domkretsen Chefsadministratörer på frammarsch Ung i Sveriges Domstolar Många nya nämndemän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Chefsadministratörer på frammarsch Ung i Sveriges Domstolar Många nya nämndemän"

Transkript

1 nr Etik i domstol Vaddå Palasso? Fokus på framtiden Migrationsdomstolar domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Chefsadministratörer på frammarsch Ung i Sveriges Domstolar Många nya nämndemän

2 Etik i domstol Vaddå Palasso? Fokus på framtiden Migrationsdomstolar nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR LEDARE INNEHÅLL Thomas Rolén VID DEN HÄR TIDEN på året kan vi blicka både bakåt och framåt. Vi stänger nu böckerna för år 2005 och har just verksamhetsplanerat för år 2006 och framåt. År 2005 präglades av tvära kast och jag tänker då framförallt på ekonomin. Året började ju som bekant med ett sparbeting för domstolarna men efterhand under året tillsköts det betydande belopp. Samtidigt avtog ökningen av inkomna mål till domstolarna. Trots det växte domstolarnas målbalanser. Så när vi Full fart framåt! nu summerar året kan vi konstatera att vi Det är också viktigt att den här sats- har pengar kvar och stora balanser. Det finns ningen inte blockerar det moderniseringsgoda skäl till varför vi har pengar kvar, men och förändringsarbete som i övrigt pågår på den stora utmaningen vi nu står inför är att domstolarna. Ni känner alla igen ledorden använda dessa på ett smart och effektivt sätt. om renodling, möjlighet till specialisering Vi kan se att från ekonomisk synpunkt m.m. Det arbetet är oerhört viktigt, vilket ser både 2006 och 2007 ut att bli bra år. vi bland annat kan se i detta nummer av Åren 2008 och 2009 ligger vi i balans med Domkretsen, där vi valt temat unga medarbetare. Det ställs nya krav och vi står inför de medel vi får och blivit lovade om vi ligger kvar på den grundorganisation vi nu har. Jag en mycket stor generationsväxling inom tror att den generellt sett är riktig i förhållande till hur måltillströmningen ser ut just pensioneras cirka av våra kollegor, så domstolarna. De närmaste fem till sex åren nu. Utmaningen ligger således i att använda det gäller att vi kan locka till oss många nya de temporära överskott vi har. Vi har därför medarbetare. Jag är övertygad om att vi kan uppmanat alla domstolar som har stora det vi har nu instrumenten för det. Jag vill målbalanser att till Domstolsverket anmäla att domstolarna ska bli rättsväsendets mest vilka pensionsavgångar respektive domstol attraktiva arbetsplatser, då är det viktigt att står inför de närmaste åren. Finns det sådana vi alla drar åt samma håll. och höga målbalanser på domstolen kommer Domstolsverket att skjuta till medel för nämndemän, runt personer, välkomna Jag vill också passa på att hälsa alla det vi kallar en förtida generationsväxling. som läsare av Domkretsen. På det sättet kan vi på pensionstjänsterna dubblera under ett par år och får ner målbalanserna utan att grundorganisationen ökar. Jag har satt målet att minska balanserna med 25 procent eller mål under Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Många fler nämndemän 5 Startklara migrationdomstolar 7 Mer om 8 Ny kostym för Sveriges Domstolar 10 Vardagens etik dramatiseras 11 PANELEN Etik i domstol 14 TEMA Ung i domstol 20 TEMA Framtiden för unga 22 EN DAG med GD Thomas Rolén 25 TEMA Rebecca Edvardsson - ung chefsadministratör 28 TEMA Sveriges yngsta domare 30 PROFIL Mentor stöd i chefsrollen 32 SPRÅK Fackspråk kontra vanligt språk 33 Stockholmsdomstolarna tar form 36 Nya resurser för domstolarna 38 Semester och lön i Palasso 40 VI FYRA informatörer domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Chefsadministratörer på frammarsch Ung i Sveriges Domstolar Många nya nämndemän POSTADRESS Domstolsverket Viktoria Ekberg, Marianne Lindvall, Jönköping Bernhard Lüthi, Petra Meyer, Bodil Moberg, TELEFON Anna-Lena Norberg, Åsa Nordström, Pia FAX Roxell, Andreas Stickler och Bo Ströberg E POST LAYOUT Per Carlsson ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind TRYCK Intellecta Tryckindustri AB Rebecca Edvardsson, REDAKTÖR Peder Jonsson UPPLAGA ex chefsadministratör, PRODUKTIONSLEDARE Helen Sivertsson 2 Solna DOMKRETSEN tingsrätt. Se sid 25. NR 1/2006 PERIODICITET Fyra gånger per år FOTO Carl Johan Erikson MEDVERKANDE Minna Bergkvist, Lars Collin, Tryckt på miljövänligt papper. Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Per Carlsson

3 AKTUELLT Många nya nämndemän i migrationsdomstolar Med starten av de nya migrationsdomstolarna 31 mars 2006 kommer antalet nämndemän i Sverige att uppgå till Den nya instansordningen har lett till ett stort antal nya nämndemän som ska vara delaktiga i den nya öppnare processen. Men de kommer även att ställas inför en ny typ av känsliga ärenden och med dem ett ökat tryck från media. TEXT PETRA MEYER FOTO CARL JOHAN ERIKSON, LARS LYDIG CATARINA INGVARSSON, vice ordförande i Stockholms nämndemannaförening är en av de nämndemän som har blivit utsedd att sitta i migrationsdomstolen. Vanligtvis är hon nämndeman vid Stockholms tingsrätt och den nya instansordningen innebär ett flertal nyheter. Det som jag tycker är unikt med migrationsdomstolen är att detta är ärenden som överprövas, till skillnad från tingsrätten där det sker en första prövning. Vi kommer till exempel att få ärendena till påläsning innan förhandlingen och det är jag inte van vid från tingsrätten. Enligt Catarina Ingvarsson var intresset för att bli nämndeman i migrationsdomstolarna mycket stort från de lokala politiska föreningarna. Trots att man bara i Stockholm har tillsatt 500 nya nämndemän var det flera som hade anmält intresse som inte blev utsedda. Jag tror att man kanske tittade efter sådana faktorer som bakgrund, ålder och kön när man tillsatte nämndemän för dessa mål, säger Catarina Ingvarsson. Det kommer att bli många tunga mål och det är nog bra med nämndemän som har lite erfarenhet. Man vet aldrig riktigt hur man reagerar eller vilka känslor som rörs upp. Vi kommer ju trots allt att besluta om huruvida människor ska få stanna i landet eller inte. I en intervju i P1-Morgon 15 februari påpekade även lagman Gunilla Hedesten- Nordin, Länsrätten i Malmö vikten av att bottna i sig själv när man ska fatta beslut som på ett fundamentalt sätt påverkar människors liv. Enligt min mening är det alltid svårt att vara nämndeman och det är alltid svårt att vara domare, sade hon i intervjun. Det är viktigt att de som är domare och att de som är nämndemän är trygga i sig själva. KRISHANTERING Det faktum att migrationsdomstolarna är förlagda till länsrätten gör att det hos personalen redan finns en stor kunskap i att hantera mycket känsliga mål som inbegriper människor i svåra omständigheter. Trots detta håller man på Länsrätten i Malmö på att författa en utvidgad krishanteringsplan som ska inkludera den ökade hotbilden. Det finns nog ingen större risk att vi blir hotade, menar Bo Rehnqvist som är säkerhetsansvarig och servicechef. Däremot Catarina Ingvarsson, en av många nämndemän för migrationsdomstolarna DOMKRETSEN NR 1/2006 3

4 AKTUELLT»Det som är nytt för oss som har suttit i tingsrätten är att vi kommer att få ärenden för påläsning, som i hovrätten.«catarina Ingvarsson, nämndeman finns det en risk att de som eventuellt kommer att utvisas kan komma att skada sig själva och det är omvälvande för alla inblandade. Det kan också bli demonstrationer och trycket från media kommer nog att öka. I den blivande krishanteringsplanen ingår därför ett antal tänkbara scenarion som mentalt ska förbereda länsrättens personal på vad som kan hända. När nämndemännen tjänstgör här har även de tillgång till all form av krishantering, säger Bo Rehnqvist. Förutom den krisberedskap som finns hos de aktuella domstolarna arbetar även de lokala nämndemannaföreningarna med stödpersoner för dem som behöver det. Det är väldigt bra om det finns en fungerande krishantering, säger Catarina Ingvarsson. Men ofta hjälper det att prata med sina kollegor i gruppen och dela sina erfarenheter. INFORMATION FÖR DE NYA NÄMNDE- MÄNNEN Vid Länsrätten i Stockholms län har de nyutnämnda nämndemännen redan fått en halvdags introduktion till migrationsdomstolen. Bland annat gick man igenom de kriterier som domstolens ledamöter kommer att hålla sig till och vilka länder som har höga frekvenser av flyktingar. Generell landinformation kommer att tillhandahållas för varje enskilt ärende.»det är engagerande ärenden, men det är vi vana vid här i Länsrätten.«Bo Rehnqvist, servicechef och säkerhetsansvarig, Länsrätten i Skåne län Länsrätten i Skåne län har sin introduktion planerad nu i mars. Allt som allt har landstingsfullmäktige tillsatt omkring 200 nya nämndemän. Man förbereder sig också för betydligt längre förhandlingar än vad domstolen varit van vid tidigare. Vi är en förvaltningsdomstol och är inte vana vid långa förhandlingar, men nu kommer det att bli ett antal muntliga förhandlingar som tar betydligt mer tid, berättar Bo Rehnqvist. Catarina Ingvarsson är van vid muntliga förhandlingar från sin tid i tingsrätten, men hon betonar vikten av fortlöpande utbildning för alla nya nämndemän. Vi har en lokal nämndemannaförening för länsrätten här i Stockholm och jag vet att man kommer att starta upp en förening i Göteborg för just nämndemän i länsrätten. Det är viktigt att få in medlemmar så att vi kan lära från varandra. Genom att anordna utbildningar som är specialiserade på just migrationsfrågor kan vi dessutom öka vår kompetens. Mest av allt ser Catarina Ingvarsson fram emot att få starta sitt nya uppdrag som nämndeman i en migrationsdomstol. Jag hoppas verkligen att det nya förfarandet ska bidra till en bättre hantering i dessa ärenden. Att det blir enklare och att människor får klart för sig vilka regler som gäller. Min förhoppning är att alla ska inse att systemet inte är godtyckligt. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLEN Kammarrätten i Stockholm Medarbetarna kommer att från start arbeta i nya lokaler intill de nuvarande på Riddarholmen i Stockholm. De nya lokalerna finns i delar av Gamla riksdagshuset och Hebbeska huset. Kammarrättens organisation utvidgas med två nya avdelningar och en beredningsorganisation med fyra enheter. MIGRATIONSDOMSTOLARNA Länsrätten i Stockholms län Migrationsdomstolen i Stockholm kommer att finnas i nya lokaler på Tegeluddsvägen intill Gärdets T-bana. De nya lokalerna beräknas stå klara för inflyttning i januari Under 2006 bedrivs verksamheten i provisoriska lokaler på Drottninggatan och Luntmakargatan. Organisationen utvidgas med fem nya avdelningar. Länsrätten i Göteborg Migrationsdomstolen i Göteborg kommer att finnas i nya lokaler på Sten Sturegatan vid Heden. De nya lokalerna beräknas stå inflyttningsklara kring årsskiftet 2006/2007. Fram till dess bedrivs verksamheten i provisoriska lokaler på Kungsgatan. Organisationen utvidgas med två nya avdelningar. Länsrätten i Skåne län Migrationsdomstolen i Malmö har nya lokaler från start intill de nuvarande på Själagårdsgatan. De nya lokalerna finns på Kalendegatan och de tas i anspråk från start. Organisationen utvidgas med två nya avdelningar. 4 DOMKRETSEN NR 1/2006

5 AKTUELLT Startklara migrationsdomstolar Den 31 mars öppnar de nya migrationsdomstolarna. Domkretsen har talat med domstolscheferna i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Hur har förberedelsearbetet varit? Är den nya organisationen klar för att ta emot de nya målen? Och hur har projektet påverkat domstolen i övrigt? TEXT PIA ROXELL FOTO CARL JOHAN ERIKSON DE TRE UTVALDA länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö och Kammarrätten i Stockholm står nu startklara för att ta emot de nya målen. Domstolarna har med de nya måltyperna vuxit sig ungefär dubbelt så stora och samtliga har i den nya verksamheten övergett den traditionella rotelindelningen. Avdelningarna för de nya måltyperna kommer i stället att ha en fristående beredningsorganisation. De berörda domstolscheferna är samstämmiga när de summerar projekttiden. För trots att arbetsbelastningen varit hög och att frågetecknen kring dimensioneringen varit många har projektet inneburit något av en nytändning för domstolarna. STEN HECKSCHER, Kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm:»Lätt att finna människor med hög kompetens«när Migrationsöverdomstolen i Kammarrätten i Stockholm startar lär det inte bli någon anstormning av mål. Anledningen är att kammarrätten är sista instans och inte tar över några mål från den nedlagda Utlänningsnämnden. Det gör de tre utvalda länsrätterna. Det är först när ett mål överklagas därifrån som det kommer till Kammarrätten i Stockholm för eventuellt prövningstillstånd och överprövning. Utlännings- och medborgarskapsmålen kommer att nå Migrationsöverdomstolen först framemot sommaren. Fram till dess kommer den nya personalen att utbildas och skolas in genom att arbeta med våra befintliga mål, säger kammarrättspresident Sten Heckscher. Den nya organisationen innebär att kammarrätten utökats med två dömande avdelningar som består enbart av ledamöter. Därtill finns en fristående beredningsorganisation. Föredragande och domstolssekreterare är indelade på någon av beredningsorganisationens fyra enheter där en enhetschef leder arbetet. Beredningsorganisationen, som leds av en särskild beredningschef, kommer att arbeta både med de nya måltyperna och med de mål som Kammarrätten redan har. Kammarrätten har nyanställt omkring 130 medarbetare. Bland dessa finns cirka 30 ordinarie domare, 60 föredragande, 15 domstolssekreterare och därtill personer med andra stödfunktioner som PA-specialist, informatör, servicechef, ekonomihandläggare och andra tjänster inom vaktmästeri, registratur och arkiv. Vi har också knutit en särskild migrationssakkunnig till kammarrätten. Några problem att hitta människor med rätt kompetens har kammarrätten inte haft. Tvärtom har det varit ett lätt arbete, menar Sten Heckscher och sammanfattar projekttiden: Det har varit en intensiv och rolig tid, och entusiasmen inför förändringen har efter hand vuxit sig stark bland oss som jobbat med den. GUNILLA HEDESTEN NORDIN, lagman, Länsrätten i Skåne län:»bra att processen inte dragit ut för mycket på tiden«det talas mycket om tidspressen, men jag tycker att tiden räckt till bra. En sådan här stor omvälvning påverkar ju hela ursprungsorganisationen och det sprids helt naturligt en viss osäkerhet bland medarbetarna. Då är det bra om processen inte drar ut för mycket på tiden. Detta förutsatt att det är en väl genomtänkt förändring, vilket jag i stort tycker det är, säger lagman Gunilla Hedesten Nordin. Frågan om lokaler har varit problematisk för de andra migrationsdomstolarna. Men för länsrätten i Skåne löste sig lokalfrågan tämligen snabbt. Direkt från start kan vi husera i våra nya fina lokaler intill länsrättens gamla lokaler i Malmö. Vi har varit lyckligt lottade på det sättet. Det har förstås bidragit till att vi inte känt av tidspressen lika starkt som de andra som inte ännu fått tillgång till alla sina lokaler. I likhet med de andra migrationsdomstolarna har också länsrätten i Skåne specialiserade avdelningar. Men till skillnad från de andra hade man redan erfarenhet av en sådan organisationsform eftersom man bara några år tidigare hade avvecklat sitt rotelsystem. Utlänningsoch medborgarskapsmålen kommer att behandlas på två avdelningar som sammantaget krävt 90 nyanställningar. Varje avdelning leds av en chefsrådman en för Europa i vid mening och en för övriga världen. På varje avdelning finns också en beredningssamordnare som också är befordrad föredragande. Men trots den sedan tidigare rotellösa organisationen och tillgången till de nya lokalerna är inte alla detaljer helt klara. Framförallt gäller det utbildningsinsatserna. Under våren och resten av året kommer merparten av personalen att utbildas inom flera olika områden. Utbildningsdagarna kommer bland annat att omfatta bemötandefrågor, mediehantering, datateknik och inte minst den nya utlänningslagen. En mycket viktig aspekt som vi behöver fördjupa oss i är den om barnens skyddsbehov och hur detta kan tolkas. DOMKRETSEN NR 1/2006 5

6 AKTUELLT MARI ANDERSSON, lagman, Länsrätten i Stockholms län:»en vitaminjektion för hela organisationen«vi har haft många kompetenta sökande och en stor del av den nya personalen har rekryterats från Utlänningsnämnden. En del av länsrättens nuvarande personal flyttar över till migrationsavdelningarna och mixen av den personalen och de nya medarbetare är mycket lyckad. Faktum är att nya medarbetare, planeringen av nya lokaler och omorganisationen i stort gjort att hela organisationen fått sig en vitamininjektion, säger lagman Mari Andersson. Länsrätten är sedan gammalt indelad i specialiserade avdelningar. Fem nya avdelningar för de nya måltyperna har det blivit för länsrätten i Stockholm. Avdelningarna kommer att vara uppbyggda så att varje avdelning svarar för en geografisk region. En förändring är att de nya avdelningarna inte kommer att delas in i rotlar. I stället kommer det att finnas en beredningsorganisation som på varje avdelning leds av en beredningschef, vars arbetsuppgifter inkluderar ett personal- och arbetsmiljöansvar. Personalrekryteringen som pågått för fullt under hösten och vintern är nu i stort sett avklarad. När all personal finns på plats kommer det att innebära en ökning av omkring 200 nya medarbetare. Det har valts 500 nya nämndemän till migrationsavdelningarna. På länsrätten var man orolig för att det skulle kunna bli svårt att rekrytera så många, men glädjande nog var intresset för att bli nämndeman stort. Nu har man många nya nämndemän i alla åldrar och med blandade kulturella bakgrunder. Det har varit stressiga tider och bland annat lokalfrågorna har tagit mycket tid. Målet var att hela länsrätten ska sitta i gemensamma lokaler och så kommer det att bli. I början av 2007 kommer länsrätten att flytta in i nyrenoverade väl fungerande lokaler på Gärdet i Stockholm. Till dess valde man en lösning med tillfälliga lokaler. Processen med att skapa de nya avdelningarna har väckt Mari Anderssons tankar om en eventuell framtida omorganisation: Ska vi lämna rotelsystemet även på andra avdelningar? Ska vi på sikt gå ifrån den gamla specialiseringen som rått på domstolen och ha avdelningar med en blandning av de gamla måltyperna och migrationsmålen? Det är frågor som vi kommer att ställa oss när vi har mer kunskap om vad de nya måltyperna kommer att medföra för oss. Några svar på dessa frågor har vi ännu inte. Jag vet bara att det i framtiden kan bli förändringar och min förhoppning är att vi fortlöpande kan använda våra egna erfarenheter och goda exempel när den framtida organisationen växer fram. INGVAR PAULSSON, lagman, Länsrätten i Göteborg:»Frågor om sekretess i fokus på ett annat sätt«skapandet av en migrationsdomstol är ett gigantiskt projekt med många delkomponenter. Många frågeställningar har dykt upp som vi inte varit i kontakt med förut på samma vis. Till exempel är frågor om sekretess nu i fokus på ett annat sätt, säger Ingvar Paulsson, lagman, Göteborgs länsrätt Han betonar också hur viktig domstolarnas nya uppgift är: Prövning om asyl respektive om uppehållstillstånd ska ges eller inte, är ju en måltyp som har väldigt stor betydelse för många människor. Organisationen ska enligt projektdirektivet präglas av hög säkerhet och ha beredskap för händelser av kris. Till bilden hör att ett stort antal mål förväntas kompletteras med muntliga förhandlingar. Det innebär en delvis förändrad arbetssituation. Det kan bli mycket människor i domstolslokalerna vilket ökar risken för störande inslag. Men vi har säkerhets- och krisplaner och jag tror inte att personalens arbetsmiljö blir otrygg. Dessutom tror jag att asylsökande och andra som får sina ärenden prövade inte kommer att uppträda hotfullt. Dessa mål är alltför viktiga för de sökande, som inte vill riskera något genom att ställa till det för sig i rättssalen. Att flertalet mål kommer att omfattas av en stark sekretess innebär att många rutiner setts över. Vi har bland annat sett över hur sekretesskyddade uppgifter ska behandlas när domar lämnas ut och vilka typer av uppgifter som inte kan lämnas ut till allmänheten i växeln. För övrigt har organisationen i sin helhet kommit på plats i Göteborg. Personalstyrkan har i det närmaste fördubblats och det blir två nya avdelningar som uteslutande kommer att arbeta med de nya målen. Därtill en separat beredningsorganisation och en förstärkt administration. Det är glädjande att de nya tjänsterna lockat så många nya kvalificerade sökande. Med den personalstyrka vi har vid starten har jag goda förhoppningar om att verksamheten kommer igång på ett bra sätt, säger Ingvar Paulsson. 6 DOMKRETSEN NR 1/2006

7 AKTUELLT Webbplats ska bli mer känd Sedan den 1 december har Sveriges Domstolar en ny webbplats. Från och med nu är den officiella adressen även om den gamla adressen fortfarande kommer att fungera. TEXT ÅSA NORDSTRÖM En ny grafisk profil för domstolarna (läs mer om den på sidan 8) lanseras den 31 mars, och i samband med det planerar Domstolsverket några aktiviteter som ska göra webbplatsen mer känd. Vi har tagit fram ett tryckt informationsmaterial till allmänheten, främst riktat till dem som berörs av domstolens verksamhet, säger Alexander Gissy, informatör på Domstolsverket. I slutet av mars kommer alla domstolar att få kartonger med vykort. Korten kan man med fördel placera i domstolens entré och skicka med kallelser. VILL NÅ NYA MEDARBETARE Tänkbara medarbetare är en annan viktig grupp att nå ut till. För att nå människor som skulle kunna tänkas söka jobb på en domstol har vi valt att gå via studie- och yrkesvägledare, fortsätter Alexander Gissy. Till dem har vi tagit fram vykort som kan placeras i ställ. För att bli klara i tid har Domstolsverkets informationsavdelning tagit lite hjälp utifrån. En reklambyrå har utformat själva kampanjen med våra specifikationer och den nya grafiska profilen som utgångspunkt. SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR I samband med lanseringen kommer Domstolsverket att skicka ut pressmeddelanden för att informera massmedia om webbplatsen. Informationsavdelningen kommer dessutom att skicka information om webbplatsen till myndigheter som berörs av domstolarnas verksamhet. Det här känns som ett viktigt steg för att göra den nya webbplatsen mer känd, säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket. Domstolarna får dagligen många telefonsamtal från allmänheten med olika frågor, och vi hoppas att människor som ett alternativ ska kunna gå till den nya webbplatsen för att hitta svaren på många av de vanligaste frågorna. DOMKRETSEN NR 1/2006 7

8 AKTUELLT ANNONS DOMSTOLENS WEBBPLATS Känner du dig kallad? En stark och fungerande demokrati vilar på ett starkt och väl fungerande rättssamhälle. Därför är det viktigt att de svenska domstolarna besitter den kompetens och kunskap som krävs. Inom några år står de svenska domstolarna inför en omfattande generationsväxling vill du vara med och forma framtiden? Vill du veta mer om Sveriges Domstolar? På vår nya webbplats hittar du praktisk information om domstolarna. Där kan du se vad som händer under en rättegång, och hur det går till i rättsalen. Vill du veta mer om Sveriges Domstolar? På vår nya webbplats hittar du praktisk information om hur de svenska domstolarna fungerar. Där kan du se vad som händer under en rättegång, och hur det går till i domstolen. gemensam grafisk profil ger en tydligare och mer tillgänglig domstol.«peder Jonsson Domstolssekreterare Loreet vel ecte magna feugait la at, quat. Ut lan vel Ut lan vel diam dunt lorperostrud ero dions at nullumsandio Lor iliscil utpatum andit dolobo. diam dunt lorperostrud ero dions at nullumsandio od tet prat. Lor iliscil utpatum andit dolobor ad tem zzrit la faccum vullum velissi blam nostrud tisit luptat wisi bla adignit dolessim duissi. Soreetuer irit praesenibh ea acip el incilis odiam el ullaor ing esenim. Loreetuer irit praesenibh ea acip el incilis odiam el Kontaktperson, ullaor ing esenim ilit ulput adigna ametue magniam nulla adit nis delenit wisim vel ulputatet, sed do dunt lum nit wis er sit do erit lam inci tionseniam Attunda tingsrätt är Esto consendre dolorpe cillan volum atie dip consequis auguer se eros delit la hent lor iniamcommy. niam vullut exero illa feuguercidui bla amet, sequiscing enisl d vullut exero amet, quisi. Dui blaor senit vel dio senit dolenibh ex. dip eliquis alit lum vel et vullut exero veliquate ANNONS ATTUNDA TINGSRÄTT SVERIGES DOMSTOLAR Nu gäller Sveriges Domstolar Nu tar vi steget bort från det otydliga domstolsväsendet och i stället börjar vi använda begreppet Sveriges Domstolar. Allt för att öka tydligheten och tillgängligheten för allmänheten. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION OTTO UNGE DEN 31 MARS ÄR DET DAGS att börja använda namnet Sveriges Domstolar. Samtidigt får domstolen möjlighet att profilera och paketera sin information på ett enhetligt sätt med hjälp av en tydlig grafisk profil och några praktiska vardagsverktyg. Bland det första som kommer att märkas är att webbplatsen får ett delvis nytt utseende. Det tryckta informationsmaterialet om migrationsdomstolarna är också utformat enligt den nya profilen liksom årsredovisning och budgetunderlag, säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket. KVALITETSSTÄMPEL Den nya grafiska profilen är en del i arbetet med att skapa en ökad tydlighet kring domstolens roll. En av målsättningarna är att göra domstolarnas verksamhet mer känd för allmänheten, säger Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket. Med hjälp av en grafisk profil får allt material, från trycksaker till webbplats, ett liknande utseende. Tanken med det är att allmänheten lättare ska känna igen domstolen som avsändare. Den grafiska profilen blir en sorts kvalitetsstämpel och är en plattform att stå på när vi arbetar vidare med olika viktiga frågor som personligt bemötande, tillgänglighet och relationer med massmedia, menar Thomas Rolén. ERBJUDANDE I praktiken innebär den nya profilen att det dagliga arbetet på domstolen kan bli lättare. För någon vecka sedan fick alla domstolar ett erbjudande som innebär att de som tackat ja bland annat får en ny webbplats inom den gemensamma webbmiljön, nya trycksaker samt vardagsverktyg i form av mallar för pressmeddelanden och andra dokument. Lite längre fram kommer de domstolar som tackat ja till erbjudandet även att få tillgång till system för annonsbokning och visitkortsbeställning. En stor fördel med de nya vardagsverktygen är att de kommer att göra arbetet på domstolen mer effektivt. Om det finns en färdig mall när man till exempel ska skicka ett pressmeddelande, så kan man lägga all tid på innehållet i stället för att behöva arbeta med själva formen, menar Peder Jonsson. Införandet av den nya profilen är ett arbete som kommer att ske på lång sikt. Det har självklart varit valfritt för varje domstol att tacka ja eller nej till det här erbjudandet, fortsätter Peder Jonsson. Många har dock anmält sitt intresse, vilket innebär att vi i framtiden kommer att kunna öka tydligheten och tillgängligheten till domstolarnas information. Det första steget blir webbplats och vardagsverktyg. I det långa perspektivet påverkas givetvis också de mallar som finns i verksamhetsstödet Vera. Inom några år kommer även de att utvecklas och få den nya profilen. NY GEMENSAM WEBBMILJÖ Varje domstol kan få en egen webbplats utan att egentligen behöva göra någonting. Webbplatsen får automatiskt all den gemensamma information som Informationsavdelningen på Domstolsverket producerar. Domstolen har sedan möjlighet att komplettera med lokal information, till exempel öppettider och vägbeskrivning. En förutsättning för det är att domstolen har en eller flera redaktörer som kan publicera informationen. Under ett års tid har ungefär 200 medarbetare på domstolarna gått vår utbildning i webbverktyget EPiServer, säger Anna Kronander, informatör på Domstolsverket. För att stötta dem i det dagliga arbetet har vi bland annat en särskild support som redaktörerna kan kontakta då de kört fast i arbetet eller helt enkelt behöver en liten puff i rätt riktning. Ystads tingsrätt är en av de domstolar som tackat ja till erbjudandet om en ny webbplats. Jag ser många praktiska fördelar med en ny webbplats, säger Claes Werdinius, lagman vid Ystads tingsrätt. Det är ett effektivt sätt för oss att underlätta vår externa kommunikation. Vi får dagligen många telefonsamtal med olika frågor, ofta av praktisk 8 DOMKRETSEN NR 1/2006

9 AKTUELLT FLAGGA PUBLIKATIONER Adressförteckning FIKTIV ENTRÈ Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR DOMSTOLENS INTRANÄT DORIS Vill du veta mer? Frågor och svar finns på se/om oss eller på Sveriges Domstolar intranät, Doris under Infomaterial/Aktuella projekt/nytt namn och gemensam grafisk profil. natur, och vi hoppas att många nu ska välja att i första hand besöka webbplatsen, där svaret på de vanligaste frågorna finns. Två av våra medarbetare har gått redaktörsutbildningen hos Domstolsverket, och de kan nu arbeta både med intranätet och med den externa webbplatsen. Webbfrågor är något som ligger i tiden, och det finns fördelar med att ha samma innehåll på domstolarnas webbplatser eftersom det blir lättare för allmänheten att hitta informationen då strukturen är likartad. GRUPP JOBBAR MED WEBB Kammarrätten i Stockholm har en egen extern webbplats sedan några år tillbaka, och har nu valt att börja använda den nya gemensamma webbmiljön. Sedan lanserades har det varit självklart för kammarrätten att inom ramen för den webbplatsen ha en egen webbplats under eget domännamn, säger kammarrättspresident Sten Heckscher. Den gemensamma grafiska profilen och den tekniska plattformen ger oss möjligheter att koncentrera oss på struktur och innehåll. Tekniskt underhåll och vidareutveckling av webbplatsen blir en gemensam angelägenhet för domstolsväsendet. Det är funktionellt och bra. På kammarrätten i Stockholm finns en arbetsgrupp som arbetar med den externa webbplatsen. Gruppen består av personer med olika funktioner inom domstolen och kommer troligen på sikt att arbeta även med intranätet Doris, fortsätter Sten Heckscher. Under ledning av vår nyanställda informatör arbetar den fram förslag till förändringar av strukturen och innehållet. Sten Heckscher ser flera fördelar med en gemensam grafisk profil för alla domstolar. För mig är samordnings- och effektivitetseffekterna viktigast. Domstolarna kan begagna olika produkter utan att var och en varje gång behöver tänka efter och skapa något eget. Möjligen kan dessutom en gemensam grafisk profil förstärka bilden av ett sammanhållet domstolsväsende. Gemensamma satsningar på utveckling och inköp ger också stordriftsfördelar i form av sänkta kostnader och bättre möjligheter för domstolen att fokusera på kärnverksamheten. AVSTÄMNINGAR UTEFTER VÄGEN Den grafiska profilen är framtagen av Informationsavdelningen på Domstolsverket i samarbete med referensgrupper och extern expertis. I och med att domstolsväsendets heraldiska vapen har knutits till profilen så har även samråd skett med Statsheraldikern. Den nya profilen presenterades på mötet för alla domstolschefer som hölls i september. Mottagandet var överlag positivt. Arbetet fortsatte därför under hösten och ett antal avstämningar gjordes med bland annat överrättspresidenterna. För att kvalitetssäkra den nya profilen har vi också tagit hjälp av ett företag som gjort en så kallad profilprovning, säger Peder Jonsson. De gick igenom alla olika aspekter av den nya profilen och gav oss ett utlåtande. Det ledde till att vi gjorde några förändringar vilket bland annat ökat läsbarheten i text. I slutfasen av utvecklingsarbetet har även avstämning skett med Barbro Ehrenberg Sundin, språkexpert vid Regeringskansliet. Den grafiska profilen är en del av ansiktet utåt En grafisk profil är en samling regler som talar om hur organisationens trycksaker och annat material ska utformas och hur logotypen ska användas. En logotyp är en grafisk representant för organisationen. Den ska snabbt tala om vem som är avsändaren bakom en trycksak, en platsannons eller en webbplats. Den grafiska profilen är till för att skapa ett samlat intryck och den gör det också enklare att utforma trycksaker och dokument då man slipper sätta sig ner och uppfinna en ny grafisk design för varje ny produkt. DOMKRETSEN NR 1/2006 9

10 AKTUELLT Etikfrågor i fokus Interaktiv teater inspirerar Vid sex tillfällen under vintern bjöd Domareförbundet och JUSEK i samarbete med Domstolsverket in till etikseminarier runt om i landet. Syftet var att få igång ett samtal på domstolarna kring frågor som rör domaretik. Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik engagerade publiken med interaktiv teater och satte igång diskussionerna. Eftersom seminarierna varit mycket uppskattade kommer de att arrangeras för medarbetarna på Migrationsdomstolarna vid ytterligare sju tillfällen i vår. TEXT MARIANNE LUNDVALL FOTO OTTO UNGE, CARL JOHAN ERIKSON ETIKSEMINARIET I JÖNKÖPING som hölls i januari lockade ett hundratal deltagare från domstolarna i Mellansverige. Seminariet inleddes av Jan Carrick, hovrättslagman vid Göta Hovrätt. Han lyfte frågan om hur domaretiken ser ut i Sverige idag, bland annat mot bakgrund av de sexköpande domare som uppmärksammats i media den senaste tiden. Seminariet ser jag som en bra början till en diskussion ute på domstolarna om detta viktiga ämne, menar Carrick. Han välkomnade också skådespelarna från utbildningsföretaget Vardagens Dramatik som med interaktiv teater fick igång diskussionerna bland deltagarna. Publiken fick konfrontera de olika karaktärerna för att påverka handlingen.»diskussionerna som följde den interaktiva teatern har fångat de frågeställningar som rör bemötande av andra människor, förhållningssättet till privatlivet och hur svårt det kan vara att vara chef«jan Carrick, hovrättslagman, Göta Hovrätt PUBLIKEN REGISSERADE Deltagarna fick under teaterföreställningen lära känna lagmannen Ingegerd och hennes kollegor, assessorn Rickard, notarien Paula och rådmännen Ragna och Håkan. Rollfigurerna som arbetar på en tingsrätt någonstans i Sverige gestaltades av Vardagens Dramatik. Personerna på tingsrätten brottades alla på olika sätt med etikfrågor i vardagen. Efter en timmes skådespel fick publiken tillfälle att konfrontera de olika karaktärerna för att påverka den fortsatta handlingen. Publiken var på alerten och villiga att diskutera de olika scenerna och ifrågasatte många av rollfigurernas agerande och kom med råd och synpunkter på förbättringar. Vid ett antal tillfällen utbröt diskussioner även mellan deltagarna och ingen undgick att börja fundera kring de olika ämnen och uppfattningar som togs upp. Under de olika seminarierna reflekterade även en domare från respektive stad kring det som framkommit under dagen. Under seminariet i Jönköping höll Jan Carrick ett kort anförande kring det som framkommit i diskussionerna under dagen. Debatten är viktig inte minst mot bakgrund av det taffliga sätt som rättsväsendet försökt hantera sexköpande domare. Det förtjänar slås fast att kravet på ett etiskt fullgott uppförande sträcker sig dygnet runt, alla årets dagar och inte bara i Sverige. Jag tycker att de etiska frågeställningarna verkligen har levandegjorts under dagen. Diskussionerna som följde den interaktiva teatern har fångat de frågeställningar som rör bemötande av andra människor, förhållningssättet till privatlivet och hur svårt det kan vara att vara chef, säger Carrick. Efter en gemensam lunch tog Staffan Hellgren, kyrkoherde i Stockholm, vid och gav sin syn på ämnet etik utifrån sitt perspektiv som präst. Han tog upp hur han, precis som domarna, har ett arbete där han har en titel att ta hänsyn till 24 timmar om dygnet. Han är också övertygad om att det lönar sig för företag och organisationer att hålla etikfrågor högt i dagens samhälle eftersom människor inte längre vet om de kan lita på företag, media eller politiker. VARDAGENS DRAMATIK Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik startades i mitten av 80-talet av Catharina Nasenius. Hon är utbildad skådespelare och psykolog och har skrivit ett antal böcker i ämnet arbetslivspsykologi. Det är perfekt att genom Vardagens Dramatik kunna kombinera mitt stora intresse för drama, psykologi och samhällsfrågor, menar Nasenius. Metoden som hon och hennes anställda på företaget arbetat fram handlar i grunden om interaktiv teater där publiken engageras och får»teatern gör att det är svårt för deltagarna att värja sig mot att tycka, tänka och känna saker.«catharina Nasenius, skådespelare och psykolog 10 DOMKRETSEN NR 1/2006

11 PANELEN konfrontera rollfigurernas ställningstaganden i olika situationer. Teatern gör att det är svårt för deltagarna att värja sig mot att tycka, tänka och känna saker, säger Nasenius. Detta arbetssätt öppnar också upp för diskussioner och gör att deltagarna måste tänka med både huvudet och magen. Det blir inte bara intellektuellt utan mer på riktigt. Inför arbetet med seminarierna om domaretik intervjuade Catharina och hennes medarbetare personal på domstolarna runt om i Sverige, allt för att få en så bra bild av arbetsförhållandena som möjligt. När det gäller seminarierna om domaretik så har vi generellt sett att diskussionslusten kring etikfrågor är stor bland domarna ute i landet. Bland annat är frågan om lojalitet och öppenhet gentemot kollegor någonting som vi har märkt är intressant och som tas emot olika beroende på vem man frågar, avslutar Nasenius. Etikseminariet gav inte några färdiga svar och enkla sanningar men öppnade däremot upp för fortsatt dialog och värdefulla samtal på Sveriges Domstolar. Seminarium om domaretik Endagsseminarierna har anordnats i Uppsala, Göteborg, Lund, Jönköping, Stockholm och Umeå. Utgångspunkten var att lyfta fram begreppet domaretik och få igång en diskussion i domarkåren kring frågor som rör domaretik. Publiken engagerades med interaktiv teater. Seminarierna avslutades med kortare föreläsningar inom området. Totalt har runt 400 personer deltagit. För att spegla ett aktuellt ämne har vi under vinjetten PANELEN erbjudit fem framträdande personer att uttala sig om begreppet domaretik och dess innebörd. Bör man ställa högre krav på dem som arbetar i domstolarna än andra? FOTO SVERIGES ADVOKATSAMFUND, CARL JOHAN ERIKSON Ralf G Larsson: FÖR MIG HANDLAR ETIK alltid om relationer till andra människor och att ta ansvar för dessa relationer. Mina handlingar får konsekvenser för andra människor. Det gäller i privatlivet såväl som i yrkeslivet. De etiska dilemman som alla människor ständigt hamnar i och måste förhålla sig till kan endast lösas av individen själv. Men för att klara av att lösa dilemmat måste man ha verktyg för att kunna förhålla sig. Och det enda verktyg som jag känner är att det i omgivningen, i hemmet eller på arbetsplatsen, ska råda ett så öppet klimat att det alltid är tillåtet att prata om dessa frågor. Jag ska kunna säga till Greta att hon har en nedlåtande attityd till invandrare. Med en så tillåtande atmosfär, kan jag förvänta mig att»...det finns ett etiskt ramverk som är något snävare för domare än vad som gäller för en del andra yrkeskategorier.«ralf G Larsson Greta törs tala om för mig om hon tycker att jag dricker en aning för mycket på personalfesten. Klarar jag inte ett sådant påpekande, kan jag inte heller förvänta mig att hon ska tåla min kommentar om invandrare. Överför vi detta till domarens dömande roll kan ett så öppet klimat även bana väg för ett ständigt pågående samtal om hur vi agerar i domarrollen. Tycker protokollföraren att domaren gjorde fel som avkunnade häktningsbeslutet utan att dessförinnan ta en kort paus, trots att advokaterna vädjat till oss att ta sådana pauser, ska hon kunna påpeka det. I en sådan miljö utvecklas vi alla i våra roller, och en domare bör inte då kunna gömma sig bakom ord som domarens självständighet; det ska han spara till frågan om den anhållne ska häktas eller ej, för i den rollen är han alltid självständig. Men även med detta öppna samtalsklimat kan man nog utgå ifrån att det finns ett etiskt ramverk som är något snävare för domare än vad som gäller för en del andra yrkeskategorier. Hur detta ramverk närmare ser ut får vi komma fram till i de ständigt pågående samtal som nu har inletts på våra domstolar. Om sådana hade förts på de domstolar där domare på senare tid köpt sex, skulle de möjligen ha löst sina etiska dilemman mer omdömesgillt än de nu gjort. Domareförbundets ordförande RALF G LARSSON Förbundet är till för såväl ordinarie som icke ordinarie domare med uppgift att värna domarnas och domstolarnas självständighet. VÅRENS ETIKSEMINARIUM 12 maj och 23 maj Länsrätten i Göteborg 7 mars Länsrätten i Skåne 28 april och 8, Länsrätten i Stockholm/ 10 och 11 maj Kammarätten i Stockholm DOMKRETSEN NR 1/

12 PANELEN Bör man ställa högre krav på dem som arbetar i domstolarna än andra? Anne Ramberg: VID TILLSÄTTNING av ordinarie domare får i princip endast skicklighet och förtjänst beaktas och domaren får bara skiljas från sin tjänst under de förutsättningar som föreskrivs i 11 kap. 5 RF. Att domaren anställs med fullmakt ställer givetvis särskilt höga krav på formerna för rekrytering av ordinarie domare. Lagstiftaren ställer förvånande nog större anspråk på en advokat. Den som önskar bli advokat ska visa att han är redbar och i övrigt lämplig för att vinna inträde i Advokatsamfundet. Det innebär att också sökandens allmänna vandel kan ligga till grund för bedömningen. Advokatsamfundets tillsyn är dock begränsad till advokatverksamheten med undantag för om en advokat gör sig skyldig till oredligt förfarande. Advokatens främsta plikt är att tillvarata sin klients intressen. Domarens uppgift är att döma andra. Detta»Allmänhetens respekt för och tilltro till domstolarnas verksamhet förutsätter att domaren har en hög etik också privat.«anne Ramberg ställer alldeles särskilda krav. Han ska vara oberoende och opartisk. Det kräver att han har hög integritet och självständighet i den dömande verksamheten. Men det räcker inte. Därtill fordras gott omdöme inte bara i domargärningen utan också i det privata livet. Allmänhetens respekt för och tilltro till domstolarnas verksamhet förutsätter att domaren har en hög etik också privat. Domaren ska inte bara ha en högre grad av laglydighet än medborgaren i allmänhet. Han ska enligt min mening också ha ett moraliskt förhållningssätt grundat på demokratiska rättsstatsprinciper. Att domaren har personliga värderingar är givetvis ofrånkomligt. Men, domaren ska förstå och respektera de allmänt etablerade normer som ligger till grund för lagstiftningen. Domaren måste i det enskilda fallet kunna bortse från sina egna övertygelser och erfarenheter till förmån för rättstillämpningen. Detta förutsätter, utöver yrkesskicklighet, en personlig mognad och livserfarenhet, som skapar förutsättningar att förstå och sätta sig in i olika förhållanden. Domaruppgiften kräver respekt för alla medmänniskor. Domarens duglighet att bemöta parter, målsäganden och vittnen är av central betydelse för tilltron och respekten för domarrollen och domstolarnas verksamhet. Advokatsamfundets generalsekreterare, advokat ANNE RAMBERG Advokatsamfundet ska främja god rättsvård, upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår. Johan Hirschfeldt: DOMARETIK? VAR FINNS DEN och vem bestämmer i så fall om innehållet? Finns domaretiken i lagboken? Jo, det kan man nog säga. Olai Petri domarregler hittar vi fortfarande där och flera av dem är just etiska regler. Men reglerna i gällande rätt är ju inte bara tekniska utan i grunden uttryck för värderingar. De har ofta en etisk dimension. Domaretiken handlar bland annat om»det betyder att det är domaren och hans eller hennes kollegor själva inte regeringen, riksdagen, Domstolsverket, domstolarna som sådana eller domstolscheferna som kan ge begreppet domaretik ett närmare innehåll.«johan Hirschfeldt domarens uppträdande i sitt arbete. Förfarandet skall naturligtvis stå sig även från etiska utgångspunkter. Sådana förfaranderegler finns bland annat i art. 6 i europakonventionen, 1 kap. 9 regeringsformen samt reglerna i 4 kap. RB om domared och jäv. Behandlas domaretiska frågor i rättspraxis? Det kan förekomma bland annat i en del avgöranden om tjänstefel och om domarens rättsställning (avskedande och disciplinärenden). Också JO:s ämbetsberättelse innehåller genom åren många avgöranden som rör uppträdandeoch handläggningsfrågor inom domstolarna och hela den offentliga förvaltningen. Till detta kommer JK:s avgöranden. Här ges bidrag till egna ställningstaganden av etisk natur. Men detta gäller främst förhållandena i tjänsten. Hur är det med uppträdandet utom tjänsten? Regleringen har här gjort halt (om man bortser från fall med avsked som beror på brott). Etikfrågor om uppträdandet utanför tjänsten kommer upp till livlig diskussion på fiskals- och domarkurser. Hur bör jag som domare uppträda i privatlivet det är frågan. Här blir det viktigt att tänka på att etik för domare bäst bör ses som ett värdesystem för en yrkesgrupp inte som påbud från arbetsgivaren staten. Det betyder att det är domaren och hans eller hennes kollegor själva inte regeringen, riksdagen, Domstolsverket, domstolarna som sådana eller domstolscheferna som kan ge begreppet domaretik ett närmare innehåll. Behöver vi som grupp en mer formaliserad domaretik? Vem skall i så fall göra den? En sak är säker: En levande och uppriktig diskussion om innehållet i en domaretik domarna emellan är viktigare än flera skrivna normer! Men i många länder, särskilt naturligtvis i commonlawländerna, finns väl utvecklade etiksystem (codes of conduct)*. Det finns olika uppfattningar om behovet av en formaliserad domaretik i vårt land och säkert också om vem som skulle stå för ett etikdokument**. Också detta är värt en ny diskussion. * Tips på länkar: FN:s Bangeloreprinciper finns på En etisk kod för amerikanska domare finns på ** Se Per Erikssons artikeln Domaretik en översikt och några personliga synpunkter, i 35 års utredande en vänbok till Erland Aspelin, 1996, se www. geocities.com/juridik.geo/#domaretik Hovrättspresident JOHAN HIRSCHFELDT, chef för Svea hovrätt och ordförande i Statens ansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande och avstängning för statligt anställda såsom domare och åklagare med flera tjänstemän i högre befattningar. 12 DOMKRETSEN NR 1/2006

13 PANELEN Monica Dahlbom: SOM CHEF FÖR PERSONALAVDELNINGEN i Domstolsverket har jag haft många tillfällen att reflektera över etiska frågeställningar i arbetet och vårt sätt att hantera dem. Jag har upplevt att vi har svårigheter att diskutera etik i domstolsväsendet, även om det har blivit bättre. Vari består svårigheten? Det finns en stark tendens att dels koncentrera diskussionen till vad som är lagligt/olagligt, dels fokusera på etiska frågeställningar i rättssalen. Jag anser dock att vi behöver ett bredare anslag, det krävs att vi breddar diskussionen och blir mer personliga.»men vi kan genom dialog klargöra vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det.«monica Dahlbom En handling blir inte etiskt försvarbar bara för att den inte är straffbar eller sker utanför rättssalen. Konsekvenserna som följer av handlingen kan var olika men den etiska frågeställningen kvarstår. Vad är exempelvis vår uppfattning i fråga om en domares köp av sexuella tjänster om det sker i Danmark i stället för i Sverige? För att ta ställning till en sådan fråga tror jag att vi måste vara personliga och säga jag tycker eller jag anser och ta ställning utifrån egna och organisationens värderingar. Våra personliga värderingar är egna och äkta men olika från individ till individ. Organisationens värderingar är inlärda och socialt accepterade. Vilka är de och är de tydliga för envar? Varje anställd i domstolsväsendet har som en del i sitt uppdrag att vara uppmärksam på de etiska frågeställningar som kan uppkomma. Många har sagt det förut. Vi kan inte förändra en persons egna värderingar, det kan han eller hon bara göra själv. Men vi kan genom dialog klargöra vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Vi chefer har ett särskilt ansvar för att etiska frågeställningar kommer på agendan och att vara bärare av organisationens värderingar och agera därefter. En diskussion på arbetsplatsen kan bidra till att vi kommer vidare mot tydliga och accepterade värderingar i organisationen. Avdelningschef för Domstolsverkets personalavdelning MONICA DAHLBOM Personalavdelningen arbetar med personal- och lönepolitik, personalutveckling, arbetsrättsliga och förhandlings- och samverkansfrågor samt arbetsmiljö för Sveriges Domstolars medarbetare. Göran Lambertz: ALLA KAN NOG VARA ÖVERENS om följande: 1. Förtroendet för rättsväsendet rubbas om domare uppträder klandervärt. Auktoriteten hos en domares avgöranden påverkas av hans eller hennes sätt att vara. 2. Bland annat därför ställs det särskilda etiska krav på domare. Kraven omfattar även privatlivet. 3. Domare får dock i viss mån uppträda oetiskt utan att för den skull diskvalificeras för yrket. Man kan vara mer eller mindre lämplig vid en bedömning som avser enbart etiken. Det är däremot långtifrån givet vilka etiska krav som närmare bestämt bör ställas. Låt oss koncentrera oss på privatetiken. Får en domare vara egocentrisk, otrogen, överlägsen, snål, berusad, orakad, nonchalant, tanklös, elak, smutsig, arrogant, grov, högfärdig, okänslig, ansvarslös,»som domare måste man stå bakom samhällets allra mest grundläggande värden och leva i enlighet med dessa.«göran Lambertz prestigefylld, intolerant eller rigid? Allt detta på en gång? Får domaren ha högerextrema åsikter, sakna civilkurage, förespråka aga, tro på djävulen, hylla civilt motstånd, agera starkt partipolitiskt, leva lyxliv, vara sexuellt utsvävande, äta gåslever, titta bort vid mobbning eller ljuga? Man kan uppenbarligen ha olika uppfattningar både om vilka krav som är relevanta när det gäller domares privatetik och om var gränserna går för vad en domare får göra. Kanske kan man dock formulera en allmängiltig regel ungefär så här: Som domare måste man stå bakom samhällets allra mest grundläggande värden och leva i enlighet med dessa. Ju mer man avviker från denna gemensamma värdegrund i sin verksamhet och i sitt liv, desto mindre lämplig blir man. Men kan man dessutom kräva att domare lever i överensstämmelse med de värderingar som inte hör till värdegrunden men som går så djupt i samhället att de omfattas av t.ex. minst 80 procent av befolkningen? Kanske. Ytterligare en sak bör man fundera över: Hur illa är det om de etiska kraven är sådana att många domare är olämpliga men ensamma om att känna till det? Justitiekansler GÖRAN LAMBERTZ Justitiekanslern har tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän som har till syfte att kontrollera att lagar och andra författningar efterlevs. DOMKRETSEN NR 1/

14 TEMA UNG I DOMSTOL Unga anser att det är Viktigt med kommunikation Hur ska en bra arbetsplats vara? Och varför söker man sig till Sveriges Domstolar? Dessa och andra frågor ställde vi till ett antal yngre medarbetar i våra domstolar. TEXT MINNA BERGKVIST FOTO LENNART ANDERSSON Minna Bergkvist, Stefan Wigerbratt, Oliver Gulin och Fredrik Löndahl EN TISDAG i mitten av februari samlades tio anställda inom Sveriges Domstolar i Domstolsverkets lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Ämnet för dagen var Unga människors arbetssituation inom Sveriges Domstolar. Personerna på plats hade sin ålder gemensamt, ingen var äldre än 35 år, men de kom från olika yrkeskategorier, arbetsplatser och orter. Mohlin Marknadsinformation är ett företag som arbetar med marknadsundersökningar och var denna dag på plats för att ställa frågor och få fram så många åsikter som möjligt runt ämnet. Intervjusituationen övervakades via videolänk av företaget Kairos Future som arbetar med framtidsforskning. Resultatet av deras analys kan du läsa på sidan 20. VARFÖR SVERIGES DOMSTOLAR? Dagens första frågeställning handlade om varför de sökte sig till Sveriges Domstolar från första början. Som förväntat skiljde sig anledningarna beroende på vilken yrkesroll de har i dag. För Fredrik Löndahl, som arbetar som kammarrättsassessor på Länsrätten i Skåne, var det önskan att sitta ting som avgjorde att han hamnade inom Sveriges Domstolar. Jag ville vara kvar i Skåne och jag trivdes med att studera juridik så det kändes naturligt att söka notarietjänst. Under min tid som notarie väcktes mitt intresse för domarutbildningen som jag nu har genomgått, berättade Fredrik. Erika Sanfridsson arbetar som nämndsekreterare på Hyresnämnden i Linköping och hon såg sin tjänst som en bra erfarenhet till utbildningen, en magisterexamen i affärsrätt. Liknande historia har Jenny Sladic, som arbetar som domstolssekreterare på Malmö tingsrätt. Hon hade läst affärsjuridik och tyckte att den lediga tjänsten som domstolssekreterare verkade spännande. Det känns tryggt att arbeta inom en myndighet och juridik är intressant, säger Jenny. Stefan Wigerbratt jobbar som expeditionsförman på Kammarrätten i Jönköping och för hans del var det slumpen som gjorde att han hamnade där. Jag är elektriker från början men när jag kom ut i arbetslivet var det svårt att få jobb så jag började som expeditionsvakt i stället. Det visade sig vara ett så bra jobb att jag fortfarande är kvar efter 13 år, säger Stefan FÖRVÄNTNINGAR PÅ ARBETET Samtalet glider över på frågan om vilka förväntningar de hade på sin tjänst och arbetsgivare innan de började. Vidar Ambrosiani är notarie sedan fyra månader tillbaka på Länsrätten i Örebro. Det finns en beryktad blogg på nätet om just tingsnotarietjänsten och läser man den verkar det ju vara hur hemskt som helst, säger Vidar med ett skratt. Men äldre kollegor har gett en mer nyanserad bild och sen har ju länsrätter bättre rykte än tingsrätter bland studenter när det gäller arbetsmiljö. Länsrätten har enligt ryktet mer kvalificerat juridiskt arbete och mindre övertid. Så generellt stämmer inte bloggen men visst känner man igen en del, avslutar Vidar Ambrosiani. Fredrik Löndahl berättar att han kände sig ganska liten och ganska rädd första dagen på domstolen. Under utbildningen hade det inte 14 DOMKRETSEN NR 1/2006

15 NOTIS pratats så mycket om länsrätter så jag visste knappt vad det var innan jag kom dit. Hade sett en broschyr med fint uppklädda herrar och damer i en trappa så första dagen hade jag klätt upp mig ordenligt bara för att mötas av en sommarklädd rådman i slitna jeans och tenniströja! Mikaela Larsson är bibliotekarie på Länsrätten i Stockholms län och hennes erfarenheter från den första tiden på arbetet liknar Fredriks. Det var inte så stelt, uppklätt eller hierarkiskt som jag hade trott. Det som också Erika Sandfridsson och Sara van der Post förvånade var den höga personalomsättningen, jag trodde att en organisation som denna skulle vara mer statisk, att om man började arbeta här stannade man kvar i massor av år, men så är det ju inte! ORGANISATIONSKULTUR Sveriges Domstolar är på många sätt hierarkiskt uppbyggt och många förknippar myndigheten med ett föråldrat arbetssätt. I och med detta ställs frågan om det är så att kulturen inom Sveriges Domstolar skiljer sig från andra arbetsplatser och här är deltagarna överens. Jenny Sladic säger spontant att det är väldigt speciell miljö på domstolarna och de andra håller nickande med. Jenny berättar att när hon började på sin arbetsplats 2001 var det ganska uppdelat mellan de olika yrkeskategorierna. Det är ju så att vid vissa bord sitter domarna och vid nästa notarierna och vid ett annat sitter sekreterarna. Det tyckte jag var väldigt konstigt när jag var ny men under de senaste åren har det ändrats mycket och det har kommit in fler unga människor. Så de här speciella reglerna tycker jag verkar suddas ut mer och mer men skillnaderna mellan olika yrkeskategorier finns fortfarande kvar, säger Jenny Sladic. Oliver Gulin är expeditionsvakt på Hovrätten för Västra Sverige och han berättar om när han som nyanställd var på kurs i Jönköping. Då fick kursdeltagarna frågan om det var någon som någonsin fikat vid domarnas bord och då skrattade alla, det var alltså tydligt att det inte var något man gjorde. Även om det verkar som att skillnaderna mellan olika yrkeskategorier har minskat existerar fortfarande en vi-och-dem-känsla på flera arbetsplatser. Framförallt är det personer som inte arbetar som jurister som känner av att man gör skillnad på jurister och övrig personal, framför allt sekreterare. Detta är intressant i och med att allt fler sekreterare nuförtiden är jurister, vilket gör att de utgör en arbetsgrupp som sitter lite mitt emellan. Vidar Ambrosiani påpekar att han tror att organisationen säkert påverkas av det faktum att det nästan inte finns några medelålders inom Sveriges Domstolar. På hans arbetsplats är de anställda antingen under 35 år eller över 55, det är alltså ett glapp på 20 år. Det blir lite märkligt. De medelålders försvann i den så kallade assessorspuckeln när man sparkade ganska många anställda, jag tror att det var Då försvann ju väldigt många och de har sökt sig till andra arbeten, säger Stefan Wigerbratt som förklaring till varför åldersfördelningen är som den är på flera arbetsplatser. DÅLIGT MED AKTIVITETER UTANFÖR ARBETSTID Tomas Sträng arbetar som notarie på Länsrätten i Skåne och han berättar att han upplever att anställda på arbetsplatser utanför Sveriges Domstolar gör mer saker tillsammans efter arbetstid än vad de gör på hans arbetsplats. Det är inte samma sammanhållning, det är ingen vi-känsla. Man går till sitt jobb åtta till fem och sen är det inte så mycket mer, säger Tomas. Carola Långström arbetar som domstolssekreterare på miljödomstolen på Umeå tingsrätt, och hon tycker att de har bra gemenskap på deras avdelning men att det till viss del ändå skiljer sig från hennes tidigare arbetsplats. Vi hade väldigt mycket kick-off-resor och sånt och gjorde många saker tillsammans Framtiden - den nya generationen Varje stort generationsskifte innebär oro på arbetsmarknaden. När arbetslösheten sjunker kommer krav på högre lön och andra förbättringar. Det kan leda till konflikter mellan arbetsmarknadens parter. Det säger Tomas Lindh, framtidsforskare vid Institutet för framtidsstudier. TEXT ANNA-LENA NORBERG Men till en början kommer dock arbetsgivaren att vinna på generationsväxlingen. Kostnaden för de nyanställas löner och avtalspensionerna är lägre än 40-talisternernas. Det här kommer att påverka Sveriges ekonomi då skatteintäkterna minskar. Vilket i sin tur kommer att resultera i diskussioner om neddragningar inom offentlig sektor och skattehöjningar, säger Thomas Lindh. På fackförbundet Jusek räknar man med att bristen på jurister med yrkeserfarenhet kommer att synas om fem år. Det är då arbetsgivarna får använda olika sätt att locka personal med högre löner och en förbättrad arbetsmiljö. HÖGRE UTBILDNING Vid generationsväxlingen kommer personal med lång arbetslivserfarenhet ersättas av personal med högre utbildning. Det blir då ont om chefer med erfarenhet. Universiteten lär inte ut fingertoppskänslan och hur man handskas med sin personal. Det här kan leda till konflikter på arbetsplatserna, säger Thomas Lindh. Till skillnad från 40-talisterna är den nya generationen uppväxt med datorer och informationsteknik. Men vad betyder det egentligen? Det är oklart om detta påverkar arbetet nämnvärt. FAST JOBB Många av 40-talisterna stannade troget på sina arbeten. Det finns en allmän uppfattning om att den nya generationen vill ha och uppleva olika arbeten och platser genom livet. Men det här ifrågasätter Thomas Lindh. Det kan i stället vara så att människor anpassar sig till den verklighet de möter. DOMKRETSEN NR 1/

16 TEMA UNG I DOMSTOL på mitt förra jobb som var på ett privat företag. Det skulle man kanske behöva här, göra något vid sidan av jobbet, funderar Carola.»De äldre hade jättemånga fester på 70- och 80-talet och då åkte de på resor men nu orkar de inte längre och så finns det nog inte lika mycket pengar att röra sig med heller.«sara van der Post del handlar om den rådande åldersstrukturen. Hos oss är många över 55 år och bara tre personer under 40 år. De äldre hade jättemånga fester på 70- och 80-talet och då åkte de på resor men nu orkar de inte längre och så finns det nog inte lika mycket pengar att röra sig med heller. De tycker att vi kan ordna något men det känns ju inte som att någon skulle komma. Jenny Sladic berättar att om de gör något på hennes arbetsplats så sker det fall till de enskildas nackdel och det kan ju kännas lite dystert. Det känns lite kämpigt att ha medverkat till ett beslut som i och för sig är rätt men när folk ringer och är ledsna och gråter är det nästan som att man jobbar mot medborgarna och inte för, säger Vidar. Erika Sanfridsson efterlyser fler kanaler för information och kommunikation. Det är svårt att komma in i en liten myndighet där många arbetat väldigt länge. Jag föreslog veckomöten för att kunna Erika Sandfridsson Oliver Gulin Så långt i samtalet är det någon som flikar in att det händer att de går ut en sväng efter jobbet tillsammans på avdelningen, men att det då är på eget initiativ. Jag tror att kickoffer och sånt som kostar pengar har fått stryka på foten nu när domstolsväsendet tvingas spara så mycket, säger Fredrik Löndahl. Erika Sanfridsson har en annan syn på den här frågan. Hyresnämnden har nog skilt sig i detta fall från övriga domstolsväsendet, vi har anordnat en del småresor och vi umgås nämnderna emellan och besöker varandra. Men det kanske blir ändring på det nu när vi inte har en egen budget. Men jag tror att viljan finns, i alla fall hos oss men det är ju det där med pengar, det finns ju inga. Så då blir det mer att man hittar på något själv, går en barrunda eller beställer upp lite mat tillsammans, säger Carola Långström. Sara van der Post arbetar som domstolssekreterare på Luleå tingsrätt tror att det till viss avdelningsvis men då finns det ju personer som inte tillhör någon avdelning som blir utanför. Detta påstående får de båda expeditionsvakterna Stefan Wigerbratt och Oliver Gulin att nicka igenkännande. Även Mikaela Larsson känner igen sig. Det stämmer, man hamnar liksom utanför! Som bibliotekarie är jag en egen liten organisation, en egen avdelning, säger Mikaela. HUR ÄR EN BRA ARBETSPLATS? Under samtalets gång blir det tydligt att arbetsplatserna i hög grad påverkas av att det är många äldre inom organisationen. Diskussionen leder fram till frågan om hur en bra arbetsplats bör vara. Det som främst nämns är att det är viktigt att man har intressanta arbetsuppgifter, ansvar, trevlig arbetsmiljö och bra kollegor. Carola Långström tycker att det är viktigt att man känner att man är behövd och att det man gör är bra och betydelsefullt. I detta ser Vidar Ambrosiani en konflikt i sin nuvarande tjänst. Vi på länsrätten dömer i de allra flesta prata och komma med idéer, men de som har arbetat länge på arbetsplatsen har redan ett inarbetat system. De har inte samma behov av information som någon som är ny. Jag tycker att det är viktigt att man kommunicerar på alla plan, säger Erika. Vikten av en fungerande kommunikation i organisationen med bra kanaler för informationsspridning betonas flera gånger under samtalet. Då undviks på ett enkelt sätt många missförstånd. Jag tycker att det är väldigt bra med flextider, säger Tomas Sträng. Det gör det enklare att planera både jobb och fritid. Det ger en större frihet. Övriga deltagare nickar, flextider uppskattas av alla. Domstolsväsendet är en väldigt bra arbetsplats om man vill bilda familj, tilllägger Jenny Sladic. Det är okej att vara ledig och det är okej att barnen tar tid. Det är nog mer krav inom den privata sektorn när det gäller sånt. Säger man att man är gravid känner man att alla på arbetsplatsen, inklusive chefen, blir glada och det känns jät- 16 DOMKRETSEN NR 1/2006

17 TEMA UNG I DOMSTOL teskönt, säger Jenny. Även detta uttalande håller övriga deltagare med om. Det verkar inte vara några problem att vara föräldraledig eller vara hemma med barnen när de är sjuka. Det finns alltid någon som kan hoppa in i stället och även om inte alla tror att deras chefer skulle bli överlyckliga om man går hem på barnledighet hör man inget negativt om det. Men de närvarande juristerna ser en nackdel med Sveriges Domstolar som arbetsplats och familjebildning. Carola Långström, Jenny Sladic, Vidar Ambrosiani och Mikaela Larsson Om jag vill söka mig vidare inom domstolsväsendet förutsätts det att jag ska flytta hela tiden och det är något som jag ser som typiskt dåligt. Det oroar mig inför framtiden och känns inte speciellt lockande, säger Vidar Ambrosiani. Som jurist tvingas man ju flytta, håller Fredrik Löndahl med. Om man vill bli fiskal så måste man flytta till Jönköping eller Göteborg och har man barn och familj är det inte roligt. Siktar man på en ordinarie domartjänst är det meriterande att arbeta på departement och liknande och eftersom allt är så Stockholmsfixerat ligger ju allt där. Om man kan sprida arbetsplatserna mer jämt i Sverige eller i alla fall öppna upp för mer distansarbete i framtiden skulle det underlätta, säger Fredrik. En annan sak som kommer fram under samtalet när det gäller hur en bra arbetsplats ska vara är vikten av att ha ett öppet klimat, att man ska våga säga vad man tycker utan att känna sig orolig för att bli straffad för det. Det är också viktigt att tjänsten man har är dimensionerad efter det arbete man förväntas utföra. Det blir jobbigt i längden om man alltid har för många uppgifter och aldrig känner att man hinner med. KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER När det gäller karriärmöjligheter inom Sveriges Domstolar skiljer sig svaren mellan de närvarande yrkesgrupperna. Sekreterarna ser det som en nackdel att de inte har möjlighet att gå vidare inom sitt yrke. Man kan bli mer erfaren och duktigare men yrket är konstant. Detsamma tycker de som arbetar som expeditionsvakter. Notarierna och kammarrättsassessorn har fler möjligheter att göra karriär även om de ser konkurrensen inom kåren som väldigt hård. Utveckling genom utbildning är något som samtliga uppskattar. Sara van der Post tycker inte att utbudet av kurser för sekreterare är speciellt bra.»...man kan inte säga att man är domstolssekreterare. Det är ingen som förstår vad man gör då. Man måste säga vilka arbetsuppgifter man har, då förstår folk.«carola Långström Det fanns mer utbildningsmöjligheter förr, men det handlar ju om pengar. Och sen får vi ju aldrig någonsin gå på något som inte anordnas av Domstolsverket. Allt externt går rakt ner i papperskorgen när det kommer vilket är synd. Det finns många bra kurser bland de externa företagen också, säger Sara. IDENTIFIKATION MED ARBETET Diskussionen går vidare in på ämnet om att identifiera sig med sitt arbete. Samtliga närvarande tycker att de trivs väldigt bra på sitt arbete och att de försöker ge en positiv bild av sin arbetsplats när de pratar med utomstående. När jag berättar att jag jobbar på en domstol tycker de flesta i min ålder att det låter lite tråkigt. Men mina föräldrars vänner tycker däremot att mitt jobb låter jätteintressant, säger Tomas Sträng. Jenny Sladic håller inte riktigt med Tomas utan tycker nog att de flesta, oavsett ålder, blir nyfikna och positivt inställda när hon berättar om vad hon arbetar med. De flesta verkar vilja veta mer när jag berättar om vad jag jobbar med. Men det är väldigt svårt att förklara, jag tycker att sekreteraryrket kan låta som något negativt men det är ju inte så att vi bara sitter och slickar kuvert, säger Jenny. Jag håller helt med om att man inte kan säga att man är domstolssekreterare, säger Carola Långström. Det är ingen som förstår vad man gör då. Man måste säga vilka arbetsuppgifter man har, då förstår folk. Jag tycker att mitt yrke ger positiva reaktioner från de flesta, säger Carola. Fredrik Löndahl har ytterligare erfarenhet av vad som brukar hända när han berättar om sitt yrke. På något sätt blir det att man får stå till svars för alla domar som någonsin satts och det är inte alltid man har lust med det. Sen påverkar ju alla de här amerikanska tv-serierna som ger en bild av hur en rättegång ska vara och de gör att alla tror att det är så det går till. Vidar Ambrosiani håller med Fredrik om att man lätt hamnar i försvarsställning och får ta mycket ansvar för vad andra inom Sveriges Domstolar gör och för vad tidningarna skriver om ärenden. Det känns faktiskt att man är en offentlig person när man jobbar inom en domstol och att man är en del av det hela, säger Vidar. Att arbeta på en domstol innebär att man träffar många människor som befinner sig i svåra situationer. I en mindre stad kan detta kanske orsaka obekväma situationer om man möter samma personer i privata sammanhang. Men ingen av de närvarande ser detta som något problem och ingen har hittills känt att de har hamnat i svårigheter på grund av detta. HUR SER FRAMTIDEN UT? Avslutningsvis handlar frågorna om hur de ser på framtiden. Kommer de att fortsätta att arbeta inom Sveriges Domstolar eller är det andra utmaningar som lockar? Både Oliver Gulin och Stefan Wigerbratt trivs bra på sina arbetsplatser och tror att de kommer att arbeta kvar i åtminstone fem år framåt. Det viktigaste är att man trivs och att jobbet känns spännande och givande, säger Stefan. Oliver håller med men känner samtidigt krav på sig att inte stanna för länge på sitt jobb. Trycket utifrån finns absolut att man ska byta jobb efter ett par år. Det pratar alla DOMKRETSEN NR 1/

18 TEMA UNG I DOMSTOL om jämt. Men jag tycker att man kan vara kvar om man trivs, säger Oliver. Fredrik Löndahl hoppas på en ordinarie domartjänst inom en femårsperiod. Domartjänsten hoppas jag att jag kan ha i ett antal år. Kanske inte fram till pensionsåldern men jag hoppas att karriären fortsätter inom domstolsväsendet eller inom den offentliga förvaltningen. Jag tror att det blir svårt att växla till det privata. Om fem år är jag inte kvar, jag känner att hon på sikt kommer att känna att hon vill utvecklas lite mer och därför kommer att söka sig vidare. Vidar Ambrosiani har knappt två år kvar som notarie och efter det kan det bli aktuellt att söka domarutbildningen. Men han tror inte att han är kvar om tio år. Då har han antingen hoppat av helt eller så är han ute på assessorspraktik någonstans. Har jag domarutbildning kommer jag nog tillbaka till domstolsväsendet men just nu vet jag ju inte det. Vidar Ambrosiani Oliver Gulin, Fredrik Löndahl, Erika Sandfridsson och Sara van der Post Stefan Wigebratt och Oliver Gulin»Det känns faktiskt att man är en offentlig person när man jobbar inom en domstol och att man är en del av det hela.«vidar Ambrosiani att mina vägar att utvecklas inom domstolsväsendet är låsta utan en full jur. kand., säger Erika Sanfridsson. Jag kommer nog att fortsätta till det privata. Både Sara van der Post och Carola Långström tror att de kommer att vara kvar på sina jobb både fem och tio år framöver, förutsatt att det finns möjligheter till utveckling. Jenny Sladic trivs bra i dag men tror Om fem år har jag antingen mer avancerade arbetsuppgifter eller också jobbar jag någon annanstans. Om tio år jobbar jag definitivt någon annan stans, säger Mikaela. Jag tror att man måste byta arbetsplats ibland. Tomas Sträng tror att han i framtiden kommer att arbeta inom den privata sektorn. Notarietjänstgöringen är en bra bas men därefter är det min avsikt att arbeta inom den privata sektorn. Den typen av arbete känns mer lockande. Men domarbanan är definitivt ett alternativ, man vet ju aldrig, avslutar Thomas. FOKUSGRUPPEN BESTOD AV Tomas Sträng, notarie, Länsrätten i Skåne län Fredrik Löndahl, kammarrättsassessor, Länsrätten i Skåne län Jenny Sladic, domstolssekreterare, Malmö tingsrätt Mikaela Larsson, bibliotekarie, Länsrätten i Stockholms län Oliver Gulin, expeditionsvakt, Hovrätten för Västra Sverige Sara van der Post, domstolssekreterare, Luleå tingsrätt Carola Långström, domstolssekreterare, Umeå tingsrätt Erika Sanfridsson, nämndsekreterare, Hyresnämnden i Linköping Stefan Wigerbratt, expeditionsförman, Kammarrätten i Jönköping Vidar Ambrosiani, notarie, Länsrätten i Örebro 18 DOMKRETSEN NR 1/2006

19 NOTIS Nu kommer kvinnorna! Sedan början på 90-talet är det fler kvinnor än män som går på juristlinjen. Det här syns inom Åklagarmyndigheten och vid domstolarna utom vid högre befattningar. Men det kan generationsskiftet råda bot på. TEXT ANNA-LENA NORBERG I dag är det 70 procent kvinnor som söker till åklagarutbildningen. Vi dammsuger nu efter män för att få en bättre könsfördelning, berättar Anders Kjellman som är biträdande personaldirektör vid Åklagarmyndigheten. När det gäller chefer inom Åklagarmyndigheten ser siffrorna annorlunda ut: 70 procent är män. Lika illa är det vid domstolarna. Någonstans på karriärstegen ramlar kvinnorna bort. Men den framtida bristen på ordinarie domare och domstolschefer kan leda till att kvinnorna tar sin plats. Det kommer att bli en förändring om man stöttar de kvinnliga juristerna i deras värderingar och inte kräver att de ska vara kvinnor i manskläder. Kvinnor ser till människan bakom paragraferna och visar större hänsyn till brottsoffer, vilket stämmer bättre överens med rättsmedvetandet, säger han. STABIL Håkan Hydén som är professor vid Rättssociologiska Instutitionen vid Lunds universitet välkomnar kvinnornas intåg inom rättsväsendet. De manliga juristerna ser han i större grad som rättstekniska stereotyper med lite kontakt med folket och det generella rättsmedvetandet. Fakta Sverige år 2005: Domstolssekreterare: 97 procent kvinnor Notarie: 63 procent kvinnor Icke ordinarie domare: 67 procent kvinnor Ordinarie domare: 30 procent kvinnor Domstolschefer: 12 procent kvinnor»det är i samband med generationsskiftet domstolarna har möjlighet att förändra sammansättningen hos personalen, när det gäller kön, etnicitet och ålder. Det jobbar vi tillsammans inom domstolsväsendet aktivt med.«maria Isaksson, Enhetschef vid enheten för PA, utveckling och analys vid Domstolsverket. Det går inte att stoppa stormen Vi står inför ett generationsskifte som kommer att kännas av på arbetsmarknaden. Fram till år 2015 kommer närmare en miljon människor gå i pension! Många av dem finns i den statliga sektorn. TEXT ANNA-LENA NORBERG Det blev en riktig babyboom i slutet av 40-talet i samband med andra världskrigets slut. När den offentliga sektorn sedan byggdes ut under 70-talet var det dit de s.k. 40-talisterna sökte sig och fick jobb. Nu har 40-talisterna snart gjort sitt på arbetsmarknaden och kommer att gå i pension. Ett stort generationsskifte är på gång. STORM Det är inte första gången ett stort generationsskifte sker i vårt land. På 70-talet var det också ett stort generationsskifte som i första hand industrin fick känna av. Men det finns inte mycket att göra när en stor generationsväxling kommer. Man kan inte stoppa en storm, men man kan täta fönster och dörrar. Man måste vidta försiktighetsåtgärder, säger Thomas Lindh, framtidsforskare vid Institutet för framtidsstudier. HÖG MEDELÅLDER På Domstolsverket ska man täta sina fönster genom att möjliggöra för domstolarna att tidigarelägga nyanställningar och återbesättningar. Det behövs för medelåldern på ordinarie domare ligger på 55 år och domstolschefernas medelålder är snäppet högre: 59 år! Det finns ytterligare grupper där medelåldern är hög; domstolssekreterarnas medelålder är 50 år och administrativ personal har en medelålder på 49. Man räknar med stora pensionsavgångar fram till för att sedan trappas ner. Domstolarna arbetar aktivt med att visa att de är attraktiva arbetsgivare. Man satsar på kompetensutveckling och ökad delaktighet i organisations- och arbetsmiljöfrågor. Dessutom får man inte glömma att statligt anställda har jämförelsevis goda villkor som till exempel sjukförmåner och antalet semesterdagar, säger Maria Isaksson, enhetschef vid enheten för PA, utveckling och analys vid Domstolsverket. DOMKRETSEN NR 1/

20 TEMA UNG I DOMSTOL Ung i Sveriges Domstolar Sveriges Domstolar är en trygg arbetsplats, en spännande arbetsplats, ett steg på vägen mot ett arbete i den privata sektorn eller vidare karriär inom Sveriges Domstolar, eller en arbetsplats där man bara råkar hamna. Ja bilden av Sveriges Domstolar som arbetsplats skiljer sig åt när 10 ungdomar, alla anställda i Sveriges Domstolar, sitter ner i februari 2006 för att diskutera sitt arbete inom organisationen. De representerar tillsammans med andra unga inom Sveriges Domstolar framtiden och hur de ser på sin arbetsplats och deras förväntningar och idéer kommer att ha stor betydelse för hur organisationens utveckling framöver. TEXT BERNHARD LÜTHI, KAIROS FUTURE AB FOTO YVONNE BERGVALL DET ÄR TYDLIGT att Sveriges Domstolar är en arbetsplats de alla uppskattar och som de allra flesta kan tänka sig att jobba kvar inom. Men det finns också saker som gör att de inte uppskattar sin arbetsplats så mycket som de skulle vilja, och bristen på kommunikation och utbyte med äldre medarbetare är kanske den största bristen de yngre inom organisationen upplever. ARBETSLIVSVÄRDERINGAR FÖRÄNDRAS Kairos Futures mångåriga studier av ungdomars värderingar visar att tidsandan formar de ungas värderingar och eftersom varje generation har växt upp under en ny tidsanda med nya förhållanden så för också varje ny generation med sig nya värderingar in i vuxenlivet. Värderingar som har formats av det välstånd de har haft, den trygghet de har känt, de möjligheter de upplever att de har haft och har, av föräldrarnas värderingar och mycket mer. Med det följer även att arbetslivsvärderingar och anledningen till att de arbetar skiljer mellan olika generationer. Kairos Future har i sin forskning identifierat fyra arbetskraftstyper med olika värderingar relaterade till arbetet där olika generationer kan placeras in. Arbetstagaren söker trygghet och belöning i arbetslivet. Hon bryr sig främst om att ha en trygg försörjning under ordnade former och bryr sig i mindre utsträckning om vad det är för jobb. Det är 8 till 5 som gäller och sedan går man därifrån och lämnar allt som FIGUR 1. Arbetslivsvärderingarna förändras över generationer och ungdomar blir allt mer frihets, möjlighets och belöningsorienterade i sina arbetslivsvärderingar, medan äldre är mer orienterad mot trygghet. Förväntningarna på arbetsplatsen förskjuts därmed från att vara en trygg plats med en säker inkomst till att vara en plattform för självförverkligande, utveckling och där man vill umgås med trevliga arbetskamrater. har med arbetet att göra bakom sig. Lydnad, lönsamhet och tradition är viktiga värdeord. Här återfinns många födda före Medarbetaren söker engagemang och trygghet i arbetslivet. Det är en arbetskraftstyp som vill jobba med något som intresserar henne och som främst bryr sig om den intellektuella, den sociala och den kroppsliga arbetsmiljön. Jämställdhet, kompromiss, medkänsla och rättvisa är viktiga värdeord för medarbetare. I den här gruppen återfinns många födda Volontären söker engagemang och frihet i arbetslivet. Hon bryr sig främst om sin egen utveckling, hon vill vara självständig och jobbar oftast med något hon känner engagemang för. Dialog, fantasifullhet, flexibilitet, utmaning och vision är viktiga värdeord för volontärer. I volontärgruppen finns många Legoknekt Belöning Arbetstagare Frihet Trygghetg som är födda och och kvinnorna är överrepresenterade. Legoknekten söker belöning och frihet i arbetslivet. Legoknekten bryr sig främst om sitt eget marknadsvärde och arbetsgivarens belöningssystem. Den personliga behållningen i form av lön, status, möjlighetsskapande eller liknande är den centrala drivkraften och lojaliteten är främst med de egna målen. Bland Legoknektarna finns en växande grupp födda 1975 och framåt och män är överrepresenterade. Yngre generationer har mer komplexa och omfattande förväntningar på sin arbetsplats. Det är mycket mer än ett ställe dit man går för att göra det man är ålagd att utföra. Arbetsplatsen är en plattform för att skapa sig möjligheter och för att förverkliga sina idéer, där de vill utvecklas, känna sig Volontär Engagemang Medarbetare 20 DOMKRETSEN NR 1/2006

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Klientpsykologi med psykologerna Tasha Landberg och Jens Näsström, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, ekonom och psykolog

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

domkretsen Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna

domkretsen Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna nr 2 2006 Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim Framtidens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion; SFS 2001:984 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck utfärdad den 29 november 2001. Regeringen

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Den grafiska profilen är ansiktet utåt. Ett genomtänkt, tydligt och konsekvent grafiskt utseende ökar trovärdigheten och ger ett professionellt

Den grafiska profilen är ansiktet utåt. Ett genomtänkt, tydligt och konsekvent grafiskt utseende ökar trovärdigheten och ger ett professionellt Grafisk manual 1 Den grafiska profilen är ansiktet utåt. Ett genomtänkt, tydligt och konsekvent grafiskt utseende ökar trovärdigheten och ger ett professionellt intryck. Den grafiska manualen ska fungera

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Introduktion för chefer i Orsa kommun

Introduktion för chefer i Orsa kommun Introduktion för chefer i Orsa kommun Välkommen som ny chef i Orsa kommun! En nyanställning är en stor investering och vi ska ta hand om den nyanställda på ett bra och genomtänkt sätt genom att ha en planerad

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd)

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Beslut: Rektor 2015-05-04 Revidering: Dnr: DUC 2015/797/10 Gäller fr o m: 2015-05-04 Ersätter: Regler mot kränkande

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Nynäshamns kommun är en offentlig och demokratiskt styrd organisation som ska ge service till kommuninvånarna och skapa förutsättningar för en

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Ämne: Anmälan till Justitieombudsmannen om asylreformen som försvann

Ämne: Anmälan till Justitieombudsmannen om asylreformen som försvann Ämne: Anmälan till Justitieombudsmannen om asylreformen som försvann 2006-07-06 ANMÄLAN TILL JUSTITIEOMBUDSMANNEN OM ASYLREFORMEN SOM FÖRSVANN! Till adressen: justitieombudsmannen@riksdagen.se SEKRETESSBELAGDA

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

Föreläsning för omsorgspersonal inom LSS Högaktuell utvecklings- utbildningsdag

Föreläsning för omsorgspersonal inom LSS Högaktuell utvecklings- utbildningsdag 2013-02-08 13/23 Socialnämnden (motsv) Föreläsning för omsorgspersonal inom LSS Högaktuell utvecklings- utbildningsdag OBS! Två viktiga ämnen på en dag Förmiddag Eftermiddag BAKGRUND/ SYFTE Det svåra samtalet

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Uppdaterade 2009-02-11 Design och layout: Marie-Louise Bescher Regler Foto: Mats Kockum för anställd personal i äldreförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor

Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering, Yrkesfrågor DAG 1 Konstitutionell rätt och advokatens roll i rättssamhället se bilaga 1 09.45 10.15 10.15 10.30 10.30 11.00 Registrering Introduktion

Läs mer

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-05-16 INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL VÄLKOMMEN TILL SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL Att arbeta inom socialförvaltningen medföra ständigt nya

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer