Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Sammanställning per Förskoleenhet Enhet: Tibble förskolor Utbildningskontoret Sida 1 av 14

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Innehåll... 2 Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete... 3 Ansvarsområde... 3 Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete... 3 Områden för systematiskt kvalitetsarbete... 4 Områden för fördjupad analys i Upplands-Bro kommuns systematiska kvalitetsarbete inom utbildningsverksamheter Slutord Sida 2 av 14

3 Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete De kommunala verksamheterna har under 2013 anpassat sig efter Skollagen, Kap 4 som säger att huvudmannanivån systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Dessa sammanställs i juni månad till en samlad lägesbedömning. Ansvarsområde I Tibble förskoleenhet ingår förskolan Vulkanen, Lillsjö förskola och förskolan Rönnbäret. Alla tre förskolor är belägna i Tibble- Lillsjöområdet, med blandad bebyggelse av villor, radhus och flerfamiljshus. Enheten består av 9 avdelningar, där Vulkanen består av två, Lillsjö tre och Rönnbäret fyra. Under läsåret har barnantalet på enheten varierat mellan barn och mellan medarbetare. Enheten arbetar inspirerat av Reggio Emilias filosofi med ett utforskande- och projekterande arbetsätt. Barnens intresseområden, frågor och hypoteser är vägen för lärandet, där de estetiska uttrycken används för att utveckla barnens lärprocesser. Lärmiljön både inne och ute ses som en stor och viktig del för barnens lärande och utveckling och är i ständig förändring efter barngruppens intressen och behov, samt anpassad för att stimulera och utmana i barnens projektarbeten. Varje förskola har representanter för utvecklingsarbete i enhetens arbetsgrupper, vilka är: ledningsgrupp, arbetslagsledargrupp, IKT-grupp, samverkansgrupp, köksgrupp samt miljögrupp. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete Sida 3 av 14

4 I skollagen finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Processen i det systematiska kvalitetsarbetet är cyklisk. Den rymmer frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Den sista frågan hur blev det? kan på sätt och vis beskrivas som ett nytt var är vi?. På så vis löper processen vidare. I juni varje år samlas enheternas arbete in där en lägesbedömning kan göras av huvudmannen. Områden för systematiskt kvalitetsarbete Förutsättningar Förskola Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Färgmarkering visar bedömning av aktuell status för enheten: Grön = Förutsättningar för måluppfyllelse goda; = Förutsättningar för arbete mot mål delvis bristfälliga; Röd = Tydliga brister i förutsättningar för arbetet mot mål. Kommentera gula och röda markeringar för respektive förutsättning. Finns ett systematiskt arbete med att utforma verksamheten i förskolan på ett sådant sätt att barn tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö? Status (grön, gul, röd) Har barngrupperna i förskolan en lämplig storlek och sammansättning? God miljö för lärande Kommentarer God miljö för lärande : Se kommentar under barns inflytande. Inför uppstarten av ett nytt pedagogiskt år har alla arbetslag som uppdrag att se över den pedagogiska miljön som ska vara trygg och säker men även skapa förutsättningar för att väcka barnens lust och intresse till att lära, leka och uttrycka sig genom att ha tillgång till många olika material, uttrycksmedel och intressanta mötesplatser. Därefter ska miljön som är i ständig förändring anpassas efter barnen som för tillfället utgör barngruppen, vilket gör att detta skall vara en ständigt pågående process. Tibble förskolor arbetar med yngrebarns- ca 1-3 år och äldrebarnsavdelningar ca 3-5år. Dagligen delas barngrupper in i mindre intressegrupper eller projektgrupper efter intresse eller spontant i leksituationer som barnen själva skapar. I vår enhet har det pågått och pågår en diskussion om att istället arbeta i åldersnära grupper för att på ett bättre och mer lättarbetat sätt kunna möjliggöra för en demokratisk lärmiljö. Detta för att i större grad än nu ge barnen en miljö där de kan vara självständiga och ta egna initiativ och Sida 4 av 14

5 samtidigt utmanas utifrån sin utvecklingsnivå. I åldersnära grupper ser vi att det skulle bli lättare att möta barnen och skapa förutsättningar för att utveckla miljön för att främja barnens lärande på ett fördjupat plan. Vi kan också se fördelar med att barnen och deras vårdnadshavare i största möjliga mån kan följa sin grupp under förskoletiden och inte behöva skolas in i en ny grupp mitt i utbildningen. För att bibehålla det positiva utbytet som kan ske i möten över åldersgrupperna skulle fortsättningsvis detta ske dagligen vid uteviselse och samverkan vid varje förskola. Under läsåret har förskolorna i liten grad arbetat i åldersnära tvärgrupper och inför kommande termin står två av enhetens förskolor i uppstart av att utveckla detta arbete. Enhetens minsta förskola har kommit längst och står i startgropen för att påbörja ett arbete med åldersnära grupper, med syfte att arbeta med barnen i mindre grupper och för att använda lärmiljön och lokalen på ett för barnen mer demokratiskt, utmanande och anpassat sätt. Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Grön/ Organisation Kommentarer Organisation: Vi har sedan två år tillbaka arbetat med att öka vårt fokus på lärandeuppdraget. Pedagogernas medvetenhet, kunskap och förhållningsätt kring hur uppdraget enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer ser ut är varierande, vilket vi kontinuerligt arbetar med för att höja och öka likvärdigheten i. För att skapa en tydlighet i upplägget av vårt uppdrag har vi under läsåret utformat ett gemensamt pedagogiskt år för hela enheten, där verksamhetens innehåll och arbetsmetoder har diskuterats och analyserats för att förnyas och utvecklas. I detta arbete har vi på olika sätt, i enhetens olika arbetsgrupper, vid APT och planeringsdagar uppdaterat och disskuterat, hur och för att vi på bästa sätt kan förstå och ta till oss uppdraget. Inför läsåret har vi haft som ambition att hitta redskap/verktyg för att systematiskt och regelbundet i det stora och det lilla ringa in och utveckla verksamheten. Som ytterligare ett steg i att utveckla och synliggöra att och hur vi följer förskolans styrdokument har vi valt att använda oss av reflektionsprotokoll tillsammans med dokumentation och en projektplan som redskap för att systematiskt kunna följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten enligt mål och riktlinjer i läroplan och skollag. Dessa verktyg har används i kollegialt utvecklingsarbete och tillsammans med enhetens ateljerista. Framåt kommer vi enligt vår tidigare ambition att tillsammans utarbeta fler interna utvärderingsinstrument som exempelvis självskattningsmallar, för såväl hela arbetslaget som den enskilde pedagogen. Hittills har pedagogers enskilda planeringstid och tid till reflektion prioriteras. I vår uppföljning och utvärdering kan vi se att pedagogerna behöver mer tid till gemensam reflektion och analys av observationer och dokumentation för att kunna se barnens lärprocesser och i större grad än nu förstå och utmana dem i sitt lärande. Vid den enskilda planeringstiden skapas dokumentation av olika slag men för att den ska bli pedagogisk och utveckla det pedagogiska arbetet behövs reflektion och analys tillsammans med andra. Alla tre förskolor i vår enhet är byggda på 70-talet och lokalerna är slitna. Vi har även under detta läsår fört dialog med vår hyrsevärd och Sida 5 av 14

6 utbildningskontoret då vi dagsläget gör bedömningen att vissa rum är svåra att överskåda och ytan kan inte disponeras till vår fördel. Vi kan också se att våra slitna lokaler kan vara till vår nackdel då föräldrar ska välja förskola till sina barn. Då vi önskar en modern och fräsch miljö som lätt kan anpassas och vara föränderlig med barngrupperna, kan vi se att investeringar i ombyggnad och uppfräschning skulle skapa bättre förutsättningar och större möjligheter för oss att utveckla vår pedagogiska miljö i våra lokaler. Dialogen kommer att fortgå även framledes. Har enheten tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Resurstilldelning Det finns olika parametrar gällande om en enhet har resurser för kunna uppfylla strävans målen. En är huruvida vår ekonomiska ram för året vilket då återspeglar två läsår. En grundförutsättning är att vi får en uppräkning vilket är beräknad på den nationella prisökning normen så att vi kan matcha detta. Sen har vi handlar det också om hur vi fyller våra platser och vi får hela tiden titta på hur vi kan organiserar flexibelt. Gällande detta läsårs resurser rent ekonomiskt så har det varit av varierande karaktär på hösten respektive våren, vilket är avhängt av de faktorer som nämnts innan. Inom vår enheten har vi satsat på att tillskapa flera olika reflektion forum, vilket vi idag kallar för arbetsgrupper vilket vi ser ett stort behov av. Det som vi ser i detta är finns ett behov och vilja att fördjupa sig i vårt uppdrag på ett varierat viss, där reflektion med andra är en utvecklande metod. Det som vidare också kan se är att man såväl metodiskt som systematiskt efterfrågar olika typer av handledning fortlöpnade. Idag har vi en aterjelista som har fördjupade kunskaper i olika estiska metoder vilket sammankopplas med vårt systematiska kvalitetsabete. Ett tätt samarbete sker med enhetens pedagogiska samordnare och förskolechef i detta arbete och då vi ser framtiden an kan vi utröna ett behov av regelbunden handledning av en pedagogista/pedagogisk ledare i syfte att fördjupa variation hur man förhåller sig till lärandet. Ständig reflektion ur flera olika synvinklar bidrar på sikt till en hållbar kvalité. Finns inom enheten ekonomiska förutsättningar satsningar så är det vår ambition. Har förskolechef, förskollärare och annan personal vid förskolan nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet? Personal Uppfyller förskolechef och förskollärare gällande behörighetskrav? Grön Kommentarer Personal (Behörighetssituationen kommenteras och analyseras i mer detalj nedan): markering, se kommentar organisation. Sida 6 av 14

7 Centrala mål Förskola Frågeställningarna inom varje område syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. Färgmarkering visar bedömning av aktuell statusför enheten: Grön = mål uppfylls; = Arbete mot mål pågår men mål uppfylls inte helt; Röd = Tydliga brister i arbetet för att nå mål. Kommentera gula och röda markeringar för respektive målområde. Status (grön, gul, röd) Uppfyller förskolan målen om att barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar? Arbetar förskolan enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden? Grön Bedriver förskolan ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn? Grön Normer och värden Kommentarer Normer och värden : Sedan uppstarten av enhetens visionsarbete, som slutligen mynnade ut i följande: Mod och vilja att se och förhålla sig till olikhet som tillgång, har de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på fått ett större och mer självklart utrymme i verksamheten och har till vis del medvetandegjorts för barnen. Enhetens gemensamma tema/undersökningsområde har sedan ht 2013 varit Demokrati och barns interaktion i vår lärmiljö. Syftet har varit att utveckla och fördjupa det demokratiska arbetet i vår lärmiljö både ute och inne mellan barn, barn-miljö och barn-pedagog. Temat har bidragit till att pedagogerna i större grad än tidigare stöttar och uppmuntrar barnen till diskussioner i vår lärmiljö och i de interaktioner som sker där. I olika sammanhang, men främst i projektsammanhang har barnen tillsammans med pedagoger fått reflektera över olikheter som tillgång. Pedagogerna har dokumenterat att barn i större grad än tidigare använder sina kamraters tillgångar och kompetens i sammanhang där de själva eller någon i dess närhet behöver hjälp med något. Stor vikt har lagts på att göra barnen uppmärksamma på olika typer av demokratiska beslutsvägar, som att rösta, turas om, argumentera och motivera. Delaktighet, inflytande och allas lika värde har lyfts i barnens projekt och i andra delar av verksamheten. Temat kommer att fortgå under kommande läsår och vår förhoppning är att barnen i större utsträckning än tidigare ges möjlighet till att arbeta med olikhet som tillgång i för barnen konkreta situationer och greppbara sammanhang. Den gula markeringen innebär också att vi har mycket mer att tillföra som exempelvis ett interkulturellt förhållningsätt för att ytterligare visa på och få förståelse för olikheter som tillgång och skapa större förståelse för vår omvärld. Som ett första steg till detta kommer alla enhetens förskolor under kommande läsår införa Kulturvecka där syftet är att alla barn på många olika sätt (genom mat, språk, musik, traditioner mm)ska få ta del av de kulturer som i första hand finns representerade vid respektive förskola och i andra hand ta in fler. Sida 7 av 14

8 Uppfyller förskolan målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet? Grön/ Utveckling och lärande Arbetar förskolan enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande? Grön Kommentarer Utveckling och lärande (Matematik Riktat arbete, förutsättningar, satsningar mm, kommenteras och analyseras i mer detalj nedan): Uppfyller förskolan målen för barns inflytande? Har förskolan fungerande rutiner för hur barn ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolemiljön? Finns det vid förskolan ett eller flera forum för samråd med barnen? Barns inflytande: Kommentarer Barns inflytande : Sedan tidigare har vi konstaterat att vi i mycket behöver utveckla vår användning av dokumentation och i större utsträckning med olika fokus analysera dess innehåll tillsammans med både andra pedagoger och med barnen. Flertalet av enhetens arbetslag arbetar nu systematiskt med att fånga upp och utgå från barnens intressen och behov i projektarbete i olika stora gruppsammansättningar. Att tydligöra lärprocesser som sker i projektarbeten för barnen, genom regelbunden återkoppling och samtal runt dokumentation är ett utvecklingsområde som vi i barnens projektarbeten under året har lagt stort fokus på. I större grad än tidigare har pedagoger via dokumentation av projektarbetet synliggjorts barnens erfarenheter, upplevelser och lärprocesser som sedan både barn, pedagoger och vårdnadshavare har fått möjlighet att ta del av och reflektera vidare om för att både följa och utmana barnens utveckling och lärande. Reflektion och analys av den pedagogiska dokumentationen hjälper till att ge barnen ytterligare en röst, även till dem som ännu inte har talspråket. För att öka barnens inflytande behöver pedagogerna i större utsträckning och systematiskt lämna tillbaka dokumentationen och reflektera kring den tillsammans med barnet/ barngruppen. Hur tillgången till samt hur materialet är planerat och placerat i lärmiljön för att den skall vara tillgänglig och intressant för barngruppen är något som behövs ses över, för att göra lärmiljön till en demokratisk plats för barnen som vistas i den. Barnen ska kunna påverka och ha inflytande genom att vara självständiga i sin miljö. Sida 8 av 14

9 Finns det vid förskolan ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna? Grön Har förskolan fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barns trivsel, utveckling och lärande. Samverkan mellan förskola och hem Kommentarer Samverkan Förskola/hem : Utvecklingssamtalen och dokumentation av barnens projektarbeten och lärprocesser är viktiga för att synliggöra hur vi omsätter Lpfö 98, 10 i praktiken. Att förtydliga och synliggöra hur vårt uppdrag omsätts i praktiken har varit ett utvecklingsområde som vi arbetat med att utveckla enligt följande: Vid föräldramöten, men framförallt föräldraråd har vi lyft värderingsfrågor som olikhet som tillgång, innebörden av vår vision och hur processen i den har sett ut, lärmiljöns betydelse för barnens möjlighet till lärande, likabehandlingsfrågor samt projekterande arbetsätt. Under året har vi sett över enhetens underlag och rutiner för att hålla utvecklingssamtal. Detta har varit ett utvecklingsområde då vi har sett att det skiljer sig mellan förskolor och ibland även mellan arbetslag vid varje förskola i hur arbetet med utvecklingssamtal såg ut. I detta utvecklingsarbete har diskussionen om lärande och formativ bedömning genom pedagogisk dokumentation varit central, så även värdet av vårdnadshavares och förskolans samverkan till att skapa de bästa förutsättningarna för varje barns mående, trygghet och lust till att lära och leka. Arbetet har mynnat ut i ett nytt och gemensamt underlag och upplägg för att hålla utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Detta kommer att utvärderas efter läsåret I övrigt har fortlöpande dialog med vårdnadshavare om barns trivsel, utveckling och lärande skett via dokumentation kring projekt och barnets utveckling i förhållande till vad verksamheten har erbjudit. Sedan vi fått till oss att vårdnadshavare eftersökte en tydligare kommunikation från förskolan om den pedagogiska verksamheten har avdelningarna också gått ut med information via ett månadsblad, Tibble bladet samt pedagogisk inblick. Till kommande läsår är vår ambition att levandegöra förskolornas hemsidor för att ytterligare öka och förtydliga vår kommunikation till vårdnadshavare. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Finns ett fungerande samarbete till stöd för barns kontinuerliga utveckling och lärande mellan förskolan, grundskola och med fritidshem? Kommentarer Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem : Grön Förskolechefs ansvar Är förskolechef pedagogisk ledare och inriktar verksamheten mot de nationella målen? Tar förskolechef ansvar för förskolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen? Sida 9 av 14

10 Kommentarer Förskolechefs ansvar : Områden för fördjupad analys i Upplands-Bro kommuns systematiska kvalitetsarbete inom utbildningsverksamheter Upplands-Bro kommun har på huvudmannanivå identifierat några områden som ska följas upp och analyseras i mer detalj för att skapa förutsättningar för förbättringar. Därför lyfts varje enhets resultat, arbete kring och förutsättningar för områdena Matematik och Behörigheter särskilt, liksom enheternas arbete för att systematiskt utvärdera medarbetarnas arbetsinsatser. Sida 10 av 14

11 Matematik Satsningar (matematiklyft mm) Ett flertal arbetslag har deltagit i lärplatteprojektet, där några valde inriktning mot matematik och några mot språk. Appar i syfte att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande laddades ner och arbetades med på flera olika sätt. Förskollärare i tre arbetslag har deltagit i matematiklyftet. I projektreflektion med enhetens ateljerista och vid avdelningsplanering har hela arbetslaget tagit del av och låtit inspireras av förskollärares fortbildning. Barn och pedagoger har i vårt projekterande arbetsätt vävt in matematiken i naturliga och meningsfulla sammanhang. Ett flertal av barnens projekt spridda över enheten har kommit att handla om matematiskt undersökande i olika former. En stor och betydelsefull insikt som skett via matematiklyftet, som alla deltagande förskollärare förmedlat vid reflektionstillfällen med enhetens ateljerista är en ökad förståelse för barns kunskapande och vikten av att barnen får sätta ord på och förklara sina frågeställningar, hypoteser och vad de har förstått och hur de har förstått, för att de själva ska lära, men också för att ett kollektivt lärande sker då man delar med sig och tar del av andras tankar. Framåt kan vi se ett detta kan utvecklas genom att i större grad fler språk än det talade( tex digitala och estetiska språk) får ge uttryck för frågeställningar, hypoteser och lärande. Detta är också ett utvecklingsområde som vi sedan tidigare har uppmärksammat då vi vill tillgängliggöra och tillföra fler digitala och estetiska uttrycksformer till barnen i deras lärmiljöer. Under detta läsår har vi inom utveckling och lärande även arbetat aktivt för att skapa sammanhang där barnen får möjlighet att förankra och utveckla sin kunskap och förståelse om naturvetenskap, matematik och teknik med den digitala tekniken som verktyg och uttrycksmedel, som också är ett annat utvecklingsområde. Detta har medfört att vi gjort investeringar i fler lärplattor och interaktiva projektorer till enheten. Våra digitala verktyg och pedagogernas medvetenhet kring hur de kan användas har bidragit till att barnen getts möjlighet både till att reflektera kring sitt eget matematiska tänkande och lärande genom att titta på film eller bilder från dokumenterade lärtillfällen med lärplattan och/eller genom att använda den interaktiva tavlan som pedagogiskt hjälpmedel. Vid utvecklingsdagar, APT, reflektionstillfällen samt i projektplanen har funnits utrymme för att lyfta den digitala tekniken som uttrycksmedel och pedagogiskt verktyg. Vi kan dock se genom uppföljning och utvärdering att personalen inom detta område kan och behöver ha stöd och tillfällen att sätta sig in i fler av lärplattans möjligheter, för att i större grad, medvetet och motiverat använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten. En möjlig väg är att låta enhetens IKT-grupp hålla workshops för att inspirera personalgruppen och att arbeta hands on med verktyget. Resultat vi kan se av ovan nämnda satsningar Barn genomför matematiska undersökningar där barnen ges möjlighet att lära, förstå och använda nya ord och begrepp i meningsfulla sammanhang. Barnen visar på en ökad förståelse kring matematiska begrepp Barnen visar intresse för den digitala tekniken som pedagogiskt verktyg och uttrycksmedel i verksamheten. Sida 11 av 14

12 Analys Satsningar som lärplatteprojektet och matematiklyftet har inneburit att inte bara aktuella arbetslag, utan i stort hela förskolor har inspirerats och kunnat ta del av satsningen. På alla avdelningar där förskollärare deltagit i satsningen kan man tydligt se att matematiken och dess ansikten fått ta en stor och självklar plats i både projekt och i övrig verksamhet. Pedagoger resonerar och analyserar kring dokumentation med matematikglasögon för att se och synliggöra lärprocessen och för att kunna tyda barnens lärstrategier och utmana dem vidare. En av enhetens förskolor har inte deltagit i vare sig lärplatteprojekt eller matematiklyft, vilket innebär att medvetenheten inte har ökat i samma grad som vid de andra två förskolorna. Till kommande termin ska även denna förskola ta del av satsningen. Då matematiklyftet är uppskattat av deltagande pedagoger och vi kan se en tydlig höjning av matematisk medvetenhet och syn på kunskapande, vilket bidrar till stimulering och utveckling av det matematiska lärandet för barnen i hela enheten, ser vi det som värdefullt att fortsätta satsningen även under höstterminen Behörigheter 42 % förskollärare 45 % barnskötare 13% ekonomibiträde Att procentsatsen skiljer åt från tidigare har sin förklaring i att vissa tjänster vid tidpunkten inte var tillsatta. Andelen behörig personal är sammantaget hög inom enheten. Under vårterminen har en barnskötare varit vikarierande på förskollärartjänst. Till höstterminen kommer förskollärartjänsten tillsättas med en förskollärare och på så sätt kommer procentsatsen ändras till att bli övervägande förskollärare. En strävan är att öka antalet förskollärare ytterligare. Rekryteringsläget är svårt då lönerna för förskollärare är höga och kan vara svåra att matcha, då marknaden är förskollärarens. Intresserade barnskötare inom enheten erbjuds att genomföra utbildning på distans, där enheten bidrar litteratur utgifter. Karriärvägar har prioriterats för pedagoger som haft intresse och kvalifikationer där vi i dagsläget har en atejljérista anställd vid enheten. Vidare har varje förskola en pedagogisk samordnare och varje arbetslag har en arbetslagsledare. Goda arbetsprestationer premieras genom erbjudande av komptensutveckling såväl internt inom enheten som externt och beaktas även i lönerevisionen. Vidareutveckling av arbetet är vår ambition, dock är det avhängt av våra ekonomiska resurser. Vi kan se att pedagogernas medvetenhet, kunskap och förhållningsätt kring hur uppdraget enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer ser ut behövs stärkas. Detta kan vi göra genom ev. extern fortbildning och vidare genom intern handledning och arbete i utvecklings-/arbetsgrupper och givetvis via de utvecklingssatsningar som nämnts under varje specifikt målområde. Vilket arbete sker systematiskt för att utvärdera personalens insatser? Sedan förra året har vi påbörjat ett mer systematiskt arbetsätt för att följa upp, utvärdera och analysera både framgångsfaktorer och förbättringsområden i vår verksamhet. Under året har Sida 12 av 14

13 vi arbetat fram ett pedagogiskt år som har bidragit till att vi fått en struktur för att skapa större möjlighet till att följa upp, utvärdera och därigenom utveckla vår verksamhet. Den systematiska uppföljningen har skett i olika konstellationer både i kollegial handledning men även enskilt och i arbetslagen där vår ateljerista har coachat på varierat vis. Pedagogisk dokumentation har fungerat som underlag och verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling inte bara för verksamheten utan även för pedagogernas eget arbete, insatser och utveckling. En utvärdering har skett i slutet av vårterminen, där arbetslagen analyserat och lyft fram framgångsfaktorer och förbättringsområden utifrån deras pedagogiska insatser. Utvärderingen följs upp i kvalitetsredovisning och resultatet av utvärderingen används för att förbättra och utveckla verksamheten. Under läsåret har alla medarbetare i enheten arbetat gemensamt med att formulera lönekriterier. Vid medarbetarsamtalen hålls ett starkt pedagogiskt fokus. Lönekriterierna samt ett individuellt mål vid medarbetarsamtal tillsammans med förskolechefen har legat till grund för löneutvecklingen. Pedagoger har erbjudits kompetensutveckling för att främja våra utvecklingsområden, där lärplatteprojektet och matematiklyftet ingår. Insatser i form av extern samt intern handledning samt studiebesök är ytterligare satsningar. Inför kommande läsår är kompetenshöjande insatser i form av lärarlyft inom systematiskt kvalitetsarbete aktuellt för att öka kompetensen inom området i enheten. I andra utvecklingsområden som vi har finns det tankar på studiebesök och föreläsningar. Alla med arbetslagsledaransvar, som i nuläget inte genomgått en arbetslagsledarutbildning ges framåt möjlighet till att göra det. Slutord Verksamheten har tagit ett stort kliv fram inom fler av våra utvecklingsområden så även gällandes att hitta instrument för att skapa struktur och systematik med uppföljning och utveckling för vårt kvalitetsarbete. Det vi ser som framgångsfaktor är att vi har benat ner och tittat på likvärdighet över enheten och på detaljer i vår pedagogiska verksamhet i förhållande till våra styrdokument. Enhetens olika arbetsgrupper har kunnat fördjupa sig i frågor för att utveckla gemensamma underlag och göra ställningstaganden för enhetens utveckling. Enhetens pedagoger är engagerade och intresserade av att utveckla och driva den pedagogiska utvecklingen framåt vilket gör att vi ser positivt på framtiden och kommande läsår. Vi kan se att vi inför kommande läsår har följande utvecklingsområden att arbeta vidare med: Vidareutveckla lärmiljön inne och ute. Skapa möjligheter för barnen att arbeta med olikhet som tillgång i för barnen konkreta situationer och greppbara sammanhang. Påbörja ett arbete kring begreppet interkulturellt förhållningsätt. Sida 13 av 14

14 Att för barnen skapa sammanhang där barnen får möjlighet att förankra och utveckla sin kunskap och förståelse om naturvetenskap, matematik och teknik med den digitala tekniken som verktyg och uttrycksmedel. I större utsträckning och systematiskt lämna tillbaka dokumentation kring projekt och lärprocesser till barnen och reflektera kring den tillsammans med barnet/barngruppen Levandegöra förskolornas webbsidor. Öka möjligheterna till och ge stöd i att använda lärplattans möjligheter som ett digitalt verktyg i den pedagogiska verksamheten Magdalena Göth Förskolechef Linda Björklund Ateljérista Sida 14 av 14