Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan"

Transkript

1 SJUK PÅ FEL SÄTT Hösten 2013 arrangerade NSPH:s socialförsäkringsgrupp och Svensk socialpolitisk förening ett seminarium om socialförsäkringen. Ursula Berge, som var moderator för dagen, inledde med att hänvisa till den stora parlamentariska utredning som pågår. Det är viktigt att perspektivet med psykisk ohälsa finns med. Vi ville samla ihop den kunskap som finns och sprida till fler, sade hon. Text och foto där annat ej anges: ANNA LANGSETH Prof. Ruth Mannelqvist 1 Kjell Rautio, LO 2 Malin Josephson, ISF 3 Anna Norrman 4 Kjell Broström 4 Uno Billmark 5 Therece Teir 5 Lars-Henrik Brattström 5 Eva o Lennart Lundqvist 6 Alain Topor 7 Onådiga luntan 7 Reflektion - panel 8 Problem i processen mellan läkare och Försäkringskassan Ruth Mannelqvist, professor i juridik, Umeå universitet Sjukförsäkringen är i dag rättsosäker. Det anser Ruth Mannelqvist, professor i juridik, som har gått igenom lagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Nu stoppar vi in egna begrepp. Då har vi ingen rättsäkerhet i sjukförsäkringen, säger hon. Läkarens roll är central i sjukförsäkringen. Men sedan mitten av 90-talet har läkarintygen ifrågasatts alltmer. Sjukförsäkringen har gått från att vara en försäkring du har rätt till, till att bli mer behovsprövad, liknande försörjningsstödet. Kritik mot intyg Ruth Mannelqvist tar även upp att det finns en motsättning mellan läkaren och Försäkringskassan, eftersom de har olika syn på patienten. Läkaren skriver sjukintyg utifrån samtal med personen om hennes psykiska ohälsa. Handläggarna på Försäkringskassan kritiserar ofta dessa intyg, eftersom de anser att läkaren bara återger patientens berättelse. De förväntar sig i stället objektiva och verifierbara fynd om möjligheten till arbetsförmåga utifrån patientens tidigare arbetsuppgifter och utifrån luddiga begrepp som arbetsmarknad. Men att bedöma arbetsmarknaden hör inte till läkarens medicinska roll. Ofta vill Försäkringskassan att läkaren fyller i särskilda formulär som myndigheten har tagit fram, annars kan patienten nekas sjukersättning. Men formulären har inget belägg i lagstiftningen, enligt Ruth Mannelqvist, utan du får lämna vilka bevis som helst för att visa att du har rätt till sjukersättning. Försäkringskassan tolkar lagen fel Dessutom har Försäkringskassan gjort egna dokument för hur lagen som reglerar sjukförsäkringen ska tolkas, men i flera fall är tolkningarna felaktiga. Överlag är Ruth Mannelqvist kritisk till utvecklingen av sjukförsäkringen. Jag tycker att lagstiftaren ska vara tydlig med att skydda vid sjukdom och inte jaga folk, säger hon men vill dock inte peka ut varken lagstiftaren, Försäkringskassan eller läkaren som den skyldige till problemen med rättsosäkerheten, eftersom den till viss del beror på att bedömningen alltid ska vara individuell.

2 Kan vi lita på en sjukförsäkring, som inte litar på oss? Kjell Rautio, välfärdsutredare LO Personer med psykisk ohälsa blir ofta sämre på grund av stressen som sjukförsäkringen innebär. Det här är en jättestor politisk skandal, säger Kjell Rautio. Han säger att den sjukskrivningsexplosion som skedde , inte berodde på att folk var lata eller att attityden till arbete hade förändrats. Istället var orsaken politiska beslut under 90-talet. Politikerna ville renodla verksamheterna, vilket ledde till att rehabilitering som skedde i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen försvann. Broarna brända till arbetslivet Broarna tillbaka till arbetslivet hade bränts, säger Kjell Rautio. Sjukskrivningsexplosionen berodde inte heller på att särskilt många fler sjukskrev sig, utan 85 procent av de sjukskrivna var personer som sedan tidigare varit sjuka och nu fick förlängda sjukskrivningar, eftersom de inte fick hjälp att återgå i arbete. Sedan 2010 ökar sjukskrivningarna igen, efter en kort nedgång med de tidsbegränsande reglerna som infördes I dag är det 1500 fler sjukskrivna, framför allt personer med psykisk ohälsa. Regeringen hade trott att endast 10 procent skulle återvända till att få sjukersättning, så kallad förtidspension, men i dag ligger siffran på 60 procent. Regeringen har gjort en kraftig felbedömning, säger Kjell Rautio. Slimning av arbetslivet Kjell Rautio anser att de ökade sjukskrivningarna beror på att arbetslivet har slimmats, med otrygga anställningar och ökade krav. Makten över arbetssituationen minskar, och det leder till att folk mår sämre visar studier av bland annat Töres Theorell. Strukturellt problem Alliansen har i allt för stor utsträckning individualiserat det som är ett strukturellt problem. Vi har sannolikt OECD:s hårdaste krav på att få sjukersättning beviljad, enligt utredarna själva. Vi har en väldigt tuff lagstiftning i dag, säger Kjell Rautio. Han och resten av LO ser att det finns risk för att folk tecknar privata försäkringar, i takt med att förtroendet för sjukförsäkringen minskar. Skeptisk till tidsgränserna Förbundet är också skeptiskt till tidsgränserna. De skapar mer stress än löser de problem de ska lösa. 60 procent av dem som går tillbaka till Försäkringskassan har i regel blivit sjukare. De har fått ytterligare en diagnos stressrelaterad psykisk diagnos, säger Kjell Rautio. Satsa förebyggande LO vill dessutom att det satsas mer på förebyggande arbete såsom företagshälsovård, och att arbetsgivaren blir skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan efter ett visst antal veckor. Ligger inte en sådan på bordet när tidsgränsen har gått ut ska arbetsplatsen själv vara skyldig att betala sjuklön. Det är samhällsekonomiskt klokt att förebygga ohälsa, säger Kjell Rautio.

3 Utmaningen att bedöma arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Malin Josephson, utredare och forskare, ISF, Inspektionen för socialförsäkringen och tidigare erfarenhet men även faktorer utanför individen, såsom rehabiliteringsinsatser, arbetsmiljölagstiftningen, närsamhället och folkhälsan. Nytt är att alla arbeten ska rankas i hur lätta de är att arbeta i utifrån de olika medicinska funktionerna. Till exempel rankas kravet på den kognitiva förmågan hos en förskolelärare till mellan ett och två. Denna typ av klassificering är Malin Josephson kritisk till. En ny utredningsmetodik gör det ganska lätt att bedöma medicinska nedsättningar hos personer med psykisk ohälsa, anser Malin Josephson, utredare och forskare från Inspektionen för socialförsäkringen. Desto svårare är det att sätta nedsättningarna i relation till arbetsmarknaden. Myndigheten har fått i uppdrag att analysera sjukförsäkringens utformning och tillämpning när det gäller psykiska diagnoser. Malin Josephson betonar att uppdraget i sig tydliggör inställningen till psykiska diagnoser. Vi skulle aldrig ha fått uppdraget att titta på alla somatiska sjukdomar, säger hon. Men medicinskt anser hon att det är ganska lätt att bedöma om en person har nedsatta psykiska funktioner, i varje fall med den nya utredningsmetodik som Försäkringskassan har tagit fram under 2013 i samarbete med hälso- och sjukvården. Den går ut på att undersöka personens kognitiva förmågor (förmågan att till exempel dra slutsatser), exekutiva förmågor (planering och genomförande), affektiva förmågor (sociala relationer) och psykiska uthållighet. Svårt bedöma arbetsförmåga Det svåra kommer när detta ska sättas i relation till en arbetsplats när den så kallade arbetsförmågan ska bedömas. Arbetsförmåga är ett relativt begrepp. Det är betydligt luddigare för mig, säger Malin Josephson, och visar en overhead som illustrerar hur arbetsförmågan påverkas av ålder, utbildning, motivation Föredrar individuell bedömning När man sätter en siffra cementerar man hur det ser ut i olika yrkeskategorier. Jag tror att det är bättre att ha en individuell bedömning. Ingen känner ju igen sig i det här, säger Malin Josephson och syftar på att kraven i ett arbete kan se olika ut i ett och samma yrke, beroende på organisation, kollegor och mycket annat. Dessutom är det många i dag som aldrig har haft ett fast arbete, vilket gör det ännu svårare att bedöma deras arbetsförmåga. Malin Josephson hoppas att deras Inspektionen för socialförsäkringen också ska leda till att bland annat samsjukligheten uppmärksammas. ISF, Inspektionen för socialförsäkringen ISF fick i maj 2013 ett uppdrag av regeringen att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och tillämpmning avseende psykiatriska diagnoser. Rapport ska lämnas 14 november 2014.

4 NSPH: Fokus på bristerna i socialförsäkringen Sedan slutet av 2012 har NSPH en särskild arbetsgrupp som samlar kunskap om socialförsäkringssystemet. NSPH följer den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och tar kontakt med myndigheter och politiker för att uppmärksamma de särskilda problem som personer med långvarig psykisk ohälsa har. Sjuk på fel sätt Foto: Martin Nauclér Anna Norrman, NSPH:s socialförsäkringsgrupp För att få en diagnos krävs utredningar som kan ta flera år. Dessutom är rehabilitering och återhämtning tidskrävande. Att under dessa omständigheter sätta press på den sjuke med tidsgränser på ett halvår är negativt, anser Anna Norrman, NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Vi kan inte se att tidsgränserna gynnar personer med psykisk ohälsa, säger Anna Norrman. Däremot kan det för till exempel en person med Aspergers syndrom, skapa en enorm press att hela tiden behöva komma med intyg. En del kan ligga utslagna lång tid efteråt, berättar Anna Norrman. Hon håller med Kjell Rautio om att det skulle vara bättre att sätta upp rehabiliteringspunkter i stället för tidsgränserna. Psykisk ohälsa och fattigdom Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH Sänkt ersättning har setts som en morot för att få folk ut i arbete. Men det har inte fungerat, anser Kjell Broström från NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Sjukförsäkringen är kontraproduktiv. Det här fungerar inte, säger han. Resultatet har i stället bidragit till ännu mer isolering och gjort att personer med psykisk ohälsa kommer längre bort från arbetsmarknaden. Det är väldigt viktigt att vi medvetandegör beslutsfattarna om hur systemet ser ut. Vi måste tala om att det handlar om ett liv på marginalen. Många oroas av att den psykiska ohälsan ökar men ändå är det ingen som frågar oss intresseorganisationer om orsaken. Det är märkligt, säger Kjell Broström, som även tar upp att det finns ett starkt samband mellan fattigdom och psykisk ohälsa. Det här gör NSPH kring socialförsäkringen Socialförsäkringsgruppen arbetar med att öka och fördjupa kunskapen inom NSPH om socialförsäkringsfrågor. Vi vill också bilda opinion för rättvisare, tryggare och stabila regelverk samt skapa en plattform för fortsatt agerande. En skrivelse har sänts till socialförsäkringsministern med begäran att Försäkringskassans instrument för arbetsförmågebedömning går ut på remiss. Deltagit i samråd på Socialstyrelsen kring övergripande principer för försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Skrivelse till socialförsäkringsutredningen med begäran om att en särskild utredning tillsätts om socialförsäkringens effekter för personer med psykisk ohälsa. Almedalen 2013: Seminarier Sjuk på fel sätt? och Fattigdom och psykisk ohälsa regel eller undantag? i samarbete med Hjärnkoll. Uppvaktning av riksdagspolitiker i socialförsäkringsutskottet. Möten partivis. Möte med Inspektionen för socialförsäkringen och kontakter med organisationer som LO- TCO Rättsskydd, HSO m fl. Ett mindre kunskapsseminarium anordnades våren Seminariet Sjuk på fel sätt arrangerades 11/ i samarbete med Svensk socialpolitisk förening. Våren 2014 genomförs två seminarier och seminarier den 3/7 i Almedalen förbereds.

5 Berättelser från dem som kommit i kläm Uno Billmark från Föreningen för utbrända och stressutsatta berättade om hur han 2002 låg däckad och kände sig nästan som en skalbagge. Uno Billmark, ordförande FUSIG, Föreningen för utbrända och stressutsatta i Göteborg, talar om stressrelaterad ohälsa. Utmattningssyndrom går aldrig helt över, enligt Uno Billmark. Det har en kvarstående effekt på så sätt att du alltid reagerar lättare på stress, säger han, och berättar att begreppet utbrändhet därför är på väg tillbaka. Vissa av personerna i föreningen berättar att de kan ligga däckade i 14 dagar efter att de har varit på besök hos Försäkringskassan. Därför har föreningen tagit initiativ till att prata med Försäkringskassan om bemötandet och tycker att de fått viss respons. Självmord arbetsmiljöproblem De sa att självmord efter besök är ett arbetsmiljöproblem för oss, säger Uno Billmark. Enligt Institutet för stressmedicin, ISM, är 30 procent av deras patienter inte redo att arbeta när sjukskrivningen tagit slut. Uno Billmark pratade även om att stress i vissa fall kan vara positiv, om den är tydlig och avgränsad, såsom den var förr. Men i dag är den otydlig, ofta socialt orienterad, långvarig och lågintensiv. Therece Teir, Quinnoqulan/ RFHL, talar om svårigheterna att få hjälp från socialtjänsten. På kommunens hemsida står det om du behöver hjälp hör av dig till oss. Vi finns här för dig. Det låter så vackert. Men redan vid mottagningsgruppen blir du ifrågasatt om varför du inte har lagt undan någon ekonomisk buffert. Men det har inte varit möjligt, säger Therece Teir, som jobbar med kvinnor som ofta har psykisk ohälsa och kroppsliga sjukdomar såsom HIV. Ofta utsätts den som söker försörjningsbidrag för integritetskränkande möten, där ens liv gås igenom tre, ibland sex månader tillbaka. De behöver söka jobb i månaden, och ha underlag för att söka lägenheter. En del unga tjejer har sex till sju möten i veckan. Ständig granskning De säger Klarar du inte av det här, klarar du inte av ett jobb. Men det här jobbet som tjejerna gör är helt horribelt, säger Therece Teir, och jämför med sitt eget arbete där det finns en vardag med rutiner och där du slipper ständig granskning. Ofta förutsätter socialtjänsten också att den sökande ska veta i förväg vad som gäller. Men så är sällan fallet. Vägen tillbaka kan vara väldigt svår, säger Therece Teir. Lars Henrik Brattström, Ibis, berättar om egna erfarenheter av kräftgången i socialförsäkringssystemet. Han har haft utmattningssyndrom i sex år, lades in på psyk förra året och har nu fått diagnosen bipolär. Själv går han back med kronor i månaden, bara för att täcka sina basbehov. Du blir en hejare på att komma med ursäkter när någon ber dig följa med på till exempel teater. Du har inte råd, men försöker hålla fasaden uppe, säger Lars- Henrik Brattström. Han har känt sig stressad över att klara av vardagen och har även haft svårt att få hjälp av en god man. Jag tycker att samhället ska fortsätta att vara solidariskt, avslutar han.

6 Eva Lundqvist och Lennart Lundqvist berättar om att inte få rätt till sjukersättning Eva Lundqvist har nekats sjukersättning fyra gånger. Nu är hon utförsäkrad och en av de många personer som är helt beroende av anhörigas inkomster. Ingen trodde att jag hade några problem förrän jag sprang in i väggen, säger Eva Lundqvist, som jobbade som product manager på en av Skandinaviens största banker. Men när deras ena barn fick diagnosen adhd kunde Eva Lunqvist känna igen sig i vissa saker. Mina svårigheter är typiska för add. Jag är lättdistraherad, ljudkänslig, har bristande simultanförmåga och är oerhört stresskänslig, vilket har lett till tvångsbeteenden för att få kontroll, säger hon. Intyg från fyra läkare Trots att Eva Lundqvist lämnat intyg till Föräkringskassan från fyra olika läkare har hon fått avslag fyra gånger, med motiveringen att läkarna inte är objektiva och endast använde hennes egna ord i sjukintygen. I stället anser myndigheten att hon kan återgå till sitt arbete på 100 procent i öppet kontorslandskap. Beroende av anhörig I dag mår Eva Lundqvist mycket bättre tack vare att hon går hos en privat psykolog. Men hon klarar fortfarande inte att jobba, utan är en av de många kvinnor som lever på sina män. Enligt Kjell Rautio är 70 procent av de utförsäkrade kvinnor, som är beroende av sina anhörigas inkomst. Det är jobbigt att leva på sin man för självkänslan. Man ska inte behöva vara i den sitsen att man springer till varandra för att tigga, säger Lennart Lundqvist, Evas make. Konsekvenser för barnen Hennes sjukdom har också fått konsekvenser för barnen. De är i åldern 4-11 år. De behöver vår närvaro. Vi vill vara föräldrar, men Eva har tappat många viktiga stunder i kontakten med barnen, säger Lennart Lundqvist och berättar att Eva vid ett tillfälle fick 28 elbehandlingar. Utan några som helst resultat, utom ett. Eva kom inte ihåg vem vårt yngsta barn var, och hade bara bristfälliga bilder av barnens barndom, säger Lennart Lundqvist. Familjen kan inte gå till socialen eftersom de har ett hus som de inte vill sälja. Nu har de två ärenden i Kammarrätten som de hoppas vinna, annars måste de sälja huset ändå eftersom sparpengarna inte räcker. Den som tjänar kronor i månaden betalar 500 kronor till sjukförsäkringen varje månad, enligt Lennart Lundqvist. Att man då inte kan känna att man har en trygghet är konstigt, säger Lennart Lundqvist. LÄSTIPS Minuskontot - Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning. Henrik Levinsson och Magnus Jiborn. Hjärnkoll/Handisam & NSPH Onådiga luntan

7 Hur hantera två problem samtidigt: Psykisk ohälsa och ekonomiska problem? Alain Topor, docent vid Socialhögskolan och chef för FoU-enheten Psykiatrin Södra Stockholm. Foto: Sanna Topor Det finns ett uppenbart samband mellan psykisk ohälsa och fattigdom. Men vad som är orsak och verkan är oklart. Det finns inga tydliga svar i forskningen, säger Alain Topor, docent vid Socialhögskolan och chef för FoU-enheten Psykiatrin Södra Stockholm. Många tror att personer med psykisk ohälsa blir fattiga på grund av sjukskrivningar, sämre inkomster och missad karriär. Så kan det mycket väl vara, anser Alain Topor, men han vill också lyfta det omvända orsakssambandet att stressen som du får av att vara fattig i sig leder till psykisk ohälsa. Alain Topor läser ur Socialstyrelsens beskrivningar av personer med psykoser. Bland annat står det att lever i sin egen värld, ter sig inaktiva med nedsatt drivkraft. Men med mer pengar i plånboken är ju chansen stor att du blir både mer social och aktiv. Just detta undersöker Alain Topor i en studie som genomförs i Blekinge, där personer med psykisk ohälsa får 500 kronor extra i månaden. I USA har en liknande studie genomförts som resulterade i att personerna fick högre funktionsnivå, bättre självbild och lättare symtom, enligt Alain Topor. Tänk om vi uppnår samma resultat! Det visar att sociala insatser kan fungera som behandling, sade Alain Topor. Onådiga luntan berättelser från dem som ställs utanför Claudette Skilving, Social Aktion Nu och Franscesca Östberg, fil dr/ socionom, Stockholms universitet, Institutionen för Socialt arbete Utförsäkrade personers egna berättelser har samlats i skriften Onådiga luntan. Bland annat läser Claudette Skilving och Franscesca Östberg om en kvinna med bröstcancer, som tvingades att arbeta trots att hennes syster hade dött av samma sjukdom. De tar även upp berättelsen från ett par föräldrar som såg det som att deras son blivit utförsäkrad då VAB-dagarna inte räckte till för att han skulle kunna genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Varför måste vi vara så dåliga i Sverige på att ta om hand om dem som har det svårt, avslutade föräldrarna i texten. Onådiga luntan kan laddas ned på tidskriften SocialPolitiks hemsida:

8 Reflektion: Ursula Berge leder ett samtal mellan Ruth Mannelqvist, Lars-Henrik Brattström, Malin Josephson och Kjell Broström samt Tomas Eneroth (S) och Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott. Alla talarna i debatten ansåg att dagens sjukförsäkring fungerar dåligt, men åsikterna gick isär om hur problemen med sjukförsäkringen skulle åtgärdas. Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott började med att förklara att han var en vän av tidsgränser eftersom det stramade upp försäkringen och gjorde att man kunde titta på hur läget var för den sjuke just då. Han pekade på att många tidigare tvingades förtidspensioneras och att sjukförsäkringen tidigare användes som ett arbetspolitiskt instrument i vissa län. De höll på att ruinera Sverige. Det vill vi inte tillbaka till, sa han. Men samtidigt ansåg han att dagens system inte fungerar fullt ut. Vi måste göra tidsgränserna mänskligare, sade han och förespråkade fler undantagsregler och att det tas mer hänsyn till den ojämna arbetsförmågan som många med psykisk ohälsa har. Tomas Eneroth, Socialdemokraternas representant i socialförsäkringsutskottet, ansåg å andra sidan att de nuvarande tidsgränserna ska slopas. Vi behöver inte en stupstock. Är man sjuk så är man sjuk, sa han. Han var i stället för mer rehabilitering och höjda tak i ersättningarna, så att färre skulle börja teckna privata försäkringar när de tappade förtroende för sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är inget bidrag, utan man har själv varit med och betalat, sade Tomas Eneroth, och förklarade en del av sjukskrivningarna med att många offentligt anställda jobbade i anorektiska organisationer. Han berättade även att sjukförsäkringen går med gigantiska överskott i stället för att ge stöd och hjälp till personer som är sjuka. Ruth Mannelqvist ansåg att många politiker blandar ihop äpplen med päron. Om ni har en bilförsäkring och bilen går sönder så ringer ni väl inte försäkringsbolaget och ber dem reparera bilen? Först ska patienten få medicinsk behandling, därefter är frågan om hur hon ska överleva under den här tiden, sade hon. Hon var skeptisk till Finn Bengtssons förslag om fler undantagsregler, eftersom det skapar svårigheter för handläggaren att sätta sig in i regelverket. Begreppet Allvarlig sjukdom beskrivs på fem sidor hos Försäkringskassan. Och de överensstämmer ändå inte med gällande regler, säger hon. Under seminariet nämndes även att om landstingen hade skött ansvaret för sjukförsäkringen hade det investerats mycket mer i rehabilitering. Sjukförsäkringen måste tryggas, säger Finn Bengtsson (M) från Riksdagens socialförsäkringsutskott. Avslutningsord av Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH och medlem i NSPH:s socialförsäkringsgrupp. Jag vill inte se människor som en belastning, utan föredrar att se oss med alla möjliga former av psykisk ohälsa som en möjlig tillgång i samhället, säger Jimmie Trevett, som tillade att det gäller att titta på anledningarna till varför sjuktalen ökar, till exempel strukturella problem såsom försämrad rehabilitering. I dag är många kvoterade till hemmet och panka. Vad behöver du för att återhämta dig? En hyfsad vardag, inte bara en värdig vardag utan en meningsfull vardag. Alla behöver arbeta efter sin förmåga, säger Jimmie Trevett.

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Sammanfattning från seminariet. Hur gör vi sjukförsäkringen sundare?

Sammanfattning från seminariet. Hur gör vi sjukförsäkringen sundare? Sammanfattning från seminariet Hur gör vi sjukförsäkringen sundare? ABF huset i Stockholm 13 november 2010 1 Sammanfattning från seminariet Hur gör vi sjukförsäkringen sundare? Vårdnätverket inom Gemensam

Läs mer

Vi kräver. Den orättvisa sjukvården. Billigare tandvård 3 tips Politikernas visioner: Så förbättrar vi för psykiskt funktionsnedsatta EN BILAGA FRÅN

Vi kräver. Den orättvisa sjukvården. Billigare tandvård 3 tips Politikernas visioner: Så förbättrar vi för psykiskt funktionsnedsatta EN BILAGA FRÅN EN BILAGA FRÅN SOMMAREN 2014 Vi kräver Den orättvisa sjukvården Billigare tandvård 3 tips Politikernas visioner: Så förbättrar vi för psykiskt funktionsnedsatta Ta ojämlikheterna på allvar! Personer med

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer