Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson"

Transkript

1 Företagens samhällsansvar: omprövade gränser mellan offentligt och privat Av: Kerstin Sahlin-Andersson Under de senaste åren har företagens samhällsansvar kommit att diskuteras och uppmärksammas med allt större intensitet. En genomgång av artiklar i den ledande europeiska affärstidningen, Financial Times visar att medan temat nästan inte alls fick något utrymme i tidningen på 1980-talet återfinns under de senaste åren artiklar om företagens samhällsansvar snart sagt varje vecka 1. Särskilda temaserier har skrivits och tidningen har både arrangerat konferenser och givit ut böcker om det som kommit att få den allmänna beteckningen Corporate Social Responsibility, eller helt enkelt bara CSR. Motsvarande bild av ett nästan explosionsartat ökat intresse framträder också på andra håll. En sökning på Google på termen Corporate Social Responsibility gav häromdagen drygt sju miljoner träffar. Flertalet stora företag har på sina hemsidor infogat rubriken Corporate Social Responsibility och såväl frivilligorganisationer som stater och stora internationella organisationer till exempel FN och EU har formulerat program för företagens samhällsansvar. Det är alltså knappast någon tvekan om att vi kan tala om en framväxande global trend kring företagens samhällsansvar: men varför och hur har denna trend utvecklats och vad får den för betydelse för företagens aktiviteter och för företagens roll i samhället? 2 En förklaring till CSR trendens tillväxt, menar jag, är att det faktiskt är mycket oklart vad den står för och i vems intresse den drivs vad det är för problem den söker åtgärda. Som fallet så ofta är har oklarheten visats vara lockande; också de som tycks ha helt olika intressen och olika förväntningar kan forma allianser, samsas och samlas under samma etikett. Det är just oklarheten - den mångtydiga betydelsen av CSR - som delvis förklarar den breda uppslutningen. Oklarheten förklarar även varför många blir besvikna på initiativ och resultat och den förklarar spänningar och konflikter också bland dem som tror sig arbeta för samma sak. Våra studier av de många initiativ, aktiviteter och organisationer som bildar och driver CSR visar att rörelsen snarast kan beskrivas i form av tre sammanflätade trender, var och en driven av olika intressen och olika grupperingar 3. Rörelsen innebär för det första av en ökad granskning och reglering av företagen, drivet av ett ifrågasättande just av företagens agerande och ansvar. För företagen handlar det om att återupprätta förtroendet hos allmänhet, kunder och investerare. Trenden innebär en ökad insyn och kan beskrivas innebära mer offentlighet och mer offentlig kontroll över det privata. Men CSR bygger samtidigt faktiskt på vad som kan tyckas det motsatta där företagen, på grund av sin storlek och styrka, förväntas ta ett större ansvar för samhällens utveckling. Stater och mellanstatliga organisationer har vänt sig till företag för bistånd till global utveckling. Vi kan här beskriva det så att 1

2 trenden innebär en förskjutning av uppgifter och ansvar från det offentliga till det privata, framförallt genom ökade inslag av privata företag i biståndsverksamhet och global utveckling. För det tredje kan trenden framförallt ses som driven av just media, konferensarrangörer och konsulter en managementtrend bland andra. En trend som kanske främst handlar om att konsulter, konferensarrangörer och media sökt nya begrepp och modeller att uppmärksamma, sprida och sälja men där det mesta i praktiken förblir oförändrat. Alltså: samma trend men med tre olika centrala drivkrafter, centrala intressen, problem och konsekvenser (1) en utökad granskning och reglering av företagens sociala ansvar, (2) företags bidrag till staters och frivilligorganisationers verksamhet och bistånd och (3) en managementtrend framdriven av konsulter, affärstidningar och utredningsinstitut. Jag skall kort beskriva var och en av dessa trender och jag skall peka på de olika innebörder och konsekvenser som ligger i dessa. CSR trend typ 1: en utökad granskning och reglering av företagens sociala ansvar Diskussioner och kritik av företagens etik och ansvar för miljö och samhällsutveckling är inte någon ny företeelse utan har uttryckts i olika sammanhang genom åren. Under senare tid har denna diskussion dock tagit ny fart, inte minst i spåren av ett antal miljökatastrofer och skandaler, avslöjade etiska övertramp av företagare och uppmärksammade fall av barnarbete, företags brott mot mänskliga rättigheter, fackföreningsförbud etc. I tider när anti-globaliseringsrörelsen mobiliserats samtidigt som företag allt mer marknadsför sig genom så kallad branding det vill säga där varumärket är det viktiga marknadsföringsmedlet blir det angeläget för företagen att svara mot den uttalade kritiken och att återskapa eller upprätthålla ett gott anseende. Det har funnits en lång tradition från såväl nationella som internationella organ att söka reglera företagens agerande i samhället. Mellanstatliga organisationer, till exempel OECD, har utarbetat riktlinjer där företagen uppmanas att ta sociala, miljömässiga och mänskliga rättighetshänsyn. På talet utvecklade FN internationella koder för multinationella företag mot vilka man avsåg att granska företagen i syfte att ge råd till stater för vidare hantering av relationer och eventuella regleringar. Under de senaste decennierna har dock FNs relationer gentemot de multinationella företagen förändrats. Istället för att utveckla en oberoende granskning och stödja staters reglering och styrning av transnationella företag, utvecklades inom FN en direkt dialog med de multinationella företagen. År 1999 presenterade Generalsekreterare Kofi Annan, vid World Economic Forums möte i Davos det så kallade Global Compact initiativet. Han uppmanade världens multinationella företag att efterleva och sprida sociala, mänskliga och miljömässiga rättigheter. Företagen uppmanades att deklarera sitt stöd för nio principer 2

3 hämtade från FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, ILO:s standarder för arbetares rättigheter och Riokonventionen rörande miljöfrågor. I somras kompletterades listan av principer med en tionde som handlar om anti-korruption. Omkring 1500 företag är idag med i Global Compact. Dessa företag har förbundit sig att årligen rapportera vad de gjort i syfte att utveckla ett socialt, mänskligt och miljömässigt ansvar i det egna företaget, i samverkan med sina företagspartners och i samverkan med såväl regeringar som frivilligorganisationer runt om i världen. Global Compact utgör vad många som forskat kring samhällets omreglering karaktäriserat som mjuk reglering 4. Mjuka regleringar har blivit en vanligare form för samhällsstyrning. Det rör sig om standarder, koder, riktlinjer, rapporteringskrav, granskning och revision. Mjuka regleringar kännetecknas av att de är frivilliga att följa, direkta rättsliga sanktioner saknas och de lämnar stort utrymme för den reglerade att själv översätta reglerna till den egna verksamheten. Det är en reglerad självreglering. Eftersom reglerna är frivilliga krävs att de förankras bland dem som skall regleras att de uppfattas som värdefulla, viktiga och vettiga. Kring Global Compacts regelverk har just för att mobilisera medlemmar och andra, en rad konferenser och nätverksaktiviteter byggts upp och kring initiativet har ett mycket stort nätverk av organisationer bildats. Stora ambitioner läggs också på att visa att det faktiskt kan vara både förenligt med företagens grunduppdrag och lönsamt att aktivt arbeta för ett ökat socialt ansvar. Utöver Global Compact har en rad nya standarder, uppförandekoder, granskningsprocedurer och överenskommelser om företagens etiska, miljömässiga och sociala ansvar utvecklats. I Sverige har, som vi kunnat läsa i tidningarna under senare veckan, förtroendekommissionens utvecklade uppförandekod för företag kommit att utformas just i hög grad som ett reglerat själreglerande system. FNs Global Compact utgör något av en ryggrad i det framväxande mjuka regelverket som rör CSR. Det är frivilligt och inga sanktioner annat än symboliska kan direkt följa för dem som väljer att inte följa uppsatta och överenskomna principer eller rutiner. FN kan inte tvinga företag att agera på visst sätt. Många av Global Compacts medlemmar har också en ganska avspänd inställning till sitt medlemskap. De tycks ta relativt lätt på löftet att regelbundet rapportera. Nu kanske det inte heller skall ses som det centrala i det utvecklade regelverket. Idén är snarare att bidra till uppbyggnaden av en medvetenhet om frågorna och att nya normer skall spridas som ringar på vatten. Förhoppningen är att trenden skall breda ut sig så att det ur legitimitetssynpunkt blir viktigt för företagen att visa upp att man följer de uttalade 3

4 normerna. Regleringen bygger på att parterna i nätverket utövar en ömsesidig kontroll och påverkan på varandra. Här blir media och obeorende organisationer centrala, som frivilligt tar på sig att granska att företagen verkligen lever upp till sina löften. Mekanismen är att de som inte följer normerna skall kunna pekas ut som mindre ansvarstagande: och de kan bli föremål för name and shame. En andra förhoppning är att tillämpningen av andra regelverk rörande företags marknadsföring, ägande med mera skall ta intryck av och ta hänsyn till de normer som betonas i initiativet. Så har också skett. Jag nämnde mångfalden standarder och koder. Ett annat exempel rör svenska stora institutionella placerare som prenumererar på granskningstjänster för att undvika placering i företag som bryter mot internationella konventioner samma konventioner som Global Compacts principer byggts på. Jag har beskrivit CSR typ 1 som en trend driven av kritik mot företag och av en mobilisering bland såväl stater som en rad oberoende organisationer och media att granska och bevaka företagens samhällsansvar. För företagen gäller att som svar utveckla egna rapporterings- och bevakningssystem för att svara mot de ökade offentliga kraven. Trenden kan utryckas som en förskjutning mot mer offentlighet också i den privata sfären. CSR trend typ 2: Företagsstött bistånd Global Compact utgör inte bara en form av mjuk reglering av företag. Med Global Compact uppmanade Kofi Annan också företagen att aktivt sprida de fastställda normerna till andra företag. Vidare uppmanas företagen att forma partnerskap och allianser med företag, stater och frivilligorganisationer, till exempel i kamp mot värdens fattigdom och farsoter och för att bistå vid uppbyggnadsarbete efter katastrofer. Ett av många initiativ som tagits i spåren av Global Compact är den svenska statens Globalt ansvar. Liksom i Global Compact uppmanas här företagen inte bara att följa, utan också sprida normerna kring etik, socialt ansvar och miljö. Antalet partnerskap mellan företag, statliga enheter, internationella organisationer och frivilligorganisationer har expanderat kraftigt. Såväl Världsbanken som FN och EU uppmanar till fler sådana partnerskap. På det här sättet söker stater, internationella organisationer och frivilligorganisationer stöd för att sprida normer och för att utveckla världen. Inte minst när det gäller bistånd till utvecklingsländer har stater och internationella organisationer sökt stöd hos företagen, och i länder där välfärdsstaten nedmonterats eller aldrig kommit att utvecklas tänks företagen träda in. I det amerikanska samhället är det snarast denna form av socialt ansvar som ofta diskuteras och betonas. Initiativ tas inte bara från stater och frivilligorganisationer, också företag tar initiativ till att stödja särskilda biståndsåtgärder och liknande: en sorts sponsoring som naturligtvis också den bland annat görs 4

5 i syfte att upprätthålla eller återupprätta anseende. Inte minst läkemedelsbolag som stundtals i allmänna debatten kraftigt kritiserats har svarat genom punktinsatser av biståndskaraktär. Här blir CSR inte nödvändigtvis något som genomsyrar hela företaget. Det handlar istället om enskilda och avgränsade projekt 5. CSR trenden and denna andra typ är i många stycken en variant av och fortsättning på en äldre tradition av välgörenhet, socialt stöd, bruksanda och filantropi. I det här perspektivet är CSR trenden inte primärt ett uttryck för kritik mot företag. Snarare handlar det om att stater och civilsamhällets organisationer vänder sig till de till mer resursstarka och kanske ibland effektivare och mer legitima företagen för bistånd. Flera multinationella företag har också en omsättning och en organisation som är mycket större och mer vidsträckt än många staters. Denna form för företags samhällsansvar är en fortsättning på och en konsekvens av den aktiva roll som stora företag spelat och spelar i den globala utvecklingen. CSR trenden bygger på och driver på en ökad företagsdominans, eller annorlunda uttryckt, en ökad betoning av det privata delvis på bekostnad av det offentliga. Här är krafterna som skapas genom trenden snarast sådana som ökar företagens inflytande och betydelse. CSR trend typ 3: en managementtrend Kraven på företag att följa och sprida mänskliga rättigheter, miljörätt och social rätt har också slagit rot hos och drivits av konsulter, media, konferensorganisationer och kan vi tillägga forskare. Studier av konsulter på området visar att många konsulter är ideologiskt motiverade att arbeta för en bättre värld. Men också andra till exempel de som gjort affärer av tidigare ledarskaps och organisationstrender, har utvecklat produkter och tjänster för företagens samhällsansvar 6. För kommersiella aktörer handlar det om att hitta nya kunder och affärsmöjligheter, för utredare, forskare och andra organisationer att upprätthålla initiativet och att överleva och utvecklas. I det här avseendet påminner CSR om tidigare managementtrender spridningen kan i hög grad förklaras av ett ökat utbud av tjänster, modeller och begrepp 7. Med den mängd organisationer som arbetar i det globala systemet finns en ständig konkurrens om resurser och uppmärksamhet inte bara bland konsulter och media utan också bland utredningsorgan, standardiseringsorganisationer och internationella organisationer i allmänhet. Nya trender och modeller blir till arenor för dessa organisationer att finna arbete och utvecklingsmöjligheter. Trenden drivs, sett i detta perspektiv, inte så mycket av instrumentella krav på företagens ansvar eller bistånd, utan liknar mer en modetrend bland andra. Sett i detta perspektiv är det oklart vilket genomslag de nyutvecklade modellerna får i företagen: också för företag blir nya managementtrender många gånger mest ett spel för galleriet, men ibland kommer de att helt vända om och i grunden förändra företagens verksamhet. Det är inte heller klart, sett i detta perspektiv, vilken betydelse som trenden får för omprövade gränser mellan offentligt och privat. Kanske kan man bäst beskriva det så att de många 5

6 utvecklarna av modeller, konferenser, koncept och tjänster här fyller på, kanske driver på och till del exploaterar de oklara och flytande gränserna mellan offentligt och privat. Tre sammanflätade trender Jag har beskrivit CSR som en sammanflätad rörelse av tre delvis ömsesidigt stödjande, delvis motstridande trender. Jag har hävdat att just rörelsens mångfald och oklarhet delvis kan förklara dess utveckling och expansion, men också de spänningar och förväntningar som följer av trenden. Jag vill avsluta med två korta slutsatser. En första enkel lärdom är att inte ta för givet vad etiketten CSR står för; det behövs fortsatta och fördjupade studier av vilka aktiviteter och strukturer som utvecklas i CSRs namn. Rörelsen öppnar upp för många möjliga utvecklingslinjer både inom företag och i företagens samhällsroll. Vi måste, för att förstå och kanske påverka utveckling, sålunda noggrant följa vad som sker på olika håll i och kring företagen En andra lärdom rör mer generellt omprövade gränser mellan det privata och offentliga: vad är företagens roll och vilka relationer har de till stat och samhälle? Låt mig peka på denna lärdom med hjälp av ett citat från en föreläsning som Kofi Annan just höll i denna byggnad för drygt tre år sedan, i samband med 40-årsjubileet av Dag Hammarskjölds död. Han sade då mot slutet av sitt föredrag, i min översättning: så om vi går tillbaka till de saker i dagens värld som vi skulle behöva förklara för honom [det vill saga Dag Hammarskjöld, min anmärkning], om han oväntat kom hit idag, skulle nog det svåraste för honom att anpassa sig till vara den komplexitet som präglar en värld där individer och grupper av alla de slag interagerar hela tiden över gränser och oceaner, ekonomiskt, socialt och kulturellt utan att förvänta sig eller erhålla någon som helst tillåtelse eller hjälp från sina regeringar. Utifrån detta kunde han mycket väl dra slutsatsen att vi heller inte helt kan förlita oss till statliga initiativ för att uppnå våra mål på din internationella nivån. Mycket, skulle han tänka, beror av icke statliga aktörer i systemet: privata företag, frivilliga sammanslutningar, påtryckningsgupper, filantropiska organisationer, universitet och think tanks, och naturligtvis kreativa individer. Och den tanken skulle naturligtvis påverka hans reflektioner om FN:s roll. 8 6

7 Gränser mellan privat och offentligt, mellan statligt och icke statligt, företagens roll i samhället och staters roll är sannerligen under omprövning och i förändring. Trender som den jag reflekterat kring här är både uttryck för och har påverkan på dessa gränser. Även om vi nu lever i denna så komplexa värld kan det stundom kännas lika svår för oss att förstå som Generalsekreterare Annan menade att den skulle vara för Hammarskjöld. För att göra denna komplexa globala utveckling mer begriplig och kanske mer påverkbar behöver vi fortsatta studier av enskilda trender i gränslandet mellan företag, stat och samhälle och vi behöver fortsatt forskning och utvecklade teorier kring staters och företags förändrade roller och relationer. Slutnoter 1 Buhr, Helena och Maria Grafström (2004,) Corporate Social Responsibility edited in the Business Press - Package Solutions with Problems Included. Uppsats presenterad vid EGOS Colloquium i Ljubljana, juli Uppsaten är en omarbetad och förkortad version av den av mig författade artikeln Corporate social responsibility: a trend and a movement, but of what and for what? under utgivning i tidskriften Journal of Corporate Governance. 3 Till grund för uppsatsen ligger, förutom min egen forskning, studier utförda av Helena Buhr, Maria Grafström, Pauline Göthberg och Karolina Windell. De är samtliga doktorander i företagsekonomi vid Uppsala Universitet. Forskningen finansieras till stor del av anslag från Riksbankens jubileumsfond. 4 Se till exempel Mörth, Ulrika (2004) Soft Law in Governance and Regulation: an Interdisciplinary Analysis. Edward Elgar. 5 Se till exempel Buhr, Helena (2004), Getting Walls to Fall? Firms in Public Private Partnerships. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj 2004; Göthberg, Pauline (2004), Unanticipated consequences of being good. The Scandia Case. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj Windell, K. (2004) Corporate Responsibility in The Making Disguised Consultants Furthering New Business Norms. Uppsats presenterad vid Scancor workshop Corporate Social Responsibility in the Era of the Transforming Welfare State. LaPietra, Italien, maj Sahlin-Andersson, Kerstin och Lars Engwall (red) (2002), The Expansion of Management Knowledge: Carriers, Flows and Sources. Stanford University Press. 8 Annan, Kofi (2001) Dag Hammarskjöld and the 21st Century. Development Dialogue, Dag Hammarskjöld Foundation, Uppsala Universitet. nr. 1, s

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK Om Swedish Medtech Swedish Medtech är branschorganisationen för de medicintekniska företagen i Sverige. Swedish

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg

hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg t lbarhe l och hå a s i v t t ör rä f Elever hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg hållbar entreprenör

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs syn PÅ relationer och AnsVAr

VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs syn PÅ relationer och AnsVAr VÅR AFFÄRSKOD BillerudKorsnäs SYN PÅ RELATIONER OCH ANSVAR Billerudkorsnäs arbetar aktivt med att kommunicera koden i hela organisationen. Koden fastställdes av BillerudKorsnäs styrelse 7 maj 2013. 2 INNEHÅLL

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Den nationella mötesplatsen om socialt ansvarstagande i praktiken

Den nationella mötesplatsen om socialt ansvarstagande i praktiken Den nationella mötesplatsen om socialt ansvarstagande i praktiken Datum: 6 december 2017 Plats: 7A Odenplan, Stockholm Tid. 09:00 17:00 + mingel Arrangörer: Aktuellt Hållbarhet + medarrangör (Läs mer om

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Pensionskassan Prometheus Etiska regler

Pensionskassan Prometheus Etiska regler Pensionskassan Prometheus Etiska regler 1 Inledning... 2 1.1 Kapitalförvaltning... 2 1.2 Översyn av etiska regler... 2 2 Etiska placeringsregler... 3 2.1 Grundläggande utgångspunkter... 3 2.2 Prometheus

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE INNEHÅLL Vd och koncernchef Bertil Persson... 4 Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech... 5 Ansvarsfullt företagande... 6 Människor och samhälle... 8 Miljö...12 Etik...16 Hållbar

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true Page 1 of 14 Language: Svenska Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

- rätt, säkert & hållbart!

- rätt, säkert & hållbart! Uppförandekod Sunda affärer Global Compact Sundfrakt Principer Sundfraktgruppen har en tydlig inställning och hållning till affärsintegritet och följer riktlinjerna i FN:s Global Compact. Global Compact

Läs mer

September 2015. SMHIs UPPFÖRANDEKOD

September 2015. SMHIs UPPFÖRANDEKOD September 2015 SMHIs UPPFÖRANDEKOD SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 10.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson

CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson CSR i förändring: en jämförelse av H&M:s hållbarhetsrapporter från år 2002 respektive år 2012 Rebecca Andersson Avdelningen för mänskliga rättigheter Historiska institutionen Kurskod: MRSG20 Termin: HT

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

DHR organisationen som arbetar ur ett rättighetsperspektiv

DHR organisationen som arbetar ur ett rättighetsperspektiv 1 Verksamhetsprogram 2014 2015 DHR organisationen som arbetar ur ett rättighetsperspektiv En ny förbundsmötesperiod ligger framför oss. DHR behövs fortfarande, trots att vi lagt 90 år av påverkansarbete

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå

Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå Grupp 1, Nilen: Rapport från Susanne Sweets föredrag: Företagsansvar (CSR)- Makt och ansvar på en nationell och internationell nivå v42 2007-10-16 1 Bakgrund Susanne Sweet är forskare på Handelshögskolan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR Inledning 3 Etiska hänsynstaganden 3 Rapportering och uppföljning 3 Fördelning av ansvar och befogenheter 3 Definitioner av risk 4 Önskad placeringsstrategi 5 Policy för Teknologkårens placeringar 2 (6)

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Strategi för internationellt arbete

Strategi för internationellt arbete SID 1(6) Strategi för internationellt arbete Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: 28 mars 2012

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Styrelsens regler för ägarfrågor

Styrelsens regler för ägarfrågor 2015-12-04 Styrelsens regler för ägarfrågor Principer och ställningstaganden Utgångspunkter för ansvarsfullt ägande Bakgrund AMF förvaltar tillgångar åt nära 4 miljoner sparare och är en av de största

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller

Läs mer

cy innehåll1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 poli

cy innehåll1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 poli af fä rs po e t lic is k y Sv er ig e af fä rs et isk po lic y Po lic y Ca rl sb er g innehåll 1.0 Mutor 2.0 Smörjningsbetalningar 3.0 Gåvor, måltider och förmåner 4.0 Donationer 5.0 Intressekonflikter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Fördjupning värderingar

Fördjupning värderingar PM Till Styrelsen Från Etikrådet Datum 2011-05-03 Angående Värderingar Styrande dokument Fördjupning värderingar Vårdföretagarnas etik är baserad på fyra grundläggande värden: omtanke, tillförlitlighet,

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco. SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.se www.swecogroup.com Code of Conduct Code of Conduct Brev från

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna ICA Gruppens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor

Läs mer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer Säkerhet i fokus Ansvarskod för leverantörer Specialfastigheters ambition är att vara det fastighets bolag som bäst kan förutse och tillfredsställa hyresgästernas behov av ändamålsenliga och säkra lokaler

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Hur arbetar banker med CSR?

Hur arbetar banker med CSR? Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 15hp vt-10 Hur arbetar banker med CSR? -En jämförelse mellan Handelsbanken & Sparbanken Gripen- Författare: Caroline Sundberg & Oscar

Läs mer