Handledning Klimatvågen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning Klimatvågen"

Transkript

1 Handledning Klimatvågen Så här inleder du samtalet: Alla produkter, tjänster och resor som du köper bidrar till växthusgasutsläpp som gör att jorden blir varmare det brukar vi kalla för en persons klimatpåverkan. Det är framförallt produktionen av produkter som är energikrävande. Man måste odla råvaror, förädla dem i en fabrik och till slut transportera den färdiga produkten som du ska köpa till en butik. Med Klimatvågen kan du väga din dagliga klimatpåverkan. Du tar shoppingkorgen och plockar åt dig det som du konsumerar varje dag. När du ställer shoppingkorgen på vågen så ser du hur stor din klimatpåverkan är. Vikten på påsarna motsvarar utsläppen av växthusgaser per person och dag. När du ställer dem på vågen omvandlas skalan till antal jordklot som skulle behövas om alla konsumerade som du eller till ton växthusgaser som släpps ut varje år. Samhället: Vi börjar med samhällsdelen. I Samhällspåsen finns din del av de växthusgaser som släpps ut i offentligsektor varje dag. Det är bland annat utsläpp från mat, energi och transporter inom sjukhus, skolor, polis och militär. För att räkna ut denna del har vi tagit alla utsläpp som offentligsektor ger upphov till per år och delat dem på 365 dagar och på alla invånare i Sverige. 1

2 Bostaden: 1. Bor du någonstans? Svaret är oftast Ja. Alla som har en bostad, oavsett hyresrätt eller bostadsrätt, ska ta påsen Har bostad. Påsen motsvarar den energi som går åt när huset byggs och underhålls. Vi vill visa att en ganska stor del av växthusgasutsläppen från ett hus eller lägenhet släpps ut när huset byggs. Det går åt mycket energi till att göra cement men också till att transportera material. Utsläppen skiljer sig åt beroende på vilket material man bygger ett hus i men det har vi inte tagit hänsyn till här. Påsen bygger på vad som släpps ut varje dag under en genomsnittlig svensk bostads livstid. 2. Hur många rum har du i ditt hem? Du ska svara på hur många rum ni har per person i din bostad. De flesta som bor i Stockholm har 0,5-2 rum per person. Att bo på liten yta är ett av de bästa sätten att minska sin energiförbrukning och därmed sina växthusgasutsläpp från bostaden. Vänta med att ta en påse tills du svara på nästa fråga. 3. Vilket uppvärmningssystem har du i din bostad? Här tar man en påse som motsvarar värmesystem, alla motsvarar ett rum, har man två så blir det dubbelt så mycket osv. det kan man berätta för dem. Man kan ta följande påsar: Fjärrvärme Direktverkande el Luftvärmepump Berg- jord-, sjövärmepump Oljepanna Biobränsle Passivhus Beräkningarna är gjorda med flerbostadshus som utgångspunkt, bor man i villan använder man ca 7,5 % mer energi för värme och varmvatten per m 2 och år. De flesta som bor i Stockholm har fjärrvärme som uppvärmningssystem i sin bostad. Fjärrvärmen är idag ett av de mest klimatsmarta sätten att värma upp sin bostad. Värmepump är också klimatsmart och det finns många olika sorter t.ex. berg- sjö, markvärmepump och luftvärmepump. De är inte så många som har kvar oljepanna för att värma upp sin bostad idag men en påse finns med för att visa vilken stor skillnad man kan göra om man skippar oljepannan. 4. Hur mycket hushållsel använder ni per år? För att räkna hushållsel per person delar vi antal kwh med antal personer som bor i hushållet. Påsar: Hushållsel 1000 kwh/år 2

3 Hushållsel 2000 kwh/år Hushållsel 4000 kwh/år Förnybar el I genomsnitt använder småhus kwh och lägenheter kwh hushållsel per år (källa: Energimyndigheten). Hushållsel är den elen som används för annat än uppvärmning, t.ex. belysning, hemelektronik, matlagning, vitvaror m.m. Berätta även att det är mer effektivt att bo tillsammans än att bo ensam, då ca 50 % av energianvändningen i hushållet kommer från vitvarorna. En gammal kyl och frys kan använda så mycket som 1000 kwh/år, en energieffektiv A+++ använder ca 130 kwh/år. Om man köper förnybar el tar man påsen förnybar el, påsen motsvarar 4000 kwh och används även för att visa skillnaden mellan nordisk mix och 100 % förnybar el. 3

4 Mat: Allt vi äter bidrar till växthusgasutsläpp. Det är framförallt produktion och förädling av maten som är energislukande. 1. Äter du mat? Här handlar det om att visa att vi alla har ett grundbehov och det ger upphov till utsläpp. Påsen Äter mat ska alla ta. Det är en grundpåse som är helt vegan. De delar av maten som har störst klimatpåverkan kommer sen. 2. Hur mycket kött/fisk/fågel äter du? Genomsnittsvensken äter ca 280 gram per dag. Du ska ta tre påsar som motsvarar den typ av kött som du oftast äter. Ingen äter nötkött varje dag men påsarna ska visa ett genomsnitt och ge en bild av att klimatpåverkan skiljer sig mellan olika köttyper. Så be personen ta tre påsar om han eller hon äter kött. Nötkött 100 g Fläsk 100 g Fågel 100 g Fisk 100 g Skaldjur 100 g Vegetarisk 100 g Foderproduktion, djurhållning, förädling och transporter är några delar som bidrar till köttets stora klimatpåverkan. När det gäller fisk så är det framför allt fångstmetoderna som avgör vilka utsläpp den förorsakar. 3. Hur mycket mejeriprodukter äter du? Genomsnittsvensken får i sig 9 dl mjölk varje dag. Det låter kanske mycket men det motsvarar faktiskt bara 6 ostskivor. Det krävs en hel del mjölk för att göra ost, yoghurt, fil osv. Du kan ta någon av följande påsar eller kanske båda två: 9 dl mjölk el 6 ostskivor/dag 4,5 dl mjölk el 3 ostskivor/dag Mejeriprodukterna bidrar liksom köttet till stor klimatpåverkan. Det är fodret till djuren och andra utsläpp förknippade med djurhållning som gör utsläppen höga. Nu är de största delarna i matkonsumtionen tagna. Här kommer några mindre påsar att ta ställning till. 4. Hur många glas alkohol/läsk dricker du per dag? Det är inte så många som har koll på hur mycket de dricker per dag men genomsnittsvensken dricker ungefär 2 glas om dagen. Här gäller det alltså att försöka slå ut det man dricker över en vecka per dag. Alkohol el läsk 2 glas/dag Alkohol el läsk 1 glas/dag 4

5 Alla drycker som tappas på flaska genererar växthusgasutsläpp både före och efter dryckens konsumtion. Transporten av drycker ger relativt sett höga utsläpp per liter dryck 5. Hur mycket godis äter du per dag? Framförallt vingummi och skumgodis har stor klimatpåverkan per kilo men eftersom vi sällan äter så stora mängder godis blir det inte så stora utläpp per dag. Här kan man ta en lördagsgodispåse eller två om man vill. Varje påse motsvarar 250 gram godis/vecka. Utsläppen har sedan slagits ut per dag. 6. Hur mycket mat slänger du? Det produceras en hel del mat som bara går rakt ned i soporna. Här är det svårt att uppskatta hur mycket man egentligen slänger och det blir istället så att man kan resonera kring vissa frågor. Lämnar du ofta mat på tallriken? Är du känslig för bäst före datum istället för att lita till ditt smak- och luktsinne? Svarar man ja på dessa frågor så får man ta påsen Slänger mat ofta om nej så tar man den lilla påsen. 5

6 Varor och tjänster: I den här delen ingår allt du köper som inte är mat och resor. Det är kläder, skor, möbler, hushållselektronik, datorer, hygienartiklar, accessoarer, glasögon, kulturevenemang, böcker, försäkringar, abonnemang, tidningsprenumerationer, telefon, andra tjänster och mycket mer. 1. Hur mycket pengar handlar du varor och tjänster för varje månad? Den första frågan går ut på att försöka uppskatta hur mycket du spenderar på varor och tjänster varje månad. De flesta underskattar sina utgifter väldigt mycket. Genomsnittssvensken spenderar ca 3800 kr i denna del varje månad. Stockholmaren ligger ofta ännu högre. Försök att resonera kring hur mycket du spenderar och gå sedan vidare till nästa fråga utan att ha tagit några påsar. 2. Vilken typ av varor spenderar du pengar på? Ta hjälp av påsarna och försök komma upp i de belopp som du först uppskattade att du handlade för. Följande påsar finns: Kläder och skor 1000kr/mån Kläder och skor 500kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 1000kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 500kr/mån; Bio/teater/museum 500kr/mån Bio/teater/museum 500kr/mån Husdjur 1000kr/mån Husdjur 1000kr/mån; Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Här ska man uppskatta hur mycket man lägger på olika varor varje månad men kom ihåg att vikten i påsarna fortfarande har slagits ut på växthusgasutsläpp per dag. 3. Köper du många billiga varor eller ett fåtal av högre kvalité? Den första frågan tar inte hänsyn till vilken typ av vara som har inhandlats. Därför bör det resoneras kring hur personen tänker om kvalité och kvantitet. Om personen tänker kvalité framför kvantitet kan påsen som hade plockats från början halveras gå från exempelvis 1000 kr/mån till 500 kr/mån. Köper personen hellre flera billiga varor än ett fåtal dyra så bör den påsen som togs från början vara kvar. Om inställningen hos personen är att få så många prylar som möjligt för så lite pengar som möjligt så kan en halv påse läggas till. 4. Hyr du saker? Köper du second hand? Dessa båda frågor är till för att diskutera att man kan tänka på kvalitén när man handlar och på så sätt minska sina växthusgasutsläpp. Köper man en tröja som kan användas 100 gånger istället för en som bara kan användas ett par gånger så är den första mycket bättre för klimatet. 6

7 De små påsarna som visar att man kan dela, låna och köpa saker second hand är till för att visa att det finns bra alternativ med liten klimatpåverkan. I Stockholm finns numera både ett leksaksbibliotek (Retoy i Hammarby sjöstad) och en Lånegarderob (i Midsommarkransen). Dagliga resor: 1. Den första frågan är om du har bil? Om man har en bil ska man ta påsen Äger bil. Oavsett hur långt man kör ska man ta den. Påsen visar hur stora utsläppen är från produktionen av en bil som är en mycket energikrävande process. Påsens vikt motsvarar de dagliga utsläppen under hela bilens livslängd. I Sverige lever en bil ca 18 år innan den skrotas. 2. Hur långt kör du? De flesta vet ungefär hur långt de kör per år för det måste man ofta ange i bilförsäkringen och besiktningen av bilen mil är genomsnittet och det motsvarar 4 mil per dag. Följande påsar finns: Kör bil 2 mil/dag Kör bil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en konventionell svensk bil släpper ut per kilometer. 3. Kör du miljöbil? Om man kör miljöbil får man ta miljöbilspåsarna istället. Följande påsar finns: Kör miljöbil 2 mil/dag Kör miljöbil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en miljöbil i Sverige får släppa ut per kilometer för att klassas som en miljöbil. Alltså 120 gram per kilometer. Vissa miljöbilar släpper alltså ut mindre än detta. 4. Hur ofta åker du kollektivt? Följande påsar finns: Åker kollektivt dagligen Åker kollektivt ibland Att åka buss, tunnelbana eller spårvagn i Stockholm är ett mycket klimatsmart sätt att ta sig fram på. Det beror på att spårtrafiken drivs av el som är miljömärkt och att det får plats så många personer i samma vagn. Fler än 150 av bussarna går på biogas som tillverkas av våra matrester, det är också klimatsmart. 5. Cyklar du? Cykelpåsen är till för att visa att cykling inte bidrar med några utsläpp knappt alls. Det är i sådana fall från produktionen av cykeln men det är väldigt lite. 7

8 Semester resor: 1. Hur många flygresor gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att uppskatta ungefär hur många resor man gör med flyg varje år. Många reser väldigt mycket med flyg medan andra inte flyger mer än ett par gånger under sin livstid. Följande påsar finns: Asien/Amerika tur Asien/Amerika retur Europa tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 2. Hur många semesterresor med tåg gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att lyfta fram att man faktiskt kan ta tåget till Köpenhamn och ner i Europa. Jämför gärna påsen flygresa tur och retur i Europa med tågresa till Norra Italien tur/retur. Följande påsar finns: Tåg Köpenhamn tur/retur Tåg Norra Italien tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 8

9 Underlag för diskussionen när shoppingkorgen ställs på vågen: Varför minska växthusgasutsläppen? FN:s Klimatkonvention slår fast att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. EU har försökt konkretisera detta mål i form av en acceptabel maximal temperaturförändring. Målet är formulerat som en begränsning av temperaturökningen på jorden till högst 2 C jämfört med den förindustriella nivån. FN:s klimatpanels (IPCC) analyser visar också att en temperaturökning om 2 C i är ett tröskelvärde över vilket effekterna av en klimatförändring sannolikt skulle bli mer svårhanterliga och tillta i en snabbare takt. Redan vid en temperaturökning under 2 C inträffar klimateffekter. Vem ska minska sina växthusgasutsläpp? FN:s Klimatkonvention talar om ett gemensamt ansvar mellan länderna men att industriländerna ska ta täten i ansträngningarna för att minska de globala utsläppen. Svårigheten i att komma överens om ett globalt klimatavtal ligger till stor del i att länderna inte kan enas om hur mycket de olika länderna behöver minska sina växthusgasutsläpp. Historiskt sett har industriländerna stått för en stor del av de globala utsläppen, om utsläppen slås ut per capita så har fortfarande länder som Kina och Indien små utsläpp. Hur mycket växthusgaser kan vi släppa ut för att komma ner på en hållbar nivå? För en genomsnittlig svensk konsument behöver alltså utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften 2020 och till mellan en femtedel och en tiondel 2050 om utsläppen från den egna konsumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person. Sveriges vetenskapliga råd för klimatfrågor menar att en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären krävs för att tvågradersmålet sannolikt ska kunna klaras. EU verkar för en nivå på högst 450 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Samtidigt menar alltfler framstående forskare att 350 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären bör vara riktmärket för att tvågradersmålet ska kunna klaras av. Koldioxidhalten i atmosfären uppgår idag till ca 380 ppm. Därutöver tillkommer övriga växthusgaser (främst metan och lustgas), vilka motsvarar en koldioxidhalt på ca 70 ppm. Den sammanlagda halten växthusgaser uppgår alltså redan till 450 ppm koldioxidekvivalenter. En stabiliseringsnivå på 400 ppm anses enbart kunna nås om växthusgashalten först tillåts överstiga den önskade stabiliseringsnivån innan den vänder ned. En sådan utveckling förutsätter kraftiga minskningar av utsläppen av samtliga växthusgaser inom en mycket snar framtid. Det motsvarar att växthusgasutsläppen globalt behöver minska till 5,6 ton per capita (inklusive förändringar i markanvändning) om jordens befolkning vid år 2020 antas ha ökat till 7,6 miljarder människor. 9

10 Till år 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat med mellan 55-70% jämfört med 1990 års nivå enligt Vetenskapliga rådet. Det motsvarar ett medelutsläpp på mellan 1 till 1,9 ton per capita om jordens befolkning vid denna tid antas ha ökat till 9,2 miljarder människor. När behöver utsläppsminskningarna göras? De globala utsläppen behöver börja minska och inom en mycket snar framtid för att i stort sett helt kunna elimineras under detta århundrade. Med en sådan utveckling minskar riskerna för mycket omfattande klimateffekter världen över. Kulmen bör ske inom en 5 års period från nu. Vad gör Stockholms stad? Stockholms stad har sedan 1995 arbetat för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket har gett resultat. Från en utsläppsnivå på 5,3 ton växthusgaser per stockholmare 1990 har vi kommit ner till 4,0 ton år en minskning med hela 25 procent. Detta har uppnåtts genom utbyggnad av fjärrvärmenätet samt fjärrkyla och en ökad andel biobränsle i fjärrvärmeproduktionen, fler miljöbilar, trängselskatt som gett minskad trafik i innerstaden, fler som cyklar och åker med kollektivtrafiken, och allt mer klimatsmarta stockholmare. Stadens nya klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser till 3,0 ton per invånare år För att nå dit satsar Stockholm bland annat på en utökad biogasproduktion, utveckling av de nya miljöstadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Västra Liljeholmen och Järva, samt energieffektivisering i vårt eget fastighetsbestånd. En stor satsning görs för energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena. Samtidigt gör SL satsningar i kollektivtrafiken, bl.a. spårväg city, citybanan samt båttrafik för pendlare. Observa att Stockholms stads beräkningar av växthusgasutsläpp i staden endast omfattar växthusgasutsläpp från energianvändningen för uppvärmning, el och transporter inom staden (produktionsperspektivet). Den geografiska gränsen för beräkningarna utgörs av Stockholms kommungräns. Stora delar av den privata konsumtionen samt långväga resor som Klimatvågen visar finns alltså inte medräknat i ovanstående siffror (konsumtionsperspektivet). Vad kan Klimatvågen bidra med? Om klimatvågen: Klimatvågen EKR är en vidareutveckling av klimatvågen som Miljöförvaltning på Stockholms stad tog fram år Energioch klimatrådgivningen har fått testa och bygga en egen Klimatvåg. Manualen är till största dels samma som till originalen Klimatvågen 2.0. Om handledningen: Handledningens text är tagen ur handledning klimatvågen 2.0 författad av Emma Åberg, Miljöförvaltningen Stockholms stad. Text för avsnittet om boende har anpassats till Klimatvågen EKR av Kerstin Lundvik, Energi- och klimatrådgivningen. 10

Manual till klimatvågen EKR

Manual till klimatvågen EKR Manual till klimatvågen EKR 2012-06-27 Innehåll Om Klimatvågen Samhällets konsumtion Boende Mat Shopping Dagliga resor Semesterresor Växthusgasutsläpp och klimatpåverkan Källor 1 Om Klimatvågen Klimatvågen

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

Rapport till Nacka kommun

Rapport till Nacka kommun Nacka kommun 16 SKOP har på uppdrag av Nacka kommun intervjuat personer om olika klimatpåverkansfaktorer. Intervjuerna gjordes under maj och juni 16. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017 Kate Holt / WWF-UK WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017 Årets tema: Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling. Bilen Biffen Bostaden Börsen Butiken (Nytt B!) Budskapen Halvera -

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Camilla Palm Fastighetsbeteckning: Hornö 1:74 Adress: Nyadal 506 Postadress: 87294 Sandöverken Uppvärmd area: 179 m² Uppvärmning: Pelletspanna Normalårskorrigerad

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Klimateffekter Global uppvärmning är vetenskapligt accepterat Medeltemperaturen har ökat 0,7 grader sen 1880 Orsaken är omdebatterad

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 Ord från miljöchefen Våren är här och det har blivit dags att summera UNIT4 Agressos miljöarbete 2012. Just den här våren

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139 Vardagen och miljön Synovate 2009 S-117139 117139 001 SÅ HÄR FYLLER DU I FORMULÄRET Vi hoppas att Du tar Dig tid att fylla i formuläret efter bästa förmåga. Formuläret läses optiskt. Undvik därför att

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Dagordning kl 19.00-19.10 Fika hämtas! kl 19.10-19.30 Personliga mål för Ekopilotåret intro

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer