Riktlinjer för Sidas arbete med företags samhällsansvar (CSR)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Sidas arbete med företags samhällsansvar (CSR)"

Transkript

1 Riktlinjer för Sidas arbete med företags samhällsansvar (CSR) I genomförandet av strategierna för biståndet ska Sida samverka med olika aktörer. Dessa riktlinjer bildar, tillsammans med Sidas B4D-program, basen för samverkan med näringslivet. Riktlinjerna ger bakgrund och tips på aktiviteter Global/Kapsam/JÅ 1

2 Innehåll Bakgrund och utgångspunkter för riktlinjerna CSR ett verktyg för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling Skydda, respektera och åtgärda...8 Näringsliv, demokrati och mänskliga rättigheter...9 Antikorruption...9 Ekosystemen och ökade klimatrisker Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling Skydda I samarbetsländerna På global nivå och i Sverige Respektera Förväntningarna på företag och organisationer Sidas ansvar att respektera i sin egen verksamhet I samarbetsländerna På global, regional och lokal nivå kan Sida: Åtgärda I samarbetsländerna, globalt och i Sverige kan Sida: Implementering av riktlinjerna Ansvar Rapportering Bilaga 1: Definitioner, förklaringar och förkortningar Bilaga 2: Exempel på initiativ, organisationer, verktyg och riktlinjer

3 Bakgrund och utgångspunkter för riktlinjerna De nya riktlinjerna för Sidas arbete med Corporate Social Responsibility (CSR) anger hur Sida kan främja ansvarsfullt företagande genom samverkan med företag, myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Riktlinjerna syftar även till att vara vägledande för Sidas interna arbete. Sida har sedan de tidigare riktlinjerna antogs utvecklat sitt arbete för att främja hållbart företagande 2 i syfte att uppnå utvecklingsmålen. En process med studier, rapporter 3, interna och externa diskussioner har lett fram till ett tydliggörande av hur Sida på ett strukturerat sätt kan arbeta med CSR. Detta manifesteras inte minst i Sidas program för näringslivssamverkan Business for Development (B4D) 4, genom vilket Sida vill främja företagande där kärnverksamheten bidrar till hållbar utveckling, jämställdhet och fattigdomsminskning. Det internationella samfundets övertygelse om att utvecklingssamarbetet behöver samverka med näringslivet för att klara de globala utmaningarna växer 5. De gemensamma erfarenheterna och åtagandena inom strategisk näringslivssamverkan utgör viktig grund för Sidas arbete med CSR. FN:s arbete för att definiera roller och ansvar när det gäller företag, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling har fördjupats genom att generalsekreteraren 2005 utsåg en särskild representant, John Ruggie, för att utveckla ett nytt ramverk. Ruggies ansats 6 betonar statens ansvar att skydda, företagens ansvar att respektera och det gemensamma ansvaret att åtgärda problem. 1 Guidelines for Sida s support to Corporate Social Responsibility, Position Paper May Hållbart företagande syftar på företag som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt uthålliga genom att de tar dessa tre dimensioner som utgångspunkt i verksamheten. 3 Exempelvis Sida s engagement with CSR: Recommendations for strategy and operations, Peter Davis, Claes Lindahl, CSR Team meeting May 2009, Support to Business for Development (B4D): A review of new approaches and donor agency experiences, 2009, Adam Smith International. 4 Sidas program för samverkan med näringslivet - Business for Development (B4D) beslutades i april Gemensamt uttalande vid MDG högnivåmöte september Bileteral donors statement in support of private sector partnerships for development. 6 Report of the Special Representative of the Secretary-General on the issue of human rights and transnational corporations and other business enterprises, John Ruggie: Business and Human Rights: Further steps toward the operationalization of the Protect, respect and remedy framework, UN General Assembly 9 th of April

4 Sidas, och regeringens, arbete med CSR utgår från John Ruggies ramverk två samt andra internationellt vedertagna ramverk: dels FN:s Global Compacts principer 7 för hållbart företagande, dels OECD:s riktlinjer för multinationella företag 8. Sidas CSR-riktlinjer tar en naturlig utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling (PGU) 9 som slår fast att alla politikområden ska bidra till att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling. I skrivelsen lyfts att Sverige genom en löpande dialog med företrädare för samarbetsländers regeringar, deras näringsliv och civila samhälle, ska bidra till ökad kunskap om, och efterlevnad av, universella uppförandekoder och instrument såsom Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För att bidra ett förbättrat klimat för handel och investeringar i utvecklingsländer vilket gynnar lokal näringslivsutveckling avser regeringen att verka för efterlevnad av CSR genom att öka kunskapen om principerna i ovannämnda ramverk. Policyn för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter 10 lyfter bland annat fram att Sverige ska prioritera stöd till och samarbete med demokratiskt inriktade förändringsaktörer på global, nationell, regional och lokal nivå inom bland annat offentlig sektor, det civila samhället, politiska partier, universitet, media, kulturliv och privat sektor. Policyn för ekonomisk tillväxt i svenskt utvecklingssamarbete 11 framhåller vikten av förbättrade förutsättningar för hållbara ekonomiska tillväxtprocesser i utvecklingsländer samt att näringslivet bidrag till utveckling stärks när företagen stödjer och arbetar i linje med internationella principer för ansvarsfullt företagande vad gäller grundläggande arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet och korruptionsbekämpning. I strategin för kapacitetsutveckling och samverkan 12 anger regeringen att samverkan kan ske med näringslivsaktörer utifrån strävan att på mest ändamålsenligt vis stimulera företags samhällsansvar samt att principerna i Global Compact ska följas. Eftersom målsättningen är att B4D:s metoder och samverkan med näringslivet genomsyrar hela utvecklingssamarbetet är en naturlig följd att förhållningssättet till CSR tydliggörs internt. 7 FN Global Compacts tio principer för företagsansvar inom miljö, korruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter. 8 OECD:s riktlinjer för multinationella företag (1976) är gemensamma rekommendationer till företag från 42 länders regeringar. Senast uppdaterade Sveriges politik för global utveckling 2007/08:89 10 Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete Policy for economic growth in Swedish development cooperation Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan , Enheten för styrning och metoder i utvecklingssamarbetet. 4

5 Sverige har undertecknat flera internationella konventioner med syfte att öka transparensen 13 och minska riskerna för korruption, därmed har Sida ett ansvar i sin verksamhet att förebygga och motverka korruption 14. Sida har även enligt instruktionen fått uppdrag att bidra i utvecklingen av en svensk antikorruptionspolicy. CSR och korruptionsbekämpning lyfts dessutom som viktiga områden i budgetpropositionen för internationellt bistånd Riktlinjerna strävar efter att även addera ett jämställdhetsperspektiv till CSR, i linje med Sveriges tematiska prioriteringar och i enlighet med policyn för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt utvecklingssamarbete 16. I regeringsskrivelsen Policy för miljö- och klimatfrågor för svenskt utvecklingssamarbete slås fast att miljö- och klimataspekter samt utvecklingen av en grön ekonomi 18 är centralt för allt utvecklingssamarbete, vilket också är en viktig utgångspunkt för Sidas arbete med CSR. 13 Bland andra FN-konventionen mot korruption, OECD:s konvention mot korruption, samt flera EU-instrument mot korruption. Genomförande och uppföljning av FN:s antikorruptionskonvention sker i samverkan mellan UD, Justitiedepartementet och Sida. 14 FN-konventionen mot korruption (UNCAC) och DAC:s Antikorruptionspolicy är vägledande, liksom den styrning som finns genom att antikorruptionsområdet integrerats i Sidas instruktion. 15 Budgetpropositionen för 2011, Prop. 2010/11:1, Internationellt bistånd. 16 Policy for gender equality and the rights and role of women in Sweden s international development cooperation Policy för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete Koldioxidneutral och resurseffektiv ekonomi, baserad på bland annat förnyelsebara energikällor och hållbar produktion. 5

6 1. CSR ett verktyg för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling Väl fungerande samhällen med hållbar användning av naturresurser och god verksamhetsstyrning utan korruption är förutsättningar för såväl företagens överlevnad som långsiktig ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning. Allt fler företag engagerar sig för en uthållig utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle är innovationsdrivande och innebär stora möjligheter för företagen. Utvecklingsländerna rymmer enorma potentiella marknader. Ett proaktivt ansvarstagande kan skapa konkurrensfördelar genom att öka intresset från kunder, personal eller investerare samt förbättra samverkan med lokalsamhället. Därför har näringslivet egenintresse att även engagera sig i frågor som rör kärnan i utvecklingsagendan såsom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, fattigdomsbekämpning, antikorruption samt miljö- och klimat. Företags samhällsansvar, Corporate Social Responsibility (CSR), syftar till företagens frivilliga integrering av social och miljömässig hänsyn samt antikorruptionsarbete i verksamheten och i förhållande till sina intressenter. Företag bör hantera, kontrollera och följa upp verksamhetens påverkan inom dessa områden och kommunicera detta med sina intressenter. CSR spänner idag över en mängd olika företeelser, från filantropiska projekt mer eller mindre frikopplade från organisationers kärnverksamhet, till ansvarstagande genom ett företags alla processer, relationer och leverantörsled. På senare tid har CSR rört sig mot proaktivt arbete för hållbar utveckling 19 och även fattigdomsminskning integreras i kärnverksamheten och öppnar möjligheter för företags långsiktiga överlevnad och värdeutveckling. Det finns idag många exempel på företag som aktivt strävar efter att bidra till att uppnå milleniemålen genom att bland annat utveckla så kallade inkluderande affärsmodeller 20. Sida har ett intresse i CSR eftersom näringslivets engagemang bidrar till att uppnå utvecklingsmålen. Även om biståndets mål delvis skiljer sig från dem inom näringslivet, ser Sida att det finns överlappande mål. CSR kan leda till ömsesidiga fördelar utöver det bidrag till utveckling som näringslivet står för genom exempelvis sysselsättning och skatter. Bland annat när det gäller utveckling av en grön ekonomi, marknader, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption, säkrade ekosystemtjänster, hantering av klimatrisker, ökad 19 Den klassiska definitionen från Brundtlandrapporten, 1987, syftar på en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. 20 Inkluderande affärsmodeller (Inclusive business models) syftar på hållbart företagande som inkluderar människor i fattigdom som producenter, leverantörer, distributörer och konsumenter. Se exempelvis UNDP:s Growing Inclusive Markets initiative och Business Call to Action. 6

7 livsmedelssäkerhet, demokratisering, jämställdhet och social inkludering. CSR är således inte en sidofråga för Sida utan ett verktyg för att arbeta med dessa områden och engagera olika aktörer i arbetet för att uppnå biståndets övergripande mål. 7

8 2. Skydda, respektera och åtgärda Sidas arbete med CSR utgår ifrån FN:s ramverk, Global Compact och OECD:s riktlinjer, men har i enlighet med regeringens tematiska prioriteringar kompletterats med ekosystemjämställdhets- samt antikorruptionsperspektiv. Sida kan stödja staters ansvar att skydda genom att främja en bra miljö för ansvarstagande affärsverksamhet i utvecklingsländer. Under dimensionen respektera kan Sida stimulera och stödja företagens ansvar att respektera. Där ryms även Sidas ansvar att i sin egen verksamhet respektera mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet och antikorruption. Under ansvaret att åtgärda överträdelser inom områdena har Sida en roll att bland annat stödja konfliktlösningsmekanismer och flerpartsdialoger för att reda ut och åtgärda missförhållanden. Staters ansvar att skydda mänskliga rättigheter Stärka implementering av lagar & riktlinjer i samarbetsländerna gällande MR, arbetsvillkor, miljö, jämställdhet & antikorruption Stärka staters efterlevnad och kontrollkapacitet Stöd till globala initiativ för att utveckla riktlinjer, rapporteringsverktyg & standarder Möjliggöra för samarbetsländers inflytande i standardiseringsprocesser gällande CSR Företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter Sida har ett ansvar att respektera MR genom de egna processerna: Integrera CSR-kriterier i samverkan & avtal med företag, utlånings- garanti och upphandlingsprocesser Samarbetspartner ska stödja, sträva efter att följa & kommunicera OECD:s riktlinjer samt Global Compact Sida kan även främja respekterandet av MR: Stödja utvecklingen av hållbara små- och medelstora företag i samarbetsländerna Samverka med företag för att stärka utvecklingseffekten av deras verksamhet (B4D) Alla parters ansvar att åtgärda överträdelser av mänskliga rättigheter Stödja konfliktlösningsmekanismer Stödja civila samhällets organisationer som kan granska företagens ansvar lokalt Stödja fackföreningar som kan främja grundläggande arbetsnormer Stöd till flerpartsdialoger med företag, myndigheter och civilsamhällesorganisationer för att förebygga eller hitta lösningar gällande missförhållanden 8

9 Näringsliv, demokrati och mänskliga rättigheter Företag är viktig källa till investeringar och skapande av arbetstillfällen och marknader kan vara effektiva medel för att fördela knappa resurser, skapa ekonomisk tillväxt, minska fattigdomen, stärka rättsstaten och därigenom bidra till förverkligandet av ett brett spektrum av mänskliga rättigheter. Men marknader fungerar optimalt och kan fördela resurser effektivt endast om de omges av fungerande regelverk och institutioner. Dåligt fungerande marknader kan i annat fall utgöra stora risker för samhället och näringslivet självt genom att underminera grunderna för hållbarhet. Mest utsatta är utvecklingsländer och länder utsatta för konflikt. FN:s ramverk Skydda, respektera och åtgärda har sin utgångspunkt i det ökade gapet mellan påverkan från ekonomiska krafter och kapaciteten hos samhällen att hantera de negativa effekterna av dessa. Denna oförmåga till reglering som bland annat uppstått genom globaliseringen, öppnar för oansvarsfullt handlande utan tillräckliga påföljder för företag. Arbetsrättsliga frågor i producentländerna utgör idag centrala utmaningar för företag att hantera. De tre pelarna i FN:s ramverk är ämnade att ömsesidigt förstärka varandra och har som mål att överbygga gapet och skapa ett system som bidrar till att de mänskliga rättigheterna upprätthålls. 21 Vad gäller arbetsrättsliga frågor är utgångspunkten ILO:s kärnkonventioner om grundläggande arbetsvillkor som behandlar frågor kring barn- och tvångsarbete, rätten till reglerad arbetstid och rätten att organisera sig. 22 Lika viktigt som att främja ansvarstagande inom näringslivet är att stödja arbete som på olika sätt uppmärksammar och motverkar företag som agerar oansvarsfullt. En central utgångspunkt i arbetet med att stödja demokratiseringsprocesser är strävan att identifiera potentiella förändringsaktörer i form av organiserade eller enskilda demokratiska oppositionella krafter eller försvarare av mänskliga rättigheter. Sida kan, med rättighetsperspektivet i fokus, samarbeta med demokratiskt inriktade förändringsaktörer på global, nationell, regional och lokal nivå inom bland annat offentlig sektor, det civila samhället, politiska partier, universitet, media, kulturliv och privatsektorn med målet ökad demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Antikorruption Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet korruption men Sida definierar korruption som ett missbruk av förtroende, makt, eller position som medför otillbörlig vinning Det innebär stort hinder för hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling, 21 Promotion and protection of all human rights, civil, political, economic, social and cultural rights, including the right to development. Protect, Respect and Remedy: a Framework for Business and Human Rights. John Ruggie, ILO:s åtta kärnkonventioner samlas i ILO:s deklaration "Fundamental Principles and Rights at Work" från Se eller 9

10 fungerande rättsstat samt demokratiskt samhällsskick. Korruption har en mängd negativa effekter på samhällen eftersom det underminerar demokratin och upprätthållandet av lagar, stör marknadsmekanismerna och leder till överträdelser av mänskliga rättigheter. Fenomenet återfinns i alla länder i olika utsträckning men det drabbar människor i fattigdom värst bl.a. eftersom det undergräver möjligheterna för stater att fördela grundläggande resurser. Både privat och offentlig sektor kan vara orsak till korruption. För näringslivet och enskilda företag innebär det enorma effekter eftersom det hindrar fri konkurrens och innebär rättsliga risker och skadar företags anseende. Dessa effekter erkänns i FN-konventionen mot korruption 23 som ligger till grund för Global Compacts och OECD:s antikorruptionsprinciper. Sida arbetar mot korruption på fyra nivåer: 1) Etik och integritet genom hela organisationen 2) System och aktioner som försäkrar effektiv användning av svenska biståndsmedel 3) Strategiskt arbete till stöd för samarbetsländers och samarbetsorganisationers eget antikorruptionsarbete 4) Deltagande i globalt anti-korruptionsarbete och internationell samverkan. Ekosystemen och ökade klimatrisker Hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem samt effektiv hantering av risker och möjligheter ökar möjligheterna till en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd. Klimatfrågan är den enskilda miljöfråga som under senare år fått störst uppmärksamhet. Utsläppen måste radikalt minska för att begränsa temperaturökningen och undvika stora allvarliga, globala konsekvenser för människor, ekonomier och ekosystem. Klimatfrågan utgör en mycket stark drivkraft för innovation inom breda delar av näringslivet. Den ökade frekvensen av klimatrelaterade naturkatastrofer som stormar, översvämningar och torka innebär redan idag stora påfrestningar för framför allt fattiga kvinnor och män i utvecklingsländer. Näringslivet har stor möjlighet att främja lokal anpassningsförmåga till förändrade och mer varierande väderförhållanden, och ett ansvar för att bidra till riskreducerande inklusive konfliktbromsande åtgärder i bredare mening. Fungerande ekosystem, som tillhandahåller de ekosystemtjänster 24 som bidrar till en diversifierad försörjning, är en central komponent för att stärka motståndskraften hos människor i fattigdom, och också för att minska koldioxid i atmosfären och bidra till stärkt anpassningsförmåga mot den klimatförändringen som sker. Flera av jordens viktiga ekosystemtjänster är utsatta för stor påfrestning, vilket kommer påverka mänskligt välbefinnande men också i hög grad näringslivet. Detta innebär att näringslivet i allt större utsträckning engagerar sig av egenintresse i precis de frågor som rör kärnan i utvecklingsagendan. Eftersom företag är beroende av fortsatt fungerande ekosystem tvingas de se över egen och andras påverkan på de ekosystemtjänster som de är beroende av och även 23 United Nation Convention on Anti-Corruption (UNCAC) Ekosystemtjänster är de funktioner som naturen tillhandahåller som är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad: t ex fisk, genetisk material, bioenergi, pollinering, luft- och vattenrening och foder. 10

11 beakta klimatrelaterade risker (översvämningar, torka och dess påverkan på produktion och distribution). Framförallt öppnar omställningen för stora möjligheter exempelvis genom nya marknader, nya behov och nya former av finansiering som kan bidra till långsiktig lönsamhet och värdeutveckling för företag. 25 Sida behöver både skapa förutsättningar för och ställa höga krav näringslivet, som har en viktig roll när det gäller att uppnå det långsiktiga målet; väl fungerande ekosystemtjänster, såsom ren luft, vatten och jordbruksmark samt minskad klimatpåverkan. Dessa utgör i sin tur grundläggande förutsättningar för såväl företagens överlevnad som långsiktig ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning. Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling Jämställdhet är både ett mål i sig och en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling. Stärkande av kvinnors ekonomiska situation har positiv påverkan på generell fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Det är därför centralt att denna aspekt stärks i CSR-sammanhang där den sällan uppmärksammas. Lika möjligheter till anställning med bra arbetsvillkor för kvinnor och män oavsett sexuell läggning är ett grundläggande mål. I det perspektivet kan Sida stärka kvinnors möjlighet och kapacitet att organisera sig, exempelvis i form av särskilda intresseorganisationer som affärs- och entreprenörskapsnätverk. Vidare är det viktigt att stärka kvinnors yrkeskunskaper för att tillexempel öka förutsättningarna för kvinnor att få en trygg anställning. Kvinnors möjlighet att kombinera betalt arbete med familjeliv är också viktig förutsättning för stärkandet av kvinnors roll i utveckling. Sida kan bidra till att skapa förutsättningar för CSR som inkluderar jämställdhetsdimensionen och som kan vara verktyg för att undanröja hinder för strukturell könsdiskriminering på arbetsmarknaden och kvinnors entreprenörskap. 25 Millenium Ecosystem Assessment, Eco-system and human well-being: Synthesis, Millenium Ecosystem Assessment, Eco-system and human well-being: Opportunities and risks for business arising from ecosystem change. 11

12 2.1 Skydda Stater har skyldighet att skydda och förebygga överträdelser mot mänskliga rättigheter genom bland annat lagstiftning. Sida utvidgar skyddsansvaret till att även avse miljö, arbetsrätt, antikorruption och jämställdhet. Centralt för arbetet är att främja en bra miljö för ansvarstagande affärsverksamhet i utvecklingsländer. Som med allt utvecklingssamarbete är det givetvis viktigt att insatser dels är beroende av och anpassade till lokal kontext och dels att åtgärder baseras på behov och efterfrågan hos målgruppen. Under ansvaret att skydda har Sida även en roll att, i samverkan med aktörer som UD:s Globalt Ansvar 26, stödja utveckling och spridning av kunskap om grundläggande normer och principer såsom; FN:s Global Compact, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Global Reporting Initiative, samt ISO:s standard för socialt ansvar. (Se initiativ, verktyg och riktlinjer i bilaga 2). Sida kan bidra till den globala dialogen och försöka påverka andra länder och internationella institutioner att ta ett större ansvar när det gäller utmaningarna inom mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet och antikorruption. I samarbetsländerna Transparency International är mottagare av Sidastöd och bidrar samtidigt med metodutveckling och internationellt påverkansarbete. CSR kan integreras i arbetet med privatsektorarbetet inom ramen för Sidas partnerskapsavtal med ILO. Sida kan ha en faciliterande roll och stärka förvaltningsstrukturer inom relevanta områden för att hjälpa utvecklingsländers regeringars förmåga att skydda de mänskliga rättigheterna, miljön, arbeta för jämställdhet och mot korruption. Sida kan stärka utveckling, implementering och kontroll av gällande lagar och riktlinjer genom att: Stödja kapacitetsutveckling för regeringarna i samarbetsländerna. Till exempel hjälp med att översätta mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsnormer, jämställdhet och internationella principer om miljö till nationell lagstiftning. I policydialoger samverka med företag för att nå gemensamma utvecklingsmål. Stödja samarbetsländernas kapacitet att främja lika villkor på, och tillgänglighet till arbetsmarknaden för kvinnor och män. Stärka kapaciteten i de politiska tillsynsmyndigheterna. Till exempel stöd för antikorruptionsarbete och miljömyndigheter. 26 Globalt Ansvar är policyskapande organ på UD, regeringskansliet och står för utformning av färdriktning för politiken gällande CSR och främjande av mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, miljö samt antikorruption baserat på principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer. Globalt Ansvars syfte är att vara en plattform för olika aktörer som arbetar med företags sociala ansvar. 12

13 Utgöra stöd för samarbetsländerna i deras utveckling av upphandlingsstrategier. Policyer och praxis för offentlig upphandling kan exempelvis inkludera CSR-kriterier vilka bidrar till förbättrade produktionsmönster och utvecklingseffekter. Utgöra ett stöd för samarbetsländerna att minska korruptionsriskerna. Stödja inrättande av en nationell ombudsman (till exempel som en del av reformprogram för rättsväsendet). Stärka mekanismer för ökad transparens och förvaltning av intäkter så att utländska direktinvesteringar kan attraheras och så att investering i social och ekonomisk utveckling sker. Öka medvetenheten i förvaltningen i samarbetsländerna kring rättigheter och normer som ILO: s kärnkonventioner, OECD: s riktlinjer för multinationella företag, Global Compacts principer, Global Reporting Initiative och ISO Investera i ledarutvecklingsprogram och andra former av utbildning för tjänstemän och politiker. 13

14 På global nivå och i Sverige Inom ramen för ansvaret att skydda mot icke ansvarsfullt beteende inom näringslivet, har Sida en roll att främja aktiviteter med syfte att stimulera kunskap, förståelse och efterlevnad av grundläggande principer kring mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, antikorruption, jämställdhet och miljö. Utgångspunkten är internationella normer som slår fast en miniminivå kring vilken majoriteten av världens länder har enats, för att minska risk för protektionism. Sida bör bevaka effekterna av CSR-agendan och de ökade krav som den medför på företag internationellt och i samarbetsländerna. Sidas additionella roll är att säkra och bevaka utvecklingsperspektivet och att konsumenters och företagens agenda balanseras med fattiga människors behov. Ett samarbete mellan Utrikespolitiska Institutet och Sida inleddes under 2010, med en referensgrupp för att undersöka samarbetsformer för konflikthantering för näringslivsaktörer. Gruppen har bestått av aktörer från näringsliv, näringslivsorganisationer, representanter ur det civila samhället m.fl. Sidastöd har möjliggjort utvecklingsländers deltagande i processen för att utveckla ISO Stöd till Global Reporting Initiative är ett sätt att möjliggöra för fattiga människor att påverka internationella standarder. Sida kan skapa förutsättningar för företagsansvar genom att: Stödja internationella och regionala civilsamhällesorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, jämställdhet, antikorruption och miljö i syfte att identifiera gap i nuvarande system, samt åtgärder när det gäller företagsansvar. Stöd till näringslivsorganisationer, fackliga organ och NGOs som kan agera så kallade watchdogs och/ eller medlare. Ge stöd till globala initiativ för att främja företagsansvar och utveckling av riktlinjer, rapporteringsverktyg och standarder. Ge stöd till studier om hur olika politikområden kan innehålla främjande av företagsansvar. Bidra till att de kravsystem som upprättas på global nivå beaktar fattiga länder och fattiga människors behov och perspektiv. Ge stöd till utvecklingsländernas deltagande i utvecklingen av internationella standarder. Inkludera och möjliggöra för fattiga människor att påverka internationella ramverk. Stödja organisationer som granskar svenska företags verksamhet (och internationella eller utländska företag), för att trycka på för aktivt agerande och mer ansvarstagande. 14

15 2.2 Respektera Sida har dels ett ansvar att i de egna processerna respektera mänskliga rättigheter och övriga sociala och miljöaspekter samtidigt som myndighetsrollen gör det möjligt att underlätta för företag och organisationer att respektera och agera ansvarsfullt. Sida kan påverka hur företag agerar genom att främja hållbara företag och organisationer i bemärkelsen minskad negativ påverkan från företagens verksamhet, det vill säga påverka hur företagen agerar. Det kan ske genom att ställa krav på samarbetsparter i upphandlingssituationer 27, i avtal med och i samverkan med företag. Sida kan även verka för att utöka ansvaret att respektera mänskliga rättigheter till att innefatta proaktivt ansvarstagande från näringslivet som bidrar till fattigdomsminskning och hållbar utveckling, vilket handlar om att påverka vad företagen gör. Den utvecklingen kan Sida främja bland annat genom strategisk samverkan med företag genom programmet Business for Development, B4D. I programmet betonas att biståndet kan dra nytta av företag i dess roll som leverantörer, dialogpartner och aktörer. En viktig aspekt i ett utvecklingsperspektiv är den roll proaktiva företag kan spela genom att respektera eller överträffa lagstadgade krav i länder där nationell lagstiftning gällande miljö, arbetsrätt, korruption och mänskliga rättigheter är svag eller inte tillämpas. Att förlita sig på enskilda företags uppförandekoder och likande är dock otillräckligt inte minst då proaktiva företag kan drabbas av betydande konkurrensnackdelar på kort sikt. Normer för CSR kan vara verktyg för att uppmärksamma detta problem och arbeta för effektivare regleringar från staters sida, kunskapsspridning och bättre efterlevnad från företagens sida. Förväntningarna på företag och organisationer Business for Development (B4D) innehåller en rad program och strategier för samverkan med näringslivet. Till exempel stöd till företagsaktiviteter som aktivt har som syfte att arbeta för biståndsmålen som Sida s Public Private Partnership Programme, stöd till innovativa lösningar mot fattigdom genom programmet Innovations Against Poverty och socialt entreprenörskap. CSR-kompassen är ett verktyg för offentliga upphandlare som vill ställa sociala krav i leverantörskedjan. Innehåller råd, fallstudier, och mallar. Företags och organisationers 28 skyldighet att respektera mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsaspekter innebär att de ska agera förebyggande och genomföra riskbedömningar för att undvika överträdelser av andras rättigheter. Utöver att agera i enlighet med nationella 27 Lagen om offentlig upphandling (LOU) uttrycker sedan 2010 att: Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. I Policy för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete nämns särskilt att Sverige bör stödja användningen av miljö- och sociala krav i inom den offentliga upphandlingen och i upphandling inom multilaterala organisationer. Även i handlingsplanen för agerande på upphandlingsområdet i de internationella finansinstitutionerna, FN och EU, lyfts vikten av hållbara upphandlingar med sociala och miljökrav. 28 Både företag och organisationer kan arbeta systematiskt med CSR, i riktlinjerna beskrivs förväntningar på företag men kan gälla alla typer av organisationer. 15

16 lagar, förväntas företagens att respektera mänskliga rättigheter och övriga internationellt vedertagna principer när nationella lagar saknas eller är bristfälliga. Detta är grundläggande förväntning på alla företag i alla situationer samt fastlagt i stort sett alla frivilliga initiativ och ingår som krav i internationella instrument som ILO:s Tripartitedeklaration, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compact. Även om många stora företag idag har system för hur mänskliga rättigheter och miljöhänsyn respekteras och införlivas i verksamheten har majoriteten av näringslivsaktörer och organisationer fortfarande långt kvar till ett systematiskt arbete med dessa frågor. Enligt FN:s ramverk är en förutsättning för CSR inom ett företag att det finns en ordentlig process där företaget blir medvetet om, kan förebygga och uppmärksamma negativ social eller miljömässig påverkan. På liknande sätt som företag gör bedömningar av finansiella och rättsliga risker samt även i större utsträckning för miljörisker förväntas organisationer och företag göra konsekvensbedömningar för social påverkan och risk för överträdelser av mänskliga rättigheter. Processen Företag och organisationer förväntas hantera ett antal kärnområden systematiskt och implementera uppföljningsmekanismer för hanteringen. Företag kan till exempel bekräfta sitt åtagande genom att anta en policy, uppfylla internationellt vedertagna principer som Global Compact och OECD:s riktlinjer genom att översätta dem till praktisk handling inom sin påverkanssfär 29, inklusive och inte begränsat till uppförandekoder, förvaltning, kontroll och rapporteringssystem. Processen inkluderar därmed fyra områden: Policy: Företaget bör anta en policy i enlighet med vedertagna internationella normer; Konsekvensanalyser: Företaget bör utföra konsekvensanalyser för påverkan från deras verksamhet; Integration: Principerna bör integreras i hela företaget; Se bilaga 2 och Sidas hemsida för exempel och länkar till organisationer och initiativ. Uppföljning: Företaget bör ha ett system för övervakning och revision för att kunna följa sina resultat inom områdena löpande. Rapportering av resultat kan ske i samband med årsredovisning exempelvis i enlighet med GRI:s ramverk för hållbarhetsrapportering. 29 Begrepp som definierar ramarna för ett företags ansvar. Inflytandesfären bör fastställas i dialog med dem som berörs av företagets arbete, varför intressentbegreppet är grundläggande i CSR-diskussioner. Alla aktörer i företagets värdekedja kan omfattas. 16

17 Intressentrelationer En förutsättning för att bli medveten om en verksamhets effekter på omgivningen är att kommunicera med berörda parter. Ett nyckelbegrepp inom CSR är därför intressentdialog. Dialog med företagets eller organisationens intressenter möjliggör för företaget att få kunskap om omvärldens förväntningar och kan förhålla sig till dessa vilket i bästa fall leder till ömsesidiga vinster, såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Sidas ansvar att respektera i sin egen verksamhet Begreppet Corporate Social Responsibility har utvecklats i fråga om vilken typ av organisationer som avses. Begreppet Social Responsibility, som ISO-standarden för socialt ansvar valt, avser alla organisationer inte enbart näringslivsaktörer. Enligt det perspektivet är det naturligt att se att Sida har ett ansvar att leva upp till principerna i egenskap av myndighet. Dessutom öppnar detta för möjligheten att i framtiden applicera principerna på alla typer av organisationer som Sida samverkar med. Sida ska främja respekterandet av mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet, jämställdhet och antikorruption genom att föregå med gott exempel inom den egna organisationen och dess processer, såsom i insatsbedömningar, i anställningsvillkor, upphandlingar, lokala partners villkor och resor, men även genom att främja detta i samarbetsländerna. I Sidas miljöledningssystem 30 har Sida utvecklat och förtydligat sina målsättningar och åtaganden på miljöområdet. Grundläggande för samverkan av alla former är att Sida ställer höga krav på de organisationer och företag Sida väljer att samverka med I enlighet med kraven i Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907) har Sida ett miljöledningssystem som beaktar såväl indirekta effekter (effekter av verksamheten) som direkta effekter (personalens resor, energianvändning mm) 31 I strategin för kapacitetsutveckling och samverkan anges att principer för hållbart företagande och Global Compact är viktiga utgångspunkter för samverkan med näringslivet. 17

18 I de egna processerna kan Sida: Följa och visa engagemang för internationellt vedertagna normer samt visa öppenhet för extern granskning. Ha Global Compacts principer som utgångspunkter för arbetet och vad gäller miljöaspekter utgå från miljöledningssystemet. Investera i utbildning kring företagsansvar och sektorsövergripande partnerskap, i synnerhet för Country Directors när det gäller olika aspekter av företagsansvar, exempelvis problematik kring mutor och korruption. Erbjuda en plattform för utveckling av nya partnerskap mellan näringslivet, staten och det civila samhället. Landteamen kan söka synergier och samarbetsformer mellan privat, ideell och statlig sektor för att öka utvecklingspotentialen i samarbetsländerna. Bistånds- och samarbetsinsatser I alla insatsbedömningar säkerställa att adekvata konsekvensbedömningar görs för att identifiera och hantera risker och påverkan inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, korruption, ekonomisk utveckling samt övrig social påverkan. Biståndsavtal, avtal med myndigheter, stater och multilaterala organisationer kan innehålla hänvisning till vedertagna principer för att uppmuntra till CSR även inom organisationer och myndigheter. ISO:s standard för socialt ansvar riktar sig även till sådana aktörer. Vid bidrag till multilaterala organisationer kan möjligheterna att ställa krav genom avtal vara begränsade då dessa avtal ofta baseras på centralt framförhandlade mallar som endast erbjuder små möjligheter till anpassning i de enskilda fallen. Sträva efter att inkludera Ekvatorprinciperna i utlånings- och garantiprocesser. Exempelvis bör Sida ställa krav på att finansinstitut som Sida ställer garantier till ska vara anslutna till Ekvatorprinciperna eller arbeta i enlighet med dessa. Upphandlingar Använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att stärka utvecklingseffekten av varor och tjänster som Sida upphandlar. CSR-krav och krav på grön upphandling bör därför integreras i upphandlingsprocesser, med beaktande av proportionalitetsprincipen 1. 1 Proportionalitetsprincipen innebär att den upphandlande myndigheten inte får ställa högre krav på leverantören än som erfordras för att uppnå syftet med den enskilda upphandlingen. De krav som ställs måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Kraven som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Kraven får inte vara godtyckliga eller osakliga. 18

19 Global Compacts principer FN: s Global Compact uppmanar företagen att anamma, stödja och implementera, inom sin påverkanssfär, en uppsättning grundläggande värderingar. Företag förväntas inkorporera principerna i sin företagsstrategi och arbeta för att principerna blir en del av företagskulturen i det dagliga arbetet, åta sig att offentligt stå upp för principerna samt i sin årsrapport redogöra för hur de stödjer och arbetar för Global Compact och initiativets tio principer. Mänskliga rättigheter 1. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och 2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor 3. Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; 4. Avskaffa alla former av tvångsarbete; 5. Avskaffa barnarbete; och 6. inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning. Miljö 7. Företag ombeds att anta förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem; 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Korruption 9. Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Övriga internationella normer för företagsansvar Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD:s, riktlinjer för multinationella företag beskriver detaljerat vad som förväntas av företag. International Organization for Standardization, ISO:s standard för socialt ansvar, ISO är en vägledande standard som är applicerbar på alla former av organisationer med sju kärnområden; arbetsvillkor, miljö, mänskliga rättigheter, organisationsstyrning, konsumentfrågor, lokalsamhällesutveckling och rättvis verksamhetsutövning. International Labor Organisation, ILO:s, kärnkonventioner anger fundamentala rättigheter i arbetslivet. Global Reporting Initiative, GRI. Internationellt rapporteringssystem för hållbarhetskommunikation. 19

20 OECD:s riktlinjer för multinationella företag Riktlinjerna utgörs av ett 40-tal sidor med utförlig vägledning inom nedanstående områden. De vänder sig även till mindre företag även om dessa inte har samma kapacitet som större. Allmänt Respektera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas fortbildning. Offentlighet Ge god information om sin verksamhet och sina produkter och tjänster, såväl finansiell som annan. Anställningsförhållanden Respektera de anställdas fackliga rättigheter, samarbeta på olika sätt med de anställdas representanter och motarbeta barnarbete. Informera om och lindra negativa konsekvenserna av nedläggningar. Miljö Sträva efter kontinuerlig förbättring. Skydda miljö, hälsa och säkerhet till exempel genom miljöledningssystem och att tillämpa försiktighetsprincipen. Utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan olämplig miljöpåverkan. Korruption Inte ge mutor, främja öppenhet och de anställdas medvetenhet om företagets policy mot mutor. Konsumentintressen Ge information om produkter till konsumenter och etablera rutiner för att lösa konsumenttvister. Vetenskap och teknik Sträva efter att överföra teknik och kunskap till värdlandet. Konkurrens Inte samarbeta med konkurrenter så att konkurrensen begränsas. Beskattning Bidra till de offentliga finanserna i värdlandet genom att förse myndigheter med relevant information och betala skatter i tid. 20

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Inledning Vattenfall tillhandahåller energi för dagens samhälle och bidrar till morgondagens energisystem. Vi åtar oss att bedriva vår affärsverksamhet i enlighet

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

September 2015. SMHIs UPPFÖRANDEKOD

September 2015. SMHIs UPPFÖRANDEKOD September 2015 SMHIs UPPFÖRANDEKOD SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle,

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens innehåll BAKGRUND...3 Stena Metallkoncernens åtaganden... 4 Förhållande till kunder och andra aktörer... 4 Förhållande till

Läs mer

1. Övergripande synpunkter

1. Övergripande synpunkter ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Leif Isaksson/MS 2016-06-27 20160228 ERT DATUM ER REFERENS 2016-05-20 UD2016/09273/IU Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm LOs yttrande över

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens uppförandekod 1 Bakgrund Den familjeägda Stena Metallkoncernen skapar arbetstillfällen och ger samhället mervärde genom att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners

Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners EX CEL L EN CE I N H O T EL O W N ERS H I P & O P ERAT I O N S Stockholm, 2016-05-03 Version: 1.1 Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners Pandox AB (Publ.) Org.no. 556030-7885 Box 15, 101

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners

Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners Pandox Excellence in hotel ownership & operations Denna Uppförandekod för Affärspartners antogs av styrelsen för Pandox Aktiebolag (publ) (Org.nr 556030-7885)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD

ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD Electrolux policyförklaring Electroluxkoncernen strävar efter att vara det bästa vitvaruföretaget i världen, såsom vi uppfattas av kunder, anställda och aktieägare. En del av denna

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Uppförandekod. Inledning. Tillämpning och efterlevnad. Av styrelsen fastställd uppförandekod Ägare: Ilija Batljan, VVD

Uppförandekod. Inledning. Tillämpning och efterlevnad. Av styrelsen fastställd uppförandekod Ägare: Ilija Batljan, VVD Av styrelsen fastställd uppförandekod 2012-03-05 Ägare: Ilija Batljan, VVD Uppförandekod Inledning Rikshem ska agera på ett ansvarsfullt sätt. Alla människors lika värde, den enskilda människans frihet

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 10.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

UN GLOBAL COMPACT. Communication on Progress 2014

UN GLOBAL COMPACT. Communication on Progress 2014 UN GLOBAL COMPACT Communication on Progress 2014 VÅRT FORTSATTA STÖD Jag kan med stolthet meddela att Water Company ger sitt fortsatta stöd för United Nations Global Compacts tio principer gällande Mänskliga

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

CR-ramverk för Ratos innehav

CR-ramverk för Ratos innehav CR-ramverk för Ratos innehav Implementerat under 2011 120304 CBL 1 Ledningsstruktur och styrning av CR-arbetet Nivå 1 (grundläggande) Ansvaret för styrning av CR-frågor hos företagsledningen Rutiner finns

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKODEN ÄR FASTSTÄLLD AV LKAB:S STYRELSE AUGUSTI 2013 2 Uppförandekod för LKAB Värderingar FN:s Global Compact FN:s Global Compact är det globala näringslivets upprop

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Nya EU-direktiven DIREKTIV 2014/24/EU (LOU) DIREKTIV 2014/25/EU (LUF) DIREKTIV 2014/23/EU (Koncessioner) Nya EU-direktiven Offentlig upphandling ges en framträdande roll i Europa 2020-strategin, som ett

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016. Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Affärsetik... 2 3. Arbetsetik...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer