Referensgruppsmöte kopparkorrosion 21 september 2011

Transkript

1 Öppen Anteckning DokumentID Författare Lars Birgersson Kvalitetssäkrad av Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (12) Godkänd av Lars Birgersson Godkänd datum Referensgruppsmöte kopparkorrosion Kopparkorrosion i syrgasfri miljö Referensgruppmöte nr 9 Plats: Ångströmlaboratoriet, Uppsala Datum:, klockan Närvarande: Yvonne Andersson (Uppsala Universitet) (del av mötet) Rolf Berger (Uppsala Universitet) (del av mötet) Marie Berggren (Östhammars kommun) Fredrik Björefors (Uppsala Universitet) (del av mötet) Christer Bohlin (Östhammars kommun) Mats Boman (Uppsala Universitet) Roland Davidsson (SERO) Gunnar Hultqvist (KTH) Lars-Erik Johannesson (Clay Technology AB) Michael Leideborg (Uppsala Universitet) (del av mötet) Kenneth Möller (SP) Mikael Ottosson (Uppsala Universitet) (del av mötet) Rolf Persson (Oskarshamns kommun) Ingela Pronchev (Regionförbundet i Uppsala län) Anders Svalin (Regionförbundet i Kalmar län) Johan Swahn (MKG) Peter Szakalos (KTH) Claes Taxén (Swerea/KIMAB) Observatör: SKB: Kjell Andersson (ordförande), Christina Lilja och Peter Wikberg. Lars Birgersson och Sofie Tunbrant (sekreterare). Allan Hedin och Jimmy Larsson- Hagberg. Miles Goldstick (Milkas) Box 250, Stockholm Besöksadress Blekholmstorget 30 Telefon Fax Säte Stockholm

2 Öppen 1.0 Godkänt 2 (12) Innehåll 1 Inledning Anteckningar från föregående möte Information om Ångströmlaboratoriet Status för gasförsöken Undersökning av koppartrådar i palladiumförslutet provrör Brytning av Prototypförvaret Prototypförvar kopparkorrosion, förslag till försök Förslag att informera om referensgruppen på SKB:s hemsida Övriga frågor Nästa möte Avslutning Bilagor visade presentationer: A: Koppars korrosion i ultrarent vatten Mats Boman B: Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Kenneth Möller C: KBP1001 Brytning av prototypförvaret Lars-Erik Johannesson D: Korrosionsundersökningar - Prototyp kapsel 5 Claes Taxén 1 Inledning Kjell Andersson öppnade mötet och hälsade alla välkomna till det nionde mötet med referensgruppen för försöken om kopparkorrosion i syrgasfri miljö. Christoffer Leygraf, KTH, har meddelat förhinder. På detta möte deltar även Allan Hedin, SKB, som är ansvarig för analysen av säkerheten efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle och Jimmy Larsson-Hagberg, presschef på SKB. Under förmiddagen kommer ett mediateam från Tyskland, tv-kanalen ZDF, att göra inspelningar. Dagordningen ändrades så tillvida att en ny punkt lades till, Brytning av Prototypförvaret, som presenteras av Lars-Erik Johannesson från Claytech, se punkt 6. 2 Anteckningar från föregående möte Förslag till anteckningar från föregående möte, 23 augusti 2011, planeras att skickas ut till referensgruppen för synpunkter under efterföljande vecka. 3 Information om Ångströmlaboratoriet Yvonne Andersson informerade om verksamheten vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala Universitet (UU).

3 Öppen 1.0 Godkänt 3 (12) Ångströmlaboratoriet har ungefär studenter. Yvonne själv tillhör Materialkemi, Oorganisk- Struktur. Kollegorna som deltar i gasförsöket presenterades. 4 Status för gasförsöken Mats Boman berättade om status för gasförsöket, det vill säga kopparkorrosion i syrgasfritt vatten under gasutveckling, som bedrivs på Ångströmlaboratoriet. Visade bilder finns i bilaga A. Bild Koppars korrosion i ultrarent vatten 3(3) Peter Szakalos frågade vilka kemikalier som används vid tvättning med UHV (UltraHögVacuum). Mats hade inte omedelbart svaret på detta. Kommentar: UHV-rengöringen heter TICKOPUR R33 Universal cleaner från Monmouth Scientific. Bild Vacuum system for Det finns fyra försöksuppställningar. En av dessa är placerad utanför handskboxen på grund av vätgasutvecklingen. Målet med försöken i separata burkar är att hitta korrosionsprodukter. Då kopparbitarna tas ut transporteras de till analys, utan att utsättas för syre. Försöken kommer att starta inom kort och de första resultaten kommer ungefär en månad efter att de startats. Allmän diskussion Gunnar Hultqvist frågade om burk av titan kommer att användas, vilket diskuterades vid ett tidigare möte. Mats upplyste om att någon titanburk inte kommer att användas, däremot en burk belagd med guld. En burk är för närvarande på guldbeläggning. Johan Swahn nämnde att han haft kontakt med Studsvik, som bedriver ett motsvarande försök finansierat av SSM. Har Uppsala Universitet tagit del av Studsviks försök? Mats svarade att han inte kände till dessa försök, men var intresserad av att få ta del av den information Johan kommit över. Johan berättade att SSM gett i uppdrag åt Studsvik och Aalto-universitetet/VTT att utföra försök för att studera korrosion av koppar i syrgasfritt vatten, det vill säga liknande de försök som Gunnar Hultqvist genomfört på KTH. Det finns redan en del intressanta resultat från Studsviksförsöken i statusrapporterna från maj och september. I Finland har man haft vissa problem med utrustningen. Richard Becker, Studsvik, har tagit fram ett recept för hur man lyckas med försöken. Receptet har skickats till Finland, och kan även vara av intresse för Mats att titta på. Slutrapporten är planerad att komma i slutet av året. Johan distribuerar information om försöken till referensgruppen. Miles Goldstick frågade när resultat kommer från försöken i Uppsala. Mats svarade att den första försöksuppställningen startas om ett par veckor. Därefter tar det ungefär en månad innan de första resultaten kommer. Hela försöket kommer att pågå under cirka ett år. De olika försöksuppställningarna kommer att brytas efter 1, 3, 6 respektive 12 månader. Resultaten kommer successivt att redovisas på mötena med referensgruppen. Peter Szakalos informerade om att det i rapporten från Studsvik framgår att man noterat förhöjd kopparhalt efter syratvätt av glasburkarna. En del av kopparn faller ut på glasytan. Är det planerat att analysera glasburkarna i Uppsala-försöken? Mats svarade att man inte planerat att göra detta, men att det är en bra idé.

4 Öppen 1.0 Godkänt 4 (12) Johan menade att en sådan analys borde omfatta fler metaller än koppar, eftersom man hittat fler metaller i Studsvikförsöken. Peter S ansåg att vissa ämnen kan härstamma från glaset. Dessutom är palladiumhalten hög, varifrån kommer palladium? Kopparhalten på glasytorna var anmärkningsvärt hög. Allan Hedin frågade vid vilken temperatur försöken kommer att genomföras. Mats svarade att de kommer att genomföras vid 50 C. Det är möjligt att genomföra försöken vid andra temperaturer, upp till 90 C. Gunnar påpekade att man ska undvika att genomföra försöken vid högre temperatur än 60 C. Ju lägre temperaturen är i försöken desto bättre. Lägre temperatur ställer dock större krav på tätningarna. Mikael Ottosson påpekade att det inte är möjligt att kontrollera tätheten av burken. Gunnar framförde att en tryckgivare kan visa tätheten. Mats framförde att burken måste förseglas i handskboxen och att en procedur har utvecklats för detta. Gunnar betonade att man måste ha kontroll på tätheten. Peter S framförde att det lär märkas om det inte är tätt, och undrade om det är en kopparpackning som används, vilket Mikael bekräftade. Mats framförde att man känner sig säker på att tätningen blir bra. Skruvarna dras ihop med momentnyckel. Peter S framförde att eventuellt läckage kommer att upptäckas inom ett par veckor. Om det inte går att detektera vätgas inom ett par veckor så innebär det läckage. Allmän diskussion *** BESÖK ÅNGSTRÖMLABORATORIET *** Kjell Andersson frågade om det fanns några frågor med anledning av besöket på laboratoriet. Miles Goldstick undrade om det finns speciell utrustning här i Uppsala med tanke på de försök som ska genomföras. Mats Boman framförde att det skulle kunna vara möjligt för andra universitet i Sverige att genomföra försöken. Gunnar Hultqvist nämnde att han själv har utfört försök och motsvarande försök görs vid Studsvik, vilket Johan Swahn informerade om tidigare. Mats konstaterade att Uppsala Universitet har den kompetens som behövs för att utföra försöken och att kompetensen även finns på andra ställen i Sverige. Miles frågade hur mycket pengar som har investerats för att kunna genomföra försöken. Mats svarade att en stor del av utrustningen fanns sedan tidigare. Peter Wikberg informerade om att när SKB började planera för försöken ingick det även att fundera på var de skulle kunna genomföras. SKB kom fram till att lämplig kompetens föreföll finnas på Ångströmlaboratoriet. Mats betonade att under arbetet med att planera försöken har referensgruppen kommit med värdefulla kommentarer. Vätgastrycket diskuterades. Mats informerade om att det är ett öppet system och att vätgas förs bort ur systemet vid mätningar. Allan Hedin framförde att om man uppnår ett konstant vätgastryck, så är det antingen jämviktstrycket eller så har man förbrukat något så att inget mer händer. Går dessa fall att särskilja? Mats föreslog att om ett konstant vätgastryck uppstår, skulle man kunna pumpa ur vätgasen och se om jämviktstrycket åter ställer in sig. Allan påpekade att det tar lång tid att nå jämviktstryck. Gunnar instämde i att det tar lång tid att nå jämvikt och konstaterade att det kan det ta år om man ska mäta om jämvikt åter uppnåtts. Allan menade att hur lång tid det tar, beror på exempelvis på provets yta och storlek. Mats informerade om att en yta av 108 cm 2 har valts. Detta med tanke på att de provbitar som användes i KTH-försöken hade en yta av cm 2. Allan ansåg att storleken på provbitarna säkert var bra för att upprepa KTH-försöken, men inte optimalt för att utforska själva frågan. Miles menade att, om det är problem med att luft kan komma in i systemet, så vore det kanske lämpligare att genomföra försöket i en rymdstation. Mats höll med om att det skulle kunna vara en bra lösning, men dyrt. Därför valdes handskboxen. Peter W konstaterade att man kan åstadkomma mycket

5 Öppen 1.0 Godkänt 5 (12) i laboratoriet. Dessutom är det ofta svårt att åstadkomma in-situ vad man kan åstadkomma i laboratoriet. Gunnar frågade hur mycket syrgas det finns i handskboxen då den stängs. Mikael Ottosson informerade att syrgashalten då är cirka 1 ppm. Claes Taxén frågade hur mycket vätgas det finns i handskboxen då den stängs. Mats informerade om att vätgastrycket då är lågt, cirka Försök som producerar mycket vätgas görs utanför boxen. Detta för att undvika att få in vätgas i boxen. Kjell Andersson summerade diskussionen med att det känns bra att försöksuppställningen och utförande diskuterats så mycket i referensgruppen och att det nu är tid att starta försöken. *** LUNCH *** 5 Undersökning av koppartrådar i palladiumförslutet provrör Kenneth Möller presenterade resultat och slutsatser från undersökningarna av koppartråd i palladiumförslutet provrör. Visade bilder finns i bilaga B. Bild Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten(1) Mätningarna på koppartrådarna i sodaglasröret är nu slutförda. Bild Foto (4) Stora provytor behövs. Bild Permeationsmätningar med kväve (5) Två provutrymmen. Visar bakgrundshalten. Mätningarna indikerar att fogen verkar tät. Bild Beräkning av permeation genom Pd-blecket 1(2) (7) Ekvationen ger flödet vid olika tryckskillnader. Bild Beräkning av permeation genom Pd-blecket 2(2) (8) Genom att använda litteraturdata har vi kommit fram till att det uppmätta flödet genom palladiumblecket är 1/12 av det beräknade. Det är alltså något som bromsar permeationen genom blecket. Bild Före/Efter H 2 -permeabilitet (11) Kurvorna visar innehållet av vätgas uppmätt med TOFS-SIMS. Man kan se förhöjd halt av väte i membranet. Det har inte gjorts några kalibreringsmätningar. Bild Permeationsmätningar med vatten över Pd-membranet (12) Har även utfört mätningar med vatten på palladiumytan. Vattenhöjden var fem millimeter. Provkammaren var mättad med avseende på fukt.

6 Öppen 1.0 Godkänt 6 (12) Bild Permeationsmätningar med väte och 5 mm vatten över Pd-membranet (13) Signalen är något högre än bruset. Värdet på permeationen är cirka 1/5, jämfört med då membranet inte var täckt med vatten. Mätningen ligger på gränsen av vad instrumentet klarar. Bild Slutsatser: Vätepermeation genom Pd-membranet (14) Det finns kolväteföreningar på både kopparytan och glasytan. De antas ha funnits från början och kan till exempel ha bildats när trådarna slipades. Peter Szakalos frågade om det finns metalljoner på glasytan också. Kenneth upplyste om att främst natrium och kalium hittades, vilka härstammar från glaset. Väldigt lite koppar. Bild XPS-spektrum från ytan av Pd-membran (15) Framförallt finns det kol, syre och natrium på ytan. Bild XPS-spektrum från ytan av Pd-membran efter kortvarig jonetsning (16) Figuren visar mätning efter jonetsning (=sputtring). Föroreningarna har i hög grad försvunnit, vilket visar att skiktet är tunt. Bild XPS-spektrum från ytan av provröret (17) Framförallt finns kol och syre på ytan. Bild Expansion av förgående XPS-spektrum (18) Vi finner små mängder av aluminium, natrium, kalcium och magnesium. Även klor finns på ytan. Bild Koppartrådar (19) Kopparoxidskiktet är drygt 100 nanometer tjockt. Bild Uppmätt tjocklek hos oxidskiktet genom djupprofilering med XPS (20) Djupprofileringen med XPS visar att tjockleken på oxidskiktet är cirka 150 nanometer, vilket är snarlikt det värde som erhölls från betningen. Bild Förlust av koppar (21) 5 10 procent av kopparn saknas. Peter Szakalos frågade om glaset betats. Kenneth svarade att man inte betat glaset, utan betat koppartrådarna och mätt halten i vattnet. Peter S noterade att resultaten var annorlunda mot dem som man fått i Studsvik. Kenneth framförde att det kunde bero på att det finns kolväten på ytan, vilket gör det svårare för metallen att fästa. Bild Beräkning av bildad mängd (22) Det går inte att dra några slutsatser eftersom vi inte vet något om luftspalten. Bild Sammanfattning 1(3) (23) Vattnet var förvånansvärt surt, ph 1,5, vilket har diskuterats tidigare i referensgruppen.

7 Öppen 1.0 Godkänt 7 (12) Bild Sammanfattning 2(3) (24) Ingen ytterligare oxidation av koppartrådarna har skett under de senaste 19 åren. Kopparhydroxid kan ha bildats vid själva analyserna, eftersom metoden tillför stora mängder energi som kan initiera reaktioner. Bild Sammanfattning 3(3) (25) Allmän diskussion Det låga ph-värdet (1,5) diskuterades. Provet hälldes över i ett syratvättat glas inför ph-mätningen. Framfördes att mätning med glaselektroder kan ge felaktiga resultat eftersom jonstyrkan är låg. Diskussionen resulterade i konstaterandet att det inte finns någon tillförlitlig mätning av ph. Christina Lilja föreslog att man skulle ta rent vatten i ett syratvättat provrör och mäta ph. Ger även en sådan mätning ett lågt ph? Förslag framkom att man skulle tillsätta salt för att öka jonstyrkan innan ph mäts. Gunnar Hultqvist framförde att ämnen från glaset kan ha lösts ut och därmed bidragit till det låga phvärdet. Claes Taxén framförde att man mätt alla grundämnen och att jonbalansen stämde. Vad kan då ge upphov till det låga ph-värdet? Kjell Andersson konstaterade att koppartrådarna inte oxiderats, trots den långa tiden. En orsak skulle kunna vara att permeationen förefaller ha varit låg, en faktor 50 lägre än teoretiskt, men försöket har pågått under lång tid och membranet har ändå kunnat släppa igenom vätgas. Vilka slutsatser kan man dra från försöket? Peter Szakalos konstaterade att det finns för stora felkällor i försöket för att kunna dra några slutsatser. Kenneth Möller betonade att försöket inte är utformat för noggrann utvärdering i efterhand. Claes Taxén konstaterade att det inte finns något väte djupt in i oxidskiktet. Går det att särskilja väte från vatten? Kenneth svarade att det är möjligt eftersom TOFS-SIMS ger molekylär information. Christina Lilja konstaterade att permeationen i detta försök har varit 1/50 av den teoretiska och undrade om hur stor den uppmätta permeationen varit jämfört med den teoretiska i KTH:s försök. Gunnar svarade att permeationen varit ganska nära den teoretiska. Claes Taxén påpekade att i KTH:s försök kunde vätgasen som passerat membranet reagera med syret i luften. I Uppsalaförsöken har vi inget syre som kan reagera med vätet. Det är alltså en annan process. Christina konstaterade att det var två provrör från början. Ett analyserades efter ett år och det andra efter 19 år. Resultaten visar att inget har hänt under tiden mellan de två analyserna. Peter Wikberg poängterade att under dessa 19 år skedde ingen ytterligare oxidation av kopparn. Varför inte? Den uppmätta permeationen förefaller ha varit 1/50 1/10 av teoretisk hastighet, beroende på om membranet varit täckt med vatten eller inte. Är faktorn 1/50 ändå tillräckligt stor för att något borde ha hänt? Peter S konstaterade att kinetiken är okänd. Det finns många felfaktorer och osäkerheter, vilket innebär att det inte går att dra några skarpa slutsatser från försöket. Peter W hävdade att det ändå borde vara möjligt att räkna ut hur mycket vätgas som transporterats genom membranet, det vill säga vad som borde ha hänt under 19 år. Peter S påpekade att steady-state-trycket för väte under rådande förhållanden kan ge en indikation om hur fort reaktionen borde gått. Christina Lilja påpekade att KTH:s kolvförsök ger mindre osäkra siffror. SP:s försök är mer kvalitativt. I KTH-försöken observerades gröna prickar, vilket inte observerats i SP-försöket. Peter S påpekade att KTH:s försök inte är utformat för att kunna dra några skarpa slutsatser. De försök som nu ska göras på Uppsala Universitet kommer det att gå att dra slutsatser från. Gunnar konstaterade att resultatet från försöket på SP är svårt att dra några slutsatser från, men vi har kompromissat och verkligen försökt dra slutsatser.

8 Öppen 1.0 Godkänt 8 (12) Peter W framförde att om det byggs upp ett vätgastryck, så pyser vätgasen ut varefter reaktionen fortsätter. Peter S framförde att det är vätgasgradienten som avgör. Johan Swahn undrade om resultatet skulle bli detsamma om man lägger på ett bars vätgastryck, i stället för en millibar. Kenneth konstaterade att i teorin skulle samma resultat erhållas, permeabilitet är en materialegenskap. Miles Goldstick undrade vilket ph man förväntar sig i ett KBS-3-förvar och vilken betydelse resultaten av detta försök har med tanke på KBS-3-förvaret. Peter W framförde att ph i förvaret kommer att bli 7 8, och att det styrs av buffringen av bentoniten. Försöket inte har någon betydelse för bedömningen av hur säkert ett KBS-3- förvar är. Kjell Andersson framförde att försöket skulle ge möjlighet att komma längre i förståelsen om korrosionsprocessen med vätgasutveckling finns eller inte. Johan framförde att det som görs på Ångströmlaboratoriet är viktigare med tanke på slutförvaret. Det handlar om en korrosionsprocess som inte har beaktats i säkerhetsanalysen för slutförvaret. Man kan då fråga sig om vi har förståelse för alla andra processer? Christina påpekade att försöken genomförs för att få en fundamental förståelse av korrosionsprocesser. I säkerhetsanalysen används förenklade beräkningar och SKB har tittat på vad det skulle innebära om reaktionen finns och om vätgas bildas. Claes framförde att när syret har förbrukats är sulfid den avgörande komponenten för korrosionen. Sulfid tillsammans med vatten och koppar ger vätgas, som undertrycker andra reaktioner som bildar vätgas. Peter S påpekade att detta resonemang ställer höga krav på leran, som förutsätts stoppa vätgastransporten. Johan framförde åter att om försöken i Studsvik verifierar att den aktuella korrosionsprocessen finns, kan man fråga sig om det är något mer som SKB har missat. Kanske har vi för låg kunskapsnivå? Peter W och Christina framförde att SKB går igenom hela sekvensen från att kapseln tillverkas till att korrosion kan ske i slutförvaret, det vill säga mängden instängt syre, syre i bentoniten, radiolys, sulfidkorrosion De beräkningar som görs är förenklade, men visar att vi har tillräcklig förståelse. Den kunskap som byggs upp genom försöken har stor betydelse, eftersom SKB måste förstå mekanismerna för reaktionerna. Det är dock inget som påverkar säkerhetsanalysen. Kenneth Möller upplyste om att rapporten från försöket kommer inom två månader. Kjell Andersson meddelade att rapporten kommer att skickas ut till referensgruppen för kommentarer. Inkomna kommentarer sammanställas och hur de beaktats i uppdateringen av rapporten kommer att redovisas av författaren. Det är speciellt intressant i de fall synpunkterna är motstridiga. Denna dokumentation kommer att bli tillgänglig i och med att den läggs som bilaga till i tiden lämpligt möte med referensgruppen. Christina informerade om att normalt är det en handläggare på SKB som först ger synpunkter på rapporten. Denna gång kommer SKB endast att titta igenom rapporten för att se om den är komplett. Om den är komplett, skickas den till referensgruppen för synpunkter. En blankett för att lämna kommentarer kommer att bifogas rapporten. Det är ännu inte bestämt hur rapporten kommer att sakgranskas inom SKB. Miles framförde att det finns många som inte har tillräckliga kunskaper för att kunna läsa en teknisk rapport. Det vore därför bra med en sammanfattning som är anpassad för lekmän. Det är dessutom önskvärt med en förklaring i rapporten om vad resultaten betyder för säkerheten för KBS-3-förvaret. Kjell framförde att nu ska rapporten skrivas och resultaten från försöken redovisas. Hur de sedan ska lyftas till en generell nivå är en annan fråga. Marie Berggren instämde i Miles påpekande, att rapporterna måste göras tillgängliga för andra än experter. Kjell framförde att rapporterna ska skrivas både tillgängligt och med vetenskaplig stringens. Gunnar avslutade diskussionen med påpekandet att palladium kan finnas i två faser, alfa- och betafas, vilka har olika permeabilitet. Fasomvandlingen är beroende av vätgastrycket och kan ske vid cirka tre millibar. Palladiummembranen i SP- och KTH-försöken kan alltså varit i olika faser.

9 Öppen 1.0 Godkänt 9 (12) 6 Brytning av Prototypförvaret Lars-Erik Johannesson presenterade status för brytningen av Prototypförvaret. Visade bilder finns i bilaga C. Bild Layout Prototype Repository 2(2) (3) Sex kapslar har installerats. Det är fullstora kapslar, som är omgivna av bentonit. År 2011 startade brytning av den yttre sektionen, där kapslarna 5 och 6 finns. Den yttre pluggen och återfyllningen har tagits bort och kapsel 6 har tagits upp. För närvarande pågår arbete med att ta upp bufferten runt kapsel 5. I början av veckan (v 38) friborrades Rosborgs kopparelektroder. Dessa har lyfts upp och paketerats, och kommer nu att analyseras. Analys av proverna från hål 6 pågår. Bild Friborrning av kopparelektroder i block C4, 1 6 (4-9) Prover från kapsel 5 kommer att bli tillgängliga under vecka 42. Kapseln kommer först att punkteras för att släppa ut eventuell vätgas, varefter provtagning sker. 7 Prototypförvar kopparkorrosion, förslag till försök Claes Taxén presenterade förslag till undersökningar av kapsel 5. Visade bilder finns i bilaga D. Bild Inför brytning av Prototyp 5 (2) Tanken är att skära ut en bit koppar, med kvarhängande bentonit och titta efter korrosionsprodukter. Bild Vad kan man vänta sig? 1(2) (3) Korrosionspotentialen hos en av Rosborgs elektroder uppmättes till -40 mv. På Peter Szakalos fråga till Claes Taxén om han tror att det finns löst syrgas kvar i bentonitporvattnet efter 8 års exponering i Äspö, svarade Claes att det finns löst syre, om än i mycket låg halt och att det är en gradvis övergång mellan oxiderande och reducerande förhållande. Om det hade varit helt syrefritt skulle potentialen varit lägre. Peter Szakalos kommenterade att det är anmärkningsvärt då forskare och biologer som arbetar med grundvatten är överens om att denna miljö snabbt blir anaerob/anoxisk. En potential på -40 mv SHE som redovisats indikerar också på en anoxisk miljö. Peter Wikberg påpekade att det fanns syre från början, som sedan förbrukats på grund av olika processer. Potentialen -40 mv uppmättes, men om det vore syrefritt så borde potentialen ha varit ännu lägre. Peter S framförde att det finns flera förklaringar till den uppmätta potentialen. SKB:s förklaring är löst syrgas, men det är inte många andra som tror på den förklaringen. Johan Swahn tyckte att det är viktigt att veta hur snabbt syrgasen förbrukas i slutförvaret. Claes förklarade att det har varit torra förhållandena i detta försök, vilket innebär att det tar lång tid för syrgasen att förbrukas. Johan noterade att försöket pågått under åtta år. Claes framförde att ett system inte övergår direkt från oxiderande till reducerande, utan först från oxiderande till icke-oxiderande. Peter S påpekade att enligt biologer stämmer inte detta. Claes framförde åter att han inte är övertygad

10 Öppen 1.0 Godkänt 10 (12) om att det är syrefritt i bentoniten efter åtta år. Johan frågade om potentialen varit -40 mv hela tiden, vilket Claes inte kunde svara på. Christina Lilja informerade om att den mätning som gjorts är utförd under en kort tidsperiod. Andra mätningar har gjorts med andra syften. Kjell Andersson menade att detta innebär att det egentligen endast finns ett enda mätvärde. Lars-Erik Johannesson informerade om att mätningen gjordes då betongpluggen hade passerats. Claes påpekade att mätningen som gjordes i februari 2001 visade högre potential, eftersom mer syre blev tillgängligt då trycket släpptes. Olika föreningar kan finnas vid -40 mv beroende av tillgång till klorid, sulfid etc. Bild Vad kan man vänta sig? 2(2) (4) Peter S påpekade att grundvattnet på 500 meters djup är syrgasfritt, enligt SKB. I detta försök finns 35 centimeter bentonit. Skulle inte syret ha konsumerats? Peter S menade att det är en absurd slutsats att det finns syre kvar. Det blir ett cirkelresonemang. Claes Taxén sade att han har fört fram sin tolkning och att frågeställningen inte är kontroversiell i detta sammanhang. Det enda som den uppmätta potentialen kommer att användas till är att planera för analyserna. Bild Föreslaget analysprogram (5) En provbit på cirka ett gram behövs för väteanalysen. Bild Ev. kompletterande analysprogram (6) Mats Boman påpekade att det är möjligt att skilja Cu(I) från Cu(II). Bild Önskemål om prov/analysobjekt (7) Gunnar Hultqvist noterade att det i bilden framgår att proverna ska vara 5x5 centimeter. Är det kapseltjockleken som är fem centimeter? Claes Taxén informerade om att proverna kommer att tas från ringen. Lars-Erik Johannesson förklarade att proverna kommer att vara cirka tio centimeter djupa. Detta innebär att en provvolym på 5x5x10 cm 3 tas ut. Johan Swahn framförde att det vore intressant att jämföra profiler från olika platser. Lars-Erik framförde att insidan består av en blandning av sand och bentonit. Vad gäller utsidan så är förhoppningen att få med tio centimeter bentonit. Det är svårt att ta ut provet och hålla både bentoniten och kopparbiten intakta. Provbiten tas ut med en tigersåg. Bild Vad kan vi lära oss? (8) Gunnar Hultqvist påpekade att man skulle kunna lägga till en ny punkt på slutet, som skulle kunna vara Möjlighet att studera omfattningen av korrosionen. Claes Taxén noterade att det är riktigt. Allmän diskussion Peter Szakalos påpekade att man kan studera korrosion på flera ställen, till exempel i mitten på kapseln, där det varit som var varmast och i botten, där det varit som var blötast. Man kan ju bara titta på ytorna och utföra enklare analyser. Till exempel ta ut en provbit med vinkelkap och se hur tjock korrosionsprodukten är. Titta på mikrostruktur, yta och korrosionsprodukter. De noggranna analyserna kan göras på den övre biten från kapsel 5. Lars-Erik Johannesson informerade om att kapseln som nu tagits upp finns nere i tunneln. Det finns en bentonitbit som sitter fast på kapseln och den har plastats in. Eventuellt skulle något kunna göras med detta, men inget är ännu planerat. Marie Berggren undrade om försöket görs tillsammans med Posiva. Lars-Erik informerade om att Posiva är delfinansiär och projektet drivs gemensamt. Peter Wikberg infogade att SKB har full rådighet över kapseln.

11 Öppen 1.0 Godkänt 11 (12) Peter S frågade om det har varit någon temperaturskillnad mellan toppen och botten av kapseln. Lars- Erik informerade om att det endast varit ett par graders temperaturskillnad mellan toppen och botten. Temperaturen är cirka 90 C, vilket är densamma som i en kapsel nyligen laddad med använt kärnbränsle. Kapsel 5 kommer att mätas upp för att bland annat titta på deformationen på grund av svälltrycket. Johan Swahn undrade om det vore möjligt att ta bitar från kapsel 6. Peter W noterade att det inte finns några planer på vad kapseln ska användas till. Lars-Erik informerade om att den inte varit lika varm som övriga kapslar på grund av problem med värmarna. Peter S framförde att det ändå vore bra att titta på metallografiska profilen. Ingela Pronchev frågade om Uppsala-försöket är verklighetstroget. Är temperaturen verklighetstrogen? Gunnar Hultqvist förklarade att man i Uppsala-försöken valt 50 C för att efterlikna KTH:s försök och de utformades inte för att likna ett slutförvar för använt kärnbränsle. Om försöket skulle köras vid högre temperatur skulle det medföra flera problem. Lars-Erik informerade om att temperaturen i KBS-3-förvaret initialt kommer att vara högst 90 C, för att därefter sjunka. Peter W tillade att temperaturen sjunker exponentiellt och kommer att vara cirka 40 C efter år. Christina Lilja upplyste om att provtagningen av kapsel 5 planeras ske i mitten av oktober. Claes Taxén undrade om proverna behöver kylförvaras, med tanke på att kapseln svalnat och exponerats för syre. Eller kan de förvaras i rumstemperatur? Gunnar frågade hur lång tid det kommer att ta tills proverna analyseras. Om det har trängt in vätgas i kapseln kan en nedkylning medföra att denna blir övermättad, vilket kan resultera i mekaniska problem. Claes påpekade att det kan finnas flera källor till väte, till exempel både utvändig och invändig korrosion. Gunnar föreslog att en kompromiss kunde vara att förvara ett prov kylt, och ett i rumstemperatur. Lars-Erik Johannesson informerade om att innanför ringen finns det kablar med mera. Vad kan dessa ha orsakat? Claes konstaterade att om temperaturen varit 90 C, så har väte trängt långt in i kopparn. Johan undrade hur gasen som finns i kapseln kommer att ventileras ut. Genom ett rör? Lars-Erik informerade om att ett hål kommer att borras genom kapseln. I kapseln råder undertryck. Prov tas på gasen, varefter kapseln vädras för att byta atmosfär. Peter S frågade varför det finns vätgas inuti kapseln. Lars-Erik förklarade att, det förutom stålkapsel och gjutjärnsinsats finns vatten i kapseln, som härstammar från kablar, tillverkning av material, oljor med mera. 8 Förslag att informera om referensgruppen på SKB:s hemsida Kjell Andersson informerade om SKB:s planer på att informera om referensgruppens arbete på sin webbplats. Eftersom protokollen skickas till bland annat Oskarshamns och Östhammars kommuner, så blir de offentliga handlingar. SKB planerar att lägga ut protokollen på webben tillsammans med kort information om de pågående försöken och referensgruppens arbete. Finns det några synpunkter på detta? På den text SKB har för avsikt att lägga ut? Johan Swahn menade att SKB får stå för alla texter som ligger på SKB:s webbplats. Johan föreslog att informationen skulle kunna läggas ut som ett diarium. Då skulle till exempel korrespondensen mellan SKB och forskargrupperna kunna läggas ut, liksom kontrakt med mera. Exempelvis har SSM sex olika diarienummer som behandlar kopparkorrosion. Christina Lilja påpekade att viss information redan ligger som bilagor till protokollen.

12 Öppen 1.0 Godkänt 12 (12) Peter Wikberg framförde att SKB tar med sig synpunkten vad som ska läggas ut på SKB:s webbplats vad gäller kopparkorrosion. Kjell förklarade att han tänkt sig att den information som ska göras tillgänglig via hemsidan ska behandla varför gruppen finns, hur den arbetar, varför vi sitter här, protokoll från gruppens möten med mera. Johan påminde om att det finns projektbeskrivningar framtagna där de pågående försöken beskrivs. Erfarenheter från referensgruppens arbete hittills diskuterades. Kjell ansåg att gruppens sätt att arbeta har fungerat bra och gett insyn i SKB:s arbete. De diskussioner som förts inom gruppen har bidragit till bättre planering av försöken. Målsättningen har bekräftats, fördjupats och även utvidgats med valda delar av Äspö-försöken. Gunnar Hultqvist frågade om gruppens arbete kommer att vara avslutat efter att Uppsala-försöken avslutas. Kjell framförde att efter Uppsala-försöken får vi diskutera om gruppen ska arbeta vidare eller om arbetet ska avslutas. Peter W konstaterade att för hans del har förväntningarna vad gäller gruppens arbete överträffats. Rolf Persson framförde att grundtanken att gruppens arbete ska offentliggöras är riktig och att det är bra att SKB lägger ut information på sin webbplats. Johan informerade om att MKG lägger ut allt på sin webbplats. Miles Goldstick menade att det inte kan vara referensgruppens uppgift att godkänna det material som SKB lägger ut på sin webbplats. Christina förklarade att det inte var avsikten att gruppen formellt skulle godkänna texterna, utan SKB ville ge en möjlighet att lämna synpunkter på formuleringarna. Miles tydliggjorde att Milkas deltar som observatörer och ingår inte i referensgruppen. Det vore önskvärt om syftet med gruppen vore att bestämma saker tillsammans och inte bara vara ett forum för att lämna synpunkter. Kjell betonade att referensgruppen bildades för insyn och möjlighet att påverka. Själva arbetet med kopparkorrosion är SKB:s ansvar. Kjell beklagade att både SSM och Kärnavfallsrådet valt att inte delta i gruppen. Rolf framförde att det är bra att allt görs tillgängligt. Det är även viktigt att tydliggöra Milkas ställningstagande att inte vara en del av referensgruppen, utan endast delta som observatörer. 9 Övriga frågor Inga övriga frågor. 10 Nästa möte Nästa möte bestämdes till den 28 november, klockan , på SKB. Det som sker framöver är att Kenneth Möller skriver sin rapport och att de första resultaten från Uppsala-försöket kommer om en månad. 11 Avslutning Kjell Andersson tackade alla för deras medverkan och avslutade mötet.