Dokument: Definition av hållbarhetsbegreppet inom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokument: Definition av hållbarhetsbegreppet inom"

Transkript

1 Sid 1 (6) Dokument: av hållbarhetsbegreppet inom Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE) Begreppsanvändningen är dynamisk och kan revideras över tiden. Hållbarhetsbegreppet inom USBE har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen och innefattar alla tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är relaterat till ekosystemen och jordens naturgivna förutsättningar och hur dessa påverkas av mänsklig ekonomisk aktivitet. Det inkluderar också miljöpolitik samt finansiella och samhälliga aspekter samt verktyg och styrmedel för miljömässig hållbarhet. Social och ekonomisk hållbarhet är relaterat till sådana strukturer som vi människor har skapat för att organisera våra samhällen. Social och ekonomisk hållbarhet innefattar bland annat frågor om fördelningspolitik, etik och socialt ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå. Det inkluderar även stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt frågor om demografi, hälsa och välfärd men även socialt ansvarstagande i näringsliv och samhälle, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor ur ett globalt och lokalt perspektiv. Marknadsföring Hållbar marknadsföring (Sustainable marketing) är marknadsföring som är ekologiskt orienterad, etisk, tekniskt och ekonomiskt bärkraftig, samt relationsbaserad: Ekologiskt orienterad tar hänsyn till/studerar/problematiserar de ekologiska gränserna och söker att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov till minimal resursförbrukning och tar hänsyn till ekosystemets långsiktiga hälsa samt dess förmåga att fortsätta leverera ekosystemtjänster i framtiden för människor och natur. Etisk eftersträvar större social rättvisa och jämställdhet både mellan människor geografiskt och över generationer, eller försöker åtminstone undvika att de rådande mönstren permanentas eller förvärras. Tekniskt och ekonomisk bärkraftighet utgår från lagstiftning som en miniminivå vid konkurrenshänsyn på marknader samt inom lagens gränser gällande teknik och ekonomi. Relationsbaserad rör sig från ett transaktionssynsätt där varje transaktion ses som överordnad och fokuserar istället på långsiktigt hållbara relationer mellan företag/organisationer, deras kunder och intressenter. Hållbar marknadsföring handlar därutöver om att undervisa/samverka/studera både hållbara och ohållbara fenomen och processer för att öka förståelsen kring problem, möjligheter och lösningar som är långsiktigt hållbara. I detta ryms studier av t ex (o)hållbara konsumtionsmönster/beteenden och marknadsföring, grön marknadsföring, kommunikation/greenwash, företags (o)ansvarstagande, CSR, samt samhällsorienterad marknadsföring såsom social marketing. Finansområdet

2 Sid 2 (6) Inom finansområdet är hållbarhetsfrågor i naturligt fokus inom ramen för bolagsstyrning (Corporate Governance). Frågor som berör företagets ansvar gentemot samhälle och miljö är centrala inom området, likväl som styrning gentemot hållbara lösningar inom alla delar av företaget. Ett centralt begrepp inom området är CSR (Corporate Social Responsibility) där företagets samhällsansvar inkluderar ekonomiskt (lönsamhet och avkastning till aktieägare), miljömässigt (t.ex. gällande resursanvändning, transporter, miljövänliga produkter och klimatkompensation), socialt (t.ex. gällande företagets samhällsengagemang, välbefinnande hos medarbetare, mångfald och jämställdhet) och etiskt ansvarstagande (t.ex. gällande uppförandekoder och värderingar). För finansiella institutioner återspeglas i växande grad hållbarhetskonceptet genom tillämpning av globala standards för miljö och social riskhantering samt i utveckling av hållbara finansiella produkter. Hållbarhetsarbetet speglas främst genom ett ökat fokus på utvärdering av miljömässiga och sociala risker förknippade med låne- och investeringsverksamhet, samt genom ett fokus på att identifiera och ta tillvara på möjligheter för nya finansiella produkter som stödjer kommersiella verksamheter riktade mot hållbarhetsområdet. Ur ett investerarperspektiv har hållbara investeringsstrategier fått ett allt större fokus. Hållbara investeringsstrategier integrerar finansiella mål med social, etisk och miljömässig hänsyn. Redovisning Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver att åtgärder vidtas. Samtidigt har vi fler alternativ och möjligheter att hantera situationen idag. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir grundläggande för effektiva relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Ett viktigt steg mot ökad transparens är hållbarhetsredovisning som innebär att företag och organisationer kommunicerar hållbarhetsfrågor ut till intressenter. Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning är en bred term för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Det ekonomiska ansvarstagandet innebär att företaget har ett ansvar att driva sin verksamhet så lönsamt som möjligt för att säkerställa företagets fortsatta verksamhet samt sina aktieägares avkastning på investeringar. Det miljömässiga ansvarstagandet handlar i sin tur om att företagen måste se till att minimera den påverkan de har på miljön. Till sist har även företagen ett socialt ansvarstagande vilket syftar på ett hänsynstagande för de personer som har kontakt med företaget, antingen som anställd eller som konsument. Områden som omfattas är ofta ekonomi, miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. En hållbarhetsredovisning är frivillig och syftar till att ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både det som är positivt och det som är negativt. En viktig distinktion är att hållbarhetsredovisningen kan hålla hög kvalitet och ge god information till intressenterna utan att detta nödvändigtvis innebär att verksamheten är hållbar. Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell organisation som utvecklar globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Det finns emellertid fortfarande stor variation i utformning av

3 Sid 3 (6) hållbarhetsredovisning både nationellt och internationellt. Enligt en studie gjord av KPMG 2011 hållbarhetsredovisade 72 procent av de 100 största företagen i Sverige år Management Management är ett brett fält som behandlar olika organisationsteoretiska aspekter såsom exempelvis organisering, strategi, affärsetik, mänskligt beteende, och ledarskap. Forskningen inom managementsektionen är omfattande och livlig. De huvudsakliga forskningsområdena är projekt och temporära organisationer, nutida organisering och organisationsformer, samt etik och företagsansvar. Ett hållbarhetsperspektiv inom management tangerar flera av ovan nämnda områden och kan kopplas till: - kritiska perspektiv som fokuserar på det förgivettagna, minoritets- och alternativa perspektiv där vardagliga eller till synes små händelser, som ändå kan ha omfattande inverkan, ställs i centrum. - sociala och etiska aspekter i förhållande till mänskliga relationer och organisering vilket innefattar både arbetsmiljöfrågor, social- och ekonomisk rättvisa men även ledarskap och organisationers relationer både inom, men också mellan organisationer i olika affärsrelationer. - hållbar organisering vilket handlar om hur olika strategier för långsiktighet kan genomsyra organisationer och företag samtidigt som miljöpåverkan och konsekvenser för samhällets intressenter beaktas. Entreprenörskap Att entreprenörskapsområdet lägger stor vikt vid förmågan att identifiera möjligheter ger en naturlig koppling till hållbarhetsfrågor. På denna grund kan entreprenörskap handla om utveckling och omställning mot mer hållbara lösningar inom produktion och konsumtion, där hållbara kan syfta på såväl minskad miljöbelastning som ökad basbehovstillfredsställelse eller rättvisare resursfördelning. Entreprenörskap kan även driva fram nya hållbara lösningar av institutionell eller strukturell typ, från den organisatoriska nivån till regionala och globala nivåer för utbyten och reglering. Till begrepp som är relevanta för att studera och undervisa om dessa typer av förändring hör bl.a. ekoentreprenörskap, miljöteknik, gröna innovationer, socialt entreprenörskap och institutionellt entreprenörskap. Entreprenörskapsområdets vikt vid individen, men också vid samspel och beroenden, är andra grunder för att väva in hållbarhet i utbildning och forskning med entreprenörskapsstämpel. Genom att betrakta entreprenören och entreprenörskapet blir bl.a. drivkrafter och ansvar för omställning mot hållbarhet viktiga studieområden. Samtidigt är entreprenörens relation till andra, t.ex. i nätverk eller kluster, avgörande för utkomsten av entreprenörskapet. Entreprenörskapets processer i sådana samspel och beroenden är väsentliga studieområden för att förstå hur hållbar utveckling kan se ut och nå framgång. Därmed tangeras även frågor om hinder mot hållbart entreprenörskap samt mer strukturella frågor. Här är bl.a. finansiella och juridiska förutsättningar för hållbart entreprenörskap intressanta. Exempel kan vara frågor om tillgången till mikrofinans för småskaliga sociala projekt, som kvinnligt företagande i utvecklingsländer, eller hur skatter och subventioner kan hindra eller stimulera miljövänliga produkter och processer.

4 Sid 4 (6) Inom Handelshögskolans entreprenörskapssektion bedrivs bland annat forskning om förändring mot hållbarhet inom livsmedelssektorn genom perspektivet institutionellt entreprenörskap. Tillsammans med University of Dar es Salaam Business School bedrivs forskning om entreprenörskapsrelaterade frågor av betydelse i utvecklingsländer; i första hand genom ett forskarutbildningssamarbete. Som ytterligare ett exempel genomförs, utifrån ett agentskapsperspektiv, fallstudier av förutsättningar för utveckling av nya ekologiskt hållbara affärsmodeller. Fokus ligger på spänningarna mellan entreprenörens miljöengagemang och rådande institutionella regler och normer. Nationalekonomi Inom ämnet nationalekonomi används hållbarhetsbegreppet i en vid mening, med utgångspunkt i den tidigare nämnda Brundtlandsrapportens definition. Det finns idag en omfattande nationalekonomisk litteratur som handlar om hållbar utveckling och hur sådan utveckling kan mätas. Centralt vad gäller den nationalekonomiska analysen av hållbarhet är begreppet marknadsmisslyckande att marknaden kan misslyckas med uppgiften att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Marknadsmisslyckanden skapar en kil mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk effektivitet. Viktiga marknadsmisslyckanden som påverkar hållbarhetsfrågor är ofullständiga marknader, externa effekter, icke-exkluderbart nyttjande, kollektiva nyttigheter, och ofullständig konkurrens. Inom nationalekonomi är hållbarhetsfrågor, och relaterade insikter och färdigheter, centrala inslag i våra utbildningar. Det är också viktigt att påpeka att hållbarhetsrelaterade moment i lika hög grad som andra moment i våra utbildningar skall vila på vetenskaplig grund och ha en stark anknytning till aktuell forskning. Vid nationalekonomi i Umeå idag bedrivs forskning främst inom: Arbetsmarknadsekonomi Ekonometri Miljö- och naturresursekonomi samt Offentlig ekonomi Viss forskning bedrivs även inom hälsoekonomi, u-landsekonomi, tidsallokering inom hushållssektorn och finansiell ekonomi. Inom forskningsområdet miljö- och naturresursekonomi är hållbarhetsfrågor helt centrala, främst givetvis hållbarhetsdimensionen ekologisk hållbarhet, och påverkar bland annat: Sociala räkenskapsfrågor, dvs. teorier kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna (välfärdsteorier). Detta kan inkludera att mäta välfärd givet olika marknadsmisslyckanden (som kan kopplas till t ex miljöproblem). Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Miljö- och klimatpolitik. Här kan det bland annat handla om ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i

5 Sid 5 (6) det ekonomiska systemet, liksom teoribildning kring samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Naturresursekonomi, dvs. studiet av förnyelsebara respektive icke-förnyelsebara resurser. Exempel på det första är studier kring viltförvaltning och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Exempel på det andra kan handla om optimal extraktion av en icke-förnyelsebar resurs som exempelvis olja Inom Centrum för miljö- och naturresursekonomi (ett forskningscenter som drivs gemensamt av UMU och SLU) bedrivs ständigt flera olika forskningsprojekt som inkluderar olika aspekter av hållbar utveckling. Exempel på några pågående projekt (våren 2014) är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Även inom området offentlig ekonomi spelar begreppet hållbar utveckling en viktig roll. Den offentliga sektorn omfördelar inkomster (både mellan individer i samma generation och mellan olika generationer) och tillhandahåller dessutom såväl kollektiva varor som vissa privata varor/tjänster. Inom detta område kan hållbarhetsfrågor bland annat kopplas till forskning kring: Optimal beskattning och tillhandahållande av kollektiva varor. Detta handlar i grunden om hur kort- och långsiktiga fördelningsmål kan uppnås (eller en given skatteintäkt genereras) på ett så effektivt sätt som möjligt. Vid Umeå universitet har forskningen om optimal beskattning en tydlig koppling till området beteendeekonomi. Det handlar till exempel om vilken roll beskattning och offentliga utgifter kan spela i ekonomier där konsumenterna försöker signalera status via sitt konsumtionsbeteende, eller när de har självkontrollproblem och därför inte är fullständigt rationella. Ett annat exempel är studier av beskattning och offentliga utgifter i ekonomiska federationer, där olika nivåer i den offentliga sektorn fattar mer eller mindre självständiga inkomst- och utgiftsbeslut. Den forskningen är dels motiverad av den nivåstruktur som den offentliga sektorn i ett enskilt land vanligen har, dels också av interaktion mellan överstatliga beslutsorgan som EU och dess medlemsländers regeringar. Ytterligare exempel är forskning kring hur skattesystemets roll i ekonomier med jämviktsarbetslöshet respektive miljöproblem. Kopplingar mellan välfärdsmått och det ekonomiska systemets funktionssätt. Det här forskningsområdet handlar om att hitta välfärdsindikatorer i dynamiska ekonomier. Ett exempel är hur välfärdsmått som den gröna nettonationalprodukten måste modifieras till följd av ofullständig konkurrens, externa effekter eller snedvridningar till följd av att beskattningen inte är utformad på bästa tänkbara sätt. Ett annat är den offentliga sektorns bidrag till den här typen av välfärdsmått liksom till mått på genuint sparande (som är en

6 Sid 6 (6) indikator på hållbar utveckling inom ett litet tidsintervall). Ett relaterat forskningsområde är cost benefit analys i dynamiska ekonomier, till exempel för att utvärdera effekter av ekonomisk-politiska reformer. Ekonomisk tillväxt och ekonomisk politik. Här kan nämnas studier av ekonomisk tillväxt på regional och lokal nivå i Sverige, och hur skillnader i tillväxt och befolkningsmobilitet mellan olika delar av landet är relaterade till ekonomisk politik på lokal respektive central nivå. Även den forskning som bedrivs inom arbetsmarknadsekonomi, hälsoekonomi och u-landsekonomi vid nationalekonomi i Umeå kan kopplas till hållbar utveckling, främst hållbarhetsdimensionen social hållbarhet. Statistik Statistiskt arbete kan delas upp i teoretiska och tillämpade delar. De teoretiska delarna handlar mycket om att undersöka, utveckla och skapa olika statistiska tillvägagångssätt för att analysera data på. Dessa tekniker är i sig svåra att koppla till hållbarhetsbegreppet då de bara är matematiska formler och algoritmer som senare kan nyttjas i statistiska analyser. Eftersom statistik är ett ämne som det efterfrågas kompetens i från många olika ämnesområden, är det naturligt att det statistiska arbetet även innehåller tillämpade delar. I och med att statistikern i sitt arbete är beroende av samarbete över ämnesgränserna, blir mycket av hållbarhetsarbetet i samråd med de experter från andra fält som är involverade. Här har statistikern en viktig roll i sitt arbete att se till att de utförda analyserna är korrekta. Inom enheten för Statistik vid Handelshögskolan i Umeå bedrivs en hel del forskning kring kausal inferens. Sådan forskning har tillämpningsområden i vitt spridda fält, exempelvis inom medicinsk forskning, som har klara kopplingar till hållbarhetsbegreppet.

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Agenda Välkomna! Dan Brännström, FARs Generalsekreterare Bästa hållbarhetsredovisning 2013 Åse Bäckström, juryns ordförande Årets pristagare "Hur bra är företags hållbarhetsredovisningar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna ICA Gruppens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Agronomprogrammet - ekonomi 2015

Agronomprogrammet - ekonomi 2015 Agronomprogrammet - ekonomi 2015 DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA 1 Bakgrund 0 30 17 43% 13 1.2 År för examen Om du ännu inte har tagit ut din examen lämnar du frågan obesvarad. 1.3 Ange

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Berättelsen om hållbarhetsresan

Berättelsen om hållbarhetsresan Berättelsen om hållbarhetsresan REGLAB 2015-03-26 Lena Aune & Agneta Morelli Innehåll 1. Resan och några hållplatser på vägen 2. Hållbarhetsintegrering 3. Projektmedelsbedömning och projektkartläggning

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. FAH:s Årsmöte den 18-9 april

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. FAH:s Årsmöte den 18-9 april Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner FAH:s Årsmöte den 18-9 april 2013 2013-04-23 1 Kommunen, landstinget och regionen samhället och omvärlden 2013-04-23 2 Styrning,

Läs mer

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Årsredovisningsseminarium

Årsredovisningsseminarium Årsredovisningsseminarium Kort om SBAB:s hållbarhetsarbete Hållbarhet ständiga förbättringar Ger sken av ansvarstagande Kosmetiska åtgärder (green washing) Mål och effekter frikopplade från affär Naiva

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget. 21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra

Läs mer

Den hållbara svenska modellen

Den hållbara svenska modellen Den hållbara svenska modellen - innovationskraft, förnyelse och effektivitet Redaktörer Lars Magnusson och Jan Ottosson Interaktiv forskning för arbetslivsutveckling, tillväxt och innovation: HELIX interaktiv

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Fortum Värmes hållbarhetspolicy

Fortum Värmes hållbarhetspolicy (7) Fortum Värmes hållbarhetspolicy Denna hållbarhetspolicy är beslutad av styrelsen i AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme). Policyns principer skall följas av medarbetare i Fortum

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer