Arbetsförmedlingen Kultur

Transkript

1 Dnr 2006/ :4 Arbetsförmedlingen Kultur En förstudie

2 2

3 Denna rapport är en förstudie som syftar till att fastställa relevanta frågor inför kommande tillsynsuppdrag inom IAF. Förstudien har utarbetats inom IAF av Ewa Gouranius, Rolf Hermond och Jörgen Leyendecker. Statistiskt material har tagits fram, och bearbetats, av Eva Nordström. Ansvarig chef är Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Lag om arbetslöshetsförsäkring och tillämpning för kulturarbetare Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare? Yrkesgrupper Inskrivningstider Kriterier och handläggningsrutiner Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur Utbildningsbakgrund Etablering i yrket Platsbanken AMS Centrala Kulturarbetsdelegation Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab Medlemskap i arbetslöshetskassor Inskrivningstider Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslöshetskassor inom kulturområdet Oro bland medlemmarna Handläggningsrutiner Kontrollfunktionen Förutsättningar för journalister Grundliga utredningar Oro för förändringar EU/EES-ärenden och studerandevillkor Statistik, fakta och analys Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år Flest inskrivna ersättningstagare år Inskrivna i aktivitetsgarantin Arbetsmarknadspolitiska program Anvisningar till arbete Underrättelser Inskrivningstider Försäkringskostnader år Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod Avslutande kommentarer Källor Intervjuer: Övrig litteratur: Propositioner: Departementsskrivelser: Övrigt:

6 6

7 Sammanfattning Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att de ofta har tillfälliga visstidsanställningar eller uppdrag, och att de återkommande uppbär arbetslöshetsersättning. Lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning reglerar inte specifikt kulturarbetares ersättningar eller arbetssökande, men en viss praxis har utarbetats inom AMS. En arbetslös kulturarbetare kan registreras vid Arbetsförmedlingen Kultur, en specialförmedling med uppgift att särskilt bistå vid arbetslöshet inom kulturarbetsmarknaden. Under år 2005, vilket rapporten behandlar, fanns ca personer inskrivna ersättningstagare vid förmedlingen. Ledningsstaben för Arbetsförmedlingen Kultur uppger att genomströmningen av arbetssökande är hög, att de sökande uppskattar de kompetenshöjande korta kurser som ges i olika arbetsmarknadspolitiska program och att inskrivningstiderna kan vara extremt långa. Kulturarbetare återfinns som medlemmar hos de flesta arbetslöshetskassor, varav ett fåtal är yrkesspecifika. Företrädare för de arbetslöshetskassor som har besökts i förstudien påtalar att frekvensen av underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur är låg, vilket även statistiken belyser, och att arbetsmarknaden för kulturarbetare är svår. Medlemmarna har påtalat sin oro över förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Flest inskrivna yrkesgrupper vid Arbetsförmedlingen Kultur är journalister, därefter följer målare (konstnär), skådespelare, musiker (populärmusik). Arbetslöshetskassor med flest antal ersättningstagare bland inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur är Sveriges Teaterverksammas, Alfa, Journalisternas och Akademikernas. Under år 2005 hade Arbetsförmedlingen Kultur 7599 kursdeltagare i olika arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingen Kultur underrättade arbetslöshetskassorna om ifrågasatt ersättningsrätt i en omfattning motsvarande 0,3 procent. Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,9 procent av rikets totala antal anvisningar till arbete. Den hade 1,8 procent av de arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda. Den utbetalade arbetslöshetsersättningen under 2005 inom kultursektorn uppgick till 601,5 miljoner kronor vilket är 2 procent av totalt utbetalat belopp. Genomsnittlig dagpenning för ersättningstagare inom kultursek 7

8 torn uppgick till 596 kronor. Ersättningstagare i övrigt erhöll i genomsnitt 579 kronor per dag. Inledning IAF är enligt myndighetens instruktion förvaltningsmyndighet för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att IAF skall utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna. Som tillsynsmyndighet skall IAF också granska handläggningen och rutinerna hos arbetsförmedlingen som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF kan därvid ta de initiativ till granskningsåtgärder som närmare preciseras i myndighetens arbetsordning och verksamhetsplanering. Enligt regeringens regleringsbrev till IAF skall IAF även bidra till att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. IAF har valt att genomföra en studie av Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhetsområde och kulturarbetarnas arbetssituation. Studien ska belysa relationen mellan kulturarbetarna och arbetslöshetsförsäkringen samt kulturarbetsförmedlingarnas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen. Förstudien skall leda fram till relevanta frågeställningar inför en under år 2007 planerad granskning av kulturarbetsförmedlingarna. Syfte Förstudien har i uppgift att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring inom kulturarbetsmarknaden. Den skall även behandla, och redovisa, Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet rörande kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Mål Förstudien skall resultera i ett underlag för en riktad granskning av de regionala kulturarbetsförmedlingarna i Sverige. Det underlag som skall redovisas är: Dokumentunderlag (lagar, regler, förordningar, föreskrifter, propositioner, AMS riktlinjer) gällande Arbetsförmedlingen Kultur/arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassatillhörighet för inskrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. 8

9 En skattning av försäkringens kostnader för inskrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. Arbetsförmedlingens bedömning av vilka kulturarbetare som får skrivas in hos Arbetsförmedlingen Kultur och kriterier för detta. Statistik över in- och utflöde av arbetslösa hos Arbetsförmedlingen Kultur (inskrivningstider, återkommande sökande, förlängda ersättningsperioder etc.) och eventuella skillnader av detta gentemot övriga arbetsförmedlingar. Eventuella skillnader mellan Arbetsförmedlingen Kulturs anvisningar till arbeten, arbetsmarknadspolitiska program och antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och övriga arbetsförmedlingar. Metod och arbetssätt Vi har först sammanställt en bakgrundbeskrivning av vad olika utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden har kommit fram till gällande kulturarbetare i förhållande till arbetslöshetsförsäkringen. Genom analys av statikuppgifter på inskrivningstider, anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska program, underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, återkommande ersättningstagare, arbetslöshetskassetillhörighet redovisas relevanta frågeställningar inför kommande granskningar av Arbetsförmedlingen Kulturs tilllämpning av kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Ett besök hos ledningen för Arbetsförmedlingen Kultur har skett i syfte att erhålla information om organisation, ledning, styrande dokument, statistik samt synpunkter på försäkringen. Studiebesök på arbetslöshetskassor inom kulturarbetarnas område har genomförts för att få kännedom om vad som utmärker kassornas medlemmar och om det finns kassaspecifik tolkning inom försäkringen. 9

10 Lag om arbetslöshetsförsäkring och tillämpning för kulturarbetare Ett flertal utredningar har behandlat konstnärernas arbetsmarknadsvillkor och hur deras specifika yrkessituation förhåller sig till ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Den senaste, SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen, konstaterar att lagen inte specifikt reglerar kulturarbetarnas ersättningar eller arbetssökande. För denna grupp gäller samma regler som för andra arbetssökande, men det konstateras även att en viss praxis har utarbetats inom AMS. De riktlinjer som AMS har utfärdat beskriver kulturarbetets särart och att hänsyn skall tas till dessa arbetsmarknadsförhållanden vilka kulturarbetarna ej kan råda över. 1 Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare? Kulturarbetarnas arbetsuppgifter och deras legala status kan ge upphov till en del problem när de ansöker om ersättning vid arbetslöshet. Kulturarbetarna finns representerade som medlemmar i många olika arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna har då, bland annat, att bedöma om den sökande har varit anställd eller företagare. Kulturarbetares arbetsuppgifter definieras ofta som att de har fått eller tagit ett uppdrag. Begreppet uppdragstagare finns inte särskilt reglerat i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Däremot finns en praxis som följer det som regeringen angav i propositionen 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. 2 Denna praxis finns kommenterad i Regelboken för arbetslöshetskassorna som vägledning för arbetslöskassornas bedömning. Kommentaren i regelboken skiljer mellan självständig uppdragstagare som likställs med företagare och osjälvständig uppdragstagare som likställs med arbetstagare. Självständiga och osjälvständiga uppdragstagare benämns oftast som frilansare. 3 De kulturarbetare som definierats som företagare upplever detta problematiskt då de för att kunna erhålla ersättning vid arbetslöshet måste upphöra med sin verksamhet. Utredningen pekar på exempel då detta kan anses problematiskt, ex att bildkonstnären måste sluta måla och författaren måste sluta skriva. Även vid arbetslös 1 SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen, sid 37ff 2 Ibid, sid 41 3 Uppslag 13 i Regelbok för arbetslöskassor 10

11 hetskassornas bedömning av bisyssla som kulturarbetare upplevas som komplicerat då beräkningen av tidsåtgång för en konstnär att exempelvis måla en tavla är svårt att bedöma. Arbetslöshetskassornas bedömning kan vara att det är en tidskrävande verksamhet som kan hindra konstnären att stå till arbetsmarknadens förfogande. 4 Yrkesgrupper Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att de har korta anställningar eller uppdrag, och att de återkommande uppbär arbetslöshetsersättning. Denna beskrivning varierar mellan olika grupper av kulturarbetare. Författare, översättare och dramatiker är oftast egenföretagare. Väldigt få författare är inskrivna på arbetsförmedlingen och är väldigt sällan medlemmar i en arbetslöshetskassa. Dramatiker är oftast egenföretagare eller frilansare och använder heller inte i någon större utsträckning arbetsförmedlingen. Bild- och formkonstnärer är till stor del inskrivna vid arbetsförmedlingen. Inte alltid på grund av att de är arbetslösa eller söker arbete utan för att få tillgång till arbetsförmedlingens tjänster, ex arbetsmarknadsutbildningar. För musiker finns en arbetsmarknad med tillsvidareanställningar vid musikinstitutionerna. Musiker är ofta frilansande arbetstagare men även till stor del arbetstagare eller egenföretagare. Musiker försörjer sig ofta som musiklärare vid sidan om sina uppdrag. Kulturarbetare inom scen- och medieområdet är oftast arbetstagare men vanligt är även frilansare och egenföretagare. Det är relativt vanligt inom denna grupp att man uppbär arbetslöshetsersättning mellan olika tidsbegränsade anställningar. 5 Inskrivningstider I och med att kulturarbetares arbetsmarknad ofta består, som ovan nämnts, av korta, tillfälliga uppdrag kan den totala period under vilken de uppbär arbetslöshetsersättning bli lång. Det är inte ovanligt att en 300 dagars ersättningsperiod fördelas under 5 10 år. Ett annat problem för kulturarbetare är att deras uppdragsgi 4 SOU 2006;21, sid 50 5 Ibid, sid 25ff 11

12 vare/arbetsgivare kräver att kulturarbetaren mottar ersättningen för utfört arbete mot faktura, vilket innebär att kulturarbetaren skall betecknas som egenföretagare. De tvingas då att antingen tacka nej till arbetet eller om de säger ja och bli bedömda som självständiga uppdragstagare utan rätt till arbetslöshetsersättning mellan uppdragen. 6 Kriterier och handläggningsrutiner Regeringen fattade beslut om att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att upprätta avgränsningskriterier för kulturarbetares inskrivning vid Arbetsförmedlingen. Detta för att komma till rätta med överetablering och obalans på kulturarbetsmarknaden. Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur Sedan den 1 januari 2003 registrerar sig en arbetslös kulturarbetare vid den lokala arbetsförmedlingen, där handläggaren gör en första bedömning om kulturarbetaren skall registreras vid Arbetsförmedlingen Kultur. Den arbetssökandes yrkeskompetens och utbildningsbakgrund registreras och verifieras genom att den arbetssökande presenterar handlingar som styrker sin etablering som kulturarbetare. Sedan skickas underlaget till den regionala handläggaren vid Arbetsförmedlingen Kultur som bedömer om personen ifråga uppfyller kriterierna som kulturarbetare och även kan kalla den arbetssökande till kompletterande kartläggningssamtal. Arbetsförmedlingen Kultur skall inom två veckor lämna sin bedömning till den arbetssökande och till den lokala arbetsförmedlingen. Rutinen gäller såväl vid nyinskrivningar som återinskrivningar. 7 Utbildningsbakgrund Kriterier gällande samtliga konstnärsgrupper är att den sökande skall ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig utbildning. Saknar personen konstnärlig utbildning eller om det har förflutit mer än tre år och för bildkonstnärer fem år, sedan den sökande avslutat sin utbildning skall följande kriterier gälla. Den sökande skall inom bild och form under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal nedanstående kriterier: 6 SOU 2003:21, sid 46ff 7 AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedlingen Kultur

13 Erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt eller annat enskilt konstnärsstipendium eller Erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller Deltagit i utställning på konstmuseum eller konsthall eller Inköpts av offentligt finansierat museum, Statens konstråd eller annan offentlig institution eller På annat sätt visat att denne är etablerad på den konstnärliga arbetsmarknaden. Etablering i yrket För scen- och filmkonstnärer och tonkonstnärer gäller; Att de under de senaste tre åren huvudsakligen ägnat sin yrkesverksamma tid åt återkommande professionella engagemang och andra aktiviteter som visar att den arbetssökande är etablerad inom sitt yrke. För övriga konstnärer (ex. författare, dramatiker) gäller; Att dessa de senaste åren skall ha ägnat sin yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande aktiviteter som visar att den arbetssökande är etablerad inom yrket. 8 Inom Arbetsförmedlingen Kultur delas de ovanstående grupperna in i Bild och form, Scen och ton, Ord och media och Övriga konstnärer. Vad gäller utbildningsbakgrund sägs att utbildningen skall vara avslutad, styrkas med skriftliga handlingar och i vissa fall kompletterad med erfarenhet. 9 Listan över utbildningsinstitutioner som kan godtas har AMS tagit fram i samråd med bland andra Kulturdepartementet, Statens Konstråd och Konstnärsnämnden. 10 Platsbanken På arbetsförmedlingens webbplats ams.se kan etablerade kulturarbetare använda sig av speciella tjänster (Bildbanken och Kultur- och nöjesbanken) för att presentera sig för arbetsgivare. I stort sett är detta verktyg liknande det som andra yrkesgrupper har tillgång till, såsom att skriva in CV och presentation av sig själv, men kulturarbetarna har dessutom möjlighet att presentera sina alster på 8 SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen, sid 175f 9 AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur SOU 2003:21 13

14 webbsidan. En musiker kan exempelvis lägga in en musikvideo med sitt material, en filmskapare kan visa en del av sin produktion och en modedesigner kan med hjälp av ljud och videofilm visa upp sina kreationer. Kulturarbetaren behöver inte vara inskriven på arbetsförmedlingen för att få tillgång till verktyget men måste uppfylla Arbetsförmedlingen Kulturs kriterier gällande utbildning och/eller erfarenhet inom det konstnärliga området. Inom 30 dagar efter registrering av ett eget konto på ams.se skall kulturarbetaren ha tagit kontakt med Arbetsförmedlingen Kultur som avgör om personen uppfyller kriterierna. AMS Centrala Kulturarbetsdelegation Inom AMS finns en Kulturarbetsdelegation. Detta är reglerat i Förordning (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. Delegationen är rådgivande och skall följa utvecklingen samt överväga åtgärder som kan förbättra förhållanden på kulturarbetsmarknaden. AMS får överlämna åt delegationen att besluta i frågor som rör kulturarbetare. Delegationen består av en ordförande och av högst 16 andra ledamöter. För varje ledamot finns en ersättare 11. Ledamöterna representerar olika kulturorganisationer, fackförbund inom kulturområdet, Statens Kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, TCO och SACO/DIK. Ordförande är generaldirektören för AMS. Sammanträden äger rum en gång i kvartalet. Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab har sitt säte i Malmö under ledning av en kulturarbetsdirektör. Arbetsförmedlingen Kultur klassificeras som en specialförmedling och organiseras under Länsarbetsnämnden Skåne (tidigare direkt under AMS). I praktiken fungerar den dock som en egen länsarbetsnämnd, och tilldelas budget som en sådan. Den nuvarande organisationen startade sin verksamhet den 1/ Vid möte med Arbetsförmedlingen Kultur uppges att det finns ca inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur, 11 Arbetsordning för Arbetsmarknadsverket 5 14

15 fördelade på fem regioner södra, västra, mellersta, östra och norra med arbetsförmedlingskontor i Malmö, Göteborg, Örebro, Stockholm och Umeå. Kulturarbetsmarknaden har förändrats dramatiskt under senare år då fasta anställningar blir alltmer sällsynta till förmån för korta anställningar. Arbetsgivare efterfrågar i stor utsträckning F-skattesedel för uppdragstagare. Medlemskap i arbetslöshetskassor Även etablerade kulturarbetare har ofta ett brödjobb vid sidan av sin konstnärliga verksamhet och arbetar inom ex. handel eller hemtjänsten. Detta innebär att inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur återfinns i alla arbetslöshetskassor. Det innebär risk för bristande likabehandling eftersom kompetensen om kulturarbetares villkor skiftar hos arbetslöshetskassorna. Ledningsstaben för Arbetsförmedlingen Kultur uttrycker ett behov av en gemensam arbetslöshetskassa då det troligtvis skulle styrka kulturarbetarnas villkor. Det skulle också förbättra förutsättningarna för en korrekt och likformig behandling av ersättningsärenden. Inskrivningstider Ledningsstaben är medveten om att antalet underrättelser ligger på en låg nivå och förklarar detta med de korta inskrivningstider som de arbetssökande har innan de går vidare till ett kort jobb. Arbetsförmedlingen Kultur har en hög genomströmning av inskrivna och ledningsstaben uppger att ca 40 procent har nytt arbete inom 90 dagars inskrivning, men att det oftast handlar om korta jobb i många fall endagsuppdrag. Därefter återkommer den sökande, för att återigen gå vidare till nya korta uppdrag. Konsekvensen blir att en del sökande vid Arbetsförmedlingen Kultur uppvisar extremt långa inskrivningstider. 12 Ledningsstaben påpekar att kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen upplevs som komplicerad av handläggarna, beroende på arbetslöshetskassornas varierande kompetens inom kulturarbetsmarknaden. Detta leder ofta till skillnader i arbetslöshetskassornas bedömningar, och kan komplicera handläggarnas arbete med de arbetslösa. Ledningsstaben har även erfarenhet av att det förekommer att kulturarbetare tackar nej till stipen 12 Se diagram 1, sid 26 15

16 dier eftersom detta leder till att de stängs av från arbetslöshetsersättning. Arbetsmarknadspolitiska program Den största gruppen arbetslösa bland de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur är journalister, följt av skådespelare och målare, konstnär. Kulturarbetarna är mer geografiskt rörliga än andra grupper då deras kompetens i många yrkeskategorier är både nationellt och internationellt gångbar. Ledningsstaben uppger att arbetsförmedlingens åtgärder inom arbetsmarknadspolitiska program är väl kända och uppskattade av de sökande då dessa korta specialanpassade kurser inriktar sig på att öka spetskompetensen hos kulturarbetarna. Exempelvis ges kurser i personlig marknadsföring, sångträning och produktion av hemsidor. 13 Arbetslöshetskassor inom kulturområdet Arbetslöshetsförsäkringen hanterades år 2005 av 37 fristående arbetslöshetskassor. 14 Varje kassa har sitt verksamhetsområde som vanligtvis ansluter sig till bakomliggande fackliga organisationers branschområden. Några av arbetslöshetskassorna är inte branschanknutna, såsom Alfakassan och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa. Inträde i dessa kassor kan fås oberoende av inom vilken bransch den arbetssökande arbetar. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) utgår från att den som söker inträde har en akademisk utbildning. Som tidigare framkommit tillhör de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur många olika arbetslöshetskassor. Vi har valt att besöka Journalisternas, Musikernas och Teaterverksammas arbetslöshetskassor vars medlemmar i huvudsak är kulturarbetare. För bild och form finns ingen specifik arbetslöshetskassa. Kriterierna för medlemskap i en arbetslöshetskassa skiljer sig väsentligt från de kriterier som gäller vid inskrivning vid Arbetsförmedlingen Kultur. Det räcker med att uppfylla följande villkor för att få medlemskap i någon av de ovanstående kassorna: 13 Intervju Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab, Antalet arbetslöshetskassor år

17 Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning. 15 Medlemskap i en arbetslöshetskassa för kulturarbetare medför inte automatisk rätt till att bli inskriven vid Arbetsförmedlingen Kultur. Journalisternas arbetslöshetskassa har ca medlemmar. Den försäkrar redaktionellt anställda och frilansmedarbetare vid tidningar, tidskrifter, nyhets- och bildbyråer, radio och tv. Musikernas arbetslöshetskassa med ca medlemmar försäkrar verksamma musiker av alla slag i Sverige. Exempel på medlemmarnas inriktning är "musikaliska upphovsmän" såsom kompositörer, musikarrangörer, sångtextförfattare m.fl. "utövande konstnärer" såsom instrumental- och vokalmusiker, dirigenter, kapellmästare, solister, vokalister, musikartister samt musikpedagoger, repetitörer, inspelningsledare samt andra yrkesutövare inom musikområdet. Teaterverksammas arbetslöshetskassa med ca medlemmar försäkrar personer verksamma inom teater, film, radio, tv, yrkesmusiker och sångare 16. Musikernas arbetslöshetskassas föreståndare anser att det finns bristande kunskaper hos handläggarna på Arbetsförmedlingen Kultur om arbetslöshetskassornas regler och tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen, och uppger att det är ytterst sällsynt att arbetslöshetskassan får underrättelser om sina medlemmar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur. Till skillnad från detta lämnas oftare underrättelser om de medlemmar som är inskrivna vid andra arbetsförmedlingar, vilket kassans föreståndare upplever som orättvist. Åtgärder inom aktivitetsgarantin är relativt vanliga bland kassans medlemmar och upplevs av de berörda som icke önskvärda aktiviteter. Medlemmarna upplever även att de vid inskrivning i aktivitetsgarantin mister direktkontakten med Ar 15 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, Till IAF inrapporterade antal medlemmar per den 31 december

18 betsförmedlingen Kulturs handläggare och deras kunskap om verksamhetsområdet. Oro bland medlemmarna Föreståndaren uppger att de aviserade förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen oroar medlemmarna. Med anledning av de höjningar av medlemsavgiften som måste införas är det flera medlemmar som ringer arbetslöshetskassan för att få veta om de kan gå över till en annan arbetslöshetskassa, och i så fall vilken. Eftersom de flesta medlemmarna har ett brödjobb, ofta som lärare, kan troligen flera byta till de arbetslöshetskassor som organiserar den aktuella yrkesgruppen. Medlemsantalet i Musikernas arbetslöshetskassa som år 1995 uppgick till 5400 har sedan dess sjunkit år från år till ca 2700 i slutet av år En orsak till minskningen är att Svenska Musikerförbundet ändrade i sina stadgar till att endast ansluta musiker till förbundet. Som en konsekvens av förbundets stadgeändring ändrade även arbetslöshetskassan sina stadgar under år Handläggningsrutiner Arbetslöshetskassan har cirka medlemmar per månad som söker ersättning. De går ut och in i försäkringen med anledning av att de får korta uppdrag, spelningar som sträcker sig från en kväll till kanske ett par veckor. Ersättningen vid deras arbete, oftast i form av gage, skall omräknas enligt tabell till arbetad tid som musikern själv skall deklarera på kassakorten. Föreståndaren uppger att detta är komplicerat och ofta leder till återkrav. Arbetslöshetskassan har därför en relativt gedigen handläggning av varje ärende. Skattereglerna för musiker leder också till utökade arbetsuppgifter för arbetslöshetskassans. Det finns olika former av bolag som musiker till stor del använder sig av för att hantera sina intäkter (royaltyföretag och servicebolag). Arbetslöshetskassans personal har fått utbildning av Skatteverket för att kunna granska deklarationer, vilka begärs in varje år. Det upptäcks då att medlemmar inte redovisat inkomster genom dessa bolag. Föreståndaren uppger att cirka två ärenden i månaden bedöms som egna företagare och får avslag på ansökan. I regel avregistreras företaget därefter. Fler och fler arbetsgivare kräver F-skattesedel för att betala ut gage Intervju, Musikernas arbetslöshetskassa,

19 Journalisternas arbetslöshetskassas föreståndare uppger att a-kassan genom medlemmarna fått höra att handläggarna på Arbetsförmedlingen Kultur anser att deras arbetslöshetskassa är den hårdaste kassan i tillämpningen av ersättningsregler. Föreståndaren har noterat att medlemmarna ibland får felaktig information av handläggarna på Arbetsförmedlingen Kultur om vad man som arbetslös får eller inte får göra. Från arbetslöshetskassans sida har man flera gånger pratat med de handläggare vid Arbetsförmedlingen Kultur som ger fel information, men bedömer att kunskapen inte verkar föras vidare inom organisationen. De medlemmar som är inskrivna vid vanliga förmedlingar får sällan eller aldrig sådan felaktig information. Kontrollfunktionen Vad gäller underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur uppger föreståndaren att någon sådan aldrig har inkommit till kassan. Från övriga förmedlingar sker detta då och då. Arbetslöshetskassan upplever problem med kunskapen om regelverket kring avanmälan och ersättningsanmälan hos Arbetsförmedlingen Kultur. Ofta leder detta till att enskilda medlemmar inte får information om vad de skall sända in till arbetslöshetskassan efter ett uppdrags slut, och att ersättningen kan dröja från arbetslöshetskassan då de tvingas korrespondera flera gånger med medlemmen. Föreståndaren uppger att de medlemmar som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur verkar nöjda med servicen vid denna och att de är angelägna om att få vara fortsatt inskrivna. Men medlemmar har även uppgett att inskrivningen skulle upphöra om de tar ett brödjobb som är någorlunda varaktigt. Förutsättningar för journalister Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen oroar medlemmarna, och då främst förändringarna i arbetsvillkoret med anledning av att det är vanligt med korta uppdrag i branschen. Fördelen för journalistutbildade är den breda arbetsmarknaden då medlemmarna kan arbeta med allt från skrivande journalist i dagspress till informatör i privat näringsliv. De journalister som klarar sig bäst i en hård konkurrens är de med specialistkompetens, fackkunskap 19

20 inom något område. De med sämst förutsättningar är allmänna journalister och speciellt de unga. De svåraste arbetsgivarna är TV-kanalerna och radion. Arbetsgivarna anställer på så kort tid att lagen om anställningsskydd inte blir tillämplig. Grundliga utredningar Under september 2006 fanns 501 helt arbetslösa, 401 i arbetsmarknadspolitiska program och 450 som deltidsmarkerar arbetslöshet i Journalisternas arbetslöshetskassa. De vanligaste svårigheterna vid bedömning av ansökan om ersättning är om den arbetslöse har varit självständig eller osjälvständig uppdragstagare. Cirka 50 procent av de frilansande journalisterna har egna företag. I så gott som samtliga ansökningar om ersättning görs en grundlig utredning i detta avseende. Föreståndaren uppger att en del nya medlemmar tror att de kan deklarera helt arbetslös på kassakorten samtidigt som de tar frilansuppdrag till en låg ersättning. 18 Teaterverksammas arbetslöshetskassa uppger att kassan numera har ett gott samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur. Deras erfarenhet är att avanmälningar sker på korrekt sätt och upplever att det bara till liten del skiljer sig för de medlemmar som är inskrivna på vanlig förmedling. Medlemmar klagar när de inte får vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur, eftersom de upplever att inskrivningen på vanlig arbetsförmedling begränsar deras möjlighet att söka de yrken de har erfarenhet av. Det fackliga förbundet (Teaterförbundet) följer noga Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet och uppger sig vara väldigt nöjda med utbudet av tjänster. Flera kurser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen tillför medlemmarna spetskompetens och utvecklar dem i deras yrkesroll. Arbetslöshetskassan delger Arbetsförmedlingen Kultur information om sin verksamhet och noterar att handläggarna vid Arbetsförmedlingen Kultur tar kontakt om det är något de undrar över. 18 Intervju Journalisternas arbetslöshetskassa,

21 Oro för förändringar Arbetslöshetskassans medlemmar upplever oro över de förestående förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, och då framför allt arbetsvillkoret och beräkningen av normalarbetstid. Medlemmarna har ofta korta heltidsanställningar, och går ut och in i försäkringen. Även för de teaterverksamma har kravet på F-skattesedel från arbetsgivarna ökat och de fasta tjänsterna har minskat. Cirka 10 procent av medlemmarna är egna företagare och det är även vanligt med olika bolagsformer som ex. ekonomiska föreningar. Arbetslöshetskassans utredningar i ersättningsärenden är för det mesta komplicerade men handläggningstiderna har avsevärt förkortats den senaste tiden. EU/EES-ärenden och studerandevillkor Arbetslöshetskassan har väldigt många EU/EES-ärenden eftersom medlemmarna ofta åker på auditions i utlandet, arbetar på Londons teatrar eller på Tysklands operascener. Många medlemmar har fått ersättning genom studerandevillkoret och arbetslöshetskassans företrädare befarar att det kommer att ta avsevärd längre tid för flera potentiella medlemmar att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Många medlemmar har brödjobb vid sidan om sina teateruppdrag, och arbetslöshetskassan går ut med förfrågningar cirka en gång per år för att få veta om de skall vara kvar i arbetslöshetskassan eller gå över till den kassa som bäst överensstämmer med det aktuella yrket. Medlemsantalet vid Teaterverksammas (TAK) har de senaste fyra åren legat stabilt på ca Intervju Teaterverksammas arbetslöshetskassa,

22 Statistik, fakta och analys Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 Tabellen nedan visar det genomsnittliga antalet ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur under år Med anledning av att personerna kan ha bytt kontor och pendlat mellan att ha varit helt arbetslös (kategori 11), deltidsarbetslös (kategori 21) eller timanställd (kategori 22) kommer flera att dubbelräknas i nedanstående tabell. 20 Antalet unika ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur uppgick till Tabell 1. Genomsnittligt antal ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 Kontor Kategori 11 Kategori 21 Kategori 22 Totalt Östra regionen Södra regionen Västra regionen Mellersta regionen Norra regionen Totalt (Källa: AMS) Fördelat på yrken är flest inskrivna journalister, därefter följer målare (konstnär), skådespelare, musiker (populärmusik), stillbildsfotograf, formgivare, sångare (konstmusik). 21 Flest inskrivna ersättningstagare år 2005 Tabellen nedan visar de arbetslöshetskassor med flest antal ersättningstagare bland kulturarbetarna, fördelat på kulturarbetsförmedlingarna Det är endast i sökandekategorierna 11,21 och 22 som sökanden kan vara ersättningsberättigad. 21 Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 2007, Arbetsförmedlingen Kultur 22 Baserat på AMS och IAF:s statistik 22

23 Tabell 2. Arbetslöshetskassor med flest antal ersättningstagare bland kulturarbetarna Arbetslöshetskassa Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt Sveriges Teaterverksammas Ak Alfa Journalisternas Akademikernas Musikernas m.fl SIF:s Kommunalarbetarnas HTF:s Lärarnas Sveriges arbetares (Källa: AMS) Inskrivna i aktivitetsgarantin Under år 2005 var i genomsnitt 4750 personer inskrivna vid kulturarbetsförmedlingarna som arbetslösa och deltagare i konjunkturinriktade arbetsmarknadsprogram. Antalet inskrivna i aktivitetsgarantin uppgick i genomsnitt till ca 350 personer per vecka (7 procent), under samma period. I landet totalt var i genomsnitt personer inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingen år I genomsnitt var personer inskrivna i aktivitetsgarantin per vecka (ca 12 procent). I Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpningen av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 26 sägs att samråd bör ske med Arbetsförmedlingen Kultur Media när det gäller insatser inom ramen för aktivitetsgarantin med inriktning mot kulturarbetsmarknaden 23. Därtill bör normalt inte insatserna riktas till de kulturarbetare som har regelbundna uppdrag som de i huvudsak kan försörja sig på. 24 De arbetssökande inom kulturområdet som kan anses vara aktuella för aktivitetsgarantin är främst oetablerade långtidsinskrivna kulturarbetare och långtidsinskrivna kulturarbetare som inte längre har regelbundna uppdrag. 23 AMSFS 2001:2 24 Ibid 23

24 Arbetsmarknadspolitiska program Under år 2005 skrevs kulturarbetare in i olika arbetsmarknadspolitiska program som deltagare vid 7599 tillfällen. Samma person kan ha deltagit i mer än ett program. Flest antal deltagare återfanns i Förberedande utbildning (FUB), 2425 personer och Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AFP) med 1522 personer. 25 Arbetsförmedlingen Kultur har ungefär samma andel av sina sökande i arbetsmarknadspolitiska program som arbetsförmedlingen i genomsnitt, ca 32 procent. Arbetsförmedlingen Kultur har i regel en större andel korta kompetenshöjande kurser, vilket gör att fler kan få del av dessa under loppet av ett år. Det kan även förklara varför andelen i Förberedande utbildning (FUB) är högt. Anvisningar till arbete Tabellen nedan visar antalet anvisningar till arbete inom kulturarbetsförmedlingen fördelat på respektive kontor. Kategorin övriga består av de personer inom kultursektorn som har fått anvisning av annan förmedling än Arbetsförmedlingen Kultur. Tabell 3. Antal anvisningar Kontor Totalt Övriga 1137 Östra 3259 Södra 904 Västra 898 Mellersta 678 Norra 679 Totalt 7555 (Källa: AMS) Enligt AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala antalet anvisningar till lediga platser till i hela riket, vilket innebär att Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,9procent av det totala antalet. 25 Baserat på AMS statistik 24

25 Underrättelser Som framgår av tabellen nedan har Arbetsförmedlingen Kulturs kontor vid 27 tillfällen år 2005 underrättat arbetslöshetskassor om ifrågasatt ersättningsrätt. Enligt AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala antalet underrättelser till i hela riket, vilket innebär att Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,3 procent av det totala antalet. Tabell 4. Underrättelser Kontor Totalt Östra 7 Södra 3 Västra 13 Mellersta 0 Norra 4 Totalt (Källa IAF) Flertalet kontor lämnar således mycket få eller inga underrättelser. I rapporten har tidigare nämnts det faktum att Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab är medvetna om den låga frekvensen av underrättelser samt att företrädare för arbetslöshetskassor inom kulturområdet är frågande till att de får ytterst få underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur. Inskrivningstider Diagrammet nedan anger det första inskrivningsåret för de personer som fortfarande var aktuella vid Arbetsförmedlingen Kultur i slutet av februari Här kan noteras att en stor andel, (i medeltal 15 procent), skrevs in första gången mellan år De har således återkommit som arbetssökande under en period på över 13 år. Under år 2005 var den genomsnittliga inskrivningstiden med ersättning 97 dagar underrattelser05.xls och AMS årsredovisning för underrattelser05.xls 25

26 Diagram 1 Första inskrivningsår bland de som var inskrivna i slutet av februari 2006 Antal personer Procent resp år Antal personer Procent resp år 62 procent inskrivna (Källa: Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, Malmö) Försäkringskostnader år 2005 I tabellen nedan redovisas utbetald arbetslöshetsersättning för inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur fördelat på respektive kontor och arbetslöshetskategori. 28 Tabell 5. Försäkringskostnader år 2005 Kontor Kategori 11 Kategori 21 Kategori 22 Kronor totalt Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt (Källa: AMS och IAF) I förhållande till riket som helhet uppgår den totalt utbetalade arbetslöshetsersättningen för inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 till ca 2 procent. 29 Av in 28 Baserat på IAF:s och AMS statistik 29 Summa utbetald ersättning år 2005 riket: kronor. Beloppen baseras på utbetald ersättning ersättningsveckor

27 skrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 deklarerade 47 procent deltidsarbetslöshet 30 och dessa erhöll 44 procent av det totala utbetalda beloppet. Totalt utbetalt belopp i genomsnitt per inskriven ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 var kronor, medan motsvarande siffra för riket uppgår till kronor per ersättningstagare. Den genomsnittliga dagpenningen för ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 uppgick till 596 kronor i förhållande till ersättningstagare i övrigt som erhöll 579 kronor. Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod Antalet ersättningstagare inom Arbetsförmedlingen Kultur med förlängd ersättningsperiod vid deras sista ersättningsvecka år 2005 uppgick till 1615 stycken, vilket motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna. I landet totalt var ersättningstagare i förlängd ersättningsperiod vid deras sista ersättningsvecka, vilket även det motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna Baserat på icke-unika individer. 31 Uppgift saknas om 1943 personer, vilket innebär en viss osäkerhet kring det angivna antalet. 27

28 Avslutande kommentarer Förstudien har redovisat dels statistiska fakta om Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet, och dels de intervjuer vi har genomfört med Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab och företrädare för arbetslöshetskassor inom kulturområdet. Den centrala frågan är huruvida arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Även om det redan i denna studie redovisats fakta som berör detta krävs ytterligare studier för att fördjupa svaret. Det behövs därmed en fördjupad granskning av de regionala kontoren inom Arbetsförmedlingen Kultur för att undersöka hur handläggning av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Av intresse bör bland annat vara att granska hanteringen av underrättelser, avrespektive ersättningsanmälan, anvisningar till lediga platser och arbetsmarknadspolitiska program, den arbetssökandes individuella handlingsplaner samt tillämpningen av reglerna för lämpligt arbete. Det behövs även att en uppföljning av effekterna av de förändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen, med speciellt fokus på kulturarbetarnas villkor, genomförs. En stor andel av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur deklarerar deltidsarbetslöshet vilket kan få effekter på ersättningsrätt och ersättningens storlek vid beräkning av ny ersättningsperiod. Av intresse kan även vara att studera hur Arbetsförmedlingen Kultur arbetar med matchningsuppdraget. 28

29 Källor SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2007, Arbetsförmedlingen Kultur AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedlingen Kultur AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur Försäkringsbestämmelser: Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, IAF:s föreskrifter och kommentarer AMS statistik IAF:s statistik Intervjuer: Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, , Malmö Utredare Torbjörn Israelsson, AMS, , Stockholm Musikernas arbetslöshetskassa, , Stockholm Teaterverksammas arbetslöshetskassa, , Stockholm Journalisternas arbetslöshetskassa, , Stockholm Övrig litteratur: SOU 1971:41 Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 29

30 Propositioner: 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. 1996/1997:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik 1999/2000:139 En rättvisare och tydlig försäkring Departementsskrivelser: DS 1999:58 Kontrakt för arbete Övrigt: Information från olika kulturinstitutioner såsom Statens Konstråd, Filminstitutet m.fl. 30