Brand scoopet. Evenemangsstaden Göteborg. "Innehållet ska kunna användas som underlag vid planering av lokalt förebyggande arbete.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brand scoopet. Evenemangsstaden Göteborg. "Innehållet ska kunna användas som underlag vid planering av lokalt förebyggande arbete."

Transkript

1 Brand scoopet Nr 3/2014 "Innehållet ska kunna användas som underlag vid planering av lokalt förebyggande arbete." Tove Nyth om den nya rapporten från Olycksutredning & analys. sida 4 Evenemangsstaden Göteborg Michael Lövberg berättar om hur evenemangsåret 2014 varit ur RSG:s synvinkel. sida 10 DESSUTOM Dagbok från branden i Sala Prideparaden RIF Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning Nr 3/2014

2 FRÅN LEDNINGEN Jag tror inte att konsulter alltid vet bäst, utan är övertygad om att vår egen personals erfarenhet och kunskap är det vinnande konceptet! I DETTA NUMMER Omslagsbilden Tove Nyth, Olycksutredning & analys. Foto: Anna Dyne Alla behövs för att lyckas NÄR DETTA SKRIVS har vi en härlig höst med sensommarvärme som minner om den fina sommaren. Vädret medförde dock utmaningar för många räddningstjänster och för samhället i stort i form av den stora branden i Västmanland samt åska och skyfall på andra håll. RSG har på olika sätt följt och stöttat våra kollegor. Man kan dock ställa sig frågan: Är Sverige tillräckligt rustat för att möta olika framtida utmaningar i form av extremt väder och större katastrofer? Jag tror att vi, tillsammans med våra medlemskommuner, andra organisationer och myndigheter, behöver ta oss en rejäl funderare på vad vi kan åstadkomma tillsammans och ta ordentlig höjd i våra konsekvensanalyser. Jag känner mig trygg i både förmåga och ledningen av den operativa räddningsinsatsen, allt från brandman till RCB. Dock anser jag att vid ledning på övergripande strategisk nivå, under press och över tid, finns det en utvecklingsmöjlighet. Jag tror inte att varje räddningstjänst har eller ska ha den kunskapen och förmågan själva. I andra beredskapsorganisationer har man efter ett antal ledningsbrister utbildat personer till nationella stabs- insats- och ledningschefer. Dessa chefer har därefter använts frekvent i Sverige vid olika händelser. DEN 5 SEPTEMBER fattades beslut om vilka som är chefer för de nya avdelningarna/enheterna samt ett antal strategiska funktioner i organisationen. Vissa chefstjänster behövde tillsättas omedelbart, utifrån verksamhetsperspektiv, och övriga tillträder den 1 januari 2015 FRAM TILL ÅRSSKIFTET ska de nya cheferna tillsammans med Anders Ekberg och mig komma fram till var RSGs enheter och specifika funktioner och uppdrag ska placeras under de nya avdelningarna. Vi ska också reflektera över samordnings-, effektivitets- och synergivinster för varje avdelning med ett förbundsövergripande perspektiv. Givetvis involveras RSGs personal och fackliga organisationer i detta utvecklingsarbete. MIN FÖRVÄNTAN ÄR att ni alla fortsätter engagerar er i vårt förändringsarbete. Jag har inga färdiga förslag i byrålådan, tror inte att konsulter alltid vet bäst, utan är övertygad om att vår egen personals erfarenhet och kunskap är det vinnande konceptet! Jag vill återigen nämna, dåliga beslut ändrar vi på! Jag vet av erfarenhet att det i ett sådant här arbete uppkommer frågor och funderingar utifrån ens egen person, men jag ber er beakta att alla medarbetare behövs för att lyckas i denna utmaning. Organisationsförändringen är inte avslutad i och med årsskiftet. Min övertygelse är att vi alla behöver vänja oss vid tanken att en framgångsrik organisation ständigt omprövar sin organisation och verksamhet utifrån sitt uppdrag och hur omvärlden förändras! Inför hösten har RSG ett flertal viktiga möten där vi är med och påverkar svensk räddningstjänst. Vi har återupptagit träffar med räddningstjänsterna inom Göteborgsregionen och träffar ledningen för räddningstjänstförbunden i Östra Skaraborg, Norra- och Södra Älvsborg för att diskutera gemensamma frågor. Tillsammans har vi bjudit in generaldirektören för MSB som besöker oss i början av nästa år. RSG har även en plats i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) branschråd samt en plats i MSBs branschråd. AVSLUTNINGSVIS vill jag kommentera RSGs roll i Västlänkenprojektet. RSG har sedan projektet påbörjades, sedan drygt ett decennium, varit med i en projektgrupp som hanterar säkerhetsfrågor. Tillsammans med våra egna tunnelexperter har vi tydliggjort att RSG inte delar Trafikverkets alla förslag till säkerhetslösningar. Slutligen är det Trafikverket som ägare av Västlänken som bestämmer vilket utrymningssystem det blir. Givetvis ska RSG, oaktat olika synsätt beträffande säkerhetslösningar, medverka till bästa lösningen för Västlänken Lars Klevensparr Ny rapport om bostadsbränder 4 Olycksutredning & analys MBU i Lundby 5 Människan Bakom Uniformen Noterat 6 RAP En historisk bild Vi bygger nytt i Gårda entré 6 Nya RSG Vi fortsätter vårt Förändringsarbete 8 Förändringsarbete Evenemangsstaden Göteborg '14 10 Team öst Om vårt deltagande i Prideparaden 12 Mångfaldsarbete RSG på "fest-i-dal" i Svartedalen 13 Team norr Träden föll tyst 14 Dagbok från branden i Sala RIF 16 Nordiska mästerskapen 2014 Till minne 18 Personal 19 Baksidan: Arbetet med RSG:s likabehandlingspan Fotografer sida Göteborgsgirot: Claes Hillén, Göteborgsvarvet: Kajsa Juslin. Hammarkullekarnevalen: Stefan W Persson. Andralångdagen: mvrolof. Westpride: Christoffer Lundgren. Kent: Henrik Ismarker. Skolavslutning: David Hall. STCC: Daniel Larsson. Håkan Hellström: Ole Haug. Kulturkalaset: Rikard Kiosk. Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. WEBB E-POST NÄSTA MANUSSTOPP 31 oktober ANSVARIG UTGIVARE Carin Fhyr REDAKTÖR Anna Dyne LAYOUT Rickard Örtegren TRYCK Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB SYNPUNKTER PÅ BRANDSCOOPET? Maila synpunkter på tidningen till Om du har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktören förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och att korta insänt material

3 OLYCKSUTREDNING & ANALYS MÄNNISKAN BAKOM UNIFORMEN noterat Ny rapport om Bostadsbränder MBU i Lundby Hallå där Tove Nyth, delprocessledare på Olycksutredning & analys. Du har sammanställt en rapport där du har kartlagt och analyserat bostadsbränder, vad är anledningen till detta? SYFTET MED RAPPORTEN är att sammanställa och analysera statistisk, både lokal och nationell, inom området bostadsbränder. Tanken är att rapportens innehåll ska kunna användas som underlag vid planering av lokalt förebyggande arbete. De datakällor som har använts är bl.a. våra insatsrapporter, insamlad data från projektet Lärande från bostadsbränder samt MSB:s Dödsbrandsdatabas. KAN DU UTRÖNA NÅGOT SPECIELLT? Resultatet av statistiksammanställningen visar bland annat att dödsbränder och bostadsbränder är två olika problemområden. De bakomliggande orsakerna och vilka som drabbas skiljer sig åt och även om bränder med dödlig utgång helt skulle upphöra, inträffar det fortfarande mer än en bostadsbrand per dag inom RSG:s förbundsområde bränder med stora personliga och samhälleliga konsekvenser. Bränder är inte heller geografiskt jämnt fördelade, varken i en nationell jämförelse med andra städer, eller inom städer. I materialet går det bland annat att se att vissa geografiska områden i Göteborg är överrepresenterade när det gäller bostadsbränder. Exempelvis går det att konstatera att det inträffar en bostadsbrand mer än tre gånger så ofta i Angered och Östra Göteborg, som i till exempel stadsdelen Örgryte-Härlanda eller Partille kommun. Text Anna Dyne HOS VEM BRINNER DET? Både dödsbrandsstatistiken och insamlad data från projektet Lärande från bostadsbränder visar på en överrepresentation av bostadsbränder bland äldre personer. Detta är särskilt intressant eftersom Sveriges befolkning blir allt äldre, en faktor som kan komma att påverka antalet bostadsbränder negativt de kommande åren. Däremot verkar åldersgruppen vara den grupp som mest frekvent drabbas av bostadsbränder. I materialet går det även att utläsa att merparten av bränderna inom RSG inträffar i flerbostadshus. Per bostäder är bränderna dock relativt jämnt fördelade mellan flerbostadshus och småhus. Den stora skillnaden går istället att se inom gruppen flerbostadshus, på fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter. Boende i hyresrätt löper till exempel tre gånger större risk att drabbas av brand än boende i bostadsrätt. Risken att omkomma eller skadas svårt, givet att brand uppstår, skiljer sig också åt mellan olika bostadstyper. Även om radhusbränder är relativt ovanliga (jämfört med bränder i flerbostadshus och villor) riskerar konsekvenserna att bli allvarliga. Detta syns inte minst på siffrorna för antalet omkomna per radhusbränder i Sverige. Boende i hyresrätt löper till exempel tre gånger större risk att drabbas av brand än boende i bostadsrätt. VAD DRAR DU FÖR SLUTSATSER AV ANALYSEN? I enlighet med RSG:s målsättning att antalet bostadsbränder och antalet dödsbränder ska minska måste det förebyggande arbetet anpassas och ske parallellt för dessa båda områden. Det förebyggande arbete som har gjorts hittills har visat på goda lokala resultat, men däremot går det inte att påvisa någon mätbar positiv effekt på varken antalet dödsbränder eller antalet bostadsbränder. Tillvaratagandet av lärdomar från bostadsbränder behöver i högre grad systematiseras och omvandlas till förebyggande åtgärder och strategier för att minska antalet bränder och personskador Under hösten kommer Lundby brandstation starta upp MBU, stadsdel Lundby. Under våren har en arbetsgrupp arbetat för att lära känna konceptet och varandra. ARBETET HAR GÅTT MYCKET BRA och vi känner oss taggade att möta ungdomarna. Från RSG kommer vi delta i nästan hälften av tillfällena bland annat mingel och presentation, brandkunskap och rökdykning, stationsträning och trafikolyckan. Hösten avslutas med diplomutdelning och middag. De utryckande lagen kommer att få ta en aktiv del i mötena med ungdomarna. Dessa möten mellan individ brandman/ungdom är en av grundstenarna i MBU och något brandmannen är väldigt duktig på. Arbetsgruppen Med i projektet är Tony och Arvid från SU ambulans Lundby, James och Eleonore från Hisingspolisen, Henrik brandman från Lundby lag 4 samt Karolina och Maria, två engagerade fritidsledare med ordningssinne från Chillzone fritidsgården Lundby. Dessa två tjejer har haft nära kontakt med Rose- Marie från fritid Nordost för att lära från den erfarenhet som finns från MBU i Nordost. Lundby MBU har fått och kommer att få god stöttning från Tomas Norberg (insatsledare och en av grundarna av MBU) med planering och rutiner efter det framgångsrika koncept som under flera år använts i Nordost Henrik Alexandersson, Lundby brandstation RAP ny högtryckstvätt Nu finns det en högtryckstvätt, modell mindre, på Rökskyddsbilen. Tvätten är till för att spola av luftflaskorna efter insats. När man får ett nytt och rent luftpaket så ställer man sitt skitiga i ett ställ. Då kan man hjälpa personalen som hanterar våra smutsiga flaskor att spola av flaskorna och därmed göra deras arbetsmiljö bättre! Detta givetvis i mån av tid beroende på insatsens dynamik. OBS! Glöm inte att du också kan spola av rökskyddet vid bilen när ni grovsanerar er innan hemtransport! En historisk bild Fem unga killar på ett lag på Öjersjö brandstation Martin Lindh, styrkeledare vad är det för speciellt med den här bilden? I sommar har jag för första gången arbetat som styrkeledare och varit placerad på Öjersjö brandstation. Vi var en mindre på laget så på varje pass fick vi löp från olika stationer. Ett kvällspass när vi körde ut släckbilen för genomgång började vi prata om SMO-utbildningen. Någon på laget sade: - Vi är SMO:are här allihopa! Senare under kvällen kom vi även på att vi alla är 80-talister. Vi kom fram till att Andreas som var på löp till oss från Kortedala, var äldst med sina 33 år. Vi tog en bild och vi tror att det är första gången i RSG:s historia som samtliga på arbetslaget har SMO-utbildning. På bilden från vänster: Michael Kassim, Anders de Bruin, Martin Lindh, Andreas Jorstedt, Emil Källström

4 NYA RSG ARBETSGRUPPEN GÅRDA ENTRÉ Peter Backenfall, sammankallande, förbundsstaben, Marcus Örnroth, Team öst, Pernilla Alsterlind, Team norr, Kristina Johnsén, Reception & växel, Jonas Lindahl, TA, Tina Wolff, PA, Anna Lerén, KE, Carin Fhyr, KE Vi bygger nytt i Gårda entré För den uppmärksamme som passerat receptionen på Gårda nyligen, så syns det att något är på gång. Ett av de gamla fordonen är utrullat och kvar står den gamla röda Faunen och ångsprutan. Tegelväggen vid garderoben är gipsad och väntar på ett nytt ytskikt. Men vad är det som är på gång? Text Carin Fhyr, KE Illustrationer Anna Lerén, KE Smått & gott om förändringen Fönstren ut mot parkeringen kommer att användas som de skyltfönster de egentligen är. Aktuella budskap visas genom foliering på rutorna. Frostad RSG logga på entrédörren. Tydlig information om öppettiderna vid entrédörren. Receptionsdisken målas om och får en nya skiva i granit. Den gipsade väggen mot garderoben målas och får en tv-skärm med aktuell information. Det kan handla om säsongsanpassade kampanjbudskap, rekrytering eller övergripande mål och vision för RSG. Lyfta fram tegelkonstverket Pandoras ask tydligare med beskrivning av konstverket. Skärm med kollektivtrafiktider för buss och spårvagn från Ullevi norra. GÅRDA ÄR EN SAMLINGSPUNKT för hela förbundets verksamhet. Här hålls många externa möten, här sitter förbundets ledning. Många anställningsintervjuer hålls här och vi tar emot studiebesök och 5:e klassare, säger Pernilla Alsterlind, en av deltagarna i gruppen Gårda entré som arbetar med ombyggnationen av entrén. Genomarbetat förslag Det var i vintras som Lars Klevensparr gav Peter Backenfall, chef förbundsstaben, i uppdrag att formera en grupp som skulle arbeta med att uppdatera entrén på Gårda. Under våren presenterade denna grupp ett förslag till beslut för ledningen. Förslaget vann ledningens gillande och är nu framme i genomförandefas. Invigning beräknas till någon gång i mitten av december. Den nya entrén ska inbjuda besökaren att upptäcka olika delar av RSG, säger Pernilla Alsterlind. I vårt arbete har vi utgått från att besökaren ska känna sig välkommen till en myndighet som med stolt tradition bedriver en modern räddningstjänstverksamhet med tydliga ambitioner för framtiden. Samarbete med museiföreningen För att fånga tradition och historia samarbetar arbetsgruppen med museiföreningen. Hos museiföreningen finns den kunskap och erfarenhet som behövs för att bottna i RSG:s berättelser från över ett hundra års räddningstjänstverksamhet. Den moderna räddningstjänsten kommer bland annat att illustreras med ny teknik i form av skärsläckare och RSG:s uniformer. Men vi kommer också att få en inblick i flera av de områden som är RSG:s vardag i form av arbete med Västlänken, Häfa i 5:an, MBU, Foodtrucks, West Pride, CBRNE, Aktiv mot brand, Brand i bostad, Olycksutredning samt Sotning och Tillsyner. Vi ska också berätta om miljöfrågor och RAP-projektet. En uppdaterad miljö Dagens entré är daterad 1986, och har alltså 26 år på nacken. Nu är det dags för en uppdatering till 2014 år modell. Det ska inte råda några som helst tvivel på vart man kommit när man går in i vår entré, säger Pernilla. I entrén ska besökaren lockas att ta del av berättelserna från dåtid och nutid. Vi kommer få en uppdaterad miljö som känns modern och spännande. Miljön kommer också vara ett bra stöd i det pedagogiska studiebesöket

5 FÖRÄNDRINGSARBETE Vi fortsätter vårt Förändringsarbete Fredag den 5 september beslutade ledningen vilka chefer som är med och formar nya RSG Efter att ledningen haft en facklig förhandling på morgonen samlade de cheferna och meddelade de nya uppdragen. Text Carin Fhyr, KE SAMTIDIGT SOM UPPDRAGEN delades ut gick en information ut på intranätet till alla medarbetare. Ledningen fortsätter nu förändringsarbetet i nära samarbete med de utsedda cheferna och de fackliga representanterna. Den 10 september samlades nuvarande ledningsgrupp samt ytterligare nyckelpersoner för att göra en riskanalys av den nya organisationen. Arbetet pågick hela dagen och leddes av personalchef Ann-Britt Stedt. Denna riskanalys är tänkt att komplettera den riskanalys som är framtagen av de fackliga organisationerna. Den 17 september träffade arbetsgivaren facken för att diskutera de förbundsövergripande frågor som identifierats i riskbedömningen och som behöver hanteras. Ledningen är tydlig med att nu vill de bjuda in cheferna till att vara med och påverka fortsatt utveckling av den nya organisationen. Ett antal mötestider aviserades under hösten, såväl individuella som i storgrupp. Även fackliga avstämningsmöten är inplanerade. Anders Ekberg poängterade att RSG i fortsättningen ska präglas av ett ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete för att följa och påverka omvärlden. Cheferna är en viktig faktor för fortsatt utvecklingsarbete och uppdrag delades ut till cheferna till att samarbeta och driva utvecklingen framåt. Ska uppfattas som en myndighet Anders Ekberg pratade om att RSGs medarbetare och omvärlden ska uppfatta RSG som en egen myndighet och våra medlemskommuner ska uppfatta oss som sin egen räddningstjänst. Han sa också att kontaktvägar för utbyte och samverkan på olika nivåer särskilt ska beaktas och att RSGs uppdrag omfattar såväl förebyggande verksamhet som operativt arbete, med lika stor vikt. Med ambitioner för framtiden RSG ska ha en genomtänkt ledningsfilosofi och chefer ska ha tydliga roller med en klar uppfattning om ansvar och befogenheter. Vi ska ta tillvara de delar av vårt arbete som fungerar väl, men arbeta för att undanröja RSG ska utvecklas till att vara en organisation som med en stolt tradition levererar en nyfiken, robust och effektiv räddningstjänstverksamhet med tydliga ambitioner för framtiden. hinder och svagheter. Anders sammanfattade med att RSG ska utvecklas till att vara en organisation som med en stolt tradition levererar en nyfiken, robust och effektiv räddningstjänstverksamhet med tydliga ambitioner för framtiden. För att tydliggöra vad ledningen vill att vi lämnar bakom oss och visa vad RSG ska sträva efter så visade ledningen en bild som sammanfattar skillnaderna mellan det gamla RSG och det nya. För att få en samlad bild av förändringsarbetet se Insidan och RSG i förändring 2015 och framåt Gamla RSG Nya RSG Otydligt ansvar/mandat Tydligare linjeorganisation Inga förbundsgemensamma verksamhetsplaner RSG:s Verksamhetsplan Förbundsordningen Bredare samhällsuppdrag Introvert organisation Utåtriktad mot ägarkommuner och medborgare Konservativ organisation Nyfiken och utvecklingsbenägen organisation Stel reaktiv organisation Dynamisk proaktiv organisation Brist på konstruktiv feedback Lärande organisation De utsedda cheferna samlades den 5:e september. Med på bilden finns också förbundssekreterare Sigrun Hreidarsdottir och förbundsjusrist Marie Caldenby som arbetar i förbundsstaben. Från vänster: Sigrun Hreidarsdottir, Ann-Britt Stedth, Kicki Lindfeldt, Katarina Appelqvist, Annika Pettersson, Lars Klevensparr, Peter Backenfall, Anders Ekberg, Ann-Helén Lindbäck Augustsson, Lena Simenius-Peters, Crister Asker, Thomas Tell, Carin Fhyr, Marie Caldenby och Carina Björkman

6 TEAM ÖST AUG Evenemangsstaden Göteborg '14 Evenemangsåret 2014 har som vanligt varit hektiskt med massor av etablerade evenemang och även nya på platser som tidigare inte använts. Här berättar Michael Lövberg hur RSG har förberett sig för att kunna leverera ett bra insatsstöd till berörda styrkor. Text Michael Lövberg, Team öst Hammarkullekarnevalen I mitten av maj gick detta färgsprakande evenemang, som numera är ganska etablerat, av stapeln och avlöpte väl. Här måste nämnas det fantastiska arbete som all förebyggande personal genomför, då gasolhantering ute bland publik och alla som hanterar detta ska kontrolleras så det sker på ett säkert sätt. West Pride Juni inleddes även med West Pride HBTQfestival där RSG deltog men arrangemanget belastade inte vår insatsförmåga. Kent Musikgruppen Kent med flera intog Ullevi med ungefär samma upplägg som för Summerburst så där var vi med på "noterna". Håkan på Ullevi Samtidigt som racet i Frihamnen är konserten med Håkan Hellström på Ullevi och det blir publikrekord på arenan med drygt besökare. Ett flertal säkerhetsmöten med arrangörer och detta i samråd med många delar av RSG:s organisation. Tillfälliga planer upprättas och det beslutas att vi ska även här förstärka vår beredskap under konserten (extra räddningsstyrka). Andra funktioner hos oss aktiveras under evenemanget och här kan nämnas beredskapen med RTR container görs klar. Way out west Augusti är vikt åt Way Out West, ett populärt inslag i staden. En stor del av Slottsskogen byggs om till festivalområde och publiken njuter av musik, natur och fint väder. Arrangörerna, som i samråd med Show Security gör ett fantastiskt arbete, och vi kan lätt upprätta tillfälliga insatsplaner för WoW. Även här är flera inspektörer inom RSG inblandande, ang. gasolhantering och sent inkomna ansökningar om scenfyrverkerier. Även den nya MoS-funktionen (Myndighet och Stabsresurs) är ett mycket bra hjälpmedel. APRIL JULI IFK Göteborg Malmö FF Det startade i april med fotboll på Gamla Ullevi. IFK Göteborg tog emot Malmö FF och detta innebar vissa störningar för RSG. Bortalagets supportrar anlände till Lisebergsstationen och framkomligheten för våra fordon var begränsad, vi behövde även ha en samverkansperson på arenan i händelse av störningar. MAJ Chalmerscortégen I slutet på maj var det som vanligt Valborgsmässofirande och Chalmerscortégen. Planeringen inför detta påbörjades i tid och med god samverkan med Trafikkontoret, Västtrafik, Göteborgs spårvägar, Göteborgs stad samt Park och Naturförvaltningen. Bengt Holm från RSG gjorde ett jättearbete med att samla in information så att vi kunde komma fram med våra utryckningsfordon. Göteborgsgirot I början på maj så genomfördes Göteborgsgirot med start och mål på Ullevi, ca 3000 deltagare tog sig runt på de olika banorna, den längsta var 70 kilometer. Det var vissa begränsningar för räddningstjänstens framkomlighet men loppen genomfördes utan större störningar. Göteborgsvarvet 17 maj var det dags för Göteborgsvarvet, planeringen inför världens största halvmaraton påbörjades långt innan. Här involverades en stor del av RSG:s personal och ett flertal möten genomfördes både internt och externt. Under Göteborgsvarvet är hela staden ett inferno med löpare och publik som vill se detta mastodontevenemang. Det påverkar naturligtvis RSG och massor med information/tillfälliga planer för detta evenemang ska förmedlas till berörda styrkor, insatsledare, insatschefer och stab-och ledningspersonal. Alla tog tacksamt emot informationen och loppet genomfördes utan större incidenter. Summerburst Maj avslutades med Summerburst på Ullevi med ca besökare per dag och här behövde hela multiarenan användas med kringliggande ytor såsom området runt Valhalla IP, pre-party-områden och inte minst uppställning av alla lastbilar som transporterar utrustning till musikfesten. Remisshanteringen av alla tillstånd som rör scenfyrverkerier och annan pyroteknik kontrollerades av våra specialutbildade inspektörer på samtliga team, Christer Dahlgren på team syd, Peter Johansson team öst och Kalle Korsan på team norr. Det finns inget som undgår dessa välutbildade ögon och det vet arrangörerna mycket väl om! JUNI Andralångdagen Dagen har växt sig allt större och skapar ganska stora problem för vår insatsförmåga i området. Diskussioner förs varje år med arrangören och vi hoppas att det ska bli mer framkomligt under festligheterna och skapa förståelse hos de som "flyttar" ut på gatan. Skolavslutningar Skolavslutningar i staden och ett flertal kryssningsfartygsanlöp gör att riskbilden ändras något. Massor med glada ungdomar som ska åka på lastbilsflak med allt vad det innebär, samtidigt som passagerarna (ca 6000/gång) från kryssningsfartygen kommer in till centrum. STCC STCC drar igång sina race ute i frihamnen och har en väl fungerande egen organisation men insatsplanering krävs från flera avdelningar hos oss: förbyggande/lbe, insatsstyrkor, insats och beredskapsfunktionen. När STCC är avslutat så tar festområdet The Docks över delar av racingområdet och där arrangeras ett flertal musikarrangemang under större delen av sommaren. Partille Cup Juli inleds med Partille Cup, samtliga s.k. övernattningsskolor har tidigare kontrollerats av inspektörerna på samtliga team och en tillfällig rutin med dokument på hur många ungdomar som är inkvarterade på varje skola upprättas. Detta dokument visar också respektive kontaktpersoner och skolvärdar, allt för att förbereda styrkorna så bra som möjligt om det skulle bli en händelse på skolan. Gothia Cup Samma dokument upprättas för Gothia Cup som drog igång under månaden. Ca 90 skolor är berörda. Mycket arbete går åt till att upprätta dessa dokument och sedan "knyta" det till aktuell skola i Daedalos Mobil. Detta innebär att vid automatlarm till skolan så visas dokumentet redan i larmslagningsskedet och styrkeledaren har den första informationen om hur många ungdomar som befinner sig på skolan. Även ledningscentralen har möjlighet att se denna information och kan om det behövs bistå styrkeledare och insatsledare. Kulturkalaset Knappt har WoW avslutats innan Kulturkalaset i Göteborg drar igång. Återigen mycket folk i stan och runt de scener som byggs upp för diverse artister är det lite problem med framkomligheten för våra fordon men Bengt Holm är med och styr upp staketplacering och liknande. Även här har förebyggarna ett drygt arbete med remisshantering och kontroll av ambulerande försäljningsställen. Citytravet Mitt under Kulturkalaset arrangeras för första gången Citytravet i Göteborg, man anlägger en 250 m lång racebana från Avenyn till Trädgårdsföreningen med ca 200 ton sand och stoppar förstås all trafik kl till Fortsätter på sida

7 MÅNGFALDSARBETE TEAM NORR TEAM ÖST Om vårt deltagande i Prideparaden I slutet av juli åkte vi upp till Prideparaden i Stockholm som representanter från RSG. MSB ihop med andra räddningstjänster i landet hade under Prideveckan deltagit med ett tält inne på Pridefestivalen. ETT REKORDSTORT TÅG med rekordstort antal åskådare, fantastiskt väder och ett 40-tal räddningstjänstanställda bakom en brandbil från Storstockholm gjorde paraden till en verklig fest. Att delta i paraden var en fantastisk känsla. Åskådaren applåderade och ropade uppmuntrande genom hela den fyra kilometer långa paradslingan. På Sturegatan stod folk i fyrdubbla led och gjorde vågen när vi kom. Traditionellt genomförs paraden på lördagen för att markera slutet på veckans aktiviteter. Räddningstjänsten har stort förtroende i allmänhet men vi är också övertygade om att vårt deltagande i Pridetåget har stor betydelse för det positiva bemötandet under paraden. Text Per Hassling, PA Viktigt att visa vår hållning Vi tycker det är viktigt att RSG är representerade i Pride. Som en offentlig myndighet har det betydelse att vi visar att vi står upp för alla människors lika värde och rätt att älska utan att bli särbehandlad och diskriminerad. För oss som arbetar här är det en självklarhet att vi inte särbehandlar någon. Men för de som tillhör utsatta minoriteter och lever med diskriminering är det inte lika självklart. Därför är det viktigt att visa vår hållning i aktiv handling. Pridedeltagande är en symbol, men det får naturligtvis inte stanna vid en symbolhandling en gång om året. Som alla organisationer och företag är vi skyldiga att ha en aktiv plan för att arbeta med mångfald, jämställdhet och likabehandling. Där har RSG inte alltid varit bäst, men under hösten kommer en likabehandlingsplan att presenteras och flera olika aktiviteter kommer att genomföras. Ska RSG verkligen ta ställning? Ibland när vi berättat om vårt deltagande i Pride har vi mötts av argumentet att räddningstjänsten inte ska ta ställning politiskt. Att delta i en manifestation som Pride handlar inte om politik. Att vara för mänskliga rättigheter och allas lika värde är inte en politisk fråga. Det handlar om den grund- Att delta i en manifestation som Pride handlar inte om politik. Att vara för mänskliga rättigheter och allas lika värde är inte en politisk fråga. läggande rätten att inte bli särbehandlad eller diskriminerad pga. kön, etnicitet, sexuell läggning, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Däremot kan man som person ha olika personliga uppfattningar och åsikter i diverse frågor. Genom att delta i Pride visar vi som organisation att vår strävan och vilja är att vara en arbetsplats öppen för alla Tack alla vänner! Nu är Stockholm Pride till ända för den här gången och Storstockholms brandförsvar vill tacka alla som på ett eller annat sätt bidrog till att göra det till en härlig festival med många glada minnen. Det är kul med alla återseenden men också roligt med så många nya bekantskaper. Sveriges räddningstjänster och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans för allas lika värde! Väl mött 2015! RSG på "Fest-i-dal" i Svartedalen En dag fick Lundby lag 4 ett samtal från Svartedalsskolan. De skulle ordna en kickoff för sin skola i samband med att de skulle gå ihop med Landamäreskolan eftersom Landamäreskolan ska byggas om. Text Henrik Alexandersson, Lundby brandstation I DEN NYA SKOLAN kommer det att gå ca 700 elever från förskoleklass till klass 9 och dessa skulle träffas under festliga omständigheter kallad Fest-i-dalen Inbjudna var, förutom Lundby brandstation, områdespolisen Biskopsgården, en bolljonglör och en rappare. Brand i kastrull Vårt bidrag från RSG och Lundby, bestod i att visa våra fordon, dela ut enklare brandinformation och vid två tillfällen förevisa hur man släcker brand i kastrull. Vi kunde visa och berätta hur det kan gå om matoljan glöms i en kastrull på spisen i en lägenhet. Efter en stund börjar matoljan brinna och om man då försöker släcka med vatten kan följden bli katastrofal. Alla elever fick också veta vikten av att ha fungerande brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt i hemmet. Förevisningen var uppskattad Forts från sida 11 [ang. Cityvarvet] Arrangemanget blir en publiksuccé med tiotusentals åskådare som kantade banan och åter igen ett problem för oss med framkomlighet i staden och även förändrade insatstider till viktiga objekt. Där gör vår ledningscentral ett bra arbete med att larma andra stationer till de objekt som vi inte når inom stipulerad tid (Sahlgrenska är ett exempel). DETTA VAR ETT AXPLOCK ur arbetet med att framställa och distribuera tillfälliga planer för Evenemangsstaden Göteborg. Evenemangen avlöser varandra och det är flertalet som inte togs upp här men vi kan nämna att de flesta fotbollsmatcher som polisen bedömer vara så kallade högriskmatcher kräver arbete. Supervalåret 2014 med alla demonstrationer för de enskilda partierna tar sin tid. Bokmässan med kanske någon kontroversiell författare brukar medföra en större risk i samhället och är det inte nämnt här så kräver i stort sett alla arrangemang någon form av insatsstöd. Ska även passa på att ge en stor eloge till vår utryckningspersonal som orienterar vid de olika evenemangen, kommer med bra idéer ur deras synvinkel och även att personalen tillverkar egna insatskort på områden och verksamheter som de tycker är viktigt. Jag har till dags dato fått in ca 300 insatskort och det är väldigt bra jobbat. Det upprättas även tillfälliga planer på de större byggarbetsplatser som finns i staden. Här kan nämnas den nystartade etableringen för järnvägsbron över Göta älv och uppstarten för arbetet med den nya tunneln vid Marieholm

8 BRANDEN I VÄSTMANLAND TISDAGEN DEN 5 AUGUSTI på eftermiddagen fick jag frågan om jag kunde åka till skogsbranden i Sala. RSG hade fått förfrågan att hjälpa till i släckningsarbetet med en styrka på som skulle svara för en Räddningsenhet (RE) och en Vattenenhet (VE) dygnet runt. Sex timmar senare var vi på väg, det blev början på en upplevelse utöver det vanliga. Första uppdraget Kl kom vi fram till Ramnäs där stabsplatsen var. Vi anmälde oss och fick snabbt ett tillfälligt boende i en gymnastiksal där IKEA ställt upp femtio sängar. Knappt tre timmar senare, kl ringde Staben och ville att vi kom in till dem. Det kom mycket rök från östra flanken så helikoptrarna kunde inte flyga över detta område. Vårt första uppdrag blev därför att åka runt brandområdet för att se så branden inte spridit sig österut under natten. Två timmar senare rapporterade jag till staben och fick samtidigt nästa uppdrag, sektorchef nordöstra flanken. Från Hästbäck ner till Sörål dvs ett område på 1,5 mil. Moduler Mats Söderström Kungsbacka deltid och Kristian Börjesson Rävlanda deltid, blev styrkeledare för var sin Göteborgsmodul, ja dom kallade det så en modul var en RE + Dagbok från branden i Sala: Träden föll tyst "Tisdagen den 5 augusti på eftermiddagen fick jag frågan om jag kunde åka till skogsbranden i Sala." Så inleds denna dagbok från RSG:s Martin Lyrhems deltagande i släckarbetet av den stora branden i somras. Text Martin Lyrhem, RiB-avdelningen en VE. De flesta räddningstjänsterna jobbade med att försörja en modul dygnet runt, så vi la upp arbetet i 12-timmarsskift. Jag och Peter Johansson löste varandra som Sektorchefer och de andra försörjde en modul. Träden föll tyst Vi åkte upp till ett ställe som heter Hörnsjöfors, där ledningsplatsen för den nordöstra sektorn var, fick rapport och då började vårt arbete på allvar. Vårt ansvar i stort var att hålla begränsningslinjen och tänka på säkerheten. Träden bara föll tyst utan förvarning inne i brandområdet på grund av att rötterna glött sönder. Jag orienterade mig i sektorn för att kunna få så bra bild som möjligt över vilka som var på plats och vem som var vem från räddningstjänst, militär, hemvärn och frivilliga. Jag hade fått en bra överlämning men det hade varit lite kaosartat innan så allt stämde inte riktigt. Frivilliga bönder och skogsägare kom och ville in i området med skogsavverkningsmaskiner och traktorer med vattentankar som kunde dränka ner markerna. Jag fick stoppa dem för det var för farligt för dem att gå in i området. Vattenbombningar Kl ringde staben i Ramnäs till mig och sa att vattenbombning med flygplan skulle påbörjas kl inne i sektorn och att det Jag hade sovit som en stock under natten och när jag vaknade upp till den andra dagen började jag lägga upp min taktik för dagen. inte fick vara någon i detta område. Jag ringde upp styrkeledaren som jobbade i detta område och sa att de måste evakuera området och samtidigt ta en koll så att inte bönderna hade gått in med sina maskiner där. Det gick bra vi hade utrymt och flygplanen vattenbombade. Dagen efter hörde jag dock att en privatperson med mc ändå hade setts i området under vattenbombningen. Bönderna ville in Arbetet fortsatte med att hålla begränsningslinjen, dagen gick fort. Senare på kvällen var bönderna så "på" och ville in i området att jag nästan fick ringa polisen, men det lugnade ner sig. Peter Johansson löste av mig och under överlämning åkte en trailer med en stor grävmaskin in i området som vi inte kunde stoppa. Jag åkte ner till Ramnäs, la min sista rapport för dagen till staben om läget och berättade att en trailer med en grävmaskin åkt in i området. Då sa en chef inne på Staben: Bra nu börjar det äntligen hända saker. Bättre dialog Jag hade sovit som en stock under natten och när jag vaknade upp till den andra dagen började jag lägga upp min taktik för dagen. Jag fick en mycket bra överlämning från Peter Johansson vad som skett under natten. Jag hade redan bestämt mig för att kalla alla styrkeledarna och strategiska personer så som militärchefen, skogsägare, bönder och frivilliga som var i eller runt sektorn så att de kunde redogöra för var de befann sig och vilken uppgift de hade. Detta för att alla skulle vara informerade om vad som skedde och så att jag fick rätt bild av arbetet. Jag la fram vilken taktik som gällde för att hålla begränsningslinjen. Alla var informerade med beslut, taktik och risker. Jag började få bättre dialog med bönderna/skogsägarna. De fick nu också gå in och bygga brandgator och de jobbade fantastiskt bra. Alla var igång, brandmännen jobbade grymt hårt, helikoptrar och flygplan vattenbombade. Som mest var det 8 styrkeledare, 42 brandmän, 20 militärer, 10 hemvärnsmän och x-antal frivilliga, i och utanför sektor nordost. Jag fick beställa mat till 100 personer. Eloge till logistiken Logistiken runt hela händelsen var helt fantastisk. Vi fick sängplats direkt på natten när vi kom upp och nästkommande natt fick vi rum på Ramnäs herrgård där vi bodde resterande nätter. En frivillig organisation från ett samhälle några kilometer från branden organiserade och körde ut mat, drickor/vatten, godis, kaffe, snus mm. Militären öppnade bränsledepåer, slang/materialdepåer på olika platser och körde ut pumpar i terrängen. Bönder/skogsägare körde ut slang när det var slangbrott med sina stora fyrhjulingar. Helt otroligt men för att alla skulle kunna jobba var detta nödvändigt. Sista dagen Dag 3 fortsatte med samma inriktning och taktik, kl la jag min sista rapport i Ramnäs, jag var helt slut. Vi som åkte hem den kvällen hade varit med om tre omtumlande dygn, stora markoch skogförstörelser, hus som brunnit ner, riskfyllt arbete, frivilliga som hjälpte till dygnet runt ja, alla jobbade stenhårt

9 RIF Nordiska mästerskapen 2014 Vi var 43 raska RIF:are i blandade åldrar som reste till Oslo i slutet av augusti. Vi hade vädret på vår sida och fick tre soliga dagar fyllda med prestationer, skratt och kamratskap. Text Erik Skåpdal Foto Gunnar Lindahl DELTAGANDE STÄDER förutom de fem arrangörsstäderna var Gävle, Tampere, Jouvaskylle och Kristiansand. Väldigt roligt att nästan 300 deltagare kom till Oslo trots att Norge är ett dyrt land att besöka. Alla deltagare var inkvarterade på hotell Ullevaal bredvid fotbollsarenan med samma namn. Själva tävlingarna var förlagda till Norges idrottshögskola lite norr om Oslo centrum. Alla grenar var samlade inom området vilket gjorde det lätt för publiken som slapp transportera sig runt. Innebandy äntligen på listan Ny gren för i år var innebandy. Göteborg ställde upp med ett bra lag på tolv man och vi förväntade oss alla final. Detta fick vi dock omvärdera efter att finska Tampere snurrat upp oss i första gruppspelsmatchen. Förutom att motståndet höll genomgående hög klass så spelade Göteborg lite klassisk brandkårsbandy vilket ledde till onödiga frislag och utvisningar. Stockholm som tillslut vann finalen på ett hedrande sätt var ett mycket sammansvetsat lag. De hade en tung defensiv och var effektiva framåt. RIF Noterade att: Mohamed Ibrahim blev utnämnd till finalens bästa spelare i mördande tuff konkurens. Göran Fransson tog hem en guldmedalj på 10km terränglöpning. Göteborg vann även den sociala grenen (Boule) där vi nöp både guld, silver och brons. Vi klarade oss utan skador. Innebandy var ett väldigt populärt inslag. Många röster höjdes för att göra det till ett stående inslag på Nordiska. Gösta Krüger slog Kalle Alexandersson. Spelartruppen från RSG efter finalspel i fotboll. Revansch i fotboll Glädjande nog kunde istället fotbollslaget revanschera sig från förra Nordiska i Helsingfors där vi tappade guldet till finnarna. De bröt ju som bekant Göteborgs svit med fem raka guld. Efter att ha vunnit en relativt tuff grupp med Gävle, Oslo & Kristianstad mötte vi tillslut finska Jyväskylä i final. Trots två tidiga och oturliga mål i baken kunde göteborgarna kriga sig in i matchen bit för bit. Stundtals bjöds det på nagelbitande spänning och lysande fotboll i en final som slutade 5-3 Överst: Mikael Palmèr och Jörgen Olsson spurtar in i mål. Vänster: Mohamed Ibrahim blev fotbollsfinalens bästa spelare och fick ta emot pris från Oslos brandchef. Höger: Bo Carlsson och Göran Fransson är veteraner i dessa sammanhang. Terränglöpningsgruppen efter målgång. Vad är Nordiska? En 80 år gammal tradition med tävlingar och kamratskap mellan Nordiska brandmän. Låter det roligt? Häng i så fall med till Köpenhamn om två år. Alla RIF:are är hjärtligt välkomna!

10 till minne Personal Tack! Till det här numret har vi fått in två stycken tackbrev; ett från Eva Bergvall, farmor till lille Eddie tre och ett halvt år; och ett från Peter Loewenstein från försvarsmedicinskt centrum. Breven handlar om två väldigt olika situationer, men gemensamt är att det är våra brandmäns goa sätt och bemötande som är i fokus. Ta åt er! Vill framföra vårt stora tack för som vanligt fantastiskt fin hjälp i samband med transporterna av deltagarna till årets säkerhetsseminarier på Känsö, vilket jag ber Dig framföra till de brandbåtbesättningarna som genomförde de olika körningarna åt oss under veckan. Johan Vår vän och arbetskamrat har lämnat oss alltför tidigt. Johan var en mycket omtyckt person i många sammanhang. Han var sällsynt bra på att hålla kontakten med vänner i olika kamratkretsar. Allt ifrån gymnasiekompisar, tennis-, golf-, rally- och studiekamrater i olika befälskurser. Johan var en allkonstnär av stora mått, han organiserade bussresor till de svenska fjällen och alperna. Han hade ett stort bilintresse och var en duktig snickare, han byggde bland annat två hus. Johan blev världsmästare i tennis 2013 på World Police and Firegames. Han var duktig på slalom och deltog i många Brandkårs SM, samt var även en god längdskidåkare med flera Vasalopp i ryggen. Johan hade en fantastisk förmåga att komma ihåg och berätta historier, han hade en rolig och underfundig humor. Han var flexibel även på sitt arbete inom RSG och tjänstgjorde på många olika stationer och avdelningar. Jalle Tack för att du var vår chef. Tack för att vi fick lära känna dig. Du hade ett varmt hjärta och du var alltid mån om oss på Mölndals station. Du kommer alltid att finnas i våra tankar, vi glömmer dig aldrig. Tack för allt, vila i frid. Personalen Mölndals station Pensionärer Barbro Wensberg-Nordwall september Christer Thorn september Peter Rhost september Anders Fagerlund september Leif Andrén september Lars-Inge Persson Thomas Sjöstrand Sven-Erik Andersson Bo Affelin Jan Kihlberg september oktober november november december Killarna var väldigt "service minded" och agerade enligt min bedömning som mycket goda ambassadörer för Er organisation och verksamhet i kontakten med deltagande befattningshavare från både näringsliv, myndigheter samt lokala och riksdagspolitiker. Med vänliga hälsningar, 50-åringar Charlotte Molander Thomas Tell Rolf Andersson Kristina Johnsen Åsa Opperud PETER LOEWENSTEIN Försvarsmedicinskt centrum Kapten, båttransportansvarig under Känsöseminarierna november 7 november 8 november 15 december 22 december Vi kommer alltid att sakna dig, men många goda minnen lever vidare. Christer Gulldén och Göran Backlund, samt övriga vänner Vill du som pensionär få Brandscoopet hemskickat? Eller har du som pensionär fått en ny adress? Hör av dig till: Brandscoopet Box 5204, Göteborg. Du kan även maila till oss på

11 Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg POSTTIDNING B Arbetet med RSG:s Likabehandlingsplan Räddningstjänsten Storgöteborg ska vara en organisation med en öppen och inkluderande arbetsmiljö, tillgänglig för alla och fri från diskriminering och trakasserier. Sedan den 4 september 2014 har RSG en likabehandlingsplan. Text Karolina Landin, PA RSG:S MEDARBETARE ska vara med och skapa en organisation som har positiva relationer med varandra och med vår omvärld, säger Lars Klevensparr, direktör för Räddningstjänsten Storgöteborg. Att arbeta med mänskliga relationer är en stor och viktig uppgift för vår organisation, fortsätter han. Likabehandling handlar i grunden om mänskliga rättigheter. Det handlar om attityder och värderingar och hur vi bemöter vår omgivning. Likabehandling i vardagen En likabehandlingsplan är ett viktigt verktyg för att arbeta med frågor som t.ex. handlar om att motverka diskriminering och kränkande behandling. För att nå framgång måste frågorna integreras i det dagliga arbetet och i detta arbete har chefer och arbetsledare en särskilt viktig roll. En handlingsplan är nu framtagen och beslutad och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Under det närmsta året kommer RSG ha tre prioriterade områden där nummer ett är att starta ett likabehandlingsråd. När rådet är bildat ska det inledningsvis fokusera på två områden: Genomföra en kartläggning och nulägesanalys kopplad till fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ta fram en handlingsplan för utbildning. Tar stöd i värdegrunden Nu påbörjas arbetet med bildandet av rådet och en representant från personalavdelningen kommer vara sammankallande, säger Annika Pettersson, chef på personalavdelningen. Mer information om hur tillsättningen av rådets medlemmar kommer gå till kommer under hösten, fortsätter hon. För att lyckas med vårt uppdrag har RSG en värdegrund som vi tar stöd av i vår arbetsvardag. Den är också ett verktyg i vårt fortsatta arbete med likabehandlingsfrågor RSG:s värdegrund Vi visar öppenhet och finns nära medborgaren Vi tror på allas lika värde Vi visar empati, omtanke och respekt Vi ser inga Dom i Vi Vi ser och hör varandra Vi känner stolthet över vårt arbete Genom att ta ansvar får vi inflytande och stimulans Genom att vara olika skapar vi möjligheter Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) gäller sedan den 1 januari 2009, och ersätter den tidigare Jämställdhetslagen. Syftet med Diskrimineringslagen är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Likabehandling handlar i grunden om mänskliga rättigheter. Det handlar attityder och värderingar och hur vi bemöter vår omgivning. Diskrimineringslagen är framtagen i syfte att riva hinder, vidga möjligheter och förändra de normer och beteenden som håller människor tillbaka. Alla ska ges förutsättningar för att utvecklas i arbetet. Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt arbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.

Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg.

Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg. 1 (11) Tid och plats Beslutande Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg. Ingrid Andreae (S), ordförande Henrik Munck (MP) Theres Börjesson (M) Gustaf Josefsson (M) 1-

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Förbundsfullmäktige 2014-11-25

Förbundsfullmäktige 2014-11-25 Tid och plats Tisdagen den 25 november 2014 kl 18.00 18.18, Gårda Brandstation ande Ledamöter Göteborg Mats Arnsmar (S) Christer Holmgren (M) Mölndal Bengt Möndell (M), ordförande Sven-Ove Johansson (S)

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

GOTHIA INNEBANDY CUP 6-9 Januari 2011 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN GOTHIA JAN INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN

GOTHIA INNEBANDY CUP 6-9 Januari 2011 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN GOTHIA JAN INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN GOTHIA INNEBANDY CUP 6-9 Januari 2011 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN JAN 2011 Välkommen till Gothia Innebandy Cup 2011! Gothia Innebandy

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

3-6 januari 2015 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN

3-6 januari 2015 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN 3-6 januari 2015 Göteborg, Sverige GOTHIA INNEBANDY CUP GOTHENBURG SWEDEN Välkommen till Gothia Innebandy Cup 2015 Sedan starten 1994 har Gothia Innebandy Cup varit ett årligen återkommande evenemang i

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

PACTADAGARNA 28-29 MAJ 2015

PACTADAGARNA 28-29 MAJ 2015 DAGARNA 28-29 MAJ 2015 Årets Pactadagar- en riktig höjdpunkt på året Som VD för Pacta är jag stolt och tacksam över att ha förmånen att leda ett gäng kompetenta och engagerade medarbetare som alltid har

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer