Detta är Utvecklingsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detta är Utvecklingsrådet"

Transkript

1

2 Detta är Utvecklingsrådet...2 Förord...3 Lokalt utvecklingsarbete...4 NYSTARTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Satsa friskt...7 Olikhet som tillgång...9 Lika möjligheter för kvinnor och män...9 UTVECKLINGSOMRÅDEN PÅ VÄG ATT AVSLUTAS Arbeta utan stress...10 Ålder och arbetsliv...12 AVSLUTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Öppenhet på statliga arbetsplatser...14 Samverkan för utveckling...16 Växtkraft Mål Jämställdhet...18 ÅRSREDOVISNINGEN Förvaltningsberättelse...20 Resultaträkningar...22 Balansräkningar...23 Bokslutskommentarer...24 Revisionsberättelse...29 Styrelse, partsgrupper och anställda...30 Detta är Utvecklingsrådet Utvecklingsrådet för den statliga sektorn är en ideell förening där Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO är medlemmar. Myndigheterna avsätter medel till Utvecklingsrådet i den omfattning parterna sluter kollektivavtal om detta. Rådets verksamhet syftar till att främja utvecklingen av den statliga sektorn genom att stödja det utvecklingsarbete som de lokala parterna bedriver på myndigheterna. Insatser kan också göras för att stärka och utveckla det centrala partsarbetet. Parterna bestämmer tillsammans vilka frågor som rådet ska arbeta med. Verksamheten riktar sig främst till de lokala parterna på myndigheterna. De kan dels söka ekonomiskt bidrag till egna lokala utvecklingsprojekt, dels ta del av eller medverka i det utvecklingsarbete som drivs av Utvecklingsrådet. Verksamheten leds av en styrelse som består av sex företrädare för medlemmarna. Arbetsgivarverket utser tre ledamöter varav en är ordförande. OFR, SACO-S och SEKO utser varsin ledamot. De fackliga organisationerna utser vice ordförande. Styrelsen fattar alla beslut i konsensus. Parterna tar initiativ till utvecklingsinsatser och sköter beredningsarbetet före beslut. Inför varje år fastställer styrelsen en verksamhetsplan och hur mycket medel som ska avsättas. Därefter leds arbetet av styrgrupper med ledamöter från parterna. I princip gäller att arbetet i utvecklingsområdena utförs av ledamöterna i gruppen och/eller av en anställd projektledare. Kansliets resurser i övrigt anpassas efter vad som krävs för det administrativa arbetet.

3 Möjligheter uppträder gärna som problem Utveckling börjar ofta i utbytet av idéer mellan individer och fortsätter i lyckliga fall som ett projekt med uttalade mål. Då det gäller arbetslivets utveckling är projektet oftast knutet till arbetsplatsen. Inte sällan är det ett problem som pockar på sin lösning eller en idé som känns utvecklingsbar. Därför finns Utvecklingsrådet. Vår uppgift är att stödja och inspirera utvecklingsarbetet på statliga myndigheter. Vår övertygelse är också att förnyelse och utveckling i arbetslivet förutsätter samverkan. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, på den lokala arbetsplatsen men också mellan de centrala parterna. I denna exposé över Utvecklingsrådets verksamhet och ekonomiska omslutning 2003 ges exempel från en rad olika områden. Några av dem innebär avslutningen på fleråriga satsningar arbetet för ökad jämställdhet, öppenhet i staten och stödet till införandet av lokala samverkansavtal, för att nämna några. Hur vi ska minska den ökande stressen på arbetsplatserna, ta hänsyn till olika åldrars förutsättningar, förbättra arbetsmiljön och utveckla organisation och ledning är exempel på andra områden som lever vidare, om än i nya former. Parternas omfattande program Satsa friskt blir under kommande år den dominerande satsningen för Utvecklingsrådet. De här och var förekommande bristerna i arbetsmiljön, organisationsproblem och bristande delaktighet har bidragit till att frågan lyfts i de centrala avtalen. Men nu lämnar vi eländesbeskrivningarna och koncentrationen på problem för att istället fokusera på det som är utvecklingsbart. Målsättningen är att i ökad utsträckning bidra till utvecklingen mot hälsosamma, hållbara och effektiva organisationer i den statliga verksamheten. Viktiga mål. Mål som rymmer möjligheter värda att arbeta för. Birgitta Isaksson Pérez ordförande Folke K Larsson kanslichef

4 Lokalt utvecklingsarbete med stöd från Utvecklingsrådet Myndigheter kan få ekonomiskt stöd från Lokalt utvecklingsarbete. Det kan handla om att bli effektivare eller kanske om att bli mer attraktiv som arbetsgivare. Kravet är att förändringsarbetet ska vara lokalt och partsgemensamt, alltså ske i samarbete mellan arbetsgivare och lokala fackliga parter.

5 Under året har 19 arbetsplatser beviljats sammanlagt cirka 18 miljoner kronor i stöd för sitt utvecklingsarbete. Ett 20-tal utvecklingsprojekt har slutrapporterats och dessa rapporter finns att läsa på Utvecklingsrådets kansli. Ett urval av rapporterna har sammanfattats på Utvecklingsrådets hemsida, under rubriken Lokalt utvecklingsarbete. Här finns också kort information om de senaste årens beslutade bidrag. Stressprojekt i tre delar på AMS Arbetsmarknadsverket är en av de myndigheter som fått stöd från Utvecklingsrådet under Arbetsförmedlingarna och dess centrala myndighet AMS har varit hårt arbetsbelastade under många år. För att bryta den negativa trenden startade AMS vid årsskiftet 2001/2002 ett omfattande Stressprogram med tre olika delprojekt finansierade av Utvecklingsrådet. Syftet med programmet var bland annat att skapa en positiv arbetsmiljö som gynnar medarbetarnas hälsa och engagemang, och därmed effektiviteten i arbetet. Därtill skulle cheferna stärkas i sin roll som ledare. Nu är programmet avslutat och erfarenheterna kan summeras. Projekt Kontoret tog fram åtgärdsprogram för arbetsförmedlingar med systematiska uppföljningar och har framför allt förbättrat tydlighet i fråga om mål, arbetsmetoder, gruppgemenskap och samverkan. Projekt Chefen fördjupade sig i personalfrågor och tidskrävande rehabiliteringsärenden och har påvisat nyttan av god handledning, tydlighet i ledarrollen och en styrka i att hantera personalfrågor. Projekt Individen, slutligen, prövade effekterna av ett systematiskt friskvårdsarbete på individnivå och har ökat medvetenheten om stress och en hälsofrämjande livsstil. Tillsammans deltog cirka 600 medarbetare och 20 arbetsförmedlingar.»det är rejäla resultatförbättringar i positiv riktning inom alla tre delprojekten. Medarbetare och chefer vid de deltagande arbetsförmedlingarna ger uppskattande betyg.«det är rejäla resultatförbättringar i positiv riktning inom alla tre delprojekten. Medarbetare och chefer vid de deltagande arbetsförmedlingarna ger uppskattande betyg, säger Ingela Thylefors, forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och knuten till stressprojektet. Ingela Thylefors hävdar att Stressprogrammet visar att de gamla hederliga idéerna om en skandinavisk organisationsmodell fortfarande gäller, med ledord som samverkan, arbetsplatsdemokrati och ett systematiskt arbete. Kunskapen finns om hur det ska gå till, och det finns heller ingen genväg för att nå framgång. Det är ett hårt arbete, säger hon. Rolf Strömberg, projektledare för stressprogrammet på AMS, anser att trots noggrann planering tar projekten betydligt mycket mer tid än beräknat. Ett så här omfattande projekt kräver ett aktivt stöd från högsta ledningen under hela projekttiden. Det är viktigt att organisationen nu tar tillvara resultaten från de genomförda projekten, säger han. På under rubriken Lokalt utvecklingsarbete, finns fler exempel på projekt som fått stöd från Utvecklingsrådet. Positiv utvärdering Vilka effekter har det arbete myndigheterna lagt ner med stöd av Utvecklingsrådet gett? Kan processen kring bidragshanteringen på något vis förbättras? En utvärdering med syfte att titta närmare på dessa frågor initierades av Utvecklingsrådet våren Underlaget för under-

6 sökningen var ett femtiotal projekt som beviljats stöd och slutrapporterats mellan åren 1997 och Många av de myndigheter som drivit projekten menar att de starkt bidragit till att kvaliteten höjts i verksamheten men också till bättre samverkan och effektivitet. Undersökningen visar att Utvecklingsrådet fungerar som en viktig inspirationskälla för myndigheterna i deras utvecklingsarbete. I många fall har arbetet fortsatt även efter att projektet avslutats och blivit till en del i vardagen på myndigheten. Både myndigheter och lokala parter uppskattar möjligheten att få stöd för sitt utvecklingsarbete och anser att rutinerna kring bidraget fungerar bra. Ambitionen är att genom samtal tillsammans arbeta fram en slutlig ansökan. Ett bra arbetssätt, om än ganska arbetskrävande. Det visar sig också att de flesta projekt behöver en eller flera eldsjälar som driver projektet på myndigheten. För att ett utvecklingsprojekt ska lyckas behövs alltså personer som kan axla det ansvaret. En viktig roll för Utvecklingsrådet är att stödja dessa, till exempel genom att erbjuda utbyte med personer i samma situation på andra myndigheter. Utvecklingsrådet sitter på en guldgruva av goda exempel och underlag för verksamhetsutveckling i form av bättre kvalitet, ökad delaktighet och arbetstillfredsställelse. Det måste nyttjas som ett led i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, säger Bo Oscarsson, som genomfört utvärderingen.»utvecklingsrådet sitter på en guldgruva av goda exempel och underlag för verksamhetsutveckling i form av bättre kvalitet, ökad delaktighet och arbetstillfredsställelse. Det måste nyttjas som ett led i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.«att leda olikheter Inom Länsstyrelsen i Stockholm har man en längre tid arbetat med att utveckla sina chefer. Sedan en tid har man också aktivt strävat efter att främja mångfalden inom organisationen. Projektet, som fick stöd av Utvecklingsrådet, avslutades 2002 och utifrån arbetet har skriften Att leda olikheter tagits fram. Regeringen har gett alla statliga myndigheter i uppdrag att aktivt främja etnisk mångfald. Men hur leder man bäst en organisation som präglas av mångfald? För den som inte passar in på den stereotypa bilden av svensk statstjänsteman, kan organisationsstrukturer och arbetsformer utgöra stora hinder. På Länsstyrelsen i Stockholm vill man riva dessa hinder genom ett arbete med mångfald och ledarskap. Cheferna på Länsstyrelsen i Stockholm berättar vad de tycker om insatserna och hur det har påverkat dem. Materialet är gratis för dig i statlig sektor. Beställ skriften via fax: eller e-post:

7 Nystartade utvecklingsområden Satsa friskt Trots genomsnittligt låga sjukfrånvaronivåer i staten finns det områden där sjuktalen är oacceptabelt höga. Satsa friskt vill ändra på det. Efter överenskommelse mellan parterna på den statliga delen av arbetsmarknaden frigörs 150 miljoner kronor från Stiftelsen Statshälsan för det nya utvecklingsområdet Satsa friskt. Programmet, som startade sommaren 2003, ska arbeta för bätttre arbetsmiljö och sänkta sjuktal inom staten och beräknas pågå i minst tre år. Utvecklingsrådet står för övergripande projektledning och administration samt för förberedande arbete inför start av utvecklingsprojekten. Inledningsvis har verksamheten inom Satsa friskt inriktats på information och diskussioner med myndigheter inom olika sektorer och delar av landet. Insatserna inom Satsa friskt avser följande områden: Organisation, ledning och delaktighet Människa - IT Hot och våld Företagshälsovård Fysiska arbetsmiljöproblem Rehabilitering Friskvård Läs mer på under rubriken Satsa friskt. 7

8 NYSTARTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 8

9 NYSTARTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Olikhet som tillgång Vi tenderar ofta att dela upp människor i kategorier. Gör man det går man miste om mycket av den potential som finns bland anställda och arbetssökande. Att rekrytera, behålla och utveckla kvalificerad kompetens blir en allt viktigare fråga och då är det viktigt att inte ha en begränsande syn på kompetens. Utvecklingsrådets nystartade område Olikhet som tillgång ska stödja myndigheternas arbete med att se och ta till vara alla anställdas kompetens och resurser. I december 2003 startade området där individen sätts i fokus. Ytterst är det här ett arbete som skapar attraktiva arbetsplatser och underlättar myndigheternas kompetensförsörjning. Till en början kommer några myndigheter att få särskilt stöd från Utvecklingsrådet. Det lokala utvecklingsarbetet kommer att handla om frågor som kommunikation, etnisk mångfald, jämställdhet, feedback, men också ledning, styrning och delaktighet. Resultaten följs upp och utifrån erfarenheterna ska metoder och arbetssätt utvecklas och spridas till en vidare krets av myndigheter. Läs mer på under rubriken Olikhet som tillgång. Lika möjligheter för kvinnor och män i staten Utvecklingsrådets nya område Lika möjligheter för kvinnor och män i staten ska verka för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar. Det gäller karriär- och kompetensutveckling, arbetsuppgifter, anställningsförhållanden och anställningsvillkor. Området startade i mars Arbetet är inriktat på metodutvecklingsprojekt för verksamhetsintegrering av jämställdhet och metodutveckling för karriär- och kompetensutveckling. Utvecklingsrådet kommer att sammanställa en kunskapsöversikt över relevant forskning. Läs mer på under rubriken Lika möjligheter för kvinnor och män.

10 Utvecklingsområden på väg att avslutas Arbeta utan stress Arbeta utan stress har stött myndigheter i deras arbete mot negativ stress. Nu integreras området i Satsa friskt. För att motarbeta arbetsbetingad ohälsa startade Utvecklingsrådet hösten 2001 utvecklingsområdet Arbeta utan stress. Området har stött och stimulerat lokala initiativ som syftar till att motverka negativ stress och stressrelaterad ohälsa på de statliga arbetsplatserna. Målet var att parterna ute på myndigheterna skulle utveckla metoder för att minska uppkomsten av stressrelaterad ohälsa, till exempel vid utformningen av arbetsorganisationen. Det finns två nätverk för idé- och erfarenhetsutbyte som stöd för det lokala utvecklingsarbetet inom området. Det första nätverket startade i november 2002 och består av Internationella Programkontoret, Räddningsverkets skola i Rosersberg, Statens ljud- och bildarkiv samt Åklagarkammaren i Uppsala. Samtliga av dessa har också ansökt om bidrag för konsultstöd i den interna processen som myndigheterna själva driver. I maj 2003 startades det andra nätverket bestående av Länsstyrelsen i Stockholms län, Mitthögskolan, Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheten i Stockholm och Göteborg samt Mälar-

11 UTVECKLINGSOMRÅDEN PÅ VÄG ATT AVSLUTAS dalens högskola. Deltagande i nätverken har stimulerat till ansökningar om stöd för lokalt utvecklingsarbete. Ett fåtal myndigheter har hittills sökt och beviljats stöd av större omfattning. På mindre myndigheter har relativt begränsade bidrag gett god utdelning och även skapat möjligheter till lärande för andra verksamheter med liknande planeringsförutsättningar. Begränsade planeringsbidrag har visat sig vara till stor nytta även för större myndigheter som då kunnat påbörja den långsiktiga process som krävs för att komma tillrätta med sina arbetsrelaterade stressproblem. I flera fall har myndigheter återkommit för att få fortsatt stöd. Totalt har efterfrågan på stöd för att motverka stress i arbetet ökat markant under året. Arbeta utan stress har under året beviljat bidrag till nio myndigheter till ett samlat belopp om cirka 9 miljoner kronor. Utveklingsområdet kommer under 2004 att integreras i det nya området Satsa friskt. Förbättring av arbetsprocesser på Räddningsverket i Rosersberg Våren 2003 minskades personalstyrkan kraftigt vid Räddningsverket Centrum för risk- och säkerhetsutbildning i Rosersberg. Samtidigt införde man en ny organisationsstruktur som bland annat innebar en övergång till ett processinriktat arbetssätt. Det är två anledningar till att man startat ett utvecklingsprogram för att förankra den nya organisationen bland medarbetarna och samtidigt förbättra arbetsprocesserna.» Stress handlar ofta bland annat om brist på delaktighet och inflytande.«en tidigare genomförd arbetsmiljöundersökning visade att det inte var hög arbetsbelastning som var den främsta stressfaktorn utan att organisationsfrågor var av större betydelse. Nu kartlägger särskilda team de olika arbetsprocesserna och föreslår förbättringar utifrån resultatet. Styrkan i det här projektet är att alla anställda är involverade. Det gör det lite svårare och tar lite längre tid än om man till exempel tillsätter en grupp som gör allt arbete. Men vi tycker det är viktigt med delaktighet. Stress handlar ofta bland annat om brist på delaktighet och inflytande. Själva arbetssättet kan i sig minska stressfaktorerna, säger Karin Jonsson, personalhandläggare på Räddningsverket. Frisknärvaro på Kronofogdemyndigheten i Göteborg Under perioden ökade sjukskrivningarna på myndigheten med 20 procent varje år. En klimatundersökning visade också att en stor del av personalen upplevde att de hade en mycket stressig arbetssituation. Med projektet Frisknärvaro vill man nu ta ett helhetsgrepp och starta en utvecklingsprocess som involverar såväl medarbetare som chefer. Projektet syftar till att identifiera de faktorer som orsakar stressen och till att i olika arbetsgrupper hitta lösningar. Ett par delmål var att vid slutet av år 2003 skulle den upplevda stresssen vara mindre än 2001 och sjuktalet vara högst på samma nivå som Sjuktalet har gått ner mer än förväntat, däremot ligger den upplevda stressen i princip kvar på samma nivå. Men när vi analyserade orsakerna till detta, tycker vi ändå att vi kan vara nöjda. Under det senaste året har kontor stängts, personal har blivit uppsagd, har det varit flera chefsbyten och har ekonomin varit ansträngd. Detta är typiska faktorer som skulle kunna bidra till en klart förhöjd stressnivå, säger Ann-Marie Korpe, personalhandläggare på Kronofogdemyndigheten. På under rubriken Arbeta utan stress, finns fler exempel på projekt som fått stöd från Utvecklingsrådet.

12 Ålder och arbetsliv Tanken har varit att bidra till diskussionen om statens kompetensförsörjning. Fokus har legat på initiering av och stöd till lokala utvecklingsprojekt som ska stärka individens förmåga och vilja att arbeta fram till normal pensionsålder. Ambitionen har även varit att stödja överföring av kompetens och förmågan att attrahera ung arbetskraft. 12

13 UTVECKLINGSOMRÅDEN PÅ VÄG ATT AVSLUTAS Under 2003 har utvecklingsområdet gått igenom kunskapsläget inom området Ålder och arbetsliv. En sammanställning presenteras på Utvecklingsrådets hemsida. Ålder och arbetsliv har särskilt studerat erfarenheterna från övriga nordiska länder. Dialog med myndigheterna För att stimulera myndigheterna att börja arbeta med den långsiktiga kompetensförsörjningen ur ett generationsväxlingsperspektiv har Ålder och arbetsliv inbjudit myndigheterna till dialogseminarier. Seminarierna har fungerat som inspirationsövningar och resulterat i fortsatta dialoger med enskilda myndigheter. Totalt har sju dialogseminarier genomförts på olika orter i landet, med cirka 200 deltagare från ett 60-tal myndigheter. En utvärdering av seminarierna visar att myndigheternas intresse och engagemang för åldersfrågan har ökat och att deltagarna från olika myndigheter har fått idéer till lokalt utvecklingsarbete. Området Ålder och arbetsliv avvecklas som särskilt område på Utvecklingsrådet från och med april 2004, men möjligheterna att söka bidrag för åldersrelaterade lokala utvecklingsprojekt finns kvar. Senioravdelning på häktet i Göteborg. Häktet i Göteborg har fått stöd från Utvecklingsrådet för att förbättra arbetsmiljön och anpassa arbetsuppgifterna för den äldre personalen. Detta sker samtidigt som nya former för kompetensöverföring i organisationen utvecklas. I en pilotverksamhet görs försök med en speciell senioravdelning där äldre intagna vårdas av seniora kriminalvårdare. Kompetensöverföringen sker genom att yngre, mindre erfaren personal som behöver stärkas i sin yrkesroll får arbeta parallellt med seniorer. Efter en försöksverksamhet på tre år räknar man med att kunna visa att merkostnaderna för verksamheten betalas genom minskad sjukskrivning. I Oslo har ett liknande försök visat på en drastisk minskning av sjukfrånvaron. På under rubriken Ålder och arbetsliv, finns fler exempel på projekt som fått stöd från Utvecklingsrådet. Ett dialogbaserat analysverktyg Frågan om ålder och arbetsliv är komplex och myndigheterna kan behöva stöd och hjälp i processen kring generationsväxlingen. För att tillgodose detta behov påbörjade Ålder och arbetsliv under året arbetet med att ta fram ett dialogbaserat analysverktyg som myndigheterna ska kunna använda i sitt interna utvecklings- och planeringsarbete för långsiktig kompetensförsörjning. Materialet är gratis för dig i statlig sektor. Beställ materialet via fax: eller e-post: 13

14 AVSLUTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Öppenhet på statliga arbetsplatser Syftet med utvecklingsområdet Öppenhet på statliga arbetsplatser har varit att bidra till att skapa en öppen och konstruktiv dialog på statliga arbetsplatser. Tanken har också varit att ge chefer och medarbetare bättre kännedom om innebörden i offentlighetsprincipen och yttrande- och meddelarfriheten. Arbetet inom området har följt två spår: Regelspåret har förmedlat kunskap till statliga chefer och medarbetare om offentlighetsprincipen samt yttrande- och meddelarfriheten. Metodspåret har erbjudit myndigheter stöd för att öka öppenheten på arbetsplatserna genom att förbättra dialogen mellan medarbetare och chef samt medarbetare emellan. Regelspåret förmedlar kunskap I maj 2003 deltog ett trettiotal personer från olika statliga myndigheter i ett heldagsseminarium om reglerna för yttrandefrihet och öppenhet. Den partsgemensamma skriften Bara vi har tydliga regler så mötte fortsatt stor efterfrågan även under år Hittills har den spridits i totalt tryckta exemplar. Skriften är gratis för statligt anställda och går även att ladda ner från Metodspåret erbjuder stöd Interaktivt drama För att ge myndigheterna ytterligare stöd och stimulans att ta steget till konkret arbete med öppenhet på den egna arbetsplatsen skapades ett IT-baserat verktyg i form av ett fiktivt drama i tre delar. Dramat skildrar hur en ny arbetsuppgift på Kommunikationsverket snabbt ställer vissa frågor om öppenhet på sin spets. Dramats första del bygger bland annat på de frågor som väcktes på öppenhetsseminariet år De fortsatta delarna bygger även in reaktioner som kommit från myndigheterna via e-post eller dramats interaktiva hemsida. Metodseminarier Under året genomfördes fyra inspirationsseminarier: Heldagsseminariet Att leda olikhet kräver öppenhet handlade om förändring, ökande komplexitet och det kommunikativa ledarskapet. Föreställningen Etik inom rättsväsendet om bemötande, medmänsklighet och etiska dilemmman hade målet att skapa en medvetenhet kring den dolda etiken på arbetsplatserna. Etik och trovärdighet i ledarskapet var ett ledarskapsseminarium liksom På spaning efter kunskapens ledarskap ett seminarium om att leda osynliga kunskapsprocesser. Lokala aktiviteter Under året fortsatte arbetet med stöd till olika aktiviteter på myndigheterna. Elsäkerhetsverket genomförde under hösten ett program med dialogträning för samtliga anställda. Hela arbetsmarknadsstyrelsens resultatenhet Arbetslivstjänster, cirka 250 personer, samt en enhet på Jordbruksverket använder sig på initiativ från Utvecklingsrådet av Open Space-metoden vid sitt interna 14

15 utvecklingsarbete. Cheferna vid Skattemyndigheten i Malmö fick stöd vid införandet av en ny medarbetarpolicy som metod/arbetssätt använde de sig av det så kallade dialogcaféet. Tullverket tog hjälp av Utvecklingsrådet för att integrera öppenhetsfrågor i sitt chefs- och ledarprogram. Läs mer om detta i rapporten Får jag lov?. På under rubriken Öppenhet, finns en presentation av kunskaper och metoder för öppenhet. Ett cd-romkort ger direkt tillgång till materialet och en beskrivande folder lockar till besök. Kortet har spridits i cirka exemplar inom statsförvaltningen. Öppenhet på statliga arbetsplatser avslutades vid årsskiftet En uppföljning av området blir klar i början av år Får jag lov? - Om öppenhet och Tullverket. Erfarenheter från en försöksverksamhet. Det finns inga enkla kriterier för öppenhetsarbete, det måste baseras på medarbetarnas individuella förutsättningar, organisationens mål och värderingar samt rådande arbetsklimat. Arbetet bör fortgå kontinuerligt eftersom förutsättningarna och omvärlden ständigt förändras. Det är ett arbete som ständigt måste försvaras, förnyas och utvecklas. I rapporten Får jag lov? beskrivs ett försök att starta en process för ökad öppenhet som har bedrivits i anslutning till det chefs- och ledarprogram Tullverket genomförde under åren 2002 och Materialet är gratis för dig i statlig sektor. Beställ skriften via fax: eller e-post: 15

16 Samverkan för utveckling Utvecklingsområdet Samverkan för utveckling skapades i samband med att det centrala avtalet med samma namn* slöts Huvuduppgiften var först att informera lokala parter om innehåll och intentioner med avtalet. Under året har utvecklingsområdet haft möjlighet att direkt stödja utvecklingsinsatser på myndigheterna. Under året har parter och verksamhetsansvariga på universitet och högskolor diskuterta möjligheter att införa och vidareutveckla samverkansarbetet. Det har skett i seminarieform och seminarierna har följts upp med personliga kontakter. Kontakter har också knutits mellan högskolorna genom att utvecklingsområdet gett direkt stöd till besök för att på så sätt sprida värdefulla erfarenheter. Ett exempel på en högskola som kommit långt i sitt samverkansarbete är Mitthögskolan. Andra exempel på organisationer med ett väl utvecklat arbete för samverkan är länsstyrelsen i Västra Götaland, några länsarbetsnämnder, Försvaret och Banverket. När det gäller affärsdri-

17 AVSLUTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN vande verk är en framgångsfaktor det ekonomiska intresset att det finns ett slags nödvändighet i att hitta lösningar som gynnar effektivitet och produktivitet. Utvecklingsområdet avslutades den sista juni Informationsinsatser och spridning av intentioner med avtalet bedöms avslutade. Det fortsattta arbetet för lokal samverkan stöds av andra utvecklingsområden inom Utvecklingsrådet. *Avtalet Samverkan för utveckling Avtalet syftar till att samverkan ska vara grunden i det lokala utvecklingsarbetet, såväl i vardagsfrågor som i den långsiktiga utvecklingen. Samverkan utvecklas mellan ledningen, de anställda och deras fackliga organisationer och tar sin utgångspunkt i verksamhetens krav och förutsättningar. Samverkanstanken bärs upp av begrepp som delaktighet, decentralisering, delegering och gemensamt intresse samt förutsätter en tydlig ansvarsfördelning. Växtkraft Mål 3 Sedan statliga myndigheter år 2000 fick samma möjligheter som privata företag att söka pengar ur den europeiska socialfondens program för kompetensutveckling, Växtkraft Mål 3, har Utvecklingsrådet arbetat med att informera om och hjälpa myndigheter att ta del av dessa möjligheter. Arbetet under 2003 har till stor del bestått av att diskutera och följa upp intervjuer med projektledare på myndigheterna. Målet var att presentera framgångsfaktorer vid kompetensutvecklingsarbete med stöd av Växtkraft Mål 3. Resultatet blev skriften Mål 3 inom statsförvaltningen lite men gott. Utvecklingsområdets aktiviteter är avslutade, men området finns kvar vilande för att följa utvecklingen i EU-programmet fram till och med Flera gemensamma nämnare för arbetsplatser med lyckade Mål 3-satsningar har hittats. Ett par av de viktigaste faktorerna är ledningens aktiva stöd, och ett uttalat mål att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktigt är också viljan att öka delegering och bredda kompetensen. Fokus på verksamhetsutveckling med målet att bli bättre rustad att klara förändringar, liksom satsningar på att förbättra sin service är centralt. Slutligen är det också viktigt att ha en inriktning på så kallad kompetensväxling för att anställda ska klara förändrade arbetsuppgifter och få tid för reflektion i grupp. Totalt hade 442 statliga projekt fått stöd från programmet till och med 30 november Mål 3 inom statsförvaltningen Lite men gott Rapporten är en uppföljning av hur myndigheterna nyttjat Växtkraft Mål 3. Ser man till prestationer och resultat på de statliga arbetsplatser som engagerat sig i Växtkraft Mål 3 så handlar det om succé. Ser man istället till hur många statliga arbetsplatser som hittills medverkat i Mål 3-programmet så är antalet på tok för litet. Statlig sektor har inte sökt Mål 3-medel i proportion till sin andel sysselsatta av den totala arbetsmarknaden. Materialet är gratis för dig i statlig sektor. Beställ skriften via fax: eller e-post:

18 AVSLUTADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Jämställdhet Utvecklingsagenter var ett projekt som gick djupt under ytan på jämställdheten. Arton personer, hälften kvinnor, hälften män startade utbildningen hösten 2000 och fjorton fullföljde den fram till vårvintern Utbildningen skulle förena personliga insikter med nyvunna kunskaper om de medvetna och omedvetna mekanismer som skapar ett arbetsliv i obalans. Agenterna gick tillbaka till sina arbetsplatser och drev lokala förändringsprojekt. Projektet ingick i det större programmet Maj ( myndighetsanpassat jämställdhetsprogram ), som också producerade konferenser och en liten bokserie. I december 2003 avslutades utvecklingsområdet Jämställdhet. Verksamheten under året har huvudsakligen bestått i stöd till Utvecklingsagenternas projekt på deras arbetsplatser. Vitsordssystemet avskaffades hos Stockholmspolisen Bo Isaksson vid Stockholmspolisen satte igång en översyn av det system för vitsord som låg till grund för uttagningar till utbildningar och användes vid rekrytering. Översynen visade att kvinnor systematiskt missgynnades av systemet. Det var nästan alltid en man som satte vitsord. Det gjorde att mäns värderingar slog igenom, nämligen att kvinnor inte är lika bra som män, säger Bo Isaksson. Resultatet av granskningen blev att vitsordssystemet avskaffades. Kartläggning medförde ändrade rutiner på Migrationsverket Bo Petersson vid Migrationsverket i Norrköping genomförde en kartläggning som gav upphov till förslag om bättre rutiner vid rekrytering, fördjupad analys av löneskillnader, en dialog om arbetsmiljön för att få ner sjuktalen samt att underlätta kombinationen arbete och föräldraskap. Resultaten har blivit att långtidssjukskrivningarna har planat ut. Även de totala sjuktalen har gått ner något. Andelen män på kvinnodominerade områden har ökat och fler kvinnor har blivit chefer. Dessutom har löneskillnaderna melllan kvinnor och män minskat. Jämställdhetsgrupper har bildats i alla delar av organisationen. Men när det gäller mäns uttag av dagar för vård av barn så är det fortfarande dåligt. Det viktigaste vi agenter gjorde var att sprida medvetenheten om vikten av jämställdhet i organisationen, säger Bo Petersson. Fler exempel på lokala utvecklingsprojekt som agenterna drivit med stöd från Utvecklingsrådet finns i rapporten, UtvecklingsAgenterna Rapport om ett jämställdhetsprojekt. Projekt Utvecklingsagenter, utbildningen och stödet till en rad lokala projekt som agenterna initierade efter utbildningen, kostade totalt cirka nio miljoner kronor. UtvecklingsAgenterna Rapport om ett jämställdhetsprojekt I rapporten, UtvecklingsAgenterna Rapport om ett jämställdhetsprojekt, redovisas erfarenheterna från Maj-projektet konkreta förändringar till det bättre på en rad svenska arbetsplatser och idéer om metoder för att arbeta med jämställdhet. Rapporten är gratis för dig i statlig sektor och kan beställas via fax: eller e-post:

19

20 Förvaltningsberättelse ALLMÄNT Utvecklingsrådet för den statliga sektorn är en ideell förening där Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO är medlemmar. Tillsammans bestämmer parterna vilka frågor rådet skall arbeta med. Utvecklingsrådets verksamhet 2003 har finansierats genom avgifter från de statliga myndigheterna baserade på deras lönesummor. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan parterna. Under året har myndighetsavgifterna uppgått till 35,1 mkr (33,0 mkr). Utöver avgifterna disponerar Utvecklingsrådet för sin verksamhet det från tidigare år balanserade kapitalet och avkastningen på detta. Verksamhetens kostnader uppgår till 45,9 mkr (36,7 mkr). Av kostnaderna avser 18,4 mkr (11,9 mkr) finansiering av lokalt utvecklingsarbete, och 18,2 mkr (10,9 mkr) övrig verksamhet inom de olika utvecklingsområdena. För en mer detaljerad information hänvisas till Not 2. Kostnadsutvecklingen speglar den förnyelse av särskilda program och insatser som skett under året. Ett antal områden är under avveckling, med minskande kostnader som följd, samtidigt som uppbyggnad sker inom nya, för parterna aktuella verksamhetsfält. Förvaltningskostnader inklusive avskrivningar på anläggningstillgångar uppgår till 9,4 mkr (13,9 mkr). I föregående års förvaltningskostnader ingick omställningskostnader med 4,5 mkr hänförliga till den omorganisation som inleddes i slutet av år Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till 114,4 mkr (103,9 mkr). Därutöver har avsättningar till obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder gjorts med sammantaget 18,5 mkr (20,1 mkr). MYNDIGHETSAVGIFTER Under såväl 2002 som 2003 har avgifterna till Utvecklingsrådet utgjort 0,055 % av samtliga statliga myndigheters lönesumma. Avgiftsbeloppen fastställs och insamlas till Utvecklingsrådet med administrativt stöd av SPV. Enligt avtal mellan parterna har Utvecklingsrådet i uppdrag att också ta in de avgifter som myndigheterna har att inbetala till Trygghetsstiftelsen. Parterna har beslutat att under åren 2004 och 2005 inte tillföra Utvecklingsrådet några myndighetsavgifter, men uttalat att detta inte avses påverka omfattningen av rådets verksamhet. 20

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap Årsredovisning för Täby Ryttarsällskap Räkenskapsåret 2012 Täby Ryttarsällskap 1(6) Styrelsen för Täby Ryttarsällskap får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 .------------------------ -- -- Årsredovisning för Brf Fiskaren 32 Räkenskapsåret 2008 Brf Fiskaren 32 1(7) Styrelsen för BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Svensk Biblioteksförening Org.nr

Svensk Biblioteksförening Org.nr Org.nr 845000-2624 Årsredovisning för räkenskapsåret 2002-01-01 2002-12-31 Styrelsen för Svensk Biblioteksförening avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning

Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning 845001-7283 Årsredovisning 2013 1 ÅRSREDOVISNING 2013 Styrelsen för Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning får härmed avlämna

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr 716414-8376. för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

ÅRSREDOVISNING. Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr 716414-8376. för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 ÅRSREDOVISNING Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M 2011-01-01-2011-12-31 Innehåll Sid Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-7 Organisationsnummer:

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Org.nr 556383-6856 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Åkarnas Service i Mellansverige AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Verksamhet Bolaget

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening Årsredovisning för Skottanet Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2009 Skottanet Ekonomisk Förening 1(7) Styrelsen för Skottanet Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB ÅRSREDOVISNING 2010 för Effnet AB Årsredovisning omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 5 Effnet AB Årsredovisning 2010 Sida 2 / 7 Styrelsen och

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Tempelekot i Stockholm

Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Tempelekot i Stockholm Styrelsen för Org.nr: 769617-8529 får härmed avge årsredovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Resultaträkning 2009-12-31 2008-12-31 Nettoomsättning Not 1 250 494

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013. Byggherrarna Sverige AB. Org. nr. 556093-6071 2014-02-18. Byggherrarna Sverige AB

ÅRSREDOVISNING 2013. Byggherrarna Sverige AB. Org. nr. 556093-6071 2014-02-18. Byggherrarna Sverige AB 2014-02-18 ÅRSREDOVISNING 2013 Byggherrarna Sverige AB Org. nr. 556093-6071 Byggherrarna Sverige AB Drottninggatan 33, 2 tr, 111 51 Stockholm Tel : 08-23 32 40 www.byggherre.se kansli@byggherre.se facebook.com/byggherrarna

Läs mer

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd Årsredovisning för Leader Södertälje Landsbygd 802447-2121 Räkenskapsåret 2012 1 (8) Styrelsen för Leader Södertälje Landsbygd får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Ideella Föreningen Svenskt ProjektForum

Årsredovisning. Ideella Föreningen Svenskt ProjektForum Årsredovisning för Ideella Föreningen Svenskt ProjektForum 802008-4102 Räkenskapsåret 2014 1 (8) Styrelsen för Ideella Föreningen Svenskt ProjektForum får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Sparbanksstiftelsernas Barn- och Ungdomsstiftelse Org nr 802424-7986 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 Innehåll: Sid 2-3 Sid 4 Sid 5 Sid 6-8 Sid 9 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING04

VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING04 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING04 Innehållet 03 ÅRET SOM GICK 04 DETTA ÄR UTVECKLINGSRÅDET 05 Stöd till lokalt utvecklingsarbete 06 Satsa friskt 06 Arbeta utan stress 06 Olikhet som tillgång 07

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET

ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Celiakiförbundet, 802010-4504 får härmed avge årsredovisning för 2013. Allmänt om verksamheten Förbundsstyrelsen

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012/2013

ÅRSREDOVISNING 2012/2013 ÅRSREDOVISNING 2012/2013 Styrelsen för Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-07-01--2013-06-30. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Medlemsantalet vid årets slut var 19 stycken. Antalet upplåtna bostadsrätter uppgick till 20 stycken i 4 bostadshus.

Medlemsantalet vid årets slut var 19 stycken. Antalet upplåtna bostadsrätter uppgick till 20 stycken i 4 bostadshus. BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GRÄNJESVÅLEN NR 4 Org nr 716456-7583 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Gränjesvålen nr 4 får hälmed avge förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1januari 2005

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2003 ASVH Service AB Styrelsen för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelse Verksamhet ASVH Service

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kulla Scoutdistrikt Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 -

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Tvätteriförbundets Service AB Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Essingevarvet

Bostadsrättsföreningen Essingevarvet Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Essingevarvet 24 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Tilläggsupplysningar/underskrifter

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448 ÅRSREDOVISNING 212 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745-448 Förvaltningsberättelse för 212 Brf Gillesgårdens styrelse får härmed överlämna berättelse om verksamheten under år 212. Styrelsen har efter årsstämman

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning Stiftelsen Hälsoforskning Org nr 822003-1689 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01-2005-12-31 Förvaltningsberättelse Stiftelsen är en insamlingsstiftelse vars ändamål är att genom bidrag stödja

Läs mer

Föreningen Svenska Tecknare. Förvaltningsberättelse

Föreningen Svenska Tecknare. Förvaltningsberättelse Föreningen Svenska Tecknare Org nr 802003-4495 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2014 (Org nr 802004-7802) Förvaltningsberättelse Verksamheten under 2014 Verksamheten redovisas i separat verksamhetsberättelse.

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen PAX XII Räkenskapsåret \9-

Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen PAX XII Räkenskapsåret \9- Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen PAX XII 769613-4605 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 \9- HA Bostadsrättsföreningen PAX XII, - organisationsnurnrner 769613-4605 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2004 ASVH Service AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Föreningen Svenska Tecknare. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Föreningen Svenska Tecknare. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Föreningen Svenska Tecknare Org nr 802003-4495 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning noter Om inte

Läs mer

Arsredovisning. Stiftelsen for njursjuka

Arsredovisning. Stiftelsen for njursjuka Arsredovisning for Stiftelsen for njursjuka 802425-9171 Rakenskapsaret 2014 1 (7) Styrelsen for Stiftelsen for njursjuka far harmed avge arsredovisning for rakenskapsaret 2014. Forvaltningsberattelse I

Läs mer

Årsredovisning. AFF Service AB

Årsredovisning. AFF Service AB Årsredovisning för AFF Service AB 556774-4874 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för AFF Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Föreningen HOPP Stockholm

Föreningen HOPP Stockholm Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 2012-12-31 Styrelsen för föreningen HOPP Stockholm avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013/2014

ÅRSREDOVISNING 2013/2014 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Styrelsen för Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-07-01--2014-06-30. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Hallands Ridsportförbund

Hallands Ridsportförbund Årsredovisning för Hallands Ridsportförbund Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Hallands Ridsportförbund 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hallands Ridsportförbund, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning för räkenskapsåret 1(8) Dannemora Mineral AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-03-17--2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. limehåll förvaltningsberättelse resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För.

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För. Årsredovisning för Österåkers Montessori Ek.För. 769602-4020 Räkenskapsåret 2013 2 (11) Styrelsen för Österåkers Montessori Ek.För. får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Årsredovisningen

Läs mer

Stiftelsen Sigurd Johanssons Stipendiefond

Stiftelsen Sigurd Johanssons Stipendiefond Årsredovisning för Stiftelsen Sigurd Johanssons Stipendiefond Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Årsredovisning och revisionsberättelse

Årsredovisning och revisionsberättelse Årsredovisning och revisionsberättelse Avseende räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg, Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsredovisning. Föreningen Social Omsorg

Årsredovisning. Föreningen Social Omsorg Årsredovisning för Föreningen Social Omsorg 802006-9251 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Föreningen Social Omsorg får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen är upprättad

Läs mer

Fritiof Jonsson Konsult AB

Fritiof Jonsson Konsult AB Sid 1 (5) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 24-5-1-25-4-3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETEN Kvalitet Inga uppdrag har varit aktuell utan kunskaper

Läs mer

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB ARSREDVISNING 2010-05-01-2011-04-30 RINGARLAN AB FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Ringärian AB får härmed avlämna årsredovisning för tiden 2010-05-01 till och med 2011-04-30. Bolagsuppgifter Bolagets

Läs mer

Företagarna Stockholms stad service AB

Företagarna Stockholms stad service AB Årsredovisning för Företagarna Stockholms stad service AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Företagarna Stockholms stad service AB Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Företagarna Stockholms

Läs mer

Årsredovisning. för MDM Sverige Läkare i Världen Räkenskapsåret

Årsredovisning. för MDM Sverige Läkare i Världen Räkenskapsåret Sida 1 av 10 Årsredovisning för 802016-1306 Räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31 Innehåll Sida - verksamhetsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - tilläggsupplysningar 6 - noter 8 - underskrifter

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Hallands Ridsportförbund

Hallands Ridsportförbund Årsredovisning för Hallands Ridsportförbund Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Hallands Ridsportförbund 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hallands Ridsportförbund, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Haglösa 716407-3764 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Haglösa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening Årsredovisning för Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening 716439-7072 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för. Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret

Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för. Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-11-01 2(6) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningen har inte haft någon

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

Årsredovisning. Caravan Club R-Sektionen

Årsredovisning. Caravan Club R-Sektionen Årsredovisning för Caravan Club R-Sektionen 866601-1591 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Caravan Club R-Sektionen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 2 (9) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Stiftelsen, som tillkom 1975, har som ändamål att med penningbidrag stödja medicinsk forskning, företrädesvis vid Linköpings Universitet. Stiftelsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Föreningen Edsätras Vänner

Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner är en ideell förening utan vinstdelning och leds av en styrelse som inte är arvoderad. Föreningen hade per 31 december 2014 totalt 144 medlemmar. Här

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BLOMPOTTAN NR 1 1 (9) Suppleanter har varit Folke Höjmar, Charlotta Karelmo och Göran Svensson.

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BLOMPOTTAN NR 1 1 (9) Suppleanter har varit Folke Höjmar, Charlotta Karelmo och Göran Svensson. ÅRSREDOVISNING BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BLOMPOTTAN NR 1 1 (9) ORG.NR: 716417-7094 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Blompottan nr 1 får härmed avge följande redovisning för år 2012.

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping 1(8) Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Falköping 1 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Falköping 1 får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

Stavstensuddes Samfällighet

Stavstensuddes Samfällighet Stavstensuddes Samfällighet Räkenskapsåret 213.1.1-213.12.31 Sida 1 av 1 SuSf - 214.xls Förvaltningsberättelse Styrelsen för Stavstensuddes Samfällighet får härmed avge årsredovisning för verksamheten

Läs mer