Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004"

Transkript

1 Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Hjorted 105) Hjorteds församling Linköpings stift Kalmar län 1

2 Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Inventeringens uppläggning 3 Linköpings stift, Kalmar län en kort historik 4 Kort kyrkogårdshistorik 4 HJORTEDS KYRKOGÅRD 6 Sockenbeskrivning 6 Kyrkomiljön 7 Hjorteds kyrka 7 Kyrkogårdens historik 7 Beskrivning av kyrkogården idag 9 Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning 12 KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN 20 I DESS HELHET ARKIV OCH LITTERATUR Bilagor: Kulturminneslagen 2

3 INLEDNING Bakgrund Ur kulturhistorisk synpunkt är kyrkogårdar och begravningsplatser bärare av en stor mängd information och platserna ger anledning till frågor av olika slag. Vad är typiskt för våra kyrkogårdar när det gäller vegetation, omgärdningar, gångar, gravvårdar m m och finns det några regionala skillnader? Vad har varit gängse bruk under olika tider och vad kan vi få för historisk information bara av att gå på en kyrkogård? Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapen om våra kyrkogårdar och begravningsplatser genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Kalmar läns museum inventeringen av kyrkogårdar/begravningsplatser inom stiftets del av Kalmar län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkogårdarna/begravningsplatserna som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de begravningsplatser som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkogårdarnas och begravningsplatsernas kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkogårdarna/begravningsplatserna och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrkogården/begravningsplatsen samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkogårdar/begravningsplatser i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen och begravningslagen Enligt Lag om kulturminnen m m (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar på kyrkogården. (Se vidare i bilaga om Kulturminneslagen). Begravningslagen (SFS 1990:1144). anger att en gravvård ägs av den som betalar gravrättsavgiften. När en gravanordning har blivit uppsatt, får den inte föras bort utan upplåtarens medgivande. När gravrätten upphör har ägaren rätt till gravvården. Om gravrättsinnehavaren inte vill gör anspråk på gravvården inom 6 månader tillfaller gravvården upplåtaren, alltså församlingen. Vidare säger lagen: Om en 3

4 gravanordning har tillfallit upplåtaren och den är av kulturhistoriskt värde eller av annat skäl bör bevaras för framtiden, skall upplåtaren om möjligt lämna kvar den på platsen. Om gravanordningen ändå måste föras bort från gravplatsen, skall den åter ställas upp inom begravningsplatsen eller på någon annan lämplig och därtill avsedd plats. Kulturhistorisk bedömning Alla gravvårdar bär på sin historia och kan berätta om en person, en familj, stilhistoria och begravningstraditioner. I rapporten anges exempel på typer av gravvårdar som utifrån skilda kriterier bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Generellt gäller att ålderdomliga gravvårdar från tiden fram till 1850 bör föras in i kyrkans inventarieförteckning Detta gäller även gravstaket och gravvårdar i gjutjärn och smidesjärn liksom äldre vårdar av trä. Många andra gravstenar har också ett kulturhistoriskt värde som kan kopplas till gravvårdens utförande - material, konstnärligt utförande eller till en person- lokal/personhistoriskt värde. Inventeringen omfattar i första hand enbart gravvårdar ute på kyrkogården. I flera kyrkor finns det dock gravvårdar som förvaras i kyrkan eller i lokal i anslutning till kyrkan. Ofta har dessa ett stort kulturhistorisk värde och bör tas med i kyrkans inventarieförteckning. Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Östergötlands län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Vid bedömningen tas hänsyn till varje enskild kyrkogårds egna värden, men också till värden i förhållande till andra kyrkogårdar i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkogården samt en beskrivning i ord och bild av kyrkogården som helhet och de olika kvarteren/områdena. En kulturhistorisk bedömning görs av varje kvarter/område samt över kyrkogården i dess helhet. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som inte en komplett beskrivning av händelser i kyrkogårdens utveckling. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i rapporten. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet och rapporterna har utförts av antikvarier Magnus Johansson, Magdalena Jonsson och Liselotte Jumme vid Kalmar läns museum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns museum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 Linköpings stift, Kalmar län en kort historik Linköpings stift bildades i början av 1100-talet och omfattade då Småland, Öland och Gotland. Ur Smålandsdelen bildades 1163 Växjö stift. Sin nuvarande omfattning erhöll Linköpings stift 1603, då södra delen av Kalmar län och Öland avskildes och bildade Kalmar stift, senare 1916 tillfört Växjö stift. Under medeltid utgjordes Småland av ett tiotal små folkland i gränsområdet mellan västra och östra Götalands slättbygder i norr och de gammaldanska landskapen vid rikets gräns i söder. Kust- och inlandsbygder var glest befolkade och politiskt tycks området ha varit svagare knutet till det svenska riket än övriga landskap. Först i slutet av 1200-talet började området framträda i rikspolitiskt sammanhang. De tidigmedeltida kyrkorna var oftast små enkla träbyggnader utan torn. Först under senare del av medeltiden började man bygga av sten, vilket krävde helt annat kunnande och en större ekonomisk insats. I de förhållandevis fattiga smålandssocknarna fortsatte man dock traditionen att bygga i trä. De stenkyrkor som uppfördes var få och tillkom i huvudsak i de rikare bygderna. Någon större byggverksamhet förekom inte under senmedeltiden och århundradena därefter. I stort stod kyrkorna kvar orörda sånär som på nödvändiga underhållsarbeten och reparationer i samband med krig och annan skadegörelse. En kraftigt växande befolkning och nya idéströmningar om gudstjänstrummets utformning skapade under och 1800-talen nya behov. Nu raserades, med några få undantag, flertalet av de gamla otidsenliga kyrkorna och de som blev kvar utsattes för omfattande omoch tillbyggnader. I en kunglig förordning 1776 föreskrevs att de nya byggnaderna skulle uppföras i sten, vilket också bidrog till att äldre träkyrkor dömdes ut och ersattes. Många av de nya kyrkorna ritades av tidens mest framstående arkitekter knutna till det av Kungl. Majt. inrättade Överintendentämbetet, vars uppgift var att granska förslagen till de stora, ljusa och luftiga kyrkorummen utformade enligt den nyklassicistiska tidsandan. För kyrkorna innebar 1800-talets senare del och tidigt tal en restaurerings- och ombyggnadsperiod, där nyklassicismens rena formspråk övergavs för skiftande stilimiterande ideal. Med alla medel försökte man anpassa såväl gamla som nya kyrkor till de nya idéerna nygotik, nyrenässans och nybarock. Nya liturgiska och funktionella krav och nya smakriktningar har därefter fortsatt att förändra kyrkorummen in i vår tid. Linköpings stift omfattar idag Östergötlands län, nordöstra delen av Jönköpings län och norra delen av Kalmar län. Kalmar läns del består av Norra och Södra Tjusts kontrakt samt Sevede- Aspelands kontrakt. Här finns omkring 35 kyrkor och 42 begravningsplatser anlagda före 1940 och skyddade enligt lagen om kulturminnen (SFS1988:950). Av dessa är Pelarne (trä) och S:ta Gertrud i Västervik (sten), Tveta (sten/trä), och Törnsfall (tegel/sten) till ursprung bevarade medeltida kyrkor. Kort kyrkogårdshistorik En kyrkogård skiljer sig från en begravningsplats på så vis att den ligger i direkt anslutning till en kyrkobyggnad. En begravningsplats rymmer ofta ett kapell inom sitt område. I förhistorisk tid varierade gravskicket mellan brandgravar och jordbegravningar. Kristendomens införande innebar bl a att bränning av kroppar förbjöds. Länge begravdes människor i närheten av sina hem, men under medeltiden anlades kyrkogårdar i allt högre utsträckning kring kyrkorna. Kyrkogårdens område delades först upp mellan byarna, med byvisa begravningar, senare i hemman. Den medeltida begravningsplatsen bestod troligen av ängslika områden kring kyrkan där de välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor 5

6 och hällar stod uppställda. Enklare människors gravar kunde markeras av en liten kulle eller ett träkors. Kyrkogården omgärdades vanligen av träbalkar med spåntak. I mitten av talet kom ett kungligt påbud om att kyrkogårdsmuren, eller bogårdsmuren som man då kallade den, skulle vara uppförd av gråsten utan bruk, alltså kallmurade. I början av 1800-talet tillät man att de murades med kalkbruk om de täcktes med tak. Reformationen innebar på många sätt en förändrad syn på det som hörde kyrkan till. Många kyrkogårdar lämnades vind för våg, murar revs och djuren betade fritt i markerna. Först under 1700-talet började man visa mer intresse för kyrkogårdarnas vård och utformning. Före 1800-talet var det vanligt att människor av högre stånd begravdes inne i kyrkan, medan vanligt folk begravdes på anonyma allmänningar kring kyrkan. Under 1700-talets slut ökade protesterna mot begravningar i kyrkan då det ansågs ohygieniskt och orsakade stort obehag, speciellt sommartid. År 1815 beslöt Sveriges riksdag om att begravningsplatser skulle anläggas utanför städer och byar, också det av hygieniska skäl. I bland annat Västervik och Kalmar finns sådana begravningsplatser. Först efter 1815 blev det också mer allmänt förekommande med genomgripande planläggning av kyrkogårdarna med gångsystem och planteringar. Det blev också allt vanligare med planteringar av träd kring kyrkogården, sk trädkrans. Genom 1815 års förordning förbjöds definitivt begravningar inne i kyrkan. Kyrkogårdar och begravningsplatser uppdelades i områden där den dödes familj fick köpa gravplats, och områden som var gratis. Dessa senare områden kallades vanligen allmänna linjen. Här begravdes människor i den ordning de avled. Det innebar bl a att äkta makar inte blev begravda bredvid varandra. Under 1800-talets senare hälft blev det allt vanligare för samhällets arbetare och medelklass att skaffa sig egen gravplats och påkostad gravvård. Samtidigt blev de förmögnas gravvårdar allt mer påkostade. Vid ungefär samma tid började man anlägga kyrkogårdar med en mindre strikt utformning, än den tidigare, och med ett mer naturinspirerat utseende. Vid 1900-talets mitt anlades kyrkogårdar med en större anpassning till den lokala topografin och de lokala växtförhållandena, bl a tillkom många skogskyrkogårdar. I och med att man började använda moderna maskiner har skötseln av kyrkogårdarna delvis förändrats. Tidigare grusgravsområden har såtts igen och staket och andra detaljer har tagits bort för att underlätta arbetet. Under de senaste decennierna har minneslundar tillkommit på nästan samtliga kyrkogårdar. HJORTEDS KYRKOGÅRD Linköpings stift Fastighetsbeteckning: Hjorteds kyrkogård 1:1 Hjorteds socken, Västerviks kommun, Tjust härad, Kalmar län, Småland Befolkningstal: 1850: 3323 inv, 1880: 4250 inv, 1900: 3992 inv, 1956: 2897 inv, 2003: 1486 inv Sockenbeskrivning Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik. Området är skogrikt och har med närmare 70 större och mindre sjöar. Till de större hör Hjorten, Yxern, Långsjön och Skrikgallen. Arkeologiska fynd och lämningar i landskapet visar att det bott människor i området sedan stenåldern. Skogen och sjöarna har alltid varit viktiga för människorna i det här området. Inom socknen har det funnits flera bruk och masugnar t.ex. Falsterbo och Borhult. Falsterbo bruk grundades 1670 av brödrarparen Bauman och de Rees. Familjen Bauman kom att inneha 6

7 bruket under lång tid, adlades på 1780-talet och tog namnet Lilienstolpe. I Mörtfors fanns från mitten av 1700-talet till början av 1800-talet ett kopparverk som försågs med råvara från Solstads gruva. Sågverk har funnits bl.a. i Solstadström och Blankaholm. De största gårdarna i socknen är Hjorteds säteri och herrgården Totebo. Dessa liksom flera av bruken i trakten, t.ex. Falsterbo bruk, ägdes under en tid av brukspatron Johan Tillberg som byggde upp en stor förmögenhet i mitten av 1800-talet. Kyrkomiljön Hjorteds kyrka och kyrkogård ligger på en höjd mellan sjöarna Hjorten och Långsjön. Platsen har varit socknens religiösa centrum sedan medeltiden. I närheten av kyrkan, som är från slutet av 1700-talet, stod tidigare en träkyrka. Samhället, med en varierad villabebyggelse, breder ut sig norr om kyrkan. I norr, i direkt anslutning till kyrka, ligger skolhuset som byggdes 1898 och som idag fungerar som församlingshem. Norr om kyrkogården finns också en byggnad som rymmer redskapsbod och personalutrymmen för kyrkogårdsvaktmästarna byggd i början av 1990-talet. Nordväst om kyrkan ligger prästgården Nynäs Hjorteds kyrka Redan under medeltiden byggdes en träkyrka i Hjorted. Den ska ha stått söder om dagens kyrka och revs när den nuvarande kyrkan stod klar Kyrkan är uppförd med kor i öster och torn i väster. Både exteriört och interiört är kyrkan präglad av nyklassicistiska stildrag. Exteriört har takmaterialet bytts från spån till svartmålad plåt men i övrigt har inga förändringar gjorts. Interiört har flera förändringar utförts. Bl.a. har bänkinredningen bytts ut och läktaren försetts med nya trappor Den altaruppsats som pryder koret idag tillkom Trots förändringarna har kyrkan bevarat mycket av sitt ursprungliga uttryck. Kyrkogårdens historik Hjorteds äldsta kyrka ska ha stått söder om den befintliga kyrkan. Det innebär att den måste varit belägen i vad som idag är norra delen av kvarter C och A. I en dunge med äldre lindar i kvarter A finns en stenhäll som ska ha tillhört den gamla kyrkan. Hur Hjorteds medeltida kyrkogård såg ut vet vi inte idag. På kyrkogården finns dock flera äldre vårdar från och 1800-talen bevarade vilka berättar en del om kyrkogårdens historia. Norr om kyrkan ligger en kalkstenshäll från Väster om hällen finns en smidesvård från Den är försedd med en emaljplatta som berättar att vården restes över en man som hette Axel Gillis från Falsterbo bruk född 1697 och död 85 år gammal. Det var troligen vallonska arbetare som kom till de svenska järnbruken under 1700-talet som förde traditionen att smida gravvårdar med sig. De blev en vanligt förekommande typ av gravvårdar, framförallt i anslutning till järnbruken, i slutet av 1700-talet. Axel Gillis vård är inte den enda smidesvården som finns på kyrkogården. Framför tornet i väster är 19 smidesvårdar uppställda. En av dessa, som står ensam på en gräsmatta norr om bårhuset, ska enligt traditionen stå på sin ursprungsplats. Smidesvårdar ska ha tillverkats i socknen så sent som vid sekelskiftet Tre av smidesvårdarna är försedda med emaljplattor vilka berättar att vårdarna restes över människor från Ankarsums bruk i slutet av 1800-talet. När den nya kyrkan byggdes 1780 krävdes också en förändring av kyrkogårdens utformning. På en översiktsplan över kyrkogården från 1991 har man ritat in gränser för en äldre kyrkogård. Denna omfatta kvarter A och C samt de östra delarna av kvarter D och en mindre del av kvarter B. Kyrkogården har en rektangulär utformning med avhuggna hörn i sydväst och sydöst. Närmast väster om kvarteren A, B och C ligger kvarteren D och E. Studerar man dateringen av de gravar som står i kvarter D och E tyder de på att områdena tagits i bruk under andra halvan av 1800-talet. 7

8 År 1921 utfördes en utvidgning av kyrkogården i väster vilket innebär att kvarter F, G, I och J tillkom. Eftersom marken sluttar kraftigt fyllde man ut och byggde terrasser. I socknen höll man vid den här tiden kvar vid traditionen att orientera gravarna mot öster. Med de terrängförhållanden som rådde på kyrkogården innebar det att de döda kom att placeras med huvudet nedåt. Uppgifter om hur Hjorteds kyrkogård såg ut vid den här tiden har lämnats av arkitekt Erik Fant. Enligt Fant var kyrkogården vid den här tiden omgiven av ett järnstaket. Staketet var dock i dåligt skick och församlingen uppmanades att plantera en granhäck framför för att dölja det. Om detta gjordes är inte känt. Erik Fants omdöme om kyrkogården är inte nådigt: Ganska ovårdad, har en stor rikedom av gravvårdar, nästan alla från senare tider och av tråkig sort. Undantag däremot bilda en del av smidesjärn, utförda av smeder från Ankarsrums närbelägna bruk. År 1930 besöktes kyrkogården av Manne Hofrén. Han fotograferade då kvarter C som rymde en stor mängd trävårdar. Trävårdarna var ordnade i rader. De flesta vårdarna var i form av kors och flera av dem försökte efterlikna gjutjärnskorsens utformning. Enstaka är vitmålade. Majoriteten var försedda med en emaljtalvla och flera hade också stjärnformade dekorationer i emalj. Hofrén besökte kyrkogården på nytt 1947 och då hade grusgångar anlagts mellan raderna av trävårdar. Området har troligen varit kyrkogårdens linjegravsområde. Hjorteds kyrka har fotograferats vid flera tillfällen i början av 1900-talet och dessa bilder finns bevarade i Berners samling. Bilderna visar delar av kyrkogården och det är därför svårt att få en uppfattning om helheten. En bättre överblick ger flygfoton från Av dessa fotografier att döma har kvarter A, B, D och E varit köpegravsområden medan kvarter C har rymt köpegravar som varit placerade i ytterkanterna i norr och öster. I övrigt har kvarteret brukats som linjegravsområde. Samma ordning kan man se i kvarteren F och G som förefaller ha rymt linjegravar i kvarterens centrum och köpegravar i ytterkanterna. Det var vanligt att man placerad linjegravar i kvarterets inre med köpegravar i en ram omkring. På bilden ser man också hur kyrkogården utvidgades Diskussionen om en utvidgning av kyrkogården Inleddes på 1940-talet. Efter en lång debatt där vägverket och hälsovårdsnämnden haft synpunkter tas beslut om en utvidgning i söder. På ett flygfoto från 1950 ser man att det nyanlagda kvarter H redan har tagits i bruk. Bilden visar att de höga tujor som idag står i rygghäckarna i kvarterets västra del redan har planterats. Bilden visar att de flesta kvarteren på kyrkogården har rymt prydligt omgärdade grusgravar. I kvarter C står fortfarande ett stort antal trävårdar även om man nu kan ana att det finns luckor i raderna. Däremot är de grusgångar som fanns i kvarter C 1947 borta. I slutet av 1960-talet påbörjdes en ny diskussion om en utvidgning av kyrkogården. År 1976 får man tillstånd till en utvidgning i väster och 1979 sker den första gravsättningen i området som utgör kvarteren K, L, M, N, O och P. Under 1960-talet började man ersätta gravplatsernas grus med gräs. Den största sammanhängande insåningen av grusgravar, 128 stycken, gjordes efter att man fått länsstyrelsens tillstånd De häckar som omgärdat gravplatserna togs bort och nya rygghäckar planterades. En minneslund anlades 1991 på sydsidan av en kulle i kyrkogårdens sydvästra hörn. På norra sida av samma kulle anlades 2002 en asklund. 8

9 L M I F E G J D A P N C B B H H O K Asklund N Karta över Hjorteds kyrkogård. Källa: ATA Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Hjorteds kyrka och kyrkogård är placerade på en höjd vid sjön Hjorten. Kyrkogården sluttar kraftigt mot söder och väster. Utvidgningar som har gjorts kan avläsas i utfyllda terrasseringar. Hjorteds kyrkogård ovanligt stor för att vara en kyrkogård i landsorten. Norr om kyrkan ligger en gravhäll. I övrigt finns inga gravplatser norr om kyrkan. Öster om koret finns flera av kyrkogårdens äldsta stenvårdar. Här vilar bl.a. flera medlemmar ur familjen Tribler på en gravplats omgärdad av ett gjutjärnsstaket och höga tujor. Kvarteren A, B, D och E rymmer kyrkogården äldsta gravar. I kvarter E finns också familjen Tillbergs gravplats omgärdad av en tujahäck samt flera sekundärt uppställda smidesvårdar. I kvarteren F och G finns ett antal grusgravar bevarade samt enstaka gravvårdar som minner om det linjegravsområde som tidigare fanns i kvarteret. Ett mindre sammanhängande linjegravsområde finns också i östra delarna av kvarter H. Ett urngravsområde är ordnat i kvarter O i kyrkogården sydöstra hörn. Kyrkogårdens senaste tillskott är en minneslund och en asklund som ligger på var sin sida om en bergsklack i kyrkogårdens sydöstra hörn. 9

10 Smidesstaket och trädkrans mot norr. Till höger förråd och personalutrymmen. (KI Hjorted 100) Stödmur, häck och almar i gränsen mellan kvarter B och H. (KI Hjorted 112) Omgärdning I norr: Gjutjärnsstaket på stensockel. Innanför detta är lönnar planterade i nordost och lindar i nordväst. I väster: Gjutjärnsstaket på stensockel. Utanför detta är björkar planterade. I höjd med asklunden slutar staketet och ersätts av en häck av bergtall. I söder: Sjön Hjortens norra strand. I öster: Tujahäck som övergår i ett gjutjärnsstaket. Innanför staketet är lönnar planterade i nordost. Ingångar I norr: Tre ingångar. I öster gjutjärnsgrindar med gjutjärnsstolpar. Därefter en öppning där en sektion av staketet tagits bort. I väster gjutjärnsgrindar med granitstolpar. I väster: Gjutjärnsgrindar med granitstolpar. I öster: Två ingångar med gjutjärnsgrindar med granitstolpar. Vegitation Omgärdning: Björkar i väster samt häck av bergtall. Vid strandkanten växer flera trädslag t.ex. alm, lönn, al, tall och pil. Tujahäck i öster. Trädkrans: Lindar, lönnar och björkar i norr och väster. Övrigt: Kyrkogårdens olika områden avdelas med hjälp av olika träd och häckar. Söder om kvarter B finns måbärshäckar och äldre almar som tillsammans med en stödmur bildar gräns mot kvarter H. Måbärshäckar finns också i flera kvarter. Se kvartersbeskrivningar. En grupp med äldre lindar i kvarter A. Framför tornet bågformad tujahäck. Knuthamlade almar markerar huvudgången i öst-västlig riktning samt en nord-sydlig gång mellan kvarteren F-E och G-D. Äldre rönnar i kvarter E och D samt unga rönnar vid västra ingången. Häckar av bergtall avgränsar gravsättningsområdet i söder och avskärmar asklunden och minneslunden. 10

11 Gångsystem Grusgångar är utlagda i ett rätvinkligt nät i nord-sydlig och öst-västlig riktning över kyrkogården. En huvudgång i öst-västlig riktning markers med större bredd, knuthamlade almar längs delar av dem samt tydliga korsningar där gångarna möts. Den västra av dessa korsningar avskärmas av en häck av alm och här har bänkar placerats. Runt kyrkan går en grusgång. Gångarna är belagda med ett finkornigt grusmaterial. På grund av höjdskillnaderna finns flera trappor som binder samman kyrkogårdens olika delar. Trapporna har steg av huggen granit. Gravvårdstyper Vårdarna på Hjorteds kyrkogård karaktäriseras av en stor variationsrikedom. De olika kvarteren karaktäriseras av det stil när det gäller gravvårdar som varit rådande då området anlades eller gjordes om. Höga, stående vårdar utmärker framförallt kvarteren A, B, D och E. I övrigt dominerar lägre stående vårdar på kyrkogården. Svart och grå granit är det vanligaste stenmaterialet. Äldsta gravvården är den kalkstenshäll som finns norr om kyrkan och de uppställda smidesvårdarna. Kyrkogården rymmer också flera exempel på vårdar från mitten och slutet av 1800-talet i form av gjutjärnskors, urna i gjutjärn och korskrönta sandstensvårdar med eller utan infälld marmorplatta. De äldsta gravarna finns alla i kvarteren närmast kyrkan. Ett undantag utgör kvarter C som framförallt rymmer vårdar från mitten av 1900-talet. Bilder av kyrkogården visar dock att kvarteret tidigare varit i bruk och alltså gjorts om i mitten av 1900-talet. Två större omgärdade familjegravar finns på kyrkogården. Öster om koret ligger den Triblerska graven och väster om kyrkan, i kvarter E, familjen Tillbergs gravplats. Minneslund Anlades 1991 på sydsidan av en bergklack i kyrkogårdens sydöstra hörn. Minneslunden är en anläggning med många olika perenner och buskar, vattenfall med damm och fontän, grusgång och platser för vaser och ljus avgränsade av smågatsten. På en slipad rund sten finns bibelcitatet Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ till dig o Gud (Psalt 42:2). I närheten av minneslunden finns en bronsstaty av en hjort utförd av konstnären Erik Reimhult. Vid minneslunden finns ett skåp med glasdörrar i vilket en förteckning över dem som gravsatts i minneslunden finns. Asklund På norra sidan av samma bergsklack som rymmer minneslunden finns en asklund. Den anlades 2002 och utmärks med ett kors i trä. Gravplatserna utmärks med små, kvadratiska stenplattor med den dödes namn. Byggnader Bårhuset byggdes troligen i slutet av 1800-talet. Det har putsad fasad och är avfärgad i samma gulrosa nyans som kyrkan. Taket klätt med spån. Idag rymmer det ett mindre altare och bårvagn samt likkyl. I södra väggen finns en rund öppning för den dödes ande. 11

12 Minneslunden (KI Hjorted 176) Asklund (KI Hjorted 174) Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A och B Allmän karaktär De båda kvarteren omfattar 115 respektive 70 gravplatser. Området rymmer flera av kyrkogårdens äldsta vårdar och karaktäriseras av sina höga stenvårdar i svart granit. I kvarter A är den äldsta graven från 1842 och den yngsta från 2002 medan den äldsta i kvarter B är från 1884 och den yngsta från Gravarnas ålder varierar i de båda kvarteren men totalt sett dominerar gravvårdar från perioden före Alla 1900-talets årtionden är dock representerade i området. Båda kvarteren har tidigare varit anlagda med grusgravar men idag är området insått med gräs. Endast en grusgrav, familjen Tribles grav, öster om koret finns kvar. Gravvårdstyper Gravvårdarnas form och material skiftar men intrycket är ändå att området domineras av de höga, stående vårdarna i svart granit. En gravplats är omgärdad av gjutjärnsstaket och höga tujor nämligen familjen Triblers. På familjen Triblers gravplats finns fem gravvårdar vara en gjutjärnsurna, en gjutjärnsvård, och en stenvård av sandsten med marmorplatta. Ytterligare tre gjutjärnskors finns i kvarter A, vara ett är den Lilienstolpska graven. I kvarter B står ett gjutjärnskors, målat i blått och vitt. Det står på en stensockel och restes 1884 över A.P. Andersson. Två stenvårdar av sandsten står öster om koret. Den ena är försedd med en marmorplatta och ska krönas av ett kors som nu ligger avbrutet på stenen. I båda kvarteren anges titlar på många vårdar. T.ex. är flera kyrkoherdar, hemmansägare, lantbrukare, och fabrikörer begravda här. Dessutom finns titlarna kapten, stationsmästare, bruksförvaltare, masmästare och ålderman, handlande, stationsföreståndare, byrådirektör, nämndeman, sjökapten, distriktsveterinär, skräddarmästare, lärarinna och tegelslagare. En ovanlig titel är hävdatecknaren och fil.dr. Ortsnamn förekommer på de flesta stenar. 12

13 Del av kvarter A. Till höger Lilienstolpska graven och den stenhäll som sägs vara från Hjorteds gamla kyrka. (KI Hjorted 120) Gravvårdar på familjen Triblers gravplats. (KI Hjorted 147) Övrigt I kvarter B har kyrkoherdarna, far och son, Jakob och Johan Östberg sina gravplatser. Jakob Östberg grundade Betania som var en rikskänd skola för dövstumma i Hjorted. Tillsammans med greve Adolphe Stackelberg på Stensnäs, Ukna socken, grundade han också Nordöstra Smålands Missionsförening år Sonen Johan fortsatte faders arbete för de dövstumma och var en mycket uppskatta kyrkoherde i Hjorted. Här finns också hävdatecknaren och fil.dr. Harald Peterssons grav. Harald Petersson har bl.a. skrivit flera sockenböcker om Hjorted. Han var född i Yxered och dog i Strängnäs Kulturhistorisk bedömning Kvarter A och B rymmer flera av kyrkogårdens äldsta gravar. De båda kvarteren karaktäriseras av höga, stående vårdar i framförallt svart granit. I samband med nya gravsättningar i området bör hänsyn tas till kvarterens karaktär. Flera gravvårdar i området kräver extra hänsyn. De gjutjärnsvårdar och smidessstaket som finns i området ska införas på församlingens inventarie förteckning. Det kors som står i kvarter B från 1884 är i behov av underhåll. Eftersom det är målat bör församlingen rådgöra med konservator. Också de vårdar som är från mitten av 1800-talet ska föras in på inventarieförteckningen. Den gravvård av sandsten med infälld marmorplatta som står på Tiblerska gravplatsen har fått korset som kröner stenen avbrutet. Detta bör åtgärdas av stenkonservator. Den Triblerska gravplatsen är också den enda av gravplatserna i området som idag är belagd med grus. Grusgravar var tidigare mycket vanliga på Hjorteds kyrkogård och de som finns kvar bör bevaras. 13

14 Kvarter B från öster. (KI Hjorted 122) Målad gjutjärnsvård från 1884 i kvarter B. (KI Hjorted 150) Kvarter C Allmän karaktär Området karaktäriseras av stående vårdar varav den övervägande majoriteten är låga. Här finns 332 gravplatser. Området har ryggvända rader med mellanliggande häckar frånsett ett mindre område i norra delen av kvarteret. Häckmaterialet består av liguster. Den äldsta vården är från 1922 och den yngsta från Ett fåtal gravar är från tiden före 1930 och dessa finns främst i de delar av kvarteret som enligt flygfotot från 1950 var köpegravar. Enstaka vårdar i kvarterets västra del kan vara rester av det linjegravsområde som fanns här tidigare. Vårdar finns från samtliga 1900-talets årtionden men man kan se en liten dominans av vårdar från 1960-talet. Gravvårdstyper Eftersom kvarteret är åldersmässigt blandat varierar vårdarns utseende. Här finns inslag av höga, stående vårdar men de låga, stående dominerar. Enstaka liggande vårdar finns också. Stenmaterialet varierar men grå granit dominerar. En av vårdarna är ett vitmålat träkors från I förhållande till det stora antalet vårdar är titlarna få. De som finns är fyra hemmansägare, tre folkskollärare, två godsägare, lantbrukare, kantor, smidesmästare, banvakt, åkeriägare, skomakare och rättare. Majoriteten av vårdarna anger den dödes hemort. I kvarteret växer enstaka höga tujor. Kulturhistorisk bedömning Kvarter har brukats under en lång tid vilket kyrkogårdens historik och enstaka gravvårdar i kvarteret visar. Idag är området ordnat i ryggställda rader med häckar emellan. Även häckarna förefaller ha tillkommit under 1960-talet. I det fortsatta brukandet av kvarteret bör hänsyn tas till de äldre vårdar som visar på att området har en äldre historia. 14

15 Kvarter C med bårhuset i bakgrunden. (KI Hjorted 123) Smidesvårdar uppställda väster om kyrkan. (KI Hjorted 157) Kvarter D och E Allmän karaktär Tillsammans med kvarter A och B rymmer området flera av kyrkogårdens äldsta gravar vilket sätter sin prägel på området. Detta gäller framförallt kvarter E som ligger väster om kyrkan. Kvarter D ligger väster om kvarter C. I kvarter E finns 211 gravplatser och i kvarter D 333 gravplatser. Närmast kyrkan i kvarter E står de ålderdomliga smidesvårdarna uppställda. Bakom dem är den Tillbergska graven belägen och intill den finns höga stenvårdar och gjutjärnskors. Även i kvarter D finns de äldsta vårdarna i kvarterets östra del. Längre väster ut står vårdar med modernare utformning och här är raderna ryggställda med häckar av häckoxbär eller måbär emellan. Kvarteren avgränsas i väster av en brant sluttning och en rad knuthamlade almar. Genom områdets västra del går en gång i nord-sydlig riktning. Den äldsta vården i kvarter E är ett gjutjärnskors från 1857 och i kvarter D:s äldsta vård är från I kvarter E finns en vård med en äldre datering, prosten Palmaers från gravvård från1853. Vården förefaller dock ha gjorts om. Yngsta vård i kvarter E är från 2002 och i kvarter D från Gravvårdstyper Eftersom kvarteret rymmer vårdar från en lång tidsperiod blir vårdarnas utseende varierande. Stående vårdar dominerar men liggande förekommer också. På den Tillbergska gravplatsen finns främst liggande vårdar. Stenmaterialet är svart eller grå granit. I kvarteret finns flera gjutjärnskors från andra halvan av 1800-talet men också ett modernt gjutjärnskors från 1962 i kvarter D. De titlar som finns är kyrkoherde, prost, disponent, organist, tre folkskollärare, lärarinna, nio hemmansägare, två lantbrukare, smed, köpman, kyrkvärd, änkefru, målarmästare, skogvaktare och stationsföreståndare. Den dödes hemort anges på majoriteten av vårdarna. 15

16 Kvarter E från söder med smidesvårdar till vänster och Tillberska graven i bakgrunden. (KI Hjorted 128) Gjutjärnsvårdar och tillhöger vård av sandsten, slutet av talet. (KI Hjorted 130) Övrigt Utanför den Tillbergska graven finns en minnessten över fyra medlemmar ur släkten som inte dött på orten och därför inte gravsatts i familjegraven. Kulturhistorisk bedömning Kvarter D och E bör ha tillförts kyrkogården vid en utvidgning i slutet av 1800-talet och förefaller då ha rymt köpegravar. De båda kvarteren karaktäriseras av en blandning av äldre och yngre gravvårdar. I det fortsatta brukande av området är det viktigt att bevara vårdar från de olika tidsskikt som finns. Smidesvårdarna som står uppställda i kvarter E och de gjutjärnsvårdar som finns i båda kvarteren ska införas på församlingens inventarieförteckning. Detta gäller också stenvårdar från mitten av 1800-talet. KVARTER F, G, I OCH J Allmän karaktär Kvarteren omfattar 125, 175, 24 samt 31 gravplatser. Området tillfördes kyrkogården i samband med utvidgningen Låga, stående gravvårdar i grå granit dominerar. Gravvårdarna är vända mot öster eller väster. I kvarteren F och G är varannan rad fristående och varannan har ryggställda vårdar utan rygghäckar. Gravvårdarna i kvarter I och J är delade i två rader med en häck av måbär emellan. Den östra raden är ryggställd medan den västra står ett stycke ifrån häcken. Den äldsta gravvården från 1922 finns i kvarter G och den yngsta från 1999 i kvarter F. Gravvårdar från och 40-talen dominerar tillsammans med vårdar från 1970-talet i kvarter F medan 1930-talet och och 70-talen dominerar i kvarter G. I kvarter I och J dominerar 1970-talet och enstaka gravar från och 50-talen förekommer. De inre delarna av kvarter F och G var tidigare linjegravsområden. Runt linjegravarna var köpegravar med grus och omgärdningar placerade. Av dessa grusgravar finns ett fåtal bevarade. Samtliga är symmetriskt placerade med två gravplatser på varje sida utmed huvudgången i öst-västlig riktning. Åtta stycken finns i kvarter F och tio stycken i kvarter G. Flera saknar gravvård. Samtliga grusgravar omgärdas av buxbomshäckar. Gravvårdstyper Stående vårdar dominerar i hela området men enstaka liggande finns. De äldre vårdarna i kvarter F och G är små låga stående eller liggande vårdar av den typ som länge var vanlig på linjegravsområden. Materialet är främst grå och svart granit beroende på om stenen är från 1930-talet eller 1970-talet. Även vårdar av röd granit förekommer. Titlarna är få i området. 16

17 De som förekommer är hemmansägare i kvarter G, trädgårdsmästare i kvarter I och änkefru i kvarter J. Däremot är det relativt vanligt att ange den dödes hemort. Kvarter G från sydväst. (KI Hjorted 134) Grusgravar kvarter F. (KI Hjorted 132) Kulturhistorisk bedömning Kvarter F, G, I och J karaktäriseras framförallt av gravvårdar från två tidsperioder 1930 och 1970-talet. Sin utformning fick kvarteret på 1960-talet då flertalet av de grusgravar som fanns i kvarteret såddes in med gräs. Grusgravarna som finns kvar i kvarter F och G visar på ett gravskick som fram till 1960-talet var det dominerande på kyrkogården. De bör bevaras som en viktigt del av kyrkogårdens historia. Flera av grusgravarna saknar gravvård och här kan ny gravsättning ske. Hänsyn bör också ta till de linjegravar som finns kvar i kvarter F och G. Ett urval av dem bör bevaras för att visa på en del av kyrkogårdens sociala historia. KVARTER H Allmän karaktär Kvarteret omfattar 323 gravplatser och tillfördes kyrkogården En vård från 1922 finns i kvarteret och bör vara flyttad hit. Området avgränsas i norr av en stödmur med en måbärshäck och äldre almar mot kvarter B och i söder av stödmur och häck av bergtall. Genom kvarteret går en grusgång i öst-västlig riktning som i öster slutar i en av kyrkogårdens ingångar mot landsvägen. Dessutom går mindre gångar i nord-sydlig riktning från den gamla delen av kyrkogården och vidare ner till strandkanten. P.g.a. nivåskillnaderna sammanbinds gångarna i nord-sydlig riktning av trappor. Söder om kvarterets huvudgång är raderna ryggställda i nordsydlig riktning med vårdarna vända åt öster eller väster. Mellan raderna är rygghäckar av tuja planterade utom längst i öster där häckar saknas. Tujahäcken är formklippt med uppstickande rundlar eller högväxande stammar. I sydväst är en rad gravvårdar ryggställd mot häcken av bergtall och vända mot norr. I det långsmala området norr om gången används en del gravplatser i öster för urngravar som togs i bruk för ändamålet i början av 1970-talet. Gravvårdarna är här vända mot söder. Längst i öster, söder om kvarterets huvudgång, finns ett litet linjegravsområde från 1950-talet. Frånsett vården från 1922 är de äldsta vårdarna i kvarteret från 1953 och den yngsta vården är från Det är dock vårdar från och 60-talen som dominerar. Gravvårdstyper Gravvårdarna är främst stående låga vårdar. I öster, på linjegravsområdet är stenarna små och här finns också flera liggande vårdar liksom i urngravsområdet. Flera av vårdarna från och 60-talen har historiserande drag som tempelliknande överbyggnader. Stenmaterialet är främst grå granit med svart och röd förekommer också. I förhållande till det stora antalet 17

18 vårdar är titlarna få. De som finns är disponent, kvarnägare, FN-soldat, kontraktsprost, hemmansägare, kantor, teknolog och frisör. Den dödes hemort anges i de flesta fall. Övrigt I kvarter H har konstnären Erik Reimhult, död 1999, sin grav. Han har bl.a. förfärdigat den hjort i brons som står söder om minneslunden och ett krucifix som pryder altaret i Hjorteds kyrka. Kvarter H från väster. (KI Hjorted 143) Ingång till kyrkogården i öster och linjegravar i kvarter H. (KI Hjorted 111) Kulturhistorisk bedömning Kvarteret har p.g.a av sin sena anläggning en tämligen enhetlig karaktär med inslag som utmärker 1950-och 60-talets kyrkogårdar t.ex. rygghäckar och låga, stående vårdar. Sammanhängande linjegravsområden är idag ovanliga på våra kyrkogårdar. På Hjorteds kyrkogård finns ett mindre, sammanhängande område med linjegravar från 1950-talet i kvarterets östra del. KVARTER K, L, M, N, O OCH P Allmän karaktär Området tillfördes kyrkogården Här finns totalt 383 gravplatser vara flertalet i kvarter M och N. Det är företrädesvis kvarteren i områdets ytterkanter som tagits i bruk medan majoriteten av gravplatserna i kvarter M och N är tomma. I kvarter M och N är rygghäckar av måbär planterade liksom i norra delen av kvarter L. De flesta gravvårdarna är vända åt öster eller väster men i norra delen av kvarter L är de vända mot söder. Den äldsta graven är från 1979 och finns i kvarter L medan den yngsta är från 2001 och finns i kvarter N. På var sida om ingången i väster är en rönn planterad. I söder avgränsas kvarter N av träd och buskar bl.a. tuja, rönn och idegran. Området omfattar också ett urngravsområde, kvarter O, med 116 platser. I urngravsområdet har den första gravsättningen gjorts Kvarteret avgränsas i söder av häckar av måbär och berberis samt rönnar. Mitt i kvarter O finns ett uppmurat brunnskar i kalksten. Gravvårdstyper Samtliga gravvårdar är stående, låga vårdar. Stenmaterialet är främst grå granit men också röd förekommer. Endast en titel, folkskollärare, finns i kvarter M. Däremot är den dödes hemort angiven på flertalet vårdar. I urngravsområdet finns både små, stående och liggande vårdar. 18

19 Materialet är vanligen grå eller röd granit. Bland de liggande stenarna finns flera exempel på att man använt naturstenar. Kulturhistorisk bedömning Kvarteren har fått sin utformning efter de ideal som var rådande då kvarteren anlades på 1970-talet. Området karaktäriseras av låga, stående vårdar och rygghäckar. I det fortsatta bruket av området bör den plan som gjordes för området följas. Kvarter N. (KI Hjorted 139) Urngravar i kvarter O. (KI Hjorted 164) 19

20 KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Hjorteds kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Hjorteds kyrkogård förekommer vanliga titlar såsom lantbrukare och hemmansägare liksom mer ovanliga som masmästare, disponent, tegelslagare, stationsföreståndare och åkeriägare vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar. Hjorteds nuvarande kyrkogård anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes Till kyrkomiljön hör kyrkan, kyrkogården och bårhuset liksom fd skolan som idag är församlingshem. Hjorteds kyrkogård är vackert belägen på en höjd vid sjön Hjorten. Det är en stor kyrkogård som utvidgats vid flera tillfällen. Idag kan spåren av kyrkogårdens utveckling avläsas i rester av äldre omgärdningar och kvarterens karaktär. Ett utmärkande drag på Hjorteds kyrkogård är den tydliga kopplingen till järnbruken i socknen. Titlar och ortsnamn på gravvårdarna berättar om brukens betydelse för människorna i socknen. Detta kommer också till uttryck genom de gjutjärnsvårdar, gjutjärnsstaket och smidesvårdar som finns på kyrkogården. Den samling av smidesvårdar som finns på Hjorteds kyrkogård spänner över en lång tid och deras utformning visar på olika stilar som utvecklats. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns flera spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Här finns också ett antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket av smide bör föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med kalkstenshällen från 1736 och vårdarna från 1800-talets mitt. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen, smidesstaketet och grindarna samt de knuthalmade almar som växer utmed kyrkogårdens huvudgång och i västra kanten av kvarter E och D. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: Hjorteds kyrkogård tillsammans med kyrkan och bårhuset skapar en värdefull kulturmiljö. Smidesvårdar, gjutjärnskors, gjutjärnsstaket och vårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning. Hjorteds kyrkogård har en utvecklingshistoria som än idag går att avläsa i kyrkogårdens struktur. Se vidare i de kulturhistoriska bedömningarna gjorda för varje område. 20

21 ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets digitaliserade bildarkiv Lantmäteriet Sockenkyrkoprojektet, Riksantikvarieämbete Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Erixon, Sigurd (red), Sveriges bebyggelse, Svensk statistisk topografisk uppslagsbok, Landsbygden del I, Uddevalla 1957 Hammaskiöld, Hans m fl, Minnets stigar en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Petersson, Harald (HP), Hjorted I södra Tjust, Västervik, 1970 Petersson, H och Bergström N, Hjorteds kyrka, Vimmerby, 1997 Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium nr Kyrkobyggnader , del 2 Småland och Öland, Uppsala 1993 Åberg, Axel, Hjorted- vad arkiven berättar, Västervik, 1970 Muntliga uppgifter från kyrkovaktmästare Lars Nilsson och kyrkorådets ordförande Bert Green. 21

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Blackstad 105) Blackstad församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund

Läs mer

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Liselotte Jumme, Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län

Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007, Kalmar

Läs mer

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings

Läs mer

Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Västerviks nya kyrkogård 0040) Västerviks församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll

Läs mer

Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län

Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Magnus Johansson och Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län

Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län

Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 KI Norra kyrkog 094 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län

Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Magnus Johansson Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län

Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län

Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län

Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007, Kalmar

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län

Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen

Läs mer

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest

Läs mer

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad

Läs mer

Gamla bilder på Lau kyrka

Gamla bilder på Lau kyrka Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna

Läs mer

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Bo kyrkogård Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012 Anneli Borg Örjan Hedhman Rapport 2012:05 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län

Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund Antikvarisk medverkan Rogberga kyrkogård Ny askgravlund Rogberga socken i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:25 Anders Franzén Rogberga kyrkogård

Läs mer

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns

Läs mer

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län TANNEFORS KYRKA Kulturhistorisk

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan UV RAPPORT 2014:117 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan Kalmar län Öland Borgholms kommun Böda socken Böda kyrka Dnr 3.1.1-01207-2013 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2014:117

Läs mer

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka

Läs mer

Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering

Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen Kyrkoantikvarisk ersättning Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka Gräsmarks socken, Sunne kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:41 Enligt länsstyrelsens beslut 225-28-2001 1

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk

Läs mer

Storebro kyrka. Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län

Storebro kyrka. Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län Storebro kyrka Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2010 Veronica Olofsson Magnus Johansson Kyrkoantikvariska

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN 1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Mistelås kyrkogård. Allbo kontrakt. Växjö stift. Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35

Mistelås kyrkogård. Allbo kontrakt. Växjö stift. Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35 Mistelås kyrkogård Allbo kontrakt Växjö stift Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35 2007 Smålands museum Växjö 2007 ISSN1403-2902 Produktion och distribution: Smålands museum, Box 102, 351

Läs mer

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län BLÅVIKS KYRKA Kulturhistorisk inventering

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Kyrkogårdsförvaltningen. Österhaninge församling

Kyrkogårdsförvaltningen. Österhaninge församling Kyrkogårdsförvaltningen Österhaninge församling Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för skötseln av kyrkogården vid Österhaninge kyrka och Österhaninge begravningsplats som ligger

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Schaktning på Torget i Vimmerby

Schaktning på Torget i Vimmerby Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum

Läs mer

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH

Läs mer

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag

Läs mer

SVARTEBORGS och BÄRFENDALS kyrkogårdar. En kulturhistorisk genomgång och värdering för Svarteborg-Bärfendals församling, Munkedals kommun

SVARTEBORGS och BÄRFENDALS kyrkogårdar. En kulturhistorisk genomgång och värdering för Svarteborg-Bärfendals församling, Munkedals kommun SVARTEBORGS och BÄRFENDALS kyrkogårdar En kulturhistorisk genomgång och värdering för Svarteborg-Bärfendals församling, Munkedals kommun Bohusläns museum Rapport 2010:33 Tomas Brandt 1 SVARTEBORGS OCH

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Bodarne kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2014. Ramundeboda socken, Laxå kommun, Örebro län, Strängnäs stift

Bodarne kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2014. Ramundeboda socken, Laxå kommun, Örebro län, Strängnäs stift Bodarne kyrkogård Ramundeboda socken, Laxå kommun, Örebro län, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2014 Louise Anshelm Rapport 2014:18 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning

Läs mer

Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län

Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2006 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Månsarp 1:69 och 1:186

Månsarp 1:69 och 1:186 Månsarp 1:69 och 1:186 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Månsarp socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:38 Anna Ödeén Månsarp 1:69 och 1:186

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Räpplinge kyrkogård Räpplinge församling, Växjö stift, Kalmar län

Räpplinge kyrkogård Räpplinge församling, Växjö stift, Kalmar län Räpplinge kyrkogård Räpplinge församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Schaktgrävning i Nässja och Örberga

Schaktgrävning i Nässja och Örberga UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken

Läs mer

Att värna om de gamla

Att värna om de gamla Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Den gamla prästgården i Västra Ryd

Den gamla prästgården i Västra Ryd Rapport 2012:49 Arkeologisk utredning etapp 1 Den gamla prästgården i Västra Ryd Rydsnäs 1:24 Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

SVANSKOGS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Svanskogs socken. Gravskick och antal begravningar

SVANSKOGS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Svanskogs socken. Gravskick och antal begravningar SVANSKOGS KYRKOGÅRD Fastighetsbeteckning: Svanskog Ed 1:17 ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK Svanskog socken ligger väster om Säffle, på gränsen mot Dalsland. Socknen är mycket kuperad med sjöar och tjärnar

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Askeryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell

Askeryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell Askeryds kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell Askeryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:36

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd

Läs mer

Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län

Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007,

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län

Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Cecilia Ring Kalmar läns museum, kyrkoantikvariska

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Kvarteret Indien i Ulricehamn UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer