Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft"

Transkript

1 Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft Ecoplan på uppdrag av Power Väst

2

3 Sammanfattning När man från offentligt håll skall satsa för att skapa nya jobb, väljer man gärna att satsa på branscher som bedöms växa. Det finns en förväntan att antalet jobb inom miljöteknik skall bidra till den framtida svenska sysselsättningen. Miljöteknik är ett vitt begrepp men mer konkret är just vindkraftsbranschen ett sådant område där det sker en kraftig tillväxt. Vindkraften är en av de energikällor som växer snabbast i världen. Den årliga tillväxten har legat i snitt på 27,5 % de senaste 10 åren. 1 Även i Sverige är tillväxten stark och Sverige ligger nu på 10:e plats av länder med mest installerad vindkraft i världen, en lista som leds av Kina och USA. 2. Det finns sannolikt inget rakt samband mellan tillväxt i vindkraftsproduktionen i Sverige och antal jobb i Sverige. Det beror på vilken typ av tjänst, företag och produkt det avser och hur de berörda företagen resonerar vid en expansion av verksamheten. Power Väst har genom denna studie försökt skapa en bättre bild över om satsningar inom vindkraftssegmentet ger sysselsättning i Sverige och i så fall hur. Syftet var att försöka svara på följande frågor: Hur ser de berörda företagen på utvecklingen? Vilka hinder ser man? Var skapas jobben vid en till växt? Hur många jobb är det idag i Sverige inom vindkraftsområdet och dess leverantörer? Detta har gjorts genom att intervjua branschföreträdare och gå igenom befintliga studier. Beskrivning av marknaden I denna studie har vi delat in marknaden i fyra delar: Tillverkning för vindkraft Projektering & energibolag Bygg & anläggning Drift & underhåll Totalt har över 200 företag kartlagts och 38 företag intervjuats. Omsättningen hos de kartlagda företagen ligger totalt på 166 Mdkr (de svenska delarna av koncernbolagen), varav 9,4 Mdkr direkt kunde knytas till vindkraftssegmentet. Då ingår inte bygg och anläggning där omsättningen inte kartlagts. Huvuddelen av omsättningen (runt 7 Mdkr) finns inom tillverkningsindustrin. Troligen är lejonparten av dessa 7 Mdkr tillverkning för export då vindkraftverkstillverkning inte finns i någon större omfattning i Sverige. 1 Global cumulative installed wind capacity Global Wind Energy Council. 2 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011.

4 Alla delmarknader utom Tillverkning för vindkraft är beroende av den svenska vindkraftsutvecklingen och en tillväxt på hemmamarknaden skapar jobb i Sverige. Det har varit en god tillväxt och företagen tror på en fortsatt god utveckling. De hinder för utvecklingen som lyfts fram är kopplade till vindraftsutvecklingen i Sverige, som elcertifikatsystemets fortsättning, finansie ring och tillståndsprocesser. Delmarknaden Tillverkning för vindkraft består till allra största delen av klassisk svensk verkstadsindustri. Den omfattar inte enbart tillverkning av vindkraftverk eller komponenter till dem, utan även marknaden för kringinstallationer som kabel och transformatorer. Delmarknaden skiljer ut sig genom att vara mycket mer exportorienterad, mindre beroende av hemmamarknaden och betydligt mer internationellt orienterade avseende var sysselsättningen hamnar vid en tillväxt. Potentialen för jobb är därför betydligt högre än vad hemmamarknaden kan skapa. Företagen inom delmarknaden är sällan enbart Figur 1. Systemgränserna inom inriktade på vindkraftsmarknaden, utan det är delmarknaden tillverkning för vindkraft. ett segment av flera som man levererar sin teknik till. Eftersom Sverige har en stark tradition inom fordonsindustri, visar det sig att en stor andel av företagen även är underleverantörer till fordonsindustrin. Av de företag vi kartlagt var det hela 57 % som även levererade till fordonsindustrin. Figur 2. Beskrivning av villkoren för de olika delmarknaderna i studien baserat på intervjuerna. Företagens beskrivning av marknaden och deras syn på hinder för tillväxt i svenska bolag. Avseende hindret tillståndsprocessen har företagen lyft fram att det tar lång tid i tillståndsprövningen, samt osäkerheter kring beslut som det kommunala vetot och försvarets hållning. Med hindret finansiering menades finansiell osäkerhet bland annat på grund av elcertifikatssystemets begränsningar men även generellt problem att finna kapital.

5 Antal jobb Det har i studien visat sig att den offentliga statistiken är mycket bristfällig och att företagen ofta själva inte kan ange andelen sysselsatta eller ens omsättning inom detta segment. Det finns schabloner på sysselsättning från andra studier och statistik från andra länder, där sysselsättningen beräknas baserat på den svenska utbyggnaden av vindkraft. Då uppskattas antalet årsarbetskrafter inom hela sektorn 2010 ligga på mellan årsarbetskrafter. Dessa siffror stämmer troligen ganska bra avseende själva projekteringen, anläggning av vindkraftverket samt drift och underhåll. Men inte inom tillverkning av komponenter och kringinstallationer eftersom detta går på export. I studien undersöktes därför främst antalet sysselsatta inom de tillverkande företagen. Dessa har haft svårt att särskilja just vindkraftsjobb eftersom de levererar till många olika branscher och energislag. De företag inom tillverkning som intervjuats, där de kunnat ange antalet sysselsatta inom vindkraftssegmentet, har angett över årsarbetskrafter, men mörkertalet är stort. Hur kan sysselsättning skapas inom vindkraftsbranschen? Det är två huvudsakliga insatsområden som behövs och som stärker varandras effekt: Skapa sysselsättning genom att stärka tillverkningsindustrin Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft Dessa två områden stärker varandra. Om hemmamarknaden för vindkraft utvecklas väl, ökar samverkan mellan de olika delarna exempelvis genom att kompetens kan delas mellan företagen och därmed stärks hela klustret. Skapa sysselsättning inom tillverkningsindustrin Eftersom svenska företag redan skaffat sig en stark position i underleverantörsled både till vindkraftstillverkarna och till energibolagen, de är redan idag konkurrenskraftiga globalt med en exportorienterad organisation och ser just vindkraftssegmentet som en delmarknad i tillväxt. Det finns därmed sannolikt mycket goda förutsättningar för att de skall lyckas i att ta väsentliga marknadsandelar på en växande marknad. Kompetensförsörjning och stöd för forskning och utveckling efterfrågas av företagen. Där finns goda exempel på sådant stöd, som till demonstrationsprojekt för ABB vilket har bidragit till att de är en av huvudleverantörerna av elinfrastruktur för de stora havsbaserade vindkraftsparkerna som nu byggs i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Något som skapat hundratals jobb i Karlskrona och Ludvika. Kopplingen mellan fordonsindustrin och vindkraftsindustrin är intressant, särskilt för Västsverige. Just förekomst av angränsande branscher, konkurrerande företag, tillgänglig kompetens och förekomsten av en livskraftig hemmamarknad avgörande för livskraftigt kluster 3. Det finns då mycket goda förutsättningar för ett stärkt kluster inom 3 Den som vill fördjupa sig inom ämnet rekommenderas att läsa någon av Michael Porters böcker i ämnet. Han är professor på Harvard Business School och är en ledande auktoritet.

6 vindkraft i Sverige, under förutsättningen att det finns tillgänglig kompetens och en hemmamarknad. Där skulle Västsverige ligga mycket väl till med sin stora tyngdpunkt inom fordonsindustri och kraftiga utbyggnad av vindkraft. De underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri kan kanske kompensera en del av bortfallet inom fordonsindustrin med en mer medveten satsning mot vindkrafts eller energimarknaden. Den kompetens som nu friställs inom fordonsindustri kan kanske vara intressant för att försörja underleverantörer inom vindkraftsindustrin med den kompetens de efterfrågar. Från det offentligas håll kan man stötta tillverkningsindustrin genom exempelvis: Kompetensförsörjning inom de teknikområden verkstadsindustrin generellt efterfrågar. Detta behöver inte vara specifika kunskaper för just komponenttillverkning av vindkraftsdelar. Ökade anslag för forskning och utveckling, för att både stärka konkurrenskraften hos svenska underleverantörer och för att stärka tillgången på specialiserad kompetens inom området. Idag ligger statens stöd för vindkraftsforskning på en bråkdel av det stöd som finns för andra energikällor. Stöd till de underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri för att bibehålla jobb eller ökad tillväxt. Här tror vi inte på några nya generella insatser, utan istället på att med befintliga aktörer kartlägger vad de berörda enskilda företagen behöver för specifika insatser. Exempel på sådana aktörer i Västra Götaland är Connect Väst, Business Region Göteborg, Innovatum och kommunernas näringslivssekretariat. Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft En utbyggnad av vindkraften i Sverige skapar sysselsättning direkt via projektering, bygg och anläggning. Dessa jobb är direkt knutna till nybyggnation av vindkraft, så fort nybyggnationen går ner, försvinner jobb. Inom drift och underhåll skapas jobb på längre sikt. Där finns jobb knutet till vindkraftverken under hela driftstiden, som ligger runt 30 år. En sektor som Sverige kan satsa på är havsbaserad vindkraft. De fysiska förutsättningarna är mycket goda här. Sannolikt kommer just havsbaserat bli mycket mer intressant i framtiden. Om man avvaktar denna utveckling kommer Sverige missa chansen att bygga upp en tjänstesektor för havsbaserat och en framtida utbyggnad i Sverige kommer i mindre grad ge sysselsättning här. Från det offentligas håll kan man stötta hemmamarknaden genom exempelvis: Ett fortsatt stöd för utbyggnad inom vindkraften. Där har elcertifikaten visat sig vara effektiva för landbaserad vindkraft. Men det finns en oro i branschen för förändringar i systemet t.ex. i kvoter och/eller utökning av marknaden då landbaserad vindkraft bedöms styra marginalkostnaden för elcertifikat 4 och är därför den kraftkällan som påverkas först av förändringar. En effektiv process för miljöprövning av utbyggnaden av vindkraft, exempelvis genom omarbetning av det kommunala vetot eller ett tydliggörande om hur 16 kap 4 i miljöbalken ska hanteras av kommunerna. 4 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten.

7 Genom att Svenska kraftnät betalar för anslutningen av havsbaserade anläggningar och eventuella förstärkningar av nätet. Havsbaserad vindkraft är betydlig billigare att bygga i Sverige än långt ut i Nordsjön men inte tillräckligt kostnadseffektiv för att byggas med dagens ersättningsnivåer. Men om kostnaden för nätet skulle tas av Svenska kraftnät så skulle utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kunna genomföras. Stödet skulle även stödja och vågkraft och på så sätt inte vara teknikspecifik. Foto 1. Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft.

8 Innehållsförteckning 1 Syfte med denna studie Vindkraft en bransch i kraftig tillväxt Vindkraft och sysselsättning Metod Kartläggning av företag Genomgång befintliga studier och beräkningar Intervjuer Resultat från intervjuer och kartläggning Marknaden generellt Delmarknad: Tillverkning för vindkraft Delmarknad: Projektering och energibolag Delmarknad: Bygg och anläggning Delmarknad: Drift och underhåll Resultat från beräkningar av antal jobb Tillverkning för vindkraft Övriga jobb Totalt Antal sysselsatta i Västra Götaland Slutsatser och diskussion Skapa sysselsättning i tillverkningsindustrin Skapa sysselsättning via utbyggnad av vindkraft Källor Fotografer Foto 2. Fotograf Per Pixel Petersson, Rabbalshede Kraft.

9 1 Syfte med denna studie Många politiker och tjänstemän förväntar sig en tillväxt av jobb inom vindkraftsbranschen. Men på vilket sätt och i vilken omfattning är inte helt klargjort. Denna studie ska komplettera den statistik och information som finns tillgänglig. Därigenom kan en bättre kunskap byggas om satsningar inom vindkraften kan bidra till ökad sysselsättning i Sverige, utöver att det bidrar till en mer hållbar energiförsörjning. Stu dien har som syfte att försöka svara på följande frågor: Hur ser de berörda företagen på utvecklingen? Vilka hinder ser man? Var skapas jobben vid en tillväxt? Hur många jobb är det idag i Sverige inom vindkraftsområdet och dess leverantörer? Foto 3. Delar till vindkraftstorn i Uddevalla hamn. Fotograf Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Denna studie är genomförd under 2011 av Ecoplan på uppdrag av Power Väst. Power Väst är ett nätverk för vindkraftsfrågor som har bildats på initiativ av Västra Götalandsregionen. Andra intressenter i Power Väst är Triventus, Rabbalshede Kraft, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Chalmers, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västsvenska Industri och Handelskammaren, Öckerö kommun, och Region Värmland, samt noden för tillståndsfrågor inom Nätverket för vindbruk. De som arbetat i studien är Lotta Göthe, Fredrik Dolff och Maria Länje på Ecoplan samt Henrik Aleryd på Innovatum. Slutsatserna i rapporten är Ecoplans. 8

10 2 Vindkraft - en bransch i kraftig tillväxt Vindkraften är en av de energikällor som växer snabbast i världen. Den årliga tillväxten har legat i snitt på 27,5 % de senaste 10 åren. 5 Den främsta orsaken till detta är ett ökande energibehoven nödvändig omställning av energiproduktionen där just vindkraft ses som en av flera lösningar. Målet att minska utsläppen av CO 2 är en av orsakerna till att vindkraften byggs ut så kraftigt. Enligt den internationella energimyndighetens (IEA) utredning Energy Outlook 2011 är vi inom energiområdet redan fastinvesterade i teknik som bidrar med 80 % av den totalt tillåtna mängden CO 2 utsläpp. Om det inte genomförs kraftfulla förändringar inom investeringarna i energiproduktionen, så kommer vi redan år 2017 att vara fast i en energiinfrastruktur som genererar alla de CO 2 utsläpp som tillåts inom energisektorn fram till år Detta innebär att det inte lämnas utrymme för ytterligare kraftverk, fabriker och annan infrastruktur såvida de inte är helt koldioxidfria. Det är helt enkelt avgörande, om målen för CO 2 minskningar skall klaras, att det investeras i koldioxidfri elproduktion. Vindkraft är då ett ofta valt alternativ. Utredningen säger också att om man väntar med att göra investeringar till efter år 2020 blir det 4,3 gånger dyrare. 6 I Sverige görs det också flera satsningar för att öka andelen vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft har från början på 90 talet ökat kraftigt. Tidigare var den årliga installationen i Sverige MW. Men mellan åren 2007 och 2009 ökade den årliga installationen till MW per år. 7 Diagram 1. Utbyggnaden av vindkraften i Sverige från år 1985 till För år 2011 har uppgifter från elcertifikatsystemet använts, för tidigare år är det från Energiläget i siffror & 9 5 Global cumulative installed wind capacity Global Wind Energy Council. 6 World Energy Outlook 2011, IEA (International Energy Agency). November Energiläget i siffror Energimyndigheten. 8 Elcertifikatsystemet, angiven normalårsproduktion uppförda anläggningar t.o.m Energimyndigheten. 9

11 År 2010 nästan dubblerades den årliga installerade effekten, då det installerades 604 MW i Sverige. Därmed är Sverige nu på 10:e plats av länder med mest installerad indkraft i världen, en lista som leds av Kina och USA. v 10 Länder Installerad effekt 2010 Kina USA 5115 Indien 2139 Spanien 1516 Tyskland 1493 Frankrike 1086 Storbritannien 962 Italien 948 Kanada 690 Sverige 604 Övriga 4785 Tabell 1 och Diagram 2. Installerad effekt [MW] under år Vindkraftens årliga tillväxtökning i Sverige ligger i snitt på 36 % under åren Fram till och med den 3 oktober 2011 fanns över 500 MW ny vindkraft som ännu inte rapporterats till elcertifikatsystemet, vilket motsvarar en tillväxtökning på 26 %. 12 En marknad kommer inte alltid ha en tillväxtökning, en avmattning kommer förr eller senare vilket kunde ses under 2010 för den landbaserade vindkraften globalt även om tillväxten fortfarande är mycket hög. Internationellt är det nu den havsbaserade vindkraften som har den största tillväxtökningen. Där förutspår branschen en lika kraftfull tillväxt som den som varit på land d.v.s. ca 30 % årligen Energiläget i siffror Energimyndigheten. 10 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april Elcertifikatsystemet, angiven normalårsproduktion uppförda anläggningar t.o.m Energimyndigheten. 13 Oceans of Opportunity Harnessing Europe s largest domestic energy resource. EWEA (European Wind Energy Association). September

12 14, 15 & 16 Diagram 3. Vindkraftens årliga tillväxtökning i Sverige och världen, samt för havsbaserad vindkraft. Enligt EWEA kommer den havsbaserade vindkraften ha en lika bra utveckling som den landbaserade har haft, med en prognos för årlig tillväxt på 30 %. Den havsbaserade vindkraften kommer då att vara utbyggd till mellan GW till år 2020 från dagens 2 GW i Europa. Investeringarna kommer att öka från ca 30 till 100 Mdkr per år fram till Då denna marknad ännu inte mognat kan det finnas en möjlighet för svenska företag att positionera sig inom området. Diagram 4. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften i Europa, med EWEA:s prognos på utbyggnad fram till och med år Energiläget i siffror Energimyndigheten. 15 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april The European offshore wind industry key trends and statistics EWEA (European Wind Energy Association) January

13 Power Väst har tidigare genomfört en studie 17 om förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Där man konstaterar att det finns goda fysiska förutsättningar i Sverige. Sverige har en lång kust och en stor ekonomisk zon samt relativt goda anslutningsmöjligheter till elnätet. Tekniken för havsbaserad vindenergi blir allt mognare och Sverige har goda möjligheter att bidra till utvecklingen då vi har flera underleverantörer till havsbaserade vindkraftsanläggningar och har haft en ledande position när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Just nu byggs en marknad upp med företag som levererar produkter och tjänster. När det gäller leverantörer av produkter finns här goda möjligheter till export. Både ABB och SKF är goda exempel på det. När det gäller tjänster så köps dessa oftast lokalt eller 18 regionalt. Foto 4. Från ABB 17 Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst, Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst,

14 3 Vindkraft och sysselsättning När man från offentligt håll skall satsa för att skapa nya jobb, väljer man gärna att satsa på branscher som bedöms växa. Miljöteknikområdet har generellt av många regeringar pekats ut som ett tillväxtområde där framtidens jobb kan förväntas. Även i Sverige ser man från regeringshåll att miljöteknikföretag är en tillväxtbransch och flera satsningar har gjorts genom åren. Bland annat förväntas det vara en exportindustri med framtiden för sig: Det finns stora behov av investeringar i miljöteknik i alla delar av världen. Ny och miljövänlig teknik efterfrågas i allt högre grad, till exempel när energi och transportsystem ska ställas om för att möta miljö och klimatutmaningarna 19. Foto 5. Foto från SKF Det finns alltså en förväntan att antalet jobb inom miljöteknik skall bidra till den framtida svenska sysselsättningen. Miljöteknik är ett vitt begrepp men mer konkret är just vindkraftsbranschen ett sådant område där det sker en kraftig tillväxt. Sannolikt är det inget rakt samband mellan tillväxt i vindkraftsproduktionen i Sverige och antal jobb i Sverige. Det beror på vilken typ av tjänst, företag och produkt det avser och hur de berörda företagen resonerar vid en expansion av verksamheten. Frågan är hur stor sysselsättningen är inom branschen idag. Enligt uppgifter från Swentec och SCB är det sysselsatta inom vindkraftsbranschen år SCB anger själva att detta inte är helt enkelt att ta fram, först måste man identifiera företag och arbetsställen som är verksamma inom området. Små företag som har en hyfsat homogen verksamhet har SCB räknat med i sin helhet. Men de större företagen har en tämligen diversifierad verksamhet, vilket gör det svårt att bara räkna med den verksamhet som kan hänföras till miljöteknik. SCB har därför valt att genomföra studier av de större välkända vindkraftsföretagen och utifrån dessa räknat med andelar av deras omsättning, export o.s.v. 21 Systemgränsen för vad som räknas som vindkraftföretag är mycket oklar. Vindkraft genererar också jobb i branscher som inte klassas som vindkraftsföretag, som hos komponentleverantörer och inom byggindustrin. Svensk Vindenergi har i rapporten Jobb i medvind 22 gjort en bra kartläggning över den förväntade sysselsättningen kopplat till etablering av vindkraft i Sverige. Då beräknades antalet sysselsatta till under Med samma beräkningsmodell uppgår antalet sysselsatta år 2010 till nära årsarbetskrafter. Men när man gör prognoser på vindkraftens sysselsättningseffekter till år 2020 är den enbart kopplat till utbyggnaden 19 Strategi för utveckling och export av miljöteknik Promemoria Svensk miljöteknik i siffror 2009 Statistik och analys för den svenska miljöteknisektorn, Swentec/SCB. 21 Mailkontakt med SCB. 22 Jobb i medvind vindkraftens sysselsättningseffekter, Svensk Vindenergi mars

15 av vindkraften i Sverige. I studien ingår alltså inte den sysselsättning som genereras i de företag som tillverkar produkter för export till vindkraftsetableringar internationellt. Vindkraften sysselsätter kort sagt fler idag än vad den officiella statistiken från SCB säger. Foto 6. Vindkraftverket Big Glenn. Bild från Göteborg Energi. 14

16 4 Metod 4.1 Kartläggning av företag Genom kontakter med leverantörer, kunder, branschorganisationer och andra aktörer i branschen genomfördes en kartläggning över 200 företag och organisationer som är aktiva inom vindkraftsmarknaden. Vindkraftsmarknaden har vi valt att avgränsa som företag som på något sätt ökar omsättningen vid en tillväxt inom vindkraftsmarknaden. Det betyder att det omfattar såväl företag direkt verksamma vid etablering av vindkraft som underleverantörer till vindkraftsindustrin (allt från enskilda komponenter till kablar). Alla är i slutändan beroende av hur utvecklingen av vindkraftsproduktionen ser ut. De fördelades inom följande delbranscher : Tillverkning för vindkraft Projektering och energibolag Bygg och anläggning Drift och underhåll Övrigt För alla företag utom kategorin övrigt gjordes sedan en sammanställning av allmänt tillgänglig data om: Vilken omsättning de har i Sverige Hur många anställda de har i Sverige 4.2 Genomgång befintliga studier och beräkningar En genomgång av befintliga studier och statistik genomfördes. Där resultat inte kunde fås fram genom kartläggningen eller intervjuer, beräknades antal anställda genom schabloner som finns i andra studier: Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum Wind at wor k Wind energy and j ob creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) JEDI WIND, job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy,

17 4.3 Intervjuer Ett urval på 38 företag gjordes. Det var företag som från sammanställningen verkade ha flest anställda inom vindkraftssegmentet eller var av strategisk vikt, exempelvis marknadsledande inom en delbransch även om de int e har många anställda i Sverige. Nyckelpersoner på dessa företag djupintervjuades under senvåren 2011, ibland flera personer på samma företag, för att fånga både kvalitativa och kvantitativa resultat. Intervjuerna var på mellan 20 och 90 minuter och belyste följande: Antal anställda i Sverige, totalt. En uppskattning av antalet anställda som arbetade inom vindkraftsegmentet. Marknaden, utvecklingen av denna, vilka kunderna är. Företagens framtidssyn, förväntad utveckling fram till Hinder för utvecklingen. Hur de resonerar kring var jobben hamnar inom deras företag, vid en omsättningsökning inom vindkraftssegmentet. Vilken roll hemmamarknaden spelar. Hur de ser på utvecklingen för havsbaserad vindkraft. Foto 7. Från Göteborg Energi. 16

18 5 Resultat från intervjuer och kartläggning 5.1 Marknaden generellt Intervjuerna har gett en ganska bra bild över de skilda förutsättningarna inom de olika delarna av marknaden. Delmarknaden Tillverkning för vindkraft består till allra största delen av klassisk svensk verkstadsindustri, där komponentleverantörerna är i klar majoritet. Den marknaden skiljer ut sig genom att vara mycket mer exportorienterad, mindre beroende av hemmamarknaden och betydligt mer internationellt orienterade avseende var sysselsättningen hamnar vid en tillväxt. Övriga delmarknader är mycket mer beroende av den svenska vindkraftsutvecklingen och sysselsättningen vid en svensk utbyggnad hamnar till större del här. Figur 3. Beskrivning av villkoren för de olika delmarknaderna i studien baserat på intervjuerna. Företagens beskrivning av marknaden och deras syn på hinder för tillväxt i svenska bolag. Avseende hindret tillståndsprocessen har företagen lyft fram att det tar lång tid i tillståndsprövningen, samt osäkerheter kring beslut som det kommunala vetot och försvarets hållning. Med hindret finansiering menades finansiell osäkerhet bland annat på grund av elcertifikatssystemets begränsningar men även generellt problem att finna kapital. Foto 8. Vindkraftspåret i Ludvika. Fotograf Fredrik Dolff. 17

19 Omsättningen hos de kartlagda företagen ligger totalt på 166 Mdkr (de svenska delarna av koncernbolagen), varav 9,4 Mdkr direkt kunde knytas till vindkraftssegmentet. Då ingår inte bygg och anläggning där omsättningen inte kartlagts. Huvuddelen av omsättningen (runt 7 Mdkr) finns inom tillverkningsindustrin. Troligen är lejonparten av dessa 7 Mdkr tillverkning av komponenter och kringinstallationsprodukter för export då vindkraftverkstillverkning inte finns i någon större omfattning i Sverige. Samtliga delmarknader beskrev en marknad i tillväxt och en tro på en ytterligare tillväxt. En av de frågeställningar som behandlades i intervjuerna var företagens syn på den havsbaserade vindkraften. Detta eftersom den framtida tillväxtökningen förväntas vara högre inom havsbaserad vindkraft. Flera av energibolag och komponentleverantörer beskrev marknaden som intressant. Företagen beskrev dock generellt havsbaserad vindkraft som en stendöd marknad i Sverige så länge stödsystemen inte ändras. Däremot såg man en kraftig tillväxt i Europa och flera framhöll att det på lång sikt skulle utgöra en dominerande del av utbyggnaden. 5.2 Delmarknad: Tillverkning för vindkraft Delmarknaden utgörs till stora delar klassisk svensk verkstadsindustri. I Sverige finns ingen omfattande tillverkning av färdiga vindkraftverk, men det finns många underleverantörer av komponenter som behövs vid en vindkraftverksetablering. Där ingår förutom direkta delar till vindkraftverken även transformatorstationer och kabel. Kunderna man vänder sig till är i huvudsak: Vindkraftverkstillverkare Köper komponenter till verk, allt från växellådor till bultar och reglersystem. Energibolag och vindkraftbolag Köper exempelvis färdiga verk, transformatorer och kabel. Komponenttillverkare Köper delkomponenter till komponenter till vindkraftverk. Figur 4. Systemgränserna inom delmarknaden tillverkning för vindkraft. Denna studie har alla tre nivåerna. I kartläggningen framgår att de flesta av företagen är verksamma inom tillverkning av komponenter eller kringinstallationer. Det betyder att företagen sällan är enbart inriktade på vindkraftsmarknaden, utan det är ett segment av flera som man levererar sin teknik till. Detta var även tydligt i intervjuerna, många av företagen kunde därför inte ange storleken på vindkraftssegmentet, de levererar exempelvis till energibolag men har inte en klar bild över exakt hur mycket som går till just vindkraftsetableringar. 18

20 En annan sak som framkom i intervjuerna var kopplingen till fordonsindustrin, en stor andel av företagen även underleverantörer till fordonsindustri. Vid en genomgång av samtliga kartlagda tillverkare inom studien visade det sig att nära 60 % även levererade till fordonsindustrin. Tabell 2. Kartläggningen för delmarknad tillverkning för vindkraft. Tillverkning för vindkraft samtliga kartlagda (svenska AB) Antal företag kartlagda i denna studie Omsättning Antal anställda i Sverige 46 st 135 Mdkr st Andel av de kartlagda som även levererar till fordonsindustrin 57 % Tillverkning för vindkraft intervjuade företag Antal intervjuade företag Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun/ har enbart vindenergi 24 st st 7,1 Mdkr I intervjuerna framhåller företagen det globala perspektivet. De levererar på en global marknad, i global konkurrens. Det finns därför ett starkt exportfokus hos företagen. Det dessa företag har gemensamt är att en generell tillväxt av vindkraft gynnar deras tillväxt. Vad gäller utvecklingen av marknaden anger samtliga intervjuade att de förväntar sig en god tillväxt inom segmentet fram till Det är en mycket positiv bild som lyfts fram. Exempel ABB ABB levererar kabel och transformatorer till vindkraftsindustrin över hela världen. Ett starkt växande segment för dem är havsbaserad vindkraft. Anledningen till detta är att det sker en kraftig utbyggnad av havsbaserade parker i exempelvis Storbritannien och Tyskland och där krävs mycket mer kabel och transformatorer för likström, vilket är en specialitet inom ABB. Figur 5. Artikel från Svenska Dagbladet webbplats den 2 augusti 2011, om order på kabel för havsbaserad vindkraft. 19

21 Bara under 2010 har ABB tagit hem orders värda 6 Mdkr enbart inom havsbaserad vindkraft, där lejonparten av tillverkningen hamnat i Sverige, främst Västerås, Ludvika och Karlskrona. Ytterligare ett exempel på att havsbaserad vindkraft växer starkt och genererar arbetstillfällen i Sverige kom den 2 augusti då ABB meddelade att man har vunnit ytterligare en stor order på 6,3 Mdkr. Foto 9. Foto från SKF Exempel SKF På SKF har omsättningen kopplat till vindkraft ökat från 1 % 2005 till 4-5 % 2010, d.v.s. ca 2,4-3 Mdkr. Under 2011 kommer det troligen öka ännu mer, då SKF har fått en order värd cirka 500 MSEK i Kina inom vindkraft. Detta är en av de största beställningarna någonsin för SKF inom vindkraftsindustrin, skriver SKF i ett pressmeddelande den 21 februari Vad gäller hinder för tillväxten är det självklart den globala marknadens utveckling som lyfts fram av företagen. Om tillväxt skall ske just i det svenska bolaget, är det två faktorer som berörs i intervjuerna. Det är tillgången till rätt kompetens och företagsinterna synergier. Finansiering, forskning och utveckling fanns också med i intervjuerna, men ofta i samband med just resonemangen kring kompetens och finansieringsfrågor. Med företagsinterna synergier menas att företagen ofta har tillverkande enheter runt om i världen. När beslut fattas om var en tillverkning skall hamna är det många olika 20

22 interna faktorer som kan väga tungt, som logistik, lokaler, var nyckelpersoner bor, närhet till huvudkontor, var maskinparken finns, strategiska överväganden, interna finansiella villkor o.s.v. Hur detta ser ut varierar mellan företagen och är svårt att beskriva generellt. Bristen på rätt kompetens är något som verkstadsindustrin generellt lyft fram länge. Det är oftast olika typer av specialiserad teknisk kompetens som efterfrågas. Den kompetensen är inte alltid så specialiserad just kring vindkraftsteknik utan en specialistkompetens kopplad till företagets produktion där komponenter till vindkraft inte skiljer sig från övriga komponenter. Finns rätt kompetens inte tillgängligt i Sverige kommer lokaliseringen ske där sådan kompetens finns. Med lokaliseringen följer då även mindre avancerade arbetstillfällen. Teknikföretag i Sverige har en relativt ogynnsam ålderssammansättning. Andelen 55 år eller äldre inom teknikindustrin har ökat och är idag 19 % av de anställda, hela personer är i dagsläget 55 år eller äldre. 23 En genomgång av exakt vilken kompetens som efterfrågas i anslutning till just vindkraftsindustrin finns i rapporten Wind at work 24 från Delmarknad: Projektering och energibolag Inom delmarknad Projektering & vindenergibolag finns följande företag: Vindkraftsbolag som både projekterar, bygger och ibland är energiproducenter. Konsulter. Det är stora tekniska konsulter, där flera är verksamma internationellt, som arbetar med alla former av projektering. Här finns också och mindre mer specialiserade och nischade konsultföretag, som kan arbeta med enbart vindkarteringar eller naturinventeringar. Energibolag, som har vindkraft som en del i sin produktion. Kunderna man vänder sig till är i huvudsak energibolag, eller vindkraftsbolag som köper projekteringstjänsterna. Energibolagen vänder sig till både företag, organisationer och privatpersoner. Särskilt konsultmarknaden, men även i viss mån energiföretagen, är beroende av en geografisk närhet mellan personalen som levererar tjänsten och kunden. Företagen beskriver att den personal som genomför projekteringen ofta måste ha en god lokalkännedom. Det betyder att en tillväxt inom företagen baserad på orders på svenska marknaden också kommer medföra arbetstillfällen i Sverige. 23 Teknikföretagens konjunkturprognos, maj Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) där yrkeskategorierna för varje delbransch är listade på sidan

23 Tabell 3. Kartläggning av delmarknaden projektering och energibolag. Projektering & energibolag samtliga kartlagda (svenska AB) Antal kartlagda i denna studie Omsättning Antal anställda i Sverige 75 st 29 Mdkr st Projektering & energibolag intervjuade företag/enbart vindenergi Antal intervjuade företag Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun eller som har enbart vindenergi Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun eller som har enbart vindenergi 9 st 1,7 Mdkr 416 st Vad gäller utvecklingen av marknaden anger de flesta att de förväntar sig en god tillväxt fram till Några är lite mer avvaktande, med anledning av att det planeras några mycket stora parker som kan påverka finansieringsmöjligheterna då certifikatsystemet inte kommer att rymma alla. Eftersom denna delmarknad är beroende av hemmamarknadens utveckling, är de hinder som lyfts fram gemensamt inom denna delmarknad de välkända generella hinder för utbyggnaden av vindkraften i Sverige, som elcertifikatens begränsningar, finansieringen, de utdragna tillståndsprocesserna och det kommunala vetot. På kort sikt lyfter dock konsulterna fram att den komplicerade projekteringen och omfattande och utdragna tillståndsprocesserna gynnar verksamheten då det innebär mer köpta konsulttjänster, även om de framhåller att det missgynnar marknaden totalt på sikt. 5.4 Delmarknad: Bygg och anläggning Här är många av de stora byggföretagen leverantörer och väldigt många underentreprenörer. Vi har i denna studie inte försökt sätta samman siffror på värdet eller antal sysselsatta av bygg och anläggning av vindkraftverk. Det beror dels på att gränsdragningen är svår då det förutom själva monteringen av verken tillkommer exempelvis infrastruktur, kabeldragningar o.s.v. där just vindkraftsdelen är svår att avgränsa. Det skulle dessutom kräva mycket utredning för att särskilja alla de leverantörer som har levererat till vindkraftsbyggen under 2010 och de som går att urskilja särredovisar inte vindkraftssegmentet av samma skäl som ovan. Men värdet på marknaden för anläggning av vindkraftverk skiljer sig inte på avgörande sätt mot andra delar av EU. Därför var vi utgått från internationella sammanställningar av kostnaderna. Enligt EWEA 25 är 25 The Economics of Wind Energy, EWEA (European Wind Energy Association), March

24 kostnaden per MW för anslutning till nätet, väganslutningar och fundament inom EU i snitt EURO/MW, vilket skulle motsvara 1009 MSEK inom segmentet under 2010 i Sverige. Tabell 4. Kartläggningen av delmarknaden bygg och anläggning. Bygg & anläggning (svenska AB) Antal kartlagda i denna studie Omsättning inom vindsegmentet (baserat på EWEAs sammanställning) Årsarbetskraft inom vindsegmentet (baserat på erfarenheterna från Energimyndighetens fallstudie för Havsnäs respektive JEDI WIND av US Department of Energy) Antal djupintervjuade 1 miljard Ca st företag Vi har intervjuat representanter för tre större företag inom bygg och anläggning som idag är verksamma inom vindkraftssegmentet, för att få deras bild av marknaden. De verkar internationellt, men arbetskraften för projekten tas mestadels lokalt ofta via underentreprenörer även om det även anlitas utländska underentreprenörer. Ur svenskt sysselsättningsperspektiv är det avgörande med en hemmamarknad. Alla tre intervjuade företag tror på en marknad i god tillväxt fram till 2020, men reserverar sig för sådant som kan påverka marknaden generellt, som regeringens planeringsramar och elpriserna. För havsbaserad vindkraft är det inte lika lokalt med tjänsterna för bygg och anläggning, utan specialiserade arbetslag kan anlitas från andra länder. Det finns alltså en tjänsteexport för denna typ av tjänster. 5.5 Delmarknad: Drift och underhåll Inom drift och underhåll är det delvis vindkraftstillverkarna som med egen personal underhåller under garantitiden, eller som handlar upp tjänsten. Efter garantiperioden finns det flera specialiserade företag som genomför underhållet, men det förekommer också att energibolagen genomför underhållet med egen personal. Drift och underhåll är en marknad som har en mer kontinuerlig tillväxt och inte är lika konjunkturberoende eller beroende av ekonomiska styrmedel som de övriga delarna av marknaden. Den är inte lika beroende direkt av den årliga utbyggnaden av vindkraft eftersom verken efter att de är byggda kommer att underhållas i år. 23

25 Tabell 5. Kartläggningen av delmarknaden drift och underhåll. Drift & underhåll samtliga kartlagda (svenska AB) Antal kartlagda företag i denna studie 8 st Omsättning 2,2 Mdkr Antal anställda i Sverige st Drift & underhåll intervjuade företag / företag inom enbart vindkraft Antal intervjuade företag 2 st Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde 0,6 Mdkr ange detta i intervjun/ har enbart vindenergi Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange 157 st 26 detta i intervjun/ har enbart vindenergi I intervjuerna beskrev företagen att de såg framför sig en god tillväxt på marknaden, även om någon uttryckte oro för en avmattning i nybyggnation på grund av brister i tillståndsprocesser och elcertifikatmarknadens framtid. Exempel Triventus Triventus är en koncern inom förnybar energi med sex dotterbolag, framförallt inom vindkraftsområdet men även biogas. Verksamheten omfattar bland annat projektering, byggnation och försäljning av vindkraftsanläggningar samt drift och underhåll. Bolaget har haft en mycket stark tillväxt. Omsättningen har ökat med % under perioden Dagens Industri har två år i rad har utnämnt bolaget till årets Gasell i Hallands län. Exempel Northern Offshore Services En relativt ny nisch inom drift och underhåll är Northern Offshore services ett exempel på. Det är ett rederi på Donsö som tillhandahåller transporter av tekniker och material till offshore vindkraft. Deras kunder är energibolag och vindkraftverksleverantörer (service). Huvuddelen av parkerna de levererar till ligger i Tyskland, Danmark och Storbritannien. Många av de anställda är fd fiskare, som kompetensmässigt passar mycket bra. Det är för företaget idag inte så avgörande var parkerna finns, de jobbar ändå till havs och personalen transporteras dit. Verksamheten startades 2008 och har vuxit snabbt. Idag sysselsätter de ca 75 personer och tror på en god tillväxt de närmaste åren. Idag är fartygen danskflaggade av praktiska och skattemässiga skäl. Att vara danskflaggade är också en konkurrensfördel, Danmark är också mer framåt på området. Sjöfartsreglerna är idag inte anpassade för denna nya bransch och företaget efterlyser att svenska myndigheter kunde vara mer snabbfotade att anpassa reglerna efter hur sjöfartsnäringen utvecklas så att de även passar nya nischer. 26 Här ingår inte ca 75 personer, mestadels svenskar (fd fiskare) som är anställda inom Northern Offshore Services vars fartyg av skatteskäl flaggats ut och därmed inte räknas som sysselsatta i Sverige. 24

26 6 Resultat från beräkningar av antal jobb Det har i studien visat sig att den offentliga statistiken är mycket bristfällig och att fö retagen ofta själva inte kan ange andelen sysselsatta eller ens omsättning inom detta segment. I denna studie har vi försökt komplettera de siffror som finns snarare än att ta fram helt nya. Vi vet att det finns ett stort mörkertal med antal anställda i förhållande till den statistik som finns. Det är sannolikt liknande antal årsarbetskrafter som behövs för planeringen, bygget och underhållet av ett vindkraftverk oavsett vilken marknad det rör sig om. Detta gäller inte för komponenter och tillverkning av vindkraftverk då detta ser väldigt olika ut mellan länderna eftersom exporten utgör en viktig del av sysselsättningen. Vi har därför framförallt fokuserat på att få fram siffror på årsarbetskrafter inom tillverkningsindustrin, men även gjort en sammanställning av de vindkraftsjobb som vi hittat i samband med kartläggningen för att jämföra med de schablonvärden som används. 6.1 Tillverkning för vindkraft Intervjuerna stärkte bilden av hur svårt det är att särskilja vindkraftsjobb hos de som tillverkar komponenter och kringinstallation till vindkraftsmarknaden. I huvudsak levererar dessa företag produkter eller tjänster inom andra sektorer och särskiljer inte vindkraftsdelen organisatoriskt eller ekonomiskt inom sina företag. Vi har genom intervjuerna och kartläggningen ändå lyckats identifiera årsarbetskrafter inom området, endast hos de 24 företag som vi intervjuat, vi vet att de finns många fler. Av intervjuerna och kartläggningen har det framgått tydligt att det finns många fler jobb och leverantörer som inte kan fastställas, ett stort mörkertal. I den kartläggning för den svenska marknaden som genomfördes i Jobb i Medvind är totala antalet årsarbetskrafter inom denna sektor 1 900, vilket vi genom denna studie kan anta är mycket underskattat 27. Därför har vi försökt uppskatta inom vilket härad mörkertalet är. Då har vi utgått från hur andelen komponentleverantörer i förhållande till övriga leverantörer i branschen ser ut i Tyskland då de har en liknande industriell struktur som Sverige med stor tyngd inom verkstadsindustrin och fordonsindustri. Och denna studie har visat på en koppling mellan just vindkraftsleverantörer och fordonsindustri. Samtidigt har Tyskland egen tillverkning av vindkraftverk, vilket kan betyda att andelen tyska komponentleverantörer är hög. Detta blir alltså en mycket osäker skattning, men skall ses som en indikation inom vilket härad antalet jobb kan ligga. Vid en sådan grov uppskattning skulle mörkertalet uppgå till ytterligare årsarbetskrafter, vilket inte är helt osannolikt med tanke på hur många kartlagda företag det finns där vindkraftsdelen inte kunde urskiljas. 27 Räknat på installerad effekt

27 6.2 Övriga jobb Det finns bra sammanställningar över hur många jobb som är knutna till anläggningen av vindkraftverk i Sverige, baserat på både svenska och internationella studier. Det rör framförallt bygg och anläggning samt drift och underhåll, där det finns schabloner på hur många årsarbeten som krävs per installerad MW. Vi har utgått från tre studier för att uppskatta sysselsättningseffekterna i dessa led. Dels Jobb i medvind, som baseras på siffror från en amerikansk studie Jedi Wind28 samt Wind at Work 29. För drift och underhåll har vi funnit 157 årsarbetskrafter inom sektorn via kartläggningen, som inte varit komplett. Via schablonberäkningarna ovan baserat på installerad effekt 2010 har vi kommit fram till att det finns totalt 700 drift och underhållsjobb idag. För nyare verk är schablonsiffran troligen lägre, dels eftersom den tekniska utvecklingen gått framåt, dels eftersom verken är större och därmed minskar underhållet per MW. Motsvarande gäller även för projektering där vi funnit 416 årsarbetskrafter, men schablonmässigt kan räkna ut att antalet jobb troligen ligger runt Avseende bygg och anläggning har vi även utgått från de beräknade årsarbetskrafterna i Havsnäsprojektet, som är något lägre. 30 Schablonmässigt kan vi uppskatta antalet sysselsatta under 2010 till mellan och årsarbetskrafter. Tabell 6. Beräknad årsarbetskraft utifrån "JEDI-WIND" och "Havsnäs". Bygg & anläggning Årsarbetskraft/ MW Moment JEDI WIND Havsnäs Montering 2 1 Vägar mm 1,5 1 Underentreprenader 2,5 2 Summa 6 4 Årsarbetskraft baserad på installerad effekt Inom kategorin Övrigt ingår exempelvis inom myndigheter, konsulter inom arkeologi, energi, naturinventeringar, jurister, försäkringsbolag och finansiärer. I denna kategori har vi funnit 76 olika företag och organisationer som har en del av sin verksamhet inom vindkraftssektorn. Hur många årsarbetskrafter som finns där har vi inte kartlagt i denna studie. Men om man utgår ifrån schabloner, enligt Wind at Work, på hur många årsarbetskrafter som krävs per installerad MW blir det ca 900 som sysslar uteslutande med vindkraft. Andra studier har lagt till en kategori multiplikatoreffekter vilket även omfattar alla typer av tjänster och produkter som alla vindkraftsföretag köper, från exempelvis hotell och restaurangbranschen eller revisorer. De anges sammanlagt uppgå till cirka 3 årsarbeten per MW som installeras. 31 Denna siffra har denna studie valt att inte använda då den är för svår att särskilja från den kategori som här betecknas som Övrigt. 28 JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 30 Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars

28 6.3 Totalt Sammanlagt har vi kunnat belägga årsarbetskrafter inom vindkraftssektorn, där huvuddelen finns inom tillverkningsindustrin, som varit studiens fokus avseende antalet jobb. Då ingår stora delar inte alls, som bygg och anläggning samt alla involverade övriga (myndigheter, konsulter, finansiärer mm). Om dessa räknas in via schabloner och mörkertalet (där vindkraftsjobben inte kunnat särskiljas från övriga jobb) inom övriga sektorer beräknas ligger antalet jobb på mellan årsarbetskrafter. Tabell 7. Antal årsarbetskrafter i olika delmarknader inom vindkraftsbranschen. Fördelat på vilka som kunnat särskiljas i studien respektive uppskattade årsarbetskrafter enligt schablon. Delmarknad Tillverkning för vindkraft Antal årsarbetskrafter funna i studien Beräknade årsarbetskrafter via schablon Beräkningsgrund (använd schablon) Den lägre siffran enligt schablon i Jobb i medvind vilken inte tar hänsyn till export. 32 Den högre siffran vid en jämförelse med Tyskland som har en liknande verkstadsindustritradition som Sverige med mycket export, där vi jämfört andelen komponentleverantörer i förhållande till övriga företag inom vindkraft (55 % av antalet jobb ligger där). Mycket osäker uppskattning, mer en indikation % av alla direkta jobb. D.v.s. alla led utom Multiplikatoreffekt. 33 Projektering & energibolag Bygg & anläggning Ej undersökt Resultaten från en amerikansk studie 3 4 re spektive en studie 35 från Havsnäs vindkraftpark. Drift & underhåll Den lägre siffran enligt schablon på 0,34 årsarbeten per installerad MW totalt. 36 Övriga t.ex. myndigheter, övriga underleverantörer och konsulter Den högre siffran enligt schablon på 0,7 årsarbeten per installerat vindkraftverk. 37 Ej undersökt Ca 900 1,3 årsarbeten per årlig installerad MW + 0,07 för den totala installerade effekten. 38 Totalt Utöver ovanstående årsarbetskrafter kan den så kallade multiplikatoreffekten räknas in. Det vill säga jobb utanför vindkraftsektorn som skapas på grund av de andra 32 Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars Utgår ifrån den amerikanskastudien JEDI-WIND men antar att bara 1/3 kommer från svensk baserade företag. 33 Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 34 JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 27

29 företagens verksamhet, som sysselsättning inom hotell och restaurangsektorn eller revisorer. De beräknas i studien JEDI WIND uppgå till 3 årsarbetskrafter per installerad MW men vi har bedömt den siffran så pass osäker och svår att särskilja från Övriga ovan så vi har inte uppskattat den i totalsiffran. Enligt Jobb i medvind som är den enda tidigare studien för Sverige vi har funnit, uppgår antalet sysselsatta till nära personer enligt prognosen för år Antal sysselsatta i Västra Götaland En fråga som studien hade som ambition att svara på initialt, var hur många sysselsatta som finns inom sektorn i Västra Götaland. I studien har det inte kunnat beläggas hur mån ga arbetstillfällen som finns inom tillverkningsindustrin, eftersom företagen själva sällan kan särskilja denna del varken ekonomiskt eller personalmässigt. De tillverkande företag som intervjuades kunde inte heller särskilja arbetstillfällen just i Västra Götaland. Västra Götaland har en stark fordonsindustri och kopplat till detta därför en stark verkstadsindustri. Vi har i studien sett en koppling mellan fordonsindustriklustret och tillverkning av komponenter och kringinstallationer till vindkraftssegmentet. Därför kan det antas att det finns många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin i Västra Götaland kopplat till just vindkraft. Avseende jobb kopplade till själva u tbyggnaden, kan detta räknas fram någorlunda rätt genom de schablo ner som finns. Detta eftersom de företagen i studien beskrivit att arbetstillfällena inom sektorn framförallt finns regionalt. U tgår man från att fördelningen av jobb följer utbyggnaden regionalt, skulle det motsvara mellan 1300 och 2500 jobb i Västra Götala nd eftersom regionen har nära 20 % av Sveriges installerade effekt. Ru nt 30 % av de jobben skulle i så fall vara inom tillverkningsindustrin. 28

30 7 Slutsatser och diskussion Det är inte helt okomplicerat att beskriva hur sysselsättningseffekterna kring vindkraft ser ut. Det är inte en bransch som enbart består av tydliga vindkraftsföretag, utan det är både tjänster och produkter, leverantörer och underleverantörer. Branschen är i varierande grad beroende av den svenska utbyggnaden av vindkraft. Det står däremot helt klart att det är en marknad i kraftig tillväxt som troligen sysselsätter över tiotusen i Sverige idag. Skall det o ffentliga satsa för att skapa sysselsättning inom vindkraftssektorn behövs olika typer av insatser, anpassat efter villkoren i de enskilda branschdelarna. Det är två huvudsakliga insatsområden som behövs och som stärker varandras effekt: Skapa sysselsättning genom att stärka tillverkningsindustrin Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft 7.1 Skapa sysselsättning i tillverkningsindustrin Tillverkningen av vindkraftsverk är något som efterfrågats från politiskt håll, för att skapa sysselsättning i Sverige. Det är en mogen marknad med stora, globala tillverkare som slåss om marknadsandelarna. Det är mycket svårt att komma in som ny aktör på marknaden och förenat med stora risker. Vindkraftsmarknaden bör istället ses mycket bredare om man vill dra nytta av den globala tillväxten för att skapa jobb i Sverige. Svenska företag har redan skaffat sig en stark position i underleverantörsled både till vindkraftstillverkarna och till energibolagen, med alla kringinstallationer. Där finns en rad, ofta högteknologiska verkstadsindustriföretag, som idag verkar på en global marknad och har starka kopplingar till fordonsindustrin. De är redan idag konkurrenskraftiga globalt med en exportorienterad organisation och ser just vindkraftssegmentet som en delmarknad i tillväxt. Det finns därmed sannolikt mycket goda förutsättningar för att de skall lyckas i att ta väsentliga marknadsandelar på en växande marknad. Det är redan idag tusentals anställda i Sverige som tillverkar för vindkraftsindustrin och antalet ökar. En fördel för Sverige med att ha den företagsstrukturen avseende vindkraftsbranschen, är att den inte är helt beroende av just vindkraft utan står på flera ben. Kopplingen mellan fordonsindustrin och vindkraftsindustrin är intressant, särskilt för Västsverige. Just förekomst av angränsande branscher, konkurrerande företag, tillgänglig kompetens och förekomsten av en livskraftig hemmamarknad avgörande för livskraftigt kluster 39. De underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri kan kanske kompensera en del av bortfallet inom fordonsindustrin med en mer medveten satsning mot vindkrafts eller 39 Den som vill fördjupa sig inom ämnet rekommenderas att läsa någon av Michael Porters böcker i ämnet. Han är professor på Harvard Business School och är en ledande auktoritet. 29

31 energimarknaden. Den kompetens som nu friställs inom fordonsindustri kan kanske vara intressant för att försörja underleverantörer inom vindkraftsindustrin med den kompetens de efterfrågar. Eftersom utbyggnaden av vindkraft är särskilt stark i just Västsverige ökar möjligheterna till ett starkt kluster där. I studien framgår att dessa verkstadsföretag inte ser utbyggnaden av vindkraft i Sverige som helt avgörande för antalet jobb i Sverige inom deras företag. De framhåller istället kompetensförsörjning som avgörande. Då menas i brett perspektiv, inte bara utbildningsplatser och ingenjörer utan även forskning och utveckling som. Att arbeta generellt med stöd för verkstadsindustrin, exempelvis inom utbildning och stöd för forskning och utveckling även ino m vindkraft skulle kunna vara en bra väg för att skapa långsiktiga arbetstillfällen i Sverige. Det finns goda exempel på sådant stöd, som till demonstrationsprojekt för ABB vilket har bidragit till att de är en av huvudleverantörerna av elinfrastruktur för de stora havsbaserade vindkraftsparkerna som nu byggs i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Något som skapat hundratals jobb i Karlskrona och Ludvika. Foto 10. Verksamhetsbild från ABBs fabrik i Karlskrona. Fotograf Morgan Karlsson, ABB. 30

32 Exempel på offentligt stöd: HVDC light tekniken Varje år satsar staten hundratals miljoner kronor på energiinriktad forskning och utveckling samt införande av nya energitekniker och energieffektivisering. Ett lyckat exempel är utbyggnaden av framtidens kraftsystem. När Energimyndigheten satsade 40 MSEK för att stötta ett kraftledningsprojekt med ny likströmsteknik visste man inte att det skulle blev starten för en utveckling av framtidens kraftsystem som dessutom skulle skapa sysselsättning i Sverige. När HVDC Light skulle introduceras på marknaden var det en obeprövad och dyrare teknik och därför en stor ekonomisk risk för beställaren. Det rörde sig om en investering på uppemot 150 MSEK. Stig Göthe, Vattenfalls dåvarande forskningschef, minns beslutet att satsa på HVDC light. Jag kände flåset i nacken. Det handlade ju dels om att få en bra lösning för öns elkunder och för vindkraften på södra Gotland och då vill man ju gärna ha beprövad teknik, dels om att utvecklingen av den nya tekniken inte skulle gå någon annanstans och därmed att få jobben att stanna kvar i landet Han konstaterar också att utan pengar från staten hade Vattenfall aldrig tagit det här beslutet. Satsningen gjorde att ABB fick en möjlighet till att demonstrera och visa upp tekniken för nya intressenter vilket har resulterat i att HVDC Light teknik har vuxit till en marknad som omsätter flera miljarder kronor per år. Det handlar om många jobb, framför allt i Sverige. Produkterna har extremt högt svenskt innehåll. Nästan allt kommer från Sverige, säger Bo Normark, tidigare vd för ABB Power Systems. Från det offentligas håll kan man stötta tillverkningsindustrin genom exempelvis: Kompetensförsörjning inom de teknikområden verkstadsindustrin generellt efterfrågar. Detta behöver inte vara specifika kunskaper för just komponenttillverkning av vindkraftsdelar. Ökade anslag för forskning och utveckling, för att både stärka konkurrenskraften hos svenska underleverantörer och för att stärka tillgången på specialiserad kompetens inom området. Idag ligger statens stöd för vindkraftsforskning på en bråkdel av det stöd som finns för andra energikällor. Stöd till de underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri för att bibehålla jobb eller ökad tillväxt. Här tror vi inte på några nya generella insatser, utan istället på att med befintliga aktörer kartlägger vad de berörda enskilda företagen behöver för specifika insatser. Exempel på sådana aktörer i Västra Götaland är Connect Väst, Business Region Göteborg, Innovatum och kommunernas näringslivssekretariat. 31

33 Diagram 5. Fördelning av statens medel för forskning, utveckling och demonstration inom energi- respektive 40 & 41 fordonssektorn under U töver stöd riktat till tillverkningsindustri, kan en väl utvecklad hemmamarknad bidra positivt. Om hemmamarknaden för vindkraft utvecklas väl, ökar samverkan mellan de olika delarna exempelvis genom att kompetens kan delas mellan företagen och därmed stärks hela klustret. 7.2 Skapa sysselsättning via utbyggnad av vindkraft En utbyggnad av vindkraften i Sverige skapar sysselsättning direkt via projektering, bygg och anläggning. Dessa jobb är direkt knutna till nybyggnation av vindkraft, så fort nybyggnationen går ner, försvinner jobb. Inom drift och underhåll skapas jobb på längre sikt. Där finns jobb knutet till vindkraftverken under hela driftstiden, som ligger på år. Tillsammans med alla tillverkare knutna till vindkraftsbranschen medför en utbyggnad av vindkraft i Sverige mycket goda förutsättningar för ett stärkt kluster inom vindkraft i Sverige. En sektor som Sverige kan satsa på är havsbaserad vindkraft. De fysiska förutsättningarna är mycket goda här. Sannolikt kommer just havsbaserat bli mycket mer intressant i framtiden. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk för att trimma driftkostnader och byggkostnader per MW. Med riktigt stora verk blir landbaserad vindkraft omöjlig rent praktiskt och störningsmässigt. Om man avvaktar denna utveckling kommer Sverige missa chansen att bygga upp en tjänstesektor för 40 Energimyndighetens rapportering i IEA. Energimyndigheten. 41 Fouriertransform AB. 32

34 havsbaserat och en framtida utbyggnad i Sverige kommer i mindre grad ge sysselsättning här. Från det offentligas håll kan man stötta hemmamarknaden genom exempelvis: Ett fortsatt stöd för utbyggnad inom vindkraften. Där har elcertifikaten visat sig vara effektiva för landbaserad vindkraft. Men det finns en oro i branschen för förändringar i systemet t.ex. i kvoter och/eller utökning av marknaden då landbaserad vindkraft bedöms styra marginalkostnaden för elcertifikat 42 och är därför den kraftkällan som påverkas först av förändringar. En effektiv process för miljöprövning av utbyggnaden av vindkraft, exempelvis genom omarbetning av det kommunala vetot eller ett tydliggörande om hur 16 kap 4 i miljöbalken ska hanteras av kommunerna. Genom att Svenska kraftnät betalar för anslutningen av havsbaserade anläggningar och eventuella förstärkningar av nätet. Havsbaserad vindkraft är betydlig billigare att bygga i Sverige än långt ut i Nordsjön men inte tillräckligt kostnadseffektiv för att byggas med dagens ersättningsnivåer. Men om kostnaden för nätet skulle tas av Svenska kraftnät så skulle utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kunna genomföras. Stödet skulle även stödja och vågkraft och på så sätt inte vara teknikspecifik. Foto 11. Vindkraftens dag i Kalmarsund. Fotograf: Fredrik Dolff. 42 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. 33

35 Exempel: Swedish Wind Industry Database (SWID) Swedish Wind Industry Databas (SWID) är ett verktyg som har tillkommit för att underlätta att hitta olika aktörer i samband med etablering av vindkraft. I databasen kan man söka nya leverantörer, kunder eller samarbetspartners utifrån kompetensområden och komponenter samt utifrån geografiska lokaliseringar. Ett av syftena med webbplatsen SWID är att främja försäljning av svenska miljöteknikprodukter och tjänster i och utanför Sverige. Det är idag kostnadsfritt att vara med på webbplatsen, som ger marknadsföring för de som vill visa upp s in pro dukt eller tjänst och på så sätt synliggöra sig för potentiella kunder, samarbetspartners, eller investerare i Sverige och internationellt. Figur 6. Bild över SWID Swedish Wind Industry Database Swedish Wind Industry Databas är ett projekt inom Nätverket för vindbruk som samordnas av Energimyndigheten. Projektet drivs av Regionförbundet i Kalmar län, Power Väst i Västra Götalandsregionen samt Triple Steelix i Bergslagsregionen. 34

36 8 Källor Global cumulative installed wind capacity Global Wind Energy Council. http ://www.gwec.net/fileadmin/images/publications/5global_cumulative_installed_ wind_capacity_ jpg Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. World Energy Outlook 2011, IEA (International Energy Agency). November Energiläget i siffror Energimyndigheten. Oceans of Opportunity Harnessing Europe s largest domestic energy resource. EWEA (European Wind Energy Association). September The European offshore wind industry key trends and statistics EWEA(European Wind Energy Association) January Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst, Strategi för utveckling och export av miljöteknik Promemoria Svensk miljöteknik i siffror 2009 Statistik och analys för den svenska miljöteknisektorn, Swentec/SCB. Jobb i medvind vindkraftens sysselsättningseffekter, Svensk Vindenergi mars Teknikföretagens konjunkturprognos, maj Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) där yrkeskategorierna för varje delbransch är listade på sidan 27. The Economics of Wind Energy, EWEA (European Wind Energy Association), March March_200 9_.pdf JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy,

37 Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum Arbetskraft,kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk.pdf Lyckad insats inom energiforskningen: Stark utbyggnad av kraftsystemet. Energimyndigheten, ET2009:22. Energimyndighetens rapportering i IEA. Energimyndigheten. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. 9 Fotografer Framsida: Maria Allebring, Rabbalshede Kraft Foto 1: Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Foto 2: Per Pixel Petersson, Rabbalshede Kraft. Foto 3: Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Foto 4: ABB Foto 5: SKF Foto 6: Göteborg Energi Foto 7: Göteborg Energi Foto 8: Fredrik Dolff Foto 9: SKF Foto 10: Morgan Karlsson, ABB Foto 11: Fredrik Dolff 36

38 Power Väst är ett nätverk för vindkraftsfrågor som har bildats på initiativ av Västra Götalandsregionen. Andra intressenter i Power Väst är Triventus, Rabbalshede Kraft, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Chalmers, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västsvenska Industri och Handelskammaren, Öckerö kommun, och Region Värmland, samt noden för tillståndsfrågor inom Nätverket för vindbruk. Västra Götalandsregionen, Miljösekretariatet Diariet, Vänersborg. Besöksadress: Regionens hus Solhem, Ekenäsgatan, Borås. Telefon: e-post: 37

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk ER 2015:08 Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk Energimyndigheten kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk - främjar en kraftfull utbyggnad av vindkraften - arbetar med lokal förankring

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

köbildning av länder som visat intresse för detta, mycket p.g.a. den ekonomiska kris som råder i EU.

köbildning av länder som visat intresse för detta, mycket p.g.a. den ekonomiska kris som råder i EU. Första mötet med Havsvindform Den 22 augusti träffades intresserade aktörer i det nationella nätverket för havsbaserad vindkraft hos Västra Götalandsregionen, som är en av initiativtagarna till Havsvindforum.

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Jobb i medvind. Vindkraftens sysselsättningseffekter

Jobb i medvind. Vindkraftens sysselsättningseffekter Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Executive summary 7 1. Inledning 9 1.1 Potential för utbyggnad av vindkraft i Sverige 10 1.2 En bransch i ständig

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan KersE Karltorp, Chalmers Bakgrund

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Kvartal 2 2014 2014-07-14

Kvartal 2 2014 2014-07-14 Vindkraftstatistik och prognos Detta är en kvartalsvis insamling och presentation av data från turbinleverantörer och vindkraftsprojektörer verksamma i Sverige (uppskattningsvis 95 % av vindkraftsprojektörernas

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

Kvartal 2 2015 2015-07-03

Kvartal 2 2015 2015-07-03 Vindkraftstatistik och prognos Detta är en kvartalsvis insamling och presentation av data från turbinleverantörer och vindkraftsprojektörer verksamma i Sverige (uppskattningsvis 95 % av vindkraftsprojektörernas

Läs mer

Kvartal 4 2014 2015-02-13

Kvartal 4 2014 2015-02-13 Vindkraftstatistik och prognos Detta är en kvartalsvis insamling och presentation av data från turbinleverantörer och vindkraftsprojektörer verksamma i Sverige (uppskattningsvis 95 % av vindkraftsprojektörernas

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Förutsättningar för havsbaserad vindkraft

Förutsättningar för havsbaserad vindkraft Förutsättningar för havsbaserad vindkraft Med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, 2010-09-10 Sammanfattning I Sverige finns det

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se Nyheter inom vindkraftsområdet Liselotte.Alden@hgo.se Planering Nyheter inom planering för vindkraft Vindkraftverkens storlekar Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Aktuellt

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 1 03/06/2010 Vågkraft Vågkraften är en av flera möjliga lösningar och kan få stor betydelse

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Med- och motvind Chalmers, Göteborg 2010-12-09 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06)

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015

Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015 Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015 Utbildningsbehov inom vindkraft Rapport av Garrad Hassan 18 000 varav 10 000 i drift och underhåll saknas 2030 Mer utbildning för att klara den ökade

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

HAVSBASERAD VINDKRAFT I BLEKINGE

HAVSBASERAD VINDKRAFT I BLEKINGE HAVSBASERAD VINDKRAFT I BLEKINGE Energikontor Sydost i sölvesborgs kommun i tech network i energimyndigheten i region blekinge länsstyrelsen blekinge i blekinge tekniska högskola i almi företagspartner

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Gröna jobb. Sysselsättningseffekter av omställningen till ett hållbart energisystem. Nordic1

Gröna jobb. Sysselsättningseffekter av omställningen till ett hållbart energisystem. Nordic1 Gröna jobb Sysselsättningseffekter av omställningen till ett hållbart energisystem Nordic1 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av information om sysselsättningseffekter och framtida potential

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Industrins efterfrågan: Mekaniska företag El- och byggföretag Övriga entreprenadföretag Lokala underleverantörer Styr- och reglerföretag Tekniska

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Framtidsbranschen Vindkraft

Framtidsbranschen Vindkraft Framtidsbranschen Vindkraft Exempel på yrken & arbetsuppgifter vid utbyggnad av landbaserade vindkraftparker Nätverket för vindbruk Noden för arbetskraftförsörjning drift & underhåll. Vindkraftbranschen,

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer