RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIEN FEBRUARI MAJ 2009

Transkript

1 RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIEN FEBRUARI MAJ

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNAN FÖRSTUDIEN...3 Idén...3 Syfte...3 Mål...4 Vision...4 ÅRET SOM GÅTT...5 Projektledarens berättelse...5 Samtal...6 Erfarenhetsbyten, samarbeten & inspirationssamtal...6 Balettakademien Göteborg...6 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd...7 Share Music...7 Freja...8 Kulturlabbet...9 Passalen...9 På Egna Ben...10 Grunden Media...10 Bestickdesign...11 Ram- och nätverk...11 Danskonsulenterna, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen...11 Unga Rörelsehindrade, Göteborgsklubben...12 Habiliteringen Västra Götalandsregionen...12 Klangfärg, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen...13 Nätverk kring integrerad dans...13 Metodutveckling...14 Konst...15 Musik...15 Dans...16 Teater...16 Informationsspridning...17 Kickoff...17 Material...18 SLUTSATSER & FRAMTIDA RIKTNINGAR...18 Metodutveckling...18 Mötesplats...19 Lokal...19 Organisation...20 Samarbeten...20 Dokumentation...21 Attityd...21 TILL SIST...21 Kontakt

3 Kultur för alla. Med alla. Av alla. Det är det som Utopia handlar om. En självklarhet och inget unikt kan tyckas, men som denna rapport kommer visa är verklighetens kulturskapande långt ifrån tillgängligt för alla. Idén till projektet Utopia och starten av förstudien grundade sig i en frustration riktad mot det befintliga kulturutbudet, de befintliga mötesplatserna och den enorma bristen på möjlighet till kulturskapande för alla. Drömmen som hägrade var en gemensam mötesplats, en plats som pulserade av olika konst- och kulturkurser, av människors skapande och av självklarheten i allas medverkande. Under året som gått har det visat sig att oerhört många delar samma dröm och har ett stort behov av den. Men det har också visat sig att törsten efter verksamheten är så stor att vi inte kan vänta på att ett hus finns tillgängligt, verksamheten måste igång redan nu! Den här rapporten handlar om Utopias förstudieår och redogör för idéer och visionerna som startade projektet, samarbeten som grundats under året, metoder för integrerade grupper som provats på och riktning för projektets kommande år. Den innehåller även en kartläggning av befintlig verksamhet i Göteborgsområdet, en kort inblick i projektledarens arbete under året samt att den visar på det enorma intresse för projektet som vi stött på. INNAN FÖRSTUDIEN Idén Idén till Utopia föddes av projektledaren Iki Gonzalez Magnusson då hon arbetade som personlig assistent samt dansade i gruppen FittCrew Breaking, som hon själv startade Det var inom habiliteringsarbetet som Iki hittade sin inspiration och sina tankar om en integration som hon inte ansåg existerade. Det var också genom det arbetet hon stötte på attityder och fick en inblick i en begränsad vardag som hon känner sig kritisk till; Du ska inte bli hindrad av att gå en DJ-kurs för att du inte kommer in genom dörren, eller för att bordet där tekniken står inte är höj och sänkbart! Man ska kunna erbjuda danslektioner anpassade efter deltagarna. Till exempel en lektion i locking för personer som inte har rörelse i benen och kanske sitter i rullstol. Detta är något som inte existerar i Sverige i dagsläget. Tillsammans med formulerades idén om Utopia på papper och i projektbeskrivningen som skrevs innan förstudien startade angavs följande mål, syfte och vision: Syfte Unga, initierade konstnärliga ledare med habiliterings- och hiphopkompetens arbetar tillsammans med personer som själva har erfarenheter av funktionshinder och bygger upp en central i Göteborg, som har hiphop-kulturen som röd tråd, men som även kan innehålla annat inom eget skapande; teater till exempel. En verksamhet på dag- och kvällstid, som rymmer alla unga som vill vara med och uppleva musik, rytm, dans, målning, dj-ing med mera. Centret startar i projektform och drivs efter projekttidens slut vidare med stöd från olika håll - förhoppningsvis kommunalt, regionalt och från utbildningssektorn. Det ska också kunna sprida och utbyta pedagogiska och konstnärliga erfarenheter regionalt, nationellt och internationellt. 3

4 Mål Efter projekttidens slut kommer Utopia Gbg att vara ett bultande nav för konstnärlig verksamhet med, för och av unga. Under dagar och kvällar pågår kurser och aktiviteter inom dans, musik och bild, för alla, oavsett kroppsform och funktion, bakgrund och kön. Centralens anställda är alla väl insatta i funktionsnedsättningsfrågor och hiphopkulturen, och centralens utvecklingsarbete drivs av brukare och anställda tillsammans. Lokalerna är välanpassade för alla. Det finns inget vi och dom - kreativiteten frodas och kunskaperna om hur man kan driva en verksamhet, öppen för alla, sprids regionalt, nationellt och internationellt, genom föreläsningar, föreställningar, utbildningar och utbyten. Andra kommuner, inte minst i Västra Götaland, har inspirerats och [...] starta[t] liknande verksamheter [...]. Vision Utopia Gbg har bidragit till att utveckla en mänsklig samvaro, ett samhälle byggt på mångfald, jämställdhet, tillgänglighet, empati och tillvaratagande av resurser och kreativitet. Många har inspirerats och fått kunskaper av att se och uppleva verksamheten på centralen, och öppna kulturverksamheter, som bygger på lust att involvera alla unga, och med kompetens att lyckas, har vuxit sig starka på många håll och blivit det naturliga sättet att verka. Unga med funktionsnedsättning känner sig välkomna i kulturutövande och kulturproduktion och tillgängligheten, både att utöva och ta del av, är en självklarhet. Den allmänna uppfattningen är att ett kreativt och hållbart samhälle bygger på allas insatser och möjlighet att växa, oavsett förutsättningar. Gränserna för vår kapacitet har vidgats. I den står även att: Tanken är att med en professionell och välrenommerad verksamhet attrahera unga över alla gränser. Det är inte placeringen utan kvaliteten på utbudet som är viktig. Grundfundamentet i Utopia Gbg bygger på idén om att förena olika verksamheter som idag kan berika varandra, utifrån unga människors behov och demokratiska rättigheter. På Utopia Gbg ska du ha tillgång till konstnärligt utövande oavsett vem du är. En integrerad verksamhet, där inte ursprung eller en rullstol ska vara ett hinder för att få dansa, måla eller lära dig bli DJ. Tanken är att integrera de ungdomar som nu finns inom verksamheter på ungdomsgårdar med de ungdomar som lever inom på boendeformer för funktionshindrade unga. Tanken är att uppbyggnaden och utformandet ska skapas av och med dem som ska vara en del av verksamheten. Utopia Gbg bygger på dag- och kvällsaktiviteter för att på så sätt utnyttja lokalerna på ett så bra sätt som möjligt och kunna tillgodose de behov unga har, vilka behoven än kan vara. Under taket ryms ett allaktivitetshus där olika konstnärliga och kulturella aktiviteter kan utövas. Ett ställe där alla har möjlighet att vistas och på så sätt kan mötas. Utopia Gbg ska vara anpassad efter alla - danslokaler, musikrum, café, toaletter ska fungera om du har behov av rullstol eller har nedsatt syn. Genom att även integrera professionella konstutövare, pedagoger med personliga assistenter och habiliteringspersonal skapas en bra personalintegrering med goda förutsättningar. Spridning av idéer och metoder skall ske till andra kommuner, som är intresserade; kulturskolor, studieförbund och liknande kan utbildas och starta liknande verksamheter [...]. Projektbeskrivningen ingick i den ansökan som skickades till Allmänna Arvsfonden som beviljade medel för att kunna genomföra en förstudie inför projektet Utopia. Redan när förstudien startade hade idéerna kring verksamheten ändrats, framförallt gällande innehållet i Utopia, som redan tagit ett steg, inte bort från 4

5 hiphopkulturen, men in i andra kulturformer. Således utformades inte förstudien utifrån målet med en hiphopcentral utan med ett sikte på ett kulturcenter där alla möjliga konst- och kulturformer kan existera, beroende på intresse och behov. ÅRET SOM GÅTT I början av förstudien arbetade projektledaren Iki Gonzalez Magnusson ensam med stöd, råd och coachning från Sanna Eskilsson på, men i september 2008 anställdes även Maria Lindahl som koordinator för Utopia då omfånget på förstudien växte. Projektledarens berättelse Detta året är ett år som har påverkat mig mer än något annat. Från en vision till faktiskt verklighet blev projektet och drömmen som jag hade. Att från tanke till handling börja jobba med något som man tänker kan bli hur bra som helst. För att sen lyckas men också misslyckas. Begreppet ALLA har fått en ny innebörd för mig. Jag upptäcker varje dag hur ALLA tyvärr inte räknas med i i vårt samhälle. Mina ögon har öppnats för denna otrevliga stege där samhället placerar människor på olika nivåer och utifrån detta får man leva sitt liv så bra man kan. Man får helt enkelt acceptera utbudet som finns och göra det bästa av det. Under detta året har även tillgänglighets begreppet fått en helt ny innebörd. Om rummet jag ska vistas i är tillgängligt men vägen dit och kanske till och med dörren in inte är tillgänglig, får man kalla det tillgängligt då? Eller om jag måste gå in bakvägen, genom ett lager in i köket och sen ut i restaurangen. För att sen gå på toaletten i personalrummet. Är det en tillgänglig restaurang då? Frågorna är många och hela tiden kommer det fler frågor. För att få perspektiv så köpte vi in en rullstol till Utopia. Denna satt jag i, i 1,5 månad, hela tiden. Att få möta världen utifrån detta perspektiv gav mig väldigt mycket. Att bli bemött och tilltalad som jag aldrig någonsin blivit. Att inte komma in överallt eller kanske rent av inte vara välkommen överallt. Jag har alltid kunnat röra mig fritt på dansklubbarna och alltid kommit in med ett; - Hej, välkommen! Men helt plötsligt förändrades detta. Jag blev en börda. Något jobbigt och någon som man inte alls var så mån om att ha på sin klubb. Där jag väl kom in genom dörren (oftast bakvägen eller via en ramp som de letade fram ur nån skrubb) slog det för det mesta över: gratis inträde och aldrig ett snack om legitimering. Alltså hade jag kunnat bli alkoholiserad vid 12 års ålder! Väl inne är det dock inte en dans på rosor. Bardisken är ju såklart för hög så det tar 50 minuter att beställa och sen när det ska dansas så upptäcker jag att jag sitter mitt i fisdoftens högkvarter. Mina utekvällar blev inte alls långa faktiskt. Inget blev lätt. Jag vaknade på morgonen och ville inte riktigt gå upp ur sängen för då visste jag att det var dags. Bara att posta ett brev blev ett projekt och när jag väl var framme nådde jag inte upp till lådan. Varje dag kämpade jag mot mig själv som viskade; -"Res dig upp Iki, släng den här rullstolen och gå iväg." Men som tur var har jag också en jävlaranammasida som tryckte ner mig i stolen! Tiden i stolen gav mig oerhört mycket men tankarna på att kanske vara blind eller döv en månad gjorde mig mörkrädd. Efter tiden i stolen önskar jag att alla skulle få göra samma sak, för detta kommer jag att komma ihåg alltid. Möten och besök under året har gjort att jag har träffat en massa människor. Min värld har på något sätt blivit 5

6 större. Rikare. Alla lika, alla olika och vice versa. Respekt är nyckeln till allting och jag tror inte att det finns något som egentligen kan benämnas som ett hinder eller en nedsättning. En skillnad, en tillgång eller bara något nytt! Detta är bara början. / Iki Gonzalez Magnusson Samtal När förstudien startades fanns visionen om en verksamhet och en mötesplats. Visionen grundades i en föraning om ett behov och ett intresse samt en brist på verksamhet. Året som gått har präglats av telefonsamtal, mailskrivande, handskakningar och kaffedrickande. Under året som gått har ett otal möten genomförts med unga dansare, hjälpmedelsdesigners, studieförbund, konstintresserade, verksamhetsansvariga, musiker, habiliteringspersonal och kursledare för att bara nämna några. Vi har även medverkat i olika sammanhang rörande ungdomar, kulturutbud och integrerad konst. Alla dessa möten och samtal fungerade som research för att undersöka intresset för att; delta i en verksamhet som Utopias, samarbeta med Utopia samt för att undersöka det befintliga utbudet av kulturverksamhet för unga. Samtalen gav oss även ovärderlig inspiration, erfarenhet och kunskap från olika håll. Dessutom gav varje samtal ett tillfälle att sprida information om Utopia och dess grundidéer, vilket gjorde att ryktet spreds till fler personer som då kontaktade oss för ett nytt möte. Här följer en redovisning av nyckelsamtalen under året, uppdelade i samarbetssamtal, erfarenhetsbyten, inspirationsträffar och intresse. Erfarenhetsbyten, samarbeten & inspirationssamtal Under året har vi träffat och besökt olika verksamheter och organisationer som på olika sätt påminner om Utopia. Nedan presenteras dessa verksamheter kort och jämförs mot Utopia för att tydligare ringa in Utopias vision samt för att visa på befintligt utbud och behov. I texten framgår även hur redan startade samarbeten ser ut eller hur framtida relationer kan se ut. Balettakademien Göteborg Balettakademien är en kompletterande utbildning på eftergymnasial nivå. Det är Göteborgs största dans- och musikalskola med över 2000 m² välutrustade dansstudios, sång- och scenframställningssalar, ett café samt en egen teaterscen. Balettakademien har skapat en metodik anpassad till elevernas individuella förutsättningar. Här finns en tradition av undervisning på alla nivåer; fritidskurser och 3-åriga yrkesutbildningar för musikalartister och dansare. Balettakademiens verksamhet i Göteborg har pågått sen 1967 och är en del av studieförbundet Folkuniversitetet. 1 I ett tidigt skede kontaktades Hugo Tham, biträdande rektor på Balettakademien i Göteborg, för att se om de var intresserade av något sorts samarbete. Det visade sig att de var helt öppna för det och mycket angelägna om att delta i ett sådant projekt som Utopia innebär med utveckling av metoder för dans. Hugo Tham har sedan länge arbetat med att försöka utmana synen på dansaren och att få in personer med funktionsskillnad på Balettakademien. Balettakademien erbjöd därför Utopia att använda deras lokaler för att prova på metoder för 1 6

7 att lära ut dans i rullstol. Iki Gonzalez Magnusson, tillsammans med andra personer som knutits till metodutvecklingen inom dans, har därför under året kostnadsfritt fått använda sig av Balettakademiens lokaler i Gamlestan, när de inte är uppbokade av ordinarie lektioner. Under året har kontakten med Hugo Tham varit ovärderlig och han har bidragit till Utopia på många sätt, med lokaler, kunskap, erfarenhet och kontakter. Planerna för ett fortsatt samarbete är redan spikade då Utopias dansmetodutvecklare kommer att hålla en kurs i hiphop i rullstol i Balettakademiens regi hösten Trots fokuset på individens förutsättningar har Balettakademien fram till nu inte kunnat erbjuda några kurser som varit tillgängliga för alla. Intentionerna har dock funnits länge och i samarbete med Utopia och andra öppnas verksamheten upp ytterligare. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) är en intresseorganisation för landets musik- och kulturskolor. SMoK är en ideell förening vars medlemmar består av landets kommuner representerade av den lokala musikeller kulturskolan. För närvarande är ca 85% av landets kommuner medlemmar. 2 På Arvsfondens utvärdering av kultursatsningen på Rosenbad i november 2008 satt Iki Gonzalez Magnusson i en panel som diskuterade delaktighet. I den panelen satt även Håkan Sandh från Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, som efter denna diskussion kontaktade Iki för ett samarbete. Håkan driver arvsfondsprojektet Pascal som arbetar med att kompetensutbilda personal från, och diskutera tillgänglighet på, musik- och kulturskolor i 29 olika kommuner. De har genomfört ett antal träffar där berör olika teman, i maj 2009 ska den näst sista träffen hållas och då har Håkan bjudit in Iki och några av de pedagoger som är knutna till Utopia att hålla i workshops för deltagarna. Fortsatt samarbete efter det ligger i bådas intresse. Share Music Share Musics huvudverksamhet är att arrangera kortkurser inom musik, dans, teater och konst för alla - oavsett funktionsnedsättning eller förkunskaper. Alla ska ha tillgång till kurser med en hög konstnärlig nivå. Det unika för verksamheten är blandningen av de olika konstformerna och blandningen av människor med olika förutsättningar. Deltagarnas erfarenheter utgör alltid grunden i den skapande processen. Kursutbudet är omfattande: från prova-på dagar (tasterdays) och introduktionskurs, vidare till allmän-, fortsättnings- och fördjupningsnivå. Merparten är folkhögskolekurser. Ledarna består av professionella konstutövare. För närvarande finns Share Music Sweden s kursverksamhet i norra, södra och västra Sverige. Andra aktiviteter arrangeras på fler platser runt om i Sverige. 3 Share Music har likheter med Utopia, vad gäller innehåll och målgrupp. Vi mötte projektledaren Sophia Alexandersson för att diskutera likheter och skillnader samt möjliga sätt att samarbeta i framtiden. Likheterna är många, det är också något som många andra vi träffat påpekat. Men vi är inte helt lika, exempelvis så arrangerar Share Music korta, tillfälliga kurser medan Utopias verksamhet ska vara permanent. Sophia beskriver Share Music som en nomadisk organisation som ger inspiration och input till andra. Denna sorts injektionssprutor är ju något som Utopias verksamhet också ska fungera som, men navet ska bestå i

8 kontinuerlig verksamhet. Att rymma denna verksamhet i ett hus menar Sophia är jätteviktigt, hennes erfarenhet av lokaler runt om i Sverige är att det råder en enormt stor brist på tillgängliga sådana. Att ha ett hus att utgå från fyller, förutom de praktiska behoven, även en viktig symbolisk funktion. Förankringen går lättare och verksamheten blir tydligare och lättare att få grepp om. Share Musics kurser riktar sig dessutom tydligare till personer som har mer av ett allmänt kulturintresse, då kurserna inte har konst- eller kulturformen i fokus utan snarare på att skapa ett verk ihop. Verket och det deltagarna bestämmer sig för att berätta är det som styr valet av uttrycksmedel. I Utopias fall är det intresset för respektive konstform som ska vara det lockande och drivande inom kursen. Vi ser Share Music som en självklar samarbetspart i framtiden, dels i form av erfarenhetsutbyten då Utopias pedagoger kan delta i Share Musics kurser och tvärtom. Utopia kan också vara en plats dit de kan rekommendera sina deltagare från Västra Götalandsregionen att vända sig till efter att de gått en Share Musickurs och fått mersmak för någon konstform. Freja Producenten vid Smålands Musik och Teater, Ingrid Sindahl-Norelius, tog initiativet till att starta en musik och teaterverksamhet för barn och ungdom med funktionshindret autism under hösten I januari 2005 startade det treåriga musikteaterprojektet Freja. Ingrid hade under hösten handplockat pedagoger med spetskompetens för uppgiften. Föreningen Autism åtog sig projektägarrollen och det praktiska samarbetet kunde starta med Smålands Musik och Teater och Kulturskolan i Jönköping. Projektet omfattade åtta pedagoger, en konstnärlig ledare, en projektledare samt cirka 25 barn och ungdomar i varierande åldrar och med olika grad av diagnoser inom autismspektrat indelade i tre grupper plus en kör. Freja Musikteater har efter tre års projekttid nu blivit permanent och delats upp i olika grupper. Två grupper ingår nu i Studieförbundet Vuxenskolan resp Kulturskolan. Tio ungdomar med adhd, Aspergers syndrom eller annan funktionsnedsättning, ingår under pedagogisk ledning i Smålands Musik och Teater. 4 Vid ett möte i Smålands Musik och Teaters lokaler i Jönköping träffade vi Ingrid Sindahl-Norelius som berättade om sina erfarenheter från de tre år projektet varit igång, samt hur övergången till permanent verksamhet fungerat. Freja Musikteater är en stor inspirationskälla för Utopias de personer som knutits till Utopia för att arbeta med teaterutvecklingen. Deras verksamhet bygger mycket på att bemöta personer utifrån individen istället för en diagnos, självklara saker även för Utopia. Deras verksamhet är dock inte integrerad på samma sätt som Utopias teaterverksamhet ämnar bli. De deltagare som fortfarande utgör Freja under SMoTs tak har hittills satt upp några föreställningar, däremot har de upplevt vissa problem med dessa. Prestationskraven blir högre då de jämförs med de övriga skådespelarna där, trots att de saknar utbildning. Frejas skådespelare får heller ingen lön utan aktivitetsbidrag. Därför har planer på att starta en tvåårig utbildning i scenisk framställning i samarbete med Teaterhögskolan i Malmö (som tidigare gjort det för Moomsteatern) för att ge Frejas skådespelare bättre förutsättningar startats. Det finns även planer på att starta ett kunskapscentrum i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och en folkhögskola för att ta vara på de erfarenheter och kunskaper som projektet gett och fortfarande genererar. Inom Utopia ser vi fördelar med dessa initiativ och ingår gärna i dem och tar del av erfarenheter och kunskap

9 Kulturlabbet Kulturlabbet är en arbetsplats för bild- och scenkonstnärer med intellektuella funktionsnedsättningar. Kulturlabbet vänder sig till personer med intellektuella funktionshinder, intresserade av ett skapande/konstnärligt och individutvecklande arbete. De arbetar utifrån en konstnärlig och pedagogisk grund där personens utveckling står i centrum och där de samtidigt betonar vikten av samhörighet och den gemensamma utvecklingen i grupp. Kulturlabbets huvudinriktningar är teater/drama, konst, dans/rörelse, poesi samt musik. Kulturlabbets huvudman är Sensus med Göteborgs Kyrkliga Stadsmission som samarbetspart. 5 Vid en träff med pedagoger och chef hos dem framkom att Kulturlabbet har ett innehåll och en inställning till skapande och kultur som vi i Utopia delar. Deras verksamhet har konsten i fokus och handledarna är anställda efter kunskap och erfarenhet inom sin respektive konstform, även om de flesta även har tidigare erfarenhet av liknande målgrupper i sitt arbete. De arbetar ständigt med att försöka höja kvalitén på det de gör, då de menar att det är viktigt. Bara för att en person har en intellektuell funktionsnedsättning betyder inte det att det är konst när personen tar på sig en klänning och går över en scen. Att applådera det för att bekräfta människan menar de är bra, men inte att applådera det som kvalitativ dans eller teater. Dessa personers konstnärskap måste respekteras och tas på allvar, då måste det ställas krav. Det verkar som om Kulturlabbets verksamhet bygger på samma tankar som Utopias, med den kvalitativa konsten i fokus och den jämlika människosynen som grund. Verksamheterna skiljer sig dock då Kulturlabbet är en arbetsplats och Utopia ska driva fritidsverksamhet. Samarbeten som planeras är att Utopias pedagoger ska kunna göra studiebesök hos Kulturlabbet och de kan tipsa sina arbetstagare med flera om våra kurser på fritiden. De tar även in gästlärare vilka i framtiden skulle kunna vara Utopias pedagoger. Kontakten med exempelvis Lena som är chef där är oerhört viktig för Utopia. Hon har många personers förtroende och kan hjälpa oss oerhört. Passalen Passalen är en ideell allmännyttig förening med syfte att driva fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder. Passalen vill se och arbeta utifrån barn- och ungdomsperspektivet och verksamheten är i stort sätt föräldrafri och utvecklas utifrån medlemmarnas tankar och behov. Passalen vill skapa möjligheter till bra fritidsaktiviteter för målgruppen, en uppgift där samhället ofta brister. De vill samarbeta med övriga fritidssektorn och bidra med kunskap och kompetens gällande arbetsmetoder för denna målgrupp. Passalen har för tillfället lokaler i assistentföretaget Passal AB:s lokaler, men nu jobbar de med att skaffa sig egna lokaler för att kunna utvidga verksamheten. 6 Ia Kjellsdotter från Passalen hörde talas om Utopia via Allmänna Arvsfonden och kontaktade projektledaren Iki Gonzalez Magnusson eftersom hon såg stor potential för samarbete. Vid det första mötet uppstod samtycke och det visade sig att båda projekten grundade sig i liknande tankar om delaktighet, bemötande, respekt och självklarheter som människors lika värde. Det första mötet skedde i november på Hagabion i Göteborg. Då utbyttes en del erfarenheter och tankar kring de båda projekten, men framför allt diskuterades personliga

10 erfarenheter, funderingar och iakttagelser av samhället. Vid ett andra möte lades mer fokus på hur ett samarbete skulle kunna se ut rent praktiskt. Vid detta möte kunde vi också tydligare se likheter och skillnader i projekten. Både Utopia och Passalen vill ha en integrerad verksamhet; hos Passalen innebär det en integration mellan ungdomar med olika funktionsskillnader, medan det i Utopias fall handlar om en integration mellan personer med och utan funktionsskillnader. I Utopias fall utgår dessutom verksamheten utifrån ett kulturperspektiv, där det är konsten och kulturen som står i fokus och det som gör att personer söker sig till verksamheten. Hos Passalen ligger fokus på behovet av en fritidsverksamhet för ungdomarna. Ett samarbete mellan oss som bygger mycket på attitydförändring och slussande av medverkande har planerats. Då verksamheterna skiljer sig lite från varandra kan vi rekommendera personer att delta i varandras verksamheter. Projekten bygger däremot på samma värderingar och åsikter angående bemötande och attityder vilket gör att vi planerar att göra gemensam sak i att sprida dessa. På Egna Ben Dansgruppen På egna ben startades 1989 av Ann-Charlotte Brobjer. Hon hade precis avslutat projektet "Dans på egna villkor" inom Handikapp och Habilitering, Stockholms Stad. Där ingick det flera grupper av barn och ungdomar med olika funktionshinder. Fyra tonårsflickor med Downs syndrom ville gärna fortsätta och de blev kärnan i dansgruppen. Antalet medlemmar har varierat, men idag består den av 13 dansare. Utgångspunkten är inte steg, turer eller likadana rörelser utan kroppskännedom, rytmkänsla och att hitta den egna stilen. 7 Vi träffade Ann-Charlotte Brobjer på Chokladfabriken i Stockholm för att få ta del av hennes berättelse och erfarenheten av att starta en dansgrupp med ungdomar med Downs syndrom. Att höra henne tala om hur idén uppkom, hur hon har kämpat genom åren för att få pengar och hur mycket det gett deltagarna och publiken var oerhört inspirerande. Speciellt intressant var det att höra att dansgruppen från början bestod både av personer med och utan intellektuella funktionsskillnader. Under de senare åren har dock gruppen inte varit integrerad. När vi träffade Ann-Charlotte var dansgruppen på grund av sjukskrivning vilande, men planer finns på att göra gemensamma workshops med hennes och Utopias dansare. Grunden Media Grunden Media är en mycket produktiv verksamhet som samarbetar med andra professionella mediaföretag i olika arbeten. Detta ger möjligheter till praktisk utbildning av människor i mediabranschen. Grunden Media arbetar idag med filmare, reportrar, designers, tekniker inom mediayrken. De arbetar tillsammans med mediautbildade resurspersoner för att göra bland annat föreningens medlemsinformation. Grunden Media är en daglig verksamhet enligt LSS (lagen om särskilt stöd), startad genom ett Allmänna Arvsfondsprojekt Grunden Media arbetar i en takt som passar sina medarbetare. Styrelsens stadgar säger att alla ska vara delaktiga och detta ställer höga krav på alla medarbetarna i verksamheten, som blir en styrka i arbetsprocessen. 8 Kontakten med Grunden Media etablerades tidigt och har blivit en värdefull resurs och inspirationskälla för Utopia. Redan från första början kunde vi känna av den jämlika atmosfären i Grunden Medias lokaler. Det är tydligt att detta är en arbetsplats där alla behandlar varandra lika och där alla är delaktiga. Här görs ingen

11 skillnad på personer beroende på funktionsskillnad eller sysselsättning. Detta är ett synsätt som skvallrar om en värdegrund som ligger i linje med Utopias egen. Några av personerna som knutits till Utopia har varit på studiebesök på Grunden Media vilket varit mycket uppskattat. Syftet med studiebesöket var att visa att en jämlik och välkomnande miljö är möjlig. Dessutom var det ett bra tillfälle för personer som tidigare inte kommit i kontakt med personer med intellektuella funktionsskillnader att få det. Via Grunden Media har vi även fått kontakt med serieskaparen Mark Singleton som tecknar samhällskritiska och bitska serier vilka vi använt som inspiration. Han har dessutom gjort ett flertal serier om Utopia som använts i vår marknadsföring. Bestickdesign Även om inte husletandet har varit i fokus under året har ändå några timmar lagts på att diskutera utformandet av ett framtida café där personer kan prata, umgås och mötas. Här är det viktigt att alla gäster känner sig välkomna vilket innebär saker som att det måste finnas plats för fler en en rullstol, att disken får inte vara för hög samt att porslin och bestick kan användas av alla. Utopia har därför inlett ett samarbete med HDKstudenten Tove Emilsson som kommer att göra en skiss på bestick som är anpassade för alla. Personer som behöver använda sig av andra bestick än de som traditionellt finns på caféer och restauranger ska således inte behöva fråga efter specialbestick eller ha med sig egna. Målet är att det ska finnas ett bestick som alla kan använda alternativt att det finns flera olika sorters som alla är tillgängliga. På så vis är alla eller inga bestick specialbestick. Ram- och nätverk En del av arbetet under året har bestått i att placera Utopia i ett sammanhang, att bygga ett ramverk med olika nyckelpersoner och nätverk för att ha en stark grund att stå på i fortsättningen. Här följer korta sammandrag av samtal som förts med dessa. Danskonsulenterna, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Konst- och kulturutveckling är en resurs för kulturarbetet i kommunerna och för regionens kulturverksamheter och ingår i den regionala förvaltningen Kultur i Väst. I samverkan med andra kulturaktörer arbetar de för att stimulera och utveckla kulturlivet i Västra Götaland. Konst- och kulturutveckling arbetar för att förbättra villkoren för professionella utövare och arrangörer och för att alla regionens invånare ska ha tillgång till kulturen och uppleva den som en självklar del av vardagen. De betonar arbetet med barn- och ungdomskultur och arbetar för att varje individ ska ha möjlighet till eget skapande och delaktighet i kulturlivet. Alla ska få möta dans som konstform, både som publik och i eget skapande. Danskonsulenterna arbetar för att förbättra danskonstnärers förutsättningar att verka och utvecklas i regionen och för att dansen ska vara tillgänglig för alla. 9 Redan innan förstudien startade såg vi Västra Götalandsregionen med dess danskonsulenter som en önskvärd och självklar samarbetspart. I ett tidigt skede träffade projektledaren och coachen danskonsulent Eva Persson

12 Eva visade ett tydligt intresse för projektet och ville gärna samarbeta och bidra till projektets skapande. Evas arbetsområde är hela Västra Götalandsregionen men hon ser inget hinder i att verksamheten skulle starta i Göteborg, Utopia är en regional angelägenhet - en god förebild, ett kunskaps- och resurscentrum. Under året har fler möten hållits och Eva har bidragit med värdefulla kontakter, nätverk och stöd. Eva såg från början möjligheterna i och behovet av Utopia, dels för dess potential att förändra synen på danskonsten och dansaren, men även för den integrera(n)de mötesplats som kulturcentret Utopia skulle kunna bli. Utopia innebär både hård- och mjukvara som behövs. En sådan plats saknas i Västra Götaland (och resten av Sverige) och skulle kunna innebära mycket för både konsten och samhället. Hon menar att försöken att tillgängliggöra vissa kulturella arenor ofta fastnar i tänket kring det praktiska som dörrhandtag, trösklar och dörrbredd. Utopias attityd och inställning är det som behöver spridas ytterligare, självklarheten i allas medverkande, inkluderingen och det totala välkomnandet. Utopia blir en plats med ett attraktivt innehåll som gör att alla dras dit, centret blir inte bara en förvaringsplats. Samarbetet med Eva Persson har med andra ord redan startat och kommer att stärkas ytterligare de kommande åren. Kontakter och nätverk är en stor del av samarbetet, men även framtida samarrangemang har diskuterats. Unga Rörelsehindrade, Göteborgsklubben Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell intresseorganisation för ungdomar upp till 30 år. Målsättningen är att förändra samhället, genom bl. a. demonstrationer och aktioner, påverkan av politiker och beslutsfattare så att ungdomar med rörelsehinder får samma rättigheter som alla andra. För det behövs t. ex. ett tillgängligt samhälle och en lag som förbjuder diskriminering av funktionshindrade. 10 I arbetet med att undersöka befintligt kulturutbud för unga har kontakten med Unga Rörelsehindrades varit viktig. Vid möten med representanter från Göteborgsklubben har det framkommit att det saknas kulturellt utbud i Göteborg som är tillgängligt för alla. Någon plats där flera konst- och kulturformer är samlade finns definitivt inte. Möjligtvis kan man hitta kurser i exempelvis dans, men då är det en grupp med enbart rullstolsburna som dansar, integrationen saknas. De ser en verksamhet som Utopia som ett mycket välkommet tillskott till stadens kulturutbud. Då deras medlemmar ofta efterfrågar aktiviteter och deras verksamhet främst består av politiskt påverkansarbete ser de en möjlighet att rekommendera sina medlemmar till Utopia. Eftersom även Utopia ämnar sprida sina idéer och tankar kring delaktighet, kultur och tillgänglighet finns möjlighet för att i framtiden tillsammans debattera och informera politiker och allmänhet. Habiliteringen Västra Götalandsregionen Habiliteringen är en del av Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Verksamheten styrs av politiker. Habiliteringen inom Handikappförvaltningen är indelad i fyra geografiska verksamhetsområden: Habiliteringen FyrBoDal, Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, Habiliteringen Skaraborg samt Habiliteringen Södra Älvsborg. Habiliteringen är en del av Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en politiskt styrd organisation som arbetar mot politiskt satta mål. Organisationen är uppdelad i ägare, beställare och utförare. Handikappförvaltningen är en utförarorganisation som arbetar på länssjukvårdsnivå. Handikappförvaltningen står för åtgärder enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och

13 beslutar om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 11 För en verksamhet som Utopia är ett nära samarbeta med habiliteringsverksamhet och personal viktig. Kontakter med Habiliteringen Västra Götaland togs redan i början av projektet och har följts upp med samtal med Habiliteringen i Gamlestaden. De har under våren bidragit med utlåning av material till konstmetodutvecklingsgruppen och samtal har förts angående att hålla en konstworkshop med en tjejgrupp hos dem. Detta är en ganska massiv struktur att ta sig in i vilket gör att vi inte ser resultat på en gång, men med kontinuerlig kontakt på olika nivåer kan vi i framtiden starta olika sorters samarbeten. Klangfärg, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Alla har rätt att komma till tals, att bli hörda och sedda. För människor som har svårt att kommunicera med ord kan de konstnärliga uttrycksmedlen färg, form och musik vara särskilt viktiga. De som arbetar med personer med intellektuell funktionsnedsättning inom LSS-omsorg är välkommen till Klangfärg för att få stöd och inspiration. Klangfärg vill underlätta för personal som arbetar med skapande att kunna träffas och utbyta erfarenheter. På kurser och inspirationsdagar möts människor från olika verksamheter. 12 Då Klangfärgs verksamhet har många beröringspunkter med Utopia ville vi gärna träffa dem för att se hur vi skulle kunna samarbeta. Kulturpedagogerna Tina Weidelt och Lars Lundberg ville mer än gärna hjälpa till att sprida information om Utopia och erbjöd plats i februarinumret av deras nyhetsblad, Klangfärgsbladet, som går ut till kommunal och regional LSS-verksamhet i hela Västra Götaland. Vi ser deras nätverk som en viktig kanal för oss då de redan har upparbetade förtroenden hos personer vi gärna vill samarbeta med i framtiden. Dessa personer i sin tur har kontakt med många av de unga vi vill nå med vår verksamhet. Samarbetet mellan oss kommer troligtvis även att innebära pedagogiska utbyten och inhämtande av inspiration och erfarenheter av varandra. Nätverk kring integrerad dans År 2007 arrangerade det världsledande integrerade engelska danskompaniet CandoCo Dance Company International SUMMER LAB i England. CandoCo besökte nu Sverige och höll i LAB SWEDEN 2009, inbjudna av koreografen Veera Suvalo Grimberg, i samarbete med Konst- och kulturutveckling, Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen. LAB SWEDEN 2009 erbjöd deltagarna workshops i nutida dans, samtal om metod och koreografiska processer samt möjlighet till erfarenhetsutbyte, där de medverkande delade kunskap och erfarenheter inom danskonstområdet med varandra. 13 I samband med Lab Sweden deltog Utopia i en diskussion tillsammans med representanter från bland annat Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Kulturrådet, Danscentrum och Danshögskolan. Diskussionen handlade om hur vi skulle kunna arbeta för att få en integrerad danskonst i Sverige och Västra Götaland. En del av diskussionen handlade om vems ansvar det låg på att se till att dansen blir tillgänglig för alla. Självklart gick det inte att utse en instans till dessa utan vissa ansåg att musik- och kulturskolorna (som inte var

14 representerade) borde ta sitt ansvar, andra menade att yrkesskolorna måste ta sitt ansvar och släppa in personer som sitter i rullstol i sina utbildningar medan andra menade på skolorna inte kan kvotera in personer. En kamp mellan tillgänglighetslag och förbud mot kvotering. Tasso Stafilidis från Danscentrum menade dock att man inte behöver se det som en kvotering om man byter perspektiv. Han menade exempelvis att om en gående dansare sätter sig i en rullstol behärskar ju inte denne tekniken för att kunna dansa i den. Normen för hur man ska dansa och hur en dansare ser ut måste kritiseras, diskuteras och omvärderas. Brittmo Bernhardsson, som utreder möjligheterna för att skapa ett Dansens hus i regionen på uppdrag av Västra Götalandsregionens kultursekretariat, initierade en intressegrupp för att diskutera kring och samarbeta för att starta upp ett resurscentrum för integrerad dans i regionen. Utopia är en del av den gruppen och det ger oss värdefulla kontakter och inblick i arbetet med den integrerade dansen i övrigt samtidigt som vi kan sprida våra idéer till via detta centrum. Det finns förhoppningar om att kunna påverka både form och innehåll efter vad Utopias nätverk formulerat som behov. Metodutveckling Under året har behovet och intresset visat sig vara större än vi kunde ana. Personer har ringt från Malmö till Umeå för att de hört talas om Utopia, de vill samarbeta med Utopia, få mer information om våra tankar och idéer och väldigt många undrar om vi har någon verksamhet igång. Det stora intresset såg vi som ett tecken på att det finns ett stort behov av en verksamhet som Utopia. Till en början var vi tvungna att beklaga att vi än så länge bara befann oss i förstudien och att vi skulle höra av oss när projektet väl var igång. Efter ett antal fler mail och samtal insåg vi dock att vi var tvungna att bemöta det intresse och behov som vi såg. Vi beslöt därför att genomföra en kort testomgång av metodutvecklingar inom några olika konstformer. Att starta mjukt redan under förstudien ansåg vi bara kunde vara positivt för projektet, då har vi redan vissa förkunskaper som gör att vi inte behöver börja projektår ett från noll. Genom metodutvecklingarna har vi fått inblick i befintlig verksamhet samt fått en uppfattning om lokaler som finns tillgängliga då de i vissa fall genomförts i samarbete med andra organisationer. När vi satte ihop grupper för metodutvecklingen var vi noga med att personerna var införstådda i att det inte var en traditionell kurs de skulle gå. Kursplanen skissas först upp men utvecklas under kursens gång, de medverkande förväntas diskutera kring och utvärdera kursen kontinuerligt för att metoder ska kunna hittas och förbättras. När det gällde handledarna inom kurserna ville vi ha unga personer som var utbildade och erfarna inom sin egen konstform och som delade Utopias värdegrund. Att de hade erfarenhet inom habilitering eller omsorg såg vi inte som något krav. Deltagarna i grupperna har haft varierande behov och funktion samt tidigare erfarenhet och kunskap vilket vi ser som en fördel i denna testomgång. Det har också funnits variation i ålder, kön och bakgrund hos deltagarna. Detta ser vi som självklart då ju Utopias verksamhet ska vara integrerad på alla sätt och vis. Metodutvecklingskurserna medförde en win-win situation för alla medverkande; ledarna utvecklades inom sin konstform och fick hjälp att utveckla metoder utifrån deltagarnas kommentarer samtidigt som deltagarna fick syssla med en konstform de är intresserade av och även vara med och påverka Utopias framtida verksamhet. Nedan följer presentationer av de metodutvecklingar som genomförts under våren

15 Konst Konstgruppen har bestått av tre handledare samt sju deltagare som har träffats sju gånger under våren, varav en introduktions- och en utvärderingsträff. Gruppen har arbetat i s öppna kontorslokal med teckning med olika sorters teman som perspektiv, modell och association. Deltagarna hade varierande erfarenhet av konst och teckning innan, någon hade arbetat med serieteckning, andra hade gått korta studieförbundskurser medan vissa hade arbetat mer med datorgrafik. Att ha en introduktionsträff menade alla medverkande, handledare inräknade, var positivt för gruppkänsla och nervositet. Det gav alla en chans att träffa varandra, få en inblick i hur kursen skulle se ut samt vad som förväntades av dem. Alla deltagare var införstådda i hur upplägget för metodutvecklingen ser ut med extra mycket samtal om kursen och utvärderingar. Introduktionsträffen upplevdes också positivt eftersom det gav alla en chans att berätta om tidigare erfarenheter och kunskaper, vilket hjälpte ledarna i deras arbete. Den första träffen gjorde även att deltagarna kände att de var mer delaktiga i kursens upplägg, som hade skissats upp av handledarna innan men som stöptes om utifrån deltagarnas behov och önskningar. Lokalen de använde sig av var alltså inte en lokal avsedd för ändamålet, diskussion fördes med andra parter för att hyra eller låna lokaler men det gick inte att ordna nu. Kommande metodutveckling planeras dock att förläggas i andra lokaler, vilket torde vara lättare vid längre framförhållning. Lokalerna som använts nu har visserligen fungerat, men ljuset är inte det bästa och om konstgruppen vill testa något annat än just teckning behövs troligtvis bättre material och utrustning. Utvärderingen visade att alla medverkande kände att de utvecklats inom sitt eget skapande under kursens gång. Deltagarna upplevde att handledarna haft en flexibel och avslappnad inställning, utan att för den skull tappa sin roll i att ge uppgifter och komma med råd och feedback. När det gäller bemötandet och uppmärksamhet som getts till det olika deltagare råder lite olika mening om det varit jämnt eller ojämnt. Att det upplevs så är troligtvis svårt att komma ifrån då det är individens egen uppfattning om hur mycket uppmärksamhet den fått eller gett. Trots det bör detta vara nåt som läggs lite extra möda på under kommande metodutveckling. För att just ge ett lika bemötande är något som vi värderar högt inom Utopia. För framtida metodutveckling finns planer på att ha fler olika sammansatta grupper, olika teman och fokus samt varierande längd och svårighetsnivå på kurserna. Musik Musikgruppen har bestått av tre handledare och fem deltagare och de har arbetat ihop som ett band i en replokal hos Studieförbundet Sensus. Några av personerna har utvecklat sina färdigheter på ett instrument de tidigare spelade och andra har provat på lite nya, således har kursen legat både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Även denna grupp träffades fem gånger för att repa ihop plus en introduktions- respektive utvärderingsträff. Lokalen som de använde sig av var dock inte lätt att hitta. När lokaler söktes ringdes det till flertalet av kommunens studieförbund och ungdomsgårdar som har replokaler, men ingen av dessa var helt tillgängliga. Det visar på vilken oerhörd brist det är på lokaler för kulturutövande i Göteborg. Många av lokalerna är dessutom nybyggda, vissa är visserligen anpassade inuti med hiss och WC, men då har entrén eller dörrbredder glömts bort. Inte heller den slutgiltiga lokalen var speciellt bra då personer som satt i permobil tvingades ta bakvägen med varuhissen upp och WC som var tillgänglig saknades. I samband med musikutvecklingen gjordes planer på att starta en gren av den som arbetar med DJing. Personer 15

16 med begränsad funktion i exempelvis armar och händer kan ha svårt att spela vissa traditionella instrument. Då kan andras musik bli ett sorts instrument som personer kan uttrycka sig själva via, genom sättet de spelar den på. Research gjordes för att hitta ett bra midibord som man kopplar in till datorn som minimerar hela djprocessen. Alla funktioner som vanligtvis kräver rörelse i armar mellan spelare och mixerbord, skivor att byta, lyfta, stoppa in, sitter i midibordet och allt går via mp3 från datorn. Därigenom blir den lätt att hantera för alla, en total dj-utrustning komprimerad i en apparat. Gruppens fem träffar resulterade i tre låtar som de skrivit ihop och alla var mycket nöjda med kursen, även om lokalen kunde varit bättre och tillfällena fler. Deltagarna upplevde handledarna som inspirerande, förstående och bestämda. Framtida önskemål hos deltagarna var bättre lokaler, mer anpassad utrustning och mer tid. Detta är något som den framtida metodutvecklingen tar sitt avstamp i. Dans Metodutvecklingen inom dans var den första som startade och det är projektledaren, tillika dansaren, Iki Gonzalez Magnusson själv som har hållit i den. Utformningen av dansutvecklingen har dock skiljt sig från konstens och musikens liknande upplägg. Iki började förstudien med att hålla en workshop i breaking för en högstadieklass från Tolereds Särskola, fortsatte att träna dans själv i rullstol och tränade ihop med en amatördansare inom flera dansstilar, i rullstol och på golv. Efter att hon lärt sig behärska rullstolen ytterligare, både till vardags och i dansstudion med sina vanliga breakdancekollegor, fick hon vara med på en av det integrerade danskompaniets Paragons träningspass i Stockholm. En koreograf kopplades till metodutvecklingen och efter att en koreografi baserad på hip-hop och locking arbetats fram höll hon en workshop för en grupp aktiva tjejer från Fifh i Malmö. Under året har hon fått låna Balettakademiens lokaler i Göteborg. Huset där lokalerna finns är inte ideala för att dansa i rullstol då det exempelvis inte finns någon dörröppningsknapp, däremot är danssalarna i sig rymliga och tillgängliga. Dansstudion de använde sig av i Malmö skulle troligtvis fungerat bra för 15 gående personer men med 15 rullstolar blir salen snabbt för trång för att man ska kunna röra sig fritt. Erfarenheterna från året är därför många och olika. Synen på dansaren har ändrats, en rullstol behöver inte vara något som begränsar en dansare. Det kan vara en valbar dansstil som hip hop eller modern dans. Många av de dansare som Iki dansat med, som inte sitter i rullstol till vardags, har tyckt att stolen gett dem en nytt sätt att uttrycka sig själva på och vill gärna fortsätta arbeta med rullstol i sin dans. Under året har det också inhämtats inspiration från olika håll, en resa gjordes för att se en föreställning med det integrerade danskompaniet Candoco Dance Company i London, England. Resultatet av Lab Sweden togs del av och Veera Suvalo Grimberg och Iris Bazal Castells föreställning Prinsessa och Claire Cunninghams Evolution besöktes. Framtida planering innefattar redan gjorda planer med Balettakademien där Iki ska hålla kurs samt påbörjade planer på samarbeten med Veera Suvalo Grimberg, Iris Bazal Castells och Claire Cunningham. Teater Under året har även några personer hört av sig och visat ett intresse för en teatergrupp. Några träffar har därför hållits med fyra stycken personer som vill arbeta som teaterhandledare inom Utopias metodutveckling. De har 16

17 diskuterat möjliga upplägg för kurser och workshops, gällande gruppstorlek, teman och nivå på kursen. Ett samarbete med Frölunda Kulturhus är grundat där de är villiga att låna ut sina lokaler mot att de får ta del av metoder och pedagogiska modeller som Utopias grupp utvecklar. Diskussioner har även hållits med Freja Musikteater i Jönköping samt Moomsteatern i Malmö gällande framtida gemensamma workshops, inspirationsdagar eller erfarenhetsutbyten. Informationsspridning Att sprida informationen om Utopia har varit lätt och det verkar finnas ett stort hål för Utopia att fylla eftersom ryktet om Utopia, dess verksamhet och idé har spridits fort och brett. Men för att inte bara förlita oss på att ryktet sprids av sig själv har vi, för att sprida information om projektet, arrangerat en KickOff, tryckt upp foldrar, startat en blogg 14 samt använt Facebook. Förutom att vi själva har spridit information om Utopia har även andra gjort det. Exempelvis publicerades en intervju med Iki Gonzalez Magnusson och Utopia i Se Dans nr , i Dubbelt Utsatt 16 samt av tidningen THT på Dalhemiers Hus 17. Dessutom tillägnade Klangfärg ett helt nyhetsblad åt Utopia. Ytterligare en offentlig sammankomst planeras i under HBT-Festivalen i Göteborg, maj. Då arrangerar vi Utopia Lounge i festivalens ungdomstält och bjuder där in alla att komma och hänga med oss, kolla in Mark Singeltons serier, diskutera samt testa breakmattan och rullstolen, allt till beats från Utopias DJs som håller workshop på plats. Under festivalen deltar även Iki i ett panelsamtal på temat kultur, hbt & funktion som Utopia samarrangerar med Culture Clinic. Kickoff Den 19 november hade Utopia en offentlig KickOff för förstudien. Syftet var att informera om projektet, inspirera andra samt att skapa nya kontakter. Vi ville dessutom ge olika personer tillfälle att träffas och nätverka samt få folk att inse behovet och nödvändigheten av att kulturen verkligen måste vara för, av och med alla. För att uppfylla målen utformades KickOffen som en scenframställning med tillhörande mingel. Förutom en presentation av projektet gjord av projektledaren Iki Gonzalez Magnusson framförde hiphop bandet Enheten några låtar, Äkta Kärlek spelade två låtar och DJ Erik-Schmerik spelade mingelvänlig musik mellan scenframträdandena. Besökare kunde även avnjuta en snacksbuffé till brädden fylld av kex, vinbladsdolmar och bål. I anslutning till lokalen fanns även en serieutställning av Mark Singelton. Presentationen av projektledaren innehöll information om hur idén föddes, hur den utvecklats och vad som händer just nu. De olika konstformerna inom vilka metodutvecklingen sker just nu presenterades och dansutvecklingen visades upp genom en kort film av träningen. Med hjälp av filmklipp på Hard Core Sitting, en trailer till filmen Hej Hawaii och film på dansare från bland annat USA och Stockholm förtydligades visionen för Utopia och dess framtid. Även begrepp som normalitet, kultur för alla och delaktighet problematiserades. Tillställningen blev mycket lyckad och stämningen var inspirerande och positiv. Tiotals personer anmälde sitt intresse för att vara med och metodutveckla olika konstformer och personer med tillgång till lokaler erbjöd oss att låna dem. Många ville även samarbeta kring olika arrangemang och en mängd möten planerades in med www1.vgregion.se/danskonsulenterna/pdf/dansmagasin2.pdf 16 Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning hem.passagen.se/tht.dalheimer 17

18 habiliteringspersonal, konstnärer, nycirkusartister med flera. Målsättningarna med kvällen blev med andra ord väl uppfyllda. Material För att sprida informationen om Utopia skapades en informationsfolder om våra tankar och idéer. Vi valde att anställa en illustratör som vi visste delade Utopias värderingar och synsätt samt hade ett konstnärligt uttryck som passar Utopia. Illustrationen gjordes av Mattias Pettersson och förmedlar den känsla vi ville på ett fräscht och ungdomligt men ändå seriöst sätt. Foldern trycktes även i punktskrift för att ytterligare tillgängliggöra informationen om Utopia. Under förstudieåret dokumenterades mycket på film och en klippare har fått i uppdrag att börja klippa en film om Utopia. En första version av filmen görs under förstudieperioden men den slutgiltiga, och mer tillgängliga, sammanställs i början av projektår ett. Att lägga resurser på att göra en film för att använda i en framtid som än så länge är oklar var inte rimligt. Filmen kommer att göras i två längder, en lite längre för att presentera projektet och dess idéer på ett inspirerande sätt samt en kort för att använda som illustration i samband med muntliga framföranden. SLUTSATSER & FRAMTIDA RIKTNINGAR Metodutveckling Att det inte finns någon befintlig verksamhet som liknar Utopia är tydligt då intresset och trycket har varit så stort. Att befintliga konst- och kulturkurser för integrerade grupper saknas betyder också att det inte existerar många exempel att lära ifrån och metoder att ta till sig. Hur görs på bästa sätt kurser som ger maximal utdelning oavsett funktionsförmåga? Hur tränar man streetdance i rullstol? Hur handleder vi en person med synskada i teckning? Eftersom Utopia vill ha ett brett utbud av kurser, i exempelvis dans, musik, bild, text, teater, och kunna utgå från behov och önskemål hos deltagarna krävs en utveckling av metoder och pedagogiska modeller. Hela tiden är utgångspunkten att gå efter vad deltagarna vill, att utveckla ett system i kurserna som utgår från funktion och lärosätt samt att verksamheten ska präglas av kvalitet och professionalitet. Under året som gått har alltså detta testats på och behöver under det kommande året fördjupas och utvecklas. Metodutvecklingar planeras att genomföras under projektår ett inom konst, teater, musik och dans. Under förstudieåret märktes det tydligt vilket utanförskap som råder i vårt samhälle för vissa personer. På grund av fördomar, attityder och otillgängliga miljöer är många oerhört begränsade i sitt kulturutövande. Att ha varit hänvisad till segregerade grupper och med få valmöjligheter när det gäller konstformen i sig, visade sig på framförallt två sätt bland de medverkande under förstudieåret. Å ena sidan gjorde det att när vissa väl hörde talas om Utopia blev de oerhört intresserade och ville vara med så mycket som möjligt. Deltagarna i våra metodutvecklingsgrupper har uppskattat sammanhanget och kurserna så mycket att de ofta vill spendera mer tid med gruppen än den utsatta tiden. Det stora kontaktbehovet har gruppledarna varit tvungna att tillgodose för att kunna skapa den trygghet i gruppen som krävs för ett bra arbetsklimat. På grund av det, samt det faktum att färdtjänst ofta anländer en timme innan start och åker en timme efter slut, har ett workshoptillfälle som var ämnat att ta två timmar oftast tagit tre eller fyra timmar. Å andra sidan har utanförskapet medfört att det för andra är en främmande tanke att delta i integrerade grupper. Det handlar om att våga försätta sig i en ovan situation. Det har gjort att betydligt mer tid än beräknat 18

19 har gått till att kontakta personer, få dem intresserade och att våga vilja vara med. Det tar tid att bygga upp ett förtroende. Men, även om personen i sig är intresserad och vill medverka kan i vissa fall omgivningen försvåra för och i vissa fall hindra personen från att delta. Utöver kontakten med deltagaren i fråga har alltså dessutom mycket tid behövt läggas ned på att informera och prata med människor runt omkring, som exempelvis föräldrar, boendepersonal, ledsagare och färdtjänst. Eftersom det är ett nytt projekt finns många frågor och viss skepsis för verksamheten, så här behöver ett förtroende byggas och attityder förändras. Förutom att det är ett krävande arbete i sig att starta kvalitativ kursverksamhet inom olika konst- och kulturformer, kräver alltså Utopias inkluderande perspektiv ännu mer arbete. Att få tag på fungerande lokaler, användbart material och funktionell utrustning innebär en ytterligare dimension av arbetet. På det läggs alltså även tiden för att hitta, informera och hålla kontakten med deltagare och personer runt omkring. Att förändra attityder, skapa förtroenden och att vänta på färdtjänst tar tid. Utopia är därför mer personalkrävande än andra kulturprojekt och det måste det få lov att vara. Mötesplats Den KickOff som arrangerades under förstudien visade sig vara mycket givande. För Utopias del gav den ett tillfälle att informera om sin vision, att hitta nya samarbeten och nya medverkande. För de som deltog gav det inspiration, nya kontakter och en aha-upplevelse. Att samla människor på samma plats ger otroligt mycket. Därför finns planer på minst en liknande träff under Utopias första projektår. Då kommer mer fokus att läggas på att bjuda in nyckelpersoner från Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, studieförbunden, SMoK samt andra kulturella arenor. Dessutom är detta ett ypperligt tillfälle för metodutvecklingsgrupperna att visa upp vad de arbetat med. Lokal Under året har vikten lagts vid att forma ett innehåll för framtida lokaler, analysera behoven för lokaler samt att besöka och utvärdera befintliga lokaler. Det har som vi anade visat sig att det råder en extrem otillgänglighet bland stadens kulturella arenor. De problem musikgruppen hade för att hitta en lokal där man kunde komma in med permobil är mycket talande för hur lokalerna ser ut, viss anpassning har skett men ofta är det ogenomtänkt och dåligt genomfört. Även när vi själva skulle arrangera KickOffen stötte vi på hinder då det inte fanns någon ramp till scenen i lokalen. Alla är överens om att en gemensam lokal för alla aktiviteter vore önskvärt, på det sättet kan konstformerna berika varandra, samarbeten kan uppstå och fler möten uppstår. Att den ligger centralt i Göteborg vore dessutom det bästa. Dels för att det är lättare att ta sig dit med kollektivtrafik och färdtjänst, och en central lokalisering ökar genomströmningen av folk, men även för att det ökar statusen för verksamheten. De kulturverksamheter i Göteborg som har högst status i Göteborg ligger i centrum - det är dags att stadsdelen centrum tar ansvar för de unga kulturutövarna och -producenterna, med eller utan funktionsskillnad. Under året har planeringen av ett västsvenskt Dansens Hus i samarbete med Pustervik dragit igång. Vi har talat med olika personer som varit med i denna planering och avser ta oss in djupare i den byggnationen, även om inte Utopias verksamhet ryms i det huset är vi måna om att det inte byggs en ny, otillgänglig kulturell arena i staden. Det har förts samtal med regionens arkitekturkonsulent och förhoppningar finns om att Utopia ska kunna vara med i detta arbete. Lagen om tillgänglighet år 2010 kommer troligtvis även att ändra på inställningar och förhållanden och ge en än tydligare ingång för Utopia i detta och flera sammanhang. 19

20 Såhär under förstudieåret har vi inte haft för avsikt att leta efter lokaler som kan rymma hela Utopia, inte heller har vi det under det första kommande projektåret. Då intresset för verksamheten och kurserna varit så stor ser vi en nödvändighet och en vinst i att fokusera på dem och utveckla samt säkra innehållet först. På det sättet kan Utopias verksamhet leva i spridda delar i staden, regionen och i övriga landet. Parallellt kommer alltså dock ett visst arbete att föras med att undersöka lokaler, så frön hos kommunpolitiker och ingå i olika nätverk som kan vara intressant för ett skapande av ett kulturcentrum. Drömmen om att samla all verksamhet under ett och samma tak är alltså inte död, det är bara vägen dit som har ändrats en aning. Organisation Utopia drivs som ett projekt inom den ideella regionala föreningen. Projektledaren och projektkoordinatorn utgör navet i projektet, med stöd från s projektcoach, och runt om finns olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna skall spegla de personer som kommer att vara delaktiga i Utopia och alltså bestå av unga kulturintresserade personer med eller utan funktionsnedsättning. Under förstudieåret utgjorde alla metodutvecklingsgrupper, med ledare och deltagare, viktiga arbetsgrupper och kommer att fortsätta göra det under kommande år. I dessa grupper lägger ledarna ner mer tid på planering och utvärdering, men allas närvaro och arbete under workshops är lika viktiga för projektets utveckling. År ett skapas även en mer strategisk arbetsgrupp, med syfte att samtala kring frågor som beror projektet och för att utforma Utopia till den mötesplats som eftersträvas. Personerna i denna grupp arbetar med fördel inom verksamheter där dessa frågor är viktiga och bör vara representanter från, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Många av dessa kontakter är redan knutna och formeringen av gruppen bör därför ske i början av projektår ett. Medlemmarna i denna grupp är även viktiga kontaktpersoner som har egna nätverk och förtroenden som både kan sprida information om Utopia och som kan ge projektet nya tankar och idéer. Samarbeten Många samarbeten har startats och initierats under året. Det har visat sig lätt att få samarbetspartner, många ser nödvändigheten och potentialen i projektet. Utopias verksamhet är beroende av trygga samarbeten, speciellt nu i starten, men även i framtiden. Samarbeten gör att kurser kan drivas utan att ett gemensamt hus hittas och de gör det även lättare att sprida resultat och hitta nya kontaktytor. Projektet Utopia är beroende av starka samarbeten och goda kontakter som i sin tur har nätverk som har förtroende för dem. Att sprida information genom andra, redan kända kanaler, gör det lättare att nå fram med nya budskap. Ju längre Utopia finns och ju fler redan betrodda samarbetsparter projektet har, desto lättare kommer kontakten med nya medverkande i exempelvis metodutvecklingar att gå. De reaktioner vi hittills mött från gruppdeltagarna är mycket positiva, även detta gör det lättare att attrahera nya deltagare i framtiden. Under projektets första år ska alla metodutvecklingar drivas i någon form av samarbete med andra verksamheter. Vissa samarbeten kanske blir rena lokalutlåningar, dessa är dock värdefulla då det är stor brist på lokaler i Göteborg. Vi kan även passa på att utvärdera lokalerna under tiden och med vår fysiska närvaro kan vi förhoppningsvis influera deras ordinarie verksamhet. Den sortens samarbeten kan dessutom i framtiden komma att transformeras till ett samarbete där kurser drivs ihop eller att vi vidareutbildar deras kursledare för att driva egen verksamhet. Att Utopias metodutveckling sker på olika platser runt om i Göteborg ger även en önskvärd geografisk spridning som troligtvis medför att vi når en bredare målgrupp, och på sikt även övriga Västra 20