Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem

Transkript

1 RAPPORT Datum 1(24) Sekretariatet Margaretha Rudner, Verksamhetschef Thomas Nilsson, Verksamhetsstrateg skola Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem Grums kommun Hemsida E-post Organisationsnr Postadress Grums Besöksadress Kommunhuset, entréplan Sveagatan 77 Grums Telefon Fax Bankgiro

2 2(24) Innehåll 1 Utgångspunkter för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Disposition Grundfakta Organisation Kunskap Kunskapsuppdraget Utveckling och lärande i förskolan Behörighet till gymnasiet och meritvärde Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar SALSA och meritvärde Måluppfyllelse matematik, svenska och engelska Nationella prov Bedömning och betyg Modersmål Den obligatoriska grundsärskolan Övergripande stöd Trygghet och inflytande Förskolan Grumsmodellen Grundskolan och grundsärskolan Fritidshemmet Arbetet mot kränkande behandling Främjande av närvaro i skolan Kompetens Implementering av de nya styrdokumenten Kompetens förskolan Kompetens grundskola och grundsärskola Vetenskaplig grund IKT-utveckling Riktad kompetensutveckling Konklusion Referenser... 24

3 3(24) 1 Utgångspunkter för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete tar sin utgångspunkt i skollagens 4 kap Kvalitet och inflytande. I skollagen regleras det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Rektor och förskolechef ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs på enhetsnivå och att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Under hösten 2012 gav skolverket ut allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete som är ett underlag och stöd för att revidera rutiner och förbättra sättet att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen avser att i denna redogörelse följa skolverkets allmänna råd och ambitionen är att utifrån nedanstående modell beskriva kvalitetsarbetet inom de tre huvudområdena Kunskap, Trygghet och inflytande samt Kompetens. I skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete under rubriken systematiskt kvalitetsarbete står att läsa: Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:

4 4(24) Följa upp Genomföra Nationella mål Analysera Planera Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden för huvudmännens förskolor, skolor och fritidshem. I detta ingår en strävan att säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet mellan insatser och resultat och att förstärka evidensgraden i resultat och redogörelser. Att utveckla synsättet målformulering process resultatredovisning utvärdering. Förskolan och skolan har en struktur för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och beslut om utvecklingsarbeten och förbättringar. Kvalitetsarbetet involverar många aktörer: rektorer, biträdande rektorer, förskolechef, biträdande förskolechef, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Material till huvudmannens redogörelse bygger på skolverkets statistik och rapporter, nationella prov och betyg, skolors, förskolors och fritidshems kvalitetsredovisningar för läsåret 2013/2014, samt information från stabs-och ledningsgruppen för skola och förskola. Det är angeläget att huvudmannen identifierar utvecklingsområden och beslutar om vilka utvecklingsinsatser som ska prioriteras. Detta ligger till grund för den kommande planeringen av uppdrag, resurser och ansvar. Kund och brukarundersökningar är en viktig informationskälla i kvalitetsarbetet. Varje förskola och skola skall årligen genomföra enkäter som innefattar områdena: Trygghet och trivsel, Kunskaper, Skolan som helhet, Arbetsklimat, Undervisning samt studier. Syftet med kund- och brukarundersökningar är att få fram underlag som kan stämmas av mot mål. Genom elevhälsodatabasen ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar om barn och ungas hälsa och utveckling på skol- och kommunnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av

5 5(24) verksamheten som ska främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. De samlade resultaten från ELSA fås dels från hälsoenkäter som elever och vårdnadshavare fyller i, dels från hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, åk 4 och åk Disposition Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att redovisas under rubrikerna, Kunskap, Trygghet och inflytande samt Kompetens. Kapitlet Kunskap handlar framför allt om uppföljning och insatser i relation till elevers kunskapsutveckling, här redovisas bland annat meritvärden, betyg och statistik. Trygghet och inflytande handlar om elevers upplevelser av sin skolsituation och huvudmannens arbete kring dessa frågor. Kompetens avser i första hand insatser som syftar till att öka personalens olika kompetenser. Redovisningen avslutas med en framåtblickande del med prioriterade områden för det fortsatta kvalitetsarbetet. Nedan följer först en beskrivning av grundfakta om förskole- och skolorganisationen.

6 6(24) 2 Grundfakta 2.1 Organisation Förskoleverksamheten är organiserad i ett område med ledning av förskolechef och biträdande förskolechef. Det finns utrymme för totalt 385 barn i förskolan. I totala antalet är det inräknat 8 platser för asylsökande. Utöver ovanstående finns två fristående förskolor där kommunen har tillsynsansvar. Skolverksamheten är indelad i två områden F-3 och 4-9. Obligatorisk grundsärskola, förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolan. Inom område F-3 omfattar verksamheten tre skolor som delas på två rektorer. Område 4-9 är placerat på en skola och leds av en rektor och två biträdande rektorer. Övergripande i ledning för både förskola och skola finns verksamhetschef och strateg för utbildningsverksamheten. Utöver ovanstående verksamhet finns två friskolor inom kommunen för stadiet F-6. Antal inskrivna barn/elever, hösten 2013(november) kommunal verksamhet Förskola 341 Pedagogisk omsorg 0 Fritidshem 302 Förskoleklass 91 Grundskola 751 Obligatorisk grundsärskola 16 Enskild/fristående verksamhet (folkbokförda i Grums kommun) Förskola 46 Förskoleklass 7 Grundskola 53 I Grums gick 89 % av förskolebarnen i förskolan. I riket är snittet 84 % och för liknande kommuner 83 %. Föräldrar väljer i dag förskola före pedagogisk omsorg. I Grums kommun finns även en öppen förskola placerad centralt i samhället. Den öppna förskolan är i dag välbesökt och har ett bra utbud i sin verksamhet. Förskoleplatser inom kommunen erbjuds inom lagstadgad tid.

7 7(24) 3 Kunskap 3.1 Kunskapsuppdraget Förskolan är det första steget i skolväsendet och ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande men till skillnad från den obligatoriska skolan finns i förskolan inga kunskapskrav som barnen ska uppnå. Kraven ställs istället på förskolan vars verksamhet ska ge barnen förutsättningar till att lära och utvecklas. Förskolans förtydligade kunskapsuppdrag och potentialen i barns tidiga lärande har varit i fokus på nationell nivå. Det finns en hel del dokumenterat inom området. Det är därför viktigt att uppmärksamma även förskolans omsorgsuppdrag och dess betydelse för barns lärande och utveckling. I skolornas redovisning av kvalitet framkommer att lärarna kontinuerligt stämmer av i vilken utsträckning eleverna når kunskapskraven. Det sker i anslutning till den planering lärarna upprättat. Planeringen utgår från läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Arbetet med planeringarna utgår från Skolverkets allmänna råd, samt stödmaterial som Skolverket gett ut till exempel diskussionsmaterial, kommentarmaterialet och bedömningsstödet. Kontinuerliga bedömningar för enskild elev är en förutsättning för att stödja varje elev i deras kunskapsutveckling. Bedömningarna är också viktiga för att uppmärksamma om elever riskerar att inte nå de nationella kunskapskraven och att vi arbetar med anpassningar och upprättar åtgärdsprogram. 3.2 Utveckling och lärande i förskolan Enligt Lpfö-98 rev.2010 är uppdraget i förskolan Att erbjuda en trygg och säker miljö och samtidigt utmana till lek och aktivitet läroplanen skriver vidare att Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. I ett utforskande arbetssätt blir den pedagogiska dokumentationen oumbärlig. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Kunskap skapas på olika sätt i olika sammanhang, de pedagogiska miljöerna blir då extra betydelsefulla. Mål Att utifrån barns inflytande och pedagogisk dokumentation skapa förutsättningar för alla barn att öka sitt intresse för matematik/naturvetenskap/teknik/språkutveckling.

8 8(24) Delmål finns beskrivna i verksamhetsplanen och även tydlig beskrivning när målet är uppnått. Den pedagogiska dokumentationen har förbättrats, men arbetet behöver fortsätta kommande år. 3.3 Behörighet till gymnasiet och meritvärde När det gäller andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 finns en viss divergens. Meritvärdet i kommunen har ökat under tid också behörigheten till gymnasieskolan har ökat. Att vara behörig till gymnasiet är en viktig faktor för att inte hamna i socialt utanförskap senare i livet. Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Utmaningen blir att ge fortsatt bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så långt som möjligt. Liksom tidigare år får flickorna i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna, men det har ändå skett viss förändring Yrkesprogram Humanistiskt Natur Figur ur SIRIS databas- Andel behöriga till gymnasieskolan 2013/2014 (Skolverket)

9 9(24) Genomsnitt Nått målen Ej nått målen i minst två ämnen 0 Jättestenskolan Riket Figur visar genomsnittligt meritvärde med poäng och andel i % som nått resp. inte nått samtliga mål i grundskolan. Grums kommuns värden är något lägre än för gruppen varuproducerande kommuner och riket. Men värdena har förbättrats över tid, särskilt andelen ungdomar som nu kan gå vidare till gymnasiestudier. Det här området är ständigt i fokus för att hitta åtgärder som leder till ökad måluppfyllelse. 3.4 Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar I Grums kommun liksom i riket i övrigt får flickor i genomsnitt högre meritvärde än pojkar. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 i Grums kommun var för flickor och för pojkar 200,5. Skillnaden i meritvärde mellan könen har minskat. Tyvärr har flickornas värde minskat och pojkarna ligger still. Ett viktigt uppföljningsområde. 3.5 SALSA och meritvärde Utifrån skolverkets SALSA-beräknade residualvärde har Grums ett högre värde än vad som kan förväntas enligt SALSA. Grums meritvärde 202,8 beräknat värde enligt SALSA 195. Skolan ligger över beräknat värde trots att vi har många sent anlända elever. 3.6 Måluppfyllelse matematik, svenska och engelska Angående måluppfyllelsen i matematik, svenska och engelska kan konstateras att kommunens elever i årskurs 9 har något lägre värden jämfört med rikets. I matematik har pojkarna högre poäng än flickorna, men flickor har högre poäng i svenska. I engelska är det likvärdiga resultat.

10 10(24) TABELL Betygspoäng per ämne årskurs matematik svenska engelska flickor pojkar totalt Genomsnittlig betygspoäng slutbetyg årskurs 9 Läsåret 2013/2014 SIRIS 3.7 Nationella prov När det gäller relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, så visar en jämförelse mellan Jättestenskolan i Grums och riket en likartad tendens. TABELL Ämne Lägre Lika Högre Riket Svenska 12,7 72,6 14,6 Grums Svenska 83,6 16,7 Riket Matematik 8,9 73,5 17,6 Grums Matematik 3,5 68,4 28,1 Riket Engelska 18,8 74,1 7,2 Grums Engelska 8,5 78,0 13,6 3.8 Bedömning och betyg Från och med hösten 2012 får elever från årskurs sex till nio betyg i de ämnen som de haft undervisning i. Detta innebär att det ges ökade möjligheter till systematisk uppföljning av elevers kunskapsutveckling. En del av det systematiska kvalitetsarbetet handlar om uppföljning av kunskapsbedömningar, betygssättning och dokumentation och det är en uppföljning som ska göras av både huvudmanna- som skolnivå. Betygsstatistik som sammanställs varje termin blir ett verktyg för uppföljning. Statistiken i sig själv ger inga svar men genom analys kan frågor för förbättringsområden tas fram.

11 11(24) Även de nationella ämnesproven är ett underlag för betyg och bedömning. Grums kommun har här ett nytt sätt att arbeta mer systematiskt med analys och uppföljning. Här sker uppföljning och analys av lärarnivå, skolnivå samt förvaltning/huvudmans nivå. 3.9 Modersmål På Södra skolan åk F-3 har vi modersmålsundervisning i Arabiska. Jättestenskolan åk 4-9 har undervisning i Arabiska två gånger i veckan Den obligatoriska grundsärskolan Grundsärskolans arbete är mycket individualiserat. I grundsärskolan anpassas uppgifterna helt efter varje enskild elevs förmåga. Den enskilda elevens situation och möjligheter sätt i fokus och grundsärskolorna arbetar medvetet för elevens sociala utveckling. Där det finns möjlighet att integrera grundsärskoleelever med övriga grundskoleelever görs detta. Grundsärskolans övergripande verksamhetsidé är att utifrån en pedagogisk mångfald och hög kompetens hos personalen tillförsäkra varje elev kunskaper och färdigheter och en allsidig utveckling för att klara vidare gymnasiestudier och ett bra vuxenliv utifrån vars och ens förutsättningar. Eleverna utvecklas under läsåret kunskapsmässigt och socialt utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever i grundsärskolan har en individuell utvecklingsplan, där elevernas lärande och utveckling dokumenteras regelbundet. Målen för eleverna skall vara tydliga, väl avgränsade och mätbara. Personalen måste ha fokus på värdegrundsarbete och socialt samspel och träning. Att kunna ta hand om sig själv och de enklaste vardagsrutiner är föremål för ständig träning i grundsärskolan. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande anpassas efter deras ålder, mognad och andra förutsättningar. Viktiga verktyg är individuella utvecklingsplaner, relation mellan skolan och vårdnadshavare och samverkan med externa t.ex. HAB Övergripande stöd Organisationen har i alla nivåer funderat över vad som måste förändras och förbättras i Grums skolor för att nå en högre måluppfyllnad. De frågor vi ställt oss är; Hur arbetar vi med övergripande stöd? Vad behöver utvecklas? Vilka mål har vi med det övergripande stödet?

12 12(24) Vi arbetar med olika former av stöd och anpassningar i verksamheten. För att följa upp, analysera och åtgärda har vi i dag en mer strukturerad form på arbetet. Där varje pedagog, arbetslag och skola är involvera. Även politiken blir involverad och vid behov fattar beslut som vägleder oss i utvecklingsarbetet. Grums jobbar vi på en helhetsidé där all personal har varit med och tagit fram en skiss över hur vår syn på pedagogisk verksamhet ska formas. I vår utvecklingsorganisation försöker vi hitta former för hur utvecklingsarbetet ska gå till. Efter ett antal försök har vi nu nog hittat fram till en arbetsmodell som fungerar Helhetsidé. Vi försöker utöka andelen specialpedagoger / speciallärare i verksamheten. Specialpedagoger som kan hjälpa till med pedagogiska utredningar men även som specialläraren fungera som stöd i klassrumssituationer eller arbeta enskilt med elever. Specialpedagogen fungerar även som ett stöd för skolledningen. Matematikutvecklare. En lärare har i sin tjänst ett utrymme på 20 % att arbeta övergripande med matematikutvecklingen i kommunen. Läraren leder matematikutvecklingsgruppen (MUG) i kommunen. MUG har medlemmar från alla skolstadier samt förskolan. Arbetar med att ta fram gemensamma analysinstrument, utveckla tester PISA. Vi har genom deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fått en gedigen möjlighet att kartlägga kommunen. Möten där alla fyra nivåer ( lärare, skolledare, förvaltning och politik) varit representerade har varit givande och nyttiga för alla ingående parter. Det har varit berikande att få läsa och ta del av övriga kommuners missiv. Det har gett en insikt i hur andra funderat runt de gemensamma frågeställningarna och det har varit ett givande och ett tagande. Genom att träffas på nätverkskonferenserna i

13 13(24) tvärgrupper har vi kunnat jämföra, fått inspiration, blivit ifrågasatta och därmed blivit ännu mer medvetna om hur Grums kommun behöver/kan utvecklas inom de valda områdena. Våra tre F-3 skolor har i skapande skola jobbat med temat Mosaik och de fyra elementen. Arbetet var en fortsättning på 1001 inveventions och har skett i samarbete med pedagog från Värmlands museum och keramiker. Förstelärare. Kommunen har 8 förstelärare. Två har uppdrag att arbeta inom ämnesområdet svenska. Båda har 20 % utrymme i sina tjänster för att jobba med utveckling av läsförståelse samt att utveckla analysmetoder för ämnesprov. Övriga förstelärare är fördelade enligt följande 2 i matematik, 1 i SvAS, 1 i moderna språk 2 allmänt ledarskap för lärare. Förstelärarna tittar också på vilket sätt vi kan förändra undervisningen så att vi når större måluppfyllelse. Kommunens lärare har deltagit i skolverkets satsning matematiklyftet. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning, och forskning. RUC skall vara en mötesplats för medarbetare inom förskole- och skolverksamhet, för lärarutbildare, skolutvecklare och för forskare inom skolutveckling och utbildningsledning. Biblioteket är en viktig resurs för skolan med tanke på den hjälp vi har utav dess personal t.ex. skolbibliotekarie. Simundervisning är en annan viktig del av vår undervisning. Här samarbetar simhallens personal med skolans personal. Eftersom Grums har både asylboende som hem för ensamkommande barn så krävs extra vaksamhet på simförmågan. Pedagog Värmland är en webbaserad tjänst. Här sker publicering av pedagogiska idéer, aktuell forskning mm. n är kvalitetssäkrad genom granskning av forskare. Kommunen arbetar aktivt med mångfald. Under våren hade vi mångfaldsdagar. Skolan är bara en av många aktörer.

14 14(24) 4 Trygghet och inflytande Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sätt att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. I avsnittet trygghet och inflytande redogörs för skolornas egna redovisningar av resultat, arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling, arbetet med att främja närvaron i skolan samt uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro, elevernas ansvar och inflytande. 4.1 Förskolan Läroplanen anger att omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov. Värdegrundsarbetet och hur det skall konkretiseras är prioriterat i förskolan. Arbetet med värdegrunden handlar i praktiken främst om förhållningssätt. Förhållningssättet ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar och genomsyra den pedagogiska vardagen såväl i undervisningen som i alla formella möten och aktiviteter. Den pedagogiska omsorgen har minskats år för år. Kommunens planering är att denna fasas ut till förmån för förskola. Varje år skickas det ut enkäter i förskolan till alla vårdnadshavare i samband med revidering av den lokala arbetsplanen. Barnintervjuer genomförs i samband med utvecklingssamtal och arbetet med likabehandlingsplanernas revidering. Svaren har analyserats och barn och föräldrar trivs och känner sig trygga med vår verksamhet. I plan för skall personalen på Slottsbrons förskolor utbildas i likabehandlingsarbete 7,5 p. Påbörjat 2013 och fortsätter All personal utbildas i barnkonventionen med föreläsning och egna studier ute i verksamheten. För barn i förskoleåldern finns en samverkan mellan landstinget och kommunen med ett så kallat barnhälsoteam. Samverkan sker med BVCsjuksköterska, specialpedagog inom förskola, socialsekreterare och förskolechef, allt för att tidigt fånga upp signaler om ohälsa av olika slag. Samverkan har fungerat bra. 4.2 Grumsmodellen Modellen är en samverkan mellan skola/förskola och socialtjänst. Modellen beskriver ett arbetssätt mellan socialtjänst och skola, för att underlätta kommunikationen mellan berörda. Används modellen med framtagna rutiner behöver inte alla orosmoment runt elever gå till social anmälan. Samverkan kan ske direkt i skolan i samverkan mellan elevhälsa, mentor och

15 15(24) socialtjänst. Vi utreder om modellen också kan tillämpas för de yngre åldrarna. 4.3 Grundskolan och grundsärskolan Trivsel, arbetsro och trygghet är några av de viktigaste faktorerna för lärande och god lärandemiljö. Under ett stort antal år har elevhälsan genomfört skolövergripande enkätundersökningar i årskurserna 4 och 7. Hälsosamtalen genomförs av skolsköterskan och rapporteras in till elevhälsodatabasen ELSA. Resultaten analyseras och ger grund för kommunens utvecklingsarbete. Resultaten från ELSA visar att följande områden behöver särskilt uppmärksammas- Övervikt/barnfetma (kommunens kostchef driver frågan i samråd) Psykisk hälsa, oro Rökning Elevhälsa följer också upp elever där personal märker någon forma av oro kring eleven, med elevvårdskonferenser(evk). De viktigaste personerna i skolan för trivsel, trygghet och arbetsro är mentorerna som regelbundet följer upp eleverna på fastställda klassråd, lektioner och vid utvecklingssamtalen. Från förra året samordnas elevenkäten med frågorna med SKLs frågor i Öppna jämförelser, alla skolor mäter i mars månad. Frågorna till eleverna; Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen På varje skola finns fungerande elevråd där klassrepresentanter har möjlighet att med rektor ta upp frågeställningar och problem. Eleverna deltar aktivt i arbetet med att utforma miljön. Varje år görs en kartläggning av skollokaler och skolgård för att hitta eventuella otrygga platser och bedriva förbättringsarbete av elevernas miljö.

16 16(24) 4.4 Fritidshemmet På fritidshemmen arbetar personalen med att eleverna skall bli självständiga och ansvarstagande individer. Verksamheten är inriktad på att ge barnen en meningsfull fritid, där de utvecklar sin sociala kompetens på olika sätt. Alla barn är olika och därför behövs en varierad verksamhet som är anpassad till olika åldrar. All pedagogisk personal på skolan hjälps åt att arbeta med uppsatta mål. Vid planering utgår personalen på fritidshemmen från Skolverkets allmänna råd och kommentarer om fritidshem. 4.5 Arbetet mot kränkande behandling Enligt skollagen så ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. I skollagstiftningen (skollagen 6 kap.) har personalens skyldigheter förtydligats. Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. Rektor/förskolechef är skyldig att utreda och se till att åtgärder sker samt att anmäla detta till huvudmannen. Samtliga skolor och fritidshem har en upprättad likabehandlingsplan. Planerna utvärderas och revideras årligen. Redovisning av planerna sker till utbildnings-och omsorgsutskottet i samband med årlig verksamhetsuppföljning (enligt fastställd plan). Några utredningar om kränkning har skett under läsåret 2013/2014 och dessa redovisas för huvudmannen. Nolltolerans mot kränkning råder varför det trycks på vikten av att noga utreda alla anmälningar. 4.6 Främjande av närvaro i skolan Elevernas frånvaro kontrolleras löpande av mentor. Elevhälsan tillsammans med mentorer tar omedelbart upp hög frånvaro och vidtar åtgärder anpassade till eleven. I något fall händer det att en elev har anmäld frånvaro i så stor omfattning att rektor och elevhälsa har anledning att föra diskussioner med vårdnadshavarna. Rektor har ansvar för skolplikt och skall också rapportera till huvudmannen om elever i större omfattning inte kommer till skolan. Detta har skett under 2013/2014. Huvudmannen har beslutat att det skall vara en restriktiv syn på att få ledigt för resor o dyl. Den här typen av ledigheter har därmed minskat.

17 17(24) 5 Kompetens Huvudmannen skall se till att personal vid de olika förskole- och skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling. Här redogörs för de satsningar som huvudmannen lyft fram och avsatt resurser till Områdena handlar om implementering av de nya styrdokumenten, kompetensinventering och lärarlyftet, matematikutveckling, matematiklyft, läsutveckling och läslyft, arbete med allmänna råd för fritidshem. 5.1 Implementering av de nya styrdokumenten Skolan befinner sig i en tid av stora förändringar, vilket medfört ett behov av att omforma undervisningen i enlighet med de riktlinjer som följer med de nya styrdokumenten. Att den pedagogiska personalen har en god förståelse av de dokument som reglerar verksamheten kan ses om en förutsättning för ett framgångsrikt implementeringsarbete. För de pedagoger som är verksamma i skolan handlar det om att få utbildning om läroplan (Lgr 11) och för förskolans del om 1998 års kursplan som 2010 reviderats (Lpfö 98 rev 2010). Uppföljning av de arbetsinsatser som gjorts avseende implementeringen är viktig för att säkerställa att personalen har den kompetens som behövs för att utföra sitt uppdrag. Uppföljning Inom förskolan har man använt s.k. stängningsdagar och APT för att arbeta med och diskutera den nya läroplanen och arbetsplaner. I grundskola och grundsärskola har man på kompetensutvecklingsdagar och konferenstid haft fokus på läroplansarbete samt betyg o bedömning. Personal har deltagit vid utbildningar även utanför kommunen liksom det varit föreläsare i kommunen. 5.2 Kompetens förskolan Förskolans personal har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Lärarnas värderingar, kunskaper och agerande liksom förmågan till samspel och kommunikation med barnen spelar stor roll. Grums förskolor har hög andel utbildade förskollärare. Huvudmannen har tagit beslut om att vi skall öka antalet förskollärare varje år. Det har dock blivit svårare att rekrytera utbildade förskollärare och det är extra svårt till vikariat. Kommunen tar emot lärarstudenter på så kallad VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Huvudmannen uppmuntrar också till att förskolelära förkovrar sig i särskilda områden, ett exempel är teknik. Förskollärare har varit med i undervisning på universitetet.

18 18(24) 5.3 Kompetens grundskola och grundsärskola Huvudmannen har konstaterat i flera år att det finns behov av att utveckla undervisningen för att öka måluppfyllelsen hos elever. Områden som i första hand behöver utvecklas är matematik, svenska, naturvetenskap och teknik. Första steget har varit att låta lärare som har kompetens i respektive ämne få undervisa i ämnet och inte enbart följa lärarlaget. Huvudmannen har genomfört en inventering av samtliga lärares kompetens för att därefter planera åtgärder. Några lärare har genomgått eller påbörjat lärarlyftet för att få utökad kompetens. Under 2014 deltog kommunen i SKLs projekt PISA- matematik och arbetet fortskrider. Samverkan sker med flera andra kommuner både i och utanför länet. Matematikutveckling pågår nu med en utsedd lärare som matematikutvecklare för hela grundskolan. Kommunens F-3 skolor deltar fullt ut i matematiklyftet. En fortsättning pågår i reducerad fart för åk 4-9. F-3 deltar i Läsande klass. Två så kallade förstelärare påbörjade sitt arbete Ämnesområde är svenska. Varför vi valt svenska är för att vi tror att kunskap i ämnet och utvecklingen av läsförståelsen påverkar möjligheten att ta till sig övriga ämnen för en bättre måluppfyllelse. Under 2014 har vi utökat med 6 förstelärare som har uppdrag i matematik, moderna språk, SvAS och lärares ledarskap. Arbetslagen på F-3 plus 4-6 har deltagit i utbildning med FramtidsFrön som har utbildningar inom entreprenörskap i skolan. Grunden i utbildningar är det entreprenöriella förhållningssättet i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att entreprenörskap inte ses som en tillfällig aktivitet. I alla FramtidsFröns utbildningar varvas teori med praktik. Målet för kommunen är att alla elever skall nå målen inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik, då detta har varit ett problematiskt område under flera år.

19 19(24) TABELL Utvecklingsarbete pågår vid alla enheter och berör alla lärare som undervisar i ovanstående ämnen. Fritidshemmen Arbetet med att rekrytera fler utbildade fritidspedagoger pågår eftersom vi har ett antal pensionsavgångar. I dag har personalen lite olika utbildningar, vilka inte alltid ger möjlighet till påbyggnadskurser inom högskolan. Vi har startat upp ett utvecklingsarbete utifrån de nya allmänna råden för fritidshem. Sker gemensamt för alla fritidshem. F-3 Inom våra skolor F-3 kommer vi framgent att ha ett rekryteringsbehov då flera pensionsavgångar är att vänta. Det finns dock ett reservkapital inom vår organisation då ett flertal personal som arbetar inom förskola har en utbildning med behörighet inom förskola, fritidshem och skola. 4-9 Vi har ett utökat behov av specialpedagoger i åk 4-9. Vi måste också säkerställa behörigheten för vissa redan anställda alternativt nyanställa. I nuläget är behörigheten relativt god eftersom man eftersträvar att använda lärarnas ämneskompetens i högre utsträckning genom att man undervisar elever från flera arbetslag. Grundsärskola Behov av lärare med rätt behörighet är stor. Vi liksom många andra kommuner har svårt att hitta utbildade lärare för särskola. Vi har rekryteringsbehov inom detta område.

20 20(24) 5.4 Vetenskaplig grund Skollagen tydliggör i dag huvudmannens ansvar för utveckling och utbildning samt vikten av att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta innebär att såväl utbildning som undervisning skall vara forskningsbaserad och det skall finnas stöd i forskningen för de metoder skolan använder. Huvudmannen arbetar i dag för att få fram olika stöd för utvecklingsarbetet i förskolor, skolor och fritidshem. Kommunen har avtal med RUC (regionalt utvecklingscentrum för utbildning) beläget på Karlstad universitet. Detta ger oss möjlighet till att delta i utbildningar och forskningsprojekt inom alla delar av utbildningssidan. Samverkan med Lärarutbildningen och mottagande av studenter på VFU ger också pedagogerna inblick och nya rön. Pedagog Värmland webbplats för spridning av forskning och utvecklingsarbete som vi är knutna till. Det finns flera lärare och förskollärare som regelbundet undervisar, inom vissa moment, på Karlstads universitet. Förstelärare och ämnesutvecklare har i sina uppgifter även att sprida kunskaper om aktuell forskning som de tar del av genom olika utbildningar. De ska också bidra till utbudet på Pedagog Värmland. 5.5 IKT-utveckling Ett arbete med att ta fram en ny IKT-strategi har påbörjats under hösten Denna strategi kommer att ersätta planen för IKT-utveckling som togs hösten Den nya IKT-strategin kommer att utgångspunkt i det arbetet som fortgår med LIKA. LIKA är ett material framtaget av SKL och syftar till att förbättra arbetet med IKT inom skolan och förskolan. Det som är viktigt är att det inte blir en strategi över vilken utrustning som ska införskaffas utan en helhet med hur lärandet skall gå till med hjälp av datorer, läsplattor m.m. Det digitala lärandet är på frammarsch i både skola och förskola. Men vi kan inte i nuläget säga att alla pedagoger använder IKT i tillräckligt stor del i undervisningen. Detta beror delvis på kompetensbrist hos pedagogerna men också till stor del på att de tekniska lösningarna saknas i kommunen. För att stärka pedagogerna i arbete med IKT har det inom skolan bland annat genomförts en utbildning i programpaketet ViTre. IKT perspektivet skall finnas med i allt lärande, en integrerad del i skolans och förskolans vardag. Inom varje ämnesområde som skall utvecklas skall IKT tänkas in som ett naturligt verktyg. Som ett led i detta utvecklingsarbete har det under hösten 2014 startats en IKT-grupp. Gruppen har inlett ett arbete med att se över den ITK-miljön som finns inom skolan och förskolan.

21 21(24) 5.6 Riktad kompetensutveckling Rektorsprogrammet Det pedagogiska ledarskapet tydliggörs i skollagen (kap 1) genom rektors ansvar om skolans inre organisation, pedagogiska frågor om undervisning, bedömning, betygsättning och val av stödåtgärder. Den obligatoriska befattningsutbildningen (30 hp) ska genomföras senast 4 år efter tillträde av tjänst. Under har två rektorer deltagit. Rektorslyftet har inte varit aktuellt än. Studie och yrkesvägledning Inget under år 2014 då vi genomförde en nyanställning SYO. Det planeras för en kompetensutbildning i studie och yrkesvägledning för syo, rektor och utvalda lärare så att man ska kunna uppfylla läroplanens intentioner. Matematiklyftet Alla lärare åk 4-9 som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet under läsår 13/14. Alla lärare åk 1-3 som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet under läsår 14/15. För lärarna på åk 4-9 genomförs en fortsättning av matematiklyftet under nästa år i reducerad hastighet och i egen regi. Läsförståelse och läsundervisning Inom RUC deltar. Grums kommun med 2 grupper om 8 lärare anmälda. Kompetensutvecklingen handlar om läsförståelse och läsundervisning Kompetensutvecklingen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet är vidare att öka lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar på seminarier och lärträffar. Seminarieserien utgår från forskning om god läsundervisning och riktar sig till lärare som undervisar i helklass. Den följer inte ett utvalt perspektiv utan behandlar flera. F-3 arbetar med lärande klass.

22 22(24)

23 23(24) 6 Konklusion Föreliggande redogörelse ska ses som en del i arbetet med att systematisera kvalitetsarbetet inom skola och förskola. En svårighet i övergången till en mer utvärderande och framtidssyftande redogörelse är att det för alla verksamheter inte finns tydliga mål och riktlinjer beskrivna som redogörelsen kan utgå från. Under året har vi utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet genom ett utarbetat system för Kunskapsuppföljning, alla årskurser, alla ämnen och nationella prov Analyser Åtgärder Återkoppling Ska ske på alla nivåer: Lärare Lärarlag Rektor Förvaltning Politik

24 24(24) 7 Referenser Lagar och förordningar Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan, Lpfö Rev Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Allmänna råd och förskrifter Skolverket, Allmänna råd och kommentarer om fritidshem Skolverket, Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningenför grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Skolverket, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverket, Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet Skolverket, Allmänna råd om arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan