VIS!!! HANDEL. Och företags sociala ansvar

Transkript

1 GUIDE T RÄ - VIS!!! T HANDEL Och företags sociala ansvar

2 Hej! Det finns inga gratisluncher Idag kan nästan alla i Sverige unna sig något lite extra då och då. Nya skor, lite fredagsmys eller en platt-tv. Priserna sjunker utan att påverka kvalitén och det är ju trevligt på många sätt. Men någon måste betala och idag är det miljön och arbetstagare i länder, på ett för samvetet behagligt avstånd, som gör det. Barnarbete, slavarbete, miljöförstöringar för att inte tala om systematiska brott mot arbetslivets mänskliga rättigheter är tyvärr myntets baksida till vår guldkant på tillvaron. Men problemet försvinner inte bara för att vi slutar att unna oss, det bästa vi kan göra är att börja välja med omsorg. Boken du håller i din hand berättar om de goda krafter som finns på alla nivåer över hela jorden och som bidrar till en rättvis handel. Den här guiden diskuterar rörelsernas styrkor och svagheter och ställer samtidigt de där jobbiga frågorna som får dig att reflektera och ger dig råden som inspirerar till aktion. Vi börjar på FN-nivå där ILO på ett globalt plan strävar efter att skapa en mer rättvis värld, vidare till hur företag och fackliga organisationer arbetar och fortsätter hela vägen ned till din mataffär. Vi reder ut begrepp och förkortningar så att du inser vidden när du väljer Fairtrade-chokladen till fredagsmyset. Må så gott! Vi på LO-TCO Biståndsnämnd ISBN: LO-TCO Biståndsnämnd, 2012 Producerad av: Rå Kommunikation AB Text: Hedvig von Hofsten Grafisk form: Carola Grahn/Petra Handin Tryck: Åtta45 Skriften är framtagen med stöd av Sida. Sida svarar ej för innehållet. 2 3

3 Våra mänskliga rättigheter i arbetslivet International Labour Organization, på svenska Internationella arbetsorganisationen, är fantastisk. Under 1800-talet hade europeiska arbetstagare det ungefär lika illa som arbetstagare i utvecklingsländerna har det idag, med farliga miljöer, svält, barnarbete och 12-timmarsdagar. Arbetare och regeringar insåg att det här måste få ett slut, samtidigt som de var oroliga för att företagen skulle flytta utomlands. Lösningen blev en internationell organisation där både arbetstagare, företag och regeringar fanns representerade. Med gemensamma regler kunde företagen inte längre spela ut staterna mot varandra. Politikerna insåg hur viktigt det här var och såg till att det skrevs in i Versaillesfreden. Alltså i det dokument som avslutade första världskriget. Det är stort. Idag är ILO en del av FN och arbetar fortfarande på samma sätt för att förbättra arbetslivet för människor runt om i världen. ILO har skapat 184 konventioner som handlar om allt från relationen mellan arbetsgivare och anställd, till förbud mot slavarbete. Armeringsarbete på stadion i Fortaleza, Brasilien. FOTO: LO-TCO Biståndsnämnd Mats Hammarlund 5

4 ILOs kärnkonventioner Även om ingen av ILOs konventioner är onödiga är alla inte livsviktiga. Alla länder vill därför inte ratificera samtliga konventioner. Att slåss för kontorsanställdas arbetstider kanske känns lite onödigt i ett land med hög analfabetism. Därför har de regeringar, fackförbund och arbetsgivare som sitter med i ILO enats om åtta kärnkonventioner, som också brukar kallas mänskliga rättigheter i arbetslivet. Dessa är: Vad betyder... Nr 29 Nr 87 Nr 98 Förbud mot tvångs- och straffarbete Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Konventioner En konvention är ett rättsligt dokument som länder kan välja att skriva under på, ratificera. Om ett land ratificerar ett dokument ger det ILO rätten att kolla upp om landet följer det som står i dokumentet. Nr 100 Lika lön för lika arbete, oavsett kön Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138 Minimiålder för arbete Nr 182 Mot de värsta formerna av barnarbete En mänsklig rättighet FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs i Paris 1948 och under artikel 23 slås det fast att: Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen. Fackföreningar är ingen nationell angelägenhet utan vårt gemensamma ansvar. Vad är haken? FN och ILO låter varje land sköta uppföljningen själv och utvecklingsländerna har inte alltid verktygen att sköta den. Det finns inga ILO-utsända inspektörer att kalla på och inte heller någon FN-ledd arbetsdomstol att dra företag inför, bara det som finns inom landet. Styr du då över ett land där de flesta måste gå fyra dagar för att träffa en läkare handlar det om att prioritera. Men man ska samtidigt veta att 2010 var 183 länder medlemmar i ILO, minst 150 av dem hade då ratificerat kärnkonventionerna. Så det finns en vilja. FOTO: LO-TCO Biståndsnämnd Karin Lindström 6 7

5 Ö V I N N G: Gör Djävulens advokat Format: Redovisningsform: Tid: Mål: så här 1 Dela in deltagarna i åtta grupper och ge varje grupp en konvention. 2 Varje deltagare ska hitta minst ett argument mot gruppens konvention. Till exempel för konvention nr 100 kan argumentet vara att: En kvinna som blir mamma är borta från arbetet och bidrar inte lika mycket till företaget. 3 Ge varje grupp 5 minuter att hitta sitt argument innan de delar med sig av dem. 4 Varje grupp ska sedan försöka slå hål på argumenten (utan att gå till personangrepp). 5 Samla ihop gruppen och diskutera hur de tyckte det var att se det från den andra sidan. Diskussionsfrågor Enskild och gruppövning Diskussion i helgrupp 1 Hur ska ILOs tungroddhet möta informationssamhällets snabba puckar? 2 Hur skulle ILO kunna förstärkas? 5 minuter i par, 10 minuter i smågrupper och 15 minuter för gemensam diskussion En djupare förståelse för ILOs kärnkonventioner genom att problematisera dem 3 Vilken konvention kommer ta längst tid att genomföra i praktiken? Läs mer: Mänskliga rättigheter i arbetslivet ILOs 8 kärnkonventioner, LO-TCO Biståndsnämnd 2010

6 CSR och uppförandekoder På sätt och vis är Corporate Social Responsibility (CSR) ett kvitto på att fackföreningsrörelsen har rätt. Genom kollektivavtalen har arbetstagare i Västeuropa kunnat lyfta sig ur fattigdom och skapat anständiga liv. Många gånger har företagen då svarat med att flytta produktionen till ett fattigt land, där nya människor utnyttjas på samma gamla sätt. På senare år har fler och fler av oss reagerat och börjat ställa krav och till slut har företagen fattat galoppen och insett att bra företag är mer än bara raketer på börsen. Ur den insikten skapades CSR som på svenska kallas företagsansvar. Filosofin vilar på tre ben; socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande. Socialt Ekonomiskt Miljömässigt Facklig demonstration i Indien. FOTO: mats wingborg 11

7 Socialt och etiskt ansvarstagande Här hittar man många av de saker facken kämpar för. Går lönerna att leva på? Är arbetsmiljön säker? Har man rätt att organisera sig fackligt? Till det kommer företags förmåga att spegla samhället där det verkar, vad gäller till exempel kön, ålder och etnicitet hos sina anställda. Ekonomiskt ansvarstagande I den här delen finns företags syn på till exempel mutor och upphandlingar. Vad företagen gör är att de utifrån frågor som dessa skapar regelverk både för det egna företaget och för underleverantörer. FOTO: LO-TCO Biståndsnämnd Mats Hammarlund Miljömässigt ansvarstagande Att ta ansvar för miljön innebär att de varor som produceras inte är skadliga för konsumenterna samt att själva produktionen är miljövänlig och så resurssnål som möjlig. Varje företags uppförandekoder innehåller dock olika saker och miljödelen är inget undantag. Det finns företag som väljer att skriva in klimatkompensation i sina koder till exempel medan andra inte gör det. Varför finns det uppförandekoder? Ett företag som ser till att följa sina uppförandekoder minimerar risken att hamna i medialt blåsväder, typ muthärvor, miljöskandaler och kränkningar av fackliga rättigheter. Företag som tar hand om sina anställda är attraktiva som arbetsgivare och kompetent personal ökar produktiviteten. För konsumenterna är det också mer intressant att köpa företagens varor om de vet att dessa inte produceras under ovärdiga förhållanden. De företag som tar sitt samhällsansvar gör livet bättre inte bara för sina egna medarbetare utan för underleverantörer, konsumenter och för miljön. Välstånd och en bra miljö skapas inte över en natt, eller ens under en generation, men rätt använt är uppförandekoder ett litet steg framåt i rätt riktning

8 Vad är haken? För det första är företags uppförandekoder frivilliga. Eftersom det är företaget självt som skapar sina uppförandekoder finns inga sanktionsmöjligheter om företaget bryter dem. Visst kan omgivningen reagera, tidningarna skriva och konsumenter bojkotta, men det går inte att utmäta något straff. På samma sätt som det inte finns någon myndighet som kan ge dig en reprimand om du bryter ditt nyårslöfte. För det andra är det upp till varje företag att definiera begreppen som förekommer i koden. För det mesta hänvisar de till internationella riktlinjer och konventioner som ILOs kärnkonventioner, Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag. Slutligen visar forskning att uppförandekoder inte har genomslag på lokal nivå utan engagemang från arbetstagarna själva. För att det ska hända något behövs exempelvis en fackklubb på fabriken som tillsammans med påtryckningar utifrån kan få saker i rullning. De anställda måste också veta om att koden finns och få utbildning i vad de ska göra om den inte efterlevs. Man får heller inte glömma att uppförandekoder är sköra. Om ledningen ser uppförandekoderna som en lösnäsa som företaget har för att alla andra har det kommer det inte att hända något. Koderna kommer då inte förankras inom organisationen eller göra livet bättre för någon inblandad. Vad betyder... OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development OECD är en tankesmedja där länder bollar idéer och erfarenheter. Målet är att de ska lära av varandra, diskutera gemensamma problem och ekonomi. Idag är 34 länder med. OECD har ingen makt men samarbetet ska bidra till tillväxt, jobb och bättre liv i medlemsländerna. OECDs riktlinjer för multinationella företag OECD har skapat regelpaket för hur medlemsländerna vill att multinationella företag ska bete sig hos dem. Först och främst ska företagen anpassa sig efter de nationella lagarna och avtalen, men regelverket tar även upp mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och anställdas fortbildning. Riktlinjerna är frivilliga och företag som bryter dem kan inte hamna i domstol för det. Å andra sidan representerar OECD 34 av världens rikaste länder och det ger tyngd

9 Format: Gruppövning Ö V I N N G: Redovisningsform: Tid: Mål: Gemensam diskussion 5 minuter i par, 10 minuter i smågrupper och 15 minuter för gemensam diskussion Undersöka fördelar och nackdelar med uppförandekoder Gör så här 1 Dela in gruppen i mindre grupper om fyra. Säg till två i varje grupp att de är för CSR och uppförandekoder och två att de är emot. 2 De par som är emot ska vara beredda att plocka fram det andra parets två bästa argument för och tvärtom. 3 Ge paren 5 minuter att komma på argument och förbereda sig och släpp sedan loss dem i smågrupperna under 10 minuter. 4 Samla ihop gruppen, lista parens argument och diskutera dem gemensamt. Corporate bull eller Corporate responsibility? Diskussionsfrågor 1 Diskutera för och nackdelar med CSR. 2 Finns det goda företaget? 3 Vad fanns före CSR? Läs mer: Uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning, Unionen 2008

10 Globala ramavtal Med tanke på att var tjugonde person, alltså ungefär 90 miljoner människor, jobbar i multinationella företag är det logiskt att även facken organiserar sig över gränserna. Den demokratiska globala fackföreningsrörelsen, indelat i 11 globala fack, representerar 175 miljoner arbetstagare. Det säger sig självt att 175 miljoner människor har olika behov och önskningar utifrån sina respektive verkligheter. Men det finns också mycket som är gemensamt. Därför arbetar globala fack för att få multinationella företag att teckna globala ramavtal. De är avtal som gäller alla som arbetar inom ett företag, oavsett land. Vad ska de globala ramavtalen innehålla? Varje globalt ramavtal ska innehålla tydliga formuleringar om mänskliga rättigheter i arbetslivet, helst ILOs kärnkonventioner eller OECDs riktlinjer för multinationella företag. Särskilt viktig är ILOs konvention 87 om allas vår mänskliga rättighet att vara med i facket. Avtalen bör gälla företagens verksamhet i hela världen, men också vad man ställer för krav på underleverantörer. Nejlikeskörd vid det Fairtrade certifierade plantaget Oserian i Kenya. FOTO: Fairtrade Sverige 19

11 Varför ska man bry sig om hur andra har det på jobbet? Den första anledningen är alla fackföreningars grundbult solidaritet. Hela fackföreningstanken bygger på att vi ska gå ihop. En och en är vi inte så imponerande men tillsammans är vi starka. Då har vi råd och ork att ta hand om varandra och möjligheten att ta ansvar för att alla ska få det bra. Den andra anledningen har inte samma moraliska resning vi har inte råd att låta bli. Det finns välutbildade arbetare runt om i världen som är redo att göra våra jobb för en bråkdel av våra löner av den enkla anledningen att alternativet är svält. Deras regeringar slåss om att få dit företag genom att skapa ekonomiska frizoner där de garanterar tillgång till arbetstagare, infrastruktur och obefintliga skattesatser. Om vi jobbar för att våra kollegor får löner som de kan leva på, schysta arbetsförhållanden samt verktyg att organisera sig med jämnar vi ut oddsen. Varför ska företag bry sig om globala ramavtal? Det lönar sig att agera etiskt, ta hand om sina anställda och vara miljövänlig. Globala ramavtal är på flera sätt bra för företag som vill gå från ord till handling: När fack och företag börjar förhandla får de större förståelse för varandra. Gammalt groll på gräsrotsnivå kan lyftas högre upp där det inte är lika infekterat. Så länge avtalet följs finns förutsättningar för lugn och ro i produktionen och en ökad chans att leveranserna blir klara i tid. Att ett företag skriver på visar att det bryr sig om sina anställda och deras behov. Då blir det lättare att locka till sig bra kompetens. När företag samarbetar med fack får de tillträde till kunskap, kontakter och erfarenheter som facken sitter inne med. Vad är haken? Idag finns det över 100 globala ramavtal mellan multinationella företag och globala fack. Däremot är det hittills bara åtta svenska företag som tecknat ett (SCA, SKF, H&M, Securitas, Skanska, Elektrolux, Elanders och Swedwood). Det finns alltså fortfarande en mängd produktområden som ännu inte har något globalt ramavtal. Globala ramavtal kräver starka fack, både på global och nationell nivå. Detta är inget problem för Sverige, men i till exempel Colombia blir fackligt aktiva mördade på grund av sitt engagemang. Då är det svårt att göra verklighet av ramavtalen. Alla företag har heller inte fackklubbar lokalt vilket gör att det inte alltid finns någon att förhandla med på arbetstagarsidan. Att avtalen följs bygger också på att man skapar ett internationellt fackligt nätverk inom företaget och att det finns en grupp med personer från både fack och arbetsgivare för att lösa eventuella tvister

12 Vad betyder... Kollektivavtal Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga organisationer som reglerar löner, anställningsvillkor och rättigheter för alla på arbetsplatsen. Levnadslön En lön att leva på räcker till mat, rent vatten, tak över huvudet, kläder på kroppen, skola för barnen och sjukvård. I bästa fall finns det utrymme för en buffert också. Minimilön Minimilönen är den lägsta lagliga lönen för ett utfört arbete. I Sverige förhandlar fack och företag fram den tillsammans och kallas för ingångslön. I många andra länder är den lagstadgad, som i Bangladesh där den lagstadgade minimilönen är taka i månaden, vilket motsvarar ungefär 22 USD. Fackligt aktiv vid Hyundais bilfabrik i Ulsan i Sydkorea. Den lokala klubben vid bilfabriken har medlemmar. FOTO: mats wingborg 23

13 Format: Gruppövning Ö V I N N G: Redovisningsform: Tid: Mål: Gemensam diskussion 10 minuter i smågrupper och 15 minuter för gemensam diskussion Inspirera deltagarna att agera etikmärkt i vardagen Gör så här 1 Dela in gruppen i fyra grupper och ge varje grupp ett stycke från texten Vad är haken? 2 Låt dem diskutera sin hake i 10 minuter innan de redovisar inför hela gruppen. 3 Diskutera de olika lösningarna. Diskussionsfrågor 1 Hur ska globala ramavtal få genomslag i en postindustriell värld? Hur svårt kan det vara? 2 Hur ska man kontrollera att ingångna globala ramavtal efterlevs? 3 Vilka är utmaningarna inom ett globalt fack? Läs mer: Globala ramavtal strategi för ett humanare arbetsliv, LO-TCO Biståndsnämnd, 2007

14 Inte kan väl jag Det är härligt att se alla stora spelare som kämpar för att förändra världen. Men det går långsamt. Anledningen är att det inte rör sig om ett stort problem med en rejäl lösning utan myriader med småproblem som kräver minst lika många mikrolösningar. Ett företag kan till exempel förbjuda barnarbete, men då måste de vuxnas löner vara höga nog för att försörja familjen och då måste vi vara beredda att betala extra. Barnen kommer behöva gå i skola och skolor behöver lärare och så vidare och så vidare Det är där du och jag kommer in. Vi kan på olika sätt välja vilken sida vi vill vara på bland lösningarna eller hos problemen. Mat och potatis Plånboken är ett verktyg. Idag finns det etiskt märkta och miljövänliga alternativ för allt som behövs för livets nödtorft. Varje gång du väljer etisk märkning visar du handlarna att det finns en marknad. Det gör inköparna modigare, beställningarna större och fler människor får det bättre. Deltagare vid internationellt möte om jämställdhet i arbetslivet, Peking, Kina. Shopping Idag kan ingen större klädkedja garantera att deras produktion inte bryter mot ILOs kärnkonventioner. Därför är det bra att kolla av med organisationer som Rena Kläder och Fair Trade Center som har ett helikopterperspektiv och vet vad som är minst dåligt. FOTO: Mats Wingborg 27

15 Sköna hem Dina nya utemöbler kan ha orsakat ett eget hål i ozonlagret. Varje år huggs regnskog ner utan tillstånd, urbefolkningar förvisas och människor tvingas arbeta under vidriga förhållanden för att vi ska ha många stolar att välja på. Samma sak gäller för leksaker. Att gå in i en barnkammare är som att vandra in i en utställning över usla arbetsvillkor. 75 % av alla leksaker görs i Kina som inte följer ILOs kärnkonventioner. De resterande procenten produceras i andra delar av Asien, i länder som inte heller alltid respekterar mänskliga rättigheter i arbetslivet. Det bästa vi kan göra är att leta efter möbler gjorda av Fairtrade- och FCSmärkt trä och alltid fråga hur och var prylarna är tillverkade. Såklart du kan! Det viktigaste av allt är att du inte glömmer bort att: Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det tar tid att förändra saker i en demokrati så ge inte upp utan börja i det lilla, gläd dig åt varje seger och njut av att du lär dig nya saker. Vi som konsumenter kan också uppmuntra företag genom att handla av dem som arbetar seriöst med etiskt ansvar. I affären Börja med att googla, gå in på och kolla vilka Fairtrademärkta varor som finns att köpa. Läs och länka dig vidare så att du känner att du har koll. Fairtrade Sverige har också en app för smartphones med information om de märkta produkterna. Gå sen till affären och prata med de som jobbar där. Har de någon koll på vad Fairtrade och etisk märkning innebär? Vet de om att det finns etiska alternativ och att de faktiskt kan höja vinsten? Då sår du ett frö som du kan följa upp senare. Och förstås köp alltid Fairtrade-märkt. All inclusive Vita stränder, heta nätter och vedervärdiga arbetsförhållanden. Att våra semesterparadis sliter hårt på människor och naturresurser är exempel på dessa småproblem som tillsammans skapar komplexa jätteutmaningar. Fråga hur arbetsförhållandena är på hotellet, om de källsorterar och hur de förhåller sig till sexturism när du bokar resan. Om vi är tillräckligt många som ställer frågor kommer det att börja hända saker. På jobbet Även företag shoppar. Kontorsmöbler, toapapper, fruktkorgsprenumerationer, kaffe, julkort och sommarpresenter. För att inte tala om konferensresor och teambuildningaktiviteter. Det bästa du kan göra som medarbetare är att sätta på dig rättviseglasögonen och se dig omkring. Arbeta för att företaget ska ha med en social dimension i kravspecifikationen vid upphandlingar. Det betyder att leverantören ska ta ansvar för sina anställda. Arbetar du med upphandling i kommun och landsting har du enorm möjlighet att påverka. Fackförbundet Vision har en guide till schyst offentlig upphandling på sin hemsida. Prata med dina kollegor, dela med dig av det du läst och tänkt. Försök att ha tålamod med dem där polletten inte fallit ner än

16 I skolan Förutom att skolan är Sveriges största arbetsplats är den också en plats för nya tankar. På finns tips för dig som vill göra något aktivt, bland annat uppsatsidéer och hur man gör en bra utställning. Studerandemedlemmar inom fackförbunden Vision, ST och Unionen kan söka stipendier för uppsatser som tar upp internationella fackliga frågor, se På finns kurser och material om globala perspektiv och och har spel och särskilt skolmaterial som kan användas i klassrummet. På fritiden Vem har gjort lagets fotbollströjor? Är sammanträdeskaffet etiskt märkt? Är sponsorföretaget schyst? Behåll rättviseglasögonen på och inspirera medlemmarna genom att boka in en föreläsare från eller I livet När du är redo att ta nästa steg i ditt engagemang kommer en ny värld att öppna sig. Fackförbund, ideella organisationer och politiska partier sjuder av passionerade människor som håller i kurser, är sugna på debatter och vill utveckla världen och sig själva. Här hittar du vägarna in för att påverka politikerna, får en förståelse för hur samhällskvarnen mal och hur du kan använda medierna för att sprida dina idéer. Att engagera sig är att växa. Ett bra exempel är Fairtrades och Schyst resandes utbildningar, som gör dig till ambassadör för rättvis handel. Fairtrade har dessutom specialutbildningar för fackligt aktiva. 30 FOTO: LO-TCO Biståndsnämnd Mats Hammarlund Gatubild från Salvador, Brasilien.

17 Vad betyder... Fairtrade Köper du Fairtrade vet du att producenten får betalt över världsmarknadspriserna och att de har långa kontrakt som gör det möjligt att planera produktionen och trygga sin ekonomi. Anställda garanteras minimilöner och att barnarbete motarbetas. Rena Kläder Rena Kläder är en del av ett internationellt nätverk som vill göra levnads- och arbetsvillkor bättre för de som syr våra kläder och skor. Rena Kläder uppmanar oss att både som konsumenter och medborgare sätta press på klädföretagen att ta sitt ansvar. Nätverket jobbar också med att genom solidaritetsarbete stödja arbetstagarnas kamp för mänskliga arbetsvillkor, bland annat genom så kallade blixtupprop. Schyst resande Globala organisationer för rättvis handel Rättvis handel är en folkrörelse som har sina rötter i 100-tals studiecirklar med fokus på utvecklingsländer, fredsfrågor och biståndspolitik, anordnade av framförallt solidaritets- och fackföreningsrörelser, miljöorganisationer samt kristna samfund och församlingar. De två största internationella organisationerna som arbetar direkt med rättvis handel är FLO (Fairtrade Labelling Organizations International) och WFTO (World Fair Trade Organization). FLO är ett oberoende kontrollorgan för produktmärkningen Fairtrade och WTFO en samarbetsorganisation för producenter och organisationer. Forest Stewardship Council FSC Miljöorganisationer, skogsbolag, fack och intresseorganisationer från hela världen finns representerade i FSC. Tillsammans har de bland annat tagit fram tio principer för ett hållbart skogsbruk som spänner över allt från återplantering till mänskliga rättigheter. De företag som följer dem får FSC-märka sina varor. Schyst resande vill skapa debatt om turismens sociala och ekonomiska konsekvenser. På vilka sätt påverkas ett land när det blir ett semesterparadis? Vad händer med medborgarna? Kommer den nya infrastrukturen dem till godo? Hur mycket tär respektive när turismen landet? Hur mycket av turistpengarna stannar i landet?

18 Format: Gruppövning Ö V I N N G: Redovisningsform: Tid: Mål: Gemensam diskussion 10 minuter i smågrupper och 15 minuter för gemensam diskussion Inspirera deltagarna att agera etikmärkt i vardagen Gör så här 1 Dela in gruppen i fem grupper. Ge varje grupp en av rubrikerna under Så klart du kan. 2 Grupperna ska komma på aktioner som sporrar de olika ställena att agera mer etiskt. 3 Ge grupperna 10 minuter att diskutera. 4 Samla ihop gruppen, lista parens argument och diskutera dem gemensamt. Full fart framåt Diskussionsfrågor 1 Vad innebär den sociala aspekten i upphandlingsförhandlingar? 2 Hur ska vi orka göra det rätta? 3 Var kan vi som enskilda göra störst skillnad? Läs mer: Är det värt det? om handel och mänskliga rättigheter, Fairtrade Sverige och Rena Kläder, 2011

19 GUIDE T RÄ - VIS!!! T HANDEL Och företags sociala ansvar LO - TCO Biståndsnämnd Upplandsgatan Stockholm Tel info@lotcobistand.org 36