Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson"

Transkript

1 Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson Under de senaste åren har företagens samhällsansvar kommit att diskuteras och uppmärksammas med allt större intensitet. En genomgång av artiklar i den ledande europeiska affärstidningen, Financial Times visar att medan temat nästan inte alls fick något utrymme i tidningen på 1980-talet återfinns under de senaste åren artiklar om företagens samhällsansvar snart sagt varje vecka 1. Särskilda temaserier har skrivits och tidningen har både arrangerat konferenser och givit ut böcker om det som kommit att få den allmänna beteckningen Corporate Social Responsibility, eller helt enkelt bara CSR. Motsvarande bild av ett nästan explosionsartat ökat intresse framträder också på andra håll. En sökning på Google på termen Corporate Social Responsibility gav häromdagen drygt sju miljoner träffar. Flertalet stora företag har på sina hemsidor infogat rubriken Corporate Social Responsibility och såväl frivilligorganisationer som stater och stora internationella organisationer till exempel FN och EU har formulerat program för företagens samhällsansvar. Det är alltså knappast någon tvekan om att vi kan tala om en framväxande global trend kring företagens samhällsansvar: men varför och hur har denna trend utvecklats och vad får den för betydelse för företagens aktiviteter och för företagens roll i samhället? 2 En förklaring till CSR trendens tillväxt, menar jag, är att det faktiskt är mycket oklart vad den står för och i vems intresse den drivs vad det är för problem den söker åtgärda. Som fallet så ofta är har oklarheten visats vara lockande; också de som tycks ha helt olika intressen och olika förväntningar kan forma allianser, samsas och samlas under samma etikett. Det är just oklarheten - den mångtydiga betydelsen av CSR - som delvis förklarar den breda uppslutningen. Oklarheten förklarar även varför många blir besvikna på initiativ och resultat och den förklarar spänningar och konflikter också bland dem som tror sig arbeta för samma sak. Våra studier av de många initiativ, aktiviteter och organisationer som bildar och driver CSR visar att rörelsen snarast kan beskrivas i form av tre sammanflätade trender, var och en driven av olika intressen och olika grupperingar 3. Rörelsen innebär för det första av en ökad granskning och reglering av företagen, drivet av ett ifrågasättande just av företagens agerande och ansvar. För företagen handlar det om att återupprätta förtroendet hos allmänhet, kunder och investerare. Trenden innebär en ökad insyn och kan beskrivas innebära mer offentlighet och mer offentlig kontroll över det privata. Men CSR bygger samtidigt faktiskt på vad som kan tyckas det motsatta där företagen, på grund av sin storlek och styrka, förväntas ta ett större ansvar för samhällens utveckling. Stater och mellanstatliga organisationer har vänt sig till företag för bistånd till global utveckling. Vi kan här beskriva det så att 1

2 trenden innebär en förskjutning av uppgifter och ansvar från det offentliga till det privata, framförallt genom ökade inslag av privata företag i biståndsverksamhet och global utveckling. För det tredje kan trenden framförallt ses som driven av just media, konferensarrangörer och konsulter en managementtrend bland andra. En trend som kanske främst handlar om att konsulter, konferensarrangörer och media sökt nya begrepp och modeller att uppmärksamma, sprida och sälja men där det mesta i praktiken förblir oförändrat. Alltså: samma trend men med tre olika centrala drivkrafter, centrala intressen, problem och konsekvenser (1) en utökad granskning och reglering av företagens sociala ansvar, (2) företags bidrag till staters och frivilligorganisationers verksamhet och bistånd och (3) en managementtrend framdriven av konsulter, affärstidningar och utredningsinstitut. Jag skall kort beskriva var och en av dessa trender och jag skall peka på de olika innebörder och konsekvenser som ligger i dessa. CSR trend typ 1: en utökad granskning och reglering av företagens sociala ansvar Diskussioner och kritik av företagens etik och ansvar för miljö och samhällsutveckling är inte någon ny företeelse utan har uttryckts i olika sammanhang genom åren. Under senare tid har denna diskussion dock tagit ny fart, inte minst i spåren av ett antal miljökatastrofer och skandaler, avslöjade etiska övertramp av företagare och uppmärksammade fall av barnarbete, företags brott mot mänskliga rättigheter, fackföreningsförbud etc. I tider när anti-globaliseringsrörelsen mobiliserats samtidigt som företag allt mer marknadsför sig genom så kallad branding det vill säga där varumärket är det viktiga marknadsföringsmedlet blir det angeläget för företagen att svara mot den uttalade kritiken och att återskapa eller upprätthålla ett gott anseende. Det har funnits en lång tradition från såväl nationella som internationella organ att söka reglera företagens agerande i samhället. Mellanstatliga organisationer, till exempel OECD, har utarbetat riktlinjer där företagen uppmanas att ta sociala, miljömässiga och mänskliga rättighetshänsyn. På talet utvecklade FN internationella koder för multinationella företag mot vilka man avsåg att granska företagen i syfte att ge råd till stater för vidare hantering av relationer och eventuella regleringar. Under de senaste decennierna har dock FNs relationer gentemot de multinationella företagen förändrats. Istället för att utveckla en oberoende granskning och stödja staters reglering och styrning av transnationella företag, utvecklades inom FN en direkt dialog med de multinationella företagen. År 1999 presenterade Generalsekreterare Kofi Annan, vid World Economic Forums möte i Davos det så kallade Global Compact initiativet. Han uppmanade världens multinationella företag att efterleva och sprida sociala, mänskliga och miljömässiga rättigheter. Företagen uppmanades att deklarera sitt stöd för nio principer 2

3 hämtade från FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, ILO:s standarder för arbetares rättigheter och Riokonventionen rörande miljöfrågor. I somras kompletterades listan av principer med en tionde som handlar om anti-korruption. Omkring 1500 företag är idag med i Global Compact. Dessa företag har förbundit sig att årligen rapportera vad de gjort i syfte att utveckla ett socialt, mänskligt och miljömässigt ansvar i det egna företaget, i samverkan med sina företagspartners och i samverkan med såväl regeringar som frivilligorganisationer runt om i världen. Global Compact utgör vad många som forskat kring samhällets omreglering karaktäriserat som mjuk reglering 4. Mjuka regleringar har blivit en vanligare form för samhällsstyrning. Det rör sig om standarder, koder, riktlinjer, rapporteringskrav, granskning och revision. Mjuka regleringar kännetecknas av att de är frivilliga att följa, direkta rättsliga sanktioner saknas och de lämnar stort utrymme för den reglerade att själv översätta reglerna till den egna verksamheten. Det är en reglerad självreglering. Eftersom reglerna är frivilliga krävs att de förankras bland dem som skall regleras att de uppfattas som värdefulla, viktiga och vettiga. Kring Global Compacts regelverk har just för att mobilisera medlemmar och andra, en rad konferenser och nätverksaktiviteter byggts upp och kring initiativet har ett mycket stort nätverk av organisationer bildats. Stora ambitioner läggs också på att visa att det faktiskt kan vara både förenligt med företagens grunduppdrag och lönsamt att aktivt arbeta för ett ökat socialt ansvar. Utöver Global Compact har en rad nya standarder, uppförandekoder, granskningsprocedurer och överenskommelser om företagens etiska, miljömässiga och sociala ansvar utvecklats. I Sverige har, som vi kunnat läsa i tidningarna under senare veckan, förtroendekommissionens utvecklade uppförandekod för företag kommit att utformas just i hög grad som ett reglerat själreglerande system. FNs Global Compact utgör något av en ryggrad i det framväxande mjuka regelverket som rör CSR. Det är frivilligt och inga sanktioner annat än symboliska kan direkt följa för dem som väljer att inte följa uppsatta och överenskomna principer eller rutiner. FN kan inte tvinga företag att agera på visst sätt. Många av Global Compacts medlemmar har också en ganska avspänd inställning till sitt medlemskap. De tycks ta relativt lätt på löftet att regelbundet rapportera. Nu kanske det inte heller skall ses som det centrala i det utvecklade regelverket. Idén är snarare att bidra till uppbyggnaden av en medvetenhet om frågorna och att nya normer skall spridas som ringar på vatten. Förhoppningen är att trenden skall breda ut sig så att det ur legitimitetssynpunkt blir viktigt för företagen att visa upp att man följer de uttalade 3

4 normerna. Regleringen bygger på att parterna i nätverket utövar en ömsesidig kontroll och påverkan på varandra. Här blir media och obeorende organisationer centrala, som frivilligt tar på sig att granska att företagen verkligen lever upp till sina löften. Mekanismen är att de som inte följer normerna skall kunna pekas ut som mindre ansvarstagande: och de kan bli föremål för name and shame. En andra förhoppning är att tillämpningen av andra regelverk rörande företags marknadsföring, ägande med mera skall ta intryck av och ta hänsyn till de normer som betonas i initiativet. Så har också skett. Jag nämnde mångfalden standarder och koder. Ett annat exempel rör svenska stora institutionella placerare som prenumererar på granskningstjänster för att undvika placering i företag som bryter mot internationella konventioner samma konventioner som Global Compacts principer byggts på. Jag har beskrivit CSR typ 1 som en trend driven av kritik mot företag och av en mobilisering bland såväl stater som en rad oberoende organisationer och media att granska och bevaka företagens samhällsansvar. För företagen gäller att som svar utveckla egna rapporterings- och bevakningssystem för att svara mot de ökade offentliga kraven. Trenden kan utryckas som en förskjutning mot mer offentlighet också i den privata sfären. CSR trend typ 2: Företagsstött bistånd Global Compact utgör inte bara en form av mjuk reglering av företag. Med Global Compact uppmanade Kofi Annan också företagen att aktivt sprida de fastställda normerna till andra företag. Vidare uppmanas företagen att forma partnerskap och allianser med företag, stater och frivilligorganisationer, till exempel i kamp mot värdens fattigdom och farsoter och för att bistå vid uppbyggnadsarbete efter katastrofer. Ett av många initiativ som tagits i spåren av Global Compact är den svenska statens Globalt ansvar. Liksom i Global Compact uppmanas här företagen inte bara att följa, utan också sprida normerna kring etik, socialt ansvar och miljö. Antalet partnerskap mellan företag, statliga enheter, internationella organisationer och frivilligorganisationer har expanderat kraftigt. Såväl Världsbanken som FN och EU uppmanar till fler sådana partnerskap. På det här sättet söker stater, internationella organisationer och frivilligorganisationer stöd för att sprida normer och för att utveckla världen. Inte minst när det gäller bistånd till utvecklingsländer har stater och internationella organisationer sökt stöd hos företagen, och i länder där välfärdsstaten nedmonterats eller aldrig kommit att utvecklas tänks företagen träda in. I det amerikanska samhället är det snarast denna form av socialt ansvar som ofta diskuteras och betonas. Initiativ tas inte bara från stater och frivilligorganisationer, också företag tar initiativ till att stödja särskilda biståndsåtgärder och liknande: en sorts sponsoring som naturligtvis också den bland annat görs 4

5 i syfte att upprätthålla eller återupprätta anseende. Inte minst läkemedelsbolag som stundtals i allmänna debatten kraftigt kritiserats har svarat genom punktinsatser av biståndskaraktär. Här blir CSR inte nödvändigtvis något som genomsyrar hela företaget. Det handlar istället om enskilda och avgränsade projekt 5. CSR trenden and denna andra typ är i många stycken en variant av och fortsättning på en äldre tradition av välgörenhet, socialt stöd, bruksanda och filantropi. I det här perspektivet är CSR trenden inte primärt ett uttryck för kritik mot företag. Snarare handlar det om att stater och civilsamhällets organisationer vänder sig till de till mer resursstarka och kanske ibland effektivare och mer legitima företagen för bistånd. Flera multinationella företag har också en omsättning och en organisation som är mycket större och mer vidsträckt än många staters. Denna form för företags samhällsansvar är en fortsättning på och en konsekvens av den aktiva roll som stora företag spelat och spelar i den globala utvecklingen. CSR trenden bygger på och driver på en ökad företagsdominans, eller annorlunda uttryckt, en ökad betoning av det privata delvis på bekostnad av det offentliga. Här är krafterna som skapas genom trenden snarast sådana som ökar företagens inflytande och betydelse. CSR trend typ 3: en managementtrend Kraven på företag att följa och sprida mänskliga rättigheter, miljörätt och social rätt har också slagit rot hos och drivits av konsulter, media, konferensorganisationer och kan vi tillägga forskare. Studier av konsulter på området visar att många konsulter är ideologiskt motiverade att arbeta för en bättre värld. Men också andra till exempel de som gjort affärer av tidigare ledarskaps och organisationstrender, har utvecklat produkter och tjänster för företagens samhällsansvar 6. För kommersiella aktörer handlar det om att hitta nya kunder och affärsmöjligheter, för utredare, forskare och andra organisationer att upprätthålla initiativet och att överleva och utvecklas. I det här avseendet påminner CSR om tidigare managementtrender spridningen kan i hög grad förklaras av ett ökat utbud av tjänster, modeller och begrepp 7. Med den mängd organisationer som arbetar i det globala systemet finns en ständig konkurrens om resurser och uppmärksamhet inte bara bland konsulter och media utan också bland utredningsorgan, standardiseringsorganisationer och internationella organisationer i allmänhet. Nya trender och modeller blir till arenor för dessa organisationer att finna arbete och utvecklingsmöjligheter. Trenden drivs, sett i detta perspektiv, inte så mycket av instrumentella krav på företagens ansvar eller bistånd, utan liknar mer en modetrend bland andra. Sett i detta perspektiv är det oklart vilket genomslag de nyutvecklade modellerna får i företagen: också för företag blir nya managementtrender många gånger mest ett spel för galleriet, men ibland kommer de att helt vända om och i grunden förändra företagens verksamhet. Det är inte heller klart, sett i detta perspektiv, vilken betydelse som trenden får för omprövade gränser mellan offentligt och privat. Kanske kan man bäst beskriva det så att de många 5

6 utvecklarna av modeller, konferenser, koncept och tjänster här fyller på, kanske driver på och till del exploaterar de oklara och flytande gränserna mellan offentligt och privat. Tre sammanflätade trender Jag har beskrivit CSR som en sammanflätad rörelse av tre delvis ömsesidigt stödjande, delvis motstridande trender. Jag har hävdat att just rörelsens mångfald och oklarhet delvis kan förklara dess utveckling och expansion, men också de spänningar och förväntningar som följer av trenden. Jag vill avsluta med två korta slutsatser. En första enkel lärdom är att inte ta för givet vad etiketten CSR står för; det behövs fortsatta och fördjupade studier av vilka aktiviteter och strukturer som utvecklas i CSRs namn. Rörelsen öppnar upp för många möjliga utvecklingslinjer både inom företag och i företagens samhällsroll. Vi måste, för att förstå och kanske påverka utveckling, sålunda noggrant följa vad som sker på olika håll i och kring företagen En andra lärdom rör mer generellt omprövade gränser mellan det privata och offentliga: vad är företagens roll och vilka relationer har de till stat och samhälle? Låt mig peka på denna lärdom med hjälp av ett citat från en föreläsning som Kofi Annan just höll i denna byggnad för drygt tre år sedan, i samband med 40-årsjubileet av Dag Hammarskjölds död. Han sade då mot slutet av sitt föredrag, i min översättning: så om vi går tillbaka till de saker i dagens värld som vi skulle behöva förklara för honom [det vill saga Dag Hammarskjöld, min anmärkning], om han oväntat kom hit idag, skulle nog det svåraste för honom att anpassa sig till vara den komplexitet som präglar en värld där individer och grupper av alla de slag interagerar hela tiden över gränser och oceaner, ekonomiskt, socialt och kulturellt utan att förvänta sig eller erhålla någon som helst tillåtelse eller hjälp från sina regeringar. Utifrån detta kunde han mycket väl dra slutsatsen att vi heller inte helt kan förlita oss till statliga initiativ för att uppnå våra mål på din internationella nivån. Mycket, skulle han tänka, beror av icke statliga aktörer i systemet: privata företag, frivilliga sammanslutningar, påtryckningsgupper, filantropiska organisationer, universitet och think tanks, och naturligtvis kreativa individer. Och den tanken skulle naturligtvis påverka hans reflektioner om FN:s roll. 8 6

7 Gränser mellan privat och offentligt, mellan statligt och icke statligt, företagens roll i samhället och staters roll är sannerligen under omprövning och i förändring. Trender som den jag reflekterat kring här är både uttryck för och har påverkan på dessa gränser. Även om vi nu lever i denna så komplexa värld kan det stundom kännas lika svår för oss att förstå som Generalsekreterare Annan menade att den skulle vara för Hammarskjöld. För att göra denna komplexa globala utveckling mer begriplig och kanske mer påverkbar behöver vi fortsatta studier av enskilda trender i gränslandet mellan företag, stat och samhälle och vi behöver fortsatt forskning och utvecklade teorier kring staters och företags förändrade roller och relationer. Slutnoter 1 Buhr, Helena och Maria Grafström (2004,) Corporate Social Responsibility edited in the Business Press - Package Solutions with Problems Included. Uppsats presenterad vid EGOS Colloquium i Ljubljana, juli Uppsaten är en omarbetad och förkortad version av den av mig författade artikeln Corporate social responsibility: a trend and a movement, but of what and for what? under utgivning i tidskriften Journal of Corporate Governance. 3 Till grund för uppsatsen ligger, förutom min egen forskning, studier utförda av Helena Buhr, Maria Grafström, Pauline Göthberg och Karolina Windell. De är samtliga doktorander i företagsekonomi vid Uppsala Universitet. Forskningen finansieras till stor del av anslag från Riksbankens jubileumsfond. 4 Se till exempel Mörth, Ulrika (2004) Soft Law in Governance and Regulation: an Interdisciplinary Analysis. Edward Elgar. 5 Se till exempel Buhr, Helena (2004), Getting Walls to Fall? Firms in Public Private Partnerships. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj 2004; Göthberg, Pauline (2004), Unanticipated consequences of being good. The Scandia Case. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj Windell, K. (2004) Corporate Responsibility in The Making Disguised Consultants Furthering New Business Norms. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj Sahlin-Andersson, Kerstin och Lars Engwall (red) (2002), The Expansion of Management Knowledge: Carriers, Flows and Sources. Stanford University Press. 8 Annan, Kofi (2001) Dag Hammarskjöld and the 21st Century. Development Dialogue, Dag Hammarskjöld Foundation, Uppsala Universitet. nr. 1, s

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå

Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå Grupp 1, Nilen: Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå v42 2007-10-16 1 Bakgrund Susanne Sweet är forskare på Handelshögskolan

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson

CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson Avdelningen för mänskliga rättigheter Historiska institutionen Kurskod: MRSG20 Termin: HT

Läs mer

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Hållbar entreprenör Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility Malin Roux och Åsa Helg 1 HÅLLBAR ENTREPRENÖR Är

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Rådgivning till klienter

Rådgivning till klienter Rådgivning till klienter Värdeskapande Antikorruption Miljö Mänskliga rättigheter Arbetsvillkor Långsiktigt värdeskapande Hållbarhet är en naturlig del av vår rådgivning och integreras i alla våra verksamhetsområden.

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014 GRI-index 2014 NCC 2014 1 Om NCC:s GRI-redovisning NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av NCC:s årsredovising. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

CSR och företags ansvar gällande barnarbete

CSR och företags ansvar gällande barnarbete CSR och företags ansvar gällande barnarbete Sara Almström Kandidatuppsats i handelsrätt Internationell affärsjuridik VT2013 Handledare Marianne Steneroth Sillén Innehållsförteckning 1.! Inledning... 11!

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Vi har alla ett ansvar

Vi har alla ett ansvar Etiska riktlinjer 1 2 Vi har alla ett ansvar Veidekke är en av Skandinaviens största entreprenörer och fastighetsutvecklare. Rent bokstavligt hjälper vi till med att bygga samhället och vi bidrar på ett

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 CSR (Corporate Social Responsibility) AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR omfattar både

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

CR-ramverk för Ratos innehav

CR-ramverk för Ratos innehav CR-ramverk för Ratos innehav Implementerat under 2011 120304 CBL 1 Ledningsstruktur och styrning av CR-arbetet Nivå 1 (grundläggande) Ansvaret för styrning av CR-frågor hos företagsledningen Rutiner finns

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) 1 (9) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Dan Alder/Save the Children BRA FÖR DINA AFFÄRER Ansvarsfullt företagande en bra affär för barnen CSR, Corporate Social Responsibility, handlar både om att ge och att få. Trycket

Läs mer

Vägledning för ansvarstagande i företagen. Internationella organisationers riktlinjer och deklarationer

Vägledning för ansvarstagande i företagen. Internationella organisationers riktlinjer och deklarationer Vägledning för ansvarstagande i företagen Internationella organisationers riktlinjer och deklarationer Innehållsförteckning Definition av samhälls- och företagsansvar... 6 Hur kan ditt företag utnyttja

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

Hur redovisar svenska företag socialt ansvar? En jämförelse mellan fyra olika branscher

Hur redovisar svenska företag socialt ansvar? En jämförelse mellan fyra olika branscher Hur redovisar svenska företag socialt ansvar? En jämförelse mellan fyra olika branscher Kandidatuppsats i Externredovisning Vårterminen 2007 Handledare: Märta Hammarström Författare: Johanna Ericson Sara

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING Vi behöver de thailändska bärplockarna och därför måste vi göra allt vi kan för att de ska åka hem med ett leende på läpparna. Tommy Innala, vd Polarica AB Ansvarsfull

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Lärdomar från ett forskningsprojekt om en HR-trend Frukostseminarier med: Anders Boglind/ Freddy Hällsten/ Per Thilander Februari 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer