Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionala utvecklingsnämnden Malin Aparicio Infrastrukturstrateg YTTRANDE Datum Dnr (8) n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Remiss. Ny målstyrning för transportpolitiken. Rapport 2017:1 har mottagit ovanstående ärende för synpunkter. Ert diarienummer N2017/01927/TS. har ett samordnande ansvar för Skånes utveckling, enligt Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Detta ansvar innebär att utarbeta och fastställa en strategi för regionens utveckling och samordna insatser för genomförandet av denna samt att upprätta och fastställa planer för regional transportinfrastruktur. är också regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län, vilket innebär det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Region Skåne utgör även en formell remissinstans enligt plan- och bygglagen (PBL) avseende översiktsplaner och enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar avseende riktlinjer för bostadsförsörjning. s roll är att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft för Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt organisationer och individer. har sedan 2005 tillsammans med de skånska kommunerna arbetat med Strukturbild för Skåne. Syftet är att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering. Strategier för Det flerkärniga Skåne antogs 2013 och bygger på fem strategiområden med syfte att uppnå ett hållbart Skåne med den fysiska planeringen som verktyg. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\ \remiss. Ny målstyrning för transportpolitiken. Rapport 20171\ RUN_Yttrande_.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (8) Bakgrund I september 2016 fick Trafikanalys två regeringsuppdrag med syfte att se över de transportpolitiska målens preciseringar med ambitionen att säkerställa att preciseringarna av målen väl speglar regeringens prioriteringar för transportpolitiken. I uppdragen ingår också att se över uppföljningen av målen och preciseringarna, samt att lämna förslag avseende styrning. Det ena uppdraget (N2016/05490/TS) rör preciseringarna och uppföljningen i sin helhet, vilket slutredovisas i aktuell rapport. För både uppdragen gäller att det övergripande transportpolitiska målet med dess två delmål ligger fast. I uppdraget anger Trafikanalys att de befintliga preciseringarna på ett relativt bra sätt konkretiserar och definierar hur de transportpolitiska målen ska tolkas och förstås. Men att preciseringarna är för många för att fungera effektivt i målstyrning inom transportpolitiken. Trafikanalys föreslår därför att preciseringarna utgår och tre transportpolitiska prioriteringar, som både stödjer regeringens övergripande prioriteringar och riksdagens transportpolitiska mål; Tillgänglighet för ökad tillväxt, sysselsättning, och bostadsförsörjning Ett klimatneutralt transportsystem Ett hälsofrämjande och säkert transportsystem Trafikanalys har sedan år 2010 uppdraget att årligen följa upp och redovisa till regeringen hur transportsystemet utvecklas med avseende på de transportpolitiska målen. I uppdraget som redovisas framhåller regeringen sina krav på indikatorer för uppföljningen. Med anledning av detta föreslår Trafikanalys att uppföljning ska baseras på 15 indikatorer som täcker viktiga aspekter av en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Samhällsekonomisk effektivitet Transportsystemets standard och tillförlitlighet Tillgänglighet till arbete och skola Tillgänglighet övriga persontransporter Tillgänglighet godstransporter Transporternas ekonomiska överkomlighet Transportbranschens villkor Fysiskt aktiva resor Tillgänglighet utan transporter Energieffektivitet Användbarhet för alla i transportsystemet

3 Datum (8) Påverkan på naturmiljön Påverkan på människors livsmiljö Växthusgasutsläpp Omkomna och allvarligt skadade s synpunkter välkomnar regeringens uppdrag till Trafikanalys. ställer sig bakom det resonemang som görs i remissen avseende tillgänglighet, utbyggd infrastruktur och tillväxt/utveckling. Detta gäller särskilt utbyggnad av infrastruktur för att öka tillgängligheten i syfte att stärka både arbetsmarknader, bostadsbyggande och näringslivet. Regeringens mål med den regionala tillväxtpolitiken med utvecklingskraft i alla delar av landet faller väl in i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne Det öppna Skåne I denna syftar flera av målen mot ökad tillgänglighet, ökat resande, hållbar utveckling, fler människor i arbete och regionförstoring. Något otydlig struktur och årliga prioriteringar skapar kortsiktighet i planeringen av transportsystemet Uppföljning av de transportpolitiska målen är komplex då målen i sig är breda och delvis innehåller konflikter målen emellan. tolkar det som att de tre prioriteringarna har samma värde, och inte är rangordnade på något sätt. Detta framgår inte riktigt av rapporten. Årliga prioriteringar skapar kortsiktighet i planeringen av transportsystemet. Det anges att prioriteringarna ska ändras årligen. ifrågasätter lämpligheten i detta, då det riskerar att leda till avsaknad av kontinuitet. Att varje regering önskar göra sina prioriteringar är självklart, men dessa prioriteringar bör åtminstone fastställas för en hel mandatperiod. anser vidare att om prioriteringar ska användas bör indikatorerna tydligare kopplas till prioriteringarna, vilka i sin tur måste kunna kopplas ihop med funktionsmålet och tillgänglighetsmålet, något som heller inte framgår av rapporten. ifrågasätter även hur indikatorerna svarar till att följa upp andra prioriteringar när dessa ändras utifrån politiken. ställer även frågan om det är möjligt att mäta indikatorerna på nedbrutna enheter, då det skulle kunna vara relevant och intressant att använda samma indikatorer för att mäta hur Skåne bidrar till måluppfyllelsen. Tydligare vägledning för olika aktörer i olika skeden efterfrågas menar även att det saknas en förklaring av hur den nya målstrukturen ska tillämpas av olika planeringsaktörer i olika

4 Datum (8) planeringsskeden. Ett resonemang om vilken roll den nya strukturen kommer att få för exempelvis de politiska prioriteringarna eller spela i till exempel åtgärdsvalsstudier och val mellan åtgärder i åtgärdsplaneringen saknas i förslaget. De transportpolitiska målen fungerar i förlängningen som ett stöd och en inspiration för regional och kommunal planering och verksamhet. efterlyser ett resonemang om hur förändringen i struktur påverkar dessa nivåer. Trafikanalys anger att i uppföljningen av de transportpolitiska målen ska målen i sin helhet beaktas, inte bara de transportpolitiska prioriteringarna. Indikatorerna behöver därför täcka in alla viktiga aspekter av långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta torde vara viktigt att betona och framhålla i kommunikationen mot berörda parter hur de befintliga transportpolitiska övergripande målet tillsammans med de två jämbördiga målen, funktionsmålet och hänsynsmålet - kopplar till de transportpolitiska prioriteringarna, så omarbetningen av de transportpolitiska målen inte misstolkas. Indikatorerna som föreslås anser vara relevanta för de transportpolitiska målen som helhet. Dock är indikatorerna i stort lika många som de tidigare preciseringarna, vilket fortfarande gör det svårt att få en sammanfattad bild av hur transportsystemet utvecklas. Reviderad målstruktur behöver bättra stötta Trafikverket att arbeta mer målstyrt än idag. Ett problem med det övergripande transportpolitiska målet är att det innehåller många inbyggda målkonflikter, vilket gör att det riskerar att uppkomma godtyckliga prioriteringar. De prioriteringar som Trafikanalys föreslår är relativt lika det övergripande transportpolitiska målet och bidrar därför inte till att förtydliga det övergripande målet. Ta hänsyn till Skånes läge i Öresundsregionen! Vidare är skrivningen att regionerna ska ges möjlighet att växa och utvecklas efter sin särskilda förutsättningar intressant ur ett skånskt perspektiv. Skåne är det län som har lägst sysselsättningsgrad i Sverige. Malmö med, dryga invånare, är en av de kommuner som har lägst sysselsättningsgrad i Skåne. För Skånes del är en del av lösningen att fortsätta expandera de båda arbetsmarknadsregionerna i Skåne till att på sikt bli en. Vidare måste närheten till Köpenhamns arbetsmarknad ses som en möjlighet. En väg att ge Skåne möjlighet att växa och utvecklas från sin förutsättningar är att måna om det gränsregionala perspektivet och möjligheterna att arbetspendla över Öresund. De gränskontrollerna som fortfarande är ett faktum i Öresundsregionen måste ifrågasättas ur ett arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv. Vidare måste tillgänglighet och resande över Öresund, både till Köpenhamn och Kastrup, bli en alltmer synlig och integrerad del av statliga myndigheters analys och synsätt vad gäller Skåne. För många är Öresundsbron inte gränsen och sundet ett slut på kartan utan en möjlighet. Ett exempel kan vara att Trafikanalys tar med Kastrup i indikatorn för tillgänglighet till flygplatser samt att danska arbetsställen räknas in i indikatorn tillgänglighet till arbetsplatser. För Skåne

5 Datum (8) och särskilt den sydvästra delen nås väldigt mycket mer arbetsplatser om man inte begränsar analysen med hjälp av landsgräns. har sedan ett antal år utvecklat en tillgänglighetsdatabas och metoder för detta. ser även positivt på att Trafikanalys på ett strukturerat och genomtänkt sätt arbetar aktivt med uppföljning inom transportområdet. På sidan 22 anges ett antal mått som ska användas för att följa arbetet med en transportpolitisk prioritering. anser att indikatorerna är bra och bör användas för att mäta utvecklingen. Ett problem som dock uppstår i Skåne och Malmö är dock att personer som arbetspendlar över riksgräns inte är med i nationell officiellstatistik. Något som gör att gränsregioner i statistiken får en sämre framtoning än vad som egentligen är verkligheten. Något som skulle förvärras och ge en negativ bild om integrationen av arbetsmarknaderna över nationsgräns skulle tillta till följd av åtgärder som beror på exempelvis en regional eller nationell utvecklingsplan. Exempelvis är Skånes sysselsättningsgrad två procent högre med gränspendlarna inräknade och för Malmös del är samma siffra fyra procent. driver sedan början av 2000-talet Öresundsdatabasen som är en unik databas med gränsregionalstatistik ( här går det att finna uppgifter som kompletterar den nationella statistiken uppgifter avseende sysselsättning och lönesumma. Slutligen har även Statistiska Centralbyrån nyligen avslutat en studie över gränspendlingens effekter på inkomsterna i Sverige. Resultatet visar att exempelvis Malmös förvärvsinkomst per individ ska räknas upp från till kronor för år 2012 om gränspendlarnas inkomster adderas. Det är en skillnad på 6,4 procent. menar att det är väldigt viktigt att gränspendlarnas och deras lönesummor adderas förvärvsarbetande nattbefolkning vid de analyser och uppföljning som görs avseende Skåne. Ur ett skånskt perspektiv är det inte optimalt att göra analyser på FAregioner. Anledningen är framförallt att Skåne består av två större FAregioner samt att Osby kommun tillhör Älmhults FA-region i Kronoberg och att Sölvesborgs kommun i Blekinge tillhör Kristianstad-Hässleholms FA-region. har sedan ett antal år det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. Analyser och mål bör därför gälla Skåne som en helhet. Att dessutom dela upp Skåne i de två större FA-regionerna Malmö-Lund och Kristianstad-Hässleholm baseras till största del på arbetspendlingsströmmar och gränsvärden som borde ifrågasättas. Det finns en risk att Skåneperspektivet försvinner och andra typer av flöden som flyttströmmar negligeras. Tydligare lyfta och beakta samhällsplanering som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik önskar även lyfta att det även behövs strategier/insatser som leder till en samhällsplanering som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik och som ger kollektivtrafiken en strukturbildande roll. Detta borde förtydligas i rapporten.

6 Datum (8) Målet om ett hälsofrämjande och säkert transportsystem och att samhället behöver byggas så att det uppmuntrar till promenad och cykling i större utsträckning är viktigt för folkhälsan, i synnerhet för som sjukvårdsorganisation. instämmer i att problematiken med luftföroreningar och buller från trafik behöver adresseras i det transportpolitiska arbetet. Vägtransporter bidrar till en luftförorenings- och bullerproblematik i främst svenska städer. Dock är av uppfattningen att denna problematik bara nämns men inte vidareutvecklas med till exempel insatsområden och rekommendationer på åtgärder i rapporten. Elektrifiering av vägtrafik som föreslås i prioriteringen Klimatneutralt transportsystem är ett insatsområde för att minska buller- och luftföroreningsnivåer från vägtrafik, begränsningar mot dieseldrift ett annat. Prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik bidrar också till minskade avgas- och bullernivåer. Remissförslaget borde vara mer vägledande i dessa frågor. På sidan 26 beskriver Trafikanalys vikten av att planera hur vi bygger och planerar samhället genom bland annat strategier för lokalisering av verksamheter. vill passa på att lyfta att det bör röra sig även om strategier för samhälleliga funktioner såsom förskola, skola, äldrevård, sjukhus etc så att dessa inte centraliseras utan istället förläggs så att resbehovet för dessa dagliga transporter minimeras. Planeringen måste göras med fokus på den enskilda individen och inte i första hand samhällets förutsättningar. Det finns en pedagogisk tydlighet i formuleringen av prioriteringen Ett klimatneutralt transportsystem, där Trafikanalys pekar på att transportsektorn har en nyckelroll. Dock anser att det i den inledande texten saknas en beskrivning av vikten att skapa en attraktiv kollektivtrafik genom bättre samhällsplanering i nya områden och anpassning till genare körvägar och prioriteringar i gamla miljöer. Kollektivtrafiken som funktion för att uppnå ett klimatneutralt transportsystem saknas. Vidare anser att målet om att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter utom inrikes flyg ska minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010, och att energieffektiviteten ska kontinuerligt förbättras är lämpligt. Detta går i linje med Skånes ambition, i utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, om att arbeta aktivt för ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne Även inrikesflyg borde omfattas i ovanstående mål.

7 Datum (8) Övriga synpunkter instämmer i Trafikanalys förslag om att inkludera digitalisering/it något som den nuvarande preciseringsstrukturen saknar för att beskriva möjligheten att uppnå tillgänglighet utan transporter eller resor. instämmer i de beskrivna insatserna på kort och medellång sikt, framförallt elektrifiering av vägtransporter bedöms som en av nycklarna för att skapa ett klimatneutralt transportsystem. Däremot beskrivs insatserna som på medellång och lång sikt ganska vagt och behöver förtydligas. Vidare instämmer i att det behövs flera strategier för att nå ett klimatneutralt transportsystem och bedömer att det behövs åtgärder inom alla i rapporten uppräknade insatsområdena. De föreslagna nyckeltalen för uppföljning inom områdena växthusgasutsläpp, energieffektivitet och tillgänglighet bedömer som relevanta för uppföljningen av prioriteringen klimatneutralt transportsystem. Dock kan dessa kompletteras med ett nyckeltal som mäter andelen elektrifierad vägtrafik på persontrafik - och godstrafiknivå. Även andelen cykel och gång borde mätas. Rapporten anger angående trafiksäkerhet att utvecklingen och uppföljningen av säkerhet är ambitiös vad gäller indikatorer som fångar teknisk utveckling och säkerhetsrisker som kan byggas bort medan indikatorer som skildrar beteenden hastighetsefterlevnad, hjälmanvändning och nykter körning inte utvecklas i tillräcklig grad. Eftersom säkerheten aldrig fullt ut kan byggas bort vore det intressant och viktigt att följa upp beteenden i trafiken och i sin tur möjligheter till beteendepåverkan. Trafikanalys beskriver Boverkets bostadsmarknadsenkät på sidan 23. anser att enkäten ska hanteras med försiktighet eftersom den behöver kvalitetssäkras om den ska användas. Det är nämligen väldigt olika på vilket allvar kommunerna svarar på enkäten och i vilken mån respektive länsstyrelsen gör en kvalitetssäkring. Under strategier för måluppfyllelse på sidan 25 föreslås enbart tekniska åtgärder, steg 1 (påverkan) enligt fyrstegsprincipen bör inkluderas. I stycket Transportsystemets standard och tillförlitlighet på sidan 34 är det starkt fokus på järnvägens standard. anser att det är av största vikt att även annan trafiks standard och tillförlitlighet tas i beaktning. ser positivt på att Trafikanalys inkluderar den sociala hållbarhet, användbarhet för alla i transportsystemet, därav trygghet i

8 Datum (8) transportsystemet. I Trafikanalys förslag har bland annat transportsystemets roll i integrationsprocessen försvunnit. I handläggningen av detta ärende har enheten för samhällsplanering, Skånetrafiken, Kollektivtrafikmyndigheten och Samhällsanalys deltagit. Mätta Ivarsson Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör