuga till m VNV vägskälet Smedskärrsvägen och vägen mot Högvalla. Ligger norr om vägen intill åkermarken. Annan karta Laga skifteskartan för Smedskärr 1875 LMV D56 44:1 Torparen Nichlas Ersson f 30/ flyttar in 1845, död Änkan bor kvar till / flyttar brukaren Eric Gustaf Andersson in f 1836 i Kvarsebo. Änkan Stina Catharina Henriksdotter inflyttad 1845 bor kvar Torpet löses in av gården. Skräddaren Holmberg, som är siste invånaren, hyr fram till Torpet blev inlöst till gården efter laga skiftet

52 8.49. Småängarna SMÅÄNGARNA Kronotorp Exakt läge okänt, möjligen till att börja med endast mark och ingen bostad. Anges i längden som öde kronotorp med 4 ägare. I längden står Karl Gustaf Gustaffson och Gustaf Andersson i Knektbråten som ägare. I längden därpå saknas bladet för Småängarna vilket tyder på att det är öde.enligt längden ägs Småängarna av Frans Wigh Fridhem anges Småängarna med Svenssund på allmänningen. 52

53 8.50. Stensätter STENSÄTTER under Mellantorp Backstuga ca 300 m NNV Mellantorp - Stensättatäppan Skräddaren Sven Blomgren f Första nattvard som noterats är Backstugan finns fortfarande redovisad i husförhörslängden Då bor här Anders Blomgren född 1805 i Kvarsebo och hustrun Maja Stina Persdotter född 1814 i Lunda samt sönerna Anders Petter född 1837, Carl Gustaf född 1842 och Johans Erik född I längden noteras att änkan Maja Stina Persdotter-Blomgren dog 1867 och att sonen Erik Blomgren flyttar till Nytorp I östra delen av åkerholmen Stensättatäppan finns ett mindre stenröse och i västra delen resterna av en stengrund. Ragnar Karlsson Knektbråten minns att hans mamma talade om Blomgrensgärdet som ligger mellen Spänningeängen och Millantorp. I jordeboken 1654 anges under häradsängar på Kolmården: Stensätter. 53

54 8.51. Stranden STRANDEN under Djupvik Okänt, ev. samma läge som Falktorp Finns i husförhörslängderna från slutet av 1700-talet till Per Pehrsson f 1731 död någon gång mellan , Stina Olofsdotter f död Därefter finns ingen notering. Möjligen kan torpet legat där Falktorpet senare kom att ligga eftersom Stranden i husförhörslängden är överstruken och ersatt med Falktorpet. Fredrik Sidwall kallade området väster om Djupviks brygga för Stranda. 54

55 8.52. Svederna SVEDERNA på allmänningen vid Finnkärr Jordtorp (förpantnigstorp) 300 m NV Finnkärr vid Stabergsvägen. Annan karta nämligen karta över Finnkärr 1722 LMV D56 11:1 Annan karta nämligen Skattläggningskarta 1823 LMV D56 11:2 På 1722 års karta finns Svderna redovisat som Nybyggt torp. I 1727 års mantalslängd finns redovisat Finnkärrsstugan på häradsmarken. Detta torde vara det som senare kallades Svederna. I års husförhörslängd redovisas Johan Lundqvist f. 5/ som inflyttad Per (Pelle) Staberg f. 1752, död 1794 genom drunkning i Bråviken. Gift med Catarina Jonsdotter från Finnkärr. De hade 4 barn. Källargrop på allmänningen. Mäster Per Staberg lagade kyrkans tak i maj 1792 för 3 Riksdaler (?) Jonas Staberg f son till Per, överlät torpet till Finnkärrs ägare Jonas Jonsson den 3 april Torpet övergavs omkring 1870 och marken återgick till Finnkärr. Allmänningen hävdade i början på 1800-talet att marken hörde till dem. Torparen skrev till kungen Carl XIV Johan, som 1824 beslutade att marken skulle höra till toparen och torpet skattlades enligt lagen om rikets skogar. Man fick lagfart först på 1940-talet. Enligt handlingar var stugan endast 4 x 2,5 m. 55

56 8.53. Svenssund SVENSSUND på Småängarna (Narbomsstugan) ägare CG Gustafsson Knektbråten Den förste invånaren var Sven Narbom. Han hade varit båtsman och flyttade hit 1876 från Ringarum med sin hustru och sina söner. Hustrun dog 1884 och Sven Därefter bodde flera olika familjer här under kortare tider. Arbetare Anders Fredrik Larsson med familj 8/ / (flyttar till Krustorp). Den siste invånaren var Hjalmar Israel Casimir Landers som flyttar hit från Krustorp 1892 och flyttar till Hagalund. I kyrkböckerna och redovisas Svenssund som öde. Grunder efter hus och uthus i sluttningen nedanför landsvägen. Även några äldre fruktträd finns kvar. Enligt Lennart Jonnson fanns torpets vattenkällare under golvet i torpet. Det ansågs vara det första hus i Kvarsebo som hade rinnande vatten i huset. 56

57 8.54. Sågartorp SÅGARTORPET på Åbacken Ungefär vid Majblommans lekhall 50 m NO gamla barnkolonin. Annan karta - Djupvik 1695 LMV D56 8:1, 1710 D56 8:2 Inga lämningar funna. Kan ha förstörts av lekhallen och vägen. 57

58 8.55. Thorstugan THORSTUGAN under Hartorp Okänt 1795 Petter Olofsson f inflyttad från Björkvik med hustru och två barn, död 28/ Siste invånare är Sven Jonsson f och hustrun Gretha Cajsa Andersdotter f och 3 döttrar f De flyttar till Nytorp Torpet dock medtaget i 1817 års husförhörslängd. Anges som öde

59 8.56. Yxhammarstorp YXHAMMARSTORP under Kvarsebogård ¼ mantal skatte Ej klarlagt Yxehammarstorp 1555 (stubbetorp), Yxhammarstorp och liknande jordeböcker LMV 24: Gården avhyst och sammanslagen med Kvarsebogård. LMV 29:6 Enligt Stig Johansson Ortsnamnsarkivet 1934 Yxhammarstorp bek. Ingen känner till något därom. 59

60 8.57. Ängtorp ÄNGTORP under Finnkärr Förpantningstorp på Finnkärrs ägor 200 m NV om Finnkärr i åkerkanten vid gränsen mot allmänningen. Annan karta nämligen Finnkärr bor här Anders Svensson f med hustru Anna-Stina Persson f bor här Peter Persson f. 1829, död 23/ Tegelrester, källargrop på allmänningen. Torpet beskrivs både som backstuga och förpantningstorp i husförhörslängderna. Under perioden har många människor bebott torpet både långa och korta perioder. Torpet var öde efter Av rivningsviket sägs att man byggde upp Skoghem Korpens ovanför Kvarsebo Kvarn. 60

61 8.58. Örntorpet Torpets ÖRNTORPET på allmänningen Torp på allmänningen Ca 500 m V Örntäppan. Exakt läge oklart. Finns omnämnt i 1699 års kyrkobok husförhörhörslängd: hustru Brita dottern Ingrid. Har tidigare bebotts av Gustav Kalvin? Dotter Kerstin? Hustru Karin. Finns i 1725 och 1727 års mantalslängd På häradsmarken I födelseboken 1727 Pigan?Anne Örntorpet dopvittne Inga lämningar ännu funna. Enligt beskrivningen på 1708 års karta består de mycket små åkertäpporna (nr 6) av åker sandjord och område nr 7 ängslycka hårdvall, nr 8 dito ängslycka nyss intaget litet kärr till äng. Område nr 11 strax norr därom hör till Fågelbråten intaget litet kärr till äng 61

62 8.59. Österhagen ÖSTERHAGEN på allmänningen Torp på allmänningen Ca 40 m S Österhagengårdarna, ca 15 m SSO om jordkällaren. Mattis Andersson med hustru och sonen Anders f Kan ev. bebotts från 1808 av Anders Andersson och Maja Andersdotter på undantag och Brita Cajsa Jansdotter med familj till Jordkällare, stengrund med spismursröse innehållande handslaget tegel. Ev. kan äppelträdet med de söta äpplena och krusbärsbusken vara rester från torpet liksom allt skrot som fram till 1968 låg bakom stenmuren öster om torpläget. Bedömningen att dessa lämningar är från det torp Mattis Andersson bodde i ca 1729 ca 1772 bygger på en anteckning i skattläggningsprotokoll från Kolvik 1793 D56 33:1: Och Anders Andersson företedde i original Konungens Befallningshavandes Bifallsresolution under den 4:e mars 1768 för dåvarande brukaren av Österhagen, KronoSkatte Äng, Mattis Andersson att bibhållas vid sina emellan berörde äng och Sjöstranden på Allmänningen belägna hus och i saltsjön idka fiske Fins ej redovisad på skattläggningskartan 1879 LMV D56 över Östanå, som även omfattar detta område. 62

63 ) ) 63