^^^1^ ^f^ -- /26. ME R d KU M f!/l ll.l i'd KOAt1AhllNLFDF;itNGSSTA13EN. Yttrande över Boverkets remisskrivelse

Transkript

1 EKERÖ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott 92/KS Yttrande till regeringen Överklagande i fråga om detaljpl an för fastigheten Mörby 1:3 m fl, Mörbvområdet Ekerö kommun Förslag till kommunstyrelsen Redovisat yttrande daterat över Boverkets remisskrivelse översänds till Regeringskansliet Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet som Ekerö kommuns yttrande. Ärendebeteckning: M2005/6089/F/P ME R d KU M f!/l ll.l i'd KOAt1AhllNLFDF;itNGSSTA13EN D' DimieplanbetP.ck. ^^^1^ ^f^ -- Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Lena Flodin Stockholm Ärendebeskrivning Regeringskansliet Miljö- och samhällsdepartementet har för kännedom och eventuellt yttrande översänt kopia av Boverkets yttrande avseende överklagad detaljplan för fastigheterna Mörby 1:3 m fl, Troxhammar 8:3 m fl, Mörbyområdet, Ekerö kommun. Stadsarkitektkontoret har upprättat förslag till yttrande. Yttrande över Boverkets remisskrivelse Detaljplan för Mörby 1:3 m.fl, Troxhammar 8:3 m.fl. (Mörbyområdet) Regeringskansliet har för information och yttrande översänt Boverkets remisskrivelse, daterad Yttrandet ska vara Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet tillhanda, senast Bakgrund Kommunfulhnäktige i Ekerö kommun antog detaljplanen fair Mörby 1:3 m.fl. den 5 ap ril Detaljplanen har överklagats, till länsstyrelsen som därefter avslog överklagandena. Flera sakägare överklagade ärendet vidare till Regeringen. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet önskades Boverkets yttrande i ärendet. Boverket har lämnat yttrande daterat där även Jordbruksverket har hörts i yttrande daterat Boverkets yttrande Boverkets ställningstagande är att detaljplanen inte bör fastställas. Ekerö kommun tolkar Boverket så att det är markavvattningsfrågan som föranlett det negativa ställningstagandet. Boverket anser att den allvarligaste invändningen är att ansvaret för markavvattningen inom området inte är slutligt behandlat före antagandet. Angående hästhållning anger Boverket att risken för påverkan på pågående markanvändning inte blivit föremål för någon särskild bedömning från kommunens sida och att det därför inte går att ta ställning till om denna risk måste accepteras eller inte. Kraven i 1 kap 5 PBL anses därmed inte uppfyllda. Ekerö kommun tolkar att Boverket inte har ansett att övriga påpekanden i överklagandena ska påverka antagandebeslutet. /26.

2 Ekerö kommuns förslag Medgivande om undantag från fastställelse Ekerö erbjuder tätortsboende men sven friliggande hus i mer lantlig miljö, liksom Mörby. Nya bostäder i goda lägen är viktigt för den expanderande stockholmsregionen. Det är därför beklagansvärt att ett vål avvägt förslag, vilket förtydligas i denna skrivelse, riskerar att upphävas. Planläggningen för Mörby har pågått under lång tid och många boende i Mörby är mycket angelägna om att detaljplanen vinner laga kraft. Regeringen bar påpekat att de allvarligaste invändningarna mot detaljplanen gäller att ansvaret för markavvattningen inte är slutligt behandlat. Ekerö kommun bedömer att den kritiska delen av detaljplanen är de tre tomter som är placerade ovan befintlig kulvert och i viss mån även de fem tomterna direkt söder om kulverten. Ekerö kommun medger därför (enligt 13 kap 8 PBL) att antagandebeslutet upphävs för fastigheten Mörby 1:65, dvs att denna del undantas men att detaljplanen i övrigt kan fastställas. Omfattning av upphävandet Den mark som medges upphävas är i detaljplanen föreslagen som kvartersmark för bostäder där åtta friliggande villor ryms. Avgränsningen redovisas i bilaga A. Även detaljplanen för marken för lokalgatan och naturmarken söder därom upphavs samt mark fdr transformatorstation. Som en följd därav försvinner även skrafferingen söder om det undantagna området. Konsekvenser av upphävandet Med medgiven förändring tillkommer inga bostäder på eller i närheten av befintlig kulvert. Detaljplanen försvårar eller fördyrar därmed inte underhållet av befintligt dike och kulvert jämfört med dagslaget. Som en följd av förändringen avlägsnas de byggrätter med bostäder som Boverket, med hänvisning till bl.a. vindriktning, har antagit bli olämpliga från hälsosynpunkt. Inte heller den upplysning i form av skraffering runt planområdet utmed Fågelängens gårds norra gräns kvarstår, vilket innebär att detaljplanen inte illustrerar någon risk för inskränkning i denna del. Detaljplanens fastställelser är inte längre en hälsofråga. Ekerö kommun medger alltså att de kritiska delarna helt lyfts ur detaljplanen för att helt undvika övrig argumentering huruvidafrågorna är tillräckligt utredda eller inte. Förtydliganden Ekerö kommun vill trots medgivande om förändringar förtydliga resonemanget utifrån det fullständiga planförslaget. Dikesföretaget Boverket hänvisar till vad Jordbruksverket har anfört i sitt yttrande. Jordbruksverkets handläggare anser att detaljplanen inte bör fastställas innan frågor om ansvaret för markavvattningen har avgjorts. Berga-Mörby torrläggningsföretag beskrivs som dimensionerat för jordbruksändamål och inte fyller de högre krav som bebyggelse kräver. Torrläggningsföretaget är på grund av den svaga dimensioneringen mycket känslig för ökande flöden. Jordbruksverkets handläggare för ett generellt resonemang om att underhåll av markavvattningsföretag brukar ske på ett enkelt satt och att bebyggelse med trädgårdar eller parkmark medför kostnadsökningar. Handläggaren beskriver också en rad problem som allmänt brukar uppstå. Avslutningsvis föreslår handläggaren: - låt dagvattnet ingå i allmänt verksamhetsområde för vatten och avlopp - lät verksamhetsutövaren överta hela ansvaret för ombyggnad och framtida underhåll - tillåt ingen bebyggelse i område B och C förrän diket och rörledningen är ombyggda. Ekerö kommun delar Jordbruksverkets synpunkt att nya bostäder inte tär tillkomma ide delar som berörs av diket innan dikets funktion är säkerställt. Däremot har Ekerö kommun under hela planprocessen ansett detta som en genomfdrandefråga, som med fördel löses i bygglovskedet och inte innan antagandet. Genom bestämmelser i detaljplanen har säkrats att bygglov för nya bostäder, som har avrinning mot diket, inte får ges innan diket är säkerställt. I genomförandebeskrivningen som hör till detaljplanen anges att "erforderliga åtgärder berörande befintligt dike genom planområdet, inkl befintlig dikeskulvert, är en angelägenhet för berörda fastighetsägare och Berga-Mörby dikessamfdllighet som är huvudman tör diket". Under hela planprocessen bar Ekerö kommun framhållit att det är dikessamfällighetens ansvar att säkerställa diket, vilket framgår av samrådsredogörelsen och utlåtandet. Däremot kommer intresset att ligga hos dem som Annars inte tår bygga på sina möjliga avstyckningar. En omläggning av diket eller uppgradering av kapaciteten och mer påkostade underhållsåtgärder innebär en fördyrning. Med hänvisning till att det är de fastighetsägare som kan stycka av nya tomter, som har behovet av att diket säkerställs och också kommer att ingå i dikesföretaget, bedöms det med dagens fastighetspriser i Stockholmstrakten vara ett rimligt åtagande. Detaljplanens markområde med byggnadsförbud (15 meter) är tillräckligt för att nå kulverten. Däremot krävs, om kulverten ligger kvar i dagens Inge, att massorna körs bort vid reparationsarbetet. Marken förändras till tomter för bostadshus och kräver rimligtvis högre hänsyn än på åkermark där massorna kan läggas i direkt anslutning till grävplatsen. Därutöver ifrågasätter Ekerö kommun huruvida Jordbruksverkets handläggare bör yttra sig i frågor som inte berör jordbruk utan bostäder, vilka ju är att betrakta som planfrågor. Dikesföretaget förändras från att behövas för att avvattna jordbruksmark till att vara främst ett dikessystem för dagvatten från nya och befintliga bostadstomter. Ekerö kommun anser att frågan är tillräckligt behandlad för ett an tagande och slutgiltigt behandlas i bygglovskedet. Hästhållning Boverket finner de allmänna resonemangen om behov av skyddsavstånd och möjligheterna att förebygga olägenheter från hästhållning acceptabla De anser också att de intresseavvägningar som har skett i enskildheter i huvudsak får anses godtagbara utom i fråga om risken för intrång i hästverksamheten på Fågelängens gård. Boverket anger att risken för påverkan på pågående markanvändning inte blivit föremål för någon särskild bedömning från kommunens sida och att det därför inte går att ta ställning till om denna risk måste accepteras eller inte. Kraven i 1 kap 5 PBL anses därmed inte uppfyllda.

3 Boverket påpekar att skrafferingen inte har någon självständig betydelse och innebär inte i sig någon omedelbar inskränkning i pågående markanvändning. Däremot har, enligt Boverket, kommunen gjort bedömningen att det är olämpligt att hästar vistas inom de skrafferade områdena. Boverkat anser att det alltså inte är orimligt att anta att pågående verksamhet på Ms ' kan konuna att drabbas av inskränkningar i en framtid. Boverket anger, i samband med diskussionen om vindriktning mm att "förhållandevis stor del" av dessa beteshagar skrafferats och hänvisar även till att Ekerö kommuns miljöförvaltning gett uttryck för att skyddsavståndet mellan hästhållning och bostäder inte bör understiga 200 meter. I den miljökonsekvensbeskrivning som hör till detaljplanen anges på sid 20: "Vid bedömningen av skyddsavstånd måste beaktas de begränsningar i verksamheten som djurhållaren, med stöd av miljöbalken, kan tvingas till vid klagomål från boende. Det kan vara svårt att bedöma vad ett klagomål leder till vid en prövning i högre instanser. Exploateringens värde bör vägas mot de negativa konsekvenser den eventuellt kan få för hästverksamheten. I.../ Planförslaget är utformat med stor hänsyn till den befintliga hästverksamheten och grundtanken är att hästgårdarna inte ska riskera en inskränkning i verksamheten vid eventuella klagomål från den tillkommande bebyggelsen. Syftet med detaljplanen är förutom att kunna tillåta ny bebyggelse också ge ett skydd åt hästverksamheten." Vid ett framtida klagomål kan, som MKB anger, ett överklagande ändå riskera att leda till inskränkningar i strid mot kommunens uppfattning i högre instans oavsett hur detaljplanen år utformad. Ekerö kommun har vid planläggningen kalkylerat med risken att Fågelängens gård kan komma att få inskränkningar på sin mark inom den skrafferade ytan. Kommunen anser dock att markområdet inte är omfattande jämfört med gårdens totala betesmark (se bilaga B) utan att en inskränkning far tålas. Den skrafferade yt an inom nuvarande hage är ca 3500 kvm, i närheten till de nya bostäderna. Dessutom har miljönämnden i Ekerö kommun i yttrandet (daterat ) under utställningen av detaljplanen ansett att det är rimligt att ett kortare skyddsavstånd än 200 meter tillämpas mellan bostäder i Mörbyområdet och hästhagar bl.a. med hänsyn till områdets lantliga karaktär och de redan etablerade hästgårdarna. Miljönämnden godtar alltså en anpassning av socialstyrelsens riktlinjer efter förutsättningarna på platsen. Boverket påpekar i sitt yttrande att: "däremot har kommunen uppenbarligen gjort bedömningen att det är olämpligt att hästar vistas inom de skrafferade områdena när planområdet är utbyggt". Med hänvisning till detta, samt miljökonsekvensbeskrivningen, är det förvånande att Boverket samtidigt skriver att: "Denna risk för påverkan på pågående markanvändning har /...J inte blivit föremål för någon särskild bedömning från kommunens sida." År det enligt Boverkets mening att kommunen har gjort, såväl som inte har gjort en bedömning? På sidan 22 i MKB sammanfattas ett längre resonemang om hästhållning. Här meddelas att: "tillräcklig försiktighet bedöms ha tagits i planförslaget för att undvika att befmtlig hästhållning riskerar stora inskränkningar på verksamheten vid e tt klagomål". Ekerö kommun anser att kraven i 1 kap 5 PBL är uppfyllda. Övrigt Boverkets sammanfattning av klagomålen framställs på sådant sätt att det frans risk att tro att Boverket feltolkat klagomålens innebörd i några fall. I Boverkets sammanfattning för Mörby 1:4 står: "de vill heller inte a tt det uppförs bostäder intill Mörby 1:4 gamla mangårdsbyggnad eller intill prästgården e ftersom det har förekommit djurhållning där under lång tid". Någon djurhållning finns, såvi tt Ekerö kommun känner förhållandena, inte för närvarande på fastigheten. Däremot sk river ägarna till fastigheten Mörby 1:4 att "förfäder har haft hästar, grisar, höns och kor i mangårdsbyggnaden". Ekerö kommun tolkar fastighetsägarens yttrande som att han vill undvika problem i framtiden om man vill återuppta djurhållning på fastigheten. I dikesföretagets yttrande anges den kulverterade sträckan till 300 meter. I Boverkets sammanfattning anges "en sträcka av ca 200 meter /.../ Detta kulverterade område är i sin helhet avsatt för bostadsbebyggelse i detaljplanen". Den enligt detaljplanen byggbana sträckan är ca 150 meter utefter befmtlig kulvert. Observera att bilagan till dikesföretagets yttrande är kopia på äldre detaljplaneförslag, där flera byggrätter ingår utmed diket, men ca hälften har ratt utgå ur antagandehandlingen. Boverket anger att dikesföretaget i sitt yttrande skriver: "Bestämmelsen om förbud mot bebyggelse lägger inte hinder i vägen för att uppföra komplementbyggnader /.../." Dikesföretaget nämner inte komplementbyggnader, däremot staket friggebodar mm. Komplementbyggnader är bygglovpliktiga och tillåts inte inom områden med byggnadsförbud. Boverket anger i sammanfattningen av yttrandet från Nils Bergvall, Berga gård (beläget väster om planområdet, inte norr om) att: "Hästar betar ända fram emot Mörbyvägen och inte bara norr om diket som kommunen hävdar. Han motsätter sig skrafferingen av mark på hans fastighet /...P'. Bergvall skriver inget om marken mot Mörbyvägen och äger inte mark som sträcker sig fram till Mörbyvägen, utan måste mena de ca 4500 kvm mark söder om diket inom fastigheten Skå-Berga 2:5. Mark tillhörig Berga gård omfattas inte i någon del av den i detaljplanen redovisade skrafferingen utanför plangränsen. Däremot ingår ca 5000 kvm av fastighetens mark inom detaljplanen avsatt som mark för odling (inte hästhållning). Bilaga A: Utdrag ur plankartan. Förslag till upphävt område markerat, som för tydligande. (distribueras särskilt) Bilaga B: Samma ortofoto över Fågelängen som i planbeskrivningen, men med skrafferingen inlagd. (distribueras särskilt)

4

5 Fågelängens gård iketit6a-- B Detaljplan fiir ;4[tiri?y 1:3 in fl kin 99( 14 Antaran;3c.1>,anc Pfanbe>:krivniiir januari 2005

6

7 Detaljplanens hantering efter antagande i kommunfullmäktige Detaliplan för fastigheten Mörby 1:3 m.fl Dnr 92/KS Detaljplanen för Mörby-området antogs av kommunfullmäktige Länsstyrelsen beslutade a tt avskriva överklagande från Carlsson och att avslå överklaganden från övriga: Tommy och Anita Fröberg, Mörby 1:4 Nils Bergvall, SkA-Berga 2:5 Berga Mörby Dikesföretag Anna Kaiser, Karl Åberg, Magnus Nobell och Maria Wessberg, Mörby 1:2 Jan Lindberg, Mörby, 1:55 Leif Franzen, Mörby 1:21 och 1:48 Per-Anders och Eva-Lena Rydelius, Troxhammar 8:14 Ingerd Moberg, Mörby 1:34 Per Kindbom, Mörby 1:3. Länsstyrelsens beslut har överklagats till Regeringen (Miljö- och samhällsdepartementet) av Tommy och Anita Fröberg, Mörby 1:4 Nils Bergvall, Skå-Berga 2:5 Berga Mörby Dikesföretag Anna Kaiser, Karl Åberg, Magnus Nobell och Maria Wessberg, Mörby 1:2 Leif Franzén, Mörby 1:21 och 1:48 Per-Anders och Eva-Lena Rydelius, Troxhammar 8:14 Boverket har av Miljö- och samhällsdepartementet anmodats lämna yttrande. Boverket anser i sitt yttrande, daterat , att detaljplanen inte bör fastställas. Ekerö kommun besvarar remisskrivelse från Regeringskansliet, senast den 9 juni REGERINGSKANSLIET Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för förvaltningsärenden Handläggare: Departementssekreterare Lena Flodin Telefon M2005/6089/F/P Ekerö kommun Box EKERÖ Överklagande i fråga om detaljplan för fastigheterna Mörby 1:3 m.fl., Mörbyområdet, Ekerö kommun För kännedom och eventuellt yttrande översänds kopia av Boverkets yttrande den 26 april Om kommunen vill anföra något ytterligare i ärendet, bör ett yttrande ha kommit in till Regeringskansliet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, senast den 9 juni I tjänsten Wak 'e,1011/;st 004:344t-, Marie-Louise Veigurs assistent EKER6 KOMMUN KOIIRMIJNLEI]NIF,fMS'i'AB: N j 0 Dlarieplanbetecl a><y Postadress STOCKNW.M Telef vaxel O& E-post IegistraLuOws/eintlle.mMishP.se 8eadksefiess Tegelbacaee 2 Takla. Telex MINEN S

8 UIJVCI ItC I Datum Överklagad detaljplan för fastigheterna Mörby 1:3 m.fl., Tronhammar 8:3 m.fl., Mörbyområdet, Ekerö kommun Boverkets ställningstagande Boverket anser att den antagna detaljplanen inte bör fastställas. Regeringens remiss Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har anmodat Boverket att avge yttrande i ärendet Boverket får anföra följande. Arendet ICommunfiillmäktlge i Ekerö kommun antog detaljplanen i beslut den 5 april Syftet med detaljplanen är en ligt planbeskrivningen att reglera bebyggelseutvecklingen inom Mörbyområdet och möjliggöra en förtätning av befintlig bebyggelsestruktur. Området avses i sin helhet anslutas t ill kommunalt VA-nät Ekerö beskrivs som en lantlig kommun och Mörby an rt med sin närhet till Ekerö centrum och-ses vara eftertraktat som bostadso med goda pendlingsmöjligheter ti ll Stockholms centrum. Detaljplanen har stöd f översilctplanen antagen Stora områden, uppemot 100 m breda, har skrafferats utmed det planlagda området Avsikten med skrafferingen är att peka ut områden som är olämpliga för hästhållning. bverklagande Detaljplanen har överklagats av ägare till fastigheter inom och i anslutning till planområdet och av ett maccavvattningsföretag, Berga By dikningsföretag. Klagomålen går i huvudsak ut på följande. Agaren till fastighetenhordrammar 8:14, belägen f planområdets sydvästra del och utmed Färentunavägen, anser att trafiksituationen utmed och inemot planområdet inte är tillfredsställ ande löst i den föreslagna detaljplanen. Trafikbullret är redan för högt utmed fastigheten och den trafikökning Diarienummer /2006 Pitaiaa ummer M2005/6089iFlP Miljö- och samh5llabyggnadsdepartementet Aktbilaga Stocich REGERINGSKANSLIST Miljö- och samhäfsbyggnadsdeparemenet Ink YZdDS 6D2-9 f. som alstras genom den tillåtna utbyggnaden inom planområdet kommer att förvärra den situationen. Till detta kommer den föreslagna trafiklösningen vid infarten till planområdet från Färentunavägen, a tt omöjliggöra Vägverkets planer på ny sträckning av denna. Agaren till fastigheterna Mörby 1:48 och Mörby 121, belägna inom respektive i anslutning till planområdet, är allmänt missnöjd med den reglering som har skett. Han pekar på att regeringen för ca tio år sedan upphävde en, i det närmaste identisk, detaljplan för området antagen i början på talet Han menar att den nu föreslagna detaljplanen inte löser de problem som var skälet till att den förra planen upphävdes utan snarare förvärrar dem. Han pekar i huvudsak på att de hälsoproblem, förknippade med hästhållning, som var det stora problemet då, har hanterats på ett ohederligt sätt i den nu föreslagna planen. Vidare menar han att båda hans fastigheter borde ingå i planområdet inte bara den ena. Den avgränsning som har skett nu är både ologisk och orättvis, e ftersom det finns byggbana tomter inom det planlagda området närmare hästbetesområdet än hans fastighet Agarea till fastigheten Mörby 1:4 m.fl. är missnöjda med planområdets avgränsning. De vill att detaljplanen skall utvidgas att omfatta en större del av fastigheten flor att möjliggöra avstyckning av tre tomtet Eftersom så inte har skett, motsätter de sig att delar av fastigheten tas i anspråk för breddning av Mörbyvägen. De motsätter sig vidare att stora delar av deras fastighet har skrafferats, hästar har betat däri flera år, och de vill heller inte att det uppförs bostäder intill Mörby 1:4 gamla mangårdsbyggnad eller intill prästgården eftersom det har förekommit djurhållning'där under lång tid. Berga MörbyDikesfiiretag ansvarar, enligt förrättning genomförd 1923, för drift och underhåll av ett närmare 2 km långt dike för avvattning av jordbruksmark. Diket är öppet utom på en sträcka av ca 200 m där det går f kulvert på närmare 5 m djup. Detta kulverterade område är i sin helhet avsa tt för bosstadsbebyggelse i detaljplanen. En 15 m bred remsa rakt ovanför kulverten har angetts som område som inte få bebyggas. Dilcesföretaget invänder mot att macken ovanför kulverten har planlagts för bostadsbebyggelse. Man påpekar att marken som avses bebyggas här, och på andra ställen inom planområdet, är olämplig för bebyggelse. Detta på grund av risk för överst.ening om diket skulle bli igensatt och att ansvarsfrågorna om så sker inte år utredda Man anser det orimligt att dikningsföretaget skulle stå den risken eller att tvingas flytta diket till stora kostnader om detta skulle bli nödvändigt i ett senare skede. Den markremsa ovanför dikeskulverten som inte får bebyggas är i övrigt för smal för att göra det möjligt att komma åt rören för underhåll. Bestämmelsen om förbud mot bebyggelse lägger inte hinder i vägen för att uppföra komplementbyggnader, anordna uteplatser, anlägga planteringar m.m. Frågan om ersättning ti ll ägaren om sådana an and med dikesunderhåll år heller inte behandlad under -ordningar måste flyttas eller tas bort i samb planprocessen. Agaren till fastigheten Mörby 2:5, Skå Berga gård, belägen norr om planområdet, motsätter sig den antagna detaljplanen. Han hävdar att den inskränker hans möjligheter att bedriva den hästhållning som har pågått och utvecklats på gården i många år. BLa. har han fått bygglov för ett nytt stall och ridhus som uppfördes under åren 2000 till Han hävdar att kommu- Box 534, Karlskrona Tel: E-post: registraturen@boverket.se Besök: Drottninggatan 18 Fax: Webbplats: s

9 IuJ nens uppfattning om betesmarkens utbredning är felaktig. Hä etar ända fram emot Mörbyvägen och inte bara norr om diket som kommunen hävdar Han motsätter sig skraffering av mark på hans fastighet av samma skäl. Han är också deltagare i dikesföretaget och anför i huvudsak samma invändningar mot detaljplanen som detta. Ägarna till fastigheten Mörby 1:2, Fågelängens gård, belägen söder och öster om planområdet motsätter sig planen. Man hävdar att skyddsområdet mot betesmarken är för kort, främst mot fem planerade bostäder i område B enligt detaljplanen. Man motsätter sig också att kommunen har skrafferat stora delar av beteshagarna på gården. Kommunen har härigenom lagt ansvaret på ägarna tfll Fågelängens gård att vidta åtgärder och stå för kostnader, om det i en framtid visar sig att luftburet allergen skapar problem för nyinflyttare i planområdet Boverkets handläggning Boverket har inhämtat yttrande från Jordbruksverket, Vattenenheten, fören bedömning av Mörby torrläggningsföretags m.fl. invändningar mot detaljplanen. Jordbruksverkets yttrande bifogas här. Personal från Boverket har besökt planområdet. Boverkets bedömning Utgångspunkter för bedömningen Ett viktigt syfte med planläggning enligt Plan- och bygglagen (PBL) är att reda ut och förebygga problem vid kommande bygglovsgivning och exploatering. Ett avkraven i PBL är att kommunen ska beakta både allmänna och enskilda intressen, att göra s.k. intresseavvägningar, lkap. 5 PBL. I de fall olika intressen inte sammanfaller måste kommunen väga styrkan i dem mot varandra inom den lagliga ram som PBL ger. Vid intresseavvägningen skall kommunen se till att inget intresse gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sått. Kraven på hänsyn till motstående enskilda intressen preciseras i 5 kap. 2 PBL, vari stadgas att skälig hänsyn ska tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Detta är förhållanden som ställer kravpå beslutsunderlaget, det vill säga kraven på att göra utredningar; analyser och konsekvensbedömningar som tar sikte dels på nyttan från allmänna och enskilda. utgångspunkter av en exploatering, dels på de konsekvenser den kan få för motstående intressen. I 2 kap 1 och 2 stadgas att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt Mreliggande behov samt vidare att bl.a. att planläggning skall främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse och främja en långsiktigt god hushållning med mark vatten och energi. Av särskilt intresse i detta ärende är bestämmelserna i 3 första stycket p. 3 som ställer krav på att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till jord- berg- och vattenförhållanden. Särskift om jerförreko I... erade skydds- och säkerhetsavstånd Ett flertal myndigheter har gett ut rekommendationer om lämpliga avstånd mellan djurhållning och bostäder m.m. bla. Bovecket i allmänna råd, 1995:5, Bättre plats för arbete. Här anges 500 m som lämpligt avstånd mellan bostäder och hästhållning. Det där rekommenderade avståndet avser mycket stora anläggningar. (En översyn pågår av de allmänna råden i denna del med utgångspunkt i nya forskningsrön och pågående forskning, som rör frågor om spridning och kritiska koncentrationer av allergen; Boverkets anmärkning.) - Socialstyrelsen för i "Meddelandeblad juni 2004" en diskussion om lämpligt avstånd mellan bostäder man. och hästhållning. I detta anges 200 m som utgångspunkt för en närmare diskussion i det enskilda fallet - Väl att märka är att de angivna avstånden är just riktvärden och de kan inte i sig ligga till grund för ett avgörande i sak I övrigt framgår av råden att varje planeringssituation måste bedömas med utgångspunkt i sina specifika förutsättningar, där förhållanden som verksamhetens art och omfattning, topografi, vegetation, förhärskande vindriktning m.m. harbetydelse för bedömningen. överklagandena Trafikfrågor I fråga om den föreslagna trafiklösningen kan Boverket konstatera att i översiktsplanen för Ekerö kommun (antagen ) redovisas närzonen utmed väg 800 ingående i ett område med ett 90-tal bullerstörda befintliga bostäder utanför Ekerö tätort Förtätning av bebyggelsen, i enlighet med den överklagade detaljplanen, är redovisad i översiktsplanen. Detaljplanen medger 44 nya bostäder i området Boverket bedömer att bullersituationen utmed väg 800 beror på vägens läge i kommunens trafikstruktur och skulle inte påverkas om detaljplanen genomflors. Enligt översiktsplanen kommer på sikt en ny vägdragning att ske väster och sydväst omväg 800, och bebyggelse enligt detaljplanen påverkar således inte möjligheterna till att förbättra den övergripande trafikstrukturen i kommunen. Detaljplanens omfattning Två av de klagande vill att detaljplanen skall utvidgas till att avse deras eller delar av deras fastigheter. Enligt Boverkets bedömning skulle en sådan utvidgning kunna ske i vissa delar utan att syftet med planeringen påverkas. Det är emellertid en fråga för kommunen att, med stöd i det kommunala planmonopolet, själv bedöma vilka områden som skall bli föremål för planläggning. Den avgränsning som har skett av planen i det avseendet utgör därför inte hinder mot att den fastställs. Djurhållning Flera av de klagande anser att detaljplanen ger utrymme för bostadsbebyggelse för nära stall och beteshagar och befarar inskränkningar i pågående hästverksamhet när området är exploaterat De vänder sig av samma skäl mot den skraffering som har skett på stora delar av deras hästhagar.

10 Var och en måste rålina med att det kan ske förändringar i närområdet när nya anspråk på markanvändning uppstår. Ett hav är dock att en intressean vägning sker mellan risken för intrång i pågående markanvändning och de nya anspråken (PBL 1 kap 5 ). Det allmänna intresset av att bygga ut och förtäta området med nya bostäder får anses väl dokumenterat. Mot detta intresse skall ställas risken för negativ påverkan på pågående markanvändning på hästgårdarna. Först vill Boverket konstatera att skrafferingen inte har någon självständig betydelse och inte i sig innebär någon omedelbar inskränkning i pågående markanvändning för verksamheten på hästgårdarna. Däremot harkommunen uppenbarligen gjort bedömningen att det är olämpligt att hästar vistas inom de skrafferade områdena när planområdet är utbyggt. Det är alltså, mot den bakgrunden, inte orimligt att anta att pågående verksamhet på hästgårdarna kan komma att drabbas av inskränkningar i en framtid. Kommunen för i planbeskrivningen en diskussion om förutsättningarna för den föreslagna exploateringen i förhållande till pågående markanvändning på hästgårdarna. Bortsett från att kommunens egen miljöförvaltning generellt anser att avståndet mellan bostäder och häst- hållning inte bör understiga 200 m, finner Boverket de allmänna resonemangen om behov av skyddsavstånd och möjligheterna att förebygga olägenheter från hästhållning, acceptabla. Boverket anser också att de intresseavvägningar som har skett i enskildheter i huvudsak får anses godtagbara utom i fråga om risken får intrång i hästverksamheten på Fågelängens gård, belägen söder och sydväst om planområdet Avståndet mellan betesmark här och den planerade bostadsbebyggelsen i område B enligt detaljplanen är ca 100 m. Kommunen konstaterar själva planbeskrivningen att den förhärskande vindriktningen i området är sydtill sydvästlig. Område B ligger alltså direkt i vindriktningen i förhållande till beteshagarna utan någon skyddande vegetation däremell an Det är då rimligt att anta att det planerade bostadstomterna blir olämpliga från hälsosynpunkt. Dessutom har en förhållandevis stor del av dessa beteshagar skrafferats, med betydelsen att här bör inte förekomma hästhållning. Till detta kommer att kommunens miljöförvaltning har gett uttryck för att skyddsavståndet mellan hästhållning och bostäder inte bör understiga 200 m. Det kan därför inte uteslutas att hästverksamheten på Fågelängens gård kommer att drabbas av restriktioner om detaljplanen fastställs. Denna risk får påverkan på pågående markanvändning har, så vitt framgår avhandlingarna, inte blivit föremål för någon särskild bedömning från kommunens sida. Det går därför inte att ta ställning till om denna risk måste accepteras eller inte. Kraven i 1 Kap 5 PBL år därmed inte uppfyllda. Beslut i detta ärende har fattats av chefen för Samhällsbyggnadsdivisionen, Mrlkaela Schulman. Närvarande vid den slutliga handläggningen av ärendet vari övrigt chefen för Planenheten, Mårten Duna, arkitekt Järda Bli g och jurist Stellan Svedström, föredragande. För Boverket Micaela Schulman Kopia till: Jordbruksverket (dnr /06) Stellan Svedström Markawattningsfrågor Den allvarligaste invändningen mot den antagna detaljplanen rör det förhållandet att ansvaret för markavvattningen inom området inte är slutligt behandlade före antagandet Jordbruksverket har i yttrandet till Boverket gett uttryck for uppfattningen att detaljplanen inte bör fastställas innan frågor om ansvaret för maikavvattningen har avgjorts. Boverket delar den bedömningen. I sak hänvisar Boverket till vad Jordbruksverket har anfört.

11 JORDBRUKS VERKET YTTRANDE iv / Vattenenheten Rolf Larsson Tfn: Mobilnr: E-post: Boverket Box Karlskron1/^ Ink. 200 Boverket Div. a10/d il /,L,^ Överklagad detaljplan för fastigheterna Mörby 1:3 och Troxhammar 8:2 m,fl., Ekerö. Boverkets dnr /2006 Uppdraget Boverket har begärt ett yttrande av Jordbruksverkets Vattenenhet i ärendet. Vå rt yttrande avser påverkan på markavvattningsföretaget. Markavvattnnngsföretaget Berga Mörby torrläggningsföretag (BMtf) har tillkommit 1923 vid en förrättning enligt äldre vattenlagen 1918:523 (ÄVL). Om inget annat har beslutats så handläggs företaget angelägenheter enligt ÄVL bestämmelser. Syftet med företaget är att avvattna mark för jordbruksändamål till 1,2 m dräneringsdjup. Företaget omfattar enligt uppgift 1900 m avlopp. I utloppet är avloppet rörlagt på en sträcka av 210 m med rör mm. Enligt handlingarna är rörledningen dimensionerad för "att vid flodtillfälle avbörda" 130 Us. Beräknat flöde Enligt BMtf uppgår avrinningsområdet för rörledningen till 1.0 km2. Vid en beräkning av flödet enligt Vägverkets publikation 1990:11, ger den en högsta högvattenfbring av 370 Us. Det beräknade flödet avser dygnsmedelvattenföring. I detta fall kan man anta att de momentana flödena under dygnet kan vara % högre. Det bör noteras att det har varit vanligt att dimensionera jordbrukets ledningar för flöde motsvarande ca. medelhögvattenföringen, vilken i ett sådant här fall är ca 1/3 av högsta högvattentöringen med en statistisk återkomsttid av 50 år. BMtf är således normalt dimensionerat Or jordbruksändamål, men fyller inte de högre krav som bebyggelse kräver. BMtf är på grund av den svaga dimensioneringen mycket känsligt för ökande flöden. Underhåll av markavvattningsföretag Öppet dike Vid underhåll i reglerade markavvattningsföretag brukar det ske på e tt enkelt sätt. Man anlitar ett företag med grävmaskin som rensar dikena. De uppschaktade massorna grovplaneras på omgivande åker. Vanligen tar respektive brukare hand om rensmassorna i samband med normalt åkerbruk. När man tår bebyggelse med trädgårdar eller parkmark utmed markavvattningsföretaget medför det flera problem med kostnadsfördyringar som följd. Det blir svårt att komma fram med grävmaskinen. Det blir skador på trädgårdar och parkmark, renmassorna måste lastas och transporteras bort m.m. Kostnadsökningen blir betydande sannolikt ökar kostnaden med 5 till 10 gånger. Rörledning Vid underhåll av rörledning krävs det stort utrymme. Utrymmes behovet ökar med djupet. I detta fall är djupet 4,7 m. Överslagsmässigt kan erforderlig arbetsbredd beräknas enligt följande: Släntlutning 1:1 och 0,6 m bottenbredd ger dagöppningen 2 x 4,7 m + 0,6 = 10 m. För grävmaskin, rörtransporter mm behövs 5,0 m bredd. Jordupplaget kan inte läggas med så branta slänter som 1:1 erforderlig bredd m, sammantaget erfordras 27 till 30 m för underhåll. Bredden för underhåll kan minskas om ar betet utförs inom spont och att jordmassoma lastas och körs till upplag medan rörarbetena pågår och sedan transporteras tillbaka. En sådan metod är mycket dyr och sannolikt ligger den dessutom utanför markavvattningsföretagets kompetens, vilket medför a tt kunskapskravet enligt miljöbalken 1998:808 (MB) 2 kap 2 ej uppfylls. Detaljplan Det är alltför vanligt att detaljplaner inte tar hänsyn till befintliga markavvattningsföretag, varken när det gäller flöden eller framtida underhåll. Ofta anges att företaget bör omprövas och att dagvatten ska omhändertas lokalt, men det leder sällan till åtgärder. Detaljplaner och bebyggelse är besvärande för markavvattningsföretagen och frågorna bör lösas innan planen antas. Hår nedan redovisar jag ett antal problem som brukar uppstå. Exploatören begär inte omprövning och vidtar inga åtgärder i markavvattnings, företaget. Detta ställer till stora problem för markavvattningsföretaget bl.a. på grund av en sannolik felskrivning i miljöbalkkeö. Under vattenlagen fram till 1998 gällde att vid förrättningar fördelades kostnaden för förrättningen enligt vad som är skäligt och omprövning skedde då vid ny förrättning. Sed an miljöbalkens tillkomst gäller att kostnaderna för tillståndsprövning ska fördelas efter vad som är skäligt medan omprövningskostnaderna ska betalas av sökanden. Markavvattningsfööretagets deltagare har ofta inte råd att ansöka om omprövning Jordbruksverket, Vatteseahetea, Box 224, Skara Tra: , fax : Internek wwwsjv se

12 och orättvisan blir stor eftersom det inte är de som förorsakat de förhållanden som föranlett omprövningen. Dagvattnetfrån detaljplanerat område ingår inte i allmänt (kommunalt) verksamhetsområde for vatten och avlopp. Om inte dagvattnet ingår i allmänt verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp kan inte de fastigheterna inom detaljplanen anslutas kollektivt till markavvattningsföretaget. Prövningen och det framtida handhavandet av markavvattningsföretaget blir därmed kostsam. Lokalt omhändertagande av dagvatten När begreppet lokalt omhändertagande av dagvatten lanserades var det avsett som ett miljöanpassat sätt att rena och utjämna dagvattenflödena, numera har det alltför ofta blivit ett sätt för kommunen att undvika att ta med dagvattnet i verksamhetsområdet. Det lokala omhändertagandet av dagvattnet når vanligtvis inte tillräcklig utjämning för att hindra skada på markavvattningsföretaget. I aktuellt fall är markavvattningsföretaget dimensionerat för en avrinning av 130 1/s för 1,0 km2 stort avrinningsområde, det motsvarar ett max- flöde av 1,3 dl från en 1000 m2 stor tomt. Jag tror inte att det är möjligt att klara den utjämningen av flödet. Flödesökningar Se ovan Högre krav på underhåll Företaget är inte dimensionerat för att klara att avbörda alla flöden. Jordbruksmarken och grödan tål i allmänhet några dagars översvämning, men när det blir bebyggelse på den låglänta marken ökar kraven på åtgärder markant. verksamhetsutövarens nytta enligt lag 1998:812 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LVV) 7 kap 17 fjärde s tycket. Notera liven att en stor del av den jordbruksmark som hade nytta av diket A-B kommer a tt ingå i planen och att restriktioner för jordbruksmarken följer av planen för övrig del. Bindande beslut enligt ovan ska vara fattade innan detaljplanen antas. Ingen bebyggelse får ske inom område B eller C innan åtgärderna med diket och rörledningen vidtagits. Övrigt Innan några åtgärder vidtas måste BMtf fixpunkter säkerställas och dessutom mätas in i rikets höjdsystem. I texten till detaljplanen anges att en förrättning ska begäras. Sedan miljöbalkens tillkomst prövavas inte markavvattning vid förrättning. Numera ansöks om omprövning vid miljödomstolen, eller tillstånd vid länsstyrelsen, vilket man ska välja beror på omfattningen av åtgärderna. Se vidare i MB 11 kap 9b och LVV 7 kap 17, 18, 19, 21, 29. Normalt förordnar miljödomstolen en markavvattningssakkunnig som utreder saken. Lantbruksingenjör Ökade kostnader Kostnaderna för markavvattningsföretaget ökar dels beroende på a tt det ställs högre krav på underhåll och dels (och främst) på att det blir park och tomtmark utmed rör och diken, se ovan under "underhåll av markavvattningsföretag". Förslag till åtgärder Låt dagvattnet ingå i allmänt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Verksamhetsutövaren övertar hela ansvaret för ombyggnad och framtida underhåll av diket och rörledningen från och med detaljplanområde C och ned via rörledningen till utloppet. Ingen bebyggelse får ske inom område B och C förrän diket och rörledningen är ombyggda. Den nytta som kvarvarande markägare har av att verksamhetsutövaren övertar hela ansvaret för rörledning och dike kan sannolikt kvittas mot

13 EKERÖ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 04/KS Information Detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32 Förslag till beslut Informationen noteras. 1 EKER _,} OM t KOMMUN Stadsarkitektkontoret ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(3)' Ärendebeskrivning Begäran om upprättande av detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32 har inkommit. Miljö- och byggnadsnämnden uppdrog, , åt stadsarkitektkontoret att upprätta detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, Au 192, att tillstyrka att byggnadsnämnden utökar uppdraget att upprätta detaljplan för bostäder i småhus för fastigheten Träkvista 2:32 så a tt det omfattar även fastigheterna 2:18 och 2:33. Motiv saknas för a tt ge ärendet hög prioritet men detaljplanearbetet kan bedrivas parallellt med framtagandet av ny översiktsplan i den takt som ekonomi och tillgängliga planeringsresurser etc medger. Noteras att tomtstorlek om minst 1000 kvm gäller. Program har upprättats och samråd h ar genomförts med programmet. Inkomna synpunkter har sammanställts i samrådsredogörelse daterad Därefter har programmet reviderats något (daterat maj 2005). Byggnadsnämnden beslutade, , att godkänna programmet. Inriktningen är att områden får rymma högst ca 10 villatomter. Byggnadsnämnden tog beslut om samråd Nytt samråd har genomförts Särskilt utlåtande över inkomna skrivelser har tagits fram. För planen tillämpas enkelt planförfarande. Planen kan antas av byggnadsnämnden. Stadsarkitektkontorets bedömning Stadsarkitektkontoret föreslår att Byggnadsnämnden vid sammanträde beslutar att anta detaljplanen. SÄRSKILT UTLÅTANDE Detaljplan lör fastigheten TRÄKVISTA 2:32 m fl VÄSTRA SKÄRVIK i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr Samråd över detaljplaneförslaget har hållits. Planhandlingarna har skickats ut till berörda enligt separat sändlista Samrådsmöte har hållits den 28 mars Sista dag för skriftliga synpunkter v ar den 18 april Under samrådstiden har åtta skriftliga yttranden kommit in. Länsstyrelsen, Miljönämnden har inga erinringar. Ekerö Energi AB framför: Planens genomförande innebar ett ökat effektbehov i området om ca. 80 kw. Denna effekt bör kunna från nötstationen vid Vikingavägen. Ledningsnätet till det planlagda området kommer således att till största delen byggas ut från stationen på Vikingavägen. Ekerö Energi AB har i övrigt Inget att erinra mot planförslaget. Stadsarkitektkontorets kommentar: Skrivelsen innehåller inga erinringar mot planen. Utbyggnaden av el-ledningar bör om samordnas med byggande av vägar och va-ledningar. Lantmäterimyndigheten har förslag till ny textlydelse i avsnittet om överföring av mark, men för övrigt inget att erinra. Stadsarkitektkontorets kommentar: Texten ändras enligt dessa synpunkter. Närlunda vigförening framför: Närlunda vägförening beger att kommunen upprättar exploateringsavtal med de tre fastighetsägarna om utbyggnad av de två lokalgatoma, gångväg mellan Mossvägen och Vikingavägen samt gångväg mellan Vikingavägen och Ledungsvägen. Det är mycket angeläget att även gångvägarna rustas upp och att samtliga anläggningar förses med gatubelysning. Önskemålet om upprustning av gångvågarna har framförts av de boende sedan lång tid tillbaka. Ansvaret för att utbyggnaden utföres enligt vår standard ska falla på de tre fastighetsägarna. Närlunda vägförening har erfarenheten att fastighetsägare sedan deras fastigheter bebyggs i efterhand kommer och ställer kar y på vägföreningen om upprustning av gatorna intill deras fastigheter. Sådana krav är inte möjliga att tillgodose. /27. Träkvista 2:32 Dnr Särskilt utlåtande Antagandehandling

14 Stadsarkitektkontorets kommentar: Exploateringsavtal ska upprättas. Bo Nylån, ägare till fastigheten Träkvista 2:33, framför: Undertecknad, Bo Nylön, ägare till fastigheten Träkvista 2:33, staller sig positiv till ovanstående förslag till detaljplan som presenterades av Stadsarkitektkontoret. Det är min förhoppning att projektet fortskrider enligt nämnda planer och riktlinjer. Anette Mossberg, ägare till fastigheten Träkvists 2:18, framför bl a: Jag är mycket imponerad över detta snabba förslag som kommit oss till del! Jag känner dock vissa tveksamheter när det galler 2:18 där jag bo permanent sedan ) Det finns förslag att mitt hus ska bevaras dvs fä rivningsförbud plus regler för hur exteriören ska se ut. Huset har delvis bevarats enl. ursprunget, men då detta hus är byggt som ett sommarhus och jag och min familj flyttade in för permanent boende 1973, har vatten dragits från egen brunn från 2:32 (servitut på detta firms). Toaletter med septitank samt badnun har kunnat installeras. De gamla verandorna revs och byggdes in -82. De var genomruttna och vi fick ett trevligare vardagsrum med större yta och mer ljus plus slapp "vinterisolera" verandadörren varje höst. Huset uppvärmdes genom direktverkande el, vilket rekommenderades oss Kostnade rna för denna uppvärmning h ar med höga elpriser skjutit i höjden och jag planerar nu a tt både installera en luftvärmepump samt tilläggsisolera husväggarna utifrån med träpanel samt lägga om taket. Det är min avsikt att bevara husets karaktär av falurött hus med vackra gamla fönster, om än så opraktiska. Jag hoppas dock att mina renoveringsplaner på huset ej skall hindras av de varsamhetsbeståmmelser som framlades i förslaget. 2) När det gäller indragning av vatten och avlopp i mi tt hus på 2:18, önskar jag vänta med beslut en tid om det ar möjligt. 3) När det gäller styckningen av 2:18 önskar jag avvakta med styckninnen av tomten mot det nord östliga hörnet dvs hö rnet Vikingavägen-Mossvägen till e tt senare tillfälle under förutsättning att det ej medför svårigheter att stycka i framtiden. Tacksam få synpunkter och svar på ovanstående punkter. Stadsarkitektkontorets kommentar: Avstyckning av tomter kan ske senare. ;liven indragning av vatten och avlopp kan också ske vid senare tillfälle. Syftet med varsamhetsbestämmelserna är att peka på a tt bostadshuset har höga värden för miljön. Byggnaden har en hel del vik tiga detaljer, såsom fönsterutformning, detaljer på vindskivor. I samband med förändringar, t ex tilläggsisolering eller tillbyggnader, är det viktigt att dessa anpassas till byggnadens karaktär. Detta kan ske genom att se till så att fönster med fönsteromfattningar efter tilläggsisolering flyttas ut i fasadliv. Gunilla Tallbäck, ägare till fastigheten Träkvista 2:87, framför bl a: Planförslaget är bra speciellt vad gäller a tt Mossvägens norra del förblir gång- och cykelväg Gångvägens börj an bör lämpligen vara där skaftvägen till Träkvista 2:33 planerats. Stadsarkitektkontorets kommentar: Justering bör göras av längden på gång- och cykelvägen på Mossvägen. Denna bör dock avslutas i höjd med gräns mell an Träkvista 2:18 och 2:33 Enligt den plan som gäller för området öster om planområdet skall Vikingavägen förlängas rakt österut och förses med vändpl an. Vändplanen är illustrerad ungefär där nuvarande infart finns till fastigheten Träkvista 2:86. Vikingavägen har inte byggts ut enligt den pl an. Norr om Vikingavägen gäller en äldre plan, som redovisar tomtmark över nuvar ande sträckning av vägen. En inritning av vägen enligt nuvarande sträckning skulle strida mot den planen och bör därför inte göras. Enligt underhandskontakt med vägföreningen kan föreslagen vändplats vid Mossvägen tas bort. Nuvarande vägsträckning kommer att kunna bibehållas tills genomförande alt ändring av detaljplanen norr om Vikingavägen sker. Vid samrådsmötet deltog åtta sakägare/boende inom eller i anslutning till området. Vid mötet ställdes frågor om vägar, gångvägar, avstyckningar, illustrerade linjer m m. Dessa frågor har till stor del tagits upp i inkomna skrivelser. ÖVRIGT Kommunens kostnader för planupprättande avses tas ut genom planavtal för ägarna till de tre fastigheterna Träkvista 2:18, 2:32 och 2:33 inn an planen antas. Exploateringsavtal ska också tecknas. SAMMANFATTNING Texten i beskrivningen kompletteras enligt lantmäterimyndighetens synpunkter. Justeringar görs på kartan beträffande vändplan och GC-vägens längd på Mossvägen. Fortsatt beslutsfattande m m För planen har enkelt planförfarande tillämpats. Detta innebär att byggnadsnämnden kan anta planen. Inför antagandet skickar planen ut till Innan planen antas ska exploaterings- och planavtal vara godkända. De sakägare, som bedömts inte fått sina synpunkter under samrådstiden helt eller delvis tillgodosedda och därmed har rätt att överklaga antagandebeslutet, är: Anette Mossberg, Träkvists 2:18 Gunilla Tallbäck, Träkvista 2:87 STADSARKITEKTKONTORET Fastigheten Träkvista 2:87 har infart från Vrikingavägen. Vikingavägen från Mossvägen mot Ledungsvagen frans ej inritad på Kommunens kartor varför Nårlunda Vågförening k an neka till underhåll av vägen. Vägen bör inritas på kartan. Det bör finnas skriftlig överenskommelse mellan Kommunen, Vägföreningen och markägaren att underhållet sköts. Detaljplanen bör ej ha en vändpl an vid hörnet Mossvägen Vikingavägen. Vändplanen k an vara vid uppfart till fastigheten Träkvista 2:87. (Där vänder man idag). Leif Kåsthag Chef stadsarkitektkontoret Eva Mill Planarkitekt Träkvista 2:32 Dnr Särskilt utlåtande Antagandehandling Träkvista 2:32 Dnr Särskilt utlåtande Antagandehandling

15 EKERO EKERÖ KOMMUN ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för fastigheten TRÄKVISTA 2:32 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län dnr DEL 1 PLANBESKRIVNING Handlingar Denna handling med planbeskrivning och genomförandebeskrivning (se s. 6) Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta 1(7) 2(7) Fastighetsäeoch plandall, Planområdet är beläget i Skärvik, 2,4 km söder om Ekerö centrum. Området är ca kvm stort. Området omfattar fastigheterna Träkvista 2:32 (3 993 kvm), Träkvista 2:33 (4 685 kvm) och Träkvista 2:18 (4 000 kvm) som ägs av privatpersoner vilka framgår av fastighetsförteckningen till planen. Fastigheten Träkvista 4:1 norr om planområdet ägs av Ekerö kommun. Berörda lokalvägar är samfällda och ingår i Närlunda vägförenings förvaltning (Närlunda ga:4). I norr ingår Vikingavägen i planområdet och i öster gränsar området till Mossvägen i byggnadspl an för Träkvista 4:1 m.fl. I söder och väster gränsar planområdet till v illakvarter i detaljplan för Träkvista /:6 m.fl. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Området ingår enligt kommunens översiktsplan i befintligt tätortsområde. Översiktsplanen antogs den 13 december Det nu utarbetade detaljplaneförslaget är förenligt med översiktsplanen. Detaljplaner Ingen av fastigheterna ingår idag i detaljplan. Däremot omfattas all omgivande mark av pl aner. I norr gäller detaljplan (bpi 007), fastställd , med Vikingavägen, andra lokalgator och småhuskvarter men den har inte genomförts. I öster och sydost gäller detaljplan (bp! 094), fastställd , med Mossvägen. I väster och sydväst gäller detaljpl an (dp 122) som vann laga kraft Beslut i övrigt Några fastighetsägare i området inkom med önskemål till byggnadsnämnden om att få avstycka tomter. Nämnden beslöt , 167, att upprätta detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt , Au 192, att tillstyrka att byggnadsnämnden utökar uppdraget att upprätta detaljplan för bostäder i småhus för fastigheten Träkvista 2:32 så att den omfattar även fastigheterna 2:18 och 2:33. Mo tiv saknades för att ge ärendet hög prioritet men detaljplanearbetet har kunnat bedrivas parallellt med framtagandet av ny översiktsplan i den takt som tillgängliga planeringsresurser medgett. Plankonsult har varit Plan- & Byggforum AB, Täby. Vid en pågående försäljning av Träkvista 2:32 har säljare och köpare i e tt köpeavtal villkorat köpet med att planläggning sker. Därför tecknas ett planavtal mellan kommunen och fastighetens köpare. Planavtal tecknas även med ägarna till övriga fastigheter. Med berörda inom och i di rekt anslutning till programområdet hölls e tt inledande informationsmöte Programsamråd med berörda hölls i februari-mars Deras synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse daterad Byggnadsnämnden godkände programmet Samråd har hållits under mars-april Synpunkter har sammanställts i en samrådsredöogörelse daterad Planområdets läge Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen görs för att förtäta en ännu ej detaljplanelagd del av ett i övrigt detaljplanelagt område med villabebyggelse. Planens syfte är att möjliggöra en likartad bebyggelse genom avstyckningar inom befintliga villatomter och att förse de nya tomterna med tillfarter, VA, m.m. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Om detaljplanen följer inriktningen i det godkända planprogrammet bedöms detaljplanen kunna hanteras med enkelt planförfarande. Enligt programmet gäller följande: Detaljplanen bör omfatta hela programområdet, d.v.s. fastigheterna Träkvista 2:18, 2:32 och 2:33. Högst ca tio villatomter far rymmas inom nuvarande fastigheterna Träkvista 2:18, 2:32 och 2:33. Byggrätten för nytillkommande bostäder bör vara av liknande typ som tillåts utmed Bänkvägen m.fl. i väster. Träkvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006 Tråkvista 2:32 m. fl Dm Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006

16 Minsta tomstorlek skall vara 1000 kvm. Eftersom området ligger i täto rten och har relativt god möjlighet att försörjas med bl.a. kollektivtrafik kunde en tätare bebyggelse eller omsorgsbyggnader ha övervägts. Detta skulle dock ha krävt nya beslut och e tt nytt program. Angöring med motorfordon ska i första hand ske från Vikingavägen. Vissa delar av kvartersmarken behövs för in- och utfarter eller gata. Parkering ska ske på tomtmark. Samtliga tomter ska anslutas till det kommunala nätet för vatten och avlopp. Bebyggelse Bostadshusen på Träkvista 2:32 och 2:18 finns upptecknade i en år 1974 gjord invente ring av äldre byggnader i Ekerö socken. Länsmuseet anser a tt byggnaderna på fastighete rna är sådana som kan anses vara särskilt värdefulla enligt 3 kap 12 PBL. Bostadshuset på Träkvista 2:32 (Sommarro) är i två våningar och uppfört vid 1900-talets börj an, är klätt med rödfärgad fasspontpanel försedd med två förstukvistar med snickarglädje och har karaktären av byggnadstidens åretruntvillor. Sommarro bevarar sedan byggnadstiden ursprungliga fönster- och dörrsnickerier, snickarglädje, p anel och taktäckningsmaterial. Interiört bevarar byggnaden ursprungliga snickerier samt två kakelugnar från byggnadstiden. Det är i dåligt skick, har stått tomt i flera årtionden i brist på godtagbar standard och saknar praktiskt eller ekonomiskt värde. Det har en så smal planlösning att det är svårt att utveckla till en modern permanentbostad. Bostadshuset på Träkvista 2:18 (Fridhult) var ursprungligen sommarnöje och är byggt av liggande timmer och är opanelat. Ursprungligen hade byggnaden en lövsågeriveranda som under senare tid tagits bort och klätts in med panel. Byggnaden bevarar en sen 1800-talsform med fönstersnickerier bevarade från tidigt 1900-tal. Detaljplanen föreslår att Fridhult omfattas av rivningsförbud samt varsamhetsbestämmelser. Dessa föreslås gälla end ast utvändiga förändringar och syfta till a tt ursprunglig karaktär bevaras. Ursprungliga detaljer bör återskapas vid utvändig ändring eller upprustning. Vid tillbyggnad bör byggnaden förlängas åt båda kortsidorna, inte bara åt ena sidan, eller så tillbyggs ett mittparti. Då bibehålls husets proportioner. På fastigheten fmns även ett uthus uppfört med rödfärgad, slät panel och bevarar äldre boddörrar med smidesbeslag. Byggnaden är sannolikt uppfört under tidigt 1900-tal och har en från byggnadstiden välbevarad karaktär. Skål för planens utformning och föreslagen lovplikt Enligt 5 kap. 26 PBL skall skälen till planens utformning samt de överväg anden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet beskrivas. Planförslaget omfattar tio tomter om minst kvm. Dessa får bebyggas med enbostadshus. På villatomterna får som mest 25 % av tomtarean eller högst 250 kvm bebyggas varav högst 60 kvm med uthus eller garage. Syftet är att gestalta bebyggelsen lik bebyggelsen inom detaljplanen för Västra Skärvik (Träkvista 2:6 m fl) för a tt få en enhetlig och tilltalande stads- och landskapsbild. Till utgångspunkt används jämförbara bestämmelser inom denna angränsande plan (Dp 122). Planbestämmelserna framgår av plankart an och reglerar byggnaders placering och utformning, m.m. Byggrätten för nya bostäder blir då av liknande typ som utmed Bänkvägen m.fl. i väster. Skäl för lättnader i lovplikten bedöms inte finnas m.h.t. att grannelagsfrågor då berörs negativt. Vågar och trafik Närlunda vägförening år väghållare inom Skärviksområdet. Vikingavägen fram till Mossvägen och Mossvägen ingår i föreningens väghållning, norra delen av Mossvägen dock endast som gc-väg. Tre alternativa väganslutningar har diskuterats: 1) via Vikingavägen från nordväst, 2) via Mossvägen från söder eller 3) österifrån genom ny lokalgata från Ledungsvägen. Mossvägen är gatumark i gällande plan (BPL 094), men den norra delen är återvändsgata och inte utbyggd fram till norr om Träkvista 2:87 utan ny ttjas endast som gångväg. Programriktlinjerna är att angöring bör i första hand ske från Vikingavägen som är återvändsgata. De västligaste tomterna inom nuvar ande Träkvista 2:32 angörs från Vikingavägen med förslagsvis en gemensam skaftväg. Träkvista 2:33 och därifrån avstyckade nya tomter angörs från Mossvägen. Fastigheten Träkvista 2:87 har i gällande pl an från 1947 rätt till väg via Vikingavägen och i planen från 1987 även via Mossvägen. Nu framlagd pl an hindrar inte att Träkvista 2:87 och 2:88 har sina tillfarter som hittills. I gällande pl an (BPL 094) ingår en 4 m bred remsa av Träkvista 2:18 och 2:33 i Mossvägens vägområde. Denna vägbredd behövs inte i den norm delen av Mossvågen om denna del ska vara ge-väg. Den nya detaljplanen får inte möjliggöra biltrafik mell an Mossvägen och Vikingavägen för då etableras en ny smitväg mellan Skärvik till Ekerövägen. En ca 40 meter lång delsträcka av Vikingavägen lutar mer än 8 % (eller 1:12), sträckan är red an planlagd som väg. Vägarna skall byggas ut enligt Närlunda vägförenings normer Exploateringsavtal som reglerar parternas åtagande vad avser ombyggnad och förbättring av vägnätet skall träffas mellan kommunen och ägarna till de tre befintliga fastigheterna inom planområdet. Träkvista 2:18 och 2:32 som bar sin utfart västerut, genom Västra Skärvik, skall i överensstämmelse med tidigare beslut erlägga samma ersättning för vägbyggnadskostnader som övriga nytillkommande fastigheter inom västra Skärvik. Träkvista 2:33 som har utfart österut via Mossvägen, skall betala kostnaderna för utbyggnad och förbättring av Mossvägen. Service och kollektivtrafik Området ligger ca 0,9 km från Träkvista skola. Närmaste livsmedelsaffär fmns vid Träkvista Torg. Från Skärvik går SL-bussar via Jungfrusundsvägen till Ekerövägen och via Tappström till T-banan vid Brommaplan. Fornlämningar, naturförutsättningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. I sydväst finns berg i dagen och ställvis har marken i området grunt djup till berg. I området finns uppvuxen skog med mestadels äldre granar på naturmark. Över lag finns lövträd där det funnits öppen mark som sena re inte brukats. På de gamla trädgårdstomterna finns fruktträd av varierande ålder och skick. Inga naturvärden eller geotekniska förhållanden har särskilt framhållits. Områdets höglänta delar har goda gnmdläggningsförhållanden, sannolikt med moränmark. I nordväst torde marken bestå av lerjord. I samband med prövning av bygglov/bygganmälan skall resp. lovsökande redovisa markförhållandena Marken inom planområdet bedöms utgöra nonnalriskområde för radon. Vid byggsamråd diskuteras radonfrågan. Miljöbedömning Detaljplanen bedöms inte innebära sådan betydande påverkan på miljön att en särskild miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt 5 kap. 18 pl an- och bygglagen (PBL). Planarbetet påbörjades i kommunen före , vilket innebär a tt miljöbedömning för planer och program inte krävs enligt 6 kap. 11 miljöbalken om detaljplanearbetet är avslutat före En förtätning innebär i begränsad omfattning en liten ökning av antalet bilar i och till/från området, dock inte mer än i de kringliggande villaområdena. Vissa störningar under utbyggnadstiden bedöms kunna förekomma men de är av övergående art. Teknisk försörjning Gamla och nya tomter skall anslutas till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. VAledningar finns dels i områdets nordvästra hö rn i Vikingavägen (lämpade för avstyckningar från Tr8kvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006 Tråkvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006

17 xu) Träkvista 2:32 och 2:18), dels i sydväs tra hörnet i Mossvägerilipade för avringar från Träkvista 2:33). Befolkningsskydd och räddningstjänst Området behöver inte förses med skyddsrum. Framkomlighet för räddningstjänst skall finnas vilket skall tillgodoses vid vägutbyggnaderna. Brandposter anordnas inte inom området då släckfordonens egen tankkapacitet räcker för planerad villabebyggelse. Dagvatten Dagvattenledningar finns inom planområdet. Dagvatten skall så långt det är möjligt omhändertas lokalt inom respektive tomt. DEL 2 G ÖRAND SKRI VNING Organisatoriska åtgärder Inom planen Ar kommunen inte huvudm an för allmänna platser. Huvudman för den allmänna platsmarken, vägar och grönområden, i Skärvik är Närlunda vägförening. Genomförandetiden är 15 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman fdr allmänna vatten- och avloppsanläggningar i omgivningen. Nuvarande VA-verksamhetsområde utvidgas till att omfatta hela planområdet. Kostnad för upprättande av detaljplan skall enligt 11 kap. 5 PBL tas ut av alla som får ny tta av detaljplanen. Planavtal ska därför upprättas mellan Ekerö kommun och fastighetsägarna/köpare. I planavtalet för Träkvista 2:32 tas hänsyn till nedlagda kostnader tör konsult. Exploateringsavtal som reglerar parternas åtagande vad avser ombyggnad och förbättring av vägnätet skall träffas mell an kommunen och ägarna till de t re befintliga fastigheterna inom planområdet. Vägarna ingår i Närlunda vägförening. Inn an planen antas av byggnadsnämnden skall exploateringsavtal godkännas av kommunstyrelsen. Tekniska åtgärder Det kommunala ledningsnätet för vatten- och avlopp byggs ut fram till planområdet och inom detta område fram till anslutningspunkter för resp. tomt eller för grupp av tomter i det fall gemensamhetsanläggning för VA utförs inom del av kva rteret. Ombyggnad och förbättring av Vikingavägen och Mossvägen skall ske i överensstämmelse med Närlunda vägförenings normer. Strömförsörjningen till kvarteret byggs ut. Ekerö Energi AB har inte påtalat a tt transformatorkapaciteten behöver förstärkas för föreslagna tio villor. I samband med gatu- och kabelutbyggnaden är det viktigt att övriga ledningsdragande operatörer samordnat utför sina resp. ledningsarbeten för tele, bredband, m.m. Kommunen svarar för erforderlig samordning. Ekonomiska åtgärder Genom planen får alla tre fastighetsägarna rätt att avstycka och bebygga nya tomter. De betalar planavgift, enligt taxa eller avtal, för kommunens ar bete med planen. Det är i princip varje ny fastighetsägares sak att erlägga sedvanlig avgift för bygglov när en fastighet skall bebyggas. Samma gäller när lov söks för tillbyggnad av en befintlig byggnad. I samband med bygganmälan betalar de avgift för kommunens utsättning, byggsamråd, tillsyn och kontroll. Kostnader tör lantmäteriförrättning, t ex avstyckning eller inrättande av gemensamhets anläggning debiteras som huvudregel efter tid och betalas till lantmäteriet. Anläggnings- och anslutningsavgifter skall erläggas för kommunalt vatten och avlopp enligt en fastställd taxa. Ersättning för vägbyggnadskostnader skall erläggas av de fastighetsägare som i detaljplanen fir möjlighet att stycka av sin fastighet. Ersättningen regleras i exploateringsavt al mellan fastighetsägarna och kommunen. Kommunen ombesörjer utbyggnad av Vikingavägen och Mossvägen. I övrigt tillkommer kostnader förde tjänster som olika elbolag och andra nätoperatörer tillhandahåller och givetvis för själva bebyggandet av de nya tomterna. Träkvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006 Träkvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandling maj 2006

18 Fastighetsbildningsåtgärder Nybildning av fastigheter sker i överensstämmelse med detaljplanen efter ansökan till lantmäterimyndigheten. För att erhålla en bättre fastighetsindelning föreslår detaljplanen ett markbyte mellan Träkvista 2:18 och 2:32. Detta sker genom fastighetsreglering efter överenskommelse mellan berörda fastighetsägare och ansökan till lantmäterimyndigheten. Kommunens avsikt är att överenskommelse om fastighetsreglering skall träffas mellan fastighetsägarna till Träkvista 2:18 och 2:33 och Ekerö kommun avseende den mark mot Mossvägen som enligt detaljplanen är gatumark. Den ca 4 meter breda remsan bör överföras till Träkvista 4:1 i samband med avstyckning. Gemensamhetsanläggning för gemensam utfart och gemensamma va-ledningar skall inrättas i västra gränsen av Träkvista 2:32 för att försörja de två inre tomterna som avstyckas från Träkvista 2:32 Gemensamhetsanläggning skall också inrättas för gemensam utfart och gemensamma va-ledningar Or de inre två tomterna som avstyckas från Träkvista 2:33. Att gemensamhetsanläggning inrättas innebär att anläggningen sköts gemensamt och att kostnaderna för anläggande och drift fördelas mellan de deltagande fastigheterna efter andelstal som beslutas av lantmäteriet vid en anläggningsförrättning. Medverkande Planhandlingarna har tagits fram av konsult samt granskats och reviderats av stadsarkitektkontoret och tekniska kontoret. STADSARKITEKTKONTORET PBf Plan- 8 Byggforum AB Leif Kåsthag Eva Mill chef stadsarkitektkontoret planarkitekt Göran Wahlberg arkitekt SAR/MSA Träkvista 2:32 m. fl Dnr Planbeskrivning Antagandehandlmg maj 2006

19 PLANBESTÄMMELSER Fawn& gaiter inom enråden nmd nedanstående beteckrhngar. Dar beleckrirg saknas galler bestannmelsen nom inta plamnrådet. Endast angiven användning och uforming a fillåten. CTRÄNtISBETECIOLGAR -- Linjen betagen 3 meter utanför plaso cadets grass Anvandringsgrass -- Egerskapsgrars MOONING AV ALLMÄN PLATS Lokal frank, högsta hastighet 30 km/tim I=KNEI Gang- och cykeltrafik ANVÄIOONI AV KVARTERSMARK Bostäder UfNYTTJAPDEGRAO Området tår delas 111 Bo kanter (varav tre tron Trakvisla 2:18, tre från Trakvsta 232 och fyra Iran Tracvsta 233). Minsta tomtstorlek ar 1000 kvadratmeter. På varje tomt tar hggst en huvudbyggnad och uthus/garage uppföras Uthus far sammanbyggas parvis i tomtgran. Garage får irymmas i huvudbyggnad eller sammanbyggas med huvudbyggnad. högst 25 % av lom far bebyggas, dock högst 250 kvm Daav lår uthus och garage uppta högst 60 kvadratmeter. Ironi Islåten byggnadsarea skall mist en takläcks btuppstatnngsplats finas. Byggnadernas totala bruttoarea pa varje tomt far vara högst 35 % av tomtarean dock max 350 kvadratmeter. Huvudbyggnad får inrymma en erdrsar bnatadslägenhel samt en mindre lageraset för generationsboende. PLACERING, UTFOORNG, UTFFLNANOE Byggnad skall ptaceras mist 4.0 meter Eran gran mot grantomt och minut 6 meter Iran gräts mot vag. Uthus får dock placeras 1 meter från grans mot gramto mt etter grantets medgivande. Garage kan vid starkt sluttande terrag ta byggas narmare ars 6.0 meter mot vag am garageinfarten ej urlaggs drekt mot vag tkivtdbyggnad far uppföras med högst två våningar. Vind tår inte inredas utöver angeet vanigsantat. Högsta byggnadst k tör huvudbyggnad a 50 meter och fän uthus 3.0 meter. Vd starkt sluttande lerrang far uthus undantagsris ha högst 45 meter byggnadshöjd. Minsta laldutnng lör huvudbyggnad kalt vara 14 grader och för övriga byggnader 7 [grader. Största taklutning på huvudbyggnad med en von ing a 45 grada och med Iva våningar 30 grader. Största taklutnng för uthus ar 30 grada. Parkeringsbehovet katt titgodoses inan tomtmark. Dagvatten skall nmisandertas lokalt non området SKYODSBESTAMNE).SER q Byggnad tar inte rivas Yttre underhåll skall ske med ursprungliga materia och lekracer. AOtIISTRATIVA BESTM$EISER Kominen är inte Imuclntan tär altmanna platser. Gertomförandetideh a- tendon ar och börjar från den dag planen vina laga kraft. - tlustrationslnje GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Fastighetsgräns 000 Faslighetsbeteckning. Byggnader Väg ^o tjivåklrvor i Rutnäispunkt Grundcä'tan upprättad år 2005 av Ekerö stadsarldtektkonior. BW ÄNSNICAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken far kite bebyggas g Marken skatt vara ltlgätglig tör gemesamhetsantäggmgar MARKENS ANORDNAIRE Ä$ 4341 Körbar utta-t får tie anordnas LNAERRÄTTELSEHANDLNIG DETALJPLAN FUR FASTIGHETEN TRÄKVISTA 2:32 M FL VÄSTRA SKÄRVP< I EKERÖ KOMNIUJ, STOCKHOLMS LÄN UPPRÄTTAD I MAJ 2006 AV EKERÖ STADSARKITEKTKONTOR DEN ARK SAR/MSA GÖRAN WA)IBERG 011^ ^. ENKELT PLAN ÖRFARAItDE Sarraderedvtelse dler ^ F6Aal'ptl:aia f 1 up7lad AMINO t,,.am.me u tt XXX x }-- Skata I ^ 1 I LEE KASTIbkG saw WAneEaG CHEF STAnSAmOIEKTKONTTFET RANAWnEKT EVA lit PLAN/an:0 Dnr

20 EKERÖ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 06/KS Exploateringsavtal Detaliplan för fastigheten Träkvista 2:32 EKERÖ KOMiN TJÄNSTEUTLATANDE Tekniska konto O /fis /7/ 2/ Kommunstyrelsen Flirslag till kommunstyrelsen 1. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Anette Mossberg, ägare av Träkvista 2:18, daterat godkännes. 2. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Björn Mossberg och Ola Mossberg, ägare av fastigheten Träkvista 2:32, daterat godkännes. 3. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Bo Nylon, ägare av Träkvista 2:33, daterat godkännes. Ärendebeskrivning Tekniska kontoret har i samband med arbetet att upprätta ny detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32 m fl fört förhandlingar om exploateringsavtal med berörda fastighetsägare. Tekniska kontoret har upprättat tjänsteutlåtande Exploateringsavtal Träkvista 2:18, 2:32 och 2:33 I anslutning till arbetet med ny detaljplan för fastigheten Träkvista 2:32 m fl har förhandlingar om exploate ringsavtal fö rts med berörda fastighetsägare som får nytta av planen genom att förutsättningar skapas för avstyckning av en eller flera tomter. I avtalen regleras fastighetsägarnas åtagande a tt erlägga vägbyggnadskostnad med kronor per tillkommande ny tomt och överlåtelse utan ersä ttning av allmän platsmark till kommunen samt kommunens åtagande avseende förbä ttring av Mossvägen och Vikingavägen inkl belysning. Som säkerhet för sina åtagande skall fastighetsägaren ställa säkerhet i form av pantbrev. Detaljplanen hanteras med enkelt planförfarande och planeras kunna antas av byggnadsnämnden den 21 juni. Avtalet blir gällande under förutsä ttning att behörig kommunal nämnd, dels godkänner avtalen, dels genom beslut som vinner laga kraft antar detaljplan för Träkvista 2:32 m fl. Förslag till beslut 1. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Anette Mossberg, ägare av Träkvista 2:18, daterat godkännes. 2. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Björn Mossberg, Anette Mossbe9och Ola Mossberg, ägare av fastigheten Träkvista 2:32, daterat godkännes. 3. Exploateringsavtal mellan Ekerö kommun och Bo Nylen, ägare av Träkvista 2:33, daterat godkännes. Ann Wahlgren U Lena Sonnevi Teknisk chef mark-exploateringsingenjör guutr232