Bildens betydelse i matematikboken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildens betydelse i matematikboken"

Transkript

1 Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Bildens betydelse i matematikboken The meaning of the picture in the textbook in mathematics Emil Carlsson Filip Svensson Lärarexamen 270hp Matematik och lärande Examinator: Handledare: Tine Wedege Ange handledare Handledare: Annica Andersson

2 2

3 Sammanfattning Under vår verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte användes i särskilt stor utsträckning i undervisningen. Därför valde vi att göra en läromedelsgranskning i tre matematikböcker för årskurs åtta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var på ämnet eller på mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som är möjliga att använda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas läsbarhet genom att använda en metod som heter BLIX. Denna metod var lämplig eftersom den gav ett värde som kan ses som en kvalitetsbedömning på bilden. Resultaten visade att många bilder främst har en dekorativ funktion och att de främst spelar på mottagarens konnotativa funktioner. Nyckelord Bilder, Bildläsbarhetsindex, Läroboken, Matematik, Semiotik 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 LITTERATURGENOMGÅNG... 7 BILDENS SYFTE... 7 ETT HISTORISKT PERSPEKTIV... 8 MATEMATIK I SKOLAN... 9 LÄROBOKEN BILDER I LÄROBOKEN LÄRANDE METOD METODVAL FÖRHÅLLANDEN MELLAN TEXT OCH BILD BILDLÄSBARHET, BLIX URVAL RESULTAT MATTE DIREKT FORMULA KLARA MATTEN! SAMMANFATTNING DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Matte Direkt Formula Klara matten Allmän diskussion SLUTSATS VIDARE FORSKNING REFERENSER BILAGA 4

5 Inledning Bakgrund Under vår verksamhetsförlagda tid har vi sett att elever har svårt att arbeta utan matematikboken och att kunna acceptera alternativa metoder i undervisningen. För eleverna är läroboken den enda matematik de behöver. De är vana vid att sitta och räkna själva i matematikboken. När elever kommunicerar med andra elever utvecklas deras tänkande och kan få andra infallsvinklar i matematiken vilket är ett moment som eleverna riskerar att förlora vid en läroboksstyrd undervisning (Runesson, 1999). Problemet är att läroboken styr matematikundervisningen i dagens skolor och läroplanen och kursplanen följs inte om man bara använder sig av läroboken i undervisningen. Eleverna får även svårare att knyta matematiken till verkligheten om endast boken används i undervisningen (Johansson, 2006). Innan vi började med detta arbete funderade och diskuterade vi hur vi skulle lägga upp arbetet och vad vi egentligen ville undersöka. Vi kom fram till att om nu läroboken är ett dominant hjälpmedel, framförallt i matematik, ville vi undersöka och granska den. Vi valde att fokusera oss på bilderna i boken. En bild är ett redskap som öppnar ännu ett av våra sinnen för vårt lärande. Bilder kan underlätta vår inlärning och stärka vår kunskap. Det vi lär oss från bilder stannar längre kvar i minnet än information som vi tar emot verbalt (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Det har konstaterats att lärande optimeras då text kompletteras med relevanta bilder, men hjälper bilderna i matematikboken eleverna? Vi diskuterade hur bilderna framställs, vad är deras syfte? Vilken nytta gör de? Är uppgifterna beroende av bilderna eller finns de bara där för dekoration och utfyllnad av sidorna? Frågorna var många och intressanta. Vi valde att koncentrera oss på bildernas anknytning och samspel med uppgifterna. Den slutgiltiga frågan vi ställde oss och som har varit vår inspiration till detta arbete blev, är bilderna ett hjälpmedel för eleverna och i så fall hur användbara är dem? 5

6 Syfte Med vår studie ville vi undersöka bildernas betydelse i matematikboken och om uppgifterna är beroende av bilderna. För att undersöka betydelsen av bilderna studerade vi på vilket sätt som de används, om bilderna är där för att hjälpa eleven att lösa uppgifter eller för att stimulera elevens intresse för matematik. Vi ville även ta reda på om det finns delar i bilderna som gör det svårt för lärare och elever att använda dem, därför ville vi undersöka hur tydliga bilderna är i matematikboken. Frågeställningar - Ligger bildens tyngdpunkt på ämnet eller mottagaren i matematikboken? - Hur stor del av bilderna i matematikboken är nödvändiga för att lösa uppgifterna? - Hur tydliga är de bilder som är nödvändiga för att lösa uppgifter i matematikboken? Benämningen matematikboken som vi använder i frågeställningarna motsvarar de tre matematikböckerna för årskurs åtta vi valt att undersöka i vår studie. För att förtydliga fråga ett innebär tyngdpunkt på ämnet att en bild har som främsta funktion att hjälpa eleven att lösa en uppgift. En bild med tyngdpunkten på mottagaren är mer av psykologisk karaktär där känslornas roll är betydelsefulla. 6

7 Litteraturgenomgång Vi valde vår litteratur till denna rapport utifrån vissa kriterier som vi ansåg vara relevanta för arbetet. Eftersom fokus i studien ligger på bildernas betydelse i skolmatematiken har vi dels litteratur om bildens syfte och dels om undervisning i matematik. Den del som handlar om undervisning handlar främst om hur bundna man är till läroboken i matematikundervisningen vilket för vår del är väldigt intressant med tanke på att det ligger som grund för arbetet. Denna del visar även att bundenheten till läroboken är en internationell företeelse. Vår litteraturstudie vill visa på både fördelar och på nackdelar i användningen av bilder i matematikboken eftersom vi försökt att vara relativt neutrala i vårt arbete. Vi presenterar också en historisk återblick för att öka intresset för ämnet och för att belysa den förändring som matematikböckerna genomgått de senaste åren. Den litteratur vi använde hittade vi genom att titta på tidigare forskning inom vårt valda område och dels genom sökningar på Malmö Högskolas bibliotek. Bildens syfte I en forskningsrapport av Pettersson (2001) angående bilders tänkbara syften visade det sig att de tolv vanligaste syftena var att skapa och upprätthålla uppmärksamhet, underlätta inlärning, visa, förklara, åskådliggöra, illustrera, informera, sammanfatta, förtydliga, förmedla, belysa och presentera. Förutom dessa syften kan även bilder ha omedvetna budskap, värderingar och ställningstaganden. Pettersson hänvisar till en undersökning i Kanada där en grupp lärare ansåg att bildernas viktigaste funktioner i läroböcker är att öka elevers uppmärksamhet och att skapa ett intresse för lärobokens aktuella avsnitt. Undersökningen visade även att lärarna inte använde bilder för de pedagogiska funktioner de var avsedda för. Läromedelsproducenterna borde ha ett tydligt syfte med bilderna i läroböckerna. För att inte missförstå bildernas syften borde därför författarna beskriva dessa på ett tydligt sätt i lärarhandledningen till böckerna. Detta ger lärarna en bra hjälp för att använda sig av bilder i undervisningen vilket ger ett välkommet inslag av variation. Bilder i läroböckerna är inte alltid till någon fördel för eleverna, utan en del bilder har bara en dekorativ funktion i läroboken (Pettersson, 2001). 7

8 Bilder är mer än bara estetiska och expressiva, de bär även på sociala, politiska och kulturella värden, vilket innebär att de har kommunikativa dimensioner (Eriksson & Göthlund, 2004). En förutsättning för denna kommunikation är att man har en gemensam kod och ett gemensamt teckensystem. Av tradition har det skrivna teckensystemet fått större betydelse inom de ämnen som ansetts viktiga, till exempel information, teknik och vetenskap. Bildernas funktion har varit att ge känslomässiga och subjektiva uttryck snarare än information och kunskap. Denna bild ändrades under slutet av 1900-talet och den visuella kulturen lyftes fram, vilket inte bara handlar om att vi dagligen omges av bilder utan också viljan att göra allting synligt, som kroppens inre och livsformer på molekylär nivå. Bilden påverkar människors socialisation och identitetsskapande vilket följaktligen har gjort att behovet av kompetenser för att tolka bilder och andra former av visuella intryck har ökat (Eriksson & Göthlund). De språkliga funktionerna i bilden skall främst ses ur sändarens perspektiv eftersom det är han som främst bestämmer budskapet. Sändaren väljer om bilden ska sprida reklam eller propaganda, förmedla kunskap eller underhållning samt som dokumentation av händelser. Det finns trots, sändares budskap, utrymme för mottagaren att göra en egen tolkning av bilden genom att använda den på ett sätt som avsändaren inte tänkt sig. Sändaren bestämmer även vem bilden ska rikta sig emot, och detta är själklart i vår studie där författarna till läromedlet riktat sig mot elever i årskurs åtta (Nordström, 1984). Ett historiskt perspektiv På 40-talet användes bilden mycket sparsamt i matematikböckerna. I folkskolans böcker var illustrationerna små, motiven var sakliga eller så var det lugna idylliska omvärldsbilder. Realskolans böcker var nästan helt utan bilder. Bildmaterialet upptogs endast av ett par procent av boken. På 50- och 60-talet fick bilden allt större utrymme, både i samhället och i matematikböckerna. Bilden blev ett pedagogiskt hjälpmedel och börjar användas som en informationskälla. Men bilderna användes inte bara för att förklara eller belysa, det fanns även bilder som enbart dekorerade, fyllde ut texten och lättade upp intrycket. Under 40- och 50-talet 8

9 var de flesta böckerna i svart tryck, men i slutet på 60-talet blir det en färgexplosion. Bilderna blev nu större och bildmaterialet upptogs nästan till hälften av boken. Bilderna gjorde böckerna till ett roligare läromedel, även uppgifterna i boken blev luftigare. Bilderna gav inte alltid ett positivt intryck, under 70-talet kom en period då bilderna ansågs distrahera istället för att väcka intresse. Uppgifterna var realistiska under denna tidpunkt. Yrken, löner, ränta och skatter var exempel på uppgifter som kunde behandlas i boken. Så småningom blev illustrationerna bättre, men de användes främst till att lätta upp texten. Sidantalet i läroboken ökade med det dubbla mellan Antalet uppgifter var lika många men bilderna hade utvecklats och blivit fler. Detta var även något som påverkade priset av läroboken kostade en lärobok 90 öre, vilket 1986 motsvarade 9 kr jämfört med kr som en bok kostade på 80-talet (Grevholm, Nilsson & Bratt, 1988). I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Skolverket, 2000) står det att lärare och rektorer tillsammans med eleverna bär ansvaret för att bestämma metoder för att uppnå målen i matematik. I undervisningsplanen för rikets skolor 1919 innehåller anvisningar uttryck som vi känner igen idag, t.ex. att räkneboken bör icke få bli helt bestämmande (Grevholm, Nilsson & Bratt, 1988). Trots att dessa tankar har funnits en längre tid är detta något som återfinns i matematikundervisningen än idag. Matematik i skolan Alla elever är olika eftersom de kommer från olika kulturer och miljöer vilket gör att de har olika erfarenheter med sig till skolan. Ambitionsnivån hos eleverna är olika, medan en del siktar på universitetsstudier nöjer sig andra med att arbeta inom ett praktiskt yrke som inte kräver samma kunskap. De ska dock gå tillsammans i en gemensam skola och ha gemensamma mål trots att de inte utvecklas i samma takt (Wallby, Carlsson & Nyström, 2001). Ann Ahlberg (1995) skriver i Barn och Matematik att när barn börjar första året i grundskolan är matematik nytt och spännande till en början. Barnens tidigare erfarenheter inom matematik kommer från förskola och vardagslivet. Det första de lär sig är att skriva siffror och räkna olika 9

10 föremål i matematikboken. Efter ett tag blir inte räkneboken lika spännande längre. Undervisningen blir ensidig och barnen uppfattar matematik som att enbart lösa uppgifter och räkna ut rätt svar menar Ahlberg. Ahlberg påstår även att nyfikenheten och glädjen försvinner och risken är att barnen inte inser att de inte kan använda matematiken som redskap när de löser problem i skola och i vardagslivet. I Lpo 94 står det följande: Elever ska stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga (Skolverket, 2000). Läroboken I en rapport av Pepin och Haggerty (2001) som gjorts i engelska, tyska och franska skolor har man granskat läromedel i matematik för årskurs 7-9. I rapporten granskas de olika ländernas metoder för att bedöma läroböckerna och upplägget av undervisningen. Resultatet visade att 1992 använde sig 67 % av eleverna i årskurs sju läroböcker i de engelska skolorna. 41 % av eleverna använde sig av dem % av tiden och 38 % av eleverna använde sig mer än 80 % av tiden. Enligt rapporten hade flera lärare även uppgett att det var framförallt läroboken som användes i klassrummet. Därför är det viktigt att granska läroboken med tanke på hur mycket den används i skolorna, anser författarna bakom artikeln. I Tyskland under 1960-talet gav lärarna i matematik läroboken en stor roll i undervisningen eftersom de ansåg att läroboken var bra för att de fick inspiration av de olika uppgifterna. Oerfarna lärare såg läroböckernas författare som experter och använde sig därför enbart av boken. En del lärare granskade materialet kritiskt och valde att sortera bort en del uppgifter. De tre olika länderna använde sig alla av räkning i läroboken under sina lektioner. Vid genomgångar skilde sig däremot länderna åt. De franska lärarna använde sig av andra exempel än vad boken gjorde, de tyska lärarna försökte skapa diskussion kring olika metoder i boken och de engelska lärarna använde sig enbart av bokens exempel (Pepin & Haggerty, 2001). Läroboken har en stor inverkan i dagens undervisning i matematik. En som funderat på matematikens framtid är Elisabeth Granberg (1999) som använde sig av ett didaktiskt kontrakt med lärarpraktikanter. Praktikanterna skulle sedan pröva det ute på skolorna under sin 10

11 praktikperiod. Granberg menar att både som praktikant eller som nyexaminerad lärare finns där en vilja att utveckla undervisningen, dock finns det en risk att man använder sig av undervisningsmetoder som de äldre och mer rutinerade lärarna använder sig av på skolorna. Flera av studenterna märkte vilken betydelse boken hade i undervisningen men höll sig till sitt kontrakt och försökte därmed använda sig av andra metoder i undervisningen. En del av studenterna använde sig av den lärostyrda boken för de ansåg det var tryggt att använda sig av boken som eleverna var vana vid (Granberg, 1999). Ulla Runesson (1996) har gjort en studie angående åldersblandad undervisning i matematik. Undervisningen bestod till största del av enskilt arbete i läroboken. Det fanns ingen som helst kommunikation mellan eleverna och % av tiden gick åt individuellt arbete. Läraren använde nästan ingen tid åt annan undervisning utan lektionen bestod mest av räknande i läroboken. Runesson menade på att det inte fanns någon koppling till styrdokumentet som säger att om en viss sorts arbetsform tillåts dominera finns det en risk att ett visst innehåll också kommer göra det. Problemet med att följa bokens innehåll gör att elever inte får någon kännedom om de moment som boken inte lägger lika stor vikt på. När läroboken får styra undervisningen granskas inte bokens metoder på ett kritiskt sätt. Runesson tar även upp elevers utveckling vid läroboksstyrd undervisning. När elever kommunicerar med andra elever utvecklas elevers tänkande och kan få andra infallsvinklar i matematiken. Detta är ett moment som eleverna riskerar att förlora vid en läroboksstyrd undervisning (Runesson, 1999). Monica Johansson (2006) har också kommit fram till att läroboken i vissa fall har för stort inflytande på undervisningen. Det är läroboken som styr undervisningen och i många fall i Sverige är det så att matematiken i läroboken är den enda matematik som behövs. Hennes avhandling visar också att det som står i läroboken inte stämmer överrens med det som finns i kursplanen. Detta leder till att man inte kan garantera att läroplanen och kursplanen följs om man bara använder sig av läroboken (Johansson, 2006). 11

12 Bilder i läroboken Läroböckerna styr till stor del undervisningen i våra skolor. Bilderna är många och stora, ofta på bekostnad av texten. Bilderna i böckerna skulle kunna vara källor till information. Idag används inte bilderna i någon större utsträckning. Flera forskare menar att många illustrationer vanligtvis inte fyller någon större funktion för elevernas inlärning (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Moderna läroböcker har idag många olika typer av bilder. Det förekommer både svartvita och färgade bilder såsom diagram, grafer och kartor. Hur används bilder i läroböckerna idag? Vilka attityder har lärare och elever till bilderna? Är bilderna relevanta till texten? I en enkät som delades ut till 157 lärare i Stockholmsområdet visade det sig att lärarna ofta tycker att bilderna är bra men många av bilderna är onödiga. Bara hälften av alla färgbilder och tecknade illustrationer i böckerna ansåg lärarna vara relevanta till texten (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Detta är också något som Pettersson (1991) håller med om. Han påstår i Bilder i läromedel att färgbilder är dyrbara att producera. Han menar att bilderna höjer priset på böckerna och tillför inte ofta något av pedagogiskt värde. Även olika debattörer som har riktat in sig på innehållet i läroböckerna anser att böckerna är verklighetsfrämmande, menlösa, tråkiga, passiviserande, ointressanta, fördomsfulla och att de styr undervisningen i allt för stor grad (Pettersson, 1991). Lärande Man använder sig av symboler i matematikens värld. Matematiken är en vetenskap om strukturer, som är uppbyggd på olika symbolsystem som ett bildspråk. Våra siffror som representerar olika tal är våra vanligaste symboler (Ahlberg, 1995). Marit Johnsen Hoines (1990) som har studerat elevers grundläggande inlärning i matematik i ett klassrumsperspektiv, framhåller betydelsen av att eleverna arbetar med bildframställning i olika former. När barnen i samband med att de använder sitt eget vardagliga språk utvecklar bilden som uttrycksform, kan de upptäcka bildens symbolfunktion. På detta sätt menar Johnsen Hoines att barnen inser att bilden kan representera något annat än det som är direkt avbildat. 12

13 Ahlberg (1995) hänvisar till Vygotsky som anser att skriftspråket är den mest utvecklade språkformen. Det är i själva språkanvändningen vi utvecklar språkliga uttryck och begrepp. Språket är inte ett resultat av begreppsutveckling utan är en del av själva begreppet. Språk och tanke utvecklas i en ständig pågående dialektik, där tal, skriftspråk och bildspråk är olika uttrycksmedel som har avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. I motsats till elevernas informella matematiska språk som till största delen är ett muntligt språk, är det formella matematikspråket oftast ett skriftspråk. Elever på lågstadiet skriver inte i någon större utsträckning under matematiklektionerna. Däremot finns det andra sätt att skriva om matematik. Elever på lågstadiet kan formulera problem med utgångspunkt från bilder och fotografier. När elever ritar bilder får de en visuell upplevelse av ett problem som gör det lättare att förstå innehållet i problemet (Ahlberg, 1995). David Wood (1999) anser att hur man ser på bilder och fantasin spelar in i människors tänkande. Människor ser bilder eller visualiserar när de tänker och försöker föreställa sig eller representera situationer, föremål eller händelser. Många som idag forskar om matematikundervisning menar att skolan ägnar för lite tid till åt användning av material som kan hjälpa elevers begreppsliga förståelse. Forskare menar också att elevers inlärning kan förbättras genom att använda sig av praktiska aktiviteter och lämpligt material (Wood, 1999). Det vi lär oss från bilder stannar längre kvar i minnet än information som vi tar emot verbalt. Det vi kan konstatera är att bilder kan underlätta vår inlärning och stärka vår kunskap. Vår inlärning påverkas av hur vi som betraktare ser på bilder. Vi tar till oss ett visst budskap beroende på hur bildens innehåll, struktur och sammanhang ser ut (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Att tolka och förstå bilder är något vi använder av oss idag i skolan. I kursplanen (Skolverket, 2000) för matematik i grundskolan står det att eleverna skall ha uppnått dessa mål i slutet av nionde skolåret. kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram (Skolverket, 2000). Att avbilda, beskriva och tolka bilder är något vi gör både i skolan och ute i vardagsliv. Det är en del av det mänskliga språket (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Om man jämför en skriven 13

14 text med en bild så innehåller oftast bilder en ofantligt stor mängd information. När man betraktar en bild får man som tittare en större frihet för ett visuellt meddelande än inför ett verbalt meddelande (Pettersson, 1991). I Sverige har vi ett ordspråk som säger en bild säger mer än tusen ord, men vad vet vi egentligen om bildens betydelse för våra föreställningar? Frågan är vilken bild och vilka ord gäller detta? Nästan alla bilder stöder eller påverkar vårt tänkande. Idag kommunicerar vi inte bara genom tal, utan även med bildmaterial. Kataloger, affischer, reklam, kartor, tatueringar och märke på kläder är bilder som vi använder av oss dagligen. Bilder är en del av vårt språk och ingår som sagt i vårt vardagsliv, ofta på ett större och mer berörande sätt än en text (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 14

15 Metod Metodval Enligt Nordström (1984) ska man vid analys och tolkning av en bild ta hänsyn till att den kan befinna sig i flera olika kontexter. Dels finns en sändarkontext som innefattar den miljö bilden är utförd och dels har vi mottagarens kontext. Bilden i sig har en inre kontext och när man analyserar den tittar man på hur grundelement har arrangerats. Den yttre kontexten som bör beaktas ses som förhållandet bild och text. En bild i sig är mångtydig vilket gör att den behöver verbal förankring för att kunna förstås (Nordström, 1984). Enligt Eriksson & Göthlund (2004) handlar metodvalet för en bildanalys om hur man väljer att studera ett objekt eller föremål. Metoden utgörs av de verktyg man använder för att samla in empiri och för att analysera en bild. Den semiotiska teorin, vad bilden språkligen säger, är grunden eller utgångspunkten för tolkningen av första delen i vår studie. Det handlar om vilket perspektiv man väljer att utgå ifrån när man gör sin frågeställning och när man gör sin tolkning. Det perspektiv vi valt att se på bilderna i böckerna för årskurs åtta handlar om det budskap bilden förmedlar till eleven. Det är skillnad på analys och tolkning av bilder men de hänger ihop vid arbetet med bilder. Analysen som är en del av tolkningen innebär att man identifierar och namnger olika delar av bilden. Det finns ingen universalmetod för bildtolkning utan varje specifik bild kräver en specifik metod. I vår studie gör vi inte tolkningar av bildernas budskap, utan vi analyserar om deras tyngdpunkt är på ämnet eller på mottagaren (Eriksson & Göthlund, 2004). Nordström (1984) säger att en bild inte alltid säger samma sak utan den bör tolkas utifrån det sammanhang den befinner sig i. Vi valde att analysera bilderna ur ett perspektiv som skiljer på denotativa och konnotativa betydelser. De denotativa betydelserna kan liknas vid kognitiva kunskaper, något konkret som kan objektifieras. Konnotationernas innehåll är mer relaterat till känslor, estetik samt av psykologisk karaktär. Med detta som bakgrund för en del av vår studie kunde vi studera bilderna i vårt valda läromedel som antingen påverkare, genom de konnotativa betydelserna, eller som av ett hjälpmedel genom bildens denotativa betydelse (Nordström, 1984). 15

16 När vi använde oss av semiotiken som metod innebar det att vi såg på bildens olika delar som tecken på något. Vi tittade på de delar som var betydelsebärande, vi analyserade dem dels var för sig och dels i relation med varandra. Slutligen analyserade vi delarna i relation till bildens kontext. Genom identifieringen av vad bilden föreställer bestämmer man dess denotativa betydelser. Därefter identifieras bilden konnotationer, det vill säga värderingar den ger upphov till och vad den associerar till (Eriksson & Göthlund 2004). Utifrån Nordströms (1984) tolkning av Roman Jakobson verbala funktionsmodell kunde vi se på faktorer och deras funktioner inom bildspråket. Genom att dela in bilderna i fyra olika kategorier kunde vi urskilja var tyngdpunkten på de olika bilderna låg. I den första kategorin där tyngdpunkten är på sändaren har bilden som uppgift att ge uttryck för sändarens åsikter, vilja, känslor och attityder. Funktionen på dessa bilder är emotiv eller expressiv, vilket innebär att ämnet är underordnat konstnärens tillstånd. I vår andra kategori är tyngdpunkten på mottagaren vilket innebär att bildens uppgift är att väcka reaktioner, således har den en konnotativ funktion. Bilden ses också som evokativ och uppmanande vilket innebär att den kan ha som uppgift att förmå mottagaren att förstå, inse något och förändra attityder. Reklam- och propagandabilder är ett exempel på dessa bilder eftersom de har tydligt fokus på mottagaren. Den tredje kategorin bilder har sin tyngdpunkt på ämnet och deras uppgift är att informera eller referera till något. Funktionen är informativ och bilderna är vanliga i läromedel, uppslagsverk och vetenskapliga tidskrifter. Den fjärde kategorin har sin tyngdpunkt på meddelandet och har en poetisk funktion. Bildskaparen experimenterar med material och tekniker för att uppfinna nya metaforer och symboler (Nordström, 1984). Den kategorisering vi gjorde tidigare med fyra kategorier kommer bara att redovisas i två, dels för att det inte förekom några bilder i andra kategorier, och dels för att det räcker för att kunna svara på vår fråga. Dessa två kategorier som vi använder är de som har sin tyngdpunkt antingen på mottagaren eller på ämnet. För att försöka förtydliga vad vi menar med tyngdpunkt och hur det hjälper oss att svara på frågan, Ligger bildens tyngdpunkt på ämnet eller mottagaren i matematikboken?, väljer vi att sammanfatta i detta avsnitt. Den del av frågan som innefattar tyngdpunkt på ämnet innebär att bilden har mer denotativa betydelser. Bilden är där för att 16

17 underlätta elevens lärande i matematik och har därför sin tyngdpunkt på ämnet. Den andra delen av frågan som innefattar tyngdpunkt på mottagaren har mer konnotativa betydelser, vilket innebär att känslornas roll är större och att bilden är mer av psykologisk karaktär. Vi ser att bildernas betydelse i detta sammanhang mer handlar om att eleven ska tycka det är roligt och att den ska engageras. Här är ett exempel på en bild som har sin tyngdpunkt på ämnet. Bild 1 (se bilaga) visar två stycken hundralappar, två stycken tjugolappar och en tiokrona. Uppgiften till bilden frågar hur många procent av värdet av alla pengar utgör hundralapparna, tiokronan respektive tjugolapparna. Bildens tyngdpunkt anser vi klart och tydligt ligga på ämnet. Utan bilden kan man inte lösa uppgiften, därför är bilden är i allra högsta grad anknuten till uppgiften. Här är ett exempel på en bild som har sin tyngdpunkt på mottagaren. Bild 2 (se bilaga) visar en person som står med sin skateboard. Bilden har inget med uppgiften att göra. Detta är en typisk bild där tyngdpunkten ligger på mottagaren. Det finns en textuppgift på samma sida som handlar om priset på en skateboard om priset höjs eller sänks med en viss procent, men inget som gör bilden nödvändig för att lösa uppgiften. Bildens syfte ligger främst på att väcka läsarens intresse eller enbart vara dekoration i boken. Förhållanden mellan text och bild Hur nödvändiga är bilderna för att lösa uppgifter i boken? För att ni som läsare ska förstå frågan vill vi förklara att ordet nödvändig innebär att bilden krävs för att lösa en uppgift. För att vi skulle kunna svar på vår andra del i frågeställning kategoriserade vi bilderna i tre kategorier. Detta är vår egen kategorisering och vi har valt att namnge dessa till: bilder med anknytning, bilder utan anknytning och nödvändiga bilder. Bilder som i matematikböckerna har tillhörande text har vi valt att namnge bilder med informationsruta. 17

18 Bilder med anknytning Dessa bilder har anknytning till uppgifterna men bokens uppgifter är inte beroende av dem. De kompletterar inte uppgifterna utan har mest ett estetiskt värde. Boken skulle kunna utesluta dessa bilder men för läsaren blir bokens layout mer varierad. Bilderna i denna kategori kan istället ge associationer till en situation i en uppgift så att eleven kan koppla ihop den med verkligheten och kan på så sätt göra uppgiften tydligare för eleven. Bilder utan anknytning Dessa bilder saknar helt syfte och är mest överflödiga. De är enbart till för dekoration och för att fylla ut sidorna i boken. Nödvändiga bilder I denna kategori hör de bilder som är ett nödvändigt hjälpmedel för att kunna lösa uppgifterna. Bilder som man ska avbilda, tolka, mäta och läsa av hör hemma i denna kategori. Bildläsbarhet, BLIX Vi valde att se på bilderna i matematikboken som informationsbilder eftersom de är med för att hjälpa elever att lära sig. Rune Pettersson (1991) benämner begreppet bildläsbarhet som möjligheten att läsa en bild. Eftersom en del av vårt arbete gick ut på att tolka hur lättillgängliga bilderna är för eleverna använde vi oss av bildläsbarhetsindex, BLIX. Det är en metod som avser att studera hur lätt eller svår en bild är att läsa och förstå utifrån dess funktionella egenskaper. När man tittar på kommunikation som egenskap kan man se att en informationsbild som inte kan läsas av mottagaren inte förmedlar någon information. Desto lättare en bild är att läsa desto bättre blir den kommunikativa processen. Bildläsbarhetsindex beräknas genom att svara ja/nej på dessa fem påstående (Pettersson, 1991). 1. A. Vid färgbild: Bilden är utförd i en naturtrogen färg. B. Vid svart-vit bild: Kontrasten och gråskalan i bilden är tydlig. 2. Bilden har en annan form än kvadrat eller rektangel, eller den täcker ett helt uppslag. 3. Bilden har en bildtext som är kort, lätt att förstå och handlar om bilden. 18

19 4. Bilden är fåtydig och inte alltför artistisk och mångtydig. 5. Bilden har ett dominerande intressecentrum i eller nära optiska centrum (mitt i bilden) och få detaljer som kan upplevas som störande. Antalet ja-svar ger ett värde på BLIX. Värdet noll är nära en obegriplig bild, värdet ett är en mycket svårläst bild, värdet två är en svårläst bild, värdet tre är varken svårläst eller lättläst, värdet fyra är en lättläst bild och slutligen värdet fem är en mycket lättläst bild. I läroböcker för yngre elever bör värdet vara högt. I takt med att förmågan att läsa bilder ökar kan elever klara av att läsa svårare bilder (Pettersson, 1991). Tabellen ser ut enligt följande: Blixtabell Värde Förklaring 0 En nära nog obegriplig bild 1 En mycket svårläst bild 2 En svårläst bild 3 En varken svår- eller lättläst bild 4 En lättläst bild 5 En mycket lättläst bild Här kommer ett beskrivande exempel i Matte direkt på en bild där resultatet enligt BLIXanalysen fått en etta och därmed blivit kallad en svårläst bild. Bild 3 (se bilaga) visar två stycken röda sjöbodar med ett antal dörrar och fönster i olika storlekar. Sjöbodarna ligger på en brygga med fyra små vita båtar framför sig. Fokus ska ligga på sjöbodarna med tanke på att uppgiften handlar om sjöbodarnas fönster och portar. Halva bilden tas upp av båtarna som kan ses som ett störande moment, i bakgrunden kan man även skymta klippor där färgerna på bergen tillsammans med sjöbodarna, båtarna och vattnet glider ihop med varandra och gör bilden aningen svårläst. Uppgiften till bilden handlar om att skriva ett uttryck för en stor port, en liten port och ett fönster i sjöbodarna. Siffror är utsatta i bilden men vilken port som är stor eller liten är inte helt lätt att tyda. Vi anser även att denna bild har många störande detaljer och är mångtydig. 19

20 En bild som vi ansett vara en mycket lättläst bild och fått resultatet fem i BLIX-analysen hittar vi även den i Matte direkt. Bild 4 (se bilaga) visar en cirkel som ska likna en brottningsmatta. Brottningsmattan är gul förutom i yttersta skiktet där den är röd. Det finns även en vit ring på mattan som visar var mitten är. På brottningsmattan finns två stycken människor som brottas och även en domare som man tydligt kan se i sin vita dräkt. Människorna på bilden är små och inte direkt störande för uppgiften. Det finns utsatta siffror på mattan i klar svart text som man ska använda sig av för att mäta mattan area samt det gula respektive det röda fältet. Vi anser att bilden är lätt att förstå, den är fåtydig, den har ett dominerande intressecentrum mitt i bilden och en bildtext som är kort och handlar om bilden. Urval Vi har valt att genomföra vår undersökning i tre moderna matematikböcker som används i dagens skolor. Läroböckerna vi har använt oss av heter Matte Direkt (Carlsson, Hake & Öberg, 2002), Formula (Mårtensson, Sjöström & Svensson, 2007) och Klara matten! (Brolin & Magnusson, 2004). Alla dessa matematikböcker riktar sig till elever i årskurs åtta. Bakgrunden till varför vi valt dessa läroböcker är för att de används ute på våra skolor där vi har vår verksamhetsförlagda tid. I detta avsnitt kommer vi även att presentera bildernas motiv som vi har valt att undersöka. Bildernas motiv i läroböckerna presenterar vi i sex olika kategorier. Detta avsnitt är gjort för att få en inblick i vad bildmaterialet visar som vi valt att undersöka. Ni som läsare bör inte se detta som ett resultat på vår undersökning. Vi har valt att dela in bilderna i följande kategorier: människor, djur, natur, prylar, mat och övrigt. Med bilder menar vi fotografierna och inte de tecknade bilderna som finns i läroböckerna. Valet att analysera fotografier har vi gjort för att vi tror fotografier lättare fångar elevers uppmärksamhet än animerade eller tecknade bilder. Vi anser även att fotografierna är mer kopplade till verkligheten än övriga bilder, vilket gör att en analys av dessa bilder är mer betydelsefull. Elevernas lärande ökar med verklighetsanknutna problem (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 20

21 Av totalt 219 bilder fördelade i tre läroböcker kan vi sammanfatta att 48 bilder är på människor, 25 stycken bilder på djur, 36 stycken på natur, 38 stycken på prylar, 35 stycken på mat och 37 stycken har vi placerat inom kategorin övrigt motiv. Figur 1) Diagrammet visar det sammanlagda resultatet av bildernas motiv i tre läroböcker 21

22 Resultat Vi kommer att presentera resultatet i vår studie utifrån de tre matematikböcker vi valt att undersöka. Vi vill inte jämföra eller rangordna dessa böcker men vi vill i vissa fall peka på trender som finns i resultaten eftersom de kan vara intressanta att diskutera. I varje matematikbok kommer vi först att visa var tyngdpunkten i bilderna ligger. Därefter presenteras ett resultat för bildens anknytning till uppgifterna. Till sist har vi gjort en BLIX-analys för att se hur läsbara de bilder är som vi ansett vara nödvändiga för att lösa de matematiska uppgifterna i boken. Slutligen kommer en sammanställning av alla böckerna. Matte Direkt I Matte Direkt är 107 bilder fördelade på 264 sidor, dessa har vi granskat och delat in i de olika kategorierna. Bilderna är först indelade i två olika kategorier, som vi har valt att kalla tyngdpunkt på mottagare och tyngdpunkt på ämnet. Resultatet visade att 87 bilder har sin tyngdpunkt på mottagare och 20 bilder har sin tyngdpunkt på ämnet. De 20 bilder som hade sin tyngdpunkt på ämnet valde vi att undersöka vidare. 16 av dessa bilder innehöll vad vi har valt att kalla en informationsruta. Med informationsruta menar vi att det kan vara ett matematiskt begrepp eller samband som beskrivs och hör ihop med bilden. Bilden finns där bara utan att egentligen vara av värde. Det vill säga att det var endast 4 bilder med tyngdpunkten på ämnet som var rena. Det vi menar är att all matematik som krävs för att lösa en uppgift finns i bilden och att det inte finns någon hjälp i tillhörande text. Av de 107 bilder i boken hade 85 stycken någon form av anknytning till uppgiften, sju stycken av bilder hade ingen anknytning till någon uppgift och 15 stycken ansåg vi vara nödvändiga för att kunna lösa uppgiften. Det framkom att de flesta av bilderna varken var svår- eller lättlästa när vi analyserade de bilder som vi ansåg vara nödvändiga för att lösa uppgifterna i boken. Medelvärdet av bildernas 22

23 läsbarhet låg på 3,3 vilket innebär att bildernas genomsnitt enligt BLIX-värdet beskriver bilderna som varken svår- eller lättlästa. Resultatet visade att ingen bild ansågs vara obegriplig. Endast en bild ansåg vi vara mycket svårläst. Anledningen till att denna bild var svårläst berodde på att bilden hade detaljer som var störande, bilden var mångtydig och textuppgiften var aningen svårförstålig. Tre bilder fick två ja-svar vilket motsvarar att bilden är svårläst. Tre bilder fick tre ja-svar som beskriver bilden som varken en svår- eller lättläst bild. Sex bilder fick fyra ja-svar, det vill säga att bilden var en lättläst bild. Fem ja-svar fick två bilder av de totalt 15 granskade bilder. Dessa två bilder framgick enligt tabellen vara mycket lättlästa. De två bilderna stod för korta och lättlästa uppgifter, bildernas form var avvikande, de var fåtydiga och hade ett intressecentrum i mitten där man inte stördes av annan information. Formula I Formula fanns 85 stycken bilder som var fördelade på 293 sidor. Av dessa bilder hade 51 stycken tyngdpunkten på mottagaren och 34 stycken hade sin tyngdpunkt på ämnet. Av dessa 34 bilder med tyngdpunkt på ämnet var endast 10 av dem rena, det vill säga 24 stycken hade en informationsruta som var anknuten till bilden. Undersökningen för hur nödvändiga bilderna är i boken fann vi följande resultat. Av de 85 bilderna hade 71 anknytning till uppgifterna, tre bilder hade ingen anknytning och elva bilder ansåg vi vara nödvändiga för lösa uppgifterna. Vi analyserade de 11 bilderna som var nödvändiga för att lösa uppgifterna för att få fram bildläsbarhetsindexet. Ingen av de 11 bilderna fick 0,1 eller 2 ja-svar. Däremot fann vi en bild med tre ja-svar vilket motsvarar en varken svår- eller lättläst bild. Åtta av bilderna fick fyra jasvar och med det ansågs dem vara lättlästa. Två bilder fick fem ja-svar och var mycket lättlästa Medelvärdet av de 11 bilderna hade ett värde på 4,1 vilket motsvarar att de är lättlästa bilder. 23

24 Klara matten! På 196 sidor fann vi 27 bilder i denna bok. Av 24 av dessa bilder lår tyngdpunkten på mottagaren och 3 bilder hade sin tyngdpunkt på ämnet. Ingen av de 3 bilderna med tyngdpunkten på ämnet var bunden till någon informationsruta, utan alla dessa bilder var rena. Av de 27 bilderna placerade vi 26 av dem under kategorin dekoration med anknytning till uppgifterna. 1 bild var dekorationsbild utan anknytning till uppgiften och ingen av bilderna hade en nödvändig funktion för att lösa uppgiften. Med detta resultat där ingen av bilder ansågs nödvändiga behövdes inte någon BLIX-analys göras. Sammanfattning Totalt är 219 bilder fördelade på tre läroböcker granskade. Resultatet visar att 162 bilder har sin tyngdpunkt på mottagaren. 57 av bilderna har sin tyngdpunkt på ämnet och endast 14 av dessa är enbart bilder utan en tillhörande textruta som innehåller information. 26 av de 219 bilderna är nödvändiga för att lösa uppgifter i de tre olika läroböckerna. Av de 26 bilderna var inga bilder obegripliga, en bild var mycket svårläst, tre bilder var svårlästa, fyra bilder var varken svår- eller lättlästa, 14 bilder var lättlästa och fyra bilder var mycket lättlästa. Lärobok Matte Direkt Formula Klara matten! Antal bilder Tyngdpunkt mottagare Tyngdpunkt ämnet Anknytning till uppgiften Ingen anknytning till uppgiften Nödvändiga bilder BLIX-värde 3,3 4,1-24

25 Diskussion Metoddiskussion När vi valde den semiotiska språkteorin som grund för våra tolkningar av bilder i matematikboken gjorde vi det på grund av att vi ansåg att den var bäst lämpad för vår studie. Vi funderade på att använda den ikonologiska teorin där man ser bilden ur ett kulturellt perspektiv vilket innebär att man får svar på frågor som: Vad säger bilden om den kultur den tillkom i? Vilken världsbild och människosyn ger den uttryck för? Ett tag var vi även inne på att använda den feministiska teorin vars användning bland annat är att problematisera och öka medvetenheten genom att belysa att saker och ting kan ses mer än genom den vite medelklassmannens perspektiv. Båda dessa teorier valde vi bort eftersom de inte skulle ge oss svar på våra frågor. Den semiotiska teorin passade helt enkelt bäst även om två av kategorierna föll bort under tolkningsprocessen. Vi tycker att den är på sin plats att nämna att vi valde att låta alla kategorierna vara presenterade i metoddelen trots att bara två användes eftersom vi ville visa vad vi utgått ifrån. BLIX-värdet såg vi som ett verktyg att mäta kvalitén på bilderna. Vi hade inga alternativa metoder förutom BLIX att använda eftersom redan när vi mötte den ansåg att den var både lättanvänd och tillförlitlig. Ingen av oss hade arbetat med att analysera bilder tidigare men eftersom denna metod var enkel att använda upplevde vi att vi kunde använda den och känna att vårt resultat blev trovärdigt. Vi valde att tolka tre läroböcker för läsår åtta, inte främst för att jämföra dem, utan för att få ett större underlag att arbeta med. Vi valde att beskriva böckerna genom att beskriva bildernas motiv utifrån ett antal kategorier, till exempel landskap, djur eller människa. Detta bör inte ses som ett resultat utan just bara en beskrivning till er som läsare för att få en bild av vårt studerade material. Anledningen till att vi valde bildtolkning för att få svar på våra frågor beror mycket på att vi ville se bilderna ur ett perspektiv som inte var påverkat av andras tankar och syften. Vi funderade länge på att intervjua författarna till de läromedel vi använt i arbetet men eftersom eleverna, som 25

26 är mottagare, inte vet författarnas syfte med bilderna ansåg vi att intervjuer med författarna inte skulle ge oss något som svarade på vår frågeställning. Det som hade kunnat vara intressant att göra annorlunda hade varit att välja ut ett antal bilder i en matematikbok och fråga vad eleverna tycker om bilderna. Vi hade då kunnat välja en bild som har sin tyngdpunkt på mottagare och se om eleverna, på något vis, blev berörda av uppgiften. Då hade vi kanske också kunnat se om de uppgifter vi kategoriserat i tyngdpunkt på ämnet var till hjälp för eleverna att lösa uppgifter i matematikboken. En undersökning med elever hade dock bara blivit på ett litet urval av bilder och antalet elever vi hade kunnat prata med. Den tiden fanns tyvärr inte för oss och vårt huvudsakliga mål var att titta på fördelningen mellan tyngdpunkt på ämnet och tyngdpunkt på mottagaren. Vårt urval innefattade som sagt inte alla bilder i läroböckerna utan vi begränsade oss till fotografier vilket troligen hade en påverkan på vårt resultat. Det är svårt att se vilken påverkan det haft på resultatet men spontant tror vi att fler animerade bilder hade haft tyngdpunkten på ämnet. Det är dock inte säkert att de hade varit lättlästa eftersom de troligen inte hade varit i naturtrogna färger eller i form av en rektangel. Främst tror vi dock att de hade burit på mer matematisk information vilket möjligen hade gjort dem mer mångtydiga och krävt ett mer matematiskt språk för att kunna förstås. För att återgå till valet av att bara använda sig av fotografier vill vi peka på att elever troligen reagerar mer på ett fotografi eftersom det trots allt är en verklig avbild av något. Resultatet tycker vi också blir intressant om man ser det ur ett kostnadsperspektiv eftersom priset på läromedel har stigit väldigt mycket. 26

27 Resultatdiskussion Denna del kommer först att innefatta en diskussion av resultaten från varje bok och därefter följas av en mer allmän diskussion. Matte Direkt Enligt lärare anser många att den viktigaste funktionen hos bilderna är att öka elevers uppmärksamhet och skapa intresse för ämnet (Pettersson, 2001). I Matte Direkt inleds varje kapitel med ett uppslag bestående av en, två eller tre bilder som klart kan knytas till ämnet. Här finns något för lärarna att arbeta med. Vi tror att inledningsbilderna betydelse är att öka elevernas uppmärksamhet och intresse genom att det ställs frågor inom det kommande ämnet som ska studeras. Detta intresse bör fångas upp tidigt av lärarna genom att med tydligt syfte använda bilderna. Detta är något vi anser lärarna borde sträva mot, eftersom det i endast två fall av tretton ges matematisk information i boken. Bilderna i Matte Direkt består främst av dekorationsbilder som är kopplade till uppgifterna men de är inte nödvändiga, vilket troligen gör att bilderna i stort sett bara ligger i marginalen utan att påverka elevernas matematiska kunskaper. Trots bilderna blir arbetet i boken väldigt ensidigt eftersom det är texten som är meningsbärande. Uppgiften blir som vilken annan uppgift som helst. Som resultatdelen visade var det endast fyra bilder som i sig bar på den matematik och information som krävdes för att göra en uppgift. De hade alltså varken mått eller annan text som hjälp. Vi skulle gärna sett att flera av bilderna var av denna typ eftersom användningen av bilder i undervisningen hjälper elevers begreppsliga förståelse (Wood, 1999). De 15 bilder som är i kategorin nödvändiga beräknade vi BLIX-värde på. Medelvärdet för dessa bilder blev 3,3 i Matte Direkt vilket man kan säga är ett varken bra eller dåligt resultat och är svårt att dra några slutsatser av. Man hade dock kunnat önska ett högre värde eftersom BLIX- 27

28 värdet är ett mått på hur lättläst en bild är, ett högre värde hade såklart inneburit att den information som fanns i bilden hade varit lättare att ta till sig. Det är naturligt att en bild med mycket information kan vara svår att läsa av och dessa borde, enligt oss, inte förekomma i läromedel. Alla syften som bilden har är också lättare att överföra med hjälp av en bild som är lättläst. Formula Som resultatdelen visar i matematikboken Formula fann vi 34 bilder som hade sin tyngdpunkt på ämnet men endast tio bilder av dem användes som ett hjälpmedel till att lösa uppgifterna för eleverna. De övriga bilderna som hade sin tyngdpunkt på ämnet använde sig av en informationsruta av något slag. Med tanke på att dessa bilder hade anknytning till en informationsruta bedömer vi inte dessa som att själva bilden i sig är nödvändig för att eleven ska lösa uppgifterna i boken. Bilden har alltså inget direkt samspel till uppgiften utan det är informationsrutan som beskriver något. De flesta av bilderna i Formula är endast dekoration och endast en av åtta bilder var nödvändiga för att lösa uppgifterna. Detta resultat stämmer bra överens med vad tidigare forskning visar om vad bildens vanligaste syften är. De 51 bilderna som har sin tyngdpunkt på mottagaren kan vi konstatera har som syfte att upprätthålla uppmärksamhet och åskådliggöra ämnet för eleven. De övriga 34 bilderna med tyngdpunkten på ämnet visar att bildens syfte är till för att informera, förtydliga och förklara (Pettersson, 2001). För att underlätta elevens lärande menar vi att bildens syfte borde ha sin tyngdpunkt på ämnet och inte på mottagaren. Att fånga elevers intresse och uppmärksamhet är ett sätt att använda sig av bilder, men ur en matematisk synvinkel fyller dessa bilder ingen större funktion. Vi fann tre bilder i boken som inte hade någon alls anknytning till uppgifterna. En av dessa tre bilder visar en hundsläde som transporterar en människa i ett kyligt landskap med berg och snö i bakgrunden. Bilden finner vi i det första kapitlet i boken som heter positiva och negativa tal. Uppgifterna som finns i anslutning till bilden handlar om grundpotensformer. Varför finns bilden där och vad fyller den för funktion? Det enda svaret vi kan finna är att en av uppgifterna visar en 28

29 tabell om olika öar där Svalbard är en av öarna och vi menar på att denna bild (se bilaga, bild 5) inte alls har någon anknytning till uppgiften. I dessa fall där bilderna inte har någon anknytning till uppgifterna skulle det vara intressant att höra med författaren vad de anser är bildens syfte. De elva bilderna som vi ansåg vara nödvändiga för att lösa uppgifterna i matematikboken visade sig ha ett genomsnittligt resultat på 4,1. Detta värde visar i bildläsbarhetsindextabellen på att bilderna är i genomsnitt lättlästa. Detta ser vi som ett positivt tecken med tanke på att bilderna är ett nödvändigt redskap för att lösa uppgifterna. Klara matten I Klara matten är samtliga bilder av dekorativ karaktär vilket vi upplever som en smula tragiskt eftersom vi gärna hade sett att användning av bilderna hade varit något som eleverna aktivt hade kunnat ha nytta av. I den här boken är det inte meningen att eleverna aktivt ska använda sig av bilderna utan de är snarare till för att de ska befästa sin kunskap. Vi har lagt märke till att en stor majoritet av de nödvändiga bilderna i böckerna finns i de avsnitt som handlar om geometri. Som vi nämnt tidigare står det i kursplanen för matematik i grundskolan att eleverna skall kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor (Skolverket, 2000). Med tanke på dessa mål som eleverna ska nå är det inte överraskande att det förekommer flest bilder inom geometrin. Precis som de andra två läroböckerna som vi har granskat innehåller Klara matten också ett kapitel med geometri. Däremot förekommer det inte bilder som är nödvändiga för att lösa uppgifter inom denna kategori. Vad detta kan bero på kan vi inte svara på, men något som är värt att nämna är att boken innehåller många ritade bilder och inte fotografier som vi har valt att undersöka i vår studie. Allmän diskussion Som vi nämnde i litteraturgranskningen ska bilderna främst vara en källa till information men som Waern, Pettersson & Svensson (2004) säger är det inte vanligt att dessa bilder är det. Vår semiotiska analys av böckerna pekar i samma riktning eftersom många av bilderna har tungpunkten på mottagaren. Bilderna i sig bär väldigt sällan på matematisk information i sig utan 29

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många. Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola. Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Projektrapport TRTE09 2013-03-08. Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed

Projektrapport TRTE09 2013-03-08. Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed Projektrapport TRTE09 2013-03-08 Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed 1. INLEDNING 1 2. HUVUDDEL/PROCESS 2 2.1 FÖRBEREDELSER 2 2.2 BRAINSTORMING

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2016/2017 Särskild Utbildning för Vuxna i kommunen är till för dig som har inlärningssvårigheter som orsakats av utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada.

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Learning study ett utvecklingsprojekt

Learning study ett utvecklingsprojekt Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

kärlekens olika språk

kärlekens olika språk Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Svenska och svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011

SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011 SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011 Under tiden vi arbetat med mofflorna så har barnen på olika sätt fått uppleva, leka och samtala kring det som mofflorna hade fått nedskräpat med i sin skog. Idag

Läs mer

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Annika Grenhage Linköping november 2012 Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrutillstånd i grundskolan. Marita

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer