PM 1(21) Anteckningar från utbildningsdag om Giftfri miljö den 8 november 2013

Transkript

1 PM 1(21) Kontaktperson Miljöavdelningen Annelie Johansson 040/ Deltagare på kemikalieutbildningen 8/11 Miljöchefer i Skåne EC Mt, Mp och Mm Anteckningar från utbildningsdag om Giftfri miljö den 8 november 2013 Nedan återfinns alla de idéer som uppkom i samband med gruppdiskussionerna under utbildningen. Redovisningen talar sitt tydliga språk, dvs det finns mycket som bör göras och som vi tillsammans kan göra för att åstadkomma en giftfri miljö. Länsstyrelsen kommer att ta fram informationskitt för olika branschorganisationer inom svensk handel. Informationskitten kommer att skickas ut till berörda organisationer i Skåne med en uppmaning att de sprider informationen vidare till sina medlemsföretag. Vi hoppas även på er hjälp att sprida informationen vidare när ni är ute på tillsynsbesök i olika sammanhang. Vidare kommer vi att ordna en utbildning om tillsyn kontra vattendirektivet för att bringa ökad kunskap om hur man tolkar miljöövervakningsdata, vilka krav som bör ställas på utsläppskontroll, hur man ställer krav på utfasning av prioriterade ämnen, särskilt förorenande ämnen och kandidatämnen med påverkan på vattenmiljöer mm. Utbildningen kommer preliminärt att ske den 19 februari Inbjudan kommer inom kort. Miljömålsseminariet den 14 mars 2014 kommer att ha tema Giftfri miljö. Vi sitter just nu och spånar på innehållet som förhoppningsvis ska locka många deltagare. Jag hoppas att vi ses där. Slutligen önskar vi skapa ett nätverk av kemikaliehandläggare i Skåne. Ett nätverk som kan delge varandra information om frågor relaterade till Giftfri miljö, praxis, rapporter, tillsynstips mm. Tacksam om ni snarast meddelar Maria Dahlbeck maria.dahlbeck@lansstyrelsen.se namn på de inspektörer/strateger/handläggare i er kommun/förbund som vill ingå i nätverket. Vänliga hälsningar Annelie Johansson miljödirektör Anteckningar från utbildningsdag om Giftfri miljö.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(21) Frågeställning nr 1 Hur kan vi utveckla tillsynen över användningen av farliga kemiska ämnen i byggprodukter och byggmaterial för att undvika framtida efterbehandlingsåtgärder? Lågt hängande frukt Riktat tillsynsprojekt för att kolla kännedom om lagstiftning och informationsspridning (SVHC) särskilt farliga kemiska ämnen. Oslipad diamant Detaljplanen reglerar materialanvändning. Ställ krav på ekologiskt byggande i remissförfarandet. Ge goda exempel på alternativa produkter och be byggherren att ange alternativa material samt redovisa miljö-, teknisk- och ekonomisk analys av att välja olika alternativ. Projekt inom Miljösamverkan Skåne. Prioriterade åtgärder Involvera framtidens utvecklare av byggmaterial. Använd media för att sprida goda exempel och så att konsumenter börjar ställa krav. Komplettera med föreläsningar för allmänheten. Ta fram informationsmaterial ex inom Miljösamverkan Skåne. Involvera och tillvara ta erfarenheter från branschen (hela kedjan), tillvara ta ny forskning och implementera den i byggbranschen, ordna branschträffar tillsammans med branschorganisationen. Ställ krav i bygglovsprocessen. Tänk LCA, ställ krav på förebyggande arbete och produktval, styr statliga medel till forskning om hälsoeffekter vid byggande och andra oönskade effekter. Branschmöten för att redovisa vad tillverkares produkter genererar nedströms i livscykelanalys.

3 3(21) Övriga idéer Vägleda tillsynsmyndigheter & vägledning till tillsynsmyndigheter om vilka material och produkter som finns i branschen. Vad ska tillsynsmyndigheten reagera på och därmed ställa krav på. Utifrån målgrupp specificera gamla och nya produkter/farliga kemiska ämnen som är typiska för deras bransch. LCA --> materialen bör kunna återanvändas --> giftfria byggmaterial. Relining bisfenol A. Fortsatta undersökningar av ledningar i områden där risken bedöms som stor för problem. Kräv att verksamhetsutövaren/ fastighetsägaren inhämtar kunskap om vilka dricksvattenledningar som är relinade med material som innehåller bisfenol A. Information till fastighetsägare vid tillsyn, på webben och via media. Använd media för att nå ut med goda exempel och öka medvetenheten hos boende för att ställa krav på leverantörer och fastighetsägare. Använd surfplatta inom tillsynen för att snabbt få tillgång till information om olika produkter när man är ute på plats. Noggrann genomgång av säkerhetsdatablad och uppföljning. Diskutera med byggföretaget kring de produkt som de använder. Titta på innehållet av utfasnings- och riskminskningsämnen. Hjälp byggföretaget var de kan hitta information digitalt. Hjälpa istället för att stjälpa. Kontakta branschorganisationen och se vilken kunskap och information de ger sina medlemmar. Ställ krav på substitution vid användning av riskminskningsämnen. Det bör finnas en sökbara databas på internet där folk inom byggbranschen kan hitta information om olika byggmaterial samt förslag på alternativ till produkter som innehåller farliga ämnen. Branschorganisationen bör tillhandahålla relevant information till sina medlemmar. Tillsynsprojekt för granskning av vissa utvalda produkttyper som behöver uppmärksammas. Granska kemikalieförteckningar och se om de följer säkerhetsdatablad. Dataverktyg --> databas --> uppdatering --> urval, kunskapsbrist --> info vu --> tillsyn, föreläggande --> uppföljning. Tillsyn på kommunala och statliga organisationer så att de ställer miljökrav vid upphandling av byggprojekt etc. Kraven ska vara ställda som redovisningskrav avseende farliga kemiska ämnen riktat mot leverantörer av byggmaterial och produkter enligt gällande lagstiftning. Organisationerna ska även lämna synpunkter på materialval vid bygglovsremisser. Utbilda och informera om vilka möjligheter som LOU medger. Se till att byggherren själv följer upp att kraven efterlevs även om byggherren litar på sina underentreprenörer. Bedriva tillsyn i samband med bygganmälan & byggsamrådsprocessen. Ta tillfället i akt att yttra sig och ställa krav att byggherren har kunskap om vad och vilka kemiska ämnen i byggmaterial och byggprodukter som byggnaden kommer att innehålla. Byggherren bör även ha kunskap om vilka miljökonsekvenserna produkterna kan

4 4(21) medföra för människors hälsa och miljön. Tillämpa internremiss vid såväl rivningslov som rivningsanmälan.ställ krav på att rivningsmassorna analyseras och hanteras enligt gällande lagstiftning. Krav på redovisning av effekterna av de farliga kemiska ämnena. Tillsyn i bygghandeln. Ställ krav på återförsäljare och butiker att ha kännedom om de varor och produkter som säljs. Kontrollera hur informationen om varornas risker överlämnas till konsumenter och om det sker återkoppling till leverantörer och tillverkare vid incidenter eller ny kunskap. Känner återförsäljarna och butiker till regelverket kring kunskapskravet, produktvalsprincipen, vilka ämnen som är utfasnings- respektive riskminskningsämnen, särskilt farliga kemiska ämne, särskilt farliga kemiska produkter etc? Gemensam tillsyns- och informationskampanjer kring olika ämnen och produkter. Begär att få information om kemiska ämnen i tex särskilt farliga kemiska produkter och en redovisning av kemikaliernas egenskaper och information om hur de ska användas för att minimera risken för människors hälsa och miljön. Information till byggföretag som använder material, inklusive kontroll hur väl de känner till lagstiftningen kring innehåll av kemikalier i varor. Gemensamma tillsynsprojekt & broschyrer för olika ämnen och produkter. Fråga om byggföretag ställer krav på tillverkare om mindre miljöfarliga ämnen vid inköp. Ställer beställaren krav på hållbart byggande utan farliga ämnen. Informationsprojekt som riktas mot utbildningar för ingenjörer, kemister, konstruktörer mfl som i framtiden kommer att utveckla byggmaterial. Få in lagstiftning och förståelse för de farliga ämnena och konsekvenserna av dessa. Även vikten av att undvika spill och arbeta med förebyggande avfallshantering. Informationsprojekt riktat mot tillverkare av byggmaterial, inkl kontroll av hur väl de känner till lagstiftningen kring innehåll av kemikalier i varor. Gemensamma tillsynsprojekt & broschyrer för olika ämnen och produkter. Begär att få information om särskilt farliga ämnen i några produkter vid tillsyn. Involvera byggbolag (miljöansvariga, teknisk personal mm) för att ta vara på erfarenheter från deras arbetsför att skapa informationsbroschyrer. Se till att spill vid byggarbetsplatser minskar och att tex elavfall och farligt avfall sorteras på rätt sätt. Diskutera med bolagen om standardsättet i byggnormer stämmer med mått för levererat byggmaterial för att undvika onödigt spill. Minimera antalet olika sorters material för att inte skapa problem med allt för många material att sortera vid spill. Vision 0-waste. Inom miljöledningsarbetet bör utarbetas en plan för hur byggnader kan renoveras och demonteras i syfte att återanvända byggmaterial. Eftersträva långlivade material, giftfria och funktionella.

5 5(21) Krav på branschen att ha kännedom om vad byggprodukterna innehåller. Skicka ut mallar om hur dessa listor bör se ut och vad de bör innehålla. Kort info om lagstiftning och ansvar i broschyr. Krav på redovisning av vad byggprodukterna innehåller. Om farliga kemiska ämnen. Krav på sustitutionsplan --> avgifta byggprodukter/byggmaterial. Krav på LCA. Krav på vetenskapliga studier som verifierar materialets renhet eller förmåga att separeras och förädlas. Informera byggföretagen om att deras leverantörer är skyldiga att ha koll på innehåll. Byggföretagen kan kräva info om tex innehåll av kandidatämnen. Se till att produkterna används på det sätt de är godkända för. Kontrollera att personalen har kännedom om ovan. Platsbesök. Kontroll av egenkontroll, fotodokumentation, okulär besiktning. Kvantifiera materialens volym. Redovisa placering och användning. Uppföljning. Verksamhetsutövaren ska känna till vilka risker som finns med användningen av samtliga kemiska ämnen, både miljö och hälsorisker. Det är viktigt att kunskapen sprids till berörd personal, tex genom samtal om riskbedömningar i arbetsgrupper. Det behövs forskning och utbildning regionalt och nationellt samt samarbete inom eu. Vi bör ställa krav på skolor, universitet, mer pengar för utbildning, inför miljö och kemikaliesystemtänk som obligatoriskt moment inom samtliga utbildningar på högskolor och universitet där man kan förvänta sig att studenterna i framtiden kommer att åtefinnas i beslutande position, produktion och/eller produktutveckling.

6 6(21) Frågeställning nr 2 Hur kan vi utveckla tillsynen inkl. utfasning av farliga kemiska ämnen som används i kemiska produkter och varor inom tillverkningsindustrin på så sätt att de kan förorena vattenmiljön, luften, marken eller spridas via varuhandel och avfallshantering? Lågt hängande frukt Arbeta med uppföljning av egenkontroll genom att göra nedslag i SDB (ex avfallshantering, ingående ämnen och dess klassificering). Fokusera på ett par ämnen, ta fram arbetssätt så att inspektören känner sig trygg i sin roll. Ställ frågor till verksamhetsutövaren: - hur implementerar företaget information i SDB inom er verksamhet - hur kontrollerar företaget att informationen i SDB är korrekt - hur använder företaget SDB för att arbeta med utfasning av farliga ämnen Oslipad diamant Sammanlagd exponering, addera flera ämnen med samma egenskaper inom en produkt inom samma bransch ( tex mjukgörande) för att undvika att man hamnar under 0,1% nivåer. Tillsyn i projektform för att granska varor tex textilier och hygienprodukter. I samband med tillsyn gå ut med information till allmänheten om vilka produkter som är bra samt mindre att använda. Genom tillsyn efterfråga information om produkterna innehåller förbjudna och/eller begränsade ftalater enligt artikel 33: kan leverantörerna styrka detta? Ta ut varuprov och skicka på analys utifrån ingående ftalater, granska egenkontroll hos de som säljer varor för att kontrollera vilka rutiner de har för att säkerställa att de lämnar tillräcklig information till kunder som frågor om farliga ämnen/ innehåll i produkter. Prioriterade åtgärder Arbeta mer aktivt med kemikalieförteckningar som innefattar information om vart ämnet tar vägen (produkt, avfall, avlopp, luft etc) och vilken strategi verksamhetsutövaren har för utfasning alternativt säkrare hantering för att uppnå

7 7(21) riskminskning. Ställa krav på skriftliga rutiner och planer (egenkontroll) hos de som inte har strategi för utfasning. Ställa krav på redovisning av planer och rutiner till tillsynsmyndigheten. Införa strängare krav (kemikalieförteckningar på ämnensnivå, högre avgifter, massbalansberäkningar) på de som använder utfasningsämnen. Miljöövervakningsprojekt som visar vad som är högst prioriterat att tillsyna. Få företagen att bli mer delaktiga i det förebyggande arbetet. Koppla miljöövervakningsresultat från tex provtagningsplatser där företagens avlopp/dräneringar slutar och informera utifrån de resultat som är aktuella för företagen. Ställa krav på företagen att utreda möjligheten att begränsa specifika utsläpp, dvs användningen av produkter med farliga egenskaper och göra detta arbete till en naturlig del av löpande tillsyn. Initiera ett samverkansprojekt inom tex Miljösamverkan Skåne med mål att: - öka kunskapsnivån om utfasning - arbeta fram underlag för bedömning - ge en gemensam bas så att tillsynen kan utföras på ett iskarvat sätt i regionen - belysa utbytesalternativ. Svårt att veta om det är lämpligt/hörbart att byta ut ämnen. Finns alternativ? - samverka med leverantörerna för att få dem att inse viken av en hållbar utveckling så att företagen inte ska behöva byta ut kemikalier hela tiden för att man upptäcker att de är farliga. Övriga idéer Arbeta med kunskapspaket, dvs att förlaget ska ha kunskap om de ämnen som hanteras och hur de ska föras ut för att minska förorening av vatten, luft, avfall etc. Använda REACH-checklistan som Sara visade under föreläsningen. Belysa att kunskapen om kemikalier är väldigt viktigt! Utöver tillsynsbiten arbeta med råd och tips. Välj ut någon produkt som företaget tillverkar (och säljer) och som definieras som en vara. Efterfråga information enligt artikel 33 (informationsplikten). Kräv tester, analyser som utförs av tillverkare/ leverantörer; ett svar att vara inte innehåller några farliga ämnen ej tillräckligt som information. Få alla ämnen oavsett halt om de uppfyller CMR, vpvb etc. redovisade(krävs nationell påtryckning). Om varan innehåller farliga ämnen be dem redovisa alternativa lösningar. Vilka förbättringar kan företaget göra? Kunskap om kemikalier och lagstiftning frågan om detta kan ställas vid inspektioner hur verksamhetsutövare uppdaterar sin kunskap om ändringar. Hur vet verksamhetsutövare att nya ämnen förs in i kandidatförteckning? Initiera regionalt utfasningsprojekt så att liknande tillsyn ska öka i hela regionen. Använda REACH-checklista, alltid ge ut info om PRIO-databas, kandidat-förteckningen när

8 8(21) man är ute på tillsyn. Inkludera tillsynen med strategiska informationsinsatser om lagstiftning & ta reda på företagets rutiner för de ämnen (utfasning, riskminskning etc.) som förekommer hos företagen. Länsstyrelsen bör ha en aktiv roll för att påverka lagstiftningen om den inte fungerar i verkligheten. Driva ärenden i prövning och tillsyn så att praxis utvecklas. Kanske ta fram vägledning (i samarbete med bransch) om utbytesalternativ. Kan ge stor effekt. De företag som ansöker om tillstånd/ anmälan ska kunna redogöra för de lokala förutsättningar som finns, luft, vatten etc. & visa att du uppfyller kraven utifrån dessa förutsättningar (villkor, försiktighetsmått). Gemensamt regionalt projekt där man fokuserar på vissa ämnen. Och väljer ett geografiskt område. Man utför mätning på utsläpp i antingen luft och vatten. Mätningar görs utifrån vad som anses mest relevant utifrån vilka kemiska ämnen som företaget använder och farligheter. Utifrån de resultat som fås fram kan riktade insatser göras i det geografiska området. Inventering av branscher som finns i området utifrån de ämnen som hittas. Ställ krav på åtgärder. Kan även avgränsa till ämnen till vatten, produkt etc. Man kan byta info mellan olika myndigheter, lst, kommuner; projekt kan genomföras tillsammans med andra myndigheter eller län. Riktad tillsyn som kan bedrivas i projektform. Man når ut till samma typ av industrier/ företag samtidigt och får en bättre bild över hur det ser ut i verkligheten och vilka förbättringar/ åtgärder man bör ställa. Välj ut en bransch eller ett geografiskt område och inrikta tillsynen på några kontroll och informationsparametrar. Ex. elektronikavfall & hur sådant sorteras, förvaras, hanteras & vilken dokumentation som finns i förhållande till avfallsförordningen. Samarbeta med fler kommuner eller länsstyrelser och även andra myndigheter, samordna gemensamma projekt, t.ex. kemikalieprojekt tillsammans med arbetsmiljöverket. Man kan även rikta kontroller mot den producerade varan för att identifiera dess egenskaper och vilken strategi företaget har för att identifiera och fasa ut farliga ämnen. Inverkan och tillverkning som kan ha störst inverkan på vatten, luft etc. och prioritera bland dessa för en riktad tillsyn. Göra detta över hela regionen med nätverk(kommuner, lst) och följa upp tillsynen, efter ett år, 3 år eller vad som tycks rimligt. Kanske mer än 1 uppföljning för att se vad den riktade tillsynen leder till. Noggrannare kontroll över avfallshanteringen. Inrikta tillsynsbesöket på avfallshantering och titta på sortering, förvaring samt hantering. Dels i förhållande till SDB för de produkter/ ämnen som ingår i avfallsfraktionen, Dels i förhållande till de krav som ställs på transport, mottagning. Inrikta på en typ av avfall, t.ex. farligt avfall eller ett ännu mer specifikt, exempelvis: färgavfall, lösningsmedelsavfall

9 9(21) och diskutera hur man kan minska just denna typ av avfall, hur man kan styra processer, användning av råvaror osv. för att minska mängden avfall. Även kontrollen egenskaper de produkterna har när de blir avfall. Informera mer, sprida kunskapen kopplad till REACH. Driva informationsprojekt om ex. någon del av REACH-lagstiftningen, förslagsvis den som gäller kemikalier i varor. Efterfråga vilka rutiner som finns & ta reda på kunskapsläget. Informera om de krav som ställs utifrån REACH(med koppling till MB). Information kan spridas genom broschyrer till allmänheten och detaljhandeln t.ex. särskilda telefontider/ linjejour kan gälla för att sprida kunskap/info om kemikalier så att både verksamheter och privata personer kan ställa om kemikalier/ kemikalier, varor/ REACH. Viktigt att ställa krav på företag att aktivt jobba med bl.a. utfasningsämnen. Redovisa planer/ hur de har jobbat med detta i samband med miljörapporteringen. Just do it. Göra detta regionalt (egentligen i hela EU alt. nationellt). Genom mer aktiva kemikalieförteckningar(på ämnesnivå) med info om utfasning, riskminskning, prioriterade ämnen, SVHC & tillståndsämnen. Se efter fråga strategi för dessa olika ämnen för att fasa ut alt. säkerställa hantering.

10 10(21) Frågeställning nr 3 Hur kan vi utveckla tillsynen av farliga kemiska produkter som används på ett sådant sätt att människor i sin vardag kan utsättas för hälsofarliga kemiska ämnen och föroreningar i livsmedel, dricksvatten, textilier, leksaker, kosmetika etc.? Lågt hängande frukt Tillsyn hos producenter, vilka kemikalier används, utbytesalternativ, utfasning. Komplettera tillsynen av kemiska produkter enligt miljöbalken med tillsyn enligt sch. Bjuda in företagare till frukostmöten och informera om varför arbetet är viktigt och hur man kan göra. Bjud även in Naturskyddsföreningen och inspirationsföretag som goda exempel till dessa träffar. Oslipad diamant Samarbete mellan miljöskyddsinspektörer och livsmedelsinspektör. Samordna inspektioner kring vilka krav som ställs och hur vi utför tillsyn av förpackningar och andra varor som kommer i kontakt med livsmedel. Kontroll av användning av desinfektionsmedel i livsmedelsföretag. Riskbedömningar om hygien kontra behov av använda medel. Varor i plåtburkar - bisfenol A förekomst. Prioriterade åtgärder Våga fråga kampanjer ute på stan - rikta in oss på barnfamiljer och stora konsumenter.innehållsförteckning i varor önskvärt - våga fråga efter information! Lägg ut foldern Information i anslutning till marknadsstånd, utanför butiker, inne i butiker (kassakön), grund och gymnasieskolor (undervisning) Informationskvällar för allmänheten, tex om kosmetika, allmänkemikalier, "vad är problemet", 45- dagars regeln, Film med våga fråga som förfilm på bio. Ungdomsfilmer Hitta ungdomsförbund och informera om tex kosmetiska produkter Informera blivande och nuvarande föräldrar via MVC, BVC, förskola och skolan, eftersom barn är en särskilt utsatt grupp

11 11(21) Informations och tillsynsansvaret av varor i detaljhandeln Punktinsatser med förvalta varor ( exponering, risk, användningsområden) Broschyr med information till kunden om handeln kan använda sig av Kemiska analyser på varor likt IMMs undersökningar + miljöövervakning Samlat "Skåne-paket" om kosmetiska och hygieniska produkter, utbildning av inspektörer, tillsyn i butiker, info till allmänheten. Tillsyn och information till de som yrkesmässigt använder dessa produkter tex frisörer, massörer, fotvårdsspecialister Broschyr till kunden om rättighet att fråga om kemikalieinnehåll i produkter. Tillsynsbesök på skolor för frisörer, massage, hudterapeter för att informera om ämnen som kan förekomma i produkter och hur de kan söka information. Uppströmsarbete Ta fram strategi för hur vi långsiktigt ska arbeta med kemikaliefrågorna. Införa kemikaliekrav i kommunens policy för upphandling av varor och tjänster tex ekologiska livsmedel, textilier och inredning utan ftalater, flamskyddsmedel etc. Föra dialog med de som säljer produkter att se över sortimentet och erbjuda säkrare alternativ tex miljömärkt. Varje kommun/förbund har en policy för kemikaliefrågor med koppling till miljöövervakning och Miljömedicin. Se till att upphandlingsenheten skaffar sig ett kemikalieperspektiv och lär sig att formulera krav i samband med upphandling och avtalsskrivning.

12 12(21) Frågeställning nr 4 Hur kan vi öka konsumenternas och inköpares kunskap om kemiska risker så att tillverkningen, försäljningen och spridningen av farliga kemiska ämnen i samhället minskar? Lågt hängande frukt Informationsträffar på lokal nivå för verksamhetsutövare. Samarbeta med näringslivskontor eller liknande för att nå fler än bara miljöansvariga på företagen och därmed få djupare förankring och förståelse. Bjud in lokala tidningar och gärna tv för att få större genomslag. Bjud in en kändis. Se miljöproblemen ur flera perspektiv och därmed nå fler. På informationsträffarna kan man tex fortsätta få en utökad samverkan och skapa ett likvärdigt strategiskt arbete för att öka kunskapen i hela ledet hos verksamheten. Oslipad diamant Låt kemikalieinspektionen göra en tv-serie där de flesta personerna i serien är kemister, biologer, miljöinspektörer. En tv serie som riktar sig till alla i samhället och tar upp vardagsproblem kring kemiska ämnen som bidrar till spridning av kemiska ämnen. Lyft kemikaliefrågorna i tv nyheter. Vad har hänt inom miljöområdet. Förbjudna ämnen, ny teknik för rening, ny lagstiftning, kommer vi att nå miljömålen, miljöpris mm. Uttryck det på ett sätt som inte är för komplicerat men ändå inte banalt och barnsligt. Det behövs fler journalister med kemi och naturvetenskaplig kompetens som kan förmedla detta på bra sätt, typ "Hjärnkontoret" för vuxna, Prioriterade åtgärder När det gäller företag koppla ihop spridningen av kemiska ämnen från just det företaget till lokala miljöproblem för bättre förståelse och större engagemang och genom detta inspira till mer kunskap och mindre användning. Bjud in Naturskyddsföreningen och lokala grupper tex byalaget i små orter. Förmå företag

13 13(21) att sponsra miljöprojekt. Viktigt att vända det positivt -både visa på att problemen kan bero på oss men också så här mycket bättre kan det bli. Konkretisera med lokala mål, tex år 2018 ska vattnet i ån gå att dricka. Få in aktörer som har ett långsiktigt perspektiv så att förståelse för bioackumulering i mark och näringskedjor ökar. Viktigt att förstå helheten för att kunna konkretisera. Satsa på ekologiska produkter och öka kunskapen om dessa. Se till att ekologiska produkter finns tillgängliga i alla maktsfärer. Att dessa får ta plats och göra reklam på hyllor. Sprida kunskap om att ekologiska produkter är giftfria. Gynna bönder som ställer om från konventionell odling till ekologiskt för att få upp ekoodlingen och kunna fylla butikerna. Göra fördjupade undersökningar kring vad motståndet består i. Varför finns det folk som väljer konventionellt till och med när det ekologiska är billigare. Uttrycka oss enklare typ Naturskyddsföreningens film. Mer samverkan mellan konsumenter och inköpare, mer kunskap om vilka krav som kan ställas sinsemellan. Genom detta få konsumenterna att fråga mer om vad produkterna i butiken innehåller, om ämnena finns på kandidatlistan. Härmed ökar kunskapen både hos butiksinnehavare och konsument. Workshops / träffar där konsumenter och inköpare pratar med varandra. Vad vill konsumenten ha? Hur kan man åstadkomma detta med mindre användning av farliga kemikalier? Finns det konsumentpaneler som kan användas? LCA och substitution även här. Ge bidrag till ekologiska och mer miljövänliga produkter. Övriga idéer Inspirerande faktablad till konsumenter som är lätta att förstå. Rikta informationen till olika grupper i samhället tex unga vuxna, barnföräldrar osv. Börja med att på något vis undersöka vilken kunskap och intresse som finns i respektive målgrupp för att lägga informationen på rätt nivå. Kanske kan man samarbeta med tex lokala idrottsföreningar för att nå en större grupp som ran känner sig sammansvetsade och med gemensamt mål. Vi känsla. Fundera kring vilket språk som talar till varje grupp. Är bilder effektivare än text? Diagram till företag? Ta med tv och tidningar. Samarbeta gärna med skolor när faktabladen görs. Elever i olika åldrar kan medverka med enkel text och bilder/ritningar. Inledningsvis måste vi ta reda Spå vilken kunskap som behövs, vari ligger problemet, vilka ämnen sprids och ger upphov till kemiska risker. Workshop om tillverkning av specifika varor som bidrar till spridning av kemiska ämnen. På dessa workshops kan man inspirera och berätta om reningsteknik och andra metoder för att begränsa spridningen. Information om spridningsrisken och hur den kan begränsas. Även information om hur man kan förebygga risker genom produktutveckling, vilka alternativ finns till att använda dessa ämnen. Föredrag med goda exempel på ekodesign, hur man kunnat lösa produktutveckling på annat sätt

14 14(21) och exempel på cirkulär ekonomi ( hur man kan skapa produkt som kan tas omband och återvinnas, återanvändas etc när de har tjänat ut). LCA. Ta upp goda exempel på substituten, förklara hur vattnet tas om hand vid en fordonstvätt och jämför med en biltätt på gatan. Låta inköpare/konsumenter få mer insyn i produktion och tillverkning som bidrar till kemiska risker. Inom kommun och länsstyrelse ha verksamhetsdagar där konsumenter kan besöka företag tex biltvätt, kommunalt avloppsreningsverk för att ställa frågor om kemikalieanvändning och miljöpåverkan. Bättre insyn ger större förståelse vilket gör att konsumenter förhoppningsvis blir mer benägna att betala mer för produkter som tillverkats med större hänsyn. Informera konsumenter om vad de har rätt att ställa frågor om och försäljare/inköpare vad de de är skyldiga att ta reda på. Lotta ut en trisslotter till var tionde person som mallar en fråga till kemikalieinspektionen. Bilda en lista över vardagsvaror ex skor och dess innehåll av vanliga kemiska ämnen som man bör vara uppmärksam på att skon inte innehåller samt listor över vad produkter, varor och livsmedel innehåller. Behöver innehålla och vad som kan vara tillsatt. Tex ekobananer - inga bekämpningsmedel, vanliga bananer -spår av flera bekämpningsmedel. Detta för att få konsumenten att göra rätt val och kunna minimera spridningen av kemikalier i varor. Prata om ämnet med personer vi normalt sett inte diskuterar miljöfrågor med, tex näringslivsutvecklare, skolförvaltning, etc. Intresset behöver väckas bland olika sorters människor. Vi miljömuppar kan ex ställa oss på stan eller utanför affären och informera. Skapa forum för personer och dess intressenter kring en viss marknad där man kan utbyta information. Exempelvis frisörer, tillverkare av färg, saxar, fönar etc och konsumenterna som går till frissan. Öka diskussionen om miljöfrågor på Facebook. Tala öppet om effekterna av olika kemikalier trots de osäkerheter som råder. Sprida bra och lättillgänglig information i form av bilder, filmer etc. Satsa på kemikalieutbildningen i skola och förskola. Använd lättillgängliga medel som Facebook, instagram, youtube för att sprida information till många. Förbättra och öka kemikalieutbildningen i skola och förskola. Öka kunskapen hos lärare för att implementera kunskapen på bästa sätt. Bättre ekosystem-inlärning. Miljövetenskap skulle ha större del i grundskolan, vara med i utbildningsplatser. Barnen är de som ska styra samhället i framtiden, därför måste det börjas tidigt. Barnen berättar vidare till sina föräldrar. Fokusera på det som är kul med kemin i första hand - färger, explosivt så att intresse väcks. Vänta med det det teoretiska eller inte lägga för tyngdpunkt på det i början.

15 15(21) Frågeställningar nr 5 Vilka krav på kunskap och utfasning av farliga kemiska ämnen och vattendirektivsämnen är rimliga att ställa vid tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet? Lågt hängande frukt Verksamhetsutövaren ska kontinuerligt revidera sin kemikalieförteckning för att säkerställa att ny kunskap om kemiska ämnen tillvaratas. Företag med stort antal kemikalier har säkert ett datasystem/verktyg som hanterar uppdateringar eller strukturerar sökningen. Mindre företag måste göra en årlig genomgång. Kemikalieförteckningen ska specificera användningen av vattendirektivsämnen, utfasningsämnen, misstänkta PBTämnen, starkt allergiframkallande ämnen, prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. Kemikalieförteckningen ska redovisas årligen i miljörapporten alternativt ska kunna krävas in i samband med tillsynsbesök. Vid produktutveckling ska verksamheten ta hänsyn till alternativa utformningar för att fastställa om efterfrågad funktion verkligen behövs och ta bort steg som inte är nödvändiga, ta bort kemikalier och nära delar som medför onödig påverkan på miljön ex i form av resursförbrukning. Verksamhetsutövaren ska aktivt arbeta för att begränsa användningen av farliga kemiska ämnen. Verksamhetsutövaren ska ha en plan för utfasning av ovan nämnda ämnen som ska redovisas för tillsynsmyndigheten. Planen ska revideras regelbundet och följas upp årligen. Oslipad diamant Påverka lagstiftaren så att kandidatlistan omfattar egenskaper (art. 57 i reach). Nu när kandidatlistan enbart avser ämnen föranleder det verksamhetsutövare/ tillverkare att endast till att byta ut ett farligt kemiskt ämne till ett annat lika farligt kemiskt ämne med motsvarande egenskaper. Prioriterade åtgärder

16 16(21) Införa krav på kemikaliesamordnare/kemikalierådgivare (likt säkerhetsrådgivare) för alla A och B företag med krav på att samordnaren har minst xx högskolepoäng i kemitoxikologi, markunskap eller andra kemikalieutbildningar. Kompetensen ska dokumenteras och redovisas vid inspektion eller miljörapporter. Även kommuner bör ha en kemikaliesamordnare (likt dagens krav på energirådgivning). Redovisa LCA vid produktion av varor som visar spridningen av kemiska ämnen under hela livstiden. Ska även redovisa hur spridningen kan minimeras. Krav på LCA och spridningsscenarier i MKB vid prövning av större anläggningar Inför krav på att verksamhetsutövare redovisar alternativ utformning för att "bygga bort" behovet av kemikalier. För samtliga farliga kemiska ämnen ska även redovisas alternativ i MKB. Kräv utförlig information om varje ämne och dess farlighet. informationen ska medfölja varje produkt till användare och transportör. Utfasningsplan ska redovisas. Om något ämne inte kan utfasas eller är undantaget ska det motiveras. Planen ska utvärderas och uppdateras vart tredje år. I prövningen ska tydligt framgå att x ämnen tillåts endast under en övergångsperiod om max x år.

17 17(21) Frågeställning nr 6 Hur kan vi bättre nyttja resultat från den nationella, regionala och lokala miljöövervakningen i tillsyn och prövning för att åstadkomma en giftfri miljö? Lågt hängande frukt Oslipad diamant Redovisa innehållsförteckning med hjälp av QR-kod för att underlätta för kunden att få fördjupad information om produktens innehåll av farliga ämnen, alternativ etc. Prioriterade åtgärder Samverkan och kompetens: Samverkan mellan kommuner, länsstyrelse och centrala myndigheter som ett paraply. Samverkan invånare, näringsliv m.fl. Samverkan kring åtgärder. Gå ihop finansiellt. Samverkan mellan den strategiska delen och tillsyn(miljöövervakning) och gemensamma tillsynsinsatser. Tillgängliggöra resultat, gemensamma databaser. Hemsida med information. Lätt att hitta! Lätt att förstå! Öppet för alla, dialog, kunskapsbank(invånare, näringsliv osv.). Information. Sprida resultatet (näringsliv, invånare). Sprida ut information(lagar, regler, tips osv.) Konkretisera. Övriga idéer Regionala och lokala resultat borde redovisas nationellt så att alla inte behöver uppfinna hjulet två gånger(t.ex. finnas tillgängliga på hemsidor m.m.). Viktigt med lokal, regional och nationell samverkan. För att öka kunskap i gemensamma frågor och samsyn då ställa krav. Man borde informera alla ansvariga för kommunal miljöövervakning om de nationella datavärdarna som finns och att man kan och bör rapportera in data. Det är också bra att informera var miljöövervakningsdata kan

18 18(21) hämtas till ansvariga för tillsyn och tillstånd(om detta inte redan görs i tillräcklig utsträckning). Åstadkomma enkla, pedagogiska och korta material som verksamhetsutövare/ tillverkare m.m. kan läsa. Detta med att åstadkomma dokument bör i första hand tas fram för tillsynen, de som ska framföra och ställa krav på VU. Sådana pedagogiska sammanställningar av miljöövervakningsdata kan dock vara väldigt bra för att öka medvetenheten bland verksamhetsutövare om vilken miljöpåverkan de kan ha. Låta projektrapporterna m.m. vara levande dokument. Publicera rapporter, gemensam databas, förenkla möjligheten att utbyta erfarenheter med varandra. Man kunde ha en möjlighet att kommentera rapporter och ställa frågor om man publicerar dem online i databas, intranät eller dylikt. Arbeta för att sprida information och kunskap av miljöövervakning. Via exempelvis myndigheter som har projekt med dels information, dels tips inför tillsyn etc. (för kommuner, länsstyrelser, m.fl.). Miljöövervakning och tillsyn samverkar i prioriterade projekt lokalt, regionalt och nationellt. Arbeta för att göra miljöövervakningsdata mer lättillgängligt. Samla på internet i databaser som är enkla och tillgängliga för alla. Utvärdering och förslag på åtgärder bör komplettera miljöövervakningsdata. Även data om erfarenhetsutbyte lokalt, regionalt och nationellt. Arbeta för att ha mer ändamålsenlig miljöövervakning Tydliga direktiv från regering/ myndighet Fokusera på avgörande prioriterade och beta av efterhand arbete i samverkan lokalt, regionalt och nationellt. Samarbeta för att genomföra större miljöövervakningsprojekt. Genom att gemensamt välja relevanta lokaler, ha gemensam budget, dela på arbetet med provtagning. Bjuda in näringslivet m.fl. och dela erfarenheter med andra liknande projekt inom EU. Bjuda in medborgare vad anser de behöver prioritera lokalt? En regional samordning av resultat från miljöövervakning. Till exempel genom en webbsida där man enkelt kan redovisa vilka undersökningar som gjorts, var man kan hitta information osv. Eventuellt också en databas där data kan matas in och en geografisk presentation. Som uppdateras regelbundet och samlar och redovisar statistik årligen eller oftare. Viktigt med utvärdering av resultaten och hur de används för att prioritera vad man ska fokusera på i arbetet och hur. Ordna möten där man tillsammans; lst & kommuner, spånar fram vilken miljöövervakning som behövs och vad som behöver fokuseras på. Vad som är unika

19 19(21) frågor i olika kommuner och vad som är gemensamt. Var man kan samverka. Jobba mer över gränserna för att flera blir starkare och har mer kunskap, t ex en å rinner genom flera kommuner. Bjuda in även medborgare och andra myndigheter, experter, dialog forskare. Samverka, tolka resultat, enas om åtgärder. Hjälpas åt med finansiering & kompetens för åtgärder som kan påverka mer än en kommun. Genomföra åtgärder tillsammans över kommungränser. Samverka kring åtgärder. Bygga upp kunskap och kompetens kommuner länsstyrelser och centrala myndigheter. Särskilt i kontakt med centrala myndigheter kan man nog ha nytta av att gå ihop med andra i regionen för att lyfta frågor som är specifika för Skåne, t ex att vi har mycket jordbruksmark & vilka problem det medför. Brygga över mellan de olika rapporteringssystemen. Kommun-Lst-myndighet. Planera genomförande/ tillämpning utvärdera arbetet i samverkan. Små kommuner kan eventuellt ha nytta av att man kan få hjälp med utvärdering av arbete. Ekonomiska vinster med att gå ihop, så att tex utvärdering kan upphandlas.

20 20(21) Frågeställning nr 7 Hur kan vi utveckla tillsynen avseende avfall för att minimera risken för export och illegal spridning av farliga kemiska ämnen i avfall och varor? Lågt hängande frukt Genomföra ett uppströmstillsynsprojekt inom elektronikbranschen. Start kan vara ett ärende som länsstyrelsen och Tullverket får som sedan kan involvera kommunerna. Dessa kan då tillsyna tex avfallsanläggningar och liknande. Snabb kontakt viktigt! Oslipad diamant Öka kunskaperna i kommunerna om länsstyrelsens arbete i frågan om gränsöverskridande transport av avfall. Bjud in till dialogmöten. På så sätt kan rutiner för att kommunerna informerar Lst om tex transporter av avfall skapas. Ett första pilot-dialogmöte anordnas för att sedan användas vid flera tillfällen. Gemensam ta fram vägledningsmaterial för hur avfall ska hanteras inom några olika branscher där avfall uppstår och som innehåller farliga kemiska ämnen. Viktigt för att kommunerna ska ta frågan på allvar och avsätta tid i sin tillsynsplanering. Prioriterade åtgärder Gemensamt tillsynsprojekt för att kontrollera hela kedjan. Här skulle man kunna ta fram checklistor och kontaktpersoner/uppgifter vid de olika myndigheterna. Förslagsvis genomförs projektet som ett miljösamverkan Skåne projekt I tillsynen kontrollera att verksamhetsutövare följer de anvisningar som framgår av SDB för avfallshantering när en produkt blir ett avfall. Kontrollera transportdokument och kvitton och jämför med uppgifter och aktör senare i avfallskedjan.

21 21(21) Tillsynsmyndigheten behöver öka omfattningen av den operativ tillsyn hos mottagningsanläggningar och liknande. Tillsynsmyndigheten försöker göra massbalansberäkningar över avfallshanteringen vid dessa anläggningar. Övriga idéer Tillsynsmyndigheten behöver göra tillsyn över själva exporten tex genom att kontrollera transporter. Detta kan tillsynsmyndigheten göra gemensamt vid tex gränsövergångar (hamnar, Öresundsbron). Viktigt med nära samarbete kommun/länsstyrelse och snabb kommunikation vid misstänkta transporter. Noggranna kontroller av verksamhetsutövarnas avfallshantering och transportörernas tillstånd mm. Man skulle tex kunna jämföra transportdokument för lämnade och mottagare samt stoppa transporter utmed väg i samarbete med polisen. Tillsynsmyndigheterna behöver ställa krav på att verksamhetsutövaren verkligen för anteckningar över sitt farliga avfall. Tillsynsmyndigheten följer även upp att avfallet skickas till den anläggning som verksamhetsutövaren anger. Viktigt att begära in eller kontrollera följesedlar, kvitton och fakturor vid tillsyn.