SIDSJÖN. Ett vatten att längta till. av Petri Liljeroos

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SIDSJÖN. Ett vatten att längta till. av Petri Liljeroos"

Kristin Jonasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 SIDSJÖN Ett vatten att längta till av Petri Liljeroos

2 Himmelska dagar

3 Under frukosten bestämde Hans och jag oss för att inte ta vädret på allvar. Soligare än det var idag kan det knappast bli. Lördagen den 25: e februari 2006 väntade tålmodigt på oss något sena fiskare. Vad härligt det ska bli att inte bry sig om vädret och dess inverkan på fiskens huggvillighet. Jag misstänker dock starkt att samtalet kommer att komma upp innan solen gått ner. Det krävdes två kaffekok innan Hans, Kent och jag befann oss utanför stugan. Det var blåsigt värre denna soliga dag. Att tänka på något annat än Baksjön var uteslutet. Inga sura miner här. Tövädret veckan innan smälte all snö på isen, när sedan kylan återvände förvandlades Sidsjön till en enorm skridskobana. Utan broddar ger man sig ut om man är dumdristig. Frågan var inte om man skulle ramla utan när man skulle ramla. Kents vighet begränsades till det minimala av flytoverallen. Hans hjälpte gladeligen till med apteringen av broddarna, det var en billig livförsäkring. Vinden kom som vanligt från väster vilket var till våran lycka. Nå vi ska hem också men nu på ditfärden hade vi vinden tacksamt i ryggen. Vi mer eller mindre puttades hela vägen till Baksjön. Det gäller att anamma en viss gångstil ute på hal is. Man får helt enkelt bli lite plattfotad i sin gång, sätter man i hälen först är det bäst att vara beredd på en överraskning. Plötsligt kan upptäckten av en kort stunds svävande faktiskt vara fakta. Newton tar sedan över och kroppens rörelse accelererar mot den hårda isen. Resultatet brukar oftast ha smärta som huvudingrediens. Genom att undvika hälisättningen kan man också undvika plötslig smärta, men man kan inte undvika träningsvärken till följd av att förflytta sig på detta märkliga sätt. Den timme det tar att gå till Baksjön spenderade vi med diskussioner om gäddan skiljer på agnet. Vill den hellre ha en mört framför en sik? Har gäddan en favorit? Hans berättade om en skrift där mörtens ögonfärg var av största betydelse. Det stod att man genast ska byta mörten om dess ögonfärg börjar blekna. Jag har svårt att tro på detta. När vi ibland använder strömming så hugger gäddan ändå. Ibland kastar vi ut plåtbitar och det duger gott. Eller en röd/vit wobbler, även den duger för gäddan. Att den skulle ha några större problem med en aningen blek uppsyn av mörten har jag svårt att begripa. Broddar på. Att överhuvudtaget fortsätta resonemanget kring

Det krävdes två kaffekok innan Hans, Kent och jag befann oss utanför stugan. Det var blåsigt värre denna soliga dag. Att tänka på något annat än Baksjön var uteslutet. Inga sura miner här.

4 ämnet känns som bortkastad tid. Fast på somrarna när jag fiskar lax tar jag flugmönstren på största allvar. Jag erkänner min svåra hypokrati när det gäller frågor av denna art. Materialet och handlaget vid bindandet av flugan är av yttersta betydelse, annars kan man väl inte locka en lax till hugg. Eller kan man det? En veckas väntan var äntligen över. När allt kommer omkring så är det flugfisket som har hela mitt hjärta. Vad jag än säger så är det bara så. Självklart förstår jag att laxen inte bryr sig om antal varv med ribbing eller bindtråd. Om jag fick välja endast en fluga att använda i fortsättningen skulle det bli en glödhäck, utan tvekan. Om jag nu skulle fiska enbart med denna glödhäck i fortsättningen skulle det säkert gå lika bra men mycket av magin skulle försvinna. Jag märker att mitt resonemang sviktar rejält när det gäller fisket efter gädda kontra lax. Det är passionen som ställer till det för mig. Nog om det. När Baksjön stod framför ens fötter försattes kroppen i ett glädjeläge, vi var framme. Hans och jag greppade varsin borr och satte igång. I ögonvrån såg jag Hans blick över axeln, aha tävling. Nu gällde vem som hade mest krut i armarna. Efter en frenesi av snurrande borrskär och sprutande snö låg vi lika på hål nummer tre. Kraftlösa började vi skratta åt eländet, vi betedde oss som småpojkar men det var verkligen roligt. Någon vinnare korades inte eftersom tävlingen upphörde i förtid. Nåja sex borrade hål på ett par minuter var inte illa. Övertygelsen om storfångst var märkbar, ty det var här de stora gäddorna högg på kast ett och två i höstas. Hans började agna med sik men hade i reserv klokt nog tagit med sig en påse mört. Om inte annat så kan byte av agn höja moralen och ge bränsle åt fiskarens själ. En timme gick iväg och åtta spön envisades med att signalera absolut ingenting. Stunderna man tittade bort från

När allt kommer omkring så är det flugfisket som har hela mitt hjärta. Vad jag än säger så är det bara så. Självklart förstår jag att laxen inte bryr sig om antal varv med ribbing eller bindtråd.

5 Hans uppskattar lite vardagslyx. vipporna blev längre och längre. Något måste göras och det fort. Hans har för vana att ungefär var femte minut gå en sväng runt till de laddade angeldonen. Genom att rycka lite i linan rör sig kroken med mörten. Om nu en gädda skulle stå någon decimeter ifrån, stirrandes på den märkligt stela men orädda mörten kan huggreflexen triggas av rörelsen. -Det har hänt flera gånger att det utlöser ett hugg berättar Hans. Abborren kan t.ex ligga helt still för att lura gäddan att han har försvunnit. Nu har dussintalet rundor med ryckande i bomullslinan inte hjälpt ett endaste dugg, det var dags. På med mörten. Plan B var på väg in i fas ett. Vi tog några mörtar var och satt igång med skiftandet. Det blev en riktig kick för oss alla. Nu hade vi investerat i ny färsk tro, livet var sannerligen underbart. Angeldonet som redskap är omisskänneligt på grund av sin rödfärgade kork som sitter längst ut på bladfjädern. Rullen är av enklaste modell, i fiskesammanhang sett. De här rullarna svarvas inte ur ett stycke flygplans-aluminium, eller bestyckas med Angeldonet, enkelhet som förför.

-Det har hänt flera gånger att det utlöser ett hugg berättar Hans. Abborren kan t.ex ligga helt still för att lura gäddan att han har försvunnit.

6 bromsskivor gjorda av framtidens material. Här har vi enkelheten som fungerar år ut och år in. Man behöver aldrig skicka den till rulldoktorn för tusenmila service. Inte heller slutar den fungera bara för att några sandkorn hittat dit, ren och rå enkelhet när den är som genialast. Äntligen började det ryka bakom en stor sten, det förklarade varför Kent varit tämligen osynlig på ett tag. Samla ved och göra upp eld är väldigt roligt faktiskt, det är något i djupet av ens personlighet som får tillfredställelse. När röken väl nådde ut på isen visste hans och jag att det stundades tilltugg och kaffe, starkt gott vildmarkskaffe. Håll med om att det mesta smakar bättre ute i det fria. Att få i sig något varmt i kylan är inte bara njutning det är viktigt också. Många fiskare har säkert tröttnat på grillad korv men inte jag. Jag ser det som en Korven, ett säkert kort på fisketuren kulinarisk symbios mellan den fiskande människan och den ätande människan. Det finns många tekniker att grilla en korv. En av de bästa är att vänta tills det är en ordentlig glödbädd. En av de sämre är att grilla direkt över en öppen låga. Det kan vara svårt att få till glöden, det beror på veden man har tillgång till. Oftast brukar dock glöden vara bäst precis när man skall till och släcka elden. Det kan vara värt att vänta lite extra, på den där perfekta glöden. Jag medger att det kan vara ytterst svårt när hungern tar i. För min del är senap det enda Kalles företag, Dirty Tube Amplifiers, hm reklam. tillbehör man behöver. Gärna en senap med mycket karaktär. I detta fall smakar iskall mjölk alldeles utomordentligt som måltidsdryck. Man förses med helt nya krafter, fiskandet blir återigen sådär vansinnigt roligt. Tänk vad lite mat och dryck kan göra. Dags att borra nya hål, lite mer på djupet. Alla idéer är bra. Vi borrade och borrade, ryckte i linorna, vi tittade mörtarna i ögonen men icke. Det var som förgjort, gäddan gäckade oss igen. Dagen för övrigt hade varit underbar. Gott humör, god mat och goda samtal. Angeldonen packades ihop under tystnad, kvällens aktiviteter med bastu och middag stod på schemat. Fångstlösa men

Äntligen började det ryka bakom en stor sten, det förklarade varför Kent varit tämligen osynlig på ett tag.

7 glada började vi den glashala balansakten av att förflytta oss till Älgnäset. Om det var en härlig vind i ryggen i förmiddags så var det inte det nu, jo vind var det. En och en halv timme senare hade vi äntligen fast mark under fötterna. Snabba som illrar satte vi fyr i kaminerna. Stugan höll godkända 12 grader vilket innebar en timmes eldande för att nå angenäma 18 grader, mer behövs inte. Glada av...bastun somnade vi ovaggade med siktet inställt på morgonens fiske utanför Älgnäset. Som vanligt väcktes jag av skrammel från en kaffepanna. Utan att öppna ögonen ropade jag -Hans, starkt ska det vara. Hans svar dröjde inte. -Det är alltid starkt, det vet du ju. Ja det vet jag faktiskt men jag måste säga det ändå. Frukosten avnjöts med stort välbehag. Utanför seglade snöflingor stora som fjällripor. Vinden hade inte vaknat till riktigt än vilket uppskattades högljutt av hugade fiskare. Idag stod vi inför en tidspress. Århundradets ishockeymatch skulle spelas just idag, Sverige mot Finland i OS-final. Fiske är roligt, enormt roligt men idag måste man titta på tv och heja fram vårt landslag. Hans och jag borrade snabbt men utan att tävla upp sju hål. Vi stötte direkt på problem. Mörten hade fryst vilket medförde att Arkimedes princip satte oss ur spel. Mörtrackarna flöt. På väg hem skrattade vi i bilen och hoppades att det skulle bli lika bra på vår nästa fisketur. General Hans inspekterar sina trupper

Stugan höll godkända 12 grader vilket innebar en timmes eldande för att nå angenäma 18 grader, mer behövs inte. Glada av.

8 And they walked into the sunset... En rolig felexponering som för tankarna till en Tequila sunrise.

Relevanta dokument

Öring med Benny Wiktorsson

Öring med Benny Wiktorsson Av Petri Liljeroos Öring med Benny Wiktorsson De stora harrarna vi fick under natten visade sig även i drömmarna när jag låg och dåsade mitt på dagen. Sovsäcken kändes allt trängre