Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan"

Transkript

1 SJUK PÅ FEL SÄTT Hösten 2013 arrangerade NSPH:s socialförsäkringsgrupp och Svensk socialpolitisk förening ett seminarium om socialförsäkringen. Ursula Berge, som var moderator för dagen, inledde med att hänvisa till den stora parlamentariska utredning som pågår. Det är viktigt att perspektivet med psykisk ohälsa finns med. Vi ville samla ihop den kunskap som finns och sprida till fler, sade hon. Text och foto där annat ej anges: ANNA LANGSETH Prof. Ruth Mannelqvist 1 Kjell Rautio, LO 2 Malin Josephson, ISF 3 Anna Norrman 4 Kjell Broström 4 Uno Billmark 5 Therece Teir 5 Lars-Henrik Brattström 5 Eva o Lennart Lundqvist 6 Alain Topor 7 Onådiga luntan 7 Reflektion - panel 8 Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan Ruth Mannelqvist, professor i juridik, Umeå universitet Sjukförsäkringen är i dag rättsosäker. Det anser Ruth Mannelqvist, professor i juridik, som har gått igenom lagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Nu stoppar vi in egna begrepp. Då har vi ingen rättsäkerhet i sjukförsäkringen, säger hon. Läkarens roll är central i sjukförsäkringen. Men sedan mitten av 90-talet har läkarintygen ifrågasatts alltmer. Sjukförsäkringen har gått från att vara en försäkring du har rätt till, till att bli mer behovsprövad, liknande försörjningsstödet. Kritik mot intyg Ruth Mannelqvist tar även upp att det finns en motsättning mellan läkaren och Försäkringskassan, eftersom de har olika syn på patienten. Läkaren skriver sjukintyg utifrån samtal med personen om hennes psykiska ohälsa. Handläggarna på Försäkringskassan kritiserar ofta dessa intyg, eftersom de anser att läkaren bara återger patientens berättelse. De förväntar sig i stället objektiva och verifierbara fynd om möjligheten till arbetsförmåga utifrån patientens tidigare arbetsuppgifter och utifrån luddiga begrepp som arbetsmarknad. Men att bedöma arbetsmarknaden hör inte till läkarens medicinska roll. Ofta vill Försäkringskassan att läkaren fyller i särskilda formulär som myndigheten har tagit fram, annars kan patienten nekas sjukersättning. Men formulären har inget belägg i lagstiftningen, enligt Ruth Mannelqvist, utan du får lämna vilka bevis som helst för att visa att du har rätt till sjukersättning. Försäkringskassan tolkar lagen fel Dessutom har Försäkringskassan gjort egna dokument för hur lagen som reglerar sjukförsäkringen ska tolkas, men i flera fall är tolkningarna felaktiga. Överlag är Ruth Mannelqvist kritisk till utvecklingen av sjukförsäkringen. Jag tycker att lagstiftaren ska vara tydlig med att skydda vid sjukdom och inte jaga folk, säger hon men vill dock inte peka ut varken lagstiftaren, Försäkringskassan eller läkaren som den skyldige till problemen med rättsosäkerheten, eftersom den till viss del beror på att bedömningen alltid ska vara individuell.

2 Kan vi lita på en sjukförsäkring, som inte litar på oss? Kjell Rautio, välfärdsutredare LO Personer med psykisk ohälsa blir ofta sämre på grund av stressen som sjukförsäkringen innebär. Det här är en jättestor politisk skandal, säger Kjell Rautio. Han säger att den sjukskrivningsexplosion som skedde , inte berodde på att folk var lata eller att attityden till arbete hade förändrats. Istället var orsaken politiska beslut under 90-talet. Politikerna ville renodla verksamheterna, vilket ledde till att rehabilitering som skedde i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen försvann. Broarna brända till arbetslivet Broarna tillbaka till arbetslivet hade bränts, säger Kjell Rautio. Sjukskrivningsexplosionen berodde inte heller på att särskilt många fler sjukskrev sig, utan 85 procent av de sjukskrivna var personer som sedan tidigare varit sjuka och nu fick förlängda sjukskrivningar, eftersom de inte fick hjälp att återgå i arbete. Sedan 2010 ökar sjukskrivningarna igen, efter en kort nedgång med de tidsbegränsande reglerna som infördes I dag är det 1500 fler sjukskrivna, framför allt personer med psykisk ohälsa. Regeringen hade trott att endast 10 procent skulle återvända till att få sjukersättning, så kallad förtidspension, men i dag ligger siffran på 60 procent. Regeringen har gjort en kraftig felbedömning, säger Kjell Rautio. Slimning av arbetslivet Kjell Rautio anser att de ökade sjukskrivningarna beror på att arbetslivet har slimmats, med otrygga anställningar och ökade krav. Makten över arbetssituationen minskar, och det leder till att folk mår sämre visar studier av bland annat Töres Theorell. Strukturellt problem Alliansen har i allt för stor utsträckning individualiserat det som är ett strukturellt problem. Vi har sannolikt OECD:s hårdaste krav på att få sjukersättning beviljad, enligt utredarna själva. Vi har en väldigt tuff lagstiftning i dag, säger Kjell Rautio. Han och resten av LO ser att det finns risk för att folk tecknar privata försäkringar, i takt med att förtroendet för sjukförsäkringen minskar. Skeptisk till tidsgränserna Förbundet är också skeptiskt till tidsgränserna. De skapar mer stress än löser de problem de ska lösa. 60 procent av dem som går tillbaka till Försäkringskassan har i regel blivit sjukare. De har fått ytterligare en diagnos stressrelaterad psykisk diagnos, säger Kjell Rautio. Satsa förebyggande LO vill dessutom att det satsas mer på förebyggande arbete såsom företagshälsovård, och att arbetsgivaren blir skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan efter ett visst antal veckor. Ligger inte en sådan på bordet när tidsgränsen har gått ut ska arbetsplatsen själv vara skyldig att betala sjuklön. Det är samhällsekonomiskt klokt att förebygga ohälsa, säger Kjell Rautio.

3 Utmaningen att bedöma arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Malin Josephson, utredare och forskare, ISF, Inspektionen för socialförsäkringen och tidigare erfarenhet men även faktorer utanför individen, såsom rehabiliteringsinsatser, arbetsmiljölagstiftningen, närsamhället och folkhälsan. Nytt är att alla arbeten ska rankas i hur lätta de är att arbeta i utifrån de olika medicinska funktionerna. Till exempel rankas kravet på den kognitiva förmågan hos en förskolelärare till mellan ett och två. Denna typ av klassificering är Malin Josephson kritisk till. En ny utredningsmetodik gör det ganska lätt att bedöma medicinska nedsättningar hos personer med psykisk ohälsa, anser Malin Josephson, utredare och forskare från Inspektionen för socialförsäkringen. Desto svårare är det att sätta nedsättningarna i relation till arbetsmarknaden. Myndigheten har fått i uppdrag att analysera sjukförsäkringens utformning och tillämpning när det gäller psykiska diagnoser. Malin Josephson betonar att uppdraget i sig tydliggör inställningen till psykiska diagnoser. Vi skulle aldrig ha fått uppdraget att titta på alla somatiska sjukdomar, säger hon. Men medicinskt anser hon att det är ganska lätt att bedöma om en person har nedsatta psykiska funktioner, i varje fall med den nya utredningsmetodik som Försäkringskassan har tagit fram under 2013 i samarbete med hälso- och sjukvården. Den går ut på att undersöka personens kognitiva förmågor (förmågan att till exempel dra slutsatser), exekutiva förmågor (planering och genomförande), affektiva förmågor (sociala relationer) och psykiska uthållighet. Svårt bedöma arbetsförmåga Det svåra kommer när detta ska sättas i relation till en arbetsplats när den så kallade arbetsförmågan ska bedömas. Arbetsförmåga är ett relativt begrepp. Det är betydligt luddigare för mig, säger Malin Josephson, och visar en overhead som illustrerar hur arbetsförmågan påverkas av ålder, utbildning, motivation Föredrar individuell bedömning När man sätter en siffra cementerar man hur det ser ut i olika yrkeskategorier. Jag tror att det är bättre att ha en individuell bedömning. Ingen känner ju igen sig i det här, säger Malin Josephson och syftar på att kraven i ett arbete kan se olika ut i ett och samma yrke, beroende på organisation, kollegor och mycket annat. Dessutom är det många i dag som aldrig har haft ett fast arbete, vilket gör det ännu svårare att bedöma deras arbetsförmåga. Malin Josephson hoppas att deras Inspektionen för socialförsäkringen också ska leda till att bland annat samsjukligheten uppmärksammas. ISF, Inspektionen för socialförsäkringen ISF fick i maj 2013 ett uppdrag av regeringen att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och tillämpmning avseende psykiatriska diagnoser. Rapport ska lämnas 14 november 2014.

4 NSPH: Fokus på bristerna i socialförsäkringen Sedan slutet av 2012 har NSPH en särskild arbetsgrupp som samlar kunskap om socialförsäkringssystemet. NSPH följer den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och tar kontakt med myndigheter och politiker för att uppmärksamma de särskilda problem som personer med långvarig psykisk ohälsa har. Sjuk på fel sätt Foto: Martin Nauclér Anna Norrman, NSPH:s socialförsäkringsgrupp För att få en diagnos krävs utredningar som kan ta flera år. Dessutom är rehabilitering och återhämtning tidskrävande. Att under dessa omständigheter sätta press på den sjuke med tidsgränser på ett halvår är negativt, anser Anna Norrman, NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Vi kan inte se att tidsgränserna gynnar personer med psykisk ohälsa, säger Anna Norrman. Däremot kan det för till exempel en person med Aspergers syndrom, skapa en enorm press att hela tiden behöva komma med intyg. En del kan ligga utslagna lång tid efteråt, berättar Anna Norrman. Hon håller med Kjell Rautio om att det skulle vara bättre att sätta upp rehabiliteringspunkter i stället för tidsgränserna. Psykisk ohälsa och fattigdom Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH Sänkt ersättning har setts som en morot för att få folk ut i arbete. Men det har inte fungerat, anser Kjell Broström från NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Sjukförsäkringen är kontraproduktiv. Det här fungerar inte, säger han. Resultatet har i stället bidragit till ännu mer isolering och gjort att personer med psykisk ohälsa kommer längre bort från arbetsmarknaden. Det är väldigt viktigt att vi medvetandegör beslutsfattarna om hur systemet ser ut. Vi måste tala om att det handlar om ett liv på marginalen. Många oroas av att den psykiska ohälsan ökar men ändå är det ingen som frågar oss intresseorganisationer om orsaken. Det är märkligt, säger Kjell Broström, som även tar upp att det finns ett starkt samband mellan fattigdom och psykisk ohälsa. Det här gör NSPH kring socialförsäkringen Socialförsäkringsgruppen arbetar med att öka och fördjupa kunskapen inom NSPH om socialförsäkringsfrågor. Vi vill också bilda opinion för rättvisare, tryggare och stabila regelverk samt skapa en plattform för fortsatt agerande. En skrivelse har sänts till socialförsäkringsministern med begäran att Försäkringskassans instrument för arbetsförmågebedömning går ut på remiss. Deltagit i samråd på Socialstyrelsen kring övergripande principer för försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Skrivelse till socialförsäkringsutredningen med begäran om att en särskild utredning tillsätts om socialförsäkringens effekter för personer med psykisk ohälsa. Almedalen 2013: Seminarier Sjuk på fel sätt? och Fattigdom och psykisk ohälsa regel eller undantag? i samarbete med Hjärnkoll. Uppvaktning av riksdagspolitiker i socialförsäkringsutskottet. Möten partivis. Möte med Inspektionen för socialförsäkringen och kontakter med organisationer som LO- TCO Rättsskydd, HSO m fl. Ett mindre kunskapsseminarium anordnades våren Seminariet Sjuk på fel sätt arrangerades 11/ i samarbete med Svensk socialpolitisk förening. Våren 2014 genomförs två seminarier och seminarier den 3/7 i Almedalen förbereds.

5 Berättelser från dem som kommit i kläm Uno Billmark från Föreningen för utbrända och stressutsatta berättade om hur han 2002 låg däckad och kände sig nästan som en skalbagge. Uno Billmark, ordförande FUSIG, Föreningen för utbrända och stressutsatta i Göteborg, talar om stressrelaterad ohälsa. Utmattningssyndrom går aldrig helt över, enligt Uno Billmark. Det har en kvarstående effekt på så sätt att du alltid reagerar lättare på stress, säger han, och berättar att begreppet utbrändhet därför är på väg tillbaka. Vissa av personerna i föreningen berättar att de kan ligga däckade i 14 dagar efter att de har varit på besök hos Försäkringskassan. Därför har föreningen tagit initiativ till att prata med Försäkringskassan om bemötandet och tycker att de fått viss respons. Självmord arbetsmiljöproblem De sa att självmord efter besök är ett arbetsmiljöproblem för oss, säger Uno Billmark. Enligt Institutet för stressmedicin, ISM, är 30 procent av deras patienter inte redo att arbeta när sjukskrivningen tagit slut. Uno Billmark pratade även om att stress i vissa fall kan vara positiv, om den är tydlig och avgränsad, såsom den var förr. Men i dag är den otydlig, ofta socialt orienterad, långvarig och lågintensiv. Therece Teir, Quinnoqulan/ RFHL, talar om svårigheterna att få hjälp från socialtjänsten. På kommunens hemsida står det om du behöver hjälp hör av dig till oss. Vi finns här för dig. Det låter så vackert. Men redan vid mottagningsgruppen blir du ifrågasatt om varför du inte har lagt undan någon ekonomisk buffert. Men det har inte varit möjligt, säger Therece Teir, som jobbar med kvinnor som ofta har psykisk ohälsa och kroppsliga sjukdomar såsom HIV. Ofta utsätts den som söker försörjningsbidrag för integritetskränkande möten, där ens liv gås igenom tre, ibland sex månader tillbaka. De behöver söka jobb i månaden, och ha underlag för att söka lägenheter. En del unga tjejer har sex till sju möten i veckan. Ständig granskning De säger Klarar du inte av det här, klarar du inte av ett jobb. Men det här jobbet som tjejerna gör är helt horribelt, säger Therece Teir, och jämför med sitt eget arbete där det finns en vardag med rutiner och där du slipper ständig granskning. Ofta förutsätter socialtjänsten också att den sökande ska veta i förväg vad som gäller. Men så är sällan fallet. Vägen tillbaka kan vara väldigt svår, säger Therece Teir. Lars Henrik Brattström, Ibis, berättar om egna erfarenheter av kräftgången i socialförsäkringssystemet. Han har haft utmattningssyndrom i sex år, lades in på psyk förra året och har nu fått diagnosen bipolär. Själv går han back med kronor i månaden, bara för att täcka sina basbehov. Du blir en hejare på att komma med ursäkter när någon ber dig följa med på till exempel teater. Du har inte råd, men försöker hålla fasaden uppe, säger Lars- Henrik Brattström. Han har känt sig stressad över att klara av vardagen och har även haft svårt att få hjälp av en god man. Jag tycker att samhället ska fortsätta att vara solidariskt, avslutar han.

6 Eva Lundqvist och Lennart Lundqvist berättar om att inte få rätt till sjukersättning Eva Lundqvist har nekats sjukersättning fyra gånger. Nu är hon utförsäkrad och en av de många personer som är helt beroende av anhörigas inkomster. Ingen trodde att jag hade några problem förrän jag sprang in i väggen, säger Eva Lundqvist, som jobbade som product manager på en av Skandinaviens största banker. Men när deras ena barn fick diagnosen adhd kunde Eva Lunqvist känna igen sig i vissa saker. Mina svårigheter är typiska för add. Jag är lättdistraherad, ljudkänslig, har bristande simultanförmåga och är oerhört stresskänslig, vilket har lett till tvångsbeteenden för att få kontroll, säger hon. Intyg från fyra läkare Trots att Eva Lundqvist lämnat intyg till Föräkringskassan från fyra olika läkare har hon fått avslag fyra gånger, med motiveringen att läkarna inte är objektiva och endast använde hennes egna ord i sjukintygen. I stället anser myndigheten att hon kan återgå till sitt arbete på 100 procent i öppet kontorslandskap. Beroende av anhörig I dag mår Eva Lundqvist mycket bättre tack vare att hon går hos en privat psykolog. Men hon klarar fortfarande inte att jobba, utan är en av de många kvinnor som lever på sina män. Enligt Kjell Rautio är 70 procent av de utförsäkrade kvinnor, som är beroende av sina anhörigas inkomst. Det är jobbigt att leva på sin man för självkänslan. Man ska inte behöva vara i den sitsen att man springer till varandra för att tigga, säger Lennart Lundqvist, Evas make. Konsekvenser för barnen Hennes sjukdom har också fått konsekvenser för barnen. De är i åldern 4-11 år. De behöver vår närvaro. Vi vill vara föräldrar, men Eva har tappat många viktiga stunder i kontakten med barnen, säger Lennart Lundqvist och berättar att Eva vid ett tillfälle fick 28 elbehandlingar. Utan några som helst resultat, utom ett. Eva kom inte ihåg vem vårt yngsta barn var, och hade bara bristfälliga bilder av barnens barndom, säger Lennart Lundqvist. Familjen kan inte gå till socialen eftersom de har ett hus som de inte vill sälja. Nu har de två ärenden i Kammarrätten som de hoppas vinna, annars måste de sälja huset ändå eftersom sparpengarna inte räcker. Den som tjänar kronor i månaden betalar 500 kronor till sjukförsäkringen varje månad, enligt Lennart Lundqvist. Att man då inte kan känna att man har en trygghet är konstigt, säger Lennart Lundqvist. LÄSTIPS Minuskontot - Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning. Henrik Levinsson och Magnus Jiborn. Hjärnkoll/Handisam & NSPH Onådiga luntan

7 Hur hantera två problem samtidigt: Psykisk ohälsa och ekonomiska problem? Alain Topor, docent vid Socialhögskolan och chef för FoU-enheten Psykiatrin Södra Stockholm. Foto: Sanna Topor Det finns ett uppenbart samband mellan psykisk ohälsa och fattigdom. Men vad som är orsak och verkan är oklart. Det finns inga tydliga svar i forskningen, säger Alain Topor, docent vid Socialhögskolan och chef för FoU-enheten Psykiatrin Södra Stockholm. Många tror att personer med psykisk ohälsa blir fattiga på grund av sjukskrivningar, sämre inkomster och missad karriär. Så kan det mycket väl vara, anser Alain Topor, men han vill också lyfta det omvända orsakssambandet att stressen som du får av att vara fattig i sig leder till psykisk ohälsa. Alain Topor läser ur Socialstyrelsens beskrivningar av personer med psykoser. Bland annat står det att lever i sin egen värld, ter sig inaktiva med nedsatt drivkraft. Men med mer pengar i plånboken är ju chansen stor att du blir både mer social och aktiv. Just detta undersöker Alain Topor i en studie som genomförs i Blekinge, där personer med psykisk ohälsa får 500 kronor extra i månaden. I USA har en liknande studie genomförts som resulterade i att personerna fick högre funktionsnivå, bättre självbild och lättare symtom, enligt Alain Topor. Tänk om vi uppnår samma resultat! Det visar att sociala insatser kan fungera som behandling, sade Alain Topor. Onådiga luntan berättelser från dem som ställs utanför Claudette Skilving, Social Aktion Nu och Franscesca Östberg, fil dr/ socionom, Stockholms universitet, Institutionen för Socialt arbete Utförsäkrade personers egna berättelser har samlats i skriften Onådiga luntan. Bland annat läser Claudette Skilving och Franscesca Östberg om en kvinna med bröstcancer, som tvingades att arbeta trots att hennes syster hade dött av samma sjukdom. De tar även upp berättelsen från ett par föräldrar som såg det som att deras son blivit utförsäkrad då VAB-dagarna inte räckte till för att han skulle kunna genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Varför måste vi vara så dåliga i Sverige på att ta om hand om dem som har det svårt, avslutade föräldrarna i texten. Onådiga luntan kan laddas ned på tidskriften SocialPolitiks hemsida:

8 Reflektion: Ursula Berge leder ett samtal mellan Ruth Mannelqvist, Lars-Henrik Brattström, Malin Josephson och Kjell Broström samt Tomas Eneroth (S) och Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott. Alla talarna i debatten ansåg att dagens sjukförsäkring fungerar dåligt, men åsikterna gick isär om hur problemen med sjukförsäkringen skulle åtgärdas. Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott började med att förklara att han var en vän av tidsgränser eftersom det stramade upp försäkringen och gjorde att man kunde titta på hur läget var för den sjuke just då. Han pekade på att många tidigare tvingades förtidspensioneras och att sjukförsäkringen tidigare användes som ett arbetspolitiskt instrument i vissa län. De höll på att ruinera Sverige. Det vill vi inte tillbaka till, sa han. Men samtidigt ansåg han att dagens system inte fungerar fullt ut. Vi måste göra tidsgränserna mänskligare, sade han och förespråkade fler undantagsregler och att det tas mer hänsyn till den ojämna arbetsförmågan som många med psykisk ohälsa har. Tomas Eneroth, Socialdemokraternas representant i socialförsäkringsutskottet, ansåg å andra sidan att de nuvarande tidsgränserna ska slopas. Vi behöver inte en stupstock. Är man sjuk så är man sjuk, sa han. Han var i stället för mer rehabilitering och höjda tak i ersättningarna, så att färre skulle börja teckna privata försäkringar när de tappade förtroende för sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är inget bidrag, utan man har själv varit med och betalat, sade Tomas Eneroth, och förklarade en del av sjukskrivningarna med att många offentligt anställda jobbade i anorektiska organisationer. Han berättade även att sjukförsäkringen går med gigantiska överskott i stället för att ge stöd och hjälp till personer som är sjuka. Ruth Mannelqvist ansåg att många politiker blandar ihop äpplen med päron. Om ni har en bilförsäkring och bilen går sönder så ringer ni väl inte försäkringsbolaget och ber dem reparera bilen? Först ska patienten få medicinsk behandling, därefter är frågan om hur hon ska överleva under den här tiden, sade hon. Hon var skeptisk till Finn Bengtssons förslag om fler undantagsregler, eftersom det skapar svårigheter för handläggaren att sätta sig in i regelverket. Begreppet Allvarlig sjukdom beskrivs på fem sidor hos Försäkringskassan. Och de överensstämmer ändå inte med gällande regler, säger hon. Under seminariet nämndes även att om landstingen hade skött ansvaret för sjukförsäkringen hade det investerats mycket mer i rehabilitering. Sjukförsäkringen måste tryggas, säger Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott. Avslutningsord av Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH och medlem i NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Jag vill inte se människor som en belastning, utan föredrar att se oss med alla möjliga former av psykisk ohälsa som en möjlig tillgång i samhället, säger Jimmie Trevett, som tillade att det gäller att titta på anledningarna till varför sjuktalen ökar, till exempel strukturella problem såsom försämrad rehabilitering. I dag är många kvoterade till hemmet och panka. Vad behöver du för att återhämta dig? En hyfsad vardag, inte bara en värdig vardag utan en meningsfull vardag. Alla behöver arbeta efter sin förmåga, säger Jimmie Trevett.

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna 2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping Meddelad i Jönköping Mål nr Fiskal 2:5 1 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART Maria Lind, 650425-5925 Glumsevägen 15 511 92 Örby ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB Rundabordssamtal i samband med ADHES Janssen Janssen-Cilag AB Vad är schizofreni? Schizofreni är en svårt funktionsnedsättande psykisk sjukdom som drabbar en av hundra människor någon gång under livet.

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Falun 23 september 2015

Falun 23 september 2015 Falun 23 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer