CSR. varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CSR. varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld?"

Transkript

1 CSR varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld?

2

3 CSR varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld?

4 Innehållsförteckning Förord Unionen och företagens CSR-arbete...6 Varför en rapport om CSR?...10 Vad är CSR?...12 De tre P:na; people, planet & profit...14 CSR en managementmetod med tre dimensioner...19 Många CSR-arenor och CSR-aktörer...27 Konfliktytor i CSR-arbetet...29 Fackliga organisationer saknas i intressentdialogen...30 Företagen har ett långtgående ansvar...33 CSR-arbetet styrs av informationscheferna...36 CSR-arbetet drivs av kostnadsbesparingar och risker...39 Ju större inflytande desto större ansvar att påverka...41 Uppförandekoder bidrar ej till facklig organisering...43 Uppförandekoder ger begränsat stöd till facket...46 Globala ramavtal, ett fackligt verktyg vid globalisering uppförandekoder och 100 globala ramavtal...50 Whistleblowerfunktion med facklig representant...52 Noll eller full koll i leverantörskedjan?...54 Intervjuer med arbetstagare, ett måste i revisionen...60 Fackliga rättigheter osynliga vid kontroll...63 Branschkluster för koder och kontroll...66 Ett särskilt ansvar för IT-inköpen, tjänstemännens viktigaste arbetsverktyg...69 Levnadslön och fair wage...73 Arbetsmiljöarbetet hos leverantörer har grava brister...79 Källor...84 Anteckningar

5 Förord Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne och ett område som växer. Det handlar till stor del om traditionellt fackliga frågor som mänskliga rättigheter i arbetslivet. Trots det är fackliga organisationer ofta inte med i olika forum som diskuterar och bedriver CSRarbetet. Dialogen förs istället mellan företag, investerare, konsulter och frivilligorganisationer. Rapporten CSR varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld? beskriver vad CSR är, hur företagen arbetar med CSR och lyfter fram en del problemområden inom det sociala området. Rapporten pekar också på de fackliga organisationernas roll i CSR och beskriver Unionens politik för det område som rör mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Rapporten är på intet sätt heltäckande för alla frågor inom det sociala området, utan gör nedslag inom några viktiga områden. Exempelvis hur företagen arbetar med socialt ansvar i leverantörsledet och lönebegrepp som levnadslön och fair wage. Rapporten bygger på skriftligt material som forskning om CSR, olika undersökningar samt intervjuer med en handfull CSR-chefer på svenska storföretag. CSR är ett laddat ämne, vilket har märkts under arbetet med rapporten. Frågeställningar om ansvar är känsliga för företagen och det har varit svårt att få svar på en del frågor och reda ut olika problemställningar. Rapporten har utarbetats av Elisabeth Åberg på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan och är del i enhetens rapportserie om CSR. Enheten har ansvar för att upprätthålla kompetens om trender, strukturförändringar samt följa utvecklingen i de företag där Unionens medlemmar finns. Enhetens arbete ska bidra till att Unionen påverkar företagens utveckling och förändra arbetsplatser till det bättre. Stockholm, 2013 Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef ISBN:

6 Unionen och företagens CSR-arbete I rapporten beskrivs olika problemområden inom CSR och vad Unionen anser att företagen behöver göra ur facklig synvinkel. Nu följer en sammanfattning av problemställningarna och Unionens riktlinjer för företagens CSR-arbete. Denna är på intet sätt heltäckande. För utförlig information hänvisas till respektive avsnitt i rapporten. CSR är ett område som har växt fram som en effekt av att det i praktiken är svaga rättigheter för arbetstagare i länder där företag expanderat verksamhet eller inköp globalt. Företagen har därför börjat arbeta med socialt ansvar, för att säkerställa att de inte bryter mot mänskliga rättigheter, som ett sätt att skydda sitt varumärke och undvika negativ publicitet. Trots att fackliga organisationer har en lång tradition och erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter globalt, så har företagen idag främst en dialog med olika frivilligorganisationer och konsulter när det rör arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Det vill Unionen ändra på. Företagen måste involvera fackliga företrädare och organisationer i CSR-arbetet som rör mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Unionens fackliga företrädare i företagen behöver påverka företagen så att arbetstagarnas rättigheter i ett globalt perspektiv hamnar högre upp på CSR-agendan. Unionen vill: att regeringen lyfter fram respekten för kollektivavtal och globala ramavtal som en del av CSR-politiken. att fackliga företrädare ska bjudas in till intressentdialoger lokalt där företaget har verksamhet/inköp och i Sverige. att fackliga företrädare ska ingå i företagets CSR-grupp. att det ska utgå facklig tid för CSR-arbete för facklig företrädare på företaget. 6

7 Olika undersökningar visar att de som arbetar med CSR-frågor ofta har en annan bakgrund än mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Det verkar inte heller vara en prioriterad kunskap hos företagen, varför arbetet med just mänskliga rättigheter och arbetsvillkor halkat efter miljöfrågor och affärsetik. Unionen vill: att företagens CSR-arbete ska innefatta HR-perspektivet och kompetens om mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Sämst arbetsförhållanden finns i företagens globala leverantörskedjor och det är därför av stor vikt att företagen intensifierar arbetet med mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i leverantörsledet. Företagen arbetar inte med revisioner av sina leverantörer på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Unionen vill: att företagen har en riskorienterad prioriteringsordning för sociala revisioner som beaktar risken för kränkning av fackliga rättigheter och dåliga arbetsförhållanden. att företagen måste göra sociala revisioner för att kontrollera att uppförandekoden efterlevs samt inrätta system för klagomålshantering. att företagen premierar leverantörernas CSR-prestanda avseende mänskliga rättigheter och arbetsvillkor vid orderläggning. Problemen med sociala revisioner är att de kan vara av dålig kvalitet och att de inte klarar av att kartlägga och identifiera alla problem hos leverantörerna. Det är exempelvis lättare att kontrollera verifikat och synliga arbetsförhållanden än strukturella problem som diskriminering och fackliga rättigheter. Unionen vill: att sociala revisioner görs regelbundet och innefattar intervjuer med anställda och fackliga representanter. att de som genomför sociala revisioner måste ha kompetens avseende arbetsrätt, arbetsvillkor, fackliga rättigheter och arbetsmiljö samt kunna genomföra intervjuer med arbetstagare lokalt. 7

8 att resultaten från sociala revisioner ska delges fackliga företrädare. att revisionerna hos leverantörer ska kontrollera om det finns fri fackförening på arbetsplatsen, kollektivavtal, fristående arbetstagarkommittéer samt HR-funktionens roll och kompetens. att fackliga rättigheter för arbetstagare hos leverantörerna i större utsträckning måste understödjas av de köpande företagen. Globala ramavtal, uppförandekoder och whistleblowerfunktioner är olika verktyg för företagens ansvar rörande mänskliga rättigheter och arbetsvillkor globalt. Globala ramavtal med de internationella fackliga federationerna är ännu så länge sällsynta, medan uppförandekoder som rör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor är en utbredd företeelse bland företagen. Unionen anser: att företagens uppförandekoder ska MBL-förhandlas. att företag i sitt CSR-arbete bör teckna globala ramavtal. Lönerna för arbetstagare i företagens leverantörskedjor är låga och räcker många gånger inte till att leva på. Problemet är att det i praktiken saknas fungerande regelverk och system för förhandling och revidering av löner i låglöneländer, vilket har satt fokus på begreppet levnadslön. Unionen anser: att köpande företag har ett stort ansvar att få till stånd löneökningar hos leverantörer genom höjning av statliga minimilöner eller verka för kollektiva avtal. att löner primärt ska sättas genom förhandling om kollektiva avtal mellan arbetsgivare och arbetstagares representanter eller om så ej är möjligt genom statliga minimilöner. att systemen för revidering av löner måste säkerställa regelbunden förhandling och årlig revidering av löner. att lönebegreppet måste innefatta faktorer som levnadsomkostnader, produktivitet, inflation, konkurrenskraft och yrkes skicklighet. 8

9 Arbetsmiljöarbetet i företagens leverantörskedjor har visat grava brister i form av utbredd förekomst av anmärkningar på bland annat brandsäkerhet vid sociala revisioner. Sociala revisioner har i praktiken inte kunnat säkerställa arbetsmiljön för arbetstagarna, vilket har visat sig i katastrofala arbetsplatsolyckor. Unionen anser: att företagen måste säkerställa att leverantören har en arbetsmiljökommitté för förbyggande arbete där ledning och arbetstagare eller facklig företrädare ska ingå. att brand- och säkerhetsinspektioner ska utföras av en kvalificerad oberoende inspektör och att resultaten delges arbetstagarna och deras representanter. att köpande företag måste kräva omedelbara åtgärder vid allvarliga brand- och säkerhetsbrister hos leverantörer. När företagen verkar globalt måste de i större utsträckning än tidigare samverka med den globala fackliga rörelsen, annars tar de inte sitt sociala ansvar på allvar. Unionen för i denna rapport fram riktlinjer för företagens CSR-arbete och vill att fackliga representanter och arbetstagare runt om i världen i större utsträckning ska involveras i företagens arbete när det gäller mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Den internationella fackföreningsrörelsen är världens största demokratiska folkrörelse med mer än 200 miljoner medlemmar. Tillsammans har de fackliga organisationerna en hel del att bidra med i arbetet för en bättre värld. 9

10 Varför en rapport om CSR? CSR (Corporate Social Responsibility) är idag en del av företagens strategi och de satsar alltmer resurser på CSR-processer, uppföljning och kommunikation av CSR-frågor. CSR är därför en långsiktig trend i företagen och berör fackliga kärnområden som arbetsvillkor och fackliga rättigheter. Trots det är de fackliga organisationerna inte framträdande i diskussionen om CSR-agendan, kanske beroende på att det har växt fram en ny arena där dessa frågor diskuteras. Det har också skapats nya befattningar i företagen som inte har varit naturliga kontakt ytor för fackliga företrädare och organisationer. Ansvarsfullt företagande, eller CSR, är en fråga som får allt större vikt i företagen. CSR har växt fram de senaste åren som en effekt av globaliseringen och ökad uppmärksamhet i samhället för miljöfrågorna. Företagen har expanderat kraftigt i utvecklingsländer genom egna anläggningar eller genom inköp från leverantörer. Dessa länder har i praktiken ofta svagt skydd för mänskliga rättigheter i arbetslivet och svagt miljöskydd varför ansvarsfrågan har aktualiserats i takt med expansionen. Företagens CSR-arbete har dock inte hållit samma takt som deras expansion i utvecklingsländer och företagens ansvar för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden har inte prioriterats i samma utsträckning som miljöfrågorna och affärsetik. Från att under 1990-talet och början av 2000-talet mest ha handlat om barnarbete och arbetsvillkor i utvecklingsländer, ändrades fokus till miljö och klimat. Fackföreningarna är föregångare till konceptet då de tidigt lade grunden till CSR:s grundsatser som skälig lön, mänskliga arbetsvillkor, att kämpa för arbetstagares rättigheter samt omsorg om marginaliserade grupper. Källa: Cedric Dawkins Journal of Business Ethics,

11 Förenklat kan man säga att behovet av den sociala dimensionen av CSR i företagen har växt fram på grund av det inte finns någon facklig organisering i många länder. Det finns ingen motpart till arbetsgivaren som kan bevaka och förhandla om de anställdas rättigheter. Det är därför företagen har tvingats att själva försöka kontrollera anställdas villkor och rättigheter i leverantörskedjan och bygga upp resurser för att hantera detta. Den fackliga rörelsen har arbetat med mänskliga rättigheter i arbetslivet i över hundra år och successivt lyckats förbättra arbetsvillkor för de anställda. En effekt av globaliseringen är flytt av verksamhet till låglöneländer eller större andel inköp från låglöneländer. Det pågår inom alla multinationella företag där Unionen har många medlemmar. Unionen har därför ett ansvar för att stödja det fackliga arbetet i strävan efter bättre arbetsförhållanden i länder dit jobb eller inköp flyttar. Syftet med internationellt fackligt arbete är att stödja anställda i andra länder som önskar organisera sig fackligt och arbeta för bättre arbetsvillkor. Men det är också ett sätt att värna den konkurrensutsatta sektorn i Sverige på lång sikt eftersom den är utsatt för en konstant tryck på försämrade arbetsvillkor i Sverige. Genom att verka för förbättring av arbetsvillkor globalt, finns möjligheter att bibehålla goda arbetsvillkor i Sverige på lång sikt. 11

12 Vad är CSR? Det finns en mängd olika begrepp inom ansvarsfullt företagande: Corporate Social Responsibility (CSR), Social Responsibility, Corporate Responsibility, Corporate Citizenship, Triple bottom line och ESG (Environmental, Social and Governance). Och på svenska: företagens sociala ansvar och företagens samhällsansvar. Företagen talar också om hållbarhet (sustainability) och hållbar utveckling. Det är ett begrepp som kommer från miljösidan och är en beteckning för arbetet med att hushålla med naturresurser och sätta så litet avtryck på miljön som möjligt. En sökning på Google visar att CSR är det vanligaste begreppet. Definitionerna varierar men dessa begrepp behandlar egentligen samma tema, det vill säga att företag har ett ansvar mot samhället som sträcker sig längre än det mot aktieägarna och längre än att uppfylla lagar och regler. Definitionen av CSR har vidgats under de senaste åren. Förr betonades frivilligheten och självreglering och att CSR skulle ses som ansvar utöver lagstiftning. Nu betonas att lagstiftning, avtal och frivillighet är olika delar som samspelar. Det återspeglas bland annat genom EUkommissionens 1) meddelande om CSR-strategi för , vilket också tydligt tar hänsyn till de fackliga organisationernas roll och verktyg i CSR-arbetet. Kommissionen ger en ny definition av företagens sociala ansvar som företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället. Kommissionen uttrycker också att en förutsättning för detta ansvar är att tillämplig lagstiftning och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter följs. För att till fullo ta sitt sociala ansvar bör företagen införa en process som innebär att de tillsammans med sina intressenter ser till att socialt ansvarstagande, miljötänkande, etik, respekt för mänskliga rättigheter och ett konsumentperspektiv genomsyrar företagets verksamhet och kärnstrategi. 1) Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En förnyad EU-strategi för företagens sociala ansvar,

13 Regeringens nya plattform 2) för CSR anser att utvecklingen av hållbart företagande bör ledas av företagen själva, men att arbetstagarorganisationer kan identifiera problem och arbeta konstruktivt med företag för att finna gemensamma lösningar. Regeringen har i plattformen därmed gett de fackliga organisationerna en roll i företagens CSR-arbete, vilket inte varit fallet i tidigare riktlinjer 3). De fackliga organisationerna har ställt sig ganska avvaktande till CSR som begrepp. Inte beroende på att det är negativt att företagen vill ta ett ökat socialt ansvar, utan för att ansvartagandet är utan avtalsmässiga förpliktelser. En viktig iakttagelse i sammanhanget är att CSR är en importerad managementmodell från anglosaxiska länder som bygger på ett ensidigt åtagande från företagens sida. Dessa länder har ingen stark tradition av partsmodell på arbetsmarknaden. Sverige har däremot en tradition av goda relationer på arbetsmarknaden. Den har växt fram under lång tid och bidragit till ekonomisk tillväxt och välfärd. Genom fungerande partsdialog och ansvarfull lönebildning har arbetsmarknadens parter bidragit till en stark konkurrenskraft och en tilltro till öppenhet och handel. Arbetsmarknadens parter har därför en central roll att fylla när det gäller företagens sociala ansvar. Unionen anser att regeringens CSR-politik på ett tydligt sätt måste stödja den svenska partsmodellen och de fackliga organisationernas roll i CSR-sammanhang. Den svenska CSR-politiken måste lyfta fram respekten för kollektivavtal och globala ramavtal som en del av CSR-politiken. 2) Hållbart företagande plattform för svenskt agerande, Regeringskansliet, ) Regeringens CSR-riktlinjer, 13 februari 2013 (www.regeringen.se/sb/d/17198) och Nordic Strategy for Corporate Social Responsibility,

14 De tre P:na; people, planet & profit Företagens CSR-arbete har tre ben eller p:n: det sociala, miljömässiga respektive ekonomiska eller annorlunda uttryckt people, planet och profit. CSR de tre P:na Arbetsförhållanden Mänskliga rättigheter Samhällsengagemang Utsläpp Resursförbrukning Avfall Biologisk mångfald Socialt People Miljö Planet Ekonomi Profit Affärsetik Korruption Skatter Rapporten kommer att fokusera på den sociala dimensionen inom CSR, inte för att andra områden är mindre viktiga, utan eftersom det är inom det sociala området fackliga organisationer har stor kunskap och lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Det utgör den fackliga kärnverksamheten. Det sociala området släpar också efter miljöfrågor och affärsetik/korruption. Det finns idag två förhållningssätt till den sociala dimensionen i företagens CSR-arbete. Den ena är företag som likställer socialt ansvar med det som traditionellt har gått under benämningen sponsring eller välgörenhet. Det andra förhållningssättet innebär att ta socialt ansvar genom att utgå från sin kärnverksamhet. Företagen har i sitt CSR-arbete 14

15 fokuserat mycket på välgörenhet inom det sociala området, medan arbetsvillkorsområdet och mänskliga rättigheter i arbetslivet hamnat längre ned på agendan. En undersökning som Unionen lät göra våren ) visade att etiskt agerande av företagsledningen och ansvar för sina anställda är de viktigaste delarna i företagens ansvar enligt svenska folket. Filantropi och välgörenhet hamnade betydligt längre ner på skalan. Enligt allmänheten bör företagen därför i större utsträckning inrikta sig på ett etiskt agerande från ledningens sida och ansvar för anställda. 4) Baserad på webbintervjuer i Novus Sverigepanel. 15

16 Svenska folkets syn på företagens ansvar Att företagsledningen agerar på ett ansvarsfullt och etiskt sätt Att man tar ansvar för sina anställda även i tider när man säger upp personal Att arbetsplatsen är bra och att man månar om sina anställda Att man arbetar målmedvetet med miljöfrågorna Aktivt verkar för jämställdhet 70% 67% 64% 58% 58% Arbetar aktivt för att förbättra miljön Att man har kollektivavtal Att man tar ett större ansvar för sin verksamhet än vad lagen kräver Stötta samhällets sjuka och vårdbehövande Stödjer forskning inom företagets eget område Stötta kulturen Stötta idrott Stöder forskning generellt Stödjer utbildning genom stipendier 38% 32% 30% 29% 28% 24% 21% 51% 51% Skänker pengar till välgörenhet 14% Vet ej 6% % Källa: Unionen Novus CSR Omnibusundersökning våren

17 En undersökning bland de 100 största börsföretagen visar att företagen har gjort framsteg inom samtliga hållbarhetsområden mellan 2009 och Områdena mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden ligger dock fortfarande efter miljö, arbetsmiljö och hälsa samt affärsetik/antikorruption i företagens CSR-arbete 5). Att miljö- och klimatområdet ligger längst fram är en naturlig följd av att frågorna stått i fokus i samhället och i många fall regleras i lag. Miljöfrågorna är dessutom lätta att koppla till affärsmöjligheter. Utvecklingen inom affärsetik/antikorruption kan till viss del förklaras av en skärpt lagstiftning inom detta område. Utvecklingen inom områdena mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter förklaras bland annat av nya externa krav, exempelvis FNs principer för företagande och mänskliga rättigheter (Protect-Respect-Remedy) som under 2011 presenterades av John Ruggie. Framsteg inom samtliga hållbarhetsområden i medelpoäng (maxpoäng 100) Arbetsmiljö, säkerhet & hälsa Affärsetik/antikorruption Miljö Arbetstagarrättigheter Mänskliga rättigheter Källa: Hållbart värdeskapande rapport ) Hållbart värdeskapande Rapport

18 Unionen anser att välgörenhet och sponsring aldrig kan kompensera för eller ersätta att företag tar ansvar för de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av företagets kärnverksamhet. att företagen behöver intensifiera sitt arbete med mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, både i egen verksamhet och i leverantörsledet, så att dessa frågor inte halkar efter miljö och affärsetik. 18

19 CSR en managementmetod med tre dimensioner CSR kan egentligen betecknas som en managementidé, det vill säga en idé för att styra företagets verksamhet. Företagens CSR-arbete avgör i hög grad företagens strategier, prioriteringar, styrning och kontroll. Skillnaden mot andra managementidéer (exempelvis lean production och outsourcing) som rör interna processer är att CSR-arbetet också innehåller dimensionerna etiska normer och regler respektive transparens. Likheten mellan CSR och andra managementmetoder är emellertid många. De når snabbt stor spridning bland företag världen över, de sprids i stor utsträckning av konsulter som vill tjäna pengar på metoden och metoden ställs inför utmaningar på ledningsnivå, vid implementeringsförsök och i företagets dagliga verksamhet. Det är generella idéer som ska anpassas till lokal praktik. CSR de olika dimensionerna Transparens Hållbarhetsredovisning GRI riktlinjer Interna processer Normer och regler Strategi Prioriteringar Styrning Kontroll Kollektivavtal Globala ramavtal Uppförandekoder ILOs kärnkonventioner OECDs riktlinjer Global Compact Källa: Unionen. Företagens CSR-arbete har sin grund i internationella riktlinjer och konventioner, avtal samt olika standarder som finns, så kallad mjuk reglering. Dessa normer och regler påverkar hur företagen agerar. Till skillnad från andra standardiserade managementmodeller har grunden för riktlinjer och konventioner som styr CSR-arbetet satts av internationella organisationer som FN, ILO och OECD. 19

20 Beskrivning av olika riktlinjer och konventioner ILO:s konventioner ILO (International Labour Organisation) är ett trepartsorgan med representanter för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. I den svenska delegationen är det fackliga företrädare som representerar arbetstagarparten. ILO:s kärnkonventioner innehåller krav på rätten att få organisera sig fackligt, rätten att sluta kollektiva avtal, förbud mot diskriminering, förbud mot barnarbete samt förbud mot tvångs- och slavarbete. ILO:s kärnkonventioner är bindande och inom ILO finns en uppföljningsmekanism. Både stater och arbetsgivare kan kränka ILO:s kärnkonventioner, men ILO riktar endast kritik mot stater. Av ILO:s 183 medlemsstater har emellertid endast 150 ratificerat konvention 87 som stadgar organisationsrätten och rätten att bedriva kollektiva förhandlingar. Det innebär att konvention 87 har minst antal ratificeringar av ILO:s åtta kärnkonventioner. Ur facklig synvinkel är konvention 87 mycket central, eftersom den är den enda av kärnkonventionerna som ger stöd åt de anställda att driva frågor som rör anställningsförhållanden. OECD:s riktlinjer för multinationella företag OECD:s riktlinjer för multinationella företag är en rekommendation, men styrkan är att det finns ett anmälningsförfarande och en prövning av överträdelser vid nationella kontaktpunkter i länder som ratificerat riktlinjerna. I den svenska nationella kontaktpunkten finns TCO, Unionen, LO, IF Metall och Sveriges Ingenjörer representerade liksom företrädare för regering och arbetsgivarorganisationer. Kontaktpunkten är ingen dömande instans, men har möjlighet att uttala kritik mot multinationella företag med huvudkontor eller verksamhet i Sverige eller att medla mellan ett multinationellt företag och berörda intressentgrupper. Sammantaget bedriver över multinationella företag verksamhet i Sverige. 20

21 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s generalförsamling. Den består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter. Efter andra världskriget rådde konsensus i den internationella gemenskapen om att de mänskliga rättigheterna inte formulerades precist nog i FN-stadgan. Det var nödvändigt att specificera vilka grundläggande fri- och rättigheter varje enskild människa faktiskt hade. Deklarationen har fungerat som inspiration för många nya stater när de utformat sin grundlag och den har blivit en måttstock för vad vi anser, eller borde anse, vara rätt eller fel. De 30 artiklarna behandlar bland annat slaveri, diskriminering, fackföreningsfrihet och arbetsförhållanden. Ruggies ramverk FN:s råd för mänskliga rättigheter antog 2011 FN:s ramverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. De vägledande principerna är ett svar på hur professor John Ruggies ramverk, Protect, Respect, Remedy kan implementeras. Ruggies ramverk bygger på tre kärnprinciper: 1) Protect det vill säga staters skyldighet att skydda enskilda individer mot att deras rättigheter kränks 2) Respect det vill säga företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna och 3) Remedy det vill säga möjlighet för dem som drabbats av kränkningar av de mänskliga rättigheterna att söka gottgörelse och tillgång till effektiva rättsmedel för dem som anser sig drabbade. Global Compact År 1990 tog FN initiativ till Global Compact. Global Compact innehåller ett antal etiska principer, däribland fackliga rättigheter, som multinationella företag kan välja att ställa sig bakom. Global Compact har inte en bindande karaktär, uppföljningsmekanism och möjligheter att utfärda sanktioner saknas. Global Compact har dock möjlighet att avföra företag som bryter mot reglerna från sin lista. När företag ansluter sig till Global Compact har de gjort en moralisk utfästelse. 21

22 Andelen företag som har styrsystem för sitt CSR-arbete har ökat avsevärt de senaste åren. Enligt en undersökning bland de 100 största svenska börsföretagen uppger över 90 procent av bolagen att de kommer att ha styrsystem på plats vid utgången av året 6), en ökning med drygt 20 procentenheter på två år. Den största ökningen av styrsystem har skett inom arbetstagarrättigheter och affärsetik, men ökar även inom övriga CSR-områden. Detta förklaras delvis av ny korruptionslagstiftning och nya riktlinjer för mänskliga rättigheter och att företagen följaktligen i större utsträckning arbetar med dessa frågor i leverantörskedjan. För vilka områden finns styrsystem? Andel av bolag i procent Arbetsmiljö, säkerhet & hälsa 69% 81% Affärsetik/antikorruption Miljö Arbetstagarrättigheter 55% 53% 71% 80% 72% 74% 60% Mänskliga rättigheter 47% % Källa: Hållbart värdeskapande rapport ) Hållbart värdeskapande rapport

23 Kommunikation och transparens kring vad företagen gör är en viktig del av CSR-arbetet. Värdet av att kommunicera och synliggöra CSRarbetet är centralt, till skillnad från andra managementidéer där fokus ligger på att utveckla företagets interna processer och rutiner. Företagen kommunicerar hur de tar ansvar bland annat genom hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen fyller egentligen två funktioner: 1) ger ökad transparens och 2) ger styrning för företagens hållbarhetsprocesser. Styrperspektivet handlar om hur hållbarhetsarbetet kan mätas, kontrolleras och målstyras. För mer information om transparens i företagens CSR-arbete se Unionens rapport Granskning av hållbarhetsredovisning i 25 svenska storföretag. Inom CSR-området finns det idag över 100 standarder 7) som berör allt från processer för CSR-arbetet, uppförandekoder och hållbarhetsredovisningar. Exempel på sådana standarder är ISO , GRI, SA och BSCI:s standardiserade uppförandekod. Dessa standarder berör alltså i högsta grad mänskliga rättigheter i arbetslivet, det vill säga de områden som fackliga organisationer arbetar med. De organisationer som sätter standards skiljer sig åt, men de främsta standardsättarna inom CSR är frivilligorganisationer (NGO:s) och branschorganisationer, medan fackliga organisationer bara svarar för en liten del. Mångfalden av standarder för företag bidrar till viss konkurrens mellan standarder och det kommer troligen att ske en samordning och finnas färre standarder i framtiden. Nu är situationen rörig med leverantörer som måste anpassa sig till flera olika standarder som ibland står i konflikt med varandra. Det som motverkar samordning av standarder är att organisationer och grupperingar av organisationer inte gärna släpper ifrån sig inflytande och beslutsrätt över standardens utformning. Olika branscher och verksamheter har dessutom olika krav på standarder. 7) Företagsansvar CSR som managementidé,

24 Kategorier av CSR-standardsättare Statliga/mellanstatliga organisationer Kommersiella organisationer Fackförbund 6% 12% 5% 5% Hybridorganisationer 41% NGO:s Industriorganisationer 31% Källa: Företagsansvar CSR som managementidé,

25 Exempel på några standarder inom CSR GRI (Global Reporting Initiative) Det vanligaste ramverket eller standarden för rapportering av hållbarhetsinformation är GRI. GRI är en nätverksorganisation med säte i Amsterdam, som grundades Organisationen har rötter i det civila samhället och ett FN-sponsrat program. Det är viktigt att understryka att GRI inte är en hållbarhetsmärkning som tar ställning till företagets produkter eller hur företagen driver sin verksamhet, utan riktlinjer för rapportering. Antalet organisationer som rapporterar enligt ramverket har växt explosionsartat sedan millennieskiftet, då bara en handfull rapporterade enligt GRI. År 2010 hade antalet organisationer växt till nästan Generellt är det större företag som valt att redovisa enligt GRI. BSCI:s uppförandekod (Business Social Compliance Initiative) BSCI är ett europeiskt affärsdrivet samarbetsinitiativ för företag som vill förbättra arbetsförhållanden i den globala leverantörskedjan. Medlemsföretagen samarbetar för att underlätta för leverantörer genom att ställa samstämmiga krav. BSCI är ett standardiserat arbetssätt med gemensam uppförandekod och utbildningsinsatser. Organisationen har cirka företag som medlemmar, däribland svenska företag. Alla leverantörer till företag som är medlemmar i BSCI måste skriva under BSCI:s uppförandekod och förbinda sig att följa den. Detta mål ska vara uppfyllt senast tre och ett halvt år efter att företaget blivit medlem. BSCI samarbetar med Social Accountability Initiative (SAI) och rekommenderar deras standard SA (beskrivs nedan). Kontroller utförs av revisionsföretag som är godkända av BSCI och ackrediterade av SAI, och medlemsföretagen kan välja vilket av revisionsföretagen de vill använda. Medlemsföretagen och deras leverantörer kommer själva överens om vem som ska stå för kostnader för kontroller och förbättringar. Företag som är medlemmar i BSCI åtar sig att minst 2/3 av deras totala varuvolym ska följa BSCI:s etiska riktlinjer. 25

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 Helsinborg, 23 maj 2012 Iris Rehnström Praktiska verktyg för ett lyckat CSR-arbete Iris Rehnström, TEM Hanna Claesson, Wihlborgs Fastigheter December 2012 Presentation

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Ethical Trading Initiative (ETI)

Ethical Trading Initiative (ETI) INITIATIV Sammanfattning Fair Wear Foundation (FWF) för textilindustrin med fokus på arbetsvillkor i. Fair Labor Association (FLA) verifieringssystem som arbetar för förbättring av arbetsvillkoren bland

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Bakgrund I rapporten Ingen solskenshistoria granskade Fair Trade Center och Schyst resande 2012 arbetsvillkoren på hotell i Thailand

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015.

Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015. Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015. Värdeskapande relationer, långsiktigt agerande Varför en uppförandekod? Södras uppförandekod sammanfattar de

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Uppförandekod för leverantörer Hållbar upphandling med gemensam styrka Gemensam uppförandekod för leverantörer Sedan 2006 samarbetar Stockholms läns landsting, Region

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Uppförandekod för Quintiles leverantörer

Uppförandekod för Quintiles leverantörer Uppförandekod för Quintiles leverantörer 2 En hållbar affärsverksamhet är viktig för Quintiles. Denna uppförandekod för leverantörer ( koden ), som är baserad på internationellt erkända normer, syftar

Läs mer

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014 GRI-index 2014 NCC 2014 1 Om NCC:s GRI-redovisning NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av NCC:s årsredovising. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Hållbar leverantörskedja

Hållbar leverantörskedja Hållbar leverantörskedja leverantörsutveckling med Code of Conduct Vad är Corporate Social Responsibility? Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om företagets eller organisationens ansvar för den

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-11-20 FALKENBERG 328 Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Uppförandekod. CSR Sid 1 (11) Copyright 2009, 2009 by FTA Foreign Trade Association, Brussels The English version is the legally binding one.

Uppförandekod. CSR Sid 1 (11) Copyright 2009, 2009 by FTA Foreign Trade Association, Brussels The English version is the legally binding one. Sid 1 (11) Uppförandekod BSCI 2.3-11/09 Sid 2 (11) Uppförandekod 1 Bakgrund I enlighet med ILO:s konventioner, FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konventioner om barns rättigheter

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Korta fakta om Skanska idag

Korta fakta om Skanska idag Korta fakta om Skanska idag 1 Grundat 1887 Skanska är ett av världens ledande byggföretag Cirka 133 miljarder SEK omsättning 2003 Cirka 4,000 återkommande kunder 60,000 medarbetare (12000 i Sverige) Czech,

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Det ansvarsfulla företaget

Det ansvarsfulla företaget Det ansvarsfulla företaget Ställer krav på produkternas innehåll och dess miljöpåverkan Hjälper kunden med hållbara produktval Försäkrar sig om att produkter är säkra att använda Uppfyller producentansvaret

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Uppförandekod. för Sjätte AP-fonden

Uppförandekod. för Sjätte AP-fonden Uppförandekod för Sjätte AP-fonden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Grundläggande för Sjätte AP fondens syn på avkastning och ansvarsfulla investeringar... 3 Krav på affärspartners företag och fonder...

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) 1 (9) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

CR-ramverk för Ratos innehav

CR-ramverk för Ratos innehav CR-ramverk för Ratos innehav Implementerat under 2011 120304 CBL 1 Ledningsstruktur och styrning av CR-arbetet Nivå 1 (grundläggande) Ansvaret för styrning av CR-frågor hos företagsledningen Rutiner finns

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren)

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren) 2014-09-23 CSR-Policy Corporate Social Responsibility Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF (Utfärdare: Eric Widegren) Innehåll 1 CSR-Policy... 3 2 A-lotterierna-koncernens CSR-arbete...

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com Loomis AB UPPFÖRANDEKOD Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com 2 av 5 Ramar för Loomis uppförandekod Loomis uppförandekod skall spegla våra

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

Code of Conduct för Swedavias leverantörer

Code of Conduct för Swedavias leverantörer Code of Conduct för Swedavias leverantörer Code of Conduct för Swedavias leverantörer är Swedavias etiska riktlinjer som kompletterar och utvecklar Swedavias gemensamma värderingar (pålitliga, engagerade,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

It s all about values

It s all about values Code Våra etiska of Conduct regler It s all about values FÖRORD Nordzuckers värdeord ligger till grund för våra etiska regler och utgör grundvalen i vår företagskultur. Medan värdena kan ge oss handledning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD. www.statkraft.com

STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD. www.statkraft.com STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD www.statkraft.com 2 STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD Innehåll Koncernchefen har ordet............... 3 Del I: Att förstå och tillämpa Statkrafts uppförandekod 1. Statkrafts förpliktelse................

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKODEN ÄR FASTSTÄLLD AV LKAB:S STYRELSE AUGUSTI 2013 2 Uppförandekod för LKAB Värderingar FN:s Global Compact FN:s Global Compact är det globala näringslivets upprop

Läs mer

Uppförandekod. Code of Conduct

Uppförandekod. Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Syfte och omfattning 1 Affärsprinciper 2 Mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden 4 Miljö 6 Efterlevnad och uppföljning 7 Syfte och omfattning Nobia Uppförandekod Nobias

Läs mer

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans

Läs mer