Slutrapport för projektet. Den goda maten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet. Den goda maten"

Transkript

1 Slutrapport för projektet Den goda maten Stockholm den 30 november 2011

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte och målgrupp Projektets mål Genomförandeplan och tidsplan Spridning av projektets resultat Projektets finansiering Projektets arbetssätt Slutsats och rekommendationer Kontaktpersoner...15 Bilagor: Bilaga 1: Enkät till upphandlare Bilaga 2: Protokoll för dokumentation av mat Bilaga 3: Protokoll för dokumentation av rum Bilaga 4: Protokoll för dokumentation av möte Bilaga 5: Bedömningsgrunder för protokoll Bilaga 6: Schema för provsmakningar Bilaga 7: Delrapport: Näringsberäkningar Bilaga 8: Folder Den goda maten Bilaga 9: Inbjudan till samarbete, seminarium offentliga måltider och upphandling Bilaga 10: Seminarieprogram Lund Bilaga 11: Seminarieprogram Göteborg Bilaga 12: Seminarieprogram Halmstad Bilaga 13: Seminarieprogram Visby Bilaga 14: Seminarieprogram Umeå Bilaga 15: Inbjudan till branschseminariet i Stockholm Bilaga 16: Seminarieprogram Stockholm Bilaga 17: Referat från seminariet i Stockholm Bilaga 18: Power Point presentation Den goda maten 2

3 1. Sammanfattning Den goda maten var ett samarbetsprojekt med Sveriges Konsumenter och flera andra organisationer. Utöver medfinansiärerna Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), medverkade föreningen Aktiva Konsumenter i Halmstad, Föreningen Medvetna Matval och Riksförbundet Hem och Samhälle. Med projektet har vi lagt en grund för fortsatt satsning för frågorna kring den offentliga maten inom Sveriges Konsumenter och dess medlemsorganisationer. Det finns ett stort intresse och engagemang för frågan. Projektet är också underlag för ett manifest, om offentliga måltider, som ska lanseras i december Projektets aktiviteter (provsmakningar, intervjuer och seminarier), genomfördes i sex olika regioner. Projektet fick därmed både geografisk spridning och regional anknytning. Flera personer från de medverkande organisationerna i varje region bidrog aktivt till och deltog i projektets aktiviter. De viktigaset resultaten är: Projektet uppmärksammar flera faktorer som är viktiga för att de utsatta konsumentgrupperna, sjuka och äldre på sjukhus och inom äldreomsorgen, ska få bättre måltidsupplevelser. Sådana faktorer är till exempel närlagad mat, mer valfrihet samt möjlighet att påverka det som serveras. Projektet visar tydligt vikten av se den offentliga måltiden som en helhet, där flera olika faktorer så som näring, måltidsmiljö, bemötande, råvarornas kvalité och ursprung spelar in. Projektet visar hur betydelsefullt samarbetet och fungerande kommunikation mellan yrkesgrupperna verksamma inom vård, kök, måltidsverksamhet samt upphandling är. Metoder som projektet använt sig av (t ex smakpaneler och de protokoll som användes för bedömning av måltider) har väckt intresse, och kan bidra till att liknande metoder kommer att användas inom olika intresseorganisationer, vid studiecirklar och även inom vårdverksamheternas interna kvalitetsarbete. Projektet har fått uppmärksamhet i media. Därmed har de slutsatser som vi kommit fram till fått mycket större spridning än bara bland de personer och organisationer som projektet kommit i direkt kontakt med. Projektets seminarier, och framför allt slutseminariet i Stockholm, uppskattades av de som deltog. Deltagare har berättat att de blev inspirerade till att fortsatta arbeta för fler bättre offentliga måltider. Vårdpersonal och köks- och måltidspersonal har uppskattat att vi lyft fram det positiva som görs inom verksamheterna. Projektet har kunnat bidra med en motbild till allt det negativa som ofta uppmärksammas av media, och på detta sätt kunnat uppmuntra personal som arbetar seriöst och engagerat med maten. Det stora intresse och engagemang som projektet mötts av visar hur aktuell frågan är och hur viktigt det är att arbeta vidare med den. Projektet har ökat kunskaperna och engagemanget inom Sveriges Konsumenter och våra medlemsorganisationer och har utgjort grund för de ståndpunkter om offentliga måltider som är under utformning. 3

4 Utifrån smakpanelernas bedömning och intervjuerna med personalen framkom det tydligt att matsalsmiljön och bemötandet är minst lika viktiga delar för måltidsupplevelsen som själva maten. De flesta personer (vård- och kökspersonal, kostchefer och enhetschefer inom sjukvård och äldreomsorg) som intervjuades sade att de ville, eller tyckte att det är bäst, att maten och måltiderna lagas nära den plats där den konsumeras. Ytterligare faktorer som framhävdes som viktiga var doften på maten, minimeringen av halvfabrikat, tät kontakt mellan köket och vården, att patienter och boende får komma till tals, att det finns aktiva kostombud, att det finns tillräckligt med personal, att cheferna inom vården engagerar sig i maten och måltiderna samt att det vid upphandling finns representanter för både kök och vård med. Genomförandet av projektet har som alltid gett lärdomar om vad som hade kunnat göras annorlunda. Det hade exempelvis varit önskvärt att kunna förankra projektet och dess ambition att genomföra provsmakningar på sjukhus och äldreboenden, hos berörda landsting och kommunala förvaltningar redan innan projektets start. Nu var detta inte möjligt på grund av de korta tidsintervallerna som fanns mellan ansökan, beslut och projektstart, samt förseningar på grund av tillståndssökningar hos landsting och kommuner för att kunna genomföra projektets aktiviteter. Det hade också varit bättre med begränsningar till färre än sex regioner i undersökningen, eller enbart inom antingen sjukvården eller äldreomsorgen. Slutligen: Det krävs fortfarande krafttag från många olika håll och många olika aktörers medverkan, för att det självklara ska bli norm: god mat och bra måltidsupplevelser för alla konsumenter av offentliga måltider. Flera yrkesgrupper behöver förstå och ta sitt ansvar i den komplexa verkligheten där de offentliga måltiderna skapas. 4

5 2. Bakgrund Vad vi äter påverkar oss på många sätt. Det påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande genom näringsinnehåll och upplevelse. Det påverkar vår omgivning och vår natur beroende på hur maten framställts och hur den transporterats. Måltiden är också en kulturell och social upplevelse. Vår upplevelse av maten består inte bara av rena smakupplevelser utan av en mängd sensoriska intryck. Hur den är serverad, hur den luktar och i vilken miljö den serveras är också viktiga faktorer. Möjligheten att själv välja vad, hur mycket och när måltiden ska intas är en viktig del för självkänslan och en självklar tanke för de flesta. Det finns dock perioder i vårt liv då vi är mer beroende av att andra ordnar med maten. Vi kan bli sjuka och behöva vistas på sjukhus, vi blir äldre och kan behöva omvårdnad. I dessa situationer minskar ofta våra möjligheter att själva få välja. Det finns då en stor risk att vår matglädje minskar, trots att behovet av rätt näring och glädjen i att äta kanske är extra viktig i just dessa sammanhang. De måltider som serveras i offentlig sektor är också viktiga ur ett annat maktperspektiv. Ofta upphandlas stora volymer till mycket stora summor pengar. Genom att styra kraven på en upphandling kan en aktör också bidra till en mer hållbar produktion som värnar ekologiska värden samtidigt som kvalitén på maten bibehålls eller förbättras. Sveriges Konsumenter ville därför tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) genomföra ett projekt som skulle leda till att matupplevelsen för patienter i sjukvård och boende i äldreomsorg förbättras. Detta skulle ske genom att de som är ansvariga för upphandlingarna får en ökad kunskap om vad som krävs för bättre måltider för de sjuka och äldre konsumenterna. 3. Syfte och målgrupp Projektets övergripande syfte har varit att förbättra matupplevelsen inom sjukvården och äldreomsorgen och att detta ska öka matglädjen hos äldre och sjuka. Projektet skulle ta fram kunskap och goda exempel kring smak, ekologiska råvaror och transport av mat samt andra betydelsefulla aspekter kring måltiden, och med den utgångspunkten utbilda projektets tilltänkta målgrupp: upphandlare av livsmedel och offentliga måltider i kommuner och landsting, samt den personal som serverar maten till patienter och äldre. Förutom de ovan nämnda, direkta målgrupperna, avsåg projektet att nå politiker, representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), forskare inom näring, media, allmänheten, och personer som ligger på sjukhus eller bor inom äldreomsorgen och som äter de måltider som projektet undersökte och ämnar att förbättra. Utfall: Projektet har genom besök, provsmakningar och intervjuer med bland annat kost- och vårdchefer och köks- och vårdpersonal kunnat identifiera och lyfta upp många goda exempel, arbetssätt och aspekter som är viktiga för god mat och lyckade måltider på sjukhus och på särskilda boenden. 5

6 Representanter från alla de ovannämnda målgrupperna har nåtts via projektets seminarier, och spridningen av projektets resultat kommer att fortsätta genom den rapport där projektets arbetssätt och resultat redovisas i detalj. Projektet har väckt också stort intresse bland ett flertal intresseorganisationer som har beröringspunkter med vård, omsorg och mat. Då projektets övergripande syfte är omfattande, är det svårt att bedöma till vilken grad det har blivit fyllt. Förhoppningen är att projektets målgrupper har blivit inspirerade att börja, eller fortsätta, med det förbättringsarbete som krävs för att fler sjuka och äldre får goda måltider. 4. Projektets mål Projektet strävade efter att ha en nationell spridning och relevans. Vi valde därför att fokusera på sex olika områden. Dessa var Skåne, Västra Götaland, Halland, Gotland, Stockholm och Västerbotten. Projektet kunde delas in i sex steg. Varje fas hade sina egna mål för att det övergripande syftet med projektet skulle uppnås. Faserna var i viss mån överlappande men i huvudsak följde varandra. Steg 1, Projektet etableras : Målet är att projektet ska ha en bred delaktighet och ha byggt upp en engagerad grupp i var och en av de sex regionerna. Måluppfyllelse: I varje region bildades det en aktiv grupp, bestående av representanter för några av Sveriges Konsumenters medlemsorganisationer. I Umeå, Göteborg, Gotland, Halmstad och Lund medverkade representanter för de lokala PRO-föreningarna. I Halmstad medverkade även Riksförbundet Hem och Samhälle samt Aktiva Konsumenter i Halmstad, och på Gotland Föreningen Medvetna Matval. Utan de lokala kontakt- och resurspersonerna hade projektet inte kunnat genomföras. Projektledningen har behövt ha deras lokalkännedom, och de har bidragit till planering och med arbetskraft vid såväl provsmakningar som seminarier, samt kommit med värdefulla tips och råd. Steg 2, Kunskapsöversikt: Målet är att projektet ska ha en bred och kompetent bas att utgå från i själva arbetet med att bedöma maten som testas, och i utbildningen av dem som genomför upphandlingarna. Måluppfyllelse: Insamling av kunskap kring upphandling och måltider har pågått under hela projekttiden. Kunskap har inhämtats via litteratur, media, intervjuer, enkät till livsmedels- och måltidsupphandlare i de regioner och kommuner som ingick i projektet, vid seminarier och vid andra möten med de personer som projektet kommit i kontakt med. Steg 3, Analys av maten: Målet är att få en inblick i hur matsituationen ser ut i dag. Både med avseende på eventuella brister och för att finna goda exempel. Måluppfyllelse: Projektet dokumenterade måltidsmiljöer och provsmakade lunchmat från sammalagt 24 olika ställen, varav sju var sjukhus och 17 särskilda boenden (äldreboenden eller servicehus). Den provsmakade maten näringsberäknades utifrån recept. Av praktiska skäl skiftade projektets huvudfokus från att jämföra matens och måltidernas kvalité mellan olika verksamheter, och belysa eventuella brister, till att hitta och lyfta fram goda exempel på mat och måltider inom sjukvård och äldreomsorg. Detta eftersom projektet inte hade möjlighet att genomföra någon övergripande och rättvist jämförande granskning av mat- och måltidssituationen i 6

7 de sex berörda regionerna. Vi kunde inte genomföra överraskningsbesök, utan vi var tvungna att söka tillstånd för att få besöka landstingsägda sjukhus och kommunala särskilda boenden. Steg 4, Sammanställning av resultat : Målet är att tydliggöra vad projektet kommit fram till och att skapa vägar för att sprida dessa resultat. Måluppfyllelse: Utifrån provsmakningarna, intervjuerna, näringsberäkningarna och enkäterna ska rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg tas fram. Vi har också tagit fram en informationsbroschyr där projektets syfte och upplägg framgår. Broschyren har används bland annat för att uppmärksamma det pågående projektet, och för att väcka målgruppernas intresse för de slutsatser som projektet kommer med. Steg 5, Spridning av resultaten: Målet med seminarierna är att öka kunskapen, bidra till utvecklingen inom området och att sprida resultaten från projektet genom att engagera och inspirera. Måluppfyllelse: Projektet arrangerade seminarier i Lund, Göteborg, Halmstad, Visby, Umeå och Stockholm. Vid seminarierna har projektets resultat och slutsatser kunnat spridas. Smakpanelsdeltare har fått berätta om sina erfarenheter och några av de vårdverksamheterna som deltagit i projektet har fått berätta om de arbetssätt som de anser fungerar bra, och som andra verksamheter borde ta efter. Även publiken har varit aktiv vid seminarierna och kommit med frågor och synpunkter. Både seminariedeltagare och medverkande i projeketet har uppgett att de blivit inspirerade av att diskutera och driva frågorna vidare i sina organisationer och nätverk. Steg 6, Avslut och uppföljning: Målet är att projektet ska får en bredare spridning även efter projektets avslut samt att metoden ska kunna implementeras som en ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse: Rapporten Den goda maten - goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg, som planeras till december, kan användas för ett fördjupat arbete inom de organisationer och i verksamheter som deltagit och vill genomföra något liknande. Innehållet i rapporten kan användas som studiematerial vid studiecirklar, som diskussionsunderlag vid seminarier och vid diskussion med ansvariga politiker och tjänstemän, samt som bas för spridningen av projektets resultat. Ett antal föreningar har redan uttryckt sina planer om att fortsätta med projektets metod, och att genomföra undersökningar av måltidernas kvalité på flera sjukhus och särskilda boenden. 5. Genomförandeplan och tidsplan Nedan redovisas projektets ursprungliga tidsplan under de sex olika steg med planerade och genomförda aktiviteter, samt eventuella avvikelser från tidsplanen. Steg ett: projektet etableras mars maj Projektledare rekryterades, och påbörjade sin anställning den 1 maj. Referensgrupp bildades. Ett förberedande referensgruppsmöte hölls i april. Det första ordinarie mötet hölls i maj, då projektledaren hade börjat sitt arbete. Smakpaneler samt andra medverkande från medlemsorganisationer i de sex berörda regionerna engagerades i projektet. 7

8 Steg två: kunskapsöversikt, april juni Informationsinsamling: Intervjuer med representanter för andra organisationer, förvaltningar och myndigheter som arbetar med livsmedel-, kost- och äldrefrågor genomfördes. En enkät (se Bilaga 1) togs fram och skickades till upphandlare av livsmedel och/eller måltider i de regioner och kommuner som ingick i projektet Avvikelse: Informationsinsamlingen pågick parallellt med andra projektets aktiviteter under hela projekttiden. På grund av att projektledaren påbörjade sin anställning först i maj, blev exempelvis utskicket av enkät till upphandlare något försenat. På grund av de begynnande semestertiderna var tidpunkten för utskicket inte optimal. Påminnelser skickades ut vid ett flertal gånger. Vi erhöll sammanlagt tio svar; de första svaren kom i juni och det sista i september. Sju av svaren kom från kommuner, två från regioner och ett från en kommunal stiftelse. Av alla tio svaren avsåg tre stycken upphandling av måltider och sju stycken upphandling av livsmedel. Steg tre: analys av maten, juni augusti Vårdinrättningar och ansvarig personal lokaliserades och engagerades. Först skulle vi söka tillstånd hos landsting och kommuner, vilket tog tid men så småningom lyckades. Det gick bra att få besöka ett antal sjukhus och äldreboenden i de tillfrågade regionerna och kommunerna, men att få kontakt med de ansvariga personerna, samt att få ett besked, tog i många fall flera veckor. Våra besök var därmed föranmälda. Vi tog fram protokoll (se Bilagorna 2, 3 och 4), samt ett dokument med bedömningsgrunder (Bilaga 5), som smakpanelerna sedan använde på sjukhus och särskilda boenden vid bedömning av måltiderna i avseende på mat, rum (måltidsmiljö) och möte (bemötande). Protokollens utformning baserades på modellen FAMM, Five Aspects Meal Model, framtagen av forskarna (Gustafsson et al, 2006) vid Restauranghögskolan Grythyttan vid Örebros universitet. Innan utformandet av våra protokoll intervjuades också en av forskarna bakom modellen. Under perioden juni augusti dokumenterades måltider och lunchmat provsmakades på sammanlagd 24 olika ställen, varav sju var sjukhus och 17 särskilda boenden. För datum för alla provsmakningar, samt medverkande i smakpanelerna, se Bilaga 6. På Gotland, i Västra Götaland, Skåne, Halland och Västerbotten besökte projektledaren och de regionala smakpanelerna sjukhus och särskilda boenden och provsmakade lunchmaten på plats. Innan det första provsmakningsbesöket i respektive region ordnades ett förberedande möte där projektledaren bland annat informerade panelmedlemmarna hur protokollen skulle fyllas i. Vid provsmakningsbesöken intervjuades köks- och vårdpersonal, kostchefer och enhetschefer inom vården. Vilka yrkeskategorier som var tillgängliga för intervjuer varierade från ställe till ställe. På många av ställena fick vi dock möjlighet att prata med flera olika personer. Vi ställde frågor om vad som är bra med deras mat och vad som fungerar bra med måltiderna, men även vilka önskemål och utmaningar som finns. I Stockholm var upplägget annorlunda. Vi ordnade ett provsmakningstillfälle då lunchmat från sju olika ställen (två sjukhus och fem särskilda boenden) smakades av och bedömdes av en expertpanel. Här ingick det kockar, kostekonom, docent i måltidskunskap m fl. För att dokumentera måltidsmiljöer 8

9 och intervjua personal, besökte projektledaren även alla medverkande sjukhus och särskilda boenden i Stockholm. Alla verksamheter som bidrog med mat till provsmakning, tillfrågades om de kunde tillhandahålla recept, och om möjligt näringsberäknat sådant, på den provsmakade maten. Detta gjordes för att ta reda på hur näringsriktig den serverade maten var. Vi erhöll recept, med eller utan näringsberäkningar, från 20 av de 24 medverkande ställen. Steg fyra: sammanställning av resultat, augusti september. Sammanställning av rådata från protokollen som användes vid provsmakningarna, ljudfiler och anteckningar från intervjuer, upphandlarenkät samt näringsberäkningar påbörjades i slutet av augusti. Avvikelse: Flera av projektets aktiviteter, smakpanelsbesök och intervjuer med personalen, genomfördes först i slutet av augusti, och i vissa fall i början av september, vilket bidrog till att sammanställningen av alla resultat inte kunde färdigställas under september. Även den omfattande mängden råmaterial, samt förberedelser inför projektets slutseminarier i Lund, Göteborg, Halmstad, Visby, Umeå och Stockholm försenade sammanställningen av all data. Rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg planeras bli färdig under december. Projektets slutsatser blev dock klara och färdigformulerade under september och oktober, och har kunnat vidareförmedlas vid projektets seminarier, vid möten och vid intervjuer med media. För näringsberäkning av den provsmakade maten anlitades en konsult, en kostekonom, som sammanställde recepten och näringsberäkningarna. I många fall fick man näringsberäknade recept direkt från verksamheterna, men i de fall då recept utan näringsberäkning erhölls, gjorde konsulten beräkningarna. Konsultens beräkningar samt analys kommer att finnas i rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorgen men bifogas även som delrapport här som Bilaga 7. I början av september hölls projektets andra ordinarie referensgruppsmöte. Gruppen diskuterade bland annat de resultat som framkommit på undersökningen, samt de kommande seminarierna. Steg fem: spridning av resultatet, oktober november För att skapa intresse för projektet och för att förbereda spridning av resultatet har vi hela tiden arbetat aktivt för att uppmärksamma projektet. Därför tog vi redan under juni månad fram en folder (Bilaga 8) där projektets syfte och upplägg presenterades. Denna folder har delats ut i 1300 exemplar. De medverkande organisationerna har hjälpt till att sprida foldern. Projektets fyra första smakpanelsbesök genomfördes under Almedalsveckan på Gotland. Detta eftersom Sveriges Konsumenter då tillsammans med några av medlemsorganisationerna arrangerade ett seminarium med temat offentliga måltider och upphandling (Bilaga 9). Vid detta seminarium uppmärksammades Sveriges Konsumenters satsning på offentliga måltider och seminariedeltagarna upplystes om det pågående projektet. Seminariet var en kickoff för fältarbetet i projektet Den goda maten. 60 personer deltog vid seminariet. 9

10 Under november arrangerade vi sex stycken seminarier där projektets metod och slutsatser presenterades. I Lund, Göteborg, Halmstad, Visby och Umeå arrangerades seminarier med regional prägel (för seminarieprogram se Bilagorna 10, 11, 12, 13 och 14). Dessa tvåtimmarsseminarier var öppna för allmänheten och annonserades i lokala tidningar. De medverkande på seminarierna var, förutom projektledaren och de samarbetande organisationerna PRO, ABF, Aktiva Konsumenter i Halmstad, Föreningen Medvetna Matval och Riksförbundet Hem och Samhälle, representanter för verksamheter som projektets smakpaneler besökt, samt lokalpolitiker. Den 7 november, Lund, antal deltagare: 60 personer. Den 9 november, Göteborg, antal deltagare: 35 personer. Den 10 november, Halmstad, antal deltagare: 105 personer. Den 15 november, Visby, antal deltagare: 40 personer. Den 17 november, Umeå, antal deltagare: 25 personer. Seminariet i Göteborg filmades av ABF för dokumentation. I Stockholm arrangerades ett nationellt branschseminarium den 23 november (för inbjudan se Bilaga 15 och för Program Bilaga 16). Förmiddagen innehöll föreläsningar om bland annat vad som styr våra matupplevelser samt exempel på goda förebilder ur projektets studie. På eftermiddagen delades seminariepubliken i tre workshopgrupper i vilka deltagarna tillsammans fick utforma idéer och förutsättningar för att fler goda och hållbara offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg ska kunna serveras. Frågor som workshopdeltagarna skulle ta ställning till var: - Vad ska vara den lägsta acceptabla nivån på offentliga måltider? - Hur kan vi med gemensamma krafter förbättra maten och måltiderna för de äldre och sjuka? - Hur kan den verksamhet som jag representerar bidra till fler bättre måltider? Till slutseminariet inbjöds det personer som arbetar med och påverkar de offentliga måltiderna: politiker, ansvariga tjänstemän, producenter och leverantörer, representanter för de olika verksamheter som deltagit i projektet, intresseorganisationer som är verksamma inom området samt media. Antal deltagare var 80 personer. Seminariets föreläsningsdel filmades av ABF för att läggas på ABF Play. En anlitad konsult skrev ett referat om seminariet och dess innehåll (Bilaga 17). Föreläsarnas Power Point-presentationer mejlades ut till alla seminariedeltagare efter seminariet. Dokumentet lades också på Sveriges Konsumenters webbplats För projektledarens Power Point-presentation vid seminariet, se Bilaga 18. På Sveriges Konsumenters webbplats har man under projekttiden kunnat läsa om projektet och dess upplägg. Information och inbjudningar till projektets alla sex seminarier lades upp på webbplatsen, samt i vårt elektroniska nyhetsbrev KonsumentMakt. Hänvisning till seminarierna fanns också på Sveriges Konsumenters facebooksida. Alla de medverkande organisationerna spred inbjudningarna och information via sina kanaler: webbplatser, nyhetsbrev och andra utskick, samt vid möten. 10

11 Sveriges Konsumenters tidning Råd och Rön skrev i nr 2011/09 en artikel om projektet. Med utgångspunkt från projektets resultat, skrev Sveriges Konsumenter under novembermånad en debattartikel om de offentliga måltiderna. Denna artikel är inte publicerad i skrivande stund. I början av november var projektledaren inbjuden som gästföreläsare på ett seminarium som föreningen BraVå arrangerade. Projektledaren höll ett föredrag om Den goda maten och de slutsatser som projektet kommit fram till. Efter seminariet lades projektledarens Power Pointpresentation på BraVå:s webbplats https://vardforbundet.se/bravard/aktuellt/. Steg sex: avslut och uppföljning, december Då rapport och all övrig redovisning till Jordbruksverket skulle ske redan senast den 1 december, har flera av denna periods aktiviteter blivit tidigarelagda. Aktiviteter som dock kommer att genomföras under denna period är: Färdigställande av rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg samt spridning av denna till de verksamheter och organisationer som medverkat och deltagit i projektet, samt till andra som anmält intresse för den. Det sista referensgruppsmötet, planerat till den 8 december. De deltagande kommer att bland annat diskutera och utvärdera projektet och dess resultat, samt diskutera olika möjligheter för fortsatt arbete inom området. Att undersöka vilka medel och möjligheter det finns för fortsatt arbete inom offentliga måltider. Initiera och undersöka vilka möjligheter som finns hos studieförbunden och andra intresserade, för att arbeta med projektets metod med smakpaneler. 6. Spridning av projektets resultat Projektets resultat och erfarenheter kommer att leva vidare bland annat genom att man på Sveriges Konsumenters webbplats kan läsa om projektet samt ladda ner rapporten som redovisar projektets resultat i detalj. Även de medverkande organisationerna kommer att lägga upp rapporten på sina webbplatser. Många personer och organisationer har visat intresse för rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg. Rapporten trycks i 500 exemplar, och delas ut till de verksamheter som medverkat i projektet samt till andra som har anmält intresse. Rapporten kommer att delas ut och användas som referens vid Sveriges Konsumenters fortsatta arbete inom området offentliga måltider. Projektets resultat presenterades och diskuterades vid sex stycken seminarier som arrangerades i november (se även kapitel 5. Genomförandeplan och tidsplan/steg fem: spridning av resultatet). Seminariet i Stockholm filmades av ABF för att läggas upp på ABF-play Därmed når seminariets kunskapsdel även för den bredare allmänheten, och inte bara för dem som deltog i seminariet. Länken till filmen läggs även upp på Sveriges Konsumenters och de medverkande organisationernas webbsidor. 11

12 Organisationer som medverkat i projektet kommer att sprida projektets resultat inom sina verksamheter och i sina nätverk. Det har t ex visats intresse för att använda det framtagna materialet (protokoll för bedömning av måltider, samt rapporten), som diskussionsunderlag och referens, samt som material i studiecirklar och vid organisationers egna undersökningar. Bland annat har lokala PRO-föreningar samt Aktiva Konsumenter i Halmstad och Riksförbundet Hem och Samhälle planer på att fortsätta med provsmakningar på deras lokala vårdinrättningar. Projektledaren har under hösten tagit emot förfrågningar om att medverka som föreläsare på seminarier som handlar framför allt om mat och måltider inom äldreomsorgen, samt att skriva artiklar om offentliga måltider. Lokala medier har visat intresse, framför allt vid seminarierna, för projektets resultat. Projektledaren och några av medlemmarna i smakpanelerna har intervjuats bland annat på lokalradio (P4 Malmöhus och P4 Gotland) och lokaltidningar (Hallandsposten och Västerbottens-Kuriren). Samma dag som projektets slutseminarium tog plats, gjorde SVT:s ABCredaktion ett inslag om ett av de äldreboenden som deltog och lyftes upp som ett gott exempel i projektet. Inslaget finns på 7. Projektets finansiering Projektets totala kostnad under projektperioden har varit kronor. Jordbruksverkets stöd var 50 % av den totala kostnadsbudgeten. Övriga 50 % stod Sveriges Konsumenter tillsammans med medfinansiärerna PRO, LRF och ABF för. Mer detaljerade uppgifter om ekonomin framgår i en separat redovisning. 8. Projektets arbetssätt Projektet utfördes inom ramen för Sveriges Konsumenters projektarbete och leddes av Sveriges Konsumenter. Projektledarens arbetsplats var Sveriges Konsumenters kansli. Projektet genomfördes i samarbete med medfinansiärerna ABF, LRF och PRO. Sveriges Konsumenters medlemsorganisationer Aktiva Konsumenter i Halmstad, Föreningen Medvetna Matval samt Riksförbundet Hem och Samhälle deltog aktivt i projektarbetet. I projektledarens ansvar ingick kommunikation med samarbetsparterna och med de olika kommuner, landsting och vårdinrättningar som inkluderades i projektet, samt sammanställning av rapport och övrigt material och koordinering av seminarierna. Sveriges Konsumenters kommunikatör höll i kontakterna med media, bidrog till stor del i projektets övriga externa kommunikation, organiserade informationssatsningar, seminarier och tog fram informationsmaterial. PRO, Aktiva Konsumenter i Halmstad, Föreningen Medvetna Matval och Riksförbundet Hem och Samhälle arbetade i projektet framför allt med att sätta samman smakpaneler, delta i provsmakningar och förbereda seminarierna i Lund, Göteborg, Halmstad, Visby och Umeå. ABF var särskilt aktiva i spridningen av projektet, förberedelser av seminarierna samt filmning av föreläsningarna. 12

13 Projektets referensgrupp hade regelbundna möten under projekttiden. I gruppen ingick: Harriet Gillberg, Riksförbundet Hem och Samhälle Lars Hellander, Biodynamiska Föreningen Anders Holmestig, LRF Marianne Jarl, Astma- och Allergiförbundet Guy Lööv, PRO Tiina Rantanen, Sveriges Konsumenter Camilla Sparring, Camillas Matuppror Louise Ekström, Sveriges Konsumenter Projektet anlitade ett antal konsulter för att genomföra arbetsuppgifter som layout och näringsberäkningar. Föreläsare på de olika seminarierna stod för större delen av den kunskapsbildning som projektet syftade till att uppnå. Vid seminarierna i Lund, Göteborg, Halmstad, Visby och Umeå medverkade förutom projektledaren, representanter (kostchefer och vårdpersonal) från sjukhus och särskilda boenden som medverkat i projektet, Miljöstyrningsrådet samt lokala politiker. Vid branschseminariet i Stockholm kom föreläsarna från Sveriges Konsumenter, Socialstyrelsen, Brommagårdens äldreboende, Örebro universitet, äldreboendet Tre Stiftelser, Miljöstyrningsrådet, Sveriges Kommuner och Landsting, Livsmedelsverket och Upphandlarsverige.se. Projektet hade flera beröringspunkter med Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets uppdrag för att hitta goda exempel på sjukhusmat. Likaså utlyste branschföreningen Kost och Näring goda exempel då de under hösten 2011 utnämner årets bästa sjukhusmat. Socialstyrelsen bjöd till ett flertal möten för att effektivisera kommunikationen och för att samordna sökandet efter de goda exemplen på sjukhusmat. Representanter för Socialstyrelsen och för Livsmedelsverket medverkade också som workshopgruppledare vid slutseminariet för Den goda maten i Stockholm. En representant för Kost och Näring deltog i en provsmakning av sjukhusmat i Halmstad. I projektets övriga aktivteter, så som provsmakning av lunchmat från sjukhus och äldreboenden i Stockholm, har personer med specialkunskaper i kost och matlagning, måltidskunskap och ekologi medverkat. 9. Slutsats och rekommendationer Projektet har klargjort ett antal viktiga aspekter och synpunkter angående offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg. Vi har hittat goda exempel på måltider i verkligheten och uppmärksammat dessa. Projektets smakpaneler gav höga betyg bland annat för hemlagat, goda matdofter vid servering, möjlighet att välja mellan olika rätter, bra kryddning, ombonad matsalsmiljö, rätta tillbehör, möjlighet att påverka portionsstorleken, engagerad och positiv personal och omsorgsfull dukning. Lägre betyg gavs till exempel om det serverades konserver till efterrätt, att det var för mycket mat eller sås på tallriken, om maten inte var tillräckligt kryddad och om man inte själv hade möjlighet att salta eller peppra maten, eller om panelen upplevde att man borde ha satsat mer på matsalsmiljön. 13

14 De flesta personer (vård- och kökspersonal, kostchefer och enhetschefer inom sjukvård och äldreomsorg) som projektet intervjuade sade att de ville, eller tyckte att det är bäst, att maten och måltiderna lagas nära den plats där den konsumeras. Önskvärt är alltså att köket finns nära vårdinrättningen och att maten inte ska transporteras långa sträckor. Flera personer nämnde att doften av nylagad mat är viktigt för aptiten. Ytterligare aspekter som de intervjuade personerna framhöll som betydelsefulla var bland annat att man lagar så mycket mat som möjligt från grunden; dvs. man minimerar användandet av halvfabrikat. det finns tät kontakt mellan köket och vården. Att både positiv och negativ feedback kommer fram snabbt och smidigt. patienter och boende får komma till tals och påverka maten och menyn, till exempel via nöjdhetsundersökningar eller kostråd. det finns aktiva kostombud med utrymme att agera kring maten. det finns tillräckligt med personal, både inom kök och vård. cheferna inom vården engagerar sig i maten och måltiderna. serveringspersonalen är positiv till maten och gör det där lilla extra. det vid upphandling finns representanter för både kök och vård med. Utifrån smakpanelernas bedömning och intervjuerna med personalen framkom det tydligt att matsalsmiljön och bemötandet är minst lika viktiga delar för måltidsupplevelsen som själva maten. Vid besök och intervjuer fick panelen en mängd praktiska tips på hur verksamheterna som besöktes hade förbättrat sina måltider. Mer detaljerad beskrivning om vad de besökta verksamheterna ville framhäva kommer att beskrivas i rapporten Den goda maten goda exempel på offentliga måltider inom sjukvård och äldreomsorg som färdigställs under projektets slutfas i december. Seminarierna som projektet anordnade var uppskattade. Framför allt efter slutseminariet i Stockholm fick vi mycket positiv feedback från seminariedeltagarna. Vi har också via e-post skickat utvärderingsfrågor till seminariedeltagarna. Vi har dock inte hunnit erhålla alla svar ännu. Projektets lärdomar har kunnat vidareförmedlas via seminarier och andra medier till de olika målgrupperna. Målgruppen livsmedels- och måltidsupphandlare har dock visat oväntat litet intresse för projektets resultat. Detta kan delvis bero på att alla upphandlare inte ser att det finns någon tydlig koppling mellan deras arbete och smakligheten på den mat och de måltider som serveras på sjukhus och äldreboenden. Några av svaren som erhölls i enkäten, som genomfördes inom projektet, indikerar detta. Några livsmedelsupphandlare visste till exempel inte om deras kommun eller region har kontrollsystem för måltidernas smaklighet. En av frågorna i enkäten handlade om vilka yrkeskategorier som deltog vid den senaste livsmedelseller måltidsupphandlingen. Alla som svarade angav att personer med kostkompetens (kostekonomer, kockar, näringsdietister m fl.) var delaktiga. Däremot ansågs det inte lika självklart att serveringspersonal eller personer med miljökompetens var nödvändiga. 14

15 Det hade behövts fler riktade insatser för att nå målgruppen upphandlare. Det hade varit önskvärt att fler upphandlare hade deltagit i projektets slutseminarium där det gavs ett tillfälle för att diskutera vilken roll de har i att skapa goda måltider inom sjukvård och äldreomsorg. De andra målgrupperna, framför allt personer som arbetar inom vård och omsorg eller med kost och måltider, har visat betydligt större intresse för projektets resultat. På detta tyder bland annat intresset för att delta i projektets seminarier. Projektet har blivit positivt emottaget av många personer som arbetar inom vården, i kök och i måltidsverksamheterna. Många har uttryckt att de uppskattar att man för en gångs skull får annan än negativ uppmärksamhet. De som under projekttiden har fått tillfällen att berätta om sina verksamheter, vad de gör bra och visar goda exempel på, berättar att deinspirerats att fortsätta med förbättringsarbetet med mat och måltider. I efterhand kan vi konstatera anse att vi borde ha satsat på en undersökning över färre regioner. Den korta projekttiden har gjort det svårt att hinna med uppföljning av vissa av projektets aktiviteter. Vid några tillfällen, bland annat vid diskussionerna vid seminarierna, har projektet bemötts av undran om inte dess slutsatser kan anses vara alltför enkla, till och med självklara. Men trots att slutsatserna kan framstå som enkla, är de med all säkerhet inte givna i hela landet. Det krävs fortfarande krafttag från många olika håll och många olika aktörers medverkan, för att det självklara ska bli norm: god mat och bra måltidsupplevelser för alla konsumenter av offentliga måltider. Flera yrkesgrupper än idag behöver inse och ta sitt ansvar i den komplexa verkligheten där de offentliga måltiderna skapas. Att diskutera mat och måltider engagerar dock många. Många verksamheter som bedriver vård och omsorg, politiker och andra intressenter vill och är beredda på att satsa mer på de offentliga måltiderna. Flera personer som projektet kommit i kontakt med, bland annat deltagare i projektets referensgrupp samt lokalpolitiker, har framfört att det vore önskvärt att Sveriges Konsumenter även ska uppmärksamma maten som serveras inom hemtjänsten, eftersom det påtalats att där finns ett stort behov för förbättringsarbete. Det behövs definitivt fortsatt arbete, bland annat fler och långsiktiga projekt, kring offentliga måltider. 10. Kontaktpersoner Tiina Rantanen, projektledare för Den goda maten, Sveriges Konsumenter, tel , e-post: Louise Ekström, kommunikationsansvarig, Sveriges Konsumenter, tel , e-post: Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter, tel , e-post: 15

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011 Den goda skolmaten Slutrapport Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder Projektet pågick mars-november 2011 Mat- och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva-Lena Rådberg eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Från utskälld till utmärkt En resa till Sveriges bästa sjukhusmat

Från utskälld till utmärkt En resa till Sveriges bästa sjukhusmat Från utskälld till utmärkt En resa till Sveriges bästa sjukhusmat Bakgrund Kostkommission - Projekt Landstingets politiker gav Landstingsservice uppdraget att ta utreda vad som behövdes göras för att få

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga

Läs mer

Verksamheten ska bedrivas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt.

Verksamheten ska bedrivas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar för

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Redovisning av Ekocentrum Projekt 121 SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Projektet har genomfört ett antal uppskattade och välbesökta aktiviteter och också stakat ut en intressant väg för Ekocentrum.

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

på spaning efter föredömen inom sjukvård och äldreomsorg

på spaning efter föredömen inom sjukvård och äldreomsorg Den goda maten på spaning efter föredömen inom sjukvård och äldreomsorg Sveriges Konsumenters projekt Den goda maten uppmärksammar den offentliga måltiden inom sjukvård och äldreomsorg. Vi lyfter upp goda

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicyns syfte Att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Slutrapport för Matlaget 2007-2009

Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Sociala Resursförvaltningen Matlag för äldre Olika kulturers mat Mat för gubbar och tanter Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 20090824 1.0 Louise

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet GÄSENE KÖTT Datum: 204-2-23... Journalnummer: Projekttid: Juli December 204. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR:

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: Bilaga 2. Metod RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 2. METOD Bilaga 2 Metod Dokumentstudier Riksrevisionen har gått igenom de bidrag

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Måltider Landstinget Kronoberg

Måltider Landstinget Kronoberg Måltider Landstinget Kronoberg Doris Johansson Susann Ask Centrallasarettet i Växjö tilldelas en delad andra placering i tävlingen Sveriges bästa sjukhusmat till sista steget Hedersomnämnande för en välfungerande

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Umeå Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Umeå Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Umeå Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 94 714 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 65,4% av de tillfrågade. I Umeå svarade 899

Läs mer

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012 Regional rapport Fokus Matglädje Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012 Fotograf: Bengtsson Regional projektledare Ellinor Moberg, matkonsult Hushållningssällskapet, Uppsala 1 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010 MinBaS II Område 4 Applikationsutveckling - stenindustrin Delområde 4.2 Projekt 4.2 Slutrapport TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad Juni 2007 Dec 2010 Kurt Johansson,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Sid Kommunala Pensionärsrådet 2014-05-07 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Sid Kommunala Pensionärsrådet 2014-05-07 1 Kommunala Pensionärsrådet 2014-05-07 1 Plats och tid Sammanträdesrummet Duvan, Stadshuset, Laholm kl 09.00 12.00 Beslutande Thomas Jönsson (M), ordförande Arne Andersson, PRO Curt Henriksson, PRO Gunnar

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Måltidspolicy för Västerås stad

Måltidspolicy för Västerås stad Diarienr 2011/239-KS Måltidspolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 februari 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN

Framtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN Framtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN Lyckad dialog pekar ut färdriktning Över hälften av alla i Sigtuna kommun som är 65 år och äldre har deltagit i den dialog kring Sigtuna

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet.

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Hästen i kommunen betyder mer än du tror

Hästen i kommunen betyder mer än du tror SLUTRAPPORT 2007-12-12 Hästen i kommunen betyder mer än du tror Sammanfattning Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) har med finansiering från Statens Jordbruksverks satsning på Livskraftigt

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande 1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Birger Jarl (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Birger Jarl (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Birger Jarl (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Projektplan. Matnyttigt inom vård och omsorg i Malmö stad - kunskap, inspiration och matupplevelser. Upprättad

Projektplan. Matnyttigt inom vård och omsorg i Malmö stad - kunskap, inspiration och matupplevelser. Upprättad Matnyttigt inom vård och omsorg i Malmö stad - kunskap, inspiration och matupplevelser Upprättad Ansvarig: Charlotte Glimskog Jeanette Lebedies Nord Margareta Karlsson projektplan matnyttigt ny version

Läs mer

Framtidens utmaningar

Framtidens utmaningar Framtidens utmaningar Åldrande befolkning Undernäring hos multisjuka - vi måste prioritera att patienten äter något Inte en homogen grupp med matgäster - A- och E-kost var inte lösningen Nöjda matgäster-ökade

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer