VÄSTRA FINLANDS ERUF-PROGRAM Framgångshistorier. från Österbotten

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS ERUF-PROGRAM Framgångshistorier från Österbotten

2 Människorna bakom projekten Bästa läsare, Österbottens förbund vill med den här broschyren lyfta fram de människor som arbetar med projekt. Därför har vi låtit en del av dem själv berätta vad som fick dem att ta itu med projektet och vilka dess målsättningar är. De elva projekt som presenteras är alla en framgångshistoria som bidrar till att konkurrens-, attraktions- och innovationskraften ökar såväl regionalt som lokalt. Västra Finlands ERUF-program Målen och innehållet i Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) program för Västra Finland är specifika för regionen. Till Västra Finlands storregion hör förutom Österbotten också Satakunta, Birkaland, Mellersta Finland och Södra Österbotten. Med tanke på den regionala konkurrenskraften är det viktigt att landskapen vet vad deras konkurrenskraft består av och att de hittar sina egna styrkor och framgångsfaktorer. För att regionerna också i fortsättningen ska kunna svara mot den allt hårdare konkurrensen, måste de kunna ta vara på och bygga vidare på nyckelfaktorerna i den lokala konkurrenskraften. I Västra Finland fördelas den verksamhet som finansieras i fyra prioriterade områden: Prioriterat område 1: Främjande av företagsverksamhet Prioriterat område 2: Främjande av innovations verksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Prioriterat område 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö Prioriterat område 4: Utveckling av stora stadsregioner Stöd till utvecklingskluster Specialtemana i Västra Finlands ERUF-program bildar en helhet där målmedveten utveckling av spetskluster, innovations- och lärmiljöer samt välfärdstjänster och ökning av den internationella attraktionskraften stödjer uppkomsten av regionala utvecklingskluster. Det temainriktade sättet att arbeta och utvecklingen av spetsklustren är samtidigt ett stöd för det riksomfattande kompetenscentraprogrammet i Västra Finland. Arbetet utgår också från landskapens egna teman och ger på så sätt stadga åt näringslivsutvecklingen i programområdet. Finansiering Den offentliga finansieringen i Västra Finlands ERUFprogram uppgår till närmare 400 miljoner euro. Till offentlig finansiering räknas EU:s, statens och kommunernas finansiering. Av den offentliga finansieringen står EU för 159, 4 miljoner euro medan den statliga medfinansieringen och kommunernas finansiering uppgår till 239,1 miljoner euro. EU:s andel av det offentliga stödet är i medeltal 40 % på programnivå. Under åren finansierade Österbottens förbund sammanlagt 61 projekt. Dessa projekts sammanlagda budget uppgår till euro, varav EU:s och statens andel är euro. Den återstående delen har finansierats av kommunerna i Österbotten och projektägarna själva. Inom ramen för Västra Finlands ERUF-program kan Österbottens förbund fram till år 2014 finansiera olika utvecklingsprojekt för att förbättra den regionala konkurrenskraften. Projekten har i de flesta fall en ekonomisk region eller hela landskapet som verksamhetsområde, men de kan även involvera aktörer från hela Västra Finlands programområde. Förbundet har som riktlinje att satsa på sådana projekt som olika aktörer tillsammans lyft fram som viktiga för landskapets utveckling och som därför är förankrade i landskapsprogrammet och regionala strategier. Också ett stort framsteg kan ha sin början i en liten idé. Vi hoppas att den här broschyren om framgångsrika projekt ska bidra till att nya tankar föds. Låt dig därför inspireras och skapa din egen framgångshistoria! Österbottens förbund bild: vasek

3 Nytt energikunnande för byggbranschen Under golven och i väggarna i de första lågenergihöghusen i Finland är ett forskningslaboratorium i gång oavbrutet. I Sunnanvik i Vasa invid havsstranden reser sig två nya flervåningshus. De erbjuder hem åt vasabor, men är samtidigt viktiga undersökningsprojekt. Husen får sin värme från solens strålar och jordens djup. Solen värmer upp husens bruksvatten och bostäderna får sin jordvärme genom vattencirkulation i golven. Värme tas också till vara ur frånluften i bostäderna. Tack vare Vasa yrkeshögskolas ERUF-projekt kommer Finlands första lågenergihöghus att förse byggbranschen med viktiga lösningar. I undersökningen granskar man användningen av förnybar energi i byggandet: under marken och i väggkonstruktionerna har man installerat givare, vilka mäter fuktighet, värme, energiförbrukning och inverkningarna av husens olika energieffektivitetsbestämmelser. Hela byggbranschen kommer att dra nytta av undersökningsresultaten, säger projektledaren och överläraren Tapani Hahtokari på Vasa yrkeshögskola. Tack vare Vasa yrkeshögskolas ERUF-projekt kommer Finlands första lågenergihöghus att förse byggbranschen med viktiga lösningar. Hahtokari säger att man i det här projektet också för första gången granskar värmens tillräcklighet i jordmånen. På 200 meters djup har man borrat sammanlagt 24 värmeuppsamlingsrör. Nere i djupet finns givare, som kartlägger hur värmen räcker till för flera höghus under olika årstider. Energibesparing motsvarande tre egnahemshus Eftersom det handlar om förnybar naturenergi, minskar boendekostnaderna. Enligt undersökningsresultaten har det varit ekonomiskt mycket förnuftigt att utnyttja sol- och jordvärme i husen: systemet har gett anmärkningsvärda inbesparingar i bruksvatten- och uppvärmningskostnaderna jämfört med normala flervåningshus. Husen har också sparat energi tack vare att de är bättre isolerade. Enligt mätningar och beräkningar som gjorts är inbesparingen i ett hus med bättre isolering hela 60 MWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i tre egnahemshus, säger Hahtokari glatt. Vår undersökning visar vilken riktningen inom byggbranschen bör vara, berättar ERUF-projektets ledare och överläraren på Vasa yrkeshögskola Tapani Hahtokari. Nya siffror för byggvetenskapen Det första av höghusen i Sunnanvik byggdes enligt energieffektivitetsbestämmelserna för år 2007 och det andra enligt bestämmelserna för år Givarna som installerats i väggarna kan nu jämföra hur de olika värmeisoleringsnivåerna påverkar konstruktionerna. Att öka isoleringsnivån i hus är en vanlig tvistefråga, då det kan orsaka att fukt kondenseras i tjocka väggar. Vi utreder nu för första gången vilka risker väggkonstruktionens tjocklek ger upphov till, berättar Hahtokari. Förutom fuktigheten i väggarna kartläggs temperaturerna med hjälp av bostadsspecifika mätare. Mätarna beskriver husets konstruktioner under olika årstider och i olika väderleksförhållanden. Resultat erhålls med fem minuters intervaller och de lagras i en databas på webbsidan På Teirgatan i Sunnanvik i Vasa pågår undersökningsprojekt i form av två höghus, vars byggherre är Lakea Oy och huvudentreprenör Peab Oy. Mot en nollenerginivå i framtiden Nya byggbestämmelser styr år för år byggarna mot mera ekologisk energiförbrukning. År 2020 ska nya byggnader redan ha en nollenerginivå. Enligt Hahtokari är det just nu rätt tid att söka lösningar för framtida ekologiskt bostadsbyggande. - Den förnybara energin ska snart helt ersätta den energi som köps till byggnader. Tack vare vår undersökning kan man räkna ut vilken isoleringsnivå som är optimal för väggkonstruktionen i en nybyggnad, då man använder förnybar energi och vill uppfylla kraven enligt framtida byggbestämmelser. Vår undersökning är banbrytande och visar vilken riktningen inom branschen bör vara. energi Utnyttjande av mark- och solenergi i lågenergibyggande av höghus ORGANISATION Vasa yrkeshögskola PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovativ verksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Sammanlagd budget Stöd från ERUF

4 En tredjedel av Finlands produktion kunde finnas här i nejden, om allt skulle gå vägen. Och här finns nog kapacitet! Timo Vauhkonen, projektchef Sydösterbotten, dvs. Närpes, Kaskö och Kristinestad, hör till de områden i Finland, där man har mest planer för vindkraftsutveckling. Här råder ypperliga vindförhållanden och behovet av nya industrier är stort. Initiativet kom inifrån nejden och ERUF-projektet Biowind körde i gång i slutet av 2010 med en finansieringsperiod för tre år framöver. Projektchef Timo Vauhkonen på Dynamo berättar att det finns stora planer för bygden och att det redan finns reserverade områden, där det förhoppningsvis inom kort ska finnas ståtliga vindmöllor. Med guiden ville vi också visa nejdens kunnande för potentiella kraftbolag. Hela 40 företag från Kristinestad, Närpes och Kaskö finns med i inköpsguiden. produktion kunde faktiskt finnas här i nejden, om allt skulle gå vägen. Och här finns kapacitet, berättar Vauhkonen med övertygelse i rösten. Mycket talar för Österbotten i vindkraftssammanhang. Vindförhållandena kring kusten är idealiska och det finns mycket glesbygd. Dessutom finns det kapacitet och kunnande i Österbotten till den resterande biten. Att sysselsättningen skulle öka markant är också en klar fördel. Miljöstrategi Biowind har inte bara ägnat sig åt vindkraftsfrågor, utan också bidragit till att utveckla utnyttjandet av lokalproducerad och förnyelsebar energi i olika former. Ett av målen har varit att förbättra avfallshanteringen och öka användningen av bioenergiformer, som till exempel flis, energivirke och biogas. Det behövs en miljö- och klimatstrategi här i regionen. Alla kommuner och företag måste ha en strategi för att ta tillvara förnyelsebara energiformer. Till att göra biogas kan man bland annat använda gödsel, rester från växthus och pälsnäring och till och med potatisskal. Den gröna stämpeln blir allt viktigare för kommuners image! Biowind slår ett slag för vindkraft Sydösterbottens invånare, kommuner och företag ska bli bättre på hållbar utveckling. Förbereda och motivera företag i god tid Det här första året har vi huvudsakligen fokuserat på att förbereda och planera utbildning för små och medelstora företag inför vindkraftsutbyggnadsprocessen, berättar Vauhkonen och påpekar att det är viktigt att påbörja förarbetet i god tid, så att alla är redo när det väl är dags. Biowind har också kartlagt nejdens företag i en inköpsguide med målsättningen att förbättra affärsmöjligheterna för industrioch serviceföretag inom påbyggnadsprojektet för vindkraften. Finland måste bli bättre på förnyelsebara energiformer I dagens läge kommer 0,4 % av energin från vindkraften och inom åtta år ska siffran vara 6 %. Där ligger Finland långt efter de andra nordiska länderna. Enbart i Sverige finns det redan tio gånger mera vindkraft. Men Finland, och i synnerhet Österbotten, är på väg i rätt riktning. För tillfället har vi runt 300 möllor under planering här omkring. Vissa är lite längre hunna och somliga är ännu i startgroparna. Med tanke på att det bara finns 100 vindmöllor i hela Finland är det här en stor satsning. En tredjedel av hela Finlands energi Biowind ORGANISATION Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Sammanlagd budget Stöd från ERUF

5 bild: oy vaasa parks ab Smidigt till och från Vasa Regionens industri behöver fungerande logistiklösningar och arbetet för att skapa bästa möjliga förutsättningar är i full gång. Intill flygstationen planeras Vasaregionens logistikcentrum, som förbättrar de logistiska förutsättningarna i hela den omgivande regionen. I planerna finns också en ny flygfraktterminal och stationsplatta på Vasa flygplats. Vasaregionen är känd som ett av Finlands företagsintensivaste områden, där exportindustrin blomstrar och frodas. Näringslivets logistiska behov har gett upphov till två viktiga ERUF-projekt: Vaasa Airport Park Logistics Center och Logistic Solutions. Bägge jobbar hårt för att Vasas logistik ska utvecklas på bästa möjliga sätt såväl på land, till havs som i luften. Med projekten har vi kunnat skapa forum och samarbetsformer, vilka ger en god och färdig grund för vidareutveckling av logistiken i regionen, berättar projektcheferna Riitta Björkenheim och Tommi Tuominen från Vasaregionens Utveckling Ab VASEK. Nya förbindelser Visionen är att synliggöra Vasa på världskartan och att lyfta regionens logistiska infrastruktur och serviceproduktion till en ny nivå. Björkenheim och Tuominen har arbetat flitigt med utredningar, planer, marknadsföring och nya förbindelser. - Som strategi har vi haft att sammanställa alla behov och att därefter föra helheten framåt. Det har inneburit en slags match making med näringslivet, säger Björkenheim. Synliga resultat av arbetet är redan nu två nya flygbolag och fem nya flygförbindelser i Vasa. Flyglogistikprojektet har stött en utveckling av både frakt- och passagerartrafiken. Som ett synligt resultat har man fått två nya flygbolag och fem nya flygförbindelser i Vasa. Air Baltic började flyga från Vasa Dessutom har vi fått förbindelser till Köpenhamn, mera turer till Stockholm och turer till Kittilä och Tallinn, berättar Tuominen och Björkenheim. De är nöjda, för tryggade internationella flygförbindelser är ett absolut villkor för att både frakt- och persontrafiken ska växa. Som ett resultat av det lyckade arbetet har man också fått i gång en konkret utvecklingsprocess för passagerartrafiken. Planer färdiga att förverkligas Utvecklingen av logistiklösningar kräver särskilda satsningar på infrastrukturen. Intill flygstationen planeras Vasaregionens logistikcentrum, som förbättrar de logistiska förutsättningarna i hela den omgivande regionen. I planerna finns också att bygga en ny flygfraktterminal och stationsplatta på Vasa flygplats. Då planerna är färdiga kan förverkligandet i praktiken ske även med kort varsel. Flygfraktterminalbygget har påbörjats och planerna för stationsplattan är färdiga. Projekten framskrider i takt med den ekonomiska situationen i världen, för den återspeglas snabbt också på flygfrakten, förklarar Björkenheim. Vaasa Airport Park Logistics Center ORGANISATION Vasaregionens Utveckling Ab PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 4 Utveckling av stora stadsregioner Sammanlagd budget Stöd från ERUF Logistic Solutions ORGANISATION Vasaregionens Utveckling Ab PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 4 Utveckling av stora stadsregioner Sammanlagd budget Stöd från ERUF Tillsammans är logistikformerna starkare Enligt Björkenheim och Tuominen stöder Vasas alla logistikformer varandra och därför arbetar man vidare med flyg-, båt-, vägoch spårtrafiken som en helhet. Logistikområdet som byggs nära flygstationen betjänar både väg- och spårtrafiken. Då logistikfunktionerna koncentreras till ett område, kan näringslivet betjänas effektivare. Vi har också som mål att öka trafiken i Vasa hamn, så att Vasaregionen, näringslivet och hamnen maximalt ska kunna dra nytta av varandra, säger Tuominen. Arbetet med logistiken har redan gett resultat. Som underlag för beslutsfattandet har man tagit fram viktiga tilläggsuppgifter som har gjort ärendebehandlingen snabbare. För beslutsfattarna har utredningar gjorts och den regionala intressebevakningen med tanke på finansieringen har varit livlig. Det goda samarbetet mellan olika aktörer kommer att utnyttjas även i framtiden. Det finns ett uppenbart behov av att utveckla logistiken. Inom flygtrafiken och i hamnen har flera mål redan uppnåtts och nu gäller det bara att se till att servicen fungerar. Arbetet fortsätter alltså! Projektcheferna Tommi Tuominen och Riitta Björkenheim på VASEK arbetar med flyg-, båt-, väg- och spårtrafiken som en helhet, eftersom alla logistikformer stöder varandra. logistik

6 rinner alla pengar som plöjs ner i energi ut från den egna regionen. De hamnar till och med Vanligen långt bort i fjärran oljeländer. Tänk om dessa pengar skulle stanna och göra nytta i den egna regionen! Den ekonomiska inverkningen skulle ju vara enorm! Med dessa ord har utvecklingschefen vid Levón-institutet Pekka Peura ruskat om åhörarna i Jakobstadsregionen. Människorna gör stora ögon är detta möjligt? Projektet ESSI (Energy Self-Sufficient Initiative) arbetar febrilt för att svaret ska bli ja. Det landskapsöverskridande projektet koordineras under ledning av Patrik Sjöholm av Levón-institutet vid Vasa universitet. Partner i projektet är också yrkeshögskolorna i Jyväskylä, Tammerfors och Seinäjoki. I Jakobstadsregionen idkas det mycket lantbruk, vilket med fördel skulle kunna utnyttjas i produktionen av energi. Sysselsättningen förbättras, miljöbelastningarna minskar och områdets ekonomi växer. Programmet söker energikällor nära ESSI-projektet har fyra pilotområden i området för det tidigare Västra Finlands län, där Västra Finlands program för självförsörjning i fråga om energi förankras med hjälp av ASPIRE-modellen. Målet för programmet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för energisjälvförsörjning och samtidigt att omsätta nya projektidéer i praktiken. Vasaenhetens pilotområde utgörs av Jakobstadsregionen. Vi har grundat en regional styrgrupp, som består av representanter för kommunerna, tekniska chefer och experter från energiverk. Tillsammans kartlägger vi områdets särdrag och utvecklingsbehov, berättar Peura om programmets första skede. I det andra skedet ges områdets invånare information om utvecklingsåtgärder samt förkovras alla intressenters kunskaper om förnybar energi och energisparande. I regionen söks också speciella förmågor och yrkesgrupper, som behövs för att programmet ska kunna föras vidare. Styrgruppen sammanställer slutligen de bästa kärnidéerna, som kan användas till att främja den lokala energisjälvförsörjningen. Vi gör upp en handlingsplan, enligt vilken projekten kan börja förverkligas i praktiken. Vi dimensionerar resurserna, finansieringen och tidtabellerna, förklarar Sjöholm. Jakobstadsregionen kan värmas upp med biogas Enligt Peura och Sjöholm är Jakobstadsregionen ur projektets synvinkel en intressant region. Där finns både landsbygd och stad och kompetens av olika slag. Energi finns det också tillräckligt, men hur kan självförsörjningen ökas? Från närkommunernas lantbruk skulle man kunna samla in biogas för hela regionens energibehov. I regionen finns också mycket kunnande om jordvärme som är värd att utnyttja. Glasfiberkompetensen inom båtindustrin skulle kunna vara till nytta för vindkraftsföretagen. Med tiden kan projektsamarbetet ge upphov till helt nya innovationer och ny företagsverksamhet, visionerar Peura. De båda herrarna vet att ökad energisjälvförsörjning har positiva effekter. Resultat kan redan utläsas i Suupohjaregionen, där samma program har genomförts tidigare. Även i Jakobstadsregionen är sociala, miljömässiga och ekonomiska inverkningar att vänta. Sysselsättningen förbättras, miljöbelastningarna minskar och områdets ekonomi växer. I och med projektet kan vi utveckla och erbjuda en färdig tillvägagångsmodell även för andra regioner. ASPIRE-modellen PLANERA STARTA vetskap kompetenser «planera agera/korrigera» «FÖRVERKLIGA KONTROLLERA» sociala effekter ekonomiska effekter verksamhetsplan miljöeffekter I riktning mot energisjälvförsörjning En region kan i många fall åstadkomma en energisjälvförsörjning utan dess like med sina egna resurser. Som hjälp behövs bara rätt stegmärken. ESSI-experterna Pekka Peura och Patrik Sjöholm vid Vasa universitet sammanställer områdets särdrag och resurser, med vilka energisjälvförsörjningen konkret kan främjas. energi ESSI Västra Finlands program för energisjälvförsörjning ORGANISATION Levón-institutet, Vasa universitet PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET Stöd från ERUF

7 Större slagkraft åt teknikcampus Avsikten är att producera allt mera tekniskt kunnande, forskningsresultat och nya arbetstagare för industrin i Vasaregionen. Technobothnias direktör Timo Kankaanpää har på teknikcampus grundat olika kompetenscenter, där företagen medverkar engagerat. Ett resultat som redan nåtts är till exempel ett vindkraftsteknikprojekt i Algeriet, och mycket mera nytt och spännande är på kommande. Timo Kankaanpää, Vasa universitet, projektchef Före detta bomullsfabrikens väverihall, Technobothnia, lever ett nytt liv som modernt forskningscentrum för teknik. Detta är hjärtat i Vasas teknikcampus, ett resultat av tre högskolors samarbete, där det nu råder liv och rörelse i både korridorer och laboratorier. Den tekniska branschen i Vasa har ett starkt uppsving. Regionens industri behöver under de kommande åren hundratals nya kunniga arbetstagare. Näringslivet riktar blickarna mot högskolorna, och högskolorna rekryterar och utbildar så gott de hinner. Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia samt VASEK Ab grundade till hjälp ett ERUF-projekt med målet att stärka högskoleutbildningen och -forskningen inom den tekniska branschen ytterligare. Vi bidrar till ett slagkraftigt teknikcampus genom att organisera om verksamheten. Vi ökar samarbetet med företagen i branschen och försöker aktivera marknadsföringen till de studerande, berättar projektets chef, Technobothnias direktör Timo Kankaanpää. Industriföretagen deltar ivrigt Technobothnia erbjuder företagen forsknings- och utvecklingsprojekt samt produktutvecklingsservice. Regionens näringsliv är ivrigt med och utvecklar teknikcampus. Inom ramen för projektet har man på campus grundat kompetenscenter enligt olika tekniska kompetensområden. I grupperna finns alltid 3 5 industriföretag och representanter från Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och Novia. Företagen är verkligen engagerade och deltar för fullt i arbetet. Grupperna är ett slags delegationer som träffas kvartalsvis. Deras uppgift är att förmedla information, lära sig av varandra och skapa nya internationella gemensamma projekt, förklarar Kankaanpää. I grupperna arbetar industrijättar som Wärtsilä, ABB och Vacon, men också mindre sm-företag, såsom Mervento, Mapromec, Geopipe. Enligt Kankaanpää har man som strategi att samarbeta t.ex. med utländska lärare som har disputerat i Vasa. Arbetsgruppernas planer kan i slutändan föras till lärarnas hemländer och tillsammans förverkligas där i praktiken, och på så sätt skapas nya möjligheter till affärsverksamhet på växande marknader för Vasaregionens industriföretag. Arbetet som görs via högskolorna har så att säga fria händer. Ett resultat som redan nåtts är t.ex. ett vindkraftsteknikprojekt i Algeriet, och mycket mera nytt och spännande är på kommande, avslöjar Kankaanpää. Teknikcampus stärks genom marknadsföring och samarbete På teknikcampus arbetar man för att så många nya studerande som möjligt ska söka sig till Vasa till de tekniska utbildningsområdena. Technobothnia bjöd också en gång in tredjeklassister i lågstadiet just i syfte att väcka intresset för branschen i ett tidigt skede. Besöket var mycket givande. Barnen fick göra allt möjligt själva och testa robotarna. De var stormförtjusta, berättar Kankaanpää glatt. Kankaanpää sätter stort värde på regional marknadsföring, där alla aktörer talar om samma siffror och där regionens kompetens är ett spetsbudskap. Han vill gärna förtäta det lokala samarbetet ytterligare, för bara genom samarbete kan högskolorna växa och teknikcampus blomstra. Potentialen är åtminstone stor här och fina projekt är på gång. Men det är viktigt att ytterligare rationalisera samarbetet mellan skolorna för att göra det ännu effektivare. Vasas poäng för energiteknologisk spetskompetens stiger alltid då företagen tar med sig sina gäster för att besöka Technobothnia. Vi får ofta besök av utländska grupper. Vår praktiska inriktning och vårt goda samarbete med industrin väcker intresse och imponerar. Många har sagt att de vill köpa sig ett likadant laboratorium. Jag har svarat att vi nog är beredda att förhandla, men att utbildning och laboratorium som stöder den alltid ska anpassas till omgivningen, precis som man gjort i Vasa under flera årtionden, säger Kankaanpää med ett leende. teknik Vasas teknikcampus som en del av Vaasa Science Park ORGANISATION Vasa universitet PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF

8 År 2007 uppstod en tanke om att göra något för metallföretagen i Österbotten. Projektets ledare från dag ett, Stefan Malm på VASEK, ville utveckla någon form av nätverk som alla företag inom metallbranschen i regionen kunde ha nytta av. Eftersom det var geografiskt omöjligt att jag skulle kunna vara på plats i Kristinestad i söder och Kronoby i norr, var det ganska klart att det skulle bli ett samprojekt mellan de olika utvecklingsbolagen i Österbotten. Eftersom jag själv fanns här i Vasa, kontaktade jag Concordia i Jakobstad och Dynamo i Närpes. För att få den perfekta sammansättningen tog vi också in teknologicentret Merinova och nätportalen Finnmet med Göran Östberg i spetsen, berättar Malm. Med dessa fem partners bildades Ostrobothnia Metal i början av 2008, och projektet fick en treårig finansiering. Alla partners hade en kontaktperson som metallföretagen kunde vända sig till. Således fanns en lokal anknytning i en österbottnisk helhet. Gemensam utveckling tack vare neutralitet För att få en övergripande bild av situationen, kartlades först metallföretagen runt om i nejden. Man undersökte vilken typ av industri österbottningarna sysslar med, hur det ser ut med generationsväxlingen och vilken typ av produkter som tillverkas. När man väl kände till situationen, kunde man ta tag i utvecklingsfrågan och försöka styra företagen i rätt riktning. Projektet informerade alla företag om olika utbildningar, men har också fungerat som initiativtagare i utbildningar som har bidragit till att utveckla metallkunskapen i landskapet. Det har också ordnats gemensamma bussresor till mässor - något som uppskattats storligen av de medverkande. Ett av de största delmomenten under projektets gång var att jobba med de så kallade påbyggarna, ett gemensamt namn för alla företag som sysslar med lastbilspåbyggnader. Ostrobothnia Metal genomförde en omvärldsanalys och det visade sig att Projektet informerade alla företag om olika utbildningar, men har också fungerat som initiativtagare i utbildningar som har bidragit till att utveckla metallkunskapen i landskapet. utvecklingen inte var så stark som den kunde vara. För att få en bättre helhet skulle det komma att krävas en hel del utbildning och samarbete. Här samlade man för första gången någonsin alla påbyggarna runt samma bord och utvecklade metoder för en gemensam, starkare utveckling. Det här var möjligt just på grund av att vi var en neutral kraft och ville jobba för allas bästa. Det hade aldrig fungerat annars, menar Malm. Det här gav otroligt bra resultat och vi är väldigt stolta över det vi åstadkom. Finnmet-portalen, en oersättlig tillgång Under alla dessa år har Finnmetportalen varit en stor tillgång i projektet. Nästan 150 registrerade metallföretag finns listade på sidan, bland annat enligt arbetsmetod, kompetensnivå, storlek etc. Finnmet besitter en unik sökfunktion som gör det lätt för kunden att hitta rätt företag för sitt eget behov inte bara en lista över metallföretag. Det har varit ett riktigt trumfkort i marknadsföringssammanhang, berättar Östberg, som själv har åkt runt till alla 300 företag och berättat om portalens fördelar. Finnmet-portalen vidareutvecklas nu i ett annat projekt, Finnmet Partners. Det nya projektet kommer också att fortsätta med det som Ostrobothnia Metal började på, nämligen att höja branschens image. Allt färre elever söker sig till metallutbildningar, och 2010 genomförde Ostrobothnia Metal en gedigen undersökning om varför det är så. Nu kommer Finnmet Partners att jobba vidare på det här området. Nu ska vi komma bort från den stereotypa bilden med svetslågan och bullret. Metallbranschen är ju faktiskt mycket mer än så, menar Östberg. Ett av de största delmomenten under projektets gång var att jobba med de så kallade påbyggarna. Tillsammans för en starkare metallbransch Aldrig förut hade någon samlat alla runt ett och samma bord. Vasaregionens Utveckling Ab, Concordia i Jakobstad och Dynamo i Närpes koordinerade tillsammans projektet som täckte metallbranschen i hela regionen. För att få den perfekta sammansättningen tog vi också in teknologicentret Merinova och den redan etablerade nätportalen Finnmet med Göran Östberg i spetsen, berättar projektchef Stefan Malm på VASEK. metall Ostrobothnia Metal ORGANISATION Vasaregionens Utveckling Ab PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 1 Främjande av företagsverksamhet SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF

9 Mera innehåll i världsarvsstämpeln Genom att locka besökare till området tryggas samhällsutvecklingen i de fyra kommunerna i världsarvsområdet. Sedan sex år tillbaka har Kvarkens skärgård haft den stora äran att betraktas som ett världsnaturarv på UNESCO:s prestigefulla lista. Själva utmärkelsen kommer endast i form av ett diplom. I ERUF-projektet Land of the Rising Stones II fyller Österbottens turism diplomet med värdefullt innehåll. Projektet är det sista i raden av många projekt och en tvåårig fortsättning på det första projektet Land of the Rising Stones. Ökad attraktivitet Vårt huvudsakliga mål har varit att marknadsföra världsnaturarvet Kvarkens skärgård och göra det till ett attraktivt besöksmål för turister. Med den pågående landhöjningen och skärgårdens formationer representerar det här området något helt unikt ur ett globalt perspektiv. Det finns så mycket potential i det här området och det är den vi försöker jobba med, berättar Kenth Nedergård, projektchef för Land of The Rising Stones II. Nedergård berättar att projektets andra del fokuserade mer på utåtriktad verksamhet, i första hand att sprida informationen om världsarvet regionalt och sedan utvidga nationellt och internationellt. Marknadsföringen har de bland annat genomfört på olika turist- och fritidsmässor omkring i landet. Turismen gynnar samhällsutvecklingen i området Världsarvet omfattar fyra kommuner: Vasa, Korsholm, Vörå och Malax. Genom att locka besökare till kommunerna gynnas samhällsutvecklingen och sysselsättningsläget i området förbättras. Här har projektet jobbat med att stöda företagen och tillsammans utveckla produkter och tjänster som riktar sig till världsarvsbesökarna. Att erhålla en status som världsarv betyder dessvärre inte att det kommer finansiering från varken kommuner, staten eller från kommersiella håll, utan med hjälp av projektpengar har vi tillsammans med kommunerna och företagarna skapat innehåll i den här stämpeln, berättar Nedergård. Projektet i sig ska ju inte generera pengar, utan projektet ska gagna dem som är sysselsatta och bosatta i världsarvet. Kan man locka besökare till plats, kan man förhoppningsvis också att få dem att lägga pengar i den lokala ekonomin, som i sin tur håller samhället i gång. Lyfta fram det som är unikt för just Kvarkens skärgård Den största utmaningen under projektets gång har ändå varit att plantera informationen om den stora potentialen som finns i området, hos dem som fungerar i området, menar Nedergård. Det finns otroliga möjligheter att utveckla något unikt i alla de här fyra kommunerna. Till exempel: Vem som helst kan erbjuda en skärgårdskryssning, men det är inte alla i Finland som kan erbjuda en kryssning i en världsarvsskärgård. Det är en liten nyansskillnad som betyder otroligt mycket i ett marknadsföringssammanhang. I det här projektet har vi verkligen jobbat med att hitta det här - och lyfta fram det! The Land of the Rising Stones II ORGANISATION Pohjanmaan Matkailu - Österbottens Turism ry PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 3 Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF Bild: Arto Hämäläinen Bild: Kenth Nedergård Vårt huvudsakliga mål har varit att marknadsföra världsnaturarvet Kvarkens skärgård och göra det till ett attraktivt besöksmål för turister, berättar Kenth Nedergård från Österbottens Turism. Vem som helst kan erbjuda en skärgårdskryssning, men det är inte alla i Finland som kan erbjuda en kryssning i en världsarvsskärgård. natur

10 Symboliskt sett slår det gnistor om näringscentralen Concordias ERUF-projekt Gnistrum. Projektet uppmuntrar nämligen till nytänkande och kreativitet hos företag, organisationer och individer i Jakobstadsregionen. Innovationsrikedom behövs bland annat vid utveckling av produkter, processer och samarbeten. Kari Myllymäki är vikarierande projektledare för Gnistrum. Vi strävar efter att hitta arbetsmetoder som stöder nyskapande utveckling. Målet är att öka intresset för förnyelse och därmed göra regionen mindre känslig för ekonomiska svackor, säger han. Idérikedom stärker regionen Concordias VD Niclas Dahl berättar att idén till projektet uppstod i samband med den ekonomiska nedgången 2008, då många företag i Jakobstadsregionen drabbades hårt. Vi började fundera på hur vi skulle bli bättre på att förbereda företag på förändringar. Vi märkte att många hade bra idéer, men behövde en spark framåt för att komma i gång. Gnistrum fungerar som en drivande kraft då det gäller att föra samman olika parter som kan tänkas ha nytta av varandra. Med hjälp av ett förberedande projekt utreddes behovet av kreativa utvecklingsmetoder. På basen av resultaten startade Gnistrum. Hittills deltar ungefär 20 organisationer i projektet, men målet är att få med betydligt fler. Nätverk blandar branscher Konkret handlar Gnistrum bland annat om att ordna nätverksträffar där företag och organisationer diskuterar olika problem. Vi tror att vi kan få till stånd mycket nytt om olika yrkesgrupper blandas och man får höra flera synvinklar på samma problem, säger Myllymäki. Arbetet med innovativa frågor handlar långt om att ställa de rätta frågorna och få nya lösningar som resultat. Gnistrum fungerar också som en drivande kraft då det gäller att föra samman olika parter som kan tänkas ha nytta av varandra. Ett exempel är diskussionerna mellan ett byaråd och ett lokalt storföretag. Tack vare Gnistrum har ett samarbete tagit fart som kan ge nya arbetsplatser i byn. Vårdfrågor i nytt ljus Projektledare Sanna-Mari Vihtola på Concordia har haft glädje av Gnistrum i sitt eget projekt VERA, Vårdentreprenörskap och regionalt ansvar. Vi samlade olika aktörer inom social- och hälsovården i Jakobstadsregionen och diskuterade med hjälp av Gnistrums innovationsmetoder kring de problem och behov som finns, säger hon. Det framkom att det behövs en samordnande tjänst som kan informera om vilken hjälp som finns att tillgå för åldringar som bor hemma. Vihtola arbetar nu vidare med dessa frågor. Resultatet kan få stor betydelse, för i förlängningen har en välfungerande vårdsektor en positiv effekt på hela regionen. Hennes projekt är ett exempel på hur Gnistrums innovativa tankar kan sprida ringar på vattnet och ge upphov till mycket nytt och positivt. Concordias VD Niclas Dahl, VERA-projektets projektledare Sanna-Mari Vihtola och Gnistrums projektchef Kari Myllymäki sprider innovativt tänkande i regionen. Som en följd föds nu nya idéer bland företagen, föreningarna och invånarna. Nya tankebanor föder nya innovationer Tack vare nyskapande diskussioner öppnas dörrar till nya möjligheter. bild: gnistrum innovationer Konceptering av Jakobstadsregionens Gnistrum ORGANISATION Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF

11 Stigande kompetens i Sydösterbotten Utvecklande projekt stärker regionen nu och i framtiden. Mats Sjöblom, Kjell Langels, Carina Storhannus, Olavi Tepponen, Frejvid Niemi, Christer Åkers och Sören Öberg framför det energihus som Yrkesakademin i Sydösterbotten bygger. Carina Storhannus är kompetenscoach i ERUF-projektet Kompetensutveckling för små och medelstora företag. Det är en engagerad kompetenscoach som berättar om ERUF-projektet Kompetensutveckling i små och medelstora företag: Projektet handlar om att på olika sätt höja kompetensen hos företag och enskilda personer i Sydösterbotten. Jag fungerar som en sammanbindande länk mellan olika aktörer, säger Carina Storhannus. Genom kartläggning av företagens utbildningsbehov, förmedlande av examensarbeten samt en allmän utveckling av olika branscher hoppas Storhannus kunna gynna näringslivet med projektet. Företagare i Sydösterbotten har långt till utbildningsinstanser. Jag tar reda på vilka utbildningar det finns intresse för och försöker få kurserna arrangerade här där våra företag finns, säger hon. Positiv respons I Dynamohuset i Närpes finns många som haft glädje av kurser som arrangerats tack vare projektet. Åsa Blomstedt har gått utbildningen i holistiskt ledarskap som arrangerades av Novia under Jag lärde mig mycket nytt och fick ny inspiration i arbetet. Det är bra att göra något annat än det vanliga emellanåt, säger Blomstedt som arbetar som rådgivare inom EU-finansiering. Storhannus förmedlar också praktikplatser och examensarbeten mellan studerande och lokala företag. Det görs som ett led i strävan efter att få utbildad arbetskraft till regionen. På Aktia i Närpes jobbar tradenom Tony Wesander. Han fick hjälp med att hitta ett intressant tema för sitt slutarbete. Wesander kartlade behovet av ett webbaserat administrationssystem bland företag. Det var bra att få tips om ett konkret projekt. Slutarbetet gav mig dessutom många nya kontakter med företagare, bankpersonal och bokförare som jag annars inte fått, och som jag nu har stor nytta av i mitt arbete. Vill vara steget före Carina Storhannus följer aktivt med vilka utvecklingsbehov som är aktuella inom olika branscher. Det kan handla om allt från att ordna kurser inom elektronisk betalningsrörelse till utbildningar för montörer med tanke på framtida satsningar på vindkraft. När ny teknik kommer i användning ska vi inte stå handfallna i Sydösterbotten. Då ska vi vara redo att ta den i bruk, säger hon. Yrkesakademin i Sydösterbotten bygger för närvarande ett energihus. Storhannus deltog i uppstarten av även detta projekt. Vi bygger varje år ett egnahemshus, men i år bygger vi något utöver det vanliga eftersom vi använder oss av nya energisparande lösningar. På så sätt lär vi lärare oss något nytt, samtidigt som våra studerande får dagsaktuell kunskap, säger bygglärare Frejvid Niemi. Det pågår med andra ord en kompetenshöjande verksamhet på många håll i Sydösterbotten. Genom alla dessa delar försöker vi höja kompetensen och attraktionskraften i vår region. Det ger resultat nu och framöver, säger Storhannus. Genom kartläggning av företagens utbildningsbehov, förmedlande av examensarbeten samt en allmän utveckling av olika branscher hoppas man att projektet ska gynna näringslivet. Tradenom Tony Wesander hade nytta av det kompetensutvecklande projektet i slutskedet av sina studier. Åsa Blomstedt är mycket nöjd över möjligheten att gå ledarskapsutbildningen i Närpes. UTBILDNING Kompetensutveckling i SM-företag ORGANISATION Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur/yrkesakademin i Österbotten PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF

12 Krävande vårdmöten övas Interaktion i nätstudierna På bildskärmen öppnar sig ett trevligt havslandskap, som påminner något om campus i Vasa. På de soliga digitala gatorna vandrar en man som liknar Vasa yrkeshögskolas IT-chef Pekka Liedes, som snart får sällskap av lektorn i vårdarbete Päivi Autio i virtuell skepnad. De förevisar den nya och framstegsvänliga inlärningsmiljön, en virtuell värld, där de studerande kan mötas, kommunicera och studera. För det behövs bara en fungerande internetförbindelse, en dator och hörlurar. Vi är bland de första att ta i bruk den virtuella världen i studierna inom social- och hälsovården. Det är onekligen ett stort steg, säger Liedes, som koordinerade piloten för virtuell undervisning inom ett tidigare ERUF-projekt. I fortsättningsprojektet som leds av Autio utvecklas den virtuella världen att i första hand betjäna studierna inom vårdbranschen. Målet är att projekterfarenheterna också ska kunna utnyttjas i fortbildningen för Vasa sjukvårdsdistrikts personal. Social- och hälsovårdsbranschens studerande får via nätet tillgång till den virtuella världen Second Life, där deras arbetsplats är Vasa yrkeshögskolas sjukhus sammansatt av pixlar. Den studerande kan på samma sätt som i ett datorspel gå in till sjukhusets patientmottagning och där möta olika typer av vårdsituationer. Den studerande fungerar som vårdare och samtalar via hörlurarna eller chatten med sina gruppkamrater eller läraren som finns med i det virtuella rummet. I sjukhuset bygger vi upp läkemedels-, åtgärds-, patientmottagnings- och jourutrymmen. Olika vårdsituationer kan simuleras i utrymmena på otaliga olika sätt, berättar Päivi Autio. Uppgiften som läraren ger kan vara att den studerande ska bekanta sig med ett patientfall på förhand och göra i ordning rätt injektion för patienten i läkemedelsrummet. I jourrummet kan den studerande också råka ut för en hotfull patientsituation, där han eller hon måste fundera på hur den ska lösas. En av de största fördelarna med studier i den virtuella världen är att de studerande tryggt kan öva sig att agera i hotfulla situationer. Inom social- och hälsovården är kontakterna mellan människor viktiga. Även besvärliga möten kan nu övas in och vid behov upprepas på förhand, före det riktiga arbetslivet. Man försöker göra den virtuella sjukhusvärlden så äkta och verklig som möjligt. Med idéer till utrymmen och patientsituationer bidrar yrkeshögskolans fortbildningsstuderande, vilka är sakkunniga inom social- och hälsovårdsbranschen. Att studera på nätet hör till vardagen för dagens ungdomar. Den virtuella världen ökar visualiteten och förbättrar interaktionen, trots att studierna sker på distans på hemdatorn. ERUF-projekten syftar till en mångformig och effektiv utbildning, som känns motiverande för de studerande. Tack vare den virtuella världen kan vi skapa arbetsrutiner för de studerande redan under studietiden. I annat fall skulle de inte ha möjligheter att ta del av olika vårdsituationer innan det riktiga arbetslivet, konstaterar Pekka Liedes. Rummen i det virtuella sjukhuset testas och utvecklas kontinuerligt, och de är ett alternativ till den traditionella övningsklassen. Eftersom världen byggs upp elektroniskt, är det lättare att ge den nytt innehåll och den kan bearbetas om och om igen utgående från användbarhets- och trygghetsaspekter. I fortsättningen går det lätt att utveckla virtuella studiemiljöer även för andra studieområden och för nya användningsändamål. Framtiden erbjuder nya möjligheter. Vi blickar hela tiden framåt. Tekniken utvecklas, apparaterna och förbindelserna förbättras. Det här är redan mycket, men det kan ännu utvecklas till vad som helst, säger Liedes. Vi är bland de första att ta i bruk den virtuella världen i studierna inom social- och hälsovården. Pekka Liedes, projektchef vid Vasa yrkeshögskola Virtuella färdigheter för det verkliga livet De redan gamla och invanda nätstudierna lyfts till en ny nivå och ställer vårdstuderande inför nya utmaningar på ett virtuellt sjukhus, i verklighetstrogna arbetsuppgifter. Pekka Liedes och Päivi Autio förevisar den virtuella världen, där den studerande på samma sätt som i ett datorspel kan gå in till sjukhusets patientmottagning och där möta olika typer av vårdsituationer. inlärning Pilotförsök med virtuell undervisning Second Life ORGANISATION Vasa yrkeshögskola PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF Virtuell lärmiljö för patientsäkerhet inom social- och hälsovården ORGANISATION Vasa yrkeshögskola PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF

13 Uppmuntran till företagande och innovation Genom inspirerande föreläsningar och nya inlärningsmetoder höjdes elevernas kunskap om entreprenörskap. På Vasa yrkeshögskola (VAMK) har man under tre års tid, fram till juni 2011, strävat efter att främja entreprenörskap hos sina studerande. Inom ramen för ERUF-projektet SaTaVa har man tillsammans med yrkeshögskolorna i Satakunta och Tammerfors utvecklat nya, gränsöverskridande undervisningsmetoder i hopp om att skapa nya företagare i framtiden. Företagsamhet och affärskunnande är en stor del av Vasa yrkeshögskolas profil och en bidragande orsak till att skolans intresse för det här projektet väcktes. Maj-Lis Backman, avdelningsföreståndare för företagsekonomi på VAMK, är mycket nöjd över den positiva effekten som projektet gav upphov till, både bland studerande och bland lärare. Det har öppnat många dörrar för våra studerande. De är mera medvetna om hur man grundar ett eget företag och vilka fördelar det finns med att vara företagare. Jag tycker också att det märks en större entusiasm bland lärarna, vilket gör att den här andan förhoppningsvis lever vidare. Vi har verkligen jobbat hårt för att plantera idén om att ett eget företag kan vara ett attraktivt alternativ, säger Kaisa Lehtimäki, projektplanerare för SaTaVa. Gränsöverskridande samarbete Både på riktigt och virtuellt Inom SaTaVa-projektet fäste man också stor vikt på nätbaserade inlärningsmiljöer och -modeller. De studerande fick möjlighet att verka i den virtuella miljön Second Life, där de kunde prova på att driva ett företag i en fiktiv värld, berättar Backman. Men vi har också provat på företag lite mer konkret. Till exempelvis via vår så kallade företagskuvös Business Factory, där skolans studerande har fått möjlighet att testa vingarna för sina eventuella företagsidéer, inom ramen för ett andelslag, utan att egentligen behöva grunda något eget. Trots att projektet nu är slut, hoppas Backman och Lehtimäki att den här entreprenörsandan, som man under projektets gång har introducerat för eleverna, ska bära frukt i ett senare skede. Det slutgiltiga resultatet återstår att se i näringslivet i framtiden. Entreprenörsandan, som man under projektets gång har introducerat för eleverna, ska bära frukt i näringslivet i framtiden. Under projektets gång har man tillsammans med de andra skolarna nätverkat i såväl den verkliga som den virtuella världen. Att främja samarbetet och utvecklingen skolorna emellan var ett av målen när projektet startade. Nu har man kommit en bit på vägen. Det har ordnats gemensamma seminarier, mässutfärder och föreläsningar för alla tre skolors studerande. Ett av de mest omtyckta och välbesökta föredragen hölls av idrottscoachen Juhani Tamminen, som drog hela festsalen full. Backman menar att det var just föreläsningarna som fick bäst gensvar hos alla lyssnare. Vi hade också en föreläsning med Dermoshops grundare Henry Backlund, som uppskattades stort. Han lyckades verkligen inspirera oss alla! De studerande vet nu mera om hur man grundar ett eget företag och vilka fördelar det finns med att vara företagare. Maj-Lis Backman, avdelningsföreståndare för företagsekonomi på VAMK SaTaVa ORGANISATION Vasa yrkeshögskola PROJEKTTID PRIORITERAT OMRÅDE 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande Maj-Lis Backman och Kaisa Lehtimäki har arrangerat gemensamma seminarier, mässbesök och föreläsningar för SaTaVa-projektets skolor. företagande av kompetensstrukturer SAMMANLAGD BUDGET STÖD FRÅN ERUF (Samfinansierat av landskapsförbunden i Österbotten, Birkaland och Satakunta.)

14 Anteckningar Anteckningar

15 Landskapet Österbotten producerar välfärd för hela Finland. Österbotten är också ett av landets mest internationella landskap och ca 70 % utav industrins produktion exporteras. Sysselsättningen är den bästa på fastlandet och bruttonationalprodukten per capita är den tredje högsta bland alla landskap i Finland. Orsaker till den goda ekonomin är bl.a. den mångsidiga näringslivsstrukturen, den starka företagartraditionen samt kompetensen och specialiseringen. text: viestintätoimisto winglet översättning: Riitta dahlback layout: muotoilutoimisto into bilder: mats sandström Österbottens förbund Tfn (06) , info@obotnia.fi