Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer, ansökan till kommunstyrelsen

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum Vår referens Eva Hansson Planeringssekreterare Eva.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer, ansökan till kommunstyrelsen SOFV Sammanfattning Stadsområdesnämnd Väster beslutade att lämna en ansökan till Kommunstyrelsen rörande medel till en satsning för hemlösa barnfamiljer. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ansökan i den del som rör samordningstjänst, uppföljning och utvärdering. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att hos Kommunstyrelsen ansöka om 2 miljoner kronor per år för att under 2016 och 2017 genomföra en satsning riktad mot hemlösa barnfamiljer att hos Kommunstyrelsen ansöka om 150 tusen kronor per år för att under 2016 och 2017 finansiera en del av samordningstjänsten för satsningen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU Komplettering till ansökann till kommunstyrelsen, socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer Protokollsutdrag från KS ang. återremittering Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Väster Ärendet Ansökan avseende medel till en särskild satsning på hemlösa barnfamiljer upprättades i samarbete mellan samtliga fem stadsområden, mot bakgrund av den ökande strukturella hemlösheten som drabbar många barnfamiljer i Malmö. Syftet med satsningen är att förkorta tiden i hemlöshet för dessa barnfamiljer, att förbättra levnadsvillkoren för familjerna och att stötta dem till att finna hållbara boendelösningar, för att på så sätt motverka att barn växer upp under otrygga boendeförhållanden. Hemlöshetsräkningen i oktober 2014 visade att antalet barn i hemlöshet ökar. För Malmö som helhet ökade antalet hemlösa barn från 329 (2013) till 467 barn Vid 2014 års hemlöshetsräkning var det i stadsområde Väster sammanlagt 17 barnfamiljer med totalt 43 barn hemlösa. Antalet hemlösa barn har fördubblats i stadsområdet jämfört med 2013 då det var 21 SIGNERAD

2 barn. Framförallt är det familjer som har många barn som har behov av boende. Merparten av de hemlösa barnfamiljerna är också ekonomiskt utsatta, med försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst. 2 (2) Stadsområdesförvaltning Väster bedömer att mängden hemlösa barnfamiljer kommer att fortsätta öka, bland annat till följd av förändringar i omvärlden. Migrationsverket har aviserat en ökning i antalet flyktingar. En stor grupp är de ensamkommande flyktingbarnen som Malmö tar emot både på anvisade platser och genom så kallade EBO-placeringar. Migrationsverket arbetar för att förkorta sin handläggningstid för att utreda permanenta uppehållstillstånd. Detta innebär att stadsområdesförvaltningen behöver förbereda sig på att ta emot ett ökat antal ensamkommande barn som har permanent uppehållstillstånd och därmed möjlighet att återförenas med sina familjer. Dessa nyanlända barnfamiljer har mycket små möjligheter att lösa sin boendesituation på egen hand. Att växa upp under otrygga boendeförhållanden och att vara ekonomiskt utsatt utgör riskfaktorer som på ett betydande sätt ökar risken för att dessa barn i framtiden utvecklar en egen problematik. Det finns ett stort behov av metodutveckling för att öka kvaliteten och nå bättre resultat i arbetet med hemlösa barnfamiljer, för att bidra till en socialt hållbar utveckling i Malmö. Ur ett socialt investeringsperspektiv är det därför mycket angeläget för stadsområdena att satsningen riktad till hemlösa barnfamiljer kan genomföras. Samordning och uppföljning Den samordnare som enligt tidigare underlag behöver anställas för att hålla samman projektet, kommer organisatoriskt att vara placerad i stadsområde Öster. Tjänsten ska vara en projektanställning på två år och finansieras gemensamt av stadsområdena. Detta medför att de sökta medlen behöver utökas till 150 tkr per stadsområde och år. FOU-enheten inom Välfärdsavdelningen kommer att följa upp projektet. En detaljerad planering för uppföljningen kommer att upprättas i samarbete mellan FOU och stadsområdena då projektet påbörjas. Ansvariga Rickard Pettersson Socialbyråchef

3 Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 1 oktober Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 1 oktober Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Emil Eriksson (M) (tjänstgör för Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.)), Carina Nilsson (S) (tjänstgör för Kent Andersson (S)), Rose-Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Lari Pitkä-Kangas (MP) (tjänstgör för Nils Karlsson (MP)), Carlos González (V), Håkan Fäldt (M), Mohammad Mohammad (M) (tjänstgör för Martina Jarnbring Palm (M)), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Anders Rubin (S), Sofia Hedén (S), Adrian Kaba (S), Carina Svensson (S), Hanna Gedin (V), Fredrik Sjögren (FP), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Anders Rubin (S) Karolina Skog (MP) Lari Pitkä-Kangas (MP) Hanna Thomé (V) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist (vid protokollet enligt nedan) Stadsjurist Claes-Inge Wennström Sekreterare Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Kommunikationsdirektör Anders Mellberg HR-direktör Liselott Nilsson Finanschef Ola Nyberg Budgetchef Mats Hansson Avdelningschef för Välfärdsavdelningen Birgitta Vilén-Johansson Administrativ chef Ulla-Karin Holmberg Ledningsstrateg Karin Lindroth Kanslichef Karin Ringman-Ingvarsson Sekreterare Anna Gawrys D STK ANSÖKAN FRÅN STADSOMRÅDESNÄMND VÄSTER OM MEDEL FÖR ATT ARBETA MED HEMLÖSA BARNFAMILJER Från stadsområdesnämnd Väster föreligger skrivelse av den 30 juni 2014 med ansökan om medel för att under 2015 och 2016 genomföra en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer (särskilt yttrande SD). Utdrag: Akten, Karin Andersson, Mats Hansson, Birgitta Vilén Johansson, SoN Väster

4 Från vård- och omsorgsberedningen föreligger skrivelse av den 10 september 2014 (särskilt yttrande M och FP), jämte förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget att hänskjuta stadsområdesnämnd Västers ansökan om medel för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2015 och 2016, samt att återremittera ansökan i den del som rör samordningstjänst, uppföljning och utvärdering till nämnden för förtydligande enligt vad som angetts i ärendet. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet reservation Emil Eriksson (M), Håkan Fäldt (M), Mohammad Mohammad (M), Stefan Lindhe (M) och Ewa Bertz (FP) med instämmande av Fredrik Sjögren (FP) bilaga 15. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet av Magnus Olsson (SD) med instämmande av Anders Olin (SD) bilaga Vid protokollet: Irenè San Martin Holmqvist Justerat Katrin Stjernfeldt Jammeh Stefan Lindhe Anslaget Anslaget nedtaget Sammanträdet har pågått kl Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Irenè San Martin Holmqvist

5 Bilaga: Ursprungsansökan Anso kan om medel fo r att arbeta med barnfamiljer Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer Bakgrund Sedan 2011 är ett av de politiska målen i Malmö stad att den socialt betingade hemlösheten ska minska var grupperna socialt och strukturellt hemlösa lika stora. Vad det gäller den socialt betingade hemlösheten har Malmö stad idag lyckats med målet och hemlösheten sjunker. Däremot ökar den strukturella hemlösheten ständigt. Med strukturellt hemlösa familjer avses familjer som på grund av bristande förankring är hemlösa. De har inga sociala problem som missbruk, kriminalitet mm. Malmö stads definition av hemlöshet grundar sig på Socialstyrelsens definition från I korta drag lyder denna Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. I Malmö har befolkning ökat med ca 5000 personer per år sedan Då bostadsbyggandet inte ökat i samma takt har detta resulterat i en märkbar bostadsbrist. Bristen på bostäder har lett till en ökad trångboddhet och en ökning av personer som inte själva kan lösa sin boendesituation. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och bestämmelsen om kommunens yttersta ansvar regleras i socialtjänstlagen 2 Kap. Ansvaret för att lösa bostadsbristen hamnar oftast hos socialtjänsten eftersom de personer som inte själv kan lösa sin boendesituation söker hjälp genom socialtjänsten. Svårigheterna med att finna bostad på egen hand bottnar i bristande förankring och ekonomiska förutsättningar oavsett social problematik eller ej. Enligt stadsområdena ökar antalet personer utan social problematik, som enbart behöver en bostad ständigt och många är barnfamiljer. hemlösa barnfamiljer bilaga Regeringen lade år 2006 fram en hemlöshetsstrategi om nolltolerans för vräkningar av barnfamiljer. Strategin avslutades 2011 och har bl.a. resulterat i att kronofogdemyndigheten numera för en statistik över utvecklingen av avhysningar i landet. Hemlösheten i Malmö beror inte på vräkningar och avhysningar. Det vräkningsförebyggande arbetet är utbrett och insatser för att rädda boendet kommer ofta igång i ett mycket tidigt skede, särskilt i hushåll med barn. Avhysningar av barnfamiljer utgör en mycket liten del i hemlöshetsproblematiken men det har varit mycket fokus på den frågan och problematiken i övrigt har inte belysts i någon större utsträckning och nationella mål för området saknas.

6 2 (10) I Malmö stad genomförs årligen en kartläggning/hemlöshetsräkning av hemlösa. Hemlöshetsräkningen visar på att antalet hemlösa hushåll med barn ständigt ökar fanns 29 hemlösa barn i Malmö stad. Redan 2006 ökade antalet hemlösa barn dramatiskt och de uppgick då till 115. Idag finns 329 hemlösa barn (enligt 2013 års kartläggning) varav 188 bor på hotell/i hotelliknande boende eller vandrarhem. Kartläggningen är en temperaturmätare och bygger på de personer som socialtjänsten har kännedom om. Utöver de personer som tagits upp i räkningen finns ett mörkertal som inte vänt sig till socialtjänsten utifrån sin boendesituation års kartläggning i korta drag: 720 personer, 1046 om man räknar med barnen, har enligt kartläggningen, enbart behov av en egen bostad. 136 personer har behov av bostad och någon form av stödinsatser i boendet 56 har behov av boende utan krav på drogfrihet 43 har behov av särskilda boendeformer som LSS, äldreboende osv 18 behöver någon form av kollektivt boende. Tio personer är uteliggare, den absolut lägsta siffran sedan kartläggningarna startade. Utvecklingen av hemlösheten skiljer sig i de olika stadsområdena. I stadsområde Öster är den strukturella hemlösheten särskilt påtaglig. Det är också detta stadsområde som har störst antal barn i hemlösa hushåll. I Öster är ca 95 % av de hemlösa barnfamiljerna är strukturellt hemlösa. Stadsområde Innerstaden har i stort sett lika stor social hemlöshet som strukturell. Utöver den årliga kartläggningen har det 2010 gjorts en mätning på årsbasis som visat att antalet barn i hemlösa hushåll är fler än den årliga kartläggningen pekar på. Under 2010 december november fanns det 583 barn i hemlösa hushåll. En utav de stora utmaningarna med strukturell hemlöshet är att familjer efter en längre tids hemlöshet ofta utvecklar en social problematik. En liten yta gör att barn ofta blir hänvisade till att träffa vänner utanför hemmet och föräldrar får svårare att följa barnens aktiviteter mm. Största gruppen hemlösa flyttar runt i olika tillfälliga lösningar eller bor på hotell/vandrarhem. I övrigt finns hemlösa t ex i så kallade dygnsboenden, hos frivilligorganisationer, på institution eller i kommunens akutboenden. Kommunen förfogar dessutom vid årsskiftet 2013/2014 över 1128 andrahandslägenheter gjordes i Malmö stad en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Inventeringen visade att 140 personer med psykisk funktionsnedsättning har boende som bygger på någon form av socialt kontrakt. Därtill visar inventeringen att 351 av de 435 som ingått i kartläggningen lever med barn. Utifrån detta går det att anta att en del personer i de familjer som finns i socialtjänstens boende är i behov av stöd för psykiska funktionshinder. En längre tid i hemlöshet utgör större risk för psykisk ohälsa i

7 3 (10) stort. Att inte veta när eller var man kommer att få möjlighet till en egen bostad är psykiskt påfrestande för många. En viss ökning av psykisk ohälsa är dessutom påtaglig bland de hemlösa i Malmö stad. Såväl bland ensamstående som bland barnfamiljer. Socialstyrelsen gjorde 2012 en tillsyn i f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård vilket utmynnade i indirekta kriterier för vad som anses som skälig boendestandard för barnfamiljer: Tillgång till kyl och möjlighet att laga mat, tvättmöjligheter, lekyta för barnen och möjlighet för familjen att dra sig undan till en egen plats. Hotell lever dåligt upp till dessa kriterier utan dessa uppfylls bäst genom lägenheter. Den tillsyn som gjordes i Rosengård föranledde IVO att genomföra en tillsyn i Malmö stad under 2013/2014. Resultatet av denna tillsyn är ännu inte presenterat. Barnombudsmannen besökte Malmö i december 2013 för att föra barnens talan och ha en dialog med tjänstemän och politiker. Barns röster kring boende i tillfälliga lösningar har i Barnombudsmannens arbete fått utrymme i form av intervjuer. 17 barn från Malmö och Stockholm som bor i tillfälliga boende har blivit intervjuade i syfte att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att gestalta och prata om sina erfarenheter och de uttrycker bl.a. en önskan om att få ha samma socialsekreterare så att man lär känna varandra, få information om hur länge de behöver bo i olika boende. Barnen känner ett behov av att bli sedda och hörda i arbetet med familjernas boendesituation. Den nationella kartläggningen Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som Socialstyrelsen genomförde år 2011 konstaterade att hemlöshet fanns i bredare grupper av befolkningen än vid tidigare kartläggningar liksom att en lägre andel hade problem som traditionellt förknippas med hemlöshet som missbruk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsens rapport lyfter fram att socialtjänsten tar ett stort ansvar som andrahandsuthyrare och tillhandahåller bostäder åt breda grupper av personer som av olika skäl inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden. En stor del av dessa personer faller ifrån redan innan ett formellt godkännande blir aktuellt eftersom de inte uppfyller hyresvärdarnas krav. I budgettexten för år 2014 anges Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. En egen bostad är en förutsättning för att eventuella andra problem ska kunna åtgärdas. Därför är det viktigt att det inte ställs orimliga krav på drogfrihet eller inkomst. Det finns behov av olika former av bostäder för att minska hemlösheten. MKB ska i enlighet med sina ägardirektiv medverka till att förverkliga kommunens mål i övrigt. MKB, Malmö stads kommunala bostadsbolag kommer under ett år att tillhandahålla ca 100 lägenheter för Malmö stads räkning med start Bakgrunden till detta är MKBs remissvar till slutrapporten för sociala kommissionen. För att undvika att bygga nya bostäder utifrån social housing och för att förbättra förutsättningarna för hemlösa barnfamiljer i Malmö stad bistår MKB med lägenheter från det vanliga bostadsbeståndet. En kartläggning

8 4 (10) gjordes under 2013 i Malmö stad för att ta reda på hur många barnfamiljer som bodde i dyra boendelösningar. Det framkom att ca 100 lägenheter skulle innebära att tillfälliga lösningar i form av hotell och vandrarhemsboende skulle minimeras. MKB kommer därför med start i maj 2014 att tilldela 100 lägenheter till socialtjänsten. Tanken är att lägenheterna enbart ska fördelas till hemlösa barnfamiljer. Inte minst med anledning av barnens situation i hemlöshet är det angeläget att växla in antalet barnfamiljer som är boende på hotell och vandrarhem. Lägenheterna kommer att utformas som s.k. övergångslägenheter där familjerna får en möjlighet att överta kontraktet i första hand efter en tids prövning. Ett socialt hållbart Malmö Idag pågår ett arbete för att skapa social hållbarhet i Malmö stad. Målsättningen är att samtliga malmöbor ska inkluderas och integreras samt ta del av välfärden. Tanken är att få en socialt hållbar stad. Grunden till detta arbete utgår från den rapport som togs fram i mars 2013 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa och det är bl.a. med utgångspunkt utifrån denna som stadsområdesnämnderna önskar ta fram en arbetsmetod med hemlösa som leder till att minska ojämlikheter i hälsa och välfärd, en angelägenhet för hela Malmö stad. Barns prestationer i skolan hänger bl.a. på möjlighet att göra läxor i lugn och ro. Detta tillåter oftast inte ett boende på hotell eller vandrarhem där familjen i stort är hänvisad till en liten gemensam yta. Andra saker som kommer fram är att barn i utsatta boendesituationer ofta har en relativt dålig hälsa över lag. De tar inte del av de vaccinationer som erbjuds eller allmänna hälsoundersökningar i särskilt stor utsträckning. En av de stora riskfaktorer som utredningen tydliggör är barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd. En stor del av de hemlösa barnfamiljerna uppbär ekonomiskt bistånd. Enligt hemlöshetskartläggningen 2013 finns 201 hemlösa barnfamiljer och utav dessa har 95 ekonomiskt bistånd, 36 introduktionsersättning, 42 ersättning från försäkringskassan, 9 lönearbete, 19 övrig försörjning. Forskning Det saknas tydliga belägg för vilka insatser och strategier som på ett effektivt sätt motverkar hemlösheten i den svenska hemlöshetsforskningen. Forskning inom området har ofta en lokal förankring och är småskaliga vilket i sig innebär svårigheter att dra tydliga slutsatser. Forskningen om vilka effekter hemlösheten har på barnen i hemlösa familjer är också bristfällig. Det finns några få studier av hemlösa familjer och barns upplevelser av hemlöshet. Dessa studier visar dock på att barn upplever det vara en traumatisk händelse att bli utan bostad och att många känner skamkänslor inför sin situation. Forskningen visar att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden alltmer är ett problem som finns i en bredare grupp av befolkningen och som är starkt förknippat med ekonomiska problem samt det faktum att individer

9 5 (10) saknar förankring på arbetsmarknaden. Detta faktum pekar bl.a. rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa på. Professor Ingrid Sahlins (2010) forskning belyser hur förändringar i den generella bostadspolitiken medverkat till utvecklingen av en sekundär bostadsmarknad i kommunerna och den svaga ställning medborgare som är förvisade till denna befinner sig i. Sahlin har också påvisat den starka inlåsningseffekt som den sekundära bostadsmarknaden skapar och därmed de svårigheter som följer med att ta steget över till att skaffa ett förstahandskontrakt. Med inlåsningseffekt menar Sahlin att individer på den sekundära bostadsmarknaden utsätts för både kontroll och integritetsintrång i bostaden, tvingas flytta ofta och måste göra ständiga uppbrott som leder till en ständig otrygghet, har svårigheter att bilda familj, rota sig och skapa ett riktigt hem. M.a.o. mycket små möjligheter till egna kontrakt. Marcus Knutagård (2012) fokuserar i en av Malmökommissionens underlagsrapporter på det faktum att barn som lever under fattiga förhållanden i allmänhet, och hemlösa barn i synnerhet, drabbas på ett flertal livsområden mycket negativt. När det gäller strategier för att motverka dessa omständigheter hänvisar Knutagård till tidiga och förebyggande insatser kombinerat med breda insatser på strukturell nivå. Översikt av liknande satsningar nationellt och internationellt Det finns få övergripande strategier och mål som rör hemlöshet. EU antog 2008 en förklaring om avskaffande av hemlöshet och 2011 antogs en resolution om en EU-strategi mot hemlöshet med avsikten att den ska stödjas av nationella och regionala strategier En modell för att avhjälpa hemlösheten som för närvarande prövas i flertalet kommuner runt om i landet är Bostad först, eller Housing first. Metoden går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem. Att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. I Wien bedrivs sedan 2007 ett arbete utifrån Bostad först även riktat till barnfamiljer. Detta arbete har fallit väl ut och en del paralleller skulle kunna dras till svenska förhållanden även om bostadspolitiken skiljer sig mellan Sverige och Österrike. Hela familjen konceptet är ytterligare en modell som delvis skulle kunna liknas vid det arbete som vi syftar till i denna ansökan. Hela familjen konceptet har applicerats i Malmö främst på försörjningsstödsområdet, men bygger på tanken att hela familjen, som enhet och delar av en enhet, är viktig för att nå framgång och resultat. Nyckelbegreppen för dessa projekt är närhet och helhet. Hela familjen tanken är inspirerad av det brittiska Think Family där socialtjänsten och andra instanser samlas kring familjen. Think Family är en evidensbaserad metod som bygger på tanken att man i sitt stöd till en familj måste arbeta och lägga fokus kring de problem som är centrala och påverkar hela familjen och därtill koordinera insatserna med andra. Detta är det viktigaste för alla i familjen för att man ska kunna nå

10 6 (10) förändring. // Målgrupp och syfte Målgruppen för denna satsning är hemlösa barnfamiljer som är aktuella inom stadsområdena med anledning av sin boendesituation, boende i kommunens andrahandslägenheter eller som omfattas av hemlöshetsdefinitionen i Malmö stad. Syftet med satsningen är att stödja och förkorta tiden i hemlöshet för barnfamiljer på bred front. Detta innebär förbättrade levnadsvillkor för såväl vuxna som barn. Genom satsningen ska barnfamiljerna få stöd i att finna en hållbar lösning på sitt boendeproblem samt förutsättningar för en hållbar framtid. Satsningen till hemlösa barnfamiljer är en bred satsning för att motverka att barn växer upp i otrygga ostabila boendeförhållande. Satsningens krav på resurser, personal etc. Socionomer eller personer med likvärdig utbildning kommer att arbeta intensivt med att stödja de hem- och bostadslösa familjerna. Även förebyggande arbete kommer att bedrivas gentemot målgruppen, särskilt med de barn vars föräldrar uppbär försörjningsstöd. Detta kan förhoppningsvis leda till att fler barn med särskilda behov eller barn med en familjeproblematik uppmärksammas tidigt och att rätt insatser och stöd ges i samverkan för maximal effekt. Samtliga stadsområden har gjort en räkning på hur många familjer som skulle tänkas beröras av denna satsning. Varje stadsområde har räknat månadsvis sedan 1 juli 2013 (Malmö stads omorganisation) 28 februari 2014 och därefter har ett genomsnittligt antal barnfamiljer tagits fram för varje stadsområde enligt följande: Öster 170 barnfamiljer Innerstaden 134 barnfamiljer Norr 122 barnfamiljer Väster 69 barnfamiljer Söder 105 barnfamiljer I Malmö stad finns m.a.o. drygt 600 barnfamiljer som skulle beröras. Detta är en relativt konstant siffra räknat utifrån stadsområdesförvaltningarnas kartläggningar över tid. Familjernas storlek varierar, men de flesta hushållen består av fler barn än 2. Utifrån den erfarenhet som gjorts i Malmö stad från Bostad först beräknas varje stödjare kunna arbeta med 18 familjer i taget. Utgångspunkten är att en del familjer endast behöver lite stöd för att kunna förändra sin situation. Detta skulle innebära att totalt 30 tjänster skulle behöva tillsättas i det direkt stödjande arbetet. Fördelningen av tjänster till de olika stadsområdena ska stå i proportion till antalet barnfamiljer.

11 7 (10) Insatser Satsningen handlar om att ge socialt stöd i boendet, att ge stöd i att finna, och behålla en egen bostad samt att klara av att behålla eget boende och klara av att sköta sin lägenhet utan klagomål från hyresvärden. Genom ett intensivt arbete kommer barnfamiljer att lyckas finna boendealternativ som står utanför socialtjänstens boendelösningar. En kartläggning görs på varje familj när satsningen påbörjas där behov av stöd specificeras. Satsningen innebär att familjerna ges stöd i sin situation efter behov. Stödet ska innebära hjälp till självhjälp. Tydliga genomförandeplaner upprättas på alla familjemedlemmar. I de fall där familjer uppbär ekonomiskt bistånd kommer ett nära samarbete upprättas med enheten för ekonomiskt bistånd. En del av arbetet kommer att ske i samverkan med andra aktörer, t ex skola, fritidsverksamhet, Jobb Malmö, arbetsförmedling, Region Skåne m fl. Det kan handla om allt från att se till att hyresinbetalningarna görs i tid, till att få igång arbetsmarknadsinsatser, eller att initiera utredningar avseende misstänkta psykiska funktionshinder inom psykiatrin hos något av barnen eller någon av föräldrarna. En samordnare bör finnas i syfte att ha ansvar för att arbetet utvecklas under liknande förutsättningar i hela Malmö stad. Samordnaren ansvarar för att hålla samman och se till att stadsområdena får det stöd de behöver för att utveckla arbetet. I uppdraget ingår även att fungera som en länk mellan Malmö stad och universitetet/högskolan för att ta del av ny forskning. I samordnaruppdraget ingår även att ta fram en tydlig process på boendeärenden tillsammans med myndighetssidan i stadsområdena. Organisation För att underlätta implementeringen och för att undvika att satsningen får karaktären av ett tillfälligt projekt ska de olika tjänsterna förläggas ute i stadsområdena där tjänsterna kommer att tillhöra arbetsgrupper med likande uppdrag. Medarbetarna kommer att ha sin grund i den arbetsgrupp ute i stadsområdena som arbetar med hemlöshet och boendefrågor. Tanken är att utveckla en metod där det sociala arbetet tar nya former. Det handlar om att professionalisera arbetet med stöd till hemlösa barnfamiljer. Vilka verksamheter berörs Samtliga stadsområdesförvaltningar och Sociala Resursförvaltningen, skolor, vuxenpsykiatrin, BUP, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lägenhetsenheten, MKB och andra hyresvärdar, Jobb Malmö, primärvården, Röda Korset, Rädda barnen m.fl. Tydliga samverkansavtal kan komma att behövas med en del verksamheter där det framgår hur samverkan ska ske kring hemlösa barnfamiljer.

12 8 (10) Modell för uppföljning och utvärdering Satsningen kommer att följas upp halvårsvis i form av rapporter som samordnaren ansvarar för. Beroende på vad som framkommer i utvärderingen kan satsningen komma att justeras framöver. Förväntade effekter Minskade kostnader för hyresskulder, minskad kostnad för dygnsboende, hotell och vandrarhem Ökad livskvalitet för både barn och vuxna Ökad psykisk hälsa Ansvarstagande vuxna Barn som kontinuerligt deltar i förskoleverksamhet och därmed förbättrade förutsättningar inför grundskola Förbättrade skolresultat (mindre kostnad för specialpedagoger och andra stödinsatser) Förbättrad tandhälsa och allmänhälsa hos barn Friskare familjer till följd av att man inte längre bor på små ytor Minskad kriminalitet och droganvändande hos unga fritidsaktiveter Minskat försörjningsstöd Familjer som går från utanförskap till innanförskap. En fast bostad är ett första steg Ett ökat intresse från privata fastighetsägare att ta ett socialt ansvar Tidplan och ekonomisk kalkyl För att satsningen ska få önskad verkan bör medel avsättas de två första åren för att sedan stämmas av mot resultatet av satsningen. Det bör även vägas mot hemlöshetens utveckling och barnfamiljernas möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Uträkningen bygger på antagandet att en handläggare kan arbeta med 10 till 15 barnfamiljer beroende på vilken boendeform de har. Det vill säga att barnfamiljer i akutboende kräver en större insats än en familj i genomgångsboende. Kostnader för respektive stadsdelsområde under en ettårsperiod. Väster, 4,0 medarbetare, 2 m kr Innerstaden, 7,0 medarbetare, 3,5 m kr Öster, 7,0 medarbetare, 3,5 mkr Söder, 7,0 medarbetare, 3,5 m kr Norr, 5,5 medarbetare 2,8 m kr Samordnare 1,0 medarbetare 0,5 mkr Total 31,5 medarbetare 15,8 mkr

13 9 (10) Besparing En hemlös familj med två vuxna och två barn kostar ca kr per månad/ kr per år, i boendekostnader på hotell. Därtill kommer kostnader för tillsyn i boendet. Genomsnittskostnaden är ca kr/år i en lägenhet. Detta skulle innebära en besparing om kr/år. Lägenheter är alltså den bästa lösningen ur både ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv. Med utgångspunkt i att Malmö stad kommer att tilldelas 100 lägenheter från MKB under 2014 kan slutsatsen dras att Malmö stad kommer att göra en total besparing på minst kr utifrån att barnfamiljer placeras i lägenheter. Besparingen består av minskade hotellkostnader för 100 familjer samt en ökning av övertag av kontrakt i första hand utifrån satsningen. Detta innebär också en minskning av kostnader för tillsyn. Ju fler familjer som blir etablerade på bostadsmarknaden desto mindre behov av stöd. För att detta ska bli möjligt och för att lyckas få ett ökat antal lägenheter till barnfamiljer årligen, från såväl MKB som privata fastighetsägare, är det viktigt att ett särskilt stöd knyts till de boende. Kostnadsminskningen kommer att stå i förhållande till hemlöshetsbudgeten. Däremot kan denna satsning leda till en ökad kostnad på försörjningsstöd i form av kostnader för hyra. En del av familjerna kommer förmodligen att få bostadsbidrag därtill. Det är svårt att redovisa i exakta siffror hur stor kostnadsökningen blir inom försörjningsstöd. Utöver besparingen i form av lägenheter kommer det nya arbetssättet att totalt sett minska genomloppstiden på hotell och övriga dygnsboenden. Bara genom att minska antalet månader i kostsamma boendealternativ från sex månader till fyra månader sker en stor besparing i hemlöshetskostnaderna. En återbetalning skulle kunna ske utifrån en besparing på hemlöshetskostnaderna på hotell och vandrarhem samt utifrån minskade tillsynskostnader i boende (se bifogad fil för kalkyl). Utöver detta innebär satsningen även förkortad tid i tillfälliga boenden, d.v.s. en förkortad genomloppstid från hemlöshet till egen bostad, från 6 till 4 månader. De besparingar och den återbetalning som står sig att göras bygger på normalt inflöde av hemlösa barnfamiljer. Skulle omvärldsbilden förändras pga. krig eller andra oförutsedda händelser, är det svårt att avgöra hur återbetalningen skulle se ut. Övriga vinster Med ett fast boende och samordnade insatser ökar möjligheten för den enskilde att närma sig självförsörjning. Förvärvsarbete leder till skatteintäkter och därmed ett bidrag till den gemensamma välfärden. Då personal kommer att följa de boende tätare än tidigare kommer troligen kostnaderna för renovering och slitage i kommunens andrahandslägenheter att minska. Utifrån den utökade tillsynen i lägenheterna kommer även den årliga kvoten för tilldelning av lägenheter öka, vilket i sig innebär ytterligare sänkta

14 10 (10) kostnader för hotell och vandrarhem när det gäller barnfamiljer. Med andra ord innebär satsningen i sig att privata fastighetsägare vågar och vill ta ett socialt ansvar. Ett stadigt boende förbättrar familjers sociala position vilket i sin tur har inverkan på barns syn på sig själv och sin familj. Det innebär också möjlighet för barn att fullfölja sin skolgång och ha varaktiga sociala relationer med sin omvärld. En stabil skolgång borgar för att man som barn tar del av såväl vaccinationsprogram som hälsoundersökningar och regelbunden tandvård. Detsamma gäller för barn i förskolan. En särskild insats riktad mot barnfamiljer med boendeproblematik ger möjlighet att på ett reellt sätt arbeta med social hållbarhet. Det blir möjligt att samordna insatser för hela familjer i syfte att skapa förutsättningar för självförsörjning och påverka hälsans bestämningsfaktorer. Den fysiska och sociala miljön kan vara ett hot eller en tillgång för en hälsosam utveckling. I det avseendet får ett stadigt boende anses som en av de viktigaste faktorerna för att främja en hälsosam utveckling. Andra faktorer, som att kunna påverka sin tillvaro och att ha makt i vardagen, har visat sig vara betydelsefulla faktorer för hälsan och de är svåra att uppnå i hemlöshet. Utifrån satsningen finns det därtill ett flertal andra samhällsekonomiska vinster att göra på sikt som t.ex. minskade kostnader för missbruk och kriminalitet men även andra vinster som bättre allmänhälsa och delaktighet i samhället. Referenser Sahlin, Ingrid (2007) Den sekundära bostadsmarknadens följder och förändring. En kvantitativ studie. I trygghetens namn. Göteborg: Daidalos. ISBN: Bostadslös! Lokal politik och praktik (red. Cecilia Hansen Löfstrand & Marie Nordfeldt). s Malmö: Gleerups. ISBN: Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013), Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa Knutagård, M. (2012), Hemlösa barn och ojämlikhet i hälsa - en redogörelse för forskningsläget i Köhler, M. Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. cation.gov.uk/publications/eorderingdownload/think-family.pdf Department for Children, Schools and Families Think Family Toolkit Improving Support for families at risk Strategic overview.