JORDEN RUNT. Det finns nära 200 IFOAManslutna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JORDEN RUNT. Det finns nära 200 IFOAManslutna"

Transkript

1 JORDEN RUNT KRAV är ett av världens största enskilda kontrollorgan för ekologisk produktion. KRAV är aktiv i det internationella samarbetet för ekologisk produktion, vilket bland annat omfattar utveckling av internationella regler inom IFOAM. Det finns nära 200 IFOAManslutna kontrollorgan i omkring 50 länder. Den ekologiska produktionen i världen omsatte ca 100 miljarder kronor Motsvarande siffra för Sverige är ca 800 miljoner kronor. KRAV Box Uppsala Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: E-post: info@krav.se Regl2000.p , 16:17

2 Innehåll Produktion och grafisk formgivning: KRAVs informationsavdelning Omslagsbild: PhotoDisc Streckillustrationer: Ninni Oljemark, Kombinera Tryck: Graphium Västra Aros AB Avgiften till KRAV. Så här ansluter du d Kontrollen skapar t KRAV från A till Ö Reglernas uppbyggn Så här använder du KRAVs uppgift... Det ekologiska lantb KRAVs syfte... Läsanvisning... DEFINITIONER... 1 SYFTE OCH OM 2 ALLMÄNNA R ANSLUTNING KONTROLL GODKÄNNA MILJÖ-, NAT HANTERING MÄRKNING MARKNADSF 3 LANTBRUK... 4 VÄXTODLING OMFATTNIN ALLMÄNT.. FRIBELÄGEN GÖDSELMED BEKÄMPNIN SVAMPODLIN ÖVRIGT... DJURHÅLLNIN ALLMÄNT.. DJURMILJÖ FODER... HÄLSO- OCH ÖVRIGT... 6 BIODLING... 7 ODLING AV LAX Regl2000.p , 16:17 OMFATTNIN HÄRSTAMNI MILJÖHÄNSY DJURMILJÖ FODER OCH HÄLSA... SLAKT...

3 Innehåll Avgiften till KRAV... 5 Så här ansluter du dig till KRAVs kontroll... 6 Kontrollen skapar trovärdighet... 8 KRAV från A till Ö Reglernas uppbyggnad Så här använder du KRAV-märket KRAVs uppgift Det ekologiska lantbrukets målsättning KRAVs syfte Läsanvisning DEFINITIONER SYFTE OCH OMFATTNING ALLMÄNNA REGLER ANSLUTNING KONTROLL GODKÄNNANDE, UNDERKÄNNANDE SAMT UTTRÄDE MILJÖ-, NATUR- OCH KULTURSKYDD HANTERING AV KRAV-GODKÄNDA PRODUKTER MÄRKNING MARKNADSFÖRING LANTBRUK OMFATTNING VÄXTODLING ALLMÄNT FRIBELÄGENHET, FÖRORENINGAR GÖDSELMEDEL, JORDFÖRBÄTTRINGSMEDEL BEKÄMPNING OCH VÄXTSKYDD SVAMPODLING ÖVRIGT DJURHÅLLNING ALLMÄNT DJURMILJÖ FODER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÖVRIGT BIODLING ODLING AV LAX, REGNBÅGE, RÖDING OCH ÖRING OMFATTNING OCH OMLÄGGNING HÄRSTAMNING MILJÖHÄNSYN DJURMILJÖ FODER OCH UTFODRING HÄLSA SLAKT Innehållsförteckningen fortsätter på nästa sida Regl2000.p , 16:17

4 KRAV är en ekonom huvudsakligen av k miskt. 8 VILDVÄXANDE PRODUKTION HANTERING OCH FÖRÄDLING URSPRUNG OCH INNEHÅLL TILLSATSER OCH PROCESSER SLAKT FODER TILL SÄLLSKAPSDJUR PRODUKTIONSHJÄLPMEDEL TEXTILIER OMFATTNING UTGÅNGSPUNKT FÖR REGLERNA RÅVAROR DETALJER FÖRÄDLING MILJÖKRITERIER FÖR VÅTBEREDNING INSATSMEDEL SÄRSKILDA REGLER FÖR OLIKA STEG I FÖRÄDLINGEN KVALITETSKRITERIER FÖR SLUTPRODUKTEN MÄRKNING HUDAR, LÄDER OCH SKINN OMFATTNING RÅVAROR DETALJER PÅ LÄDER OCH SKINNPRODUKTER FÖRÄDLING MILJÖKRITERIER FÖR VÅTBEREDNINGEN INSATSMEDEL SÄRSKILDA REGLER FÖR OLIKA STEG I PROCESSEN MÄRKNING BUTIKSHANTERING OCH BUTIKSAUKTORISATION RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL ÅTERGODKÄNNANDE AV PRODUKTER SOM GODKÄNTS AV ANDRA KONTROLLORGAN* UTLÄNDSK PRODUKTION KONTROLLERAD OCH GODKÄND AV KRAV BILAGOR KRAV Konsument Talong för nyhetsbrevet kravmärkt AVGIFTEN KRAV-märket är int förknippat med trov med att förstärka k öka märkets värde f desto större förutsä Som ansluten till avsevärt mer än kon noggranna certifieri Din avgift till KR trycksaker, t ex KR nyhetsbrev till alla a KRAVs välbesökta h tion. En annan viktig d de svenska reglerna desto smidigare kan tionellt. Dels för att efter svenska förhål giskt lantbruk inter Figuren till höger beskriver hur avgiften till KRAV fördelas i verksamheten. Regl2000.p , 16:17

5 AVGIFTEN TILL KRAV KRAV-märket är inte bara en välkänd miljömärkning. Det är också förknippat med trovärdighet och en aktiv miljöinsats. KRAV arbetar med att förstärka konsumentens kännedom om märket och därmed öka märkets värde för de anslutna. Ju mer känt och trovärdigt märke, desto större förutsättningar för en stark efterfrågan. Som ansluten till KRAV betalar du en avgift. Avgiften bekostar avsevärt mer än kontrollbesöket till producenten; inte minst det noggranna certifieringsarbetet på KRAVs kansli. Din avgift till KRAV ger också resurser att ta fram information och trycksaker, t ex KRAVs regler, KRAV-katalogen med alla anslutna, nyhetsbrev till alla anslutna och årsberättelse. Avgiften bidrar också till KRAVs välbesökta hemsidor på Internet och viss konsumentinformation. En annan viktig del i KRAVs verksamhet är utvecklingsarbetet med de svenska reglerna. Ju bättre förankrade regler hos olika intresserade, desto smidigare kan marknaden fungera. KRAV verkar också internationellt. Dels för att påverka EU så att dess regelverk kan anpassas efter svenska förhållanden, dels för att stödja utvecklingen av ekologiskt lantbruk internationellt. Internationellt arbete Ledning och styrelse Figuren till höger beskriver hur avgiften till KRAV fördelas i verksamheten. Administration, data, lokaler mm Kontroll och certifiering Information KRAV är en ekonomisk förening och vår verksamhet finansieras huvudsakligen av kontrollavgifter. Verksamheten skall gå ihop ekonomiskt. kravregler Regl2000.p , 16:17

6 SÅ HÄR ANSLUTER DU 1. Anmälan sker genom att avgiften betalas in till KRAV. DIG TILL KRAVs KONTROLL 7. Certifikat, registreringsbevis eller diplom till den anslutna. Lantbrukare som anmält sig får bekräftelse på anmälan under sommaren och Resultat av årets växtodlingskontroll efter det att kontrollantrapporten har handlagts. 6. Godkännande eller underkännande. 6 kravregler 2000 Regl2000.p , 16:17

7 2. Anmälningshandlingar, avtal och uppgifter om produktionen skickas till KRAV. 3. Kontrollantbesök, inbesiktning. 4. Kontrollantrapport till KRAV. 5. Granskning av kontrollantrapport. kravregler Regl2000.p , 16:17

8 KONTROLL SKAPAR TROVÄRDIGHET KRAV kontrollerar ekologisk produktion samt hantering och marknadsföring av KRAV-märkta produkter. I den mån produktkontroll utförs, t ex med resthaltsanalyser, är det i syfte att belägga misstankar om att produktionen ej skett i enlighet med KRAVs regler. Tyngdpunkten i kontrollen ligger dels på fältkontrollen och dels på kansliets granskning av inkommande dokumentation. På KRAVs kansli sker handläggning av alla recept, alla importärenden etc. Dessutom sker all certifiering och beslut i fråga om avvikelser från reglerna här. Observera att KRAV ej kan bistå med direkt produktionsrådgivning och att vi ej marknadsför enskilda produkter. Ekologisk produktion är en konkret miljöinsats Grunden för ekologisk växtodling är att bevara jordens bördighet. Detta görs genom recirkulation av näring, genom biologisk kvävefixering samt en varierad växtföljd. Omtanken om naturens resurser och växtkraft är grunden också för ekologisk produktion av fisk, textil, hudar, läder och skinn. Genom odlingsåtgärderna strävar lantbrukaren efter att i möjligaste mån förebygga problem med skadegörare och ogräs. Konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel används inte. I den ekologiska animalieproduktionen ställs höga krav på djuretik. Utevistelsen är viktig och djuren skall få utlopp för sina naturliga behov. Fodret till djuren skall till stor del produceras på gården. Balansen mellan växtodling och djurhållning är viktig. KRAV kontroll För att konsumente ackrediterade enligt är vi godkända av J kontroll av ekologi Utländska prod KRAV strävar efter kontrollerade av an undersökning och k dock acceptera prod Ekologisk odli Begreppet ekologisk skall vara kontrolle och biodynamisk od ekologiska odlingen Kvalitet Förutom att verka för en god naturmiljö skall KRAV-märkta produkter också hålla hög kvalitet och livsmedelssäkerhet. De normala kontrollsystemen för livsmedelshygien gäller självfallet också ekologiska produkter men omfattas inte av KRAVs kontroll. 8 kravregler 2000 Regl2000.p65 8

9 KRAV kontrolleras För att konsumenten skall kunna lita på KRAV kontrolleras vi och är ackrediterade enligt IFOAM Accreditation Programme (IAP). I Sverige är vi godkända av Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Utländska produkter KRAV strävar efter att endast godkänna importerade produkter som är kontrollerade av andra IFOAM-ackrediterade organ. Efter ingående undersökning och kontroll av produktion samt företag kan KRAV dock acceptera produkter kontrollerade av icke ackrediterade organ. Ekologisk odling ett begrepp, flera namn Begreppet ekologisk odling är numera skyddat i lag och produktionen skall vara kontrollerad. Naturenlig odling, organisk-biologisk odling och biodynamisk odling är exempel på odlingsformer inom den ekologiska odlingen. kravregler Regl2000.p65 9

10 KRAV FRÅN A TILL Ö KRAV är en ekonomisk förening med 24 fullvärdiga medlemmar. De representerar lantbrukare, förädlare, distributörer, handeln samt miljö-, konsument- och djurskyddsintressen. För andra intressenter finns möjligheten att vara associerad medlem. Som associerad medlem har man samma rättigheter och skyldigheter som övriga medlemmar förutom att man saknar rösträtt på stämman. ARLA KUNG MARKATTA * BIODYNAMISKA PRODUKTER * LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND ECOTRADE MILKO MEJERIER EKOLOGISKA LANTBRUKARNA FÖRBUNDET DJURENS RÄTT EKOKÖTT SABA TRADING FÄLTBIOLOGERNA SAMODLARNA SVERIGE FÖRBUNDET NATURENLIG ODLING SWEDISH MEATS FÖRBUNDET ORGANISK SVENSK MJÖLK SHS AB BIOLOGISK ODLING SVENSKA KVARNFÖRENINGEN HEMKÖPSKEDJAN SVENSKA LANTMÄNNENS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RIKSFÖRBUND FÖRBUND SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN HÄLSOKOSTRÅDET TRÄDGÅRDSNÄRINGENS ICA HANDLARNAS AB RIKSFÖRBUND KOOPERATIVA FÖRBUNDET VATTENBRUKARNAS RIKSFÖRBUND utbildnings- och ko KRAV deltar akti och påverka EUs re KRAVs dotterbol godkänd produktio på internationella m Anslutna och a Antalet anslutna til lantbrukare 600 förädlings-, im 600 butiker 225 restauranger 17 textilproducente dotterbolag KRAV K Antalet KRAV-go 3200 st. * ASSOCIERADE MEDLEMMAR Styrelse KRAVs styrelse består av tolv ordinarie ledamöter samt KRAVs VD. Styrelsen utses av årsstämman och dess sammansättning skall spegla de olika medlemmarnas verksamhetsinriktning. Anställda KRAV hade vid årsskiftet anställda, varav 23 var regionkontrollanter. Övriga anställda arbetar på kansliet i Uppsala med bl a certifiering, information och administration. Internationellt Ekologisk produktion är en världsomspännande företeelse. KRAV är medlem i IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements som är en paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, 10 kravregler 2000 Regl2000.p65 10

11 utbildnings- och kontrollorganisationer från hela världen. KRAV deltar aktivt i att utveckla IFOAMs regler och med att bevaka och påverka EUs regelverk för ekologisk produktion. KRAVs dotterbolag KRAV Kontroll AB genomför kontroll av KRAVgodkänd produktion som sker i andra länder. KRAV medverkar också på internationella mässor för ekologisk produktion. Anslutna och antal produkter Antalet anslutna till KRAVs kontroll var under 1999 cirka: lantbrukare 600 förädlings-, import- och produktionshälpmedelsföretag 600 butiker 225 restauranger 17 textilproducenter (odlare och förädlare; kontrolleras av KRAVs dotterbolag KRAV Kontroll AB) Antalet KRAV-godkända produkter var vid årsskiftet 1999/2000 ca 3200 st. kravregler Regl2000.p65 11

12 REGLERNAS UPPBYGGNAD KRAVs regler är att betrakta som minimiregler. Det innebär att kompromisser har gjorts gentemot en tänkt idealsituation. Reglerna förändras efterhand så att de alltmer närmar sig den uppsatta målsättningen (sid 18). De förändringar som görs i reglerna kan inte verka retroaktivt. Förändringar av reglerna görs vart tredje år efter en omfattande remissomgång till olika intressenter, nästa gång inför år Reglerna för textil och fiskodling revideras inför år Innehåll och formuleringar bereds i KRAVs regelkommitté som väljs av KRAVs styrelse. KRAVs styrelse beslutar om ändringarna. Andra ändringar som påkallas av förändringar i omvärlden, till exempel nya förordningar i EU, kan göras mellan revisionerna. IFOAMs regler och kontroll IFOAM har utvecklat övergripande regler för ekologisk odling och produktion. Dessa är grundläggande för KRAVs regler. IFOAM har även ett ackrediteringsprogram (IAP) för att utvärdera och godkänna kontrollverksamhet. KRAV är ackrediterat enligt IAP och KRAVs regler måste uppfylla IFOAMs regler. KRAV uppfyller EUs regler EU har regler för ekologisk produktion i Rådets förordning (EEG) 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel som nu har kompletterats med regler för ekologisk djurhållning Rådets förordning (EG) 1804/1999. Förordningen är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningen omfattar växtodling, animalieproduktion och förädling. KRAVs regler uppfyller EG-förordningen och är i vissa fall strängare än dessa. Endast EU godkänd Reglerna i EG-förordningen skiljer sig i vissa avseenden från KRAVs regler. Förutom att kontrollera produktionen enligt KRAVs regler, har KRAV Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag att kontrollera produktion enligt EG-förordningen. Kontroll enbart enligt EG-förordningen ger ingen rätt att använda KRAVs namn eller märke, varken på produkter eller för att beskriva produktionen. Så här använd KRA Alla som vill använ vara godkända av o KRAV är ett regis missbrukas och nam Observera att KRAV accepteras inte sam frukt, KRAV-mat et Alltid med pro KRAV-märket får a följt av den godkän trovärdigheten för e Eget material Som producent har på. För att undvika ningar, etiketter, tejp ange alltid tydligt giska i innehållsdek en kopia på ditt ori Vid annonsering o förhand. Det enda d ning till den KRAVkopia på annonsen På digitalt format. Om anledning inte kan diskett från KRAVs 12 kravregler 2000 Regl2000.p65 12

13 Så här använder du KRAV-märket Alla som vill använda KRAVs namn eller märke måste vara godkända av och ha tecknat avtal med KRAV. KRAV är ett registrerat varumärke. Märket får inte missbrukas och namnet KRAV ska användas korrekt. Observera att KRAV inte är ett produktnamn. Således accepteras inte sammansättningar som KRAV-limpa, KRAVfrukt, KRAV-mat etc. Alltid med producentens namn KRAV-märket får aldrig förekomma anonymt utan skall alltid vara följt av den godkända producentens namn. Detta för att bevara trovärdigheten för ekologiskt producerade varor. Eget material skall godkännas av KRAV Som producent har du rätt att ta fram eget material med KRAVs märke på. För att undvika att märket används felaktigt måste t ex förpackningar, etiketter, tejp och fakturor först godkännas av KRAV. Kom ihåg ange alltid tydligt vilka råvaror som är KRAV-godkända och ekologiska i innehållsdeklarationen. Enklast är om du faxar eller skickar in en kopia på ditt original till KRAV. Vid annonsering och skyltning behövs det inget godkännande i förhand. Det enda du måste göra är att sätta KRAV-märket i anslutning till den KRAV-godkända varan som saluförs. Skicka gärna en kopia på annonsen eller skylten för kännedom till oss på KRAV. På kan du hämta KRAVs olika logotyper i digitalt format. Om du inte har tillgång till Internet eller av annan anledning inte kan ladda hem logotyperna går det att beställa dessa på diskett från KRAVs kansli. kravregler Regl2000.p65 13

14 De här färgern KRAV-märket tryck 342 (motsvarande E procent cyan GRUNDMÄRKE INTERNATIONELLT MÄRKE ITALIEN IMPORTMÄRKE SE ÄVEN MÄRKE FÖR VILDVÄXANDE PRODUKTION 87% ekologiska råvaror Se innehållsdeklaration B-MÄRKE SE ÄVEN MÄRKNING FÖR PRODUKTIONSHJÄLPMEDEL Här ovan kan du se olika varianter av KRAV-märket. Om du känner dig osäker på vilken märkning som passar din produkt, kontakta oss direkt. Formuleringar i anslutning til a) KRAV miljöm b) Ekologisk odlin Genom att välja till en bättre mil Djuren föds upp d) Ekologiska prod hanterade enligt blommande örte g) Livsmedel som p mångfald. c) I ekologisk djur e) KRAV är en kon f) Ditt val av livsm Så här använder du KRAV-märket på bästa sätt MOT LJUS BAKGRUND: MÄRKET SKALL TRYCKAS POSITIVT Placera KRAV-märket fram på förpackningen. När märket syns i hyllorna ökar försäljningen. KRAV-märket skall inte dominera över företagets logotyp. KRAV är inte avsändaren av er produkt. Kom ihåg! KRAV-märket KRAV-märket signa märket garanterar d producent. 14 kravregler 2000 Regl2000.p65 14

15 Formuleringar som kan användas i anslutning till KRAV-märket a) KRAV miljömärket för mat/textil (etc). b) Ekologisk odling sker utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att välja ekologiskt producerad mat/textil/läder bidrar du till en bättre miljö och till ett öppet landskap med biologisk mångfald. c) I ekologisk djurhållning stimuleras djurens naturliga beteende. Djuren föds upp med höga krav på etik och djurmiljö. d) Ekologiska produkter som är producerade, kontrollerade och hanterade enligt KRAVs regler för ekologisk produktion. e) KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. f) Ditt val av livsmedel/textil/läder/kläder påverkar miljön. Insekter, blommande örter och fåglar trivs bättre i det ekologiska lantbruket. g) Livsmedel som produceras utan genmodifierade organismer. MOT LJUS BAKGRUND: MÄRKET SKALL TRYCKAS POSITIVT MOT MÖRK BAKGRUND: MÄRKET SKALL ALLTID TRYCKAS POSITIVT MOT MÖRK BAKGRUND: MÄRKET FÅR ALDRIG TRYCKAS NEGATIVT De här färgerna ser vi helst att du använder KRAV-märket trycks alltid positivt. Välj i första hand mörkgrön pms 342 (motsvarande Europafärg: 100 procent gul + 40 procent magenta procent cyan) eller svart. Kom ihåg! KRAV-märket är ingen avsändare! KRAV-märket signalerar att varan är ekologiskt producerad. KRAVmärket garanterar däremot aldrig varans kvalitet, det gör du som producent. kravregler Regl2000.p65 15

16 KRAVS UPPGIFT KRAVs verksamhet bygger på ambitionen att uppnå ett långsiktigt hållbart produktionssystem för bl a livsmedel och textilier. För att bidra till den utvecklingen har KRAV tre konkreta uppgifter: 1. att sätta upp regler för ekologisk produktion 2. att kontrollera och certifiera produktionen enligt reglerna 3. att tillhandahålla en märkning och att informera om denna Det är avgörande att anslutna, konsumenter och myndigheter upplever KRAVs arbete som trovärdigt. Därför skall KRAVs regler vara kontrollerbara, meningsfulla och dessutom rättvisa. I vissa fall är det tämligen lätt att konstruera sådana regler och i andra fall mycket svårare, t ex vad gäller transporter och engergianvändning. Med dagens regler har vi nått en bra bit på vägen och vi är stolta över det. Samtidigt vet vi att regler och kvantifierbara metoder inte svarar på alla frågor. Genom samarbete med andra aktörer som kan komplettera med sin sakkunskap kommer KRAV att fortsätta verka för utvecklandet av produktionsmetoder som är mindre belastande för miljön. Här följer några områden som vi ofta får frågor kring. Energiförbrukning Kwh per kg tomater svenska spanska Energiförbrukning per kg tomater från odling till konsument i Sverige. Jämförelsen gäller svenska växthusodlade och spanska frilandsodlade tomater. Källa: Att äta för en bättre miljö, Naturvårdsverkets rapport 4830, 1997, ISBN: Transporter och energianvändning Många frågar hur KRAV kan tillåta att ekologiska varor transporteras långt innan de hamnar hos konsumenten. När det t ex gäller kaffe, kakao, te och bananer är frågan snarare om vi vill ha dem över huvud taget. KRAV tar inte ställning till vilka produkter som importeras. Däremot anser KRAV att det är bättre att det som importeras är ekologiskt producerat. Det vinner alla på i längden. Det är inte heller självklart att en produkt som har transporterats långt alltid har förbrukat en större mängd fossil energi än en som har transporterats kortare. Till exempel kan energianvändningen för grönsaker som odlas på friland i andra länder och transporterats till Sverige vara lägre än energianvändningen för svenska grönsaker. Det är alltså väsentligt att ta hän produkten finns hem KRAV kommer at nyckeltal för energi företagsnivå. I nulä lerbara regler inom Biologisk mån Tillämpningen av K biologiska mångfald bekämpningsmedel förstärks livet i jord fåglar och andra dj intensiva jordbruke vägen är att KRAVs ha en skötselplan p gårdens miljöpåverk Växtnäring KRAVs regler föresk förluster och hushå miljönyttan med ek i odlingen. En hjälp i detta a mängden näring som näring som köps in ger också underlag bästa sätt. Genom att utnytt och hushållningssäl lantbrukaren få ett 16 kravregler 2000 Regl2000.p65 16

17 väsentligt att ta hänsyn till hela kedjan från odlingen till det att produkten finns hemma hos konsumenten. KRAV kommer att samarbeta med andra aktörer kring att ta fram nyckeltal för energianvändning och transporter på lantbruks- och företagsnivå. I nuläget ser vi dock inga möjligheter att skapa kontrollerbara regler inom dessa områden. Biologisk mångfald Tillämpningen av KRAVs regler i lantbruket stärker och ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Genom att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används så bevaras och förstärks livet i jorden. Ekologiskt lantbruk gör att fler insekter, växter, fåglar och andra djur som blivit undanträngda av det kemikalieintensiva jordbruket får tillträde till sina marker igen. Ett steg till på vägen är att KRAVs regler numera också kräver att lantbrukaren skall ha en skötselplan på sin gård, vilken gör bonden uppmärksam på gårdens miljöpåverkan. Växtnäring KRAVs regler föreskriver att lantbrukaren skall minimera växtnäringsförluster och hushålla med tillgänglig växtnäring. Detta bidrar till miljönyttan med ekologisk odling, och ger samtidigt en bättre ekonomi i odlingen. En hjälp i detta arbete är att räkna ut en växtnäringsbalans mellan mängden näring som förs ut via produkter från gården och mängden näring som köps in via t ex foder och gödsel. Aktuell markkartering ger också underlag för hur gårdens fosfor- och kaliumgödsling görs på bästa sätt. Genom att utnyttja den ekologiska rådgivningen som länsstyrelser och hushållningssällskap står till tjänst med, kan den ekologiska lantbrukaren få ett bättre växtnäringsutnyttjande på gården. kravregler Regl2000.p65 17

18 Det ekologiska lantbrukets målsättning KR s Grunden för det ekologiska lantbruket är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och tanken om global solidaritet. Målsättningen är att i lantbruket bedriva en långsiktigt hållbar, och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan skall vara att i alla led (produktion, förädling, distribution etc) visa omsorg om naturliga processer och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga lantbruksekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks kulturlandskapets biologiska mångfald skyddas och utvecklas förbrukningen av fossila bränslen och andra icke-förnyelsebara naturresurser, liksom utsläppen av föroreningar, minimeras användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende och en värdig tillvaro lantbrukaren ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter till ett rimligt pris KRAV är en ko ingens syfte är effektiv kontro som används t fastställa reg fortlöpande medel, föräd för godkänn genom regelv tionsmetoder sprida inform och om ekol på andra sät produktione KRAVs regler lantbrukets må utsträckning re utveckling blir att konflikter m teringar mellan Det ekologiska lantbruket strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort, samt mellan producent och konsument, dels genom maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara, dels genom öppenhet kring verksamheten. Målsättningen o 18 kravregler 2000 Regl2000.p65 18

19 KRAVs syfte KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. Föreningens syfte är att tillhandahålla en trovärdig märkning och en effektiv kontroll av ekologisk produktion och de insatsmedel som används till denna. Föreningen skall nå sitt syfte genom att: fastställa regler för ekologisk produktion fortlöpande kontrollera produktion och produktionshjälpmedel, förädling, lagring och distribution samt utfärda bevis för godkännande genom regelverket påverka utvecklingen av ekologiska produktionsmetoder sprida information och upplysning om den egna verksamheten och om ekologisk produktion på andra sätt medverka till att främja den ekologiska produktionen KRAVs regler skall bland annat utgå från Det ekologiska lantbrukets målsättning. Reglerna skall utformas, och i lämplig utsträckning revideras, så att deras påverkan på lantbrukets utveckling blir så stor som möjligt. Man måste därvid acceptera att konflikter mellan olika delmål uppträder och att prioriteringar mellan olika mål måste göras. Målsättningen och KRAVs syfte antogs av KRAVs styrelse kravregler Regl2000.p65 19

20 Läsanvisning Tabellen ger dig en översiktlig bild över vilka kapitel som du behöver läsa ingående beroende på din verksamhet. Kapitel: Kontrollgren: Inl Bilagor Växtodling x x x x x x Djurhållning x x x x x x x Biodling x x x x x x Vildväxande produktion x x x x x Hantering och förädling x x x x x Slakt x x x x x Butik x x x x x Restaurang och storhushåll x x x x x x Produktionshjälpmedel x x x x (x) (x) x x Textil x x x x x Läder och hudar x x x x x Svampodling x x x x x Import x x x x x Fiskodling x x x x x Foder till sällskapsdjur x x x x x x 20 kravregler 2000 Regl2000.p65 20

21 KRAV 2000 regler KRAVs regler antagna av KRAVs styrelse den 27 oktober Ikraftträdande Reglerna gäller från och med 1 januari Råvaror producerade före 1 januari 2000 i enlighet med tidigare regler får marknadsföras som KRAV-godkända längst till och med 1 januari Produkter som är förpackade mellan 1 januari 1998 och 1 januari 1999 i enlighet med de vid förpackningstillfället gällande regler får marknadsföras som KRAV-godkända till och med 1 juli 2000 även om förpackningen inte uppfyller nu gällande regler för förpackning och märkning. Produkter som är förpackade mellan 1 januari 1999 och 1 januari 2000 i enlighet med de vid förpackningstillfället gällande regler får marknadsföras som KRAV-godkända längst till och med 1 januari Förädlade produkter och produktionshjälpmedel som 31 december 1999 var godkända är fortsatt godkända, dock längst t o m 31 december För vissa regler finns tidpunkt för ikraftträdande angiven i den enskilda regeln. kravregler Regl2000.p65 21

22 DEFINITIONER I KRAVs regler används följande begrepp: Ansluten till kontrollen För att vara ansluten till kontrollen krävs ett skriftligt avtal där producenten bl a förbinder sig att uppfylla KRAVs regler och att producenten erlägger fastställda avgifter. Basbelopp Basbelopp för 2000 är kronor. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, utan att vara KRAV-godkänd. Fullständigt nedbrytbar Enligt OECD Guidelines 302 A-C. Mer än 70 procent nedbrytning mätt som DOC eller COD innebär att ämnet klassas som fullständigt nedbrytbart. Förädling Som förädling räknas t ex: malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri- och slakteriverksamhet, konservering, djupfrysning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad / genetiskt modifierade organismer En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Till exempel räknas F1-hybrider inte generellt dit, då de framställs genom sexuell förökning. Däremot är en potatis med gener för frosttolerans från ishavsflundra ett exempel på en genetiskt modifierad organism. Grovfoder Med grovfoder avses hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark och betmassa. Hantering Som hantering räk sortering av spann Vidareförsäljning obruten förpackni Hygieniserade sla Produkter från sla hovmjöl, hornmjö ull, päls och hår. IFOAM International Fede omspännande sam Utarbetar internat kriterier för ackre Ingredienser Varje ämne som an Kemiska bekämp Kemiska produkte sanitär olägenhet växter, djur eller m Karenstid Fastställd tid från KRAV-godkänd. P hela karenstiden. V behandling till att underkännande av annat anges i besl Klimatmässigt ut När luftkvalitet oc och temperatur ut Konserveringsme Tillsatser enligt Li konserveringsmed Konstgödsel Ett gödselmedel so en process som ke sådan förändring eller fysiologiska p handelsgödselmed 22 definitioner Regl2000.p65 22

23 Hantering Som hantering räknas t ex: mottagning, lagring, torkning, packning, sortering av spannmål, fröer, grönsaker, potatis och frukt. Vidareförsäljning och handhavande av KRAV-märkt produkt i obruten förpackning räknas ej som hantering (se även 2.5.2). Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bl a blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan. Ingredienser Varje ämne som används vid tillverkningen av en produkt. Kemiska bekämpningsmedel Kemiska produkter som är avsedda att skydda mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan liknande olägenhet som förorsakas av växter, djur eller mikroorganismer. Karenstid Fastställd tid från vilken KRAVs regler följs fram till att produkten är KRAV-godkänd. Produktionen måste vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från behandling till att produkten får säljas som KRAV-godkänd. Vid underkännande av produktion inträder en ny karenstid, om inte annat anges i beslutet om underkännande. Klimatmässigt uteliknande förhållanden När luftkvalitet och temperatur inne i en byggnad följer luftkvalitet och temperatur utomhus. Konserveringsmedel Tillsatser enligt Livsmedelsverkets tillsatslista. Salt räknas inte som konserveringsmedel. Konstgödsel Ett gödselmedel som tillverkats genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrat en naturlig råvara utom i de fall en sådan förändring sker genom naturligt förekommande biologiska eller fysiologiska processer. Konstgödsel kallas även syntetiska handelsgödselmedel. definitioner 23 Regl2000.p65 23

24 Kontrollkommitté Av KRAVs styrelse tillsatt kommitté som skall behandla komplicerade och prejudicerande ärenden rörande överträdelser av reglerna, tolkningar av reglerna samt beslut om tillsatser och processhjälpmedel. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder, mineralfoder, rotfrukter och potatis. Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel för behandling av djur Läkemedel innefattar bl a antibiotika, kemoterapeutika, bedövningsmedel, parasitmedel, hormonpreparat (t ex cortison) och vaccin. Till läkemedel räknas även naturläkemedel med påvisbar effekt. Kemiska bekämpningsmedel är bland annat medel mot ohyra som t ex öronbrickor och pour-on-preparat. Lättnedbrytbar Enligt OECD Guidelines 301 A-F. Gränsen för lättnedbrytbart sätts antingen vid att mer än 60 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som koldioxidproduktion/syrekonsumtion (CO2/BOD) eller vid att mer än 70 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som reduktion av löst organiskt kol (DOC). Marknadsförare Den som är ansluten till KRAVs kontroll och är ansvarig för användande av KRAVs namn och/eller märke i marknadsföringen av en KRAV-godkänd vara. Miljöanpassade produkter Produkter som, med nuvarande kunskap, anses göra minsta möjliga skada på miljön. Som sådana räknas produkter godkända av Svanen, Bra Miljöval eller EU-blomman, eller där kriterier för dessa saknas, Bra Kemval eller liknande. Naturligt ämne Ett ämne som är framställt av växter, djur eller mineraler och som inte genomgått kemiska förändringar annat än om sådana kemiska förändringar skett genom biologiska eller fysikaliska processer (t ex fermentering osv). Så kallade naturidentiska ämnen inkluderas ej. Omläggning Övergång från konventionell till ekologisk produktion. Omläggningstid Den tid under vilken marken eller djuren på en gård läggs om från konventionell till ekologisk produktion. Omläggningsplan En plan över hur m om från konventio Processhjälpmede Ämne som inte ko livsmedelsförädlin ningen kan resulte produkter i den fä Producent Den som är anslut hanterar, förädlar, Produktion Vara, förpackning som har samband Produktionshjälp Insatsmedel i jord skyddsmedel), dju definitionen ingår lokaler och utrust till djur, eller veter Produktionsplats Fysiskt avgränsad Prövning När prövning näm ärendet. Råvaror Andra ingrediense Ströbädd En ströbädd gödsl upp till ett år. Den det gamla. Tillsatser Berikningsmedel e påverka hållbarhe egenskaper. 24 definitioner Regl2000.p65 24

25 Omläggningsplan En plan över hur marken på en brukningsenhet successivt skall läggas om från konventionell till ekologisk odling. Processhjälpmedel Ämne som inte konsumeras som en ingrediens i sig och som används i livsmedelsförädling för ett bestämt teknologiskt ändamål. Användningen kan resultera i en förekomst av ämnet eller dess omvandlingsprodukter i den färdiga produkten. Producent Den som är ansluten till KRAVs kontroll och odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Produktion Vara, förpackning, process, hantering, produktionsplats eller annat som har samband med framställande av varor. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket (t ex gödsel, jordförbättrings- och växtskyddsmedel), djurvårdsmedel och bekämpningsmedel i lagerlokaler. I definitionen ingår ej medel avsedda för rengöring eller desinfektion av lokaler och utrustning, processhjälpmedel i förädlingsindustrin, foder till djur, eller veterinärmedicinska preparat. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är ansluten till kontrollen. Prövning När prövning nämns i reglerna krävs skriftlig ansökan i det enskilda ärendet. Råvaror Andra ingredienser än tillsatser. Ströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel tillförs ovanpå det gamla. Tillsatser Berikningsmedel eller annan vara som tillförs ett livsmedel för att påverka hållbarhet, konsistens, färg, smak, lukt eller andra tekniska egenskaper. definitioner 25 Regl2000.p65 25

26 Tungmetall Metall med densitet större än 5g/cm 3. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden. Djur skall ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Vattendrag Som vattendrag och sjöar räknas sådana som finns utsatta på den topografiska kartan. VD Den ansvarige för KRAVs hela verksamhet. Tillsätts av KRAVs styrelse. 1 SYFTE KRAVs regler utform med hänsyn till vad KRAVs regler fastst produkter skall få m sätt med angivande ekologisk produktio Genom KRAVs re en plattform som un Reglerna är i första vidareförädling av p I förekommande även omfatta annan också vilka krav so Reglerna omfattar f kontroll och dokum Att följa KRAVs reg frivilligt åtagande s Gällande lagar och djurskydd, livsmede Marknadsföring av Rådets förordning jordbruksprodukter livsmedel och därt regler är skrivna så skall uppfylla lagen I de fall uppfyllan eller myndighets tol skall producenten f I syfte att bevara vä producenter har KR 26 definitioner Regl2000.p65 26

27 1 SYFTE OCH OMFATTNING KRAVs regler utformas utifrån målsättningen för ekologiskt lantbruk med hänsyn till vad som är möjligt att uppnå för närvarande KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter skall få marknadsföras med KRAVs märke eller på annat sätt med angivande att de producerats i enlighet med KRAVs regler för ekologisk produktion. Genom KRAVs regler och kontroll för ekologisk produktion skapas en plattform som underlättar marknadsföring och förtroende i alla led. Reglerna är i första hand avsedda för lantbruksproduktion samt vidareförädling av produkter från lantbruket. I förekommande fall, efter beslut av KRAVs styrelse, kan reglerna även omfatta annan typ av naturbruksproduktion. Reglerna fastställer också vilka krav som skall ställas på produktionshjälpmedel Reglerna omfattar förutom produktionsförhållanden också märkning, kontroll och dokumentation Att följa KRAVs regler och vara ansluten till KRAVs kontroll är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla Gällande lagar och förordningar för miljöskydd, växtodling, djurskydd, livsmedelsproduktion, marknadsföring osv skall följas Marknadsföring av vissa KRAV-godkända produkter omfattas av Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel och därtill hörande förordningar och föreskrifter. KRAVs regler är skrivna så att marknadsföring av KRAV-godkända produkter skall uppfylla lagens krav. I de fall uppfyllande av KRAVs regler, pga tillkommande föreskrifter eller myndighets tolkning skulle stå i strid med gällande föreskrifter, skall producenten följa gällande föreskrift I syfte att bevara värdet av KRAV-märkningen för alla anslutna producenter har KRAV rätt att ensidigt ändra dessa regler. 1 syfte och omfattning 27 Regl2000.p65 27

28 2 ALLMÄNNA REGLER 2.1 ANSLUTNING KRAV meddelar årligen de tider för nyanmälan och återanmälan till kontrollen som skall gälla under det kommande året. Nyanmälan görs till KRAV, producenten anses formellt anmäld när fastställd anmälningsavgift är betald till KRAV. Information om anmälan, anslutningsformer och avgifter kan fås från KRAVs kansli KRAV meddelar årligen vilka anslutningsformer som gäller för olika produktionsgrenar. Skyldighet att följa KRAVs regler omfattar den produktion som anslutits till KRAV. Ett godkännande för en viss produktionsgren ger inget automatiskt godkännande för andra produktionsgrenar. För att få producera och/eller marknadsföra en vara som KRAVgodkänd krävs anslutning till KRAVs kontroll för respektive produktionsgren. För att vara ansluten till kontrollen skall avtal om att följa KRAVs regler för aktuell produktion vara undertecknat KRAV fastställer årligen de avgifter som skall gälla under det kommande året KRAVs regler sänds ut under december månad året innan de träder i kraft. Producent som inte fått nya regler vid december månads utgång skall begära att KRAV ånyo sänder ett exemplar. Producenten kan aldrig åberopa att företaget inte erhållit KRAVreglerna som grund för att företaget skulle vara obundet av ändringarna. KRAVs regler kan även ändras vid andra tidpunkter under året om starka skäl finns. I dessa fall sänds reglerna ut till anslutna producenter minst en månad innan de träder i kraft Alla produktionsplatser skall ha en kontaktperson för KRAV. Denne skall vara helt insatt i KRAVs regler och på alla sätt se till att dessa följs. 2.2 KONTROLL KRAV äger rätt att få den information om produktionen som KRAV anser sig behöva. KRAV kan när som helst besiktiga produktionen. Marker, växthus, stallar, lager och andra tillverknings- och produktionslokaler produktionen skall KRAV äger rätt att KRAV anser sig beh noteringar (journal, ursprung mm för rå produktionen. Skrif godkända varor ska Produkter skall vara vid vilken tidpunkt osv) har skett. Prod redovisa vilka råvar Märkningen får utf Principerna för mär Undantaget är mä produktionsplats sk leveranser av grönsa undantag för annan stora kostnader i fö Inköpta råvaror som skall uttryckligen an eventuellt emballag Om så inte är fall Ytterligare instrukt Producenten har rät KRAV utsedda kont byta kontrollant om Anmälningsplikt Överträdelse av KR åtgärd eller liknand För produktion som ökning av produkti förändringar rörand liknande skall också Information om a KRAV offentliggör 28 2 allmänna regler Regl2000.p65 28

29 produktionslokaler samt handlingar, inklusive bokföring, rörande produktionen skall vara tillgängliga för KRAV KRAV äger rätt att av producenten kräva den dokumentation som KRAV anser sig behöva. Producenten skall föra löpande skriftliga noteringar (journal, bokföring eller dylikt) avseende kvantitet, ursprung mm för råvaror och insatsmedel som köpts in till produktionen. Skriftlig dokumentation av sålda kvantiteter KRAVgodkända varor skall också finnas Produkter skall vara märkta på ett sådant sätt att det går att fastställa vid vilken tidpunkt och var produktionen (förädlingen, förpackningen osv) har skett. Producenten skall utifrån denna märkning kunna redovisa vilka råvaror som använts till den aktuella produkten. Märkningen får utformas av det anslutna företaget på lämpligt sätt. Principerna för märkningen skall redovisas till KRAV. Undantaget är märkning av grönsaker och frukt. Datum och produktionsplats skall dock finnas på följesedel och medfölja leveranser av grönsaker och frukt. KRAV kan efter prövning ge undantag för annan produktion om sådan märkning skulle innebära stora kostnader i förhållande till produktionens omfattning Inköpta råvaror som uppges komma från KRAV-godkänd produktion skall uttryckligen anges som KRAV-godkända av leverantören, såväl på eventuellt emballage som på följesedel och faktura. Om så inte är fallet skall råvaran inte räknas som KRAV-godkänd. Ytterligare instruktioner meddelade av KRAV skall följas Producenten har rätt att skriftligen till KRAV anföra besvär mot den av KRAV utsedda kontrollanten. KRAV skall behandla sådant besvär och byta kontrollant om relevanta skäl ges. Anmälningsplikt Överträdelse av KRAVs regler på grund av misstag, egen eller annans åtgärd eller liknande skall omedelbart anmälas till KRAV För produktion som har mycket ringa omfattning skall betydande ökning av produktionen anmälas utan dröjsmål. Omfattande förändringar rörande företaget som namnbyte, försäljning, fusion eller liknande skall också anmälas till KRAV utan dröjsmål. Information om anslutna producenter KRAV offentliggör namn och adress på anslutna producenter och 2 allmänna regler 29 Regl2000.p65 29

30 produktionsplatser. Produkter som är godkända av KRAV offentliggörs. Om så avtalats med producenten kan offentliggörande dröja till lanseringsdatum. Utöver detta har KRAV rätt att informera om vad som produceras på respektive produktionsplats KRAV har rätt att lämna ut uppgifter om att produktion har underkänts och orsaken till detta. KRAV har också rätt att offentliggöra grövre avvikelser För att i största möjliga utsträckning ta hänsyn till producentens intresse att inte avslöja produktionsmetoder och annan yrkeshemlighet är övriga uppgifter lämnade till KRAV från anslutna producenter eller uppgifter som framkommer vid kontroll inte offentliga. KRAV har rätt att delge erhållen information om ett företags verksamhet och produktionsmetoder om detta krävs enligt lag, t ex information till domstol eller myndighet. KRAV kan i särskilda fall delge annan sådan information om det är nödvändigt för att visa att producenten uppfyller villkor för att använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av produkter. 2.3 GODKÄNNANDE, UNDERKÄNNANDE SAMT UTTRÄDE Godkännande Rätten att använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av en vara förutsätter att produktionen godkänts av KRAV och att producenten slutit avtal med KRAV och / eller erhållit registreringsbevis eller certifikat för godkänd produktion. Godkännande krävs vidare för: Ny produkt Förändring av tidigare godkänd produkt eller recept Vid hantering som endast omfattar paketering krävs godkännande för nya produktgrupper, däremot inte för en enskild produkt Ny produktionsplats Förändring av tidigare godkänd förädlingsprocess eller insatsmedel Ny förpackning eller omfattande förändring av tidigare godkänd förpackning När godkännandet för en produkt skall förnyas Beslut om godkännande av vara och produktion fattas av KRAV, i enlighet med de rutiner som fastställts av KRAVs styrelse. Beslut kan överklagas till KRAVs styrelse inom tre veckor från beslutets meddelande. Under tiden gäller det meddelade beslutet. Underkännande Om KRAVs regler ö eller producent. Bes som för beslut om g Vid uppenbara över för att ej godkänd v kontrollanter rätt a underkännande gäll enligt den ordinarie KRAV har rätt att u målsättningen för e KRAV har också rä producenten samtid strider mot samhäll hälsoskydd eller mi förtalar eller sprider skadar KRAV som o ORSAKEN TILL ATT KRAV HAR RÄ GODKÄNDA PRODUKTIONEN UPP PRODUCENTEN HAR VERKSAMHE BESTÄMMELSER KRAV har rätt att u förhållanden är und konventioner som t KRAV kan underkä ämnen, t ex rester a tungmetaller. Gräns humankonsumtion) Producenter som un från KRAVs kontro och märke i upp till Producent som inte eller inte fullgör and avstängas från KRA använda KRAVs na 30 2 allmänna regler Regl2000.p65 30

31 Underkännande Om KRAVs regler överträds kan KRAV underkänna vara, produktion eller producent. Beslut om underkännande följer samma beslutsordning som för beslut om godkännande Vid uppenbara överträdelser av KRAVs regler som kan medföra risk för att ej godkänd vara säljs som KRAV-godkänd, har KRAVs kontrollanter rätt att meddela ett provisoriskt underkännande. Sådant underkännande gäller i högst tre veckor och skall sedan fastställas enligt den ordinarie beslutsordningen KRAV har rätt att underkänna produktion som uppenbart strider mot målsättningen för ekologiskt lantbruk KRAV har också rätt att underkänna produktion om den ansvarige producenten samtidigt bedriver annan produktion som uppenbart strider mot samhällets bestämmelser för djurskydd, naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. KRAV kan också avstänga producent som förtalar eller sprider felaktig information om KRAV, samt på annat sätt skadar KRAV som organisation eller dess värde. ORSAKEN TILL ATT KRAV HAR RÄTT ATT UNDERKÄNNA PRODUKTIONEN ENLIGT DENNA PUNKT ÄVEN OM DEN GODKÄNDA PRODUKTIONEN UPPFYLLER KRAV-REGLERNA ÄR ATT DET SKADAR KRAV-MÄRKETS MARKNADSVÄRDE OM PRODUCENTEN HAR VERKSAMHET SOM UPPENBART STRIDER MOT KRAVS MÅLSÄTTNING ELLER SAMHÄLLETS BESTÄMMELSER KRAV har rätt att underkänna produktion om arbetsvillkor och sociala förhållanden är undermåliga och uppenbart strider mot internationella konventioner som t ex FNs konvention om mänskliga rättigheter KRAV kan underkänna produkter på grund av resthalter av oönskade ämnen, t ex rester av bekämpningsmedel eller höga halter av tungmetaller. Gränsvärde för kadmium i spannmål (för humankonsumtion) är 100 µg/kg torrsubstans (ppb) Producenter som underkänts av KRAV kan i allvarliga fall avstängas från KRAVs kontroll och därmed från rätten att använda KRAVs namn och märke i upp till fem år Producent som inte erlägger de av KRAV fastställda kontrollavgifterna, eller inte fullgör andra ekonomiska åtaganden gentemot KRAV, kan avstängas från KRAV-kontrollen vilket medför att producenten inte får använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av produkter. 2 allmänna regler 31 Regl2000.p65 31

32 Påföljder KRAV kan vid ringa avvikelser ge muntliga påpekanden och skriftliga tillrättavisningar KRAV kan vid grövre avvikelser utfärda varningar. Sådana varningar kan också innebära extra avgifter, som fastställs av KRAVs styrelse. Grövre avvikelser kan också leda till skadestånd för den ansvarige producenten KRAV kan utfärda särskilda villkor för godkännande. Extra kontroll kan göras på producentens bekostnad för att kontrollera att dessa villkor uppfylls När särskilda villkor utfärdas kan viten kopplas till dessa. Vitets storlek fastställs i relation till verksamhetens omfattning. Dispenser Individuella, tidsbegränsade dispenser kan lämnas av VD eller av kontrollkommittén efter skriftlig ansökan från producenten. Generella dispenser för en grupp producenter kan ges av KRAVs styrelse. Utträde Producenten har rätt att när den så önskar utträda ur kontrollen Rätten att använda KRAVs namn eller märke på produkter upphör vid utträde eller underkännande. Befintligt märkmaterial skall förstöras eller inlämnas till KRAV. Om det vid tidpunkten för utträde finns KRAV-godkända produkter i lager så kan dessa fortsätta att säljas som KRAV-godkända om särskilt utträdesavtal upprättas. Konkurs Om producenten går i konkurs, inställer betalningarna eller blir föremål för ansökan om företagsrekonstruktion, upphör avtalet med KRAV med omedelbar verkan. Om konkursförvaltare eller företaget med godkännande av företagsrekonstruktören betalar förfallen avgift och ställer säkerhet för producentens betalningsskyldighet för hela avtalsperioden, samt skriftligen bekräftar att produktionen skall följa KRAVs regler, accepterar KRAV att avtalet fortsätter att gälla. 2.4 MILJÖ-, NA Producenter som är kulturmiljöer, specie långt det är möjligt produktionsenheten återfinns i bilaga Miljöfarligt avfall s transportera sådant 2.5 HANTERIN Alla led skall vara k Förädlingsavtal som Undantagna från kr Företag som enba godkända produk Lantbrukare som Lantbrukare som råvaror i de fall d produkt. Med beg de förädlade prod förädling skall do Lantbrukare och Åtskillnad All hantering av KR att det inte föreligge KRAV-godkända pr När lokaler, maskin produktion skall tid för sammanblandni ningar och maskine produktion påbörja Transport Transporter mellan utföras av åkerier s 32 2 allmänna regler Regl2000.p65 32

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

JORDEN RUNT. Det finns nära 200 ifoamanslutna

JORDEN RUNT. Det finns nära 200 ifoamanslutna JORDEN RUNT krav är ett av världens största enskilda kontrollorgan för ekologisk produktion. krav är aktiv i det internationella samarbetet för ekologisk produktion, vilket bland annat omfattar utveckling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Etiska och sociala krav vid Upphandling Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunchrestaurang

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunchrestaurang Höstmatsedel Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden restaurang V 34 49, 2015 Lite information Höstmatsedel vecka 34-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel är beräknat

Läs mer

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE

STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE Sida 1 av 6 STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE 1. Föreningens firma Den ideella föreningens firma är Energiföretagen Sverige. 2. Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning av företag inom den

Läs mer

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun 1. Kedja översikt Kedjans namn: Skolrestauranger Ansvarig och kontaktperson för KRAV-certifiering: Madelene Lagerlöf Internrevisorer:

Läs mer

MÄRKNING OCH HANTERING

MÄRKNING OCH HANTERING Gäller från 2009-11-01 MÄRKNING OCH HANTERING REGLER FÖR HANTERING AV IP SIGILL-RÅVAROR OCH MÄRKNING MED SVENSKT SIGILL Grafisk form och produktion Condesign Communications AB 2009-10 foto Frans Hällqvist,

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

AVTAL. Avtalsinnehåll. Avtalstid. Uppdraget. Kostens kvalitet och näringsvärde, matvolymer m.m. 1 ( 9 )

AVTAL. Avtalsinnehåll. Avtalstid. Uppdraget. Kostens kvalitet och näringsvärde, matvolymer m.m. 1 ( 9 ) 1 ( 9 ) Mellan Stockholms Stad genom Östermalms stadsdelsnämnd, nedan kallad Beställaren och XXXXXXXXXXXXXXXX, nedan kallad Leverantören har följande avtal träffats AVTAL Avtalsinnehåll Parternas åtaganden

Läs mer

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Överenskommelse om förmedling av lägenheter

Överenskommelse om förmedling av lägenheter Bilaga 1 Överenskommelse om förmedling av lägenheter Mellan Stockholms Stads Bostadsförmedling AB ("Bostadsförmedlingen") och AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder samt AB Stockholmshem ( Bostadsbolagen

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL FRUKT & GRÖNT Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker med tillval för klimatcertifiering

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder Fodertillverkning Du som är certifierad för fodertillverkning ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Även du som endast hanterar eller lagrar KRAV-certifierade

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

BESLUT 1 (6) 4. Ni ska ha tillräcklig kunskap om avfallets innehåll för att kunna välja en lämplig avfallsmottagare i varje enskilt fall.

BESLUT 1 (6) 4. Ni ska ha tillräcklig kunskap om avfallets innehåll för att kunna välja en lämplig avfallsmottagare i varje enskilt fall. BESLUT 1 (6) Datum 2016-01-22 Beteckning 5622-1101-2016 Enheten för miljöskydd Linn Knutmejer 010-223 14 12 Securitas Sverige AB Lindhagensplan 70 10229 Stockholm Tillstånd till transport av farligt avfall

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä 1 (6) Inspektionsdatum: Inspektionsbesökets dnr: UPPGIFTER OM DJURHÅLLNINGSPLATSEN Ansvarig aktör för djurhållningsplatsen Telefon E-post Adress Kommun Djurhållningsplatsens adress (om annan än ovan) Lägenhetssignum

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Rönnens restaurang. Lunch Välj mellan två maträtter

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Rönnens restaurang. Lunch Välj mellan två maträtter Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Lunch Välj mellan två maträtter V 34 49, 2015 Lite information Höstmatsedel vecka 34-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

3. Kravspecifikation, frukt och grönsaker

3. Kravspecifikation, frukt och grönsaker Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2014-06-27 Upphandlande organisation Upphandling Telge Inköp AB Livsmedel, för Södertälje, Nykvarns, Salems och Flens kommun. TI 2014-1075 Kristina Rosen 14/21

Läs mer

Stadgar för riksorganisationen Sveriges MotorCyklister

Stadgar för riksorganisationen Sveriges MotorCyklister Stadgar för riksorganisationen Sveriges MotorCyklister Antagna vid årsmöte 2 september 2006 och ändrade vid årsmöte 8 november 2008 efter att ändringarna först ha godkänts vid årsmöte 10 november 2007,

Läs mer

Kemiska produkter 2006

Kemiska produkter 2006 Naturskyddsföreningen Ansökan licens Bra Miljöval Kemiska produkter 2006 A1 UPPGIFTER OM FÖRETAGET Ansökande företag Företagsnamn Organisationsnr Adress Postnr Ort Land Telefon växel Telefon kundtjänst

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning 1

Fiskbranschens Vägledning 1 Fiskbranschens Vägledning 1 TILLVERKNING AV FRYSTA PANERADE/INBAKADE FISKPRODUKTER INLEDNING I arbetet med att fastställa kontrollpunkter vid enskilda produktionssteg kommer detta kapitel att ge exempel

Läs mer

Handledning för kontrollanter

Handledning för kontrollanter Handledning för kontrollanter Handledning för kontrollanter 1 Välkommen till Operation Dagsverke! Det är dags att arrangera Operation Dagsverke på din skola. Att du fått det här häftet innebär att du eller

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer