Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa SÄL Examensarbete 10 poäng Pedagogers syn på barn och ansvar En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande Pre Schoolteachers Thoughts of Children and Responsibility Childrens Attempts to take Responsibility as Viewed by six Pre Schoolteachers Irene Hallberg Lärarexamen 140p Barndoms och ungdomsvetenskap Vårterminen 2006 Examinator: Ann-Christin Eklundh Handledare: Mats Olsson

2

3 Abstract Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 47 Titel: Pedagogers syn på barn och ansvar en studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvarstagande.. Författare: Irène Hallberg Handledare: Mats Olsson Datum: Maj, 2006 Bakgrund: Något som jag ofta funderar över i det vardagliga livet på förskolan är hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer fram till den vuxne och säger att ett annat barn gör något som man inte bör göra. Hur svarar vi pedagoger barnen när de kommer till oss vuxna i dessa situationer. Upplever vi att barnen skvallrar, eller tar vi deras handlande på allvar? Syfte: Detta arbete syftar till att försöka beskriva hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar, och hur de tänker och agerar på barns ansvar för sig själva och sina kamrater. Hur tänker och agerar pedagoger över barn som kommer och säger till att någon bråkar eller gör något som man inte får? Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sex pedagoger i förskolan. Jag har även utfört observationer på två av pedagogerna. Resultat: Det finns två olika synsätt bland pedagogerna åsikter. Den ena gruppen betonar barnens personliga ansvar. Dessa pedagoger har stor tilltro till barnens egen förmåga och tycker att barnen främst ska agera själva, i största möjliga mån försöka reda ut konflikterna utan den vuxnes ingripande och lära sig ta egna beslut. Den andra gruppen betonar barnens sociala ansvar. Dessa pedagoger tycker det är viktigt att barnen kan lyssna på varandra och visa medkänsla för sina kamrater. De har också tilltro till att barnen själva kan men tillåter inte barnen att försöka själva lika mycket. Dessa pedagoger är mer benägna att följa med det skvallrande barnet och hjälpa till att reda ut situationen. Nyckelord: Pedagog, barn, ansvar, kamrater, skvaller.

4

5 Förord Tack alla barn och fröknar som deltagit i min undersökning. Jag vill också tacka mina flickor, Alicia och Amelia, för all tid jag tagit från er. Tid som borde tillhört er de senaste tre åren. Min blomsteräng Framför mig nu ser jag en blomsteräng så fin Säg har du lust att höra om denna ängen min? Några blommor granna syns framför de andra Som verkar något blekare vi kan dem inte klandra Andra åter ganska små, de står där tyst bland gräsen Och aktar sig att synas och att göra något väsen En som står där rak och hög och verkar full av kraft Kan falla lätt vid minsta pust och mista alla sin saft De minsta sköra blomsterliv vi måste akta väl Ty alla blommor har förvisst en mycket sårbar själ Somliga har törnen ut mot håll och alla kanter I denna blomsteräng minsann finns alla varianter Ingen är den andra lik, det måste vi betänka De bär på gåtor var och en och kan oss glädje skänka De svaga kanske hjälpas kan att få sig mera saft Och tro sig kunna litet mer och stå av egen kraft Den som alltid kivas vill och sticker vitt och brett Har kanske sina goda skäl att samsas är ej lätt Vår uppgift är att sköta dem och bjuda riktigt till Så att de alla trivs ihop och allt det bästa vill Och lämna ingen utanför den trivs så illa där Gemenskap blommans innersta och stora önskan är Vi vuxna måste göra allt som står i vuxnas makt Att låta var och en av dem få blomma i sin takt (Sissel Holt)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Kunskapsbakgrund Styrdokument för förskolan med etiska värden Teorier kring barns moraliska bedömningar Piagets teori om barns moraliska bedömningar Kritik mot Piagets teori om moralutveckling Perspektivskifte hos forskarna Det kompetenta barnet Ny syn på barns etiska förmåga Barn och ansvar Jesper Juuls definitioner av ansvar Pedagogens ansvar och förhållningssätt Centrala begrepp Problemprecisering Metod Kvalitativ ansats Metodbeskrivning och metodval Urval Genomförande Intervjuernas genomförande Observationernas genomförande Analysbeskrivning Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen: barns ansvar och pedagogens ansvar? Betydelsen av att barn tillåts att ta ansvar Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar? Poliser, skvallerbyttor eller ansvarstagande barn Observationer Sammanfattning Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen barns ansvar och pedagogens ansvar? Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar? Slutsatser av mina observationer Egna tankar Kritisk granskning av min C-uppsats Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C... 45

7 1 Inledning På den förskola där jag arbetar upplever mina kollegor och jag att barnen ofta kommer och påpekar när andra barn har gjort någonting de inte får. Jag har funderat mycket över hur vi som pedagoger svarar barnen i dessa situationer. Viftar vi bort deras påpekande för att vi upplever det som att dessa barn skvallrar, eller tar vi deras handlande på allvar? Enligt läroplanen för förskolan skall vi pedagoger sträva efter att barnen utvecklar bland annat ansvar vilket följande citat styrker: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etniska bakgrund och respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. (Utbildningsdeparementet, 2001,s11). Jag vill undersöka hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar. Jag är också nyfiken på vad pedagogerna tycker att förskolebarn kan ta ansvar för och om de upplever att barnen tar ansvar för sig själva och sina kamrater. Hur tänker och agerar pedagoger när ett barn kommer och säger till att någon bråkar eller gör något som man inte får. Tycker pedagogerna att barnet visar ett ansvar eller upplever de att barnet skvallrar? Stödjer och uppmuntrar de vuxna barnen till att bry sig om den andres väl? Jag har även tänkt studera detta ur ett genusperspektiv.

8 2 Kunskapsbakgrund Jag har valt att dela in detta avsnitt i fem delar samt ett avsnitt som förklarar centrala begrepp. Jag anser att dessa fem delar är relevanta för att kunna tolka mina resultat och ställa dessa mot den forskning som redan finns. Jag tror att jag med hjälp av dessa avsnitt lättare kan dra slutsatser av min undersökning. Styrdokument för förskolan med etiska värden. Teorier kring barns moraliska bedömningar. Det kompetenta barnet Ny syn på barns etiska förmåga Pedagogens ansvar och förhållningssätt Centrala begrepp. 2.1 Styrdokument för förskolan med etiska värden Det finns dokument som ytterst styr och reglerar vilka etiska värden som ska genomsyra verksamheten i våra förskolor. Läroplanen för förskolan är ett sådant styrdokument och uttrycker därmed vilka krav staten ställer på verksamheten. Alla som verkar inom förskolan är ålagda att förmedla de etiska värden som dokumentet fastslår. I läroplanen för förskolan betonar man att verksamheten: skall präglas av grundläggande värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Värdegrunden uttrycker ett etiskt förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Verksamheten skall dessutom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnet och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lärarförbundet, 2001, s.7). Ett annat styrdokument är Barnkonventionen som är ett juridiskt bindande dokument som nästan alla FN:s medlemsstater undertecknat och lovat att leva upp till. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt som i vardagen i en barngrupp innebär att vara medveten om vad man själv står för, att vara inkännande och empatisk (Bäckström, 2003).

9 I Barnkonventionen står det att barn måste få kunskap om sina rättigheter och om sitt ansvar. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste ha ett medvetet förhållningssätt i frågor som bl a rör solidaritet, fördomar och ansvar. Enligt barnkonventionen har barn rätt till att man lyssnar på dem och deras åsikter ska respekteras. Barn har också enligt konventionen rätt att vara delaktiga och ha medinflytande i frågor som rör deras eget liv. Barn har rätt till ett privatliv och deras personliga integritet är okränkbar (Bäcksröm, 2003). Pedagogisk synvinkel: Johansson (2003) betonar hur viktigt det är att pedagogerna funderar över viktiga begrepp som: Respekt Ansvar Vad som menas med att ta ansvar för andra? Vilket ansvar kan och skall barn ta för varandra på förskolan? Johansson (a.a) menar att barns etik handlar om det som barn upplever eller värderar som gott och ont samt rätt och fel i sina egna och andras handlingar. Men även de normer eller handlingsregler som barn lever efter och försvarar, dvs barns förhållningssätt till varandra. På förskolan hamnar ofta barnen i ett etiskt dilemma som handlar om att olika etiska värden står mot varandra och där lösningen måste ske på bekostnad av något värde. Johansson menar att valet inte alltid är så lätt, eftersom vi måste avstå från något vi värderar,. Därför måste pedagoger reflektera över vilka värden som barnen försvarar och hur vi vuxna ser på dessa värden (Johansson, 2003). 2.2 Teorier kring barns moraliska bedömningar Piagets teori om barns moraliska bedömningar Piaget har med sin forskning ett stort inflytande över synen på barns etiska förmåga. Han utgår från att all moral handlar om system av regler. Piagets teori utgår också från att små barn handlar av plikt, och att deras moral främst är styrd av vanor och regler som vuxna mer eller mindre ha påtvingat dem. Det goda blir då för små barn att följa dessa regler. Små barn kan, enligt Piaget, inte skapa sociala regler. Han menar att de små barnens oförmåga att ta någon annans perspektiv hänger samman med deras syn på rätt och fel. Först när barnet kan

10 frigöra sig från de vuxnas regler, och upplever sig jämlik den vuxne, kan deras moral bli självständig och logisk, och därmed inte styrd av andra (Evenshaug, 2001). Det finns två typer av moral som är viktiga i Piagets teori, den heteronoma moralen, som gör att barnen bedömer handlingen efter resultatet utan att ta hänsyn till motivet, det kallar Piaget för objektivt ansvar (Evenshaug, 2001). Denna typ av moral är enligt Piaget både kognitivt och motivationsmässigt bunden till en yttre auktoritet och består av vuxnas regler och restriktioner. Dessa regler uppfattas av barnen som absoluta, heliga och oföränderliga. Att vara snäll för barnet betyder att följa den vuxnes regler. En handling bedöms här som fel om den bestraffas. Negativa konsekvenser av en olyckhändelse kan därför uppfattas som ett straff. Enligt Piaget är den heteronoma moralen typisk för barn mellan fyra och åtta års ålder. Den andra typen av moral kallas den autonoma moralen, som innebär att barnen gör en självständig och oberoende bedömning av situationen och de regler som är tillämpliga i den och som leder från objektivt till subjektivt ansvar. I denna moraliska handling tar barnen också hänsyn till den avsikt som ligger bakom. Den som är mest olydig är den som hade som avsikt att göra något som var fel. Den här autonoma moralen växer, enligt Piaget, fram genom det sociala samspelet mellan jämnåriga. Förutsättningen för en rättfärdig, ömsesidig moral är det autonoma tänkandet som enligt Piaget utvecklas med barnets ålder, främst i samspel mellan barn. Enligt Piaget (Evenshaug, 2001) är den empatiska kapaciteten beroende av hur väl utvecklad barnets resonerande förmåga är. Hur väl barn kan särskilja känslor och tillstånd hos sig själva och andra och hur väl barnet kan anta den andres position är avgörande. Piaget menar att barnet under hela förskoleåldern utgår från sina egna behov och inte kan skilja mellan känslor och tillstånd hos sig själv och andra. Piaget menar att barn vid cirka ett och ett halvt år kan utföra en så kallad fördröjd imitation, vilket innebär att barnet i efterhand kan imitera något det sett en annan göra, men själv aldrig har gjort. (Evenshaug, 2001). Efter hand blir barnets bedömningar av rätt och fel mer oberoende av de vuxnas regler och barnen förväxlar sedan inte heller olyckshändelser med straff. Med tiden blir det också viktigare för barnen att den skyldige förstår vad han gjort och erkänner sin skuld istället för att man skall hämnas med stränga straff. (a.a 2001).

11 2.2.2 Kritik mot Piagets teori om moralutveckling Kritik som framförts mot Piagets teori om moralutveckling är att de senaste decenniernas forskning om moralisk utveckling visat att denna innebär något mer än att enbart skapa en vana att lyda föräldrarna i ett egofrämmande överjag. Den nya forskningen har framförallt visat att den moraliska utvecklingen handlar om självständigt tänkande och självständiga bedömningar. Detta menar Evanshaug/Hallen (2001) ger en öppning från ett infantilt måstesamvete till en mer mogen och personlig moral, ett bör-samvete som styrs av inre övertygelse. (Evenshaug, 2001). Johansson (2003) tycker också att Piagets slutsatser kan diskuteras, eftersom det i hans teorier inte nämns något om barns förmåga att vara lyhörda för andras väl som Johansson menar att hennes forskning visar. Hon menar att Piagets teori utesluter vissa delar av barns etik, eftersom hans tillvägagångssätt gör det omöjligt att finna uttryck för värdet hos andras väl hos barn. De senaste årens småbarnsforskning (Johansson, 2003), visar att Piagets teori inte gör de små barnens etik rättvisa. Små barn kan, även om de inte gör medvetna övervägande, ta andras perspektiv och förstå innebörd och mening i ett handlande samt visa empatiska reaktioner långt tidigare än vad man tidigare trott varit möjligt (Öhman, 2003). Motivet till att följa regler är enligt Piaget sammankopplat med straff (Evenshaug, 2001). Johansson (2003) finner däremot inget stöd för att barnens enda utgångspunkt för att följa normer är rädsla för vuxnas sanktioner Perspektivskifte hos forskarna I forskning kring barn och deras utveckling går det bland forskarna en skiljelinje som tog sin början vid 1960-talet. Ny kunskap från en lång rad empiriska undersökningar har medfört att teoriuppfattningarna ändrats betydligt, och lett till ett perspektivskifte i forskarnas grundläggande uppfattningar om vad barn är och hur deras utveckling skall förstås. Perspektivet före 1960-talet var att barnet kom till världen som en inkompetent varelse som skulle formas genom fostran. Stadieuppfattningen har ända fram till slutet av 1980-talet präglat den internationella barnpsykologin, och utvecklingsfaser sägs vara något som alla barn genomgår. Nu talar man istället om det kompetenta barnet som är utrustat med en rad kompetenser och kapacitet redan tidigt i livet (Sommer, 2005).

12 Brodin och Hylander (2005) menar att när något nytt presenteras, så ställs det lätt i motsats till något gammalt. Motsatsen till den nya synen på barn som tåliga och kompetenta blir då att se barn som ömtåliga och behövande. Det kan då bli risk för att den kompetenta sidan idag tar överhand om den tidigare bilden av barnet i förskolan dominerats av det behövande barnet. Brodin och Hylander skriver att genom forskning vet vi idag att barn kan mycket mer än vad tidigare utvecklingspsykologiska teorier hävdat. 2.3 Det kompetenta barnet Sommer (2005) menar att det lätt blir missuppfattningar när vi talar om barns kompetens. Det är lätt hänt att det kompetenta barnet plötsligt blir det självgående barnet som kan allt själv, men så är det inte! Det finns mycket som barn måste lära sig och det gör de inte ensamma och på egen hand. Sommer beskriver vad som händer när barnet skall föras in i den sociala världen. Då finns där en barnvärld, en barngrupp, där barn får erfara en lång rad förhållanden kring det sociala livet med andra barn. Men där finns också en vuxenvärld som barnen måste få ta del av en vuxenkultur som hela tiden förändras, men som barnen måste få ta del av. Enligt Sommer har de vuxna en grundläggande betydelse för barnen. Barnen utvecklar och utökar nya sociala och personliga kompetenser genom att samspela med personer som har mer erfarenhet än de själva. När vi därför talar om kompetens är det kompetens i relation till några särskilda förmågor som man kan ha eller inte ha. Sommer (2005) menar att förskolan idag har oerhört många fordringar på barnen. Det finns många normer och ideal på hur de ska uppföra sig och mängder av praktiska färdigheter som de ska klara av. Detta innebär att vi i förskolan fordrar, eller har önskemål om barns kompetensutveckling. Dessa fordringar är enligt Sommer bra för barnen. Det viktigaste är att vuxna i förskolan är inkännande och kompetenta och att de tar ansvar för att barnen lär sig något. För att uppnå kvalitet i förskolan krävs det empatiska, aktiva vuxna som finns där för barnen och tar hand om dem. De måste finnas där för att stötta och hjälpa barn när det uppstår problem. Detta visar, menar Sommer, att vuxnas speciella sätt gentemot barn i förskolan betyder mycket för hur barnen kommer att utvecklas. Pedagogernas uppgift i förskolan är därför att vara tillsammans med barnen samtidigt som de måste ligga steget före de kompetensbarn som de har ansvaret för (Sommer, 2005).

13 Bjerås ifrågasätter (Johansson och Pramling, 2003) vilken möjlig innebörd som kan läggas i begreppet det kompetenta barnet i förskolan. Hon skriver: Handlar det främst om att forma duktiga barn som växer upp till välutbildade vuxna för att garantera en fortsatt samhällsutveckling? Eller handlar det om något helt annat? Är barnet av naturen kompetent eller ska det utvecklas och bli kompetent? Är barnet alltid kompetent oavsett sammanhang eller är det så kompetent som just det sammanhanget tillåter? (a.a, 2003 s.55). Bjerås menar att det är viktigt att vi reflekterar över dessa frågor och vilka tänkbara konsekvenser våra svar får för verksamheten i förskolan. 2.4 Ny syn på barns etiska förmåga Johanssons undersökning (2003) visar att barn i vissa sammanhang är lyhörda för andra barns situation, önskningar och reaktioner. Barn visar intresse eller blir ledsna när de uppfattar att kamraterna blir utsatta för handlingar som bryter mot värden som de håller högt. Barnen visar ett ansvar, de förstår andra barns situation och agerar också för att underlätta för andra. Johansson menar att det inte handlar om ett reflekterat ansvarstagande för andra, utan ett levt engagemang för andras väl. Barnet stödjer eller försvarar den som behöver tröst eller skydd. De försvarar på så sätt värdet av andras väl. Värdet av omsorg är att ansvara för och medverka till den andres välbefinnande. Barns försvar av värdet av andras väl, är intressant att diskutera i relation till Piagets forskning, menar Johansson (a.a). Enligt Piaget har små barn inte förmåga att förstå andras perspektiv. Han anser att barn tar för givet att andra ser världen på samma sätt som de själva. Johansson (2003) menar att hennes forskning om små barns etik kan ifrågasätta Piagets teori. De små barnen i småbarnsgruppen visar och uttrycker på olika sätt och i olika sammanhang att de förstår andras situation och agerar för att förändra för andra. Johanssons (2003), visar även att de äldre småbarnen spontant tar ansvar för att hjälpa de riktigt små barnen, då de behöver hjälp eller skydd för att inte göra sig illa. Hon såg att barn visade en intuitiv förståelse för att vissa saker var för svåra för de små och att de äldre småbarnen då gav hjälp. Johanssons undersökning visar också att barn kan ta ansvar för sina kamrater, i sammanhang där andra barn gör förbjudna saker, genom att informera vuxna om situationen.

14 Sammanfattningsvis visar Johanssons avhandling (2003) att vi kan se att barn visar omsorg om andras väl. Att barn värnar om värdet av andras väl. Att de är lyhörda och engageras av andra barns upplevelser både positiva och negativa. Barnen i Johanssons undersökningsgrupp visar att de angår varandra, att de är delar i varandras liv. De engageras av andras sätt att vara i världen, av andras upplevelser, önskningar och behov. Barnens omsorg om andra gestaltar de i kropp och handling, snarare än i normer. Johansson menar att en viktig slutsats är att reflektera över hur vi vuxna kan uppmuntra och involvera barn i varandras väl och hur vi kan göra barns stödjande handlingar synliga för såväl dem själva som för andra. Johansson menar också att det krävs ett medvetet förhållningssätt till barns etik, så att inte vuxna i sin omsorg om barns väl tar över barns engagemang i andra. Barnen visar att de vet att vuxna är huvudansvariga för att ta hand om och skydda kamraterna. De vänder sig ofta till de vuxna i dessa sammanhang. Men trots det stödjer och försvarar barn andra spontant, och griper in och tar ansvar för kamraterna genom att berätta för de vuxna vad som pågår Barn och ansvar Enligt Johansson (2003) uppmärksammar barn situationer i förskolan som är förknippade med tydliga förbud och föreskrifter. Då barn ser att deras kamrater är på väg att hamna i dessa situationer, kan de barn som iakttar händelsen berätta för den vuxne vad som inträffat eller är på väg att hända. En del barn vet att vissa agerande är förbjudna, men de sätter inte händelsen i samband med konsekvenserna för den andra. Andra barn kan intressera sig för vad som kan ske med det aktuella barnet vilka negativa följder handlingen kan ha för det drabbade barnet. Att göra busiga och förbjudna saker väcker spänning och intresse. Johansson menar att barn kan ta ansvar för sina kamrater i dessa sammanhang genom att informera de vuxna om situationen. Men att vi vuxna ibland upplever detta som skvaller. Många gånger försöker vi vuxna kanske också att negligera skvallrarens berättelse istället för att se det som om det skvallrande barnet faktiskt tar ett ansvar och visar på en lyhördhet för sin kamrats situation. Johansson menar att det är de vuxna som måste göra barnets ansvarstagande synligt för barnen i dessa situationer genom att förtydliga det. Det handlar också om att den vuxne visar respekt och tar barns upplevelser på allvar (Johansson, 2003). Brodin och Hylander (2005) skriver att vi som vuxna lätt blir irriterade på barn som kommer till den vuxne och skvallrar, men att dessa barn ofta har goda avsikter och känner

15 medkänsla med sina utsatta kamrater. Följande citat som är hämtat från Brodin och Hylander (2005, s 108), visar att det är viktigt att involvera barnen i dessa situationer: Om den vuxne säger att man inte skall skvallra eller ingripa i andras konflikter och därigenom förmedlar att det endast är de som har uppgift att reda ut bråk, slutar kanske barnen att engagera sig i det som händer med deras kamrater Jesper Juuls definitioner av ansvar Jesper Juul (1995) tycker det är viktigt att skilja på två former av ansvar, socialt ansvar och personligt ansvar, eftersom de var för sig representerar vissa värden som är knutna till centrala aspekter i tillvaron. Han tycker dock att de två formerna av ansvarighet hänger samman. Enligt Juul (1995) kan man dela upp dessa former enligt följande: Det sociala ansvaret Det är det ansvar som vi har för varandra i familjen, gruppen, samhället och världen Det är den sortens ansvar som de flesta föräldrar och lärare försöker uppfostra oss till. Det sociala ansvaret är nödvändigt för att vi ska kunna fungera i grupper. Det personliga ansvaret Det är det ansvar som vi har för vårt eget liv, för vår livskvalitet. Det är det ansvar vi ha för vår fysiska, psykiska och andliga hälsa och utveckling. Det är det ansvar som de flesta av oss är uppfostrade till att inte ta, eftersom traditionell uppfostran och pedagogik lagt tyngden på det sociala ansvaret. Följande citat som är hämtat från Juul (1995, s 140) visar att det är viktigt att ta barnen på allvar om vi vill att de skall utveckla sin ansvarskänsla: Om man vill värna om sin egen och sina barns integritet, stödja utvecklingen av deras självkänsla och försäkra sig om att de utvecklar en hög grad av personlig och social ansvarighet (de tre begreppen: integritet, självkänsla och ansvarighet hänger dessutom olösligt samman) måste ett nytt begrepp introduceras i familjen: att ta på allvar, dvs att ta både sig själv och barnet på allvar. 2.5 Pedagogens ansvar och förhållningssätt Att arbeta med barn ger stora möjligheter att påverka andra och det medför ett stort ansvar. I mötet med barn förmedlar man alltid hur och vem jag är. Som pedagog måste man därför vara

16 medveten om sitt eget sätt att interagera med andra, både andra kollegor, barn och föräldrar. Öhman (2003) skriver i sin bok att det är viktigt att pedagogen dagligen reflekterar över sitt förhållnings- och handlingssätt, så att hon/han kan förmedla de centrala etiska värderingarna som läroplanen kräver. Om pedagogen inte medveten om vilka motiv som styr hennes/hans handlande, kan pedagogen inte heller förstå hur hon/han påverkar barnen (Öhman, 2003). Att som pedagog tillämpa och efterleva etiska regler för hur vi skall leva tillsammans i omsorg om varandra, främjar barnets grundläggande begreppsbildning kring samvete, moral och etisk hållning. Bara genom att konkretisera de abstrakta värdebegreppen kan barn utveckla sitt eget tänkande kring etiska frågor och sin förmåga att bedöma sitt handlande i dessa. Enkla och självklara regler som att tala sanning, hjälpa sina kamrater, inte tillfoga skada och visa respekt för varandra baseras på de grundläggande demokratiska värderingar som ska genomsyra verksamheten (Öhman, 2003). Öhman skriver vidare i sin bok (2003) att man i princip skall kunna bryta ner varje slags situation som kan uppstå under en dag och analysera på vilket sätt den skulle kunna främja utveckling av medkänsla och ansvar, och på vilket sätt pedagogen kan arbeta för att uppnå detta. Att ha ett arbetssätt som främjar empatin skall helst löpa som en röd tråd genom verksamheten. Den pedagogiska verksamheten ska vara väl genomtänkt och utgå från barnens behov. Johansson (2003) menar att de vuxna lätt kan ge barnen budskapet att de inte har ansvar för omsorgen om andra. Hon menar att barnen i hennes småbarnsgrupp tycks se det så att det är de vuxnas angelägenhet att ta ansvar för andras väl. Det bekräftar vad Hägglund och Örn (1992) kommit fram till i sin undersökning av äldre förskolebarns och de yngsta skolbarnens prosociala handlingar. De pekar på att handlingar som stöd, hjälp och dela med sig är sällsynta bland dessa barn. Forskarna menar att då vuxna stödjer barn avstår barn från att hjälpa och stödja sina kamrater. Prosociala handlingar är enligt Öhman (2003) handlingar där man handlar utifrån sin inlevelseförmåga och där man gör något för att förändra situationen för att hjälpa den andra. När man utvecklar sin empatiska förmåga kommer också prosocialt beteende, att agera och handla utifrån sin inkännande förmåga, denna förmåga är medfödd och utvecklas eller bromsas beroende på de vuxnas handlande i barnets omgivning.

17 Hägglund och Örn tolkar det så att vuxna signalerar med sitt förhållningssätt att barnen inte behöver handla. De menar att kanske det är så att dessa budskap om att vuxna tar ansvar för stödjande handlingar grundläggs redan hos de yngsta barnen i förskolan. Johansson menar att om barnen inte engageras av oss vuxna tillräckligt mycket, då andra barn är ledsna eller behöver stöd på andra sätt, så görs värdet av andra barns väl till vuxnas angelägenheter. Barnen måste därför engageras av oss vuxna i tillräcklig grad då andra barn är ledsna, så att vi vuxna inte riskerar att ta ifrån barnen det intresse de har av andras situation (Johansson 2001). Sommer (2005) betonar vissa aspekter som är viktiga för att pedagoger skall kunna möta barnen i en professionell relation. Han talar om en personlig aspekt, en kunskapsaspekt och en erfarenhetsaspekt. Det är viktigt att relationen mellan vuxna och barn inte är jämställd. Vuxna ska ha mer makt än barn, för de kan mer än vad barnet kan. Därmed är det också de vuxnas skyldighet att ta ansvar för barn. 2.6 Centrala begrepp Pedagoger med pedagoger menar jag både förskollärare, montessoripedagoger och barnskötare. Prosocialt beteende är enligt Öhman (2003) handlingar där man handlar utifrån sin inlevelseförmåga och där man gör något för att förändra situationen för att hjälpa andra.

18 3 Problemprecisering Något som jag ofta funderar över i det vardagliga livet på förskolan är hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer fram till den vuxne och säger att någon gör si eller så. Man hör ibland de vuxna svara barnet med du behöver inte skvallra hela tiden eller du behöver inte vara polis. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98), skall alla som arbetar inom förskolan stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Jag var därför nyfiken på hur pedagoger tänker och bemöter barn som kommer till dem och säger ifrån om någon händelse. Syftet med min undersökning är att försöka ta reda på hur pedagoger tänker om barns förmåga att ta ansvar, och hur de tänker och agerar på barns ansvar för sig själv och sina kamrater. Mina frågeställningar: 1. Vilka tankar och associationer har pedagoger till begreppen: barns ansvar och pedagogens ansvar? 2. Vad menar pedagoger att förskolebarn kan ta ansvar över? 3. Finns det skillnader både hur man tänker och hur man handlar ur ett genusperspektiv? 4. Hur tolkar pedagoger barn när de berättar att någon bråkar?

19 4 Metod Jag kommer i detta avsnitt att såväl beskriva som motivera den ansats som jag valde, den kvalitativa ansatsen. Därefter beskriver jag vilka undersökningsmetoder jag använde mig av. Jag beskriver därefter mitt urval och hur jag gick tillväga i mitt genomförande, samt ett avsnitt med etiska överväganden. Jag avslutar med bearbetning och analys av det empiriska materialet. 4.1 Kvalitativ ansats Jag har valt den kvalitativa forskningen som metod för min undersökning, då jag anser den som mest lämplig med utgångspunkt från mina problemformuleringar. Eftersom den kvalitativa forskningen handlar om analyser och därmed tolkningar, passar den väl in på min undersökning. Jag kom mestadels att genomföra min studie på min arbetsplats. Repstad (1999) skriver att i den kvalitativa forskningen betonar man ett tätt och nära förhållande mellan forskaren och den miljö eller de personer som studeras. Det kan då vara en fördel att göra observationerna på den egna arbetsplatsen där man känner barn, personal och miljö. Samtidigt kan det vara svårt att forska objektivt i den egna verksamheten. Inom den kvalitativa forskningen kan man vara flexibel och göra ändringar under resans gång. 4.2 Metodbeskrivning och metodval För att få svar på mina problemformuleringar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger om deras tankar och funderingar kring barns förmåga att ta ansvar, samt observationer av barn och vuxna med fokus på hur pedagogerna agerar när barn kommer till den vuxne och talar om att någon bråkar eller gör något, som man inte får. Jag valde att använda mig av bandspelare när jag gjorde mina intervjuer. Repstad (1999) skriver att de flesta erfarna forskare använder sig av bandspelare vid förberedda, kvalitativa intervjuer. Han menar att man då slipper ägna tiden åt att skriva och istället kan koncentrera sig på vad personen säger.

20 Anledningen till att jag valde både intervjuer och observationer beror på att jag ville få en uppfattning av hur pedagogerna tänker och resonerar kring barn och ansvar, men även kunna undersöka om det överrensstämmer med hur de gör i praktiken. Case Jag använde mig även av ett case, en påhittad händelse i intervjuerna. Jag tänkte att det kunde vara ett annorlunda sätt att försöka få fram pedagogernas tankar och eventuella handlingsmönster.( Denna presenteras i bilaga C). 4.3 Urval I min studie har jag valt att göra intervjuer med två pedagoger på en förskola och fyra pedagoger på en annan förskola i en medelstor sydsvensk stad. På den ena förskolan arbetar jag själv och jag har mestadels genomfört min studie på min arbetsplats. Jag intervjuade fyra pedagoger och utförde observationer av två pedagoger på den förskola där jag själv arbetar. Vinsterna med att jag genomförde min studie på förskolan där jag själv arbetar, är att alla är kända för mig och jag för dem både pedagoger, barn och föräldrar. Jag valde även att göra intervjuer med pedagoger från en annan förskola där jag själv inte arbetar, för att få ett bredare perspektiv. På den ena förskolan, Ängens förskola, arbetar personalen efter montessoripedagogiken. Där arbetar Eva, Beata, Ulla och Liseott. På den andra förskolan, Havsbris arbetar Anna och Pia. Yrkesbenämningarna på pedagogerna är: barnskötare, förskollärare, och montessoripedagoger (alla namn är fingerade) och de har mellan 10 och 18 års yrkeserfarenhet. 4.4 Genomförande Jag valde att både göra intervjuer med pedagoger (och observationer av pedagoger och barn) med fokus på hur pedagoger agerar när ett barn kommer till den vuxne och talar om att någon bråkar eller gör något som man inte får.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Högåsens förskola Öckerö 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2/3 Definition av kränkande

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer