Handledning Klimatvågen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning Klimatvågen"

Transkript

1 Handledning Klimatvågen Så här inleder du samtalet: Alla produkter, tjänster och resor som du köper bidrar till växthusgasutsläpp som gör att jorden blir varmare det brukar vi kalla för en persons klimatpåverkan. Det är framförallt produktionen av produkter som är energikrävande. Man måste odla råvaror, förädla dem i en fabrik och till slut transportera den färdiga produkten som du ska köpa till en butik. Med Klimatvågen kan du väga din dagliga klimatpåverkan. Du tar shoppingkorgen och plockar åt dig det som du konsumerar varje dag. När du ställer shoppingkorgen på vågen så ser du hur stor din klimatpåverkan är. Vikten på påsarna motsvarar utsläppen av växthusgaser per person och dag. När du ställer dem på vågen omvandlas skalan till antal jordklot som skulle behövas om alla konsumerade som du eller till ton växthusgaser som släpps ut varje år. Samhället: Vi börjar med samhällsdelen. I Samhällspåsen finns din del av de växthusgaser som släpps ut i offentligsektor varje dag. Det är bland annat utsläpp från mat, energi och transporter inom sjukhus, skolor, polis och militär. För att räkna ut denna del har vi tagit alla utsläpp som offentligsektor ger upphov till per år och delat dem på 365 dagar och på alla invånare i Sverige. 1

2 Bostaden: 1. Bor du någonstans? Svaret är oftast Ja. Alla som har en bostad, oavsett hyresrätt eller bostadsrätt, ska ta påsen Har bostad. Påsen motsvarar den energi som går åt när huset byggs och underhålls. Vi vill visa att en ganska stor del av växthusgasutsläppen från ett hus eller lägenhet släpps ut när huset byggs. Det går åt mycket energi till att göra cement men också till att transportera material. Utsläppen skiljer sig åt beroende på vilket material man bygger ett hus i men det har vi inte tagit hänsyn till här. Påsen bygger på vad som släpps ut varje dag under en genomsnittlig svensk bostads livstid. 2. Hur många rum har du i ditt hem? Du ska svara på hur många rum ni har per person i din bostad. De flesta som bor i Stockholm har 0,5-2 rum per person. Att bo på liten yta är ett av de bästa sätten att minska sin energiförbrukning och därmed sina växthusgasutsläpp från bostaden. Vänta med att ta en påse tills du svara på nästa fråga. 3. Vilket uppvärmningssystem har du i din bostad? Här tar man en påse som motsvarar värmesystem, alla motsvarar ett rum, har man två så blir det dubbelt så mycket osv. det kan man berätta för dem. Man kan ta följande påsar: Fjärrvärme Direktverkande el Luftvärmepump Berg- jord-, sjövärmepump Oljepanna Biobränsle Passivhus Beräkningarna är gjorda med flerbostadshus som utgångspunkt, bor man i villan använder man ca 7,5 % mer energi för värme och varmvatten per m 2 och år. De flesta som bor i Stockholm har fjärrvärme som uppvärmningssystem i sin bostad. Fjärrvärmen är idag ett av de mest klimatsmarta sätten att värma upp sin bostad. Värmepump är också klimatsmart och det finns många olika sorter t.ex. berg- sjö, markvärmepump och luftvärmepump. De är inte så många som har kvar oljepanna för att värma upp sin bostad idag men en påse finns med för att visa vilken stor skillnad man kan göra om man skippar oljepannan. 4. Hur mycket hushållsel använder ni per år? För att räkna hushållsel per person delar vi antal kwh med antal personer som bor i hushållet. Påsar: Hushållsel 1000 kwh/år 2

3 Hushållsel 2000 kwh/år Hushållsel 4000 kwh/år Förnybar el I genomsnitt använder småhus kwh och lägenheter kwh hushållsel per år (källa: Energimyndigheten). Hushållsel är den elen som används för annat än uppvärmning, t.ex. belysning, hemelektronik, matlagning, vitvaror m.m. Berätta även att det är mer effektivt att bo tillsammans än att bo ensam, då ca 50 % av energianvändningen i hushållet kommer från vitvarorna. En gammal kyl och frys kan använda så mycket som 1000 kwh/år, en energieffektiv A+++ använder ca 130 kwh/år. Om man köper förnybar el tar man påsen förnybar el, påsen motsvarar 4000 kwh och används även för att visa skillnaden mellan nordisk mix och 100 % förnybar el. 3

4 Mat: Allt vi äter bidrar till växthusgasutsläpp. Det är framförallt produktion och förädling av maten som är energislukande. 1. Äter du mat? Här handlar det om att visa att vi alla har ett grundbehov och det ger upphov till utsläpp. Påsen Äter mat ska alla ta. Det är en grundpåse som är helt vegan. De delar av maten som har störst klimatpåverkan kommer sen. 2. Hur mycket kött/fisk/fågel äter du? Genomsnittsvensken äter ca 280 gram per dag. Du ska ta tre påsar som motsvarar den typ av kött som du oftast äter. Ingen äter nötkött varje dag men påsarna ska visa ett genomsnitt och ge en bild av att klimatpåverkan skiljer sig mellan olika köttyper. Så be personen ta tre påsar om han eller hon äter kött. Nötkött 100 g Fläsk 100 g Fågel 100 g Fisk 100 g Skaldjur 100 g Vegetarisk 100 g Foderproduktion, djurhållning, förädling och transporter är några delar som bidrar till köttets stora klimatpåverkan. När det gäller fisk så är det framför allt fångstmetoderna som avgör vilka utsläpp den förorsakar. 3. Hur mycket mejeriprodukter äter du? Genomsnittsvensken får i sig 9 dl mjölk varje dag. Det låter kanske mycket men det motsvarar faktiskt bara 6 ostskivor. Det krävs en hel del mjölk för att göra ost, yoghurt, fil osv. Du kan ta någon av följande påsar eller kanske båda två: 9 dl mjölk el 6 ostskivor/dag 4,5 dl mjölk el 3 ostskivor/dag Mejeriprodukterna bidrar liksom köttet till stor klimatpåverkan. Det är fodret till djuren och andra utsläpp förknippade med djurhållning som gör utsläppen höga. Nu är de största delarna i matkonsumtionen tagna. Här kommer några mindre påsar att ta ställning till. 4. Hur många glas alkohol/läsk dricker du per dag? Det är inte så många som har koll på hur mycket de dricker per dag men genomsnittsvensken dricker ungefär 2 glas om dagen. Här gäller det alltså att försöka slå ut det man dricker över en vecka per dag. Alkohol el läsk 2 glas/dag Alkohol el läsk 1 glas/dag 4

5 Alla drycker som tappas på flaska genererar växthusgasutsläpp både före och efter dryckens konsumtion. Transporten av drycker ger relativt sett höga utsläpp per liter dryck 5. Hur mycket godis äter du per dag? Framförallt vingummi och skumgodis har stor klimatpåverkan per kilo men eftersom vi sällan äter så stora mängder godis blir det inte så stora utläpp per dag. Här kan man ta en lördagsgodispåse eller två om man vill. Varje påse motsvarar 250 gram godis/vecka. Utsläppen har sedan slagits ut per dag. 6. Hur mycket mat slänger du? Det produceras en hel del mat som bara går rakt ned i soporna. Här är det svårt att uppskatta hur mycket man egentligen slänger och det blir istället så att man kan resonera kring vissa frågor. Lämnar du ofta mat på tallriken? Är du känslig för bäst före datum istället för att lita till ditt smak- och luktsinne? Svarar man ja på dessa frågor så får man ta påsen Slänger mat ofta om nej så tar man den lilla påsen. 5

6 Varor och tjänster: I den här delen ingår allt du köper som inte är mat och resor. Det är kläder, skor, möbler, hushållselektronik, datorer, hygienartiklar, accessoarer, glasögon, kulturevenemang, böcker, försäkringar, abonnemang, tidningsprenumerationer, telefon, andra tjänster och mycket mer. 1. Hur mycket pengar handlar du varor och tjänster för varje månad? Den första frågan går ut på att försöka uppskatta hur mycket du spenderar på varor och tjänster varje månad. De flesta underskattar sina utgifter väldigt mycket. Genomsnittssvensken spenderar ca 3800 kr i denna del varje månad. Stockholmaren ligger ofta ännu högre. Försök att resonera kring hur mycket du spenderar och gå sedan vidare till nästa fråga utan att ha tagit några påsar. 2. Vilken typ av varor spenderar du pengar på? Ta hjälp av påsarna och försök komma upp i de belopp som du först uppskattade att du handlade för. Följande påsar finns: Kläder och skor 1000kr/mån Kläder och skor 500kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 1000kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 500kr/mån; Bio/teater/museum 500kr/mån Bio/teater/museum 500kr/mån Husdjur 1000kr/mån Husdjur 1000kr/mån; Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Här ska man uppskatta hur mycket man lägger på olika varor varje månad men kom ihåg att vikten i påsarna fortfarande har slagits ut på växthusgasutsläpp per dag. 3. Köper du många billiga varor eller ett fåtal av högre kvalité? Den första frågan tar inte hänsyn till vilken typ av vara som har inhandlats. Därför bör det resoneras kring hur personen tänker om kvalité och kvantitet. Om personen tänker kvalité framför kvantitet kan påsen som hade plockats från början halveras gå från exempelvis 1000 kr/mån till 500 kr/mån. Köper personen hellre flera billiga varor än ett fåtal dyra så bör den påsen som togs från början vara kvar. Om inställningen hos personen är att få så många prylar som möjligt för så lite pengar som möjligt så kan en halv påse läggas till. 4. Hyr du saker? Köper du second hand? Dessa båda frågor är till för att diskutera att man kan tänka på kvalitén när man handlar och på så sätt minska sina växthusgasutsläpp. Köper man en tröja som kan användas 100 gånger istället för en som bara kan användas ett par gånger så är den första mycket bättre för klimatet. 6

7 De små påsarna som visar att man kan dela, låna och köpa saker second hand är till för att visa att det finns bra alternativ med liten klimatpåverkan. I Stockholm finns numera både ett leksaksbibliotek (Retoy i Hammarby sjöstad) och en Lånegarderob (i Midsommarkransen). Dagliga resor: 1. Den första frågan är om du har bil? Om man har en bil ska man ta påsen Äger bil. Oavsett hur långt man kör ska man ta den. Påsen visar hur stora utsläppen är från produktionen av en bil som är en mycket energikrävande process. Påsens vikt motsvarar de dagliga utsläppen under hela bilens livslängd. I Sverige lever en bil ca 18 år innan den skrotas. 2. Hur långt kör du? De flesta vet ungefär hur långt de kör per år för det måste man ofta ange i bilförsäkringen och besiktningen av bilen mil är genomsnittet och det motsvarar 4 mil per dag. Följande påsar finns: Kör bil 2 mil/dag Kör bil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en konventionell svensk bil släpper ut per kilometer. 3. Kör du miljöbil? Om man kör miljöbil får man ta miljöbilspåsarna istället. Följande påsar finns: Kör miljöbil 2 mil/dag Kör miljöbil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en miljöbil i Sverige får släppa ut per kilometer för att klassas som en miljöbil. Alltså 120 gram per kilometer. Vissa miljöbilar släpper alltså ut mindre än detta. 4. Hur ofta åker du kollektivt? Följande påsar finns: Åker kollektivt dagligen Åker kollektivt ibland Att åka buss, tunnelbana eller spårvagn i Stockholm är ett mycket klimatsmart sätt att ta sig fram på. Det beror på att spårtrafiken drivs av el som är miljömärkt och att det får plats så många personer i samma vagn. Fler än 150 av bussarna går på biogas som tillverkas av våra matrester, det är också klimatsmart. 5. Cyklar du? Cykelpåsen är till för att visa att cykling inte bidrar med några utsläpp knappt alls. Det är i sådana fall från produktionen av cykeln men det är väldigt lite. 7

8 Semester resor: 1. Hur många flygresor gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att uppskatta ungefär hur många resor man gör med flyg varje år. Många reser väldigt mycket med flyg medan andra inte flyger mer än ett par gånger under sin livstid. Följande påsar finns: Asien/Amerika tur Asien/Amerika retur Europa tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 2. Hur många semesterresor med tåg gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att lyfta fram att man faktiskt kan ta tåget till Köpenhamn och ner i Europa. Jämför gärna påsen flygresa tur och retur i Europa med tågresa till Norra Italien tur/retur. Följande påsar finns: Tåg Köpenhamn tur/retur Tåg Norra Italien tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 8

9 Underlag för diskussionen när shoppingkorgen ställs på vågen: Varför minska växthusgasutsläppen? FN:s Klimatkonvention slår fast att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. EU har försökt konkretisera detta mål i form av en acceptabel maximal temperaturförändring. Målet är formulerat som en begränsning av temperaturökningen på jorden till högst 2 C jämfört med den förindustriella nivån. FN:s klimatpanels (IPCC) analyser visar också att en temperaturökning om 2 C i är ett tröskelvärde över vilket effekterna av en klimatförändring sannolikt skulle bli mer svårhanterliga och tillta i en snabbare takt. Redan vid en temperaturökning under 2 C inträffar klimateffekter. Vem ska minska sina växthusgasutsläpp? FN:s Klimatkonvention talar om ett gemensamt ansvar mellan länderna men att industriländerna ska ta täten i ansträngningarna för att minska de globala utsläppen. Svårigheten i att komma överens om ett globalt klimatavtal ligger till stor del i att länderna inte kan enas om hur mycket de olika länderna behöver minska sina växthusgasutsläpp. Historiskt sett har industriländerna stått för en stor del av de globala utsläppen, om utsläppen slås ut per capita så har fortfarande länder som Kina och Indien små utsläpp. Hur mycket växthusgaser kan vi släppa ut för att komma ner på en hållbar nivå? För en genomsnittlig svensk konsument behöver alltså utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften 2020 och till mellan en femtedel och en tiondel 2050 om utsläppen från den egna konsumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person. Sveriges vetenskapliga råd för klimatfrågor menar att en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären krävs för att tvågradersmålet sannolikt ska kunna klaras. EU verkar för en nivå på högst 450 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Samtidigt menar alltfler framstående forskare att 350 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären bör vara riktmärket för att tvågradersmålet ska kunna klaras av. Koldioxidhalten i atmosfären uppgår idag till ca 380 ppm. Därutöver tillkommer övriga växthusgaser (främst metan och lustgas), vilka motsvarar en koldioxidhalt på ca 70 ppm. Den sammanlagda halten växthusgaser uppgår alltså redan till 450 ppm koldioxidekvivalenter. En stabiliseringsnivå på 400 ppm anses enbart kunna nås om växthusgashalten först tillåts överstiga den önskade stabiliseringsnivån innan den vänder ned. En sådan utveckling förutsätter kraftiga minskningar av utsläppen av samtliga växthusgaser inom en mycket snar framtid. Det motsvarar att växthusgasutsläppen globalt behöver minska till 5,6 ton per capita (inklusive förändringar i markanvändning) om jordens befolkning vid år 2020 antas ha ökat till 7,6 miljarder människor. 9

10 Till år 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat med mellan 55-70% jämfört med 1990 års nivå enligt Vetenskapliga rådet. Det motsvarar ett medelutsläpp på mellan 1 till 1,9 ton per capita om jordens befolkning vid denna tid antas ha ökat till 9,2 miljarder människor. När behöver utsläppsminskningarna göras? De globala utsläppen behöver börja minska och inom en mycket snar framtid för att i stort sett helt kunna elimineras under detta århundrade. Med en sådan utveckling minskar riskerna för mycket omfattande klimateffekter världen över. Kulmen bör ske inom en 5 års period från nu. Vad gör Stockholms stad? Stockholms stad har sedan 1995 arbetat för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket har gett resultat. Från en utsläppsnivå på 5,3 ton växthusgaser per stockholmare 1990 har vi kommit ner till 4,0 ton år en minskning med hela 25 procent. Detta har uppnåtts genom utbyggnad av fjärrvärmenätet samt fjärrkyla och en ökad andel biobränsle i fjärrvärmeproduktionen, fler miljöbilar, trängselskatt som gett minskad trafik i innerstaden, fler som cyklar och åker med kollektivtrafiken, och allt mer klimatsmarta stockholmare. Stadens nya klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser till 3,0 ton per invånare år För att nå dit satsar Stockholm bland annat på en utökad biogasproduktion, utveckling av de nya miljöstadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Västra Liljeholmen och Järva, samt energieffektivisering i vårt eget fastighetsbestånd. En stor satsning görs för energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena. Samtidigt gör SL satsningar i kollektivtrafiken, bl.a. spårväg city, citybanan samt båttrafik för pendlare. Observa att Stockholms stads beräkningar av växthusgasutsläpp i staden endast omfattar växthusgasutsläpp från energianvändningen för uppvärmning, el och transporter inom staden (produktionsperspektivet). Den geografiska gränsen för beräkningarna utgörs av Stockholms kommungräns. Stora delar av den privata konsumtionen samt långväga resor som Klimatvågen visar finns alltså inte medräknat i ovanstående siffror (konsumtionsperspektivet). Vad kan Klimatvågen bidra med? Om klimatvågen: Klimatvågen EKR är en vidareutveckling av klimatvågen som Miljöförvaltning på Stockholms stad tog fram år Energioch klimatrådgivningen har fått testa och bygga en egen Klimatvåg. Manualen är till största dels samma som till originalen Klimatvågen 2.0. Om handledningen: Handledningens text är tagen ur handledning klimatvågen 2.0 författad av Emma Åberg, Miljöförvaltningen Stockholms stad. Text för avsnittet om boende har anpassats till Klimatvågen EKR av Kerstin Lundvik, Energi- och klimatrådgivningen. 10

Manual till klimatvågen EKR

Manual till klimatvågen EKR Manual till klimatvågen EKR 2012-06-27 Innehåll Om Klimatvågen Samhällets konsumtion Boende Mat Shopping Dagliga resor Semesterresor Växthusgasutsläpp och klimatpåverkan Källor 1 Om Klimatvågen Klimatvågen

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Klimateffekter Global uppvärmning är vetenskapligt accepterat Medeltemperaturen har ökat 0,7 grader sen 1880 Orsaken är omdebatterad

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139 Vardagen och miljön Synovate 2009 S-117139 117139 001 SÅ HÄR FYLLER DU I FORMULÄRET Vi hoppas att Du tar Dig tid att fylla i formuläret efter bästa förmåga. Formuläret läses optiskt. Undvik därför att

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats.

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats. Bli klimatsmart - stoppa slöseriet Går lampan sönder om man släcker den för ofta? Är det bra med rörliga skärmsläckare? Hur tvättar jag mer energisnålt? Vad kan jag göra åt temperaturen på rummet? Hur

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Sammanfattning. Färdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm

Sammanfattning. Färdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så att FN:s tvågradersmål uppnås och bryta beroendet av fossila bränslen är sannolikt

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar

Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar 1 Spara pengar och miljö! Kylskåp, diskmaskiner, ugnar, dvd-spelare och andra eldrivna apparater i våra hem påverkar miljön. Det sker när

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Dagordning kl 19.00-19.10 Fika hämtas! kl 19.10-19.30 Personliga mål för Ekopilotåret intro

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat 4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer