Etisk märkning ett steg på väg mot en hållbar utveckling? Exempel från Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etisk märkning ett steg på väg mot en hållbar utveckling? Exempel från Lunds kommun"

Transkript

1 Mälardalens högskola Maria Wahlberg Temauppgift Institutionen för Samhällsteknik WG0230 Box Västerås Etisk märkning ett steg på väg mot en hållbar utveckling? Exempel från Lunds kommun Rapporten är skriven av: Maria Wahlberg Handledare: Bozena Widera, Mälardalens högskola

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod och genomförande 1 2. Vad är etisk märkning? Hållbar utveckling och socialt ansvar Från produktmärkning till hållbart företagande Exempel på system/etisk märkning av varor och tjänster Exempel på etik och socialt ansvar inom företag och organisationer Egna reflektioner Rättvisemärkt i Lunds kommun Miljö och hållbarhetsarbete i Lunds kommun Kommunens beslut om Rättvisemärkt Varför väljer Lunds kommun Rättvisemärkt? Hur ser kommunens arbete ut med att implementera och sprida information om Rättvisemärkt? Upplever kommunen några svårigheter med det interna arbetet? Vad har varit positivt med det interna arbetet? Vad har gjorts för att sprida kunskap till kommunens invånare? Vad/vem är drivkraften för kommunens framtida arbete med Rättvisemärkt? Egna reflektioner. 9 Bilaga 1 Intervjuvfrågor Bilaga 2 Referenslista... 12

3 1. Inledning 1992 antog FN det s.k. Agenda 21-dokumentet 1, som är ett handlingsprogram för hur världen ska uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. I kapitlen om hållbara konsumtions och produktionsmönster framhålls att alla länder bör sträva efter att främja hållbara konsumtionsmönster och att de utvecklade länderna bör gå i spetsen när det gäller att uppnå hållbara konsumtionsmönster (Kap 4, sid 29, Agenda , FN). I begreppet hållbar utveckling får frågor som etik och moral en viktig betydelse, inte allra minst när man tittar på hur tillverkning, produktion och distriubition av varor och tjänster sker. Konsumtionen i samhället ökar allt mer. I dag importeras ca 16 procent av våra varor från länder utanför västvärlden. Fördelen för oss konsumenter i väst är att utvecklingsländerna kan erbjuda varor till lägre priser till följd av ett lågt löneläge. Effekterna av sådan produktion kan ha negativa följder så tex miljöförstöring, barnarbete, ekonomisk utarmning av lokala samhällen, frånvaro av respekt osv. Det finns också en stor risk att människor som arbetar med att producera dessa produkter utsätts för omänskliga förhållanden. För att kunna motverka en sådan utveckling och för att främja hållbar konsumtion/handel är det viktigt att det finns utarbetade märkningar för varor och tjänster eller sådana som kommer från företag som ställer krav på etiska frågor inom alla led från råvara till försäljning (PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket). Etisk märkning är på så sätt ett viktigt verktyg för att konsumenter ska ha möjlighet att stödja etiska produktionsformer och samtidigt kunna göra ett bra val på marknaden. 1.1 Syfte Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka olika typer och former av etisk märkning/initiativ som finns etablerade i dag samt visa på hur Lunds kommun, så som konsument, har valt att besluta om att använda en typ av etisk märkning, Rättvisemärkt, vid tex inköp av kaffe och the produkter. 1.2 Metod och genomförande Jag har valt att beskriva etisk märkning i ett övergripande perspektiv. Rapporten innehåller inte någon djupare analys av tex olika kriterier eller principer för de olika märkningarna eller systemen. Rapporten beskriver vad etisk märkning står för samt en kortfattad redogörelse för olika typer av etisk och social märkning. Utifrån dessa olika exempel på etisk märkning, har jag valt att titta närmare på Lunds kommun, som i slutet av förra året (december 2003) beslöt att rekommendera förvaltningarna att använda Rättvisemärkta produkter samt att sprida information om detta. Rapporten bygger bla på SKTF:s 2 skrivelse till kommunen, kommunstyrelsens beslut och en intervju med Jeanette Schlaucher, miljöinspektör på Lunds kommun, som är en av initiativtagarna till kommunens beslut och Linda Birkedal, projektledare för ungdomsforum Agenda 21 (Miljöstrategiska enheten) Lunds kommun. Intervjun genomfördes genom frågor som besvarades skriftligt samt via telefon. Utifrån dem frågeställningar som har ställts i intervjun, återges svaren genom egen bearbetning tillsammans med fakta om kommunens beslut och det arbete som har påbörjats. 1 FN, Agenda 21, FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Sveriges kommunala tjänstemannaförbund (SKTF), är ett fackförbundet för offentligt och privata anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. 1

4 2. Vad är etisk märkning? Etisk märkning är ett sätt att förtydliga för konsumenter att ett etiskt hänsynstagande har tagits i samband med tillverkning av en vara eller i företagets verksamhet eller affärsprocess. Det innebär att de människor som arbetar med att framställa och att producera dessa varor inte utsätts för omänskliga förhållanden och att det gynnar en social, ekonomisk och demokratisk utveckling i det land där varorna produceras. En etisk märkning kan nå konsumenterna på olika sätt. Det kan vara att en produkt förses med ett särskilt märke, som visar att den är tillverkat enligt de regler som gäller för märkningsordningen. En annan typ av märkning är när ett tillverkande företag inför etiska värden och socialt ansvar i styrningen av sin verksamhet. Ett handelsföretag kan välja att endast sälja produkter som är framställda med etisk hänsyn. På så sätt kan konsumenten genom val av butik garanteras att etisk hänsyn tagits. Det finns ingen entydig definition på vad som ska avses med etisk märkning eller socialt ansvar. Begreppet kan beskrivas med olika kriterier som innehåller olika delar av socialt ansvar. I litteraturen återges ett antal olika beskrivningar av vad som ingår. Corporate Social Responsibility (CSR) är det vanligaste begreppet och innebär att företagen i sin verksamhet anses ha ett socialt ansvar inom arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och relationer till det lokala samhället. Detta avser främst multinationella företag med verksamhet i utvecklingsländer. Ett annat något förenklat utryck är Corporate Responsibility (CR). Organisational Social Responsibility (OSR) är ett uttryck som speglar uppfattningen av att socialt ansvar även gäller olika organisationers och inte enbart företagens verksamheter. Det innebär att samma krav och förväntningar kan ställas på så väl privata och offentliga verksamheter. Standardiseringsorganisationen (ISO) arbetar för närvarande med ett förslag på hur en standard för socialt ansvar inom företag och organisation kan se ut. Begreppet som ISO har beslutat sig för är Social Responsibility (SR) eller på svenska Socialt Ansvar (SA) (PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket). 2.1 Hållbar utveckling och socialt ansvar I FN:s program Agenda 21 slås det fast att ett hållbart samhälle består av tre dimensioner; den ekonomiska, den ekologiska och den sociala dimensionen. För att uppnå en hållbar utveckling måste alla tre dimensioner integreras. Det innebär att alla aktörer, så väl privata som offentliga förväntas att ta ett ansvar för frågor som handlar om moral och etik uppmanande FN:s generalsekreterare Kofi Annan, att näringslivet måste förbättra levnadsvillkoren för människor inom det område där företag kan påverka. Inom EU har företagens sociala ansvar diskuterats utifrån en sk grönbok. I juli 2002 följde kommissionen upp frågan om företagens sociala ansvar och det var också en prioriterad fråga under det danska ordförandeskapet i EU. På världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg september 2002 diskuterades avsnittet om Globalisering och handel som en del av de stora utmaningarna. Frågan om företagens roll i arbetet för hållbar utveckling betonades särskilt. Bland annat kom man regeringarna överens om att driva på företagens ansvarstagande genom ett tioårigt ramverk av 2

5 program för hållbar konsumtion och produktion (PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket). 2.2 Från produktmärkning till hållbart företagande Begreppet etisk märkning har vidgats till att omfatta mycket mer än en enkel produktmärkning. Fokus har alltmer förskjutits från märkning av produkter till en slags trovärdighetsmärkning av företagens uppträdande och förhållningssätt gällande socialt hänsynstagande. Flera olika initiativ har tagits fram i syfte att redovisa företagens sociala ansvar. Ett exempel på detta är hållbarhetsredovisningar. I en hållbarhetsredovisning redovisa inte enbart ekonomisk information, utan även sociala, etiska, miljömässiga faktorer. Dessa faktorer vägs sedan in i bedömningen om företaget är hållbart eller inte. Det blir allt viktigare för företag i dag att kommunicera sitt etiska hänsynstagande i sin verksamhet. Det ger företaget en positiv image vilket innebär konkurrensfördelar. Det handlar tex om att attrahera kompetent arbetskraft, ökad produktivitet, bygga varumärken, förebygga risker och att bygga framtida marknader (PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket). 2.3 Exempel på system för märkning av varor och tjänster (exempel från PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket) Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en etisk och social märkning av varor med fokus på mänskliga rättigheter. Grunden till Rättvisemärkt är ett handelssamarbete som gynnar social, ekonomisk och demokratiska utveckling i områden där varor produceras enligt garantier för Rättvisemärkt. Organisationen Rättvisemärkt är etablerad i 17 europeiska länder, Nordamerika och Japan. Rättvisemärkt licensierar företag på marknaden och har ett internationellt kontrollorgan, Fair Trade Labelling Organization International (FLO) som kontrollerar att certifierade varor lever upp till villkoren. Forest Stewardship Council Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSC uppgift är att uppmuntra till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bruk av världens skogar. Företag kan låta certifiera sitt skogsbruk i enlighet med FSC:s utarbetade standard. Inom ramen för FSC certifiering kan även andra produkter än virke certifieras. Dess produkter får marknadsföras med FCS:s märkningssymbol. Naturens Bästa Naturens Bästa är ett samarbete mellan Svenska Ekoturism föreningen, Sveriges rese- och Turistråd och Svenska Naturskyddsföreningen. Naturens Bästa är en märkning av aktiviteter och resemål. Märkningen ställer krav på tex kvalitet, naturskydd, miljöanpassat resande och omsorg av kulturvärden. Aktiviteter och andra researrangemang som uppfyller kriterierna får marknadsföras med en särskild märkningssymbolen som är framtagen. 3

6 KRAV Krav (Kontrollföreningen föreningen för ekologisk odling) är en märkning av livsmedel, fibrer och jordbruksprodukter som till stor del omfattar miljökriterier. I KRAV:s kriterier ingår även övergripande krav på social rättvisa och förbud mot övergrepp mot grundläggande mänskliga rättigheter. 2.4 Exempel på etik och socialt ansvar inom företag och organisationer (exempel från PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket) Global compact The Global compact upprättades 1999 av FN:s gerenalsekretarare Kofi Annan. Det innefattar nio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor och miljöskydd och vänder sig till företag och näringsliv. Någon särskild kontroll av att anslutna företag lever upp till dessa nio principer finns inte, utan det bygger på ett frivilligt aktivt åtagande. CSR - socialt ansvar i offentliga sektorn År 2002 presenterade Världsbanken i en rapport förslag på hur den offentliga sektorn kan stödja och uppmuntra företag som tar social hänsyn i sin verksamhet. I rapporten beskrivs tio nyckelteman som kan användas för att höja nivån för sektorns sociala ansvarstagande. OECD:s riktlinjer för multinationella företag OECD-ländernas regeringar (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) deklarerade 1976 frivilliga riktlinjer (reviderades år 2000) för internationella investeringar och multinationella företag. Riktlinjerna stödjer sig på kärnan i begreppet hållbar utveckling och tar på så sätt upp ekonomiskt, socialt och miljömässiga delar. GRI - Global Reporting Initiative Global Reporting Initative grundes 1997 och har arbetat fram riktlinjer genom medverkan från bla företag, fackliga organisationer, universitet, redovisnings och revisionsorganisationer. Riktlinjerna, som reviderades år 2002, gäller för företagsredovisning vad gäller hållbar utveckling. Detta innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Målet med dessa riktlinjer är dem ska kunna tillämpas globalt och få samma status som de riktlinjer som finns för finansiell redovisning. Det ska också vara enkelt att redovisa sitt hållbarhetsarbete samtidigt som det ska öka företagets trovärdighet. Globalt ansvar Globalt ansvar är ett svenskt regeringsinitiativ som presenterades år Målet med Globalt ansvar är att främja företagens efterlevnad av internationella riktlinjer och principer vad gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter, korruption, miljö och socialt ansvar. Företag som väljer att gå med i Globalt ansvars ställer sig bakom OECD:s riktlinjer och Global compacts principer. Engagemanget bygger på frivillighet och det finns ingen kontroll av efterlevnad. Världsbutikerna En världsbutik är marknadsplats för varor från småskaliga producenter i syd. Butiken tillhandahåller olika varor som är framställda enligt kriterierna för Rättvis handel, se nedan. Varje världsbutik är självständig, men samarbetar med riksorganisationen för Rättvis handel. I det flesta fall drivs butiken av en ideell förening. 4

7 Rättvis Handel Import AB är en medlemsorganisation som bildades år 2001 och erbjuder bla världsbutiker och andra detaljister ett brett sortiment av hantverk, livsmedel och varor som importerats enligt kriterierna för rättvis handel. Rättvis handel samarbetar med producenter, importörer, butiker och konsumenter. Målet är att öka mindre, småskaliga producenters möjligheter att nå ut med sina varor på marknaden. På så sätt kan deras arbets- och livsförhållanden förbättras. Amnesty International Business Group Amnesty International Business Group (ABG) är en ideell förening som företag kan ansluta sig till. Anslutna företag förbinder sig att ta sitt ansvar för att respektera, försvara och främja mänskliga rättigheter i sin egen verksamhet eller genom sina underleverantörer. Initiativ för etisk handel i Norge (IEH) Initiativ for Etisk Handel (IEH) är en norsk medlemsorganisation som bildades år 2000 av COOP, Handels-servicenäringens Hovdeorganisasjon (HSH), Kirkens nödhjälp och Landsorganisationen (LO). Målet med samarbetet är att norsk import ska bidra till en sund social och ekonomisk utveckling i de länder som producerar varor och tjänster till den norska marknaden. Alla företag, arbetsgivarorganisationer och frivilligorganisationer kan bli medlemmar. IEH har utarbetat mål för företagens sociala ansvar, deras prioritering av producenter och producentländer och att det sker ständiga förbättringar av produktionsförhållandena. Vid medlemskap förpliktar sig medlemmarna att bidra till målet på olika sätt utifrån sin egna verksamhet och dess förutsättningar som finns. Ethical Trading Initiative Etihical Trading Initative bildades 1988 i Storbritannien. Det är ett samarbete mellan företag, organisationer och fackföreningar. Syftet är säkerställa att de företag som producerar varor för den engelska marknaden efterlever eller helst väljer att gå längre än de nationella lagar och internationella standarder som finns. ECPAT Inom WTO (Världsturistorganisationen) finns det en utarbetat uppförandekod mot barnsexhandel för researrangörer. Genom medlemskap i den internationella organisationen ECPT kan företag inom resebranschen ansluta sig till ett globalt förankrat system. Syftet är att förebygga och stoppa barnsexhandel. ECPAT märkningen innebär att researrangören genom att följa ett antal kriterier, tar avstånd sexuellt utnyttjande av barn. Via en särskilt framtagen logotyp kan konsumenter/turister få information om detta i tex resekataloger mm. 2.5 Egna reflektioner I dag finns det en mångfald av olika system och märkningar inom området, förhoppningsvis är det här bara en början på arbetet. I början av 1990-talet upplevde vi ett liknande fenomen inom miljömärkningen. Det förekom då en uppsjö av olika slags miljösymboler, men efter hand har mindre seriösa symboler och märkningar försvunnit och ersatts att några fåtal, trovärdiga och etablerade märkningar. Det är önskvärt att dem olika etiska märkningarna, systemen och initiativen utvecklas och får någon slags enhetlighet. På så sätt ökar trovärdigheten, det blir mer lättöverskådligt för konsumenter och för producenter eller tillverkande företag, som önskar ansluta sig till något system eller låta märka någon av sin produkt. 5

8 Etiks märkning och andra slag av initiativ som tagits för att redovisa företagens sociala ansvar är ett bra sätt för att driva på utvecklingen mot en ökad etisk hänsyn i handeln med varor och tjänster. Dessa verktyg kan hjälpa oss konsumenter till att göra aktiva val för att stoppa omänskliga förhållanden och brott mot mänskliga rättigheter. Det är därför viktigt att vi konsumenter förstår hur stor påverkan vi har i vår dagliga konsumtion. Det blir i dag allt viktigare för företag att integrera sociala och etiska frågor i sin verksamhet för att kunna överleva på marknaden. I och med att vi konsumenter blir mer intresserade och kunniga inom området kommer vi i framtiden att ställa allt större krav på att företagen tar sitt sociala ansvar. Etisk märkning är ett steg på vägen mot en social hållbar utveckling. Respekt, lyhördhet och medmänsklighet är kanske dem viktigaste grundläggande förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna komma till rätta med våra stora sociala, ekonomiska och miljömässiga problem. Kanske är det här vi måste börja? Nedan har jag valt att titta närmare på Lunds kommun, en kommun som valt att stå bakom och agera för mänskliga rättigheter genom sina kaffeinköp. 3 Rättvisemärkt i Lunds kommun 3.1 Miljö och hållbarhetsarbete i Lunds kommun 1997 antog Lunds kommun sin fösta lokala Agenda 21 plan, som sedan kom att revideras i årsskiftet 2002/2003. Lund har fått 126,3 miljarder kronor av regeringen i stöd till sitt lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Kommunen har jobbat framgångsrikt med olika projekt tex trafik och naturvård, cykelvägar, översyn av våtmarksrestaureringar, energibesparingsprojekt mm. Målet med de olika projekten är att stimulera arbetet med den långsiktiga strategin som kommunen byggt kring Agenda 21. Under år 2001 genomfördes ett omfattande arbete med en nulägesanalys av miljösituationen i Lunds kommun. Detta arbete resulterade i tretton underlagsrapporter baserade på 13 (av de 15) 3 av staten framtagna miljökvalitetsmål. Dessa mål utgör grunden för den reviderade Agendan och kommunens lokala mål. I samband med detta inledda även kommunen sitt miljöledningsarbete. Lund har under en lång tid arbetat med miljöfrågor och gjort det framgångsrikt. Några faktorer som har varit av betydelse är att det finns en politisk vilja och mod, att det har avsatts ekonomiska resurser och att det finns ett långsiktigt tänkande i arbetet (Lunds kommun 2004, Miljöredovisning 2000, Lunds nya Agenda 21 (elektroniskt, tillgänglig på 3.2 Kommunen beslut om Rättvisemärkt I december 2003 beslutade kommunstyrelsen i Lunds kommun att rekommendera förvaltningarna att använda rättvisemärkta kaffe och the produkter, dvs sådana produkter som uppfyller krav på mänskliga rättigheter. Bakgrunden till beslutet är bla en skrivelse från de lokala SKTF kontoret i Lund, där man uppmanar kommunen så som konsument, att även ta ansvar för en social hållbar utveckling. 3 Av det 15 miljömål har Lund valt att inte arbeta med: Mål 10 Hav i balans, levande kust och skärgård, Mål 14 Storslagen fjällmiljö. 6

9 Kommunen har valt att ställa sig bakom SKTF:s ambitioner eftersom det i kommunen finns en grund av solidaritet och ansvarskänsla samtidigt som det finns ett politiskt intresse för frågan. Jag har valt att intervjuat Jeanette Schlaucher som arbetar som miljöinspektör i Lunds kommun. Hon är verksam inom området miljötillsyn på den biotekniska verksamheten. Jeanette är också fackligt förtroendevald inom SKTF, vilket gör att hon kan arbeta med Rättvisemärkt på facklig tid. Jeanette har medverkat till SKTF:s skrivelse om Rättvisemärkt till kommunstyrelsen och är alltså en av initiativtagarna till kommunens beslut. Jag har även intervjuat Linda Birkedal, projektledare för ungdomsforum Agenda 21 (Miljöstrategiska enhet) Lunds kommun, om vilka ungdomsaktiviteter som genomförts med anledning av kommunens beslut. 3.3 Varför väljer Lunds kommun Rättvisemärkt? I det personalpolitiskt program som kommunen har antagit, beskrivs bla frågan om etik i arbetet. Det innebär bla att kommunen ska möta invånarna med respekt, lyhördhet och omtanke i kommunens arbete med utbildning, omvårdnad, samhällsservice och myndighetsutövning. Grunden ska vara en positiv människosyn. Med utgångspunkt från detta vill kommunen agera utifrån samma värdegrund mot sin omvärld som de valt att använda inom sin egna kommun. Genom att köpa Rättvisemärkta kaffe och the produkter vill kommunen visa att man tar ansvar för en social hållbar utveckling. Bakgrunden till beslutet är en skrivelse från SKTF 4 som anser att det är viktigt att Lunds kommun står bakom och agerar för mänskliga rättigheter. Eftersom det i många länder lever arbetare under omänskliga förhållanden, kränkningar och dödliga arbetsrelaterade sjukdomar bör Lunds kommun som konsument ta ett ansvar. Under 2002 köpte kommunen totalt kg kaffe till en kostnad av ca 1.1 miljoner kronor SKTF menar att Lunds kommun har stora möjligheter att genom sin konsumtion bidra till att kränkningar kan upphöra. Ett sätt är att öka konsumtionen av Rättvisemäkta produkter i kommunen, på bekostnad av produkter, där det inte finns garantier för att de är framställda på ett etiskt godtagbart sätt. SKTF uppmanar i sin skrivelse till Kommunstyrelsen att fatta beslut om: Att 33% av kaffet som dricks på kommunens förvaltningar ska till år 2006 vara producerat på ett sätt som uppfyller krav på att mänskliga rättigheter efterlevs. Att kommunen skulle ställa sig bakom SKTF:s ambitioner att informera i kommunen om mänskliga rättigheter i samband med produktion av kaffe och the. Att bidra med kronor för informationsinsatser om Rättvisemärkt under åren 2003 och SKTF är ett fackförbundet för offentligt och privata anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Grunden för SKTF:s arbete är solidaritet, humanism och demokrati. Bla arbetar man för social rättvisa och för att fria och oberoende fackföreningar ska växa fram även i länder där våld och förtryck pressar tillbaka fackliga fri- och rättigheter (SKFTs skrift, september 2003, Möt ett annorlunda fackförbund). 7

10 Att i officiella sammanhang bjuda på kaffe och the som är producerat på ett sätt som uppfyller krav på mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsen valde att besluta om att rekommendera förvaltningarna att använda Rättvisemärkta produkter samt att sprida information om detta (SKTF skrivelse , Rättvisemärkt i Lunds kommun- för allas bästa, Lunds kommun, Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll , Dnr 390/03). 3.4 Hur ser kommunens arbete med att implementera och sprida informationen om Rättvisemärkt? För att inköpen av Rättvisemärkt ska öka i kommunens förvaltningar har kommunstyrelsen har beslutat att bidra med kronor för olika informationsinsatser kring Rättvisemärkning. Bland annat ska ett informationsmaterial tas fram. Det är i nuläget inte klart vem som ansvarar för framtagandet av materialet. SKTF som har ställt sig bakom beslutet och har erbjudit kommunen att hjälpa till att informera kommunens förvaltningar. Bland annat har SKTF utbildat tre stycken Rättviseambassadörer 5. Rättviseambassadörerna har informerat på två möten för SKTF:s ordföranden, för personalen på personalförvaltningen och miljöförvaltningen. De har även erbjudit sig att komma till de olika förvaltningarna och informera. En av Rättviseambassadörerna deltog också på en av miljöledningsgruppen anordnad inspirationsdag för 160 miljöombud och informerade alla där. Det har även skrivits några gånger om Rättvisemärkt i kommunens interna tidning LundAgendan som riktar sig till kommunens miljöombud (Jeanette Schlaucher, Lunds kommun). Kommunens beslut har även engagerat ungdomar i ungdomstingets miljöutskott 6. Under våren 2004 har ca 10 ungdomar besökt alla caféer i Lund. Med ett informationsmaterial har dem ställt frågor och informerat ägaren om KRAV och Rättvisemärkt. Det är sedan tänkt att göra en uppföljning för att se om informationen har fått effekt. Dessa ungdomar har även träffat Kommunstyrelsen för att framföra sina önskemål om att kommunen ska följa upp rekommendationen ute på förvaltningarna (Linda Birkedal, Lunds kommun). Syftet är att informationsarbete ska utgöra en drivkraft för att påskynda omställningen till användande av Rättvisemärkta produkter. Lunds kommun har tillsammans med kommunala bolag och stiftelser genom upphandling tecknat ett avropsavtal med ICA Menyföretagen AB när det gäller leverans av livsmedel. I avtalet ingår det 16 sorters kaffe, varav enbart en sorts kaffe är Rättvisemärkt. Det är via detta avtal som förvaltningarna avgör vilket kaffe man vill köpa. Eftersom det är varje inköpsställe som avgör vilket kaffe man köper in, så är det viktigt att informera om betydelsen av Rättvisemärkt. Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär att en upphandling bla att ska vara objektiv, likabehandlande och icke-diskriminerande. Det innebär att upphandlande enheter tex en 5 Rättviseambassadörer är frivilliga personer som vill engagera sig i tex lokala kampanjer, informationsinsatser och andra aktiviteter (Rättvisemärkts hemsida, senast uppdaterad , Rättvisemärkt. Tillgängligt ). 6 Ungdomstingets miljöutskott är ungdomar från högstadiet och gymnasiet som samlas ca 2 ggr per termin, för att diskutera och genomföra olika aktiviteter som dem finner angelägna (Linda Birkedal, projektledare för ungdomsforum Agenda 21, Miljöstrategiska enheten, Lunds kommun). 8

11 kommun, inte fritt kan bestämma vilka krav som ska vara uppfyllda för att tex en leverantör ska bli aktuell. Kraven måste stämma överens med LOU. Kommunen får alltså inte ställa krav på någon speciell märkning, men det är förenligt med lagen att ställa krav på sociala kriterier, i praktiken innebär det att ett sådant kaffet är Rättvisemärkt (SKTF skrivelse , Rättvisemärkt i Lunds kommun - för allas bästa, Lunds kommun, Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll , Dnr 390/03). 3.5 Upplever kommunen några svårigheter eller problem med det egna interna informationsarbetet? Kommunens Rättviseambassadörer har erbjudit sig att komma ut till de olika förvaltningarna och informera. Trots att man i kommunen är positiv till beslutet, så finns det svårigheter att nå alla. Problemet är att förvaltningarna inte hör av sig för att få ta del av informationen (Jeanette Schlaucher, Lunds kommun). 3.6 Vad har varit positivt med det interna arbetet? Det mest positiva har varit intresset och engagemang både från ordförande i det lokala SKTF avdelningen och från SKTF:s internationella sekreterare nationellt. SKTF har både lokalt och nationellt blivit medlemmar i föreningen Rättvisemärkt. Jeanette Schlaucher kommer även att delta på årsmötet i föreningen. Jeanette tycker också att det känns som en positiv början på ett större arbete för etiska frågor i kommunen. Hon hoppas att kommunen i framtiden kommer att avsätta resurser för att arbeta med kommunens konsumtion, och att det kommer att bli lika viktigt som miljöarbetet är för kommunen (Jeanette Schlaucher, Lunds kommun). 3.7 Vad har gjorts för att sprida kunskap till kommunens invånare? Det har inte gjorts några särskilda aktiviteter eller insatser för att sprida kunskap om Rättvisemärkt till kommunens invånare. Jeannette Schlaucher anser att det är bättre att fokusera insatserna på det interna arbetet eftersom tiden har varit begränsad. Hon tycker dock att kommunens anställda är en ganska stor grupp att arbeta med. Kommunens ungdomar har på eget initiativ spridit information om Rättvisemärkt på alla caféer i Lund (Jeanette Schlaucher, Lunds kommun). 3.8 Vad eller vem är drivkraften för kommunens framtida arbete med Rättvisemärkt? Jeanette Schlaucher hoppas att frågorna har vunnit kraft och att människorna blir mer och mer medvetna om att dem genom sin konsumtion kan påverka livsvillkoren hos dem som producerar varor för oss. Hon tror också att miljöombuden i kommunen kan komma att fungera som drivkrafter ute på förvaltningarna. De personer som arbetar med miljöledning i Lunds kommun har uppmärksammat att miljöombuden är intresserade och får frågor om var man kan köpa Rättvisemärkta produkter (Jeanette Schlaucher, Lunds kommun). 3.9 Egna reflektioner Att köpa tex Rättvisemärkta produkter är något av det enklaste en organisation eller ett företag kan göra dels för att för att ta sitt samhällsansvar och för att visa personal, kunder och omgivningen att man är villig att dra sitt strå till stacken för en bättre värld. Lunds kommun är ett mycket gott exempel på hur en kommun har valt att arbeta med etisk märkning. Det visar på att Lunds kommun ligger långt framme i sitt sociala och etiska ansvarstagande. Lund är inte den första kommunen som diskuterar den här frågan, men är en av dem kommuner som har gått längst i att implementera och förverkliga idealen. 9

12 Genom att agera för mänskliga rättigheter blir Lunds kommun ett bra föredöme för Rättvisemärkt i Sverige, övriga kommuner i landet, för kommunens medarbetare och dess invånare och naturligtvis för oss alla andra som är vanliga konsumenter. Lunds kommun har i sitt beslut och i sitt arbete visat att etisk märkning, Rättvisemärkning, är ett användbart verktyg på vägen mot en hållbar utveckling. 10

13 Bilaga 1: Intervjuvfrågor 1. Varför har Lunds kommun valt att besluta om Rättvisemärkt? 2. Hur ser kommunens arbete ut med att implementera och sprida information om Rättvisemärkt? 3. Upplever kommunen några svårigheter eller problem med det egna interna informationsarbetet? 4. Vad har varit positivt med det interna arbetet? 5. Vad har gjorts för att sprida information och kunskap om Rättvisemärkt till kommunens invånare? 6. Vad eller vem är drivkraften för kommunens framtida arbete med Rättvisemärkt? 11

14 Bilaga 2: Referenser Rapporter PM 2003:05 Konsumtion och etik, Konsumentverket Rättvisemärkt i Lunds kommun - för allas bästa, SKTF skrivelse Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll Dnr 390/03, Lunds kommun, , Rapporter hämtade från Internet Miljöredovisning 2000, Lunds kommun 2004, tillgänglig Lunds nya Agenda 21, Lunds kommun 2004 tillgänglig Internetsida Lunds kommun (senast uppdaterad ) (elektronisk) tillgänglig Rättvisemärkts hemsida, Rättviseambassadörer (senast uppdaterad ), Rättvisemärkt. (elektronisk) tillgänglig Intervju Jeanette Schlaucher, miljöinspektör (biotekniska verksamheten), Lunds kommun (tjänstledig tom januari 2005) Tfn Linda Birkedal, projektledare för ungdomsforum Agenda 21 (Miljöstrategiska enheten), Lunds kommun Tfn

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Talarmanus för presentation om Fairtrade region

Talarmanus för presentation om Fairtrade region Talarmanus för presentation om Fairtrade region Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Det innehåller också kort information om vad Fairtrade City är.

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Fairtrade City

Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Fairtrade City Kommunledningskontoret Gertrud Elisabet Bohlin Diarienummer K8.2012.0136 2012-08-17 15 Kommunstyrelsen Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Nya Kommunpartiet Eslöv har

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:25 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:30 av Sonia Lunnergård m fl (kd) om rättvisemärkt kaffe och te Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Motionärerna

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Ett mer hållbart val.

Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. För oss, som verkar i en bransch som tar naturens resurser i anspråk, är engagemanget för

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Code of Conduct för leverantörer

Code of Conduct för leverantörer Code of Conduct för leverantörer Endast tillsammans når vi våra mål Swedavias Code of Conduct för leverantörer är grundläggande för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan oss på Swedavia och

Läs mer

ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR!

ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR! ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR! Hållbart ABF ABF är en idéburen rörelse med ett idéprogram fastlagt för hela organisationen. Idéprogrammet är vägledande för vårt sätt att arbeta för en

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning Sepember 2008 Rättvis handel Rättigheter Handel Information Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se Förord Rättvis handel Har du någon

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs syn PÅ relationer och AnsVAr

VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs syn PÅ relationer och AnsVAr VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs SYN PÅ RELATIONER OCH ANSVAR Billerudkorsnäs arbetar aktivt med att kommunicera koden i hela organisationen. Koden fastställdes av BillerudKorsnäs styrelse 7 maj 2013. 2 INNEHÅLL

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet

Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet En affärsmässig och hållbar CSR-insats Vår verksamhet kännetecknas av våra rötter i det grönländska samhället. Det innebär att när du möter Royal

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige

Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige Utlåtande 2016:48 RI+RVI (Dnr 130-454/2016) Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Ansökan

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Fair Trade Grund del 1

Fair Trade Grund del 1 Fair Trade Grund del 1 Presentera er Hur kom du i kontakt med rörelsen? Vad är det som gör att du vill engagera dig? Från vilken butik kommer du? Vilka är dina förväntningar på kursen Syfte med kursen

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig: Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet våra värdeord... 1 2.1 Engagerande...

Läs mer

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling #ModUpp2020 Riktlinjer för en Modern Upphandling Vad är #ModUpp2020? #Modupp2020 är en kampanj som uppmanar offentlig sektor att ställa om till en modern upphandling genom att bli en kravställare som hanterar

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

De bästa mötesplatserna i Skandinavien tar samhällsansvar

De bästa mötesplatserna i Skandinavien tar samhällsansvar De bästa mötesplatserna i Skandinavien tar samhällsansvar STEEN & STRØM... finns representerat i 3 länder driver 54 köpcentrum har 400 anställda har 5 000 leverantörer har 3 300 butiker omfattar 25 000

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Kommunledningskontoret Josef Chaib Utredning om Eslöv som Fairtrade City I denna utredning presenteras villkoren och förutsättningarna för Eslövs kommun att

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna Rättvis handel Solidaritetshandling för människor, miljö och framtid Globalt schysta villkor socialt, ekonomiskt och ekologiskt Mänskliga

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens innehåll BAKGRUND...3 Stena Metallkoncernens åtaganden... 4 Förhållande till kunder och andra aktörer... 4 Förhållande till

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens uppförandekod 1 Bakgrund Den familjeägda Stena Metallkoncernen skapar arbetstillfällen och ger samhället mervärde genom att

Läs mer

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY GUIDE TILL FAIRTRADE CITY Fairtrade City är en diplomering från Rättvisemärkt. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvilkor för odlare och anställda

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer