Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang!"

Transkript

1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Lenita är född i Colombia och adopterades som spädbarn till Sverige. När hon först anlände var hon mindre än svenska barn i samma ålder. Hennes föräldrar gav henne näringsrik barnmat och Lenita mådde mycket bra. På barnavårdscentralen var man nöjd med hennes tillväxt. Nutritionen är förstås avgörande för tillväxten under spädbarnstiden, men även olika hormon är viktiga och inflytandet av dessa ökar under barndomen och senare under puberteten. Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang! Mål: C10, C11 Svar: Exempel på två hormoner: GH (STH) och IGF-1 anses vara de viktigaste men andra betydelsefulla hormon är tyreoideahormon, könssteroider och insulin. Syntesen av IGF-1 i levern och annan vävnad stimuleras av GH som frisätts från adenohypofysens somatotrofa celler. Dessa i sin tur stimuleras positivt av GHRH och negativt av somatostatin, som båda frisätts i hypotalamus. IGF-1 och GH verkar med negativ feedback på hypofys- och hypotalamusnivå. För det senare gäller att GHRH minskar och somatostatin ökar. GHnivåerna fluktuerar kraftigt över dygnet, medan IGF-1 nivåerna är betydligt jämnare då IGF- 1 till största delen är bundet till bärarproteiner. GH och IGF-1 kan via sina receptorer tillsammans stimulera tillväxten av muskelvävnad och skelett. 1

2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) En tillväxtfaktorreceptor är ofta av kategorin tyrosinkinas-receptorer. Då en tyrosinkinasreceptor stimuleras vid ligandbindning kan flera intracellulära signalvägar aktiveras och därmed kan en och samma tillväxtfaktor ge upphov till olika effekter. Fråga 2 (3 poäng): Ge exempel på effekter/processer på cellnivå som kan påverkas av en tyrosinkinasreceptor och förklara hur receptorn kan aktivera olika intracellulära signalvägar! Mål: C22 Svar: Exempel på processer: Celldelning, differentiering, apoptos, proteinsyntes. Den aktiverade receptorn fosforylerar egna tyrosinpositioner eller substrat i cytoplasman. Beroende på fosfotyrosinets omgivande aminosyror och genom att det finns flera fosfotyrosinpositioner kan olika dockningsproteiner binda (SH2-innehållande protein). Dessa i sin tur kan aktivera olika signalkaskader. 2

3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Proteiner består av ogrenade polymerer, så kallade polypeptider, av aminosyror. De 20 olika aminosyror som finns ger ett närmast oändligt antal tänkbara sätt som dessa kan kombineras på för att bilda proteiner. Aminosyrasekvensen utgör den primära proteinstrukturen. Figuren nedan visar ett exempel på en peptidkedja bestående av 4 olika aminosyror: Figur. Peptidkedja bestående av 4 aminosyror. Fråga 3 (10 poäng): Svara på följande frågor om aminosyror, peptider och protein! a) Aminosyror binds till varandra via peptidbindningar. o Vilken typ av bindning är en peptidbindning? Anser du att det är en stark eller svag bindning? o Markera peptidbindningarna i figuren. Markera också de atomer som ingår i peptidbindningarna. o Vad menas med N- respektive C-terminal? Markera N- respektive C-terminal för peptiden i figuren. 3

4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) b) Aminosyror anses vara amfolyter. Förklara vad det innebär. 4

5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) c) I figuren visas 4 olika aminosyror. Resonera kring deras olikheter och likheter till varandra och vilken betydelse det har för proteinets struktur. 5

6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) d) Hur kommer det sig att ett protein kan vara positivt, negativt respektive oladdat beroende på vilket ph det är i den miljö där det befinner sig? 6

7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) e) De 20 olika aminosyror som vi definierat, och som används används för att bygga proteiner, kan modifieras ytterligare. I kroppsliga proteiner har man funnit ett 60 tal olika aminosyraderivat. Så kallad posttranslationell modifiering av aminosyror bidrar till ytterligare variation av proteiners struktur och funktion. Ge två (2) exempel på kemiska eller posttranslationella modifieringar. 7

8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) f) Ordet protein kommer från grekiskans proteios vilket betyder ungefär på första plats. Det indikerar att proteiner är livsnödvändiga. Ge fem (5) exempel på funktionsområden där proteiners aktivitet/struktur/funktion är avgörande. Mål: C8, C14 Svarsförslag: a) Peptidbindningen är en kovalent bindning. Det är en stark bindning i jämförelse med ex jonbindning eller van der Waalsbindning. N-terminal: peptidkedjans ände som är en NH2 grupp/nh3+ grupp; aminogrupp C-terminal: peptidkedjans ände som avslutas med en COOH grupp/-coogrupp; karboxylgrupp b) De agerar både som svaga syror respektive svaga baser på grund av aminogrupp/karboxylgrupp samt egenskap hos sidokedjan som kan vara sur (innehålla karboxylgrupp) eller basisk (innehålla aminogrupp) c) I figuren visas metionin, asparaginsyra, leucin och tyrosin. 4 olika aminosyror, de har alla aminogrupp och karboxylgrupp och vanlig aminosyrastruktur men det som skiljer dem åt är 4 olika sidokejdor. Metionin vars aminogrupp utgör N-terminalen bidrar med aminogruppegenskap samt tyrosin vars karboxylgrupp utgör C-terminal med karboxylgruppsegenskap. Aminosyrors sidokedjor kan delas in i 4 grupper beroende på hur de ser ut och vilken kemisk egenskap de har pga sin struktur och de ingående atomerna: - Icke polära; hydrofoba ex metionin och leucin; har en kolkedja, rak eller grenad, samt ex en S atom (för metionin). Ogillar vatten. Bidrar till att proteinet får hydrofob domän genom sk hydrofob interaktion mellan de aminosyrakedjor som inte är vattenlösliga. - Polära oladdade aminosyror. Ex tyrosin. Hydrofila; gillar vatten. Bidrar till att ge proteinet vattenlöslig egenskap. - Polära, laddade. Ex asparaginsyra som är sur. Finns också de som är basiska ex lysine. Viktigt att få med att de är laddade. Hydrofila. Aminosyrasekvensen utgör den primära strukturen (peptidbindningar och andra kovalenta bindingar). Beroende på vilka aminosyror som ingår i proteinet så bestämmer sidokedjornas interaktion med varandra på nära håll genom vätebindningar (den sekundära strukturen) och den tertiära strukturen genom interaktion med sidokedjor som ligger längre ifrån varandra i aminosyrasekvensen. Det gör att peptidkedjan veckas på ett specifikt sätt som är unikt för varje proteinslag; vätebindningar, jonbindningar (saltbryggor), disulfidbindningar (kovalenta bindningar), van der Waalsbindningar och hydrofoba interaktioner är bindningar och interaktioner som uppstår mellan aminosyrornas sidokedjor (tertiära strukturen). 8

9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Bestämmer proteinets struktur och stabiliserar den. Proteiner har antingen globulär eller fibrillär struktur. d) På grund av N-terminalen och C-terminalen som är aminogrupp, NH2 resp NH3+ respektive COOH resp COO- beroende på ph, samt på grund av de aminosyror vars sidokedjor är laddade och fungerar som syror och baser (innehåller COOH grupp eller NH2 grupp i sidokedjan). Vid isoelektriska punkten tar alla laddningar ut varandra och proteinet uppträder oladdat i ett elektriskt fält. Vid ph under isoelektriska punkten är proteinet positivt och över negativt laddat. e) Ex glycosylering; träd av sockerenheter (kolhydrat) binds kovalent till aminosyrors sidokedjor: Ex funktionella grupper binds till aminosyrornas sidokedjor (ex etyl, metyl, acetyl): Ex klyvning så att ett proenzym blir aktivt enzym. f) Välj 5 av nedanstående exempel: 1. Kemiska reaktioner, syntes, selektiv katalys: Enzymer 2. Struktur: strukturella proteiner ex kollagen i bindväv, keratin i hår, proteinfilament (trådliknande strukturer som byggs av enskilda proteiner) i cytoskelettet 3. Rörelse: Aktin och myosin i muskler, tubulin i cilier och flageller 4. Reglering: Transkriptionsfaktorer som binder till DNA och reglerar genuttryck 5. Transport: Glukostransportörer och jonkanaler i membran 6. Kommunikation mellan celler och olika delar av kroppen: hormoner, endokrina/parakrina/autokrina; bildas och utsöndras i ett organ för att sedan kommunicera och reglera funktion i annat organ 7. Svar på kemisk stimulans: receptorproteiner, i membranet eller inne i cellen 8. Skydd mot sjukdomar: antikroppar 9. Lagring: Lagring av proteiner och tillgodoseende av aminosyror vid behov. 9

10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) 10

11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Fråga 4 (4 poäng): Däggdjursceller kan bilda aminosyror, dock inte de essentiella. Beskriv vilka molekyler cellen utgår ifrån och hur dessa används i syntesen. Mål: C18, C20 Svar: Citronsyracykelintermediär, glykolys- eller glukoneogenesintermediär, eller fosfopentosshuntintermediär för kolskelettet. Aminosyror för fixerat kväve i aminogruppen. Pyridoxalfosfat som kofaktor vid transaminering. 11

12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Fråga 5 (5 poäng): En viktig funktion hos proteiner är att verka som enzymer. Besvara följande frågor. a) Vilken funktion har enzymer i kroppen? 12

13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) b) Förklara följande begrepp: Apoenzym, Zymogen, K M, Substrat, Aktiveringsenergi 13

14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) c) Vad är skillnaden mellan kompetitiv och non-kompetitiv inhibering? 14

15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) d) Nedan visas Lineweaver-Burk grafer för två olika enzym. Vilket enzym har högst v max? (Visa beräkning) 1/v (min/nmol) Enzym 1 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, /[S] (nm -1 ) 1/v (min/nmol) Enzym 2 2,8 2,4 2 1,6 1,2 0,8 0, /[S] (nm -1 ) Mål: C18, C20 Svarsförslag: a) Enzymers funktion är att katalysera biologiska reaktioner, och därmed påskynda dessa. b) Apoenzym: Enzym utan sin cofaktor, dvs. proteindelen av det aktiva enzymet. Zymogen: Inaktivt proenzym, dvs. förstadie till aktivt enzym. Zymogenet syntetiseras ofta i annan vävnad/organ än det aktiva enzymet. Blir ofta aktivt genom klyvning. K M : Michaelis konstant, ett mått på enzymets affinitet för substratet Substrat: Den molekyl som ingår i den reaktion som enzymet katalyserar och som genomgår en förändring för att bilda produkt (själv eller tillsammans med annan molekyl). 15

16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Aktiveringsenergi: Den energimängd som behöver tillföras för att reaktionen ska ske, dvs. för att substrat ska bilda produkt. Enzymer sänker aktiveringsenergin. c) Vid kompetitiv inhibering binder substratet och inhibitorn till samma yta på enzymet. Vid non-kompetitiv inhibering binder de till olika ställen på enzymet. d) Interceptet på y-axeln = 1/v max. Enzym 1 har interceptet 0,2 medan enzym 2 har interceptet 0,4. De inverterades värdena anger v max vilket betyder att enzym 1 har högst v max (1/0,2 = 5 nmol/min) medan enzym 2 har v max 1/0,4 = 2,5 nmol/min. 16

17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Celler kan reglera hur mycket olika proteiner ska uttryckas. Specifika proteiner kan finnas i liten eller stor mängd eller inte alls och detta regleras genom flera olika mekanismer. Fråga 6 (5 poäng): Beskriv kortfattat de mekanismer som avgör koncentrationen av ett specifikt protein i en cell! Mål: C13, C20 Svar: En första förutsättning för att proteinet ska syntetiseras är att motsvarande gen är tillgänglig för transkription, dvs kromatinstrukturen har betydelse. Kromatinet kan öppnas och stängas med hjälp av acetylering/deacetylering av histoner. Detta i sin tur kan regleras av transkriptionsfaktorer, t ex intracellulära receptorer av olika slag. När väl mrnat har bildats kan detta ha olika grad av stabilitet, t ex kan längden på 3 UTR ha betydelse för hur snabbt mrnat degraderas. Beroende på vilka mikrorna som uttrycks kan vårt proteins mrna också degraderas olika fort. mrnat translateras till protein i ribosomen. Även detta steg kan regleras för en del proteiner. Förutom synteshastigheten bestämmer nedbrytningshastigheten vilken koncentrationen blir. Degraderingen kan regleras t ex genom ubiquitinering som märker proteinet för nedbrytning i proteosomen. Om proteinet i fråga ska genomgå posttranslationella förändringar, som t ex klyvning, så kan det nödvändiga enzymet för klyvningen också vara reglerbart. 17

18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Lenita växte bra bland annat tack vare proteinet i den mat hennes föräldrar gav henne. Fråga 7 (6 poäng): Proteiner är en viktig beståndsdel av födan, där de finns i många olika former. Hur tas alla dessa proteiner i maten upp i kroppen? Beskriv! Mål: C6, C18 Svar: Efter att ha tuggats och blandats ut med saliv når födans proteiner magsäcken, med en saltsyra koncentration kring ph 2. Den sura miljön gör att protein denaturerar vilket gör peptidkedjan åtkomlig för proteaser. Där utsöndras också pepsinogen som vid surt ph aktiveras genom autoproteolys som genererar aktivt pepsin. Pepsin hydrolyserar peptidbindningar i proteiner och bildar därmed kortare peptidedjor, vilka i duodenum stimulerar till frisättning av pankreasproteaser. Dessa usöndras också som inaktiva prekursorer. När ph neutraliserats av bikarbonat kan trypsinogen aktiveras av enteropeptidas (från tarmepitelet). Aktivt trypsin kan sedan klyva och därmed aktivera pankreasproteaserna. Trypsin, chymotrypsin och elastas är endoproteaser med olika specificitet för aminosyrarester att klyva vid. Karboxypeptidaserna är exopeptidaser som hydrolyserar lös den karboxyterminala aminosyraresten. Peptidkedjorna från magsäcken hydrolyseras på så sätt till aminosyror och korta peptider. De korta peptiderna hydrolyseras vidare av aminopeptidaser i tarmväggen till aminosyror och dipeptider. Dessa tas upp av tarmepitelet genom aktiv, energikrävande transport (synport). Inne i enterocyterna finns dipeptidaser som klyver resterande dipeptider till aminosyror. Aminosyrorna transporteras sedan genom faciliterad diffusion ut ur tarmcellerna till blodet, varmed de aminosyror som födans proteiner givit upphov till når via levern ut till hela kroppen. 18

19 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Fråga 8 4 (poäng): Tunntarmarna spelar en mycket viktig roll för upptaget av ett stort antal olika näringsämnen. a) Vilka är tunntarmarna? (1 p) b) Beskriv hur tunntarmarna anläggs under fosterutvecklingen! Vilka blodkärl står för dess blodförsörjning? (3 p) Mål: C6, C7 Svar: a) Duodenum, jejunum, ileum. b) Tarmarna anläggs från det endodermala groddlagret efter det mönster som anges av den genom gastruleringen invaginerade gulesäcken. Den proximala delen av tunntarmen (merparten av duodenum) hör till den embryonala framtarmen och erhåller sin arteriella blodförsörjning från Truncus coeliacus, medan den återstående delen av tunntarmen hör till den embryonala mittarmen och får sin blodförsörjning från A.mesenterica superior. 19

20 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Även tjocktarmen har en roll när det gäller att utnyttja näringen från födan. Fråga 9 (4 poäng): Redogör för tjocktarmens olika segment, dess anatomiska läge och huvudsakliga funktioner! Mål: C6 Svar: blindtarm (appendix caecum), colon och ändtarm. Colon ascendens (HöC)colon transversum samt colon descencens (VäC). Tjocktarmens huvudsakliga funktioner är att producera slem, resorbera vatten och salter (som gör tarminnehållet fastare samt är en komponent av kroppens vattenregleringsmekanismer) samt att resorbera vissa viktiga vitaminer (exvis vit K viktig för blodkoagulationen). 20

21 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Transport av näringsämnen, joner, vatten och partiklar sker via epitelcellernas membraner, och deras struktur och funktion är därför väsentliga för organismens välbefinnande. Fråga 10 (7 poäng): Beskriv kortfattat: a. Vilka är de viktigaste komponenterna i ett biologiskt membran och hur bildas ett sådant? (4p) 21

22 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) b. Hur joner och vatten kan transporteras över membranet, och hur detta bidrar till att cellen kan behålla en önskvärd volym. (2p) Mål: C21 c. Hur fleromättade fettsyror kan påverka membranets funktion. (1p) Svar: a. Fosfolipider, kolesteol och proteiner, men även varianter på dessa i form av glykolipider och glykoproteiner och proteoglukaner. Drivkraften till bildandet är den "hydrofoba effekten, dvs när egenkära vattenmolekyler som vill bilda vätebryggor minimerar ytan mot fettsyrorna i lipiderna, som vänds mot varandra och bildar ett bimolekylärt skikt med de hydrofila huvudgrupperna utåt. På så sätt vinns entropi och ändringen i Gibbs fria energi blir negativ, dvs en spontan reaktion. b. Joner transporteras vanligen aktivt över membranet, dvs det kräver energi i form av ATP, via sk jonpumpar. Genom att positiva och negativa joner passerar parallellt eller två negativa joner in resp ut samtidigt bibehålls elektroneutralitet och membranets potential. Vatten transporteras via vattenkanaler, aquaporiner, en familj av 13 proteiner, som ofta också låter glycerol passera, en viktig energikälla för cellerna. c. Fleromättade fettsyror gör membranet mer flytande, dvs molekyler rör sig friare i membranet, och de sänker smälttemperaturen, när detta sker. Det gör att vissa organismer som lever tex i kallt vatten har lika mjuka membraner som däggdjur vid 37 o C. 22

23 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) 23

24 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) När Lenita varit några år i Sverige har hon vuxit ikapp sina svenska jämnåriga kamrater. När hon fyllt 13 år får hon sin första menstruation. Fråga 11 (5 poäng): Redogör för äggstockens embryonala utveckling (rita gärna). Vad reglerar menarken (igångsättande av menscykel)? Mål: C5, C7 Svar: Oavsett kromosomalkön och även oavsett migrationen av primordiala könscellerna (PGC), är den default gonadal differentierings riktning den honliga (äggstocken). Gonadalåsen bildas i den mediala sidan av mesonephros anlag där det coelomiska epitelet förtjocknas och bygger upp primära strängar som härbärgar ev inkommande PGC. Strängarna växer bara delvis mot medullan och så småningom lämnar kontakten med det coelomiska epitelet, fragmenteras och bildar primordiala folliklar. Meiosen påbörjas och de flesta PGCs blir oocyt-i som strandar i Met I, tills puberteten börjar. Cyklisk aktivitet i FSH/LH-utsöndring påverkar olika vågor av primordiala folliklar till att påbörja follikeltillväxt som i sin tur leder till E 2 produktion och igångsättande av cykler (oregelbundna) som i början inte leder till ovulation, men som så småningom gör det, med fullständig produktion av P 4 och normalisering av menscykel. 24

25 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Fråga 12 (4 poäng): Beskriv (gärna med figur) gametbildningen och dess tidsförlopp hos Lenita. Mål: C4, C12, meios, gameter, ärftlighet från konceptpyramiden Svar. Under fosterstadiet bildas oogonierna genom mitos för att bli ca 7 miljoner celler som sedan, fortfarande under fosterstadiet, dö av och blir primära oocyter där den första meiotiska celldelningen påbörjas. Den börjar med en duplicering av DNA och en assymmetrisk celldelning där den ena cellen kondenseras och bildar den första polkroppen. Ocyterna återupptar meiosen när barnet går in i vuxenlivet år senare och fullbordar den andra assymmetriska meiotiska celldelningen i samband med befruktningen då den sekundära polkroppen bildas. Så från en oocyt bildas det endast en mogen äggcell. 25

26 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Fråga 13 (3 poäng): Bananflugans homolog till människans IGF1R kallas 'insulin-like receptor' (InR, här benämnd R). En mutant form av R-genen genererar kortväxt avkomma med längre livslängd än vildtypen. Ange definitionen av genetiskt avstånd samt beskriv kortfattat hur ett 3-punktstest genomförs för att bestämma avståndet mellan R och två andra gener, A och B. R-genen ligger mittemellan A och B-generna. Mål: C3, C12, ärftlighet, gameter, meios från LERN-pyramiden. Svar: Definition: Om 1 % av avkomman har en rekombination mellan två gener, är det genetiska avståndet 1 centimorgan (cm). En individ som är heterozygot för alla tre generna korsas med en individ som är homozygot recessiv för alla tre generna. Då kommer avkomman att bestå av alla möjliga kombinationer av fenotyper. Avståndet mellan gen A och R är frekvensen av avkomma som har enkel-överkorsningar mellan A och R + de som har dubbelöverkorsningar. Avståndet mellan gen R och B är frekvensen av avkomma som har enkelöverkorsningar mellan R och B + de som har dubbel-överkorsningar. 26

27 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Namnge de olika delarna av ventrikeln och anatomiska riktmärken, beskriv även muskellagren och deras läge/riktning. Svar: Cardia, Fundus, Corpus, Pylorus, Curvatura major, Curvatura minor, Innersta muskellagret oblique, Mellersta muskellagret cirkulärt, Yttersta muskellagret longitudinellt. 2- A) Vilka strukturer ingår i funiculus spermaticus? B) Vad heter kanalen den löper genom? Svar: (A) Fascia spermatica ext, M. cremaster, Fascia spermatica int., Plexus pampiniformis, A. testicularis, Ductus deferens; (B) Inguinalkanalen. 3- Namnge de 4 stora leverloberna och beskriv leverns blodförsörjning och avflöde. Svar: Lobus Sin, Lobus DX, Lobus Caudatus, Lobus Quadratus, A. hepatica propria, V. porta, V. hepatica (sin, med et dx) -> V. cava inf. 4- Namnge de numrerade strukturer. Svar: 1- Vaters ampull (papilla duodenalis major) 2- Papilla ductus pancreaticus accessorius 3- Ductus choleducus 4- Ductus pancreaticus major 5- Ductus pancreaticus accessorius 6- Treitz ligamentum 5- A) Vad heter de tre större grenarna i portakretsloppet (vener)? B) Vilka vener går ihop och bildar v. porta? Svar: A= V. splenica, V. mesenterica sup., V. mesenterica inf. B= V. splenica + v. mesenterica sup = v. porta 6- Redogör för vad det innebär att ett organ är (a) intraperitonealt, (b) sek. retroperitonealt respektive (c) retroperitonealt, ge exempel på organ. Svar: (a) Intraperitonealt: Omsluten på alla sidor av peritoneum, Upphängd i mesenterie, Ex. Gaster, splen, jejunum, ileum, caecum, appendix, colon transversum, colon sigmoideum ; (b) Sek. retroperitonealt: Bildas från tarmröret, Embryonalt intraperitonealt men vandrat ut mot bukväggen, Ex. Pancreas, lever, duodenum, colon ascendens/descendens ; (c) Retroperitonealt: Bildats utanför peritoneum, Täcks delvis men inte helt av peritoneum, Ex. Njurar, urinblåsa, uterus. 27

28 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) 7- Bild av yttre genitalia kvinna: Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-Mons pubis, 2-Labia majora, 3-Labia minora, 4-Ostium urethrae, 5-Ostium vaginae, 6- Glans clitoridis. 8- Beskriv med anatomiska och riktningsangivelser bukhålans begränsningar. Svar: Kraniellt/sup.=diafragma, Lateralt= bukvägg, Anteriort/ventralt= bukvägg, Posteriort/dorsalt= bukvägg +(kotpelare), Caudalt/inf.= bäckenet. 28

29 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) 9- Bild av manliga genitalia, sagitalsnitt. Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-preputium, 2-urethra, 3-corpus cavernosum, 4-corpus spongiosus, 5- Glandula bulbourethralis (Cowper s), 6-Prostata, 7-Vesicula seminalis, 8-Ductus Deferens, 9-Epididymis, 10-Testis. 10- Beskriv den embryonala uppdelningen av mag-tarmkanalen, vilka organ som kommer från vilken del samt vad heter de större kärlen som försörjer respektive del? Svar: Foregut (Esofagus -> Duodenum (lig. Treitz), Truncus coeliacus); Midgut (Jejunum -> 2/3 colon transversum, A. mesenterica sup. ); Hindgut (2/3 colon transversum -> rectum, A. mesenterica inf.). 11- Bild på truncus coeliacus. Beskriv truncus coeliacus försörjningsområde genom att namnge grenarna. Svar: A. gastrica sin (R. oesophagealis, grenar till esofagus godkänt), A. splenica/lienalis (Grenar till pancreas godkänt, A. gastricae breves, A. gastroomentalis sin), A. hepatica communis (A. gastroduodenalis, A. gastroomentalis dx, A. pancreaticoduodenalis sup. Ant et pos, A. prepancreatica), A. gastrica dx., A. hepatica propria. 29

30 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) 12- Vilka är de olika lagren i den trilaminära groddplattan och ge exempel på organ/vävnader som bildas ur respektive. Svar: Ectoderm (Hud med adnexae, Nervsystemet), Mesoderm (Skelett, Stödjevävnader/parenchym, Muskler, Blod) samt Endoderm (Mag-tarmkanalen, Lever, Pancreas). 13- Bild inre genitalia kvinna: Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-Vagina, 2-cervix, 3-cervix kanal, 4-corpus uteri, 5- fundus uteri, 6- isthmus TU, 7- Ampulla TU, 8-Infundibulum TU, 9-Fimbriae, 10-Ovarium. 14- Namnge alla delarna i mag-tarmkanalen från mun till anus, inklusive tillhörande organ. Svar: Esofagus, Gaster/ventrikel, Duodenum, Pancreas, Hepar, Jejunum, Ileum, Colon, Rectum. 30

31 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Praktisk tentamen LÄK-T1: Feed-back för den praktiska tentamen histologi T1. Samtliga preparat som använts. BEMANNADE STATIONER: Preparat 13 Esofagus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa (där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt dess adventitia (ingen t. serosa). Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa-, parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt ev. pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och första delen av colon. Preparat 21 Bukspottkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina (Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall pekats ut, dvs intralobulära skarvgångar ( intercalated ducts ), som mynnar i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras. 31

32 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) OBEMANNADE STATIONER: Fettvävnad (prep 7) Identifiera vävnaden Svar: fett vävnad Motivera ditt svar med att beskriva vad som är TYPISKT för denna vävnad, dvs hur kände du igen den? Svar: runda stora celler, med utlokaliserad cytoplasma och platta, enkla kärnor Thyroidea (prep 11) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Thyroidea Motivera ditt svar med att beskriva vad som är TYPISKT för denna vävnad, dvs hur kände du igen den? Svar: Thyroidea består av folliklar med kolloid som omges av ett epitel som kan vara kubiskt eller skivepitelsliknande Gallblåsan (prep 22) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Gallblåsan Motivera ditt svar med att berätta vad som är TYPISKT för detta område och dess vävnader, dvs vilka kännetecken kunde du se? Svar: Vägglagret består av en mycket veckad tunica mucosa ves. felleae med ett enskiktat cylindriskt epitel med mikrovilli, vars celler vilar på en kärlrik lamina propria. Glatmuskulatur av oordnad karaktär (tunica muscularis ves. felleae). Utanför detta finns det en relativt tjock och tät bindväv som innehåller bl.a. blodkärl, fett och elastiska trådar. Det yttre skiktet som syns i preparatet är tunica adventitia ves. felleae (mot levern). Pseudostratifierat cylindriskt epitel (prep 3) Vad kallas epitelet som bekläder den ena långsidan av denna vävnadsbit. Svar: Pseudostratifierat (respitratoriskt) cylindriskt epitel. Var hittar du detta epitel i? Svar: Trachea, bronkier 32

33 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (33) Hypofys (prep 10) Identifiera de olika komponenter (delar) av detta organ Svar: Framlob (adenohypofisen med pars distalis och pars intermedia) samt neurohypofisen (pars nervosa) Vilka celltyp kan du identifiera i den största del? Svar: kromofila och kromofoba. De kromofila celler är i sin tur antingen acidofila eller basofila. Binjure (prep 12) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Binjure Beskriv vävnadens uppbyggnad! Svar: Barken och märgen (barken med tre olika lager: glomerulosa, fasciculata samt reticularis) 33

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Praktisk tentamen LÄK-T1 ( : Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1.

Praktisk tentamen LÄK-T1 ( : Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. Praktisk tentamen LÄK-T1 (2013-01-10: Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. ANATOMI 1. a. Vilka två kärl försörjer colon och rektum? Svar: a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) Sandra Liljesson har haft Graves sjukdom i tre år, sedan hon var 29 år. Hon mår nu relativt bra tack vare den medicin hon har som motverkar effekten

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. 1 Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. Svar: 2 Fråga 2 (4 p) Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Lisa har middag för sina kurskamrater. En av middagsgästerna är en japansk utbytesstudent, Nanako. Efter välkomstdrinken serveras vin till maten och avec

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.

Läs mer

Biologisk katalysator

Biologisk katalysator Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin) Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

The Human Protein Atlas

The Human Protein Atlas EGFR (epidermal growth factor receptor), det gröna på bilden, visas med hjälp av konfokalmikroskop och immuno fluorescence i en cellinje med ursprung från hudcancer. Receptorn är lokaliserad till plasmamembranet

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) Du blir en helg uppringd och tillfrågad av Din kusin Sara som sedan 2 år försökt skaffa barn utan framgång. Hon och hennes make Torkel har ett regelbundet

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Äter jag rätt när jag tränar?

Äter jag rätt när jag tränar? Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) Ann-Christin är 18 år och har tränat löpning intensivt. Hon ville så gärna bli uttagen till OS i London. Ann-Christin tränade framför allt utomhus.

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Nedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen.

Nedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen. Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2005 1 Nedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen. På vägen ner från munhåla ändtarm passerar

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp Genitalia 1. Spermiogenesens förlopp Spermiogenesen utgör sista steget i produktionen av en spemie. I detta steg utvecklas spermatiderna vidare till att bli välutvecklade celler med förmågan att transportera

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(16) Anders och Lisa har just fyllt 33. Båda arbetar mycket och har hittills inte tyckt att de haft tid med barn. Med tanke på åldern inser båda dock att

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer