Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa SÄL Examensarbete 10 poäng Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande Pre Schoolteachers Thoughts of Children and Responsibility Childrens Attempts to take Responsibility as Viewed by six Pre Schoolteachers Irene Hallberg Lärarexamen 140p Barndoms och ungdomsvetenskap Vårterminen 2006 Examinator: Ann-Christin Eklundh Handledare: Mats Olsson

2

3 Abstract Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 47 Titel: Pedagogers syn på barn och ansvar en studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande.. Författare: Irène Hallberg Handledare: Mats Olsson Datum: Maj, 2006 Bakgrund: Något som jag ofta funderar över i det vardagliga livet på förskolan är hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer fram till den vuxne och säger att ett annat barn gör något som man inte bör göra. Hur svarar vi pedagoger barnen när de kommer till oss vuxna i dessa situationer. Upplever vi att barnen skvallrar, eller tar vi deras handlande på allvar? Syfte: Detta arbete syftar till att försöka beskriva hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar, och hur de tänker och agerar på barns ansvar för sig själva och sina kamrater. Hur tänker och agerar pedagoger över barn som kommer och säger till att någon bråkar eller gör något som man inte får? Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sex pedagoger i förskolan. Jag har även utfört observationer på två av pedagogerna. Resultat: Det finns två olika synsätt bland pedagogerna åsikter. Den ena gruppen betonar barnens personliga ansvar. Dessa pedagoger har stor tilltro till barnens egen förmåga och tycker att barnen främst ska agera själva, i största möjliga mån försöka reda ut konflikterna utan den vuxnes ingripande och lära sig ta egna beslut. Den andra gruppen betonar barnens sociala ansvar. Dessa pedagoger tycker det är viktigt att barnen kan lyssna på varandra och visa medkänsla för sina kamrater. De har också tilltro till att barnen själva kan men tillåter inte barnen att försöka själva lika mycket. Dessa pedagoger är mer benägna att följa med det skvallrande barnet och hjälpa till att reda ut situationen. Nyckelord: Pedagog, barn, ansvar, kamrater, skvaller.

4

5 Förord Tack alla barn och fröknar som deltagit i min undersökning. Jag vill också tacka mina flickor, Alicia och Amelia, för all tid jag tagit från er. Tid som borde tillhört er de senaste tre åren. Min blomsteräng Framför mig nu ser jag en blomsteräng så fin Säg har du lust att höra om denna ängen min? Några blommor granna syns framför de andra Som verkar något blekare vi kan dem inte klandra Andra åter ganska små, de står där tyst bland gräsen Och aktar sig att synas och att göra något väsen En som står där rak och hög och verkar full av kraft Kan falla lätt vid minsta pust och mista alla sin saft De minsta sköra blomsterliv vi måste akta väl Ty alla blommor har förvisst en mycket sårbar själ Somliga har törnen ut mot håll och alla kanter I denna blomsteräng minsann finns alla varianter Ingen är den andra lik, det måste vi betänka De bär på gåtor var och en och kan oss glädje skänka De svaga kanske hjälpas kan att få sig mera saft Och tro sig kunna litet mer och stå av egen kraft Den som alltid kivas vill och sticker vitt och brett Har kanske sina goda skäl att samsas är ej lätt Vår uppgift är att sköta dem och bjuda riktigt till Så att de alla trivs ihop och allt det bästa vill Och lämna ingen utanför den trivs så illa där Gemenskap blommans innersta och stora önskan är Vi vuxna måste göra allt som står i vuxnas makt Att låta var och en av dem få blomma i sin takt (Sissel Holt)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Kunskapsbakgrund Styrdokument för förskolan med etiska värden Teorier kring barns moraliska bedömningar Piagets teori om barns moraliska bedömningar Kritik mot Piagets teori om moralutveckling Perspektivskifte hos forskarna Det kompetenta barnet Ny syn på barns etiska förmåga Barn och ansvar Jesper Juuls definitioner av ansvar Pedagogens ansvar och förhållningssätt Centrala begrepp Problemprecisering Metod Kvalitativ ansats Metodbeskrivning och metodval Urval Genomförande Intervjuernas genomförande Observationernas genomförande Analysbeskrivning Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen: barns ansvar och pedagogens ansvar? Betydelsen av att barn tillåts att ta ansvar Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar? Poliser, skvallerbyttor eller ansvarstagande barn Observationer Sammanfattning Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen barns ansvar och pedagogens ansvar? Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar? Slutsatser av mina observationer Egna tankar Kritisk granskning av min C-uppsats Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C... 45

7 1 Inledning På den förskola där jag arbetar upplever mina kollegor och jag att barnen ofta kommer och påpekar när andra barn har gjort någonting de inte får. Jag har funderat mycket över hur vi som pedagoger svarar barnen i dessa situationer. Viftar vi bort deras påpekande för att vi upplever det som att dessa barn skvallrar, eller tar vi deras handlande på allvar? Enligt läroplanen för förskolan skall vi pedagoger sträva efter att barnen utvecklar bland annat ansvar vilket följande citat styrker: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etniska bakgrund och respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. (Utbildningsdeparementet, 2001,s11). Jag vill undersöka hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar. Jag är också nyfiken på vad pedagogerna tycker att förskolebarn kan ta ansvar för och om de upplever att barnen tar ansvar för sig själva och sina kamrater. Hur tänker och agerar pedagoger när ett barn kommer och säger till att någon bråkar eller gör något som man inte får. Tycker pedagogerna att barnet visar ett ansvar eller upplever de att barnet skvallrar? Stödjer och uppmuntrar de vuxna barnen till att bry sig om den andres väl? Jag har även tänkt studera detta ur ett genusperspektiv.

8 2 Kunskapsbakgrund Jag har valt att dela in detta avsnitt i fem delar samt ett avsnitt som förklarar centrala begrepp. Jag anser att dessa fem delar är relevanta för att kunna tolka mina resultat och ställa dessa mot den forskning som redan finns. Jag tror att jag med hjälp av dessa avsnitt lättare kan dra slutsatser av min undersökning. Styrdokument för förskolan med etiska värden. Teorier kring barns moraliska bedömningar. Det kompetenta barnet Ny syn på barns etiska förmåga Pedagogens ansvar och förhållningssätt Centrala begrepp. 2.1 Styrdokument för förskolan med etiska värden Det finns dokument som ytterst styr och reglerar vilka etiska värden som ska genomsyra verksamheten i våra förskolor. Läroplanen för förskolan är ett sådant styrdokument och uttrycker därmed vilka krav staten ställer på verksamheten. Alla som verkar inom förskolan är ålagda att förmedla de etiska värden som dokumentet fastslår. I läroplanen för förskolan betonar man att verksamheten: skall präglas av grundläggande värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Värdegrunden uttrycker ett etiskt förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Verksamheten skall dessutom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnet och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lärarförbundet, 2001, s.7). Ett annat styrdokument är Barnkonventionen som är ett juridiskt bindande dokument som nästan alla FN:s medlemsstater undertecknat och lovat att leva upp till. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt som i vardagen i en barngrupp innebär att vara medveten om vad man själv står för, att vara inkännande och empatisk (Bäckström, 2003).

9 I Barnkonventionen står det att barn måste få kunskap om sina rättigheter och om sitt ansvar. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste ha ett medvetet förhållningssätt i frågor som bl a rör solidaritet, fördomar och ansvar. Enligt barnkonventionen har barn rätt till att man lyssnar på dem och deras åsikter ska respekteras. Barn har också enligt konventionen rätt att vara delaktiga och ha medinflytande i frågor som rör deras eget liv. Barn har rätt till ett privatliv och deras personliga integritet är okränkbar (Bäcksröm, 2003). Pedagogisk synvinkel: Johansson (2003) betonar hur viktigt det är att pedagogerna funderar över viktiga begrepp som: Respekt Ansvar Vad som menas med att ta ansvar för andra? Vilket ansvar kan och skall barn ta för varandra på förskolan? Johansson (a.a) menar att barns etik handlar om det som barn upplever eller värderar som gott och ont samt rätt och fel i sina egna och andras handlingar. Men även de normer eller handlingsregler som barn lever efter och försvarar, dvs barns förhållningssätt till varandra. På förskolan hamnar ofta barnen i ett etiskt dilemma som handlar om att olika etiska värden står mot varandra och där lösningen måste ske på bekostnad av något värde. Johansson menar att valet inte alltid är så lätt, eftersom vi måste avstå från något vi värderar,. Därför måste pedagoger reflektera över vilka värden som barnen försvarar och hur vi vuxna ser på dessa värden (Johansson, 2003). 2.2 Teorier kring barns moraliska bedömningar Piagets teori om barns moraliska bedömningar Piaget har med sin forskning ett stort inflytande över synen på barns etiska förmåga. Han utgår från att all moral handlar om system av regler. Piagets teori utgår också från att små barn handlar av plikt, och att deras moral främst är styrd av vanor och regler som vuxna mer eller mindre ha påtvingat dem. Det goda blir då för små barn att följa dessa regler. Små barn kan, enligt Piaget, inte skapa sociala regler. Han menar att de små barnens oförmåga att ta någon annans perspektiv hänger samman med deras syn på rätt och fel. Först när barnet kan

10 frigöra sig från de vuxnas regler, och upplever sig jämlik den vuxne, kan deras moral bli självständig och logisk, och därmed inte styrd av andra (Evenshaug, 2001). Det finns två typer av moral som är viktiga i Piagets teori, den heteronoma moralen, som gör att barnen bedömer handlingen efter resultatet utan att ta hänsyn till motivet, det kallar Piaget för objektivt ansvar (Evenshaug, 2001). Denna typ av moral är enligt Piaget både kognitivt och motivationsmässigt bunden till en yttre auktoritet och består av vuxnas regler och restriktioner. Dessa regler uppfattas av barnen som absoluta, heliga och oföränderliga. Att vara snäll för barnet betyder att följa den vuxnes regler. En handling bedöms här som fel om den bestraffas. Negativa konsekvenser av en olyckhändelse kan därför uppfattas som ett straff. Enligt Piaget är den heteronoma moralen typisk för barn mellan fyra och åtta års ålder. Den andra typen av moral kallas den autonoma moralen, som innebär att barnen gör en självständig och oberoende bedömning av situationen och de regler som är tillämpliga i den och som leder från objektivt till subjektivt ansvar. I denna moraliska handling tar barnen också hänsyn till den avsikt som ligger bakom. Den som är mest olydig är den som hade som avsikt att göra något som var fel. Den här autonoma moralen växer, enligt Piaget, fram genom det sociala samspelet mellan jämnåriga. Förutsättningen för en rättfärdig, ömsesidig moral är det autonoma tänkandet som enligt Piaget utvecklas med barnets ålder, främst i samspel mellan barn. Enligt Piaget (Evenshaug, 2001) är den empatiska kapaciteten beroende av hur väl utvecklad barnets resonerande förmåga är. Hur väl barn kan särskilja känslor och tillstånd hos sig själva och andra och hur väl barnet kan anta den andres position är avgörande. Piaget menar att barnet under hela förskoleåldern utgår från sina egna behov och inte kan skilja mellan känslor och tillstånd hos sig själv och andra. Piaget menar att barn vid cirka ett och ett halvt år kan utföra en så kallad fördröjd imitation, vilket innebär att barnet i efterhand kan imitera något det sett en annan göra, men själv aldrig har gjort. (Evenshaug, 2001). Efter hand blir barnets bedömningar av rätt och fel mer oberoende av de vuxnas regler och barnen förväxlar sedan inte heller olyckshändelser med straff. Med tiden blir det också viktigare för barnen att den skyldige förstår vad han gjort och erkänner sin skuld istället för att man skall hämnas med stränga straff. (a.a 2001).

11 2.2.2 Kritik mot Piagets teori om moralutveckling Kritik som framförts mot Piagets teori om moralutveckling är att de senaste decenniernas forskning om moralisk utveckling visat att denna innebär något mer än att enbart skapa en vana att lyda föräldrarna i ett egofrämmande överjag. Den nya forskningen har framförallt visat att den moraliska utvecklingen handlar om självständigt tänkande och självständiga bedömningar. Detta menar Evanshaug/Hallen (2001) ger en öppning från ett infantilt måstesamvete till en mer mogen och personlig moral, ett bör-samvete som styrs av inre övertygelse. (Evenshaug, 2001). Johansson (2003) tycker också att Piagets slutsatser kan diskuteras, eftersom det i hans teorier inte nämns något om barns förmåga att vara lyhörda för andras väl som Johansson menar att hennes forskning visar. Hon menar att Piagets teori utesluter vissa delar av barns etik, eftersom hans tillvägagångssätt gör det omöjligt att finna uttryck för värdet hos andras väl hos barn. De senaste årens småbarnsforskning (Johansson, 2003), visar att Piagets teori inte gör de små barnens etik rättvisa. Små barn kan, även om de inte gör medvetna övervägande, ta andras perspektiv och förstå innebörd och mening i ett handlande samt visa empatiska reaktioner långt tidigare än vad man tidigare trott varit möjligt (Öhman, 2003). Motivet till att följa regler är enligt Piaget sammankopplat med straff (Evenshaug, 2001). Johansson (2003) finner däremot inget stöd för att barnens enda utgångspunkt för att följa normer är rädsla för vuxnas sanktioner Perspektivskifte hos forskarna I forskning kring barn och deras utveckling går det bland forskarna en skiljelinje som tog sin början vid 1960-talet. Ny kunskap från en lång rad empiriska undersökningar har medfört att teoriuppfattningarna ändrats betydligt, och lett till ett perspektivskifte i forskarnas grundläggande uppfattningar om vad barn är och hur deras utveckling skall förstås. Perspektivet före 1960-talet var att barnet kom till världen som en inkompetent varelse som skulle formas genom fostran. Stadieuppfattningen har ända fram till slutet av 1980-talet präglat den internationella barnpsykologin, och utvecklingsfaser sägs vara något som alla barn genomgår. Nu talar man istället om det kompetenta barnet som är utrustat med en rad kompetenser och kapacitet redan tidigt i livet (Sommer, 2005).

12 Brodin och Hylander (2005) menar att när något nytt presenteras, så ställs det lätt i motsats till något gammalt. Motsatsen till den nya synen på barn som tåliga och kompetenta blir då att se barn som ömtåliga och behövande. Det kan då bli risk för att den kompetenta sidan idag tar överhand om den tidigare bilden av barnet i förskolan dominerats av det behövande barnet. Brodin och Hylander skriver att genom forskning vet vi idag att barn kan mycket mer än vad tidigare utvecklingspsykologiska teorier hävdat. 2.3 Det kompetenta barnet Sommer (2005) menar att det lätt blir missuppfattningar när vi talar om barns kompetens. Det är lätt hänt att det kompetenta barnet plötsligt blir det självgående barnet som kan allt själv, men så är det inte! Det finns mycket som barn måste lära sig och det gör de inte ensamma och på egen hand. Sommer beskriver vad som händer när barnet skall föras in i den sociala världen. Då finns där en barnvärld, en barngrupp, där barn får erfara en lång rad förhållanden kring det sociala livet med andra barn. Men där finns också en vuxenvärld som barnen måste få ta del av en vuxenkultur som hela tiden förändras, men som barnen måste få ta del av. Enligt Sommer har de vuxna en grundläggande betydelse för barnen. Barnen utvecklar och utökar nya sociala och personliga kompetenser genom att samspela med personer som har mer erfarenhet än de själva. När vi därför talar om kompetens är det kompetens i relation till några särskilda förmågor som man kan ha eller inte ha. Sommer (2005) menar att förskolan idag har oerhört många fordringar på barnen. Det finns många normer och ideal på hur de ska uppföra sig och mängder av praktiska färdigheter som de ska klara av. Detta innebär att vi i förskolan fordrar, eller har önskemål om barns kompetensutveckling. Dessa fordringar är enligt Sommer bra för barnen. Det viktigaste är att vuxna i förskolan är inkännande och kompetenta och att de tar ansvar för att barnen lär sig något. För att uppnå kvalitet i förskolan krävs det empatiska, aktiva vuxna som finns där för barnen och tar hand om dem. De måste finnas där för att stötta och hjälpa barn när det uppstår problem. Detta visar, menar Sommer, att vuxnas speciella sätt gentemot barn i förskolan betyder mycket för hur barnen kommer att utvecklas. Pedagogernas uppgift i förskolan är därför att vara tillsammans med barnen samtidigt som de måste ligga steget före de kompetensbarn som de har ansvaret för (Sommer, 2005).

13 Bjerås ifrågasätter (Johansson och Pramling, 2003) vilken möjlig innebörd som kan läggas i begreppet det kompetenta barnet i förskolan. Hon skriver: Handlar det främst om att forma duktiga barn som växer upp till välutbildade vuxna för att garantera en fortsatt samhällsutveckling? Eller handlar det om något helt annat? Är barnet av naturen kompetent eller ska det utvecklas och bli kompetent? Är barnet alltid kompetent oavsett sammanhang eller är det så kompetent som just det sammanhanget tillåter? (a.a, 2003 s.55). Bjerås menar att det är viktigt att vi reflekterar över dessa frågor och vilka tänkbara konsekvenser våra svar får för verksamheten i förskolan. 2.4 Ny syn på barns etiska förmåga Johanssons undersökning (2003) visar att barn i vissa sammanhang är lyhörda för andra barns situation, önskningar och reaktioner. Barn visar intresse eller blir ledsna när de uppfattar att kamraterna blir utsatta för handlingar som bryter mot värden som de håller högt. Barnen visar ett ansvar, de förstår andra barns situation och agerar också för att underlätta för andra. Johansson menar att det inte handlar om ett reflekterat ansvarstagande för andra, utan ett levt engagemang för andras väl. Barnet stödjer eller försvarar den som behöver tröst eller skydd. De försvarar på så sätt värdet av andras väl. Värdet av omsorg är att ansvara för och medverka till den andres välbefinnande. Barns försvar av värdet av andras väl, är intressant att diskutera i relation till Piagets forskning, menar Johansson (a.a). Enligt Piaget har små barn inte förmåga att förstå andras perspektiv. Han anser att barn tar för givet att andra ser världen på samma sätt som de själva. Johansson (2003) menar att hennes forskning om små barns etik kan ifrågasätta Piagets teori. De små barnen i småbarnsgruppen visar och uttrycker på olika sätt och i olika sammanhang att de förstår andras situation och agerar för att förändra för andra. Johanssons (2003), visar även att de äldre småbarnen spontant tar ansvar för att hjälpa de riktigt små barnen, då de behöver hjälp eller skydd för att inte göra sig illa. Hon såg att barn visade en intuitiv förståelse för att vissa saker var för svåra för de små och att de äldre småbarnen då gav hjälp. Johanssons undersökning visar också att barn kan ta ansvar för sina kamrater, i sammanhang där andra barn gör förbjudna saker, genom att informera vuxna om situationen.

14 Sammanfattningsvis visar Johanssons avhandling (2003) att vi kan se att barn visar omsorg om andras väl. Att barn värnar om värdet av andras väl. Att de är lyhörda och engageras av andra barns upplevelser både positiva och negativa. Barnen i Johanssons undersökningsgrupp visar att de angår varandra, att de är delar i varandras liv. De engageras av andras sätt att vara i världen, av andras upplevelser, önskningar och behov. Barnens omsorg om andra gestaltar de i kropp och handling, snarare än i normer. Johansson menar att en viktig slutsats är att reflektera över hur vi vuxna kan uppmuntra och involvera barn i varandras väl och hur vi kan göra barns stödjande handlingar synliga för såväl dem själva som för andra. Johansson menar också att det krävs ett medvetet förhållningssätt till barns etik, så att inte vuxna i sin omsorg om barns väl tar över barns engagemang i andra. Barnen visar att de vet att vuxna är huvudansvariga för att ta hand om och skydda kamraterna. De vänder sig ofta till de vuxna i dessa sammanhang. Men trots det stödjer och försvarar barn andra spontant, och griper in och tar ansvar för kamraterna genom att berätta för de vuxna vad som pågår Barn och ansvar Enligt Johansson (2003) uppmärksammar barn situationer i förskolan som är förknippade med tydliga förbud och föreskrifter. Då barn ser att deras kamrater är på väg att hamna i dessa situationer, kan de barn som iakttar händelsen berätta för den vuxne vad som inträffat eller är på väg att hända. En del barn vet att vissa agerande är förbjudna, men de sätter inte händelsen i samband med konsekvenserna för den andra. Andra barn kan intressera sig för vad som kan ske med det aktuella barnet vilka negativa följder handlingen kan ha för det drabbade barnet. Att göra busiga och förbjudna saker väcker spänning och intresse. Johansson menar att barn kan ta ansvar för sina kamrater i dessa sammanhang genom att informera de vuxna om situationen. Men att vi vuxna ibland upplever detta som skvaller. Många gånger försöker vi vuxna kanske också att negligera skvallrarens berättelse istället för att se det som om det skvallrande barnet faktiskt tar ett ansvar och visar på en lyhördhet för sin kamrats situation. Johansson menar att det är de vuxna som måste göra barnets ansvarstagande synligt för barnen i dessa situationer genom att förtydliga det. Det handlar också om att den vuxne visar respekt och tar barns upplevelser på allvar (Johansson, 2003). Brodin och Hylander (2005) skriver att vi som vuxna lätt blir irriterade på barn som kommer till den vuxne och skvallrar, men att dessa barn ofta har goda avsikter och känner

15 medkänsla med sina utsatta kamrater. Följande citat som är hämtat från Brodin och Hylander (2005, s 108), visar att det är viktigt att involvera barnen i dessa situationer: Om den vuxne säger att man inte skall skvallra eller ingripa i andras konflikter och därigenom förmedlar att det endast är de som har uppgift att reda ut bråk, slutar kanske barnen att engagera sig i det som händer med deras kamrater Jesper Juuls definitioner av ansvar Jesper Juul (1995) tycker det är viktigt att skilja på två former av ansvar, socialt ansvar och personligt ansvar, eftersom de var för sig representerar vissa värden som är knutna till centrala aspekter i tillvaron. Han tycker dock att de två formerna av ansvarighet hänger samman. Enligt Juul (1995) kan man dela upp dessa former enligt följande: Det sociala ansvaret Det är det ansvar som vi har för varandra i familjen, gruppen, samhället och världen Det är den sortens ansvar som de flesta föräldrar och lärare försöker uppfostra oss till. Det sociala ansvaret är nödvändigt för att vi ska kunna fungera i grupper. Det personliga ansvaret Det är det ansvar som vi har för vårt eget liv, för vår livskvalitet. Det är det ansvar vi ha för vår fysiska, psykiska och andliga hälsa och utveckling. Det är det ansvar som de flesta av oss är uppfostrade till att inte ta, eftersom traditionell uppfostran och pedagogik lagt tyngden på det sociala ansvaret. Följande citat som är hämtat från Juul (1995, s 140) visar att det är viktigt att ta barnen på allvar om vi vill att de skall utveckla sin ansvarskänsla: Om man vill värna om sin egen och sina barns integritet, stödja utvecklingen av deras självkänsla och försäkra sig om att de utvecklar en hög grad av personlig och social ansvarighet (de tre begreppen: integritet, självkänsla och ansvarighet hänger dessutom olösligt samman) måste ett nytt begrepp introduceras i familjen: att ta på allvar, dvs att ta både sig själv och barnet på allvar. 2.5 Pedagogens ansvar och förhållningssätt Att arbeta med barn ger stora möjligheter att påverka andra och det medför ett stort ansvar. I mötet med barn förmedlar man alltid hur och vem jag är. Som pedagog måste man därför vara

16 medveten om sitt eget sätt att interagera med andra, både andra kollegor, barn och föräldrar. Öhman (2003) skriver i sin bok att det är viktigt att pedagogen dagligen reflekterar över sitt förhållnings- och handlingssätt, så att hon/han kan förmedla de centrala etiska värderingarna som läroplanen kräver. Om pedagogen inte medveten om vilka motiv som styr hennes/hans handlande, kan pedagogen inte heller förstå hur hon/han påverkar barnen (Öhman, 2003). Att som pedagog tillämpa och efterleva etiska regler för hur vi skall leva tillsammans i omsorg om varandra, främjar barnets grundläggande begreppsbildning kring samvete, moral och etisk hållning. Bara genom att konkretisera de abstrakta värdebegreppen kan barn utveckla sitt eget tänkande kring etiska frågor och sin förmåga att bedöma sitt handlande i dessa. Enkla och självklara regler som att tala sanning, hjälpa sina kamrater, inte tillfoga skada och visa respekt för varandra baseras på de grundläggande demokratiska värderingar som ska genomsyra verksamheten (Öhman, 2003). Öhman skriver vidare i sin bok (2003) att man i princip skall kunna bryta ner varje slags situation som kan uppstå under en dag och analysera på vilket sätt den skulle kunna främja utveckling av medkänsla och ansvar, och på vilket sätt pedagogen kan arbeta för att uppnå detta. Att ha ett arbetssätt som främjar empatin skall helst löpa som en röd tråd genom verksamheten. Den pedagogiska verksamheten ska vara väl genomtänkt och utgå från barnens behov. Johansson (2003) menar att de vuxna lätt kan ge barnen budskapet att de inte har ansvar för omsorgen om andra. Hon menar att barnen i hennes småbarnsgrupp tycks se det så att det är de vuxnas angelägenhet att ta ansvar för andras väl. Det bekräftar vad Hägglund och Örn (1992) kommit fram till i sin undersökning av äldre förskolebarns och de yngsta skolbarnens prosociala handlingar. De pekar på att handlingar som stöd, hjälp och dela med sig är sällsynta bland dessa barn. Forskarna menar att då vuxna stödjer barn avstår barn från att hjälpa och stödja sina kamrater. Prosociala handlingar är enligt Öhman (2003) handlingar där man handlar utifrån sin inlevelseförmåga och där man gör något för att förändra situationen för att hjälpa den andra. När man utvecklar sin empatiska förmåga kommer också prosocialt beteende, att agera och handla utifrån sin inkännande förmåga, denna förmåga är medfödd och utvecklas eller bromsas beroende på de vuxnas handlande i barnets omgivning.

17 Hägglund och Örn tolkar det så att vuxna signalerar med sitt förhållningssätt att barnen inte behöver handla. De menar att kanske det är så att dessa budskap om att vuxna tar ansvar för stödjande handlingar grundläggs redan hos de yngsta barnen i förskolan. Johansson menar att om barnen inte engageras av oss vuxna tillräckligt mycket, då andra barn är ledsna eller behöver stöd på andra sätt, så görs värdet av andra barns väl till vuxnas angelägenheter. Barnen måste därför engageras av oss vuxna i tillräcklig grad då andra barn är ledsna, så att vi vuxna inte riskerar att ta ifrån barnen det intresse de har av andras situation (Johansson 2001). Sommer (2005) betonar vissa aspekter som är viktiga för att pedagoger skall kunna möta barnen i en professionell relation. Han talar om en personlig aspekt, en kunskapsaspekt och en erfarenhetsaspekt. Det är viktigt att relationen mellan vuxna och barn inte är jämställd. Vuxna ska ha mer makt än barn, för de kan mer än vad barnet kan. Därmed är det också de vuxnas skyldighet att ta ansvar för barn. 2.6 Centrala begrepp Pedagoger med pedagoger menar jag både förskollärare, montessoripedagoger och barnskötare. Prosocialt beteende är enligt Öhman (2003) handlingar där man handlar utifrån sin inlevelseförmåga och där man gör något för att förändra situationen för att hjälpa andra.

18 3 Problemprecisering Något som jag ofta funderar över i det vardagliga livet på förskolan är hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer fram till den vuxne och säger att någon gör si eller så. Man hör ibland de vuxna svara barnet med du behöver inte skvallra hela tiden eller du behöver inte vara polis. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98), skall alla som arbetar inom förskolan stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Jag var därför nyfiken på hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer till dem och säger ifrån om någon händelse. Syftet med min undersökning är att försöka ta reda på hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar, och hur de tänker och agerar på barns ansvar för sig själv och sina kamrater. Mina frågeställningar: 1. Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen: barns ansvar och pedagogens ansvar? 2. Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? 3. Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? 4. Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar?

19 4 Metod Jag kommer i detta avsnitt att såväl beskriva som motivera den ansats som jag valde, den kvalitativa ansatsen. Därefter beskriver jag vilka undersökningsmetoder jag använde mig av. Jag beskriver därefter mitt urval och hur jag gick tillväga i mitt genomförande, samt ett avsnitt med etiska överväganden. Jag avslutar med bearbetning och analys av det empiriska materialet. 4.1 Kvalitativ ansats Jag har valt den kvalitativa forskningen som metod för min undersökning, då jag anser den som mest lämplig med utgångspunkt från mina problemformuleringar. Eftersom den kvalitativa forskningen handlar om analyser och därmed tolkningar, passar den väl in på min undersökning. Jag kom mestadels att genomföra min studie på min arbetsplats. Repstad (1999) skriver att i den kvalitativa forskningen betonar man ett tätt och nära förhållande mellan forskaren och den miljö eller de personer som studeras. Det kan då vara en fördel att göra observationerna på den egna arbetsplatsen där man känner barn, personal och miljö. Samtidigt kan det vara svårt att forska objektivt i den egna verksamheten. Inom den kvalitativa forskningen kan man vara flexibel och göra ändringar under resans gång. 4.2 Metodbeskrivning och metodval För att få svar på mina problemformuleringar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger om deras tankar och funderingar kring barns förmåga att ta ansvar, samt observationer av barn och vuxna med fokus på hur pedagogerna agerar när barn kommer till den vuxne och talar om att någon bråkar eller gör något, som man inte får. Jag valde att använda mig av bandspelare när jag gjorde mina intervjuer. Repstad (1999) skriver att de flesta erfarna forskare använder sig av bandspelare vid förberedda, kvalitativa intervjuer. Han menar att man då slipper ägna tiden åt att skriva och istället kan koncentrera sig på vad personen säger.

20 Anledningen till att jag valde både intervjuer och observationer beror på att jag ville få en uppfattning av hur pedagogerna tänker och resonerar kring barn och ansvar, men även kunna undersöka om det överrensstämmer med hur de gör i praktiken. Case Jag använde mig även av ett case, en påhittad händelse i intervjuerna. Jag tänkte att det kunde vara ett annorlunda sätt att försöka få fram pedagogernas tankar och eventuella handlingsmönster.( Denna presenteras i bilaga C). 4.3 Urval I min studie har jag valt att göra intervjuer med två pedagoger på en förskola och fyra pedagoger på en annan förskola i en medelstor sydsvensk stad. På den ena förskolan arbetar jag själv och jag har mestadels genomfört min studie på min arbetsplats. Jag intervjuade fyra pedagoger och utförde observationer av två pedagoger på den förskola där jag själv arbetar. Vinsterna med att jag genomförde min studie på förskolan där jag själv arbetar, är att alla är kända för mig och jag för dem både pedagoger, barn och föräldrar. Jag valde även att göra intervjuer med pedagoger från en annan förskola där jag själv inte arbetar, för att få ett bredare perspektiv. På den ena förskolan, Ängens förskola, arbetar personalen efter montessoripedagogiken. Där arbetar Eva, Beata, Ulla och Liseott. På den andra förskolan, Havsbris arbetar Anna och Pia. Yrkesbenämningarna på pedagogerna är: barnskötare, förskollärare, och montessoripedagoger (alla namn är fingerade) och de har mellan 10 och 18 års yrkeserfarenhet. 4.4 Genomförande Jag valde att både göra intervjuer med pedagoger (och observationer av pedagoger och barn) med fokus på hur pedagoger agerar när ett barn kommer till den vuxne och talar om att någon bråkar eller gör något som man inte får.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängbybarnens förskolor

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängbybarnens förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängbybarnens förskolor 2015 2016 Ängbybarnens förskolor ska vara anpassade för alla barn, oavsett förutsättningar, bakgrund eller familjeförhållanden. Ängbybarnens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Normer & värden. www.karlskoga.se

Normer & värden. www.karlskoga.se Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 20131101-20141031 Stockslycke förskola avdelning Månskenet 1 Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Backens förskola, Bureå 2014-0922

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Backens förskola, Bureå 2014-0922 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Backens förskola, Bureå 2014-0922 Förord Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bergsgårdens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan. Bergsgårdens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Bergsgårdens förskola 2014-2015 Centrumplan 3 www.bergsgardensforskola.se Karshult 5 562 42 Taberg info@bergsgardensforskola.se 555 93 Jönköping 036-860 86 10 Org. nr: 826001-4264 036-860

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Ängabo förskola avdelning Älgen

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Ängabo förskola avdelning Älgen Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 20151101-20161031 Ängabo förskola avdelning Älgen Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö 98/10 2 Diskrimineringsgrunder

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Normer & värden. www.karlskoga.se

Normer & värden. www.karlskoga.se Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Mumintrollen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer