GEOTEKNISKA MEDDELANDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEOTEKNISKA MEDDELANDEN"

Transkript

1 GEOLOGISKA KOMMISSIONEN 1 FINLAND GEOTEKNISKA MEDDELANDEN SYDv&TRA FINLANDS ~LKSTENAR OCH KALKINDUSTRI AV ' BEWJ. FROSTERUS HELSINGFORS 1908

2 SYDVÄSTRA SYDVASTRA FINLANDS KALKSTENAR KALKTIUNAR OCH KALK- INDUSTRI AV BENJ. BEN]. frosterus FROSTERUS HELSINGFORS HELSINGFORS TIDNINGS- & TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI 1908

3

4 Vär kalkindustri gar raskt framat. $ar tatlindustri gär raskt framät. Naturliga betingelser för en Y snabb utveckling finnas fi.nnas äfven, ty värt vart land har rika tillgangar tillgängar pä pa ramaterial. rämaterial. Särskilt lyckligt lottat i detta hänseende är sydvästra Finland, där mäktiga och uthäiliga uthalliga kalkstenslager finnas pä pa flere fiere ställen. Överallt i dessa fyndigheter är kalkstenen av kristallin beskaffenhet, vilket beror därpa, därpä, att val' vär finska bärggrund bärggrunrl är av sa sä urgammal geologisk alder, älder, att de här ingaende ingäende bergarter, bergartel', som ursprungligen bildats genom avlagringsprocesser, avlagringsprocesset, föränclrat förändrat karaktär och erhällit erhäilit en kristallin struktur. Kalkstenar av yngre geologisk alder älder hava anträffats endast Rom som lösa block här och var vid landets sydliga kuster, men de äro icke funna i fast klyft. I tckniskt tekniskt hänseende spela dessa därför ingen betydande roll. De kristallina kalkstenarnas uppkomst och bildningssätt utgör ett av de svärast lösta problemen föl' för urbel'gsgeologen. urbergsgeologen' I flertalet fall tillhöra dessa bergartel' bergarter de älsta lederna i urformatio urformatio- utnen; de ligga i s. k. gneiser och «<hälleflintartade> hälleflintal'tade» skiffriga bergarter, vilkas strykningsriktningar de följa och vilkas uppresta ställningar de även dela. Dte IJte i naturen te de sig därför i bergets yta som bl'edare bredare eller smalare band, som sorn slingra fram i bestämda riktningar och vilka sträcka sig mot djupet med mel' mer eller mindre lodrättstaende Iodrättstäende ställningar. Ofta händel' händer det att lagren i längdrikt längdrikt- riktningen äro avbrutna eller avsnörda, för att sedan efter avbrottet liter äter träda fram och fortsättas i samma riktning. Ett och samma lager Iager kan därför i vissa fall fail följas över milslanga milslänga sträckor. sträckor' 1 I urberget inga ingä emellertid en mängd olika formationskom' - plexer. I vart värt lands berggrund hava salunda sälunda fiere flere till alclern äldern skilda skifferformationer blivit pavisade, pävisade, vilka genomsättas av el'uptiva eruptiva bergarter, saväl säväl granitel' graniter som bergartel' bergarter med basisk karaktär. Det är till väsentlig dei del dessa eruptiva genomtl'ängningar, genomträngningar, vilka verkat omgestaltande pa pä de olika bergartel', bergarter, Born som undel' under eruptionspl'ocesberna eruptiodsprocesserna

5 kommit mit i beröring med dem. Uppsmältningar IJppsmältningar och omkristallisationer a\- av den äldre bergarten, ombildade strukturer och nybildade mineral äro bl. a. resultat av denna eruptiva metamorfos. Da Dä omkristallisa- härtill kommer att heia hela den fennoskandiska berggrunden mangfaldiga ganger gänger utsatts för starka veckningsproceseer, veckningsprocesser, under vilka de olika bergartm'na bergarterna hopvridi.ts hopvridits och inskjutits i varandra, är det lätt förstae förstäe- mängfalligt, att särskildt de led i urformationen, som ligga i dess allra djupaste delar, skola vara pa pä ett synnerligcn synnerligen invecklat sätt hopblandade. Liksom det i ett trassligt nät är svart svärt att reda ut maskorna, sa sä stöter det pa pä stora svarigheter svärigheter att i urformationen framleta de hop- med varandra sammanhörande bergartslagren eller att binda ihop de under omvälvningsprocesserna brustna delarna. Kalkstenarna sammansättas som bekant av mineralet kalkspat, d. Y. v. s. kalciumkarbonat. Tager man hänsyn till allt vad man vet angaende angäende kolsyrans kalciumsalt, sa sä kommer man rnan till slutsatsen, att en bergart, som sammansättes härav, maste mäste hafva bildats genom en avlagrings- eller utfällningsprocess, ja det finnes knappt ett enda fall, där man kunde tänka sig. att denna produkt skulle hava uppstatt uppstätt ur. en smälta, eller m. a. o. vore att hänföra till de eruptiva bildningarna. Apriori A maste mäste man saledes säledes förntsätta fönrtsätta kalk- att kalkstenarna, (om man undantager gangbildningarna, gängbildningarna, som äga en obetydlig utbredning), höra till de sedimentära bergarterna. Just denna aprioristiska sats har emellertid mangen mängen gang gäng vallat vällat geologen huvudbry, da dä det gällt att kartlägga en kalkstensterräng, sän:;kildt sär.qkildt iden i sydvästfinska berggrunden. Rär Här ligger kalk kalk- kalkstensstenen ofta, säsom sasom det förefaller, direkt uti granit, en otvifvelaktigt eruptiv bergart, men finnes ä a andra ställen även säsom sasom lager uti i graniten inneslutna tydliga skiffrar. Under förutsättning atb att kalk- kalkstenen representerar ett sedimentärt lager, skulle den sälunda salunda ä a en del dei ställen hava haya inneslutits ensam för sig i graniten, ä a andra ställen tillsammans med sin sidosten. sidosten, en skiffer. I detalj utförda undersökningar av en del dei kalkstensterränger i S.W. Finland hava emellertid numera visat, att i flere fiere fall, där kalkstenen synes ligga Iigga direkt i graniten, detta förhällande förhallande dock endast är skenbart, i ty att även här rester av en i mänga manga fall ytterst starkt ombilclad, ombildad, skiffrig sidosten finnas. Den bergart, bergan, som omgiver kalkstenen, har ofta granitens utseende och karaktär. Icke sällan liknar den de finkorniga graniter, vilka som gängar gangar uppträda i vära vara granitmassiv, men övergär övergar ä andra sidan uti en tydligt skiffrig, fältspatrik bergart, som pä pa talrika ställen i syd- sydvästra Finland bild ar sammanhängande lager av bestämd typ. En västra Finland bildar sammanhängande lager av bestärnd typ. En

6 liknande bergart sammansätter en gtor stor del dei av mellersta Sverges berggrund och har där än blivit benärnd benämd häileflinta, hälleflinta, hälleflintgneis, än granulit, euritgneis ffi. m. ü., rn., samt har uppfattats som en av ur- urbergets älsta leder. Det synes därför vara synnerligen sannolikt, att kalkstenarna i S.W. Finland alla ursprungligen bildat lager just i denna <häileflintgneisforrnation>, «hälleflintgneisforrnation», som pä pa en del dei ställen blivit sa sä starkt pävärkad pavärkad av senare frambrytande granitiska massor, att bergarten blivit mer rner eller rnindre mindre fullständigt omsmält, sa sä att en pä pa sätt och vis ny bergart, mer liknande en vanlig granit än den ursprungliga skiffern, uppstätt. uppstatt. Denna iakttagelse har betydelse i flere fall. Den förklarar nämligen kalkstenslagrens stora st<lra uthällighet uthallighet även i vara vära granitiska terränger, liksom den ger oss en utgängspunkt utgangspunkt för framletandet av kalkstenslagrens fortsättningar. De talrika kalkstensbrott, som finnas i flere av sydvästra Finlands kustsocknar och vilka ofta intaga sadana sädana lägen till yarandra, varandra, Fin- att man knappt tänker pa pä nagon nägon sammanhörighet satnmanhörighet fyndigheterna fy'ndigheterna emellan, visa sig dock Yid vid närmare granskning vara anlagda i lagereormiga Iagerformiga förekomster, vilka r'ilka tydligen tillhöra större, sammanhängande strak. sträk. I översiktliga drag kan nämligen flertalet ay av dessa kalkstensfyndigheter kalkstensfyndighetel föras till det ena eller andra av tvenne stora kalkstenszoner, som i W.S.W.--O.N.O.-lig, ställvis rent W.-O.-lig riktning löpa harn fram ungefär parallelt med varandra. Den sydligaste svdligaste zonen finnes väl utbildad i Lojo socken, där den anträffas saväl sär'äl pa pä Lojo Storö som vid stränderna 0., O., S. och W. om Lojo sjö. Härifrän Härifr'än sträcker den sig till Orijärvi i Kisko och äger otvifvelaktigt äyen äveu sammanhang med fyndigheterna f1'ncligheterna i norra delen af Pojo socken. I västlig riktning följer sedan setlan ett större störrc avbrott, ehurn ehuru enstaka fyndigheter i södra Bjerna Bjernä antyda dess cless förefinwghet förefintlighet även är'en här. I Finby framträder den clen emcllertid ater äter synnerligen tydligt och fortsättes härifran härifrän utan avbrott till närheten av Vestanfjärd kyrkby. Den sarnmanlagda sammanlagda längden för denna zon, avbrotten medrälmade, medräknade, uppgar uppgär till c:a 90 km. knr. salnman- Den nordligare zonen är tydligast utbildad i Pargas socken. Här gar gär kalkstenslagret sa sä gott som utan avbrott tvärs över Storön och S.W. härom finnas rester av denna zon pa pä skilda ställen i Nagu och Korpo. 1 O.N.O.-lig riktning fran frän Pargas är efter ett större avbrott straket sträket väl framhävt i Sagu, där det stryker stlyker fram till närheten af Halikko vik. Därefter är zonen i O.-lig riktning avbruten pa pä talrika ställen, men fyndigheter i S:t Bertil, Suornusjärvi och Vichtis, som ligga i strykningsriktningen, tala dock för Suornus-

7 - 6-6 att straket sträket inäste mäste framgä ända hit. Räknas aha alla dessa fyndigheter till samma zon, blir dennas totala längd över 150 km. Pä talrika ställen i bäda dessa kalkstenssträk äro kalkbrott anlagda - fiere flere redan sedan mänga är tillbaka. I fiertalet flertalet av anlagda - dem sker saväl säväl brytning som bränning pa pä enkelt, primitivt sätt, varvid produktionen mestadels fyller lokala behov. Pä ett par ställen har dock en storindustriell verksamhet smaningom smäningom utvecklat sig. De brott, som här äsyftas, ligga i de skilda kalkstenssträken och äga vart för sig intresse även för kalkstensgeologin, liksom de i industriellt hänseende förete olikheter, i det att de representera skilda kalkstenstyper. I dflt det följande föijande lämnas en översiktlig beskriv beskriv- stäining av de viktigaste fyndigheterna. Pargas kalkbrott. Kalklagren pa pä Pargas Storön eller Alön äro bekanta sedan urminnes tider tillbaka. Enligt sägnen lät redan Gustav Wasa härifran härifrän hemta kalk till Stockholm, och bönderna i trakten ha sedan dess ända till närvarande tid öppnat brott, brutit och bränt kalk, förenande denna industri med skeppsfart. Och «Pargas <Pargas kalk» kalk> har fätt namn om sig att vara av bästa slag. - Ä Aven yen ett veten vetenskapligt rykte lader läder vid dessa clessa fyndigheter. I kalkstenslagren kaikstenslagren ligga nämligen pä pa en dei del Rtällen ställen vackert utkristalliserade, delvis sälle'ynta sällsynta mineral, som lämnat ett rikt stoff för vetenskapliga undersökningar. Särskilt.r Nils och Adolf Erik Nordenskiöld Nordcnskiöld hava rikligt utnyttjat det till buds staende stäende materialet och genom genorn en mängel mängd undersökningar knutit sina namn vid dessa fyndigheter, som scim clärför därför numera betraktas som en klassisk mark för mineralogen. Mineralnamnet l\iineralnamnet «Pargasit», <Pargasit,, en av Nils Nordenskiöld härifrän härifran beskriven hornblendeart, vittnar bl. a. om den traktens mineralogiska betydelse. Nästan utan avbrott avhrott stryka kalkstenslagren i N O.-lig rikt- rikt ning tvärs över Storön. Där de äro som rnäktigast, mäktigast, äga de en medelbredd av c. 300 m. Bergarten, varav lagret bestär, bestar, är till sin huvudmassa en grovkristallin, rrlarmorartad marmorartad kalksten av än grä, gra, än rent vit färg. De gräfärgacle grafärgade delarna elelarna bilda strimmiga par- partier, som omväxla med de vita, vilka vanligen även äro storkornigare än cle ele förra. Denna strimmighet har en viss likhet med lagerartad lagerartael struktur och stär star mähända mahända även i samband med meel en sädan. För detta talar parallelismen mellan de ele strimmiga partierna och den elen skiffriga sidostenens skiktytor, vilka luta S. och stryka parallellt med kalkstenslagrets längdutsträckning. överallt Överallt är berg-

8 arten vidare genomdragen av av en starkt omvandlad diabas, vilka pb talrika ställen äm avslitna uti kalkstenen, sa att de ofta se ut sorn ragment, mm inbiiddats i kalkstenslagret. Emellertid kan man bevisa att desssa bgmentartade partier äro af ghngnatur. Ph vissa swen fort&ttas nämligen de i kalkstenen liggande partierna, som gångar uti den omgifvande ski friga sidoatenen, och inuti kalkstenen omgivas fragmenten av en ljust grönf'irgad zon, sorn endast kan förkhaa som en metamorfos av den eruptiva gingbergarten, dh den kommit i beröring rned kalkstenen. Till dessa diabasgenomträngningar sälla aig sfidana av granit. Denna tillhör en röd eller rödgrå typ, som öfverensstammer med graniten i trakten, vilken visar aig vara yngre än de skiffriga bergartema inom sarnma terräng. Det är aärskilt av dasa granitgenomtrangningar, sorn kalkstenslagret ar orenat. De uppträda högst oregelbundet, än såsom smala hdror eller breda gangar och stockar, an shom fragmentartade partier eller klurnpforrniga massor, och löpa harunder fram i lagret i alla upptankliga riktningar och med alla möjliga stallningar. Med hansyn till den geologiska Aldem te de sig sorn yngre i förhhllande till de metamorfoserade diabasgångarna, alldenstund de genomtranga dem. Slutligen övertvaras lagret på ett par fitallen av en diabasbergart, som tydligen, sh vitt man av den petrografi8ka karaktiren kan sluta, är yngre an granitghngarna. Kdkstenens sidobergart är även av växlande beskaffenhet. Mest gränsar kalklagret emot den granit, som genomtranger densamma, men pii en del ställen ses aven eli tydligt skiffrig, kvartsrik bergart. Denna har en gneisig karaktar och viaar omisskanneliga likheter med skiffrar fr%n chälleflintgneiskomplexen~. Det är darför sannolikt, att kalklagret urspningligen legat inbaddat i dessa gamla sedimentbergarter. De ph talrika stäilen i lagret anlagda stenbrotten hava i regeln uppstått oberoende av varandra, dh kalkfyndigheterna tilihört flere skilda hemman, som vart och ett skött sin skilda kalkaffar. Brytningen har mest skett i de delar, dar man lättast kommit ht god sten, och man finner darför, i synnerhet i de aldre brotten, kvarlimnade pelare och väggar av ofyndig sten, som utgöras av de omnamnda gångania av diabas och granit. Fig. 1 visar en kvarlamnad diabasvagg, sorn stryker mitt igenom kalkstenslagret i Parsby samfällighetsgruva. På senaste tider, sedan de viktigaate brotten övergktt till Pargm Kalkbergs Ah-Oiebolag, hava emellertid

9 arbetena i brotten ställte p% en fullt modern och rationell fot och brytningen sker över hela lagret, sa att aven den ofyndiga stenen avlägsnas. Harigenom möjliggöres brytningen aven mot djupet. Emellertid är kalklagreta maktighet så betydlig, att brotten jsmförelsevis långsamt utvidgaa nedht. Även ifd lagret, dar maktigheten ar som störat, skulle intaga ett flackt Iige eller vore starkt hopveckat, så att tvärsnittet över brotten icke skulle representera kalklagreta verkiiga maktighet, mhte det nämligen antagas, att stenarten håller ut s& l%ngt mot djupet, som man över huvud kan geb med dagbrott. F'ig 2 ger en föreställning om vidden av kalkstenslagret i det för narvamnde största brottet, den s. k. Lindberg gruvan, tillhörig Pargas Kalkbergs A.-B. Fig. 1. Diabasggng genom kalksten. Parsby samfäiiighetsgruva, Pargas. Brytningen sker har i pallar och representerar en kvantitet av c in3 Sten per %r, sorn uttages med en arbetsstyrka av c man per dag. Sedan stenen utsprangts, krossas den med slia i mindre stycken om c:a 50 kgs vikt, skrades och sorteras. Skrädningen avser att avlina orent material. D% nu detta till huvudsaklig del utgöres av cgråberg~, d. v. s. hård bergart, som mestadels finnes i Stora partier i lagret, kan utgallringen ~ ke så effektivt, att ett mycket rent kalkstensmaterial erhålles för brilnningen. Mangden av vraksten och avfall ar natwrligtvis n%got olika i de skilda brotten och beroende av huni talrika gangarna och afragmenten~ av granit och hornblendesten äro på skilda ställen i lagret. 1 alindbergs gruva, uppgives den stiga till 10 Olo av uppbrutet berg.

10 Sorteringen Sorteringerr liksom även skrädningen sker direkt i brottet. Genom denna erhälles 5 kvaliteter: I. grovspatig grouspatig kalksten; j den renaste stenen, huvudsakligen för glasbrukens glasbrukerrs behov. II. U. medelkornig, med,elkornig, vit ai,t kalk.~ten kalksten; j för bränning till byggnadskalk. III. medelkornig, med,elkornig, grästrimmig grdstrimmig sten; avsedd för cellulosafabriken och pappersbruken. IV. f,nkornig jinkornig vit uit marmor ntarmor; j fö1' för S. s. k. marmormosaik. V. smästensavfall j försäljes till järnbruken. V. smirstensaufall; försäijes till järnbruken. Fig. 2 «Lindbergs ulindbergs gruva». gruva>. Pargas. uttagna generalprov av de 4 första sor- Fackmannamässigt Fackmennamässigt uttagna gene1'alp1'ov av de 4 fö1'sta so1' terna visa enligt analys av A. W. Fo1'sbe1'g n'orsberg följande sammansättningar: I 11 II 111 III IV I saltsy1'a saltsyra olösligt (sand och kiselsyra) 0,90 0,so 2,15 2Sb 2,79 0,37 0,47 sammansätt- Järnoxid Jiirnoxid och le1'jord lerjord (Fe2 0O, 3 + A1 Al, 2 03) 0,12 0,24 0,2+ 0,20 0,26 0,zo Kalk (Ca 0) O).. 54,ß2 54,12 53,74 53,2+ 52,48 52,+a 51,96 51,00 Magnesia Xlagnesia (MgO) (NIgO). 0,82 0,82 1,68 1,08 3,46 3,+6 KolsY1'a Kolsyra (C0 (COt 2 ). 43,58 43,ss 43,03 43,01 42,76 423a 43,92 43,t2 : Summa 100,04 100,0+ 99,98 99,0a 99,91 99,st 99,97 99,s2

11 _10_ Säsom av analyserna framgar, framgär, är det icke nagon nägon synnerligen stor skillnad i kemisk sammansättning eme11an emellan de olika sorlerna, sorterna, och det visar sig saledes, säledes, att lagret har en tämligen homogen uppbyggnad och utgöres av en mycket ren sten. Endast den finkorniga marmorn, som likväl finnes i alldeles underordnade mängder, hai' har upp- en mera framträdande dolomitisk karaktär, en omständighet av en viss teoretisk betydelse, som längre fram franr ska11 skall beröras. Fig. fig. 3. Jordugn. Skräbböle, Pargas. Huvudmassan av den utbrutna stenen användes för kalk- kalkbränning. Endast i de storindustriellt uppställda kalkstensaffärerna sorteras materialet i märken, som kunna afsättas även i obränt tillständ, tillstand, medan de mindre kalkstensaffärerna bränna all a11 sten. Kalkbränningen sker pä pa olika sätt. Den älsta, primitivaste rnetoden metoden är att bränna i s. S. k. jordugnar, och sädana sadana ha tidigare använts även i Pargas. Ugnen, som ingräves i en backsluttning, har hai' en längd av 4-8 m, en höjd av 3-4 m, och beklädes in- invändigt med grästen. grasten. Den fylles sedan med kalksten, som radas sä, sa, att i ugnens botten bildas kanaler, i vilka eldningen sker. När Näl' ngnen ugnen är fylld, täckes den med jord, och fyrningen vidtager genom

12 l - bränsleöppningarna i ugnens botten. Som bränsle användes ved lika läng Hing som ugnen. Fig. 3 avbildar en sädan ugn frän fran Skräbböle kalkbrott i Pargas. Pä Pa grund av dessa tlgnars ugnars periodiska periodirka drift, cleras deras ringa produk- produktionsförmäga och relativt stora bränslekonsumtion äro de emellertid numera övergivna i Pargasomradet Pargasomrädet och ersatta av andra, modernare fig. Fig. 4. Schaktugn. Schaktugn' Pargas. typel". typer. Den ugn, som närmast följt fölii efter eftcr jordugnen, jordugnetr, är den s. s' k. k' cylinderngnen, cr-linderugnen, en schaktugn, i vilken kalkstenen matas in uppifranifrän, medan rnedan eldningen elduingen sker nedifran, nedifrän, varvid stenen allt efter det den brännes är i rörelse nedat nedät mot ugnens botten, därifran därifrän den sedan uttages genom skilda öppningar. Det är saledes säledes en ugn med kontinuerlig drift. dlift. upp- Den första cylinderugnen byggde~ b1'ggdes i Pargas för nagot nägot över 30 ur är sedan. Sedan dess ha dylika uppstätt vid aha alla de större brotten, och ännu fortfarande brännas här stora mängder mäugder sten i dem. dem' Fig. FiE. 4 avbildar en av uessa. dessa.

13 EmelLertid har aven cylinderugnen för svag produktionsförmhga för en drift i stor skala Den har diirför modifierata för gensratoreldning, och en ugn~typ, den s. k, gmgeneratorschaktngnen, har uppstått, vilken ager en 2-3 gånger så stor produktionsförmåga som den vanliga cylinderugnen. 1 Lojo, Förby, Hebbgfors finnaa exempel pii dylika ugnar, men i Pargas ha desea icke uppbyggts. Diremot har hhr för första e%ne;en i vårt land införts en ugnstyp, vanlig vid tegelbranning, men icke fönit anvand inom kalkindustrin hos oss, ngmiigen ringugnen, Fig. 5. Uppfordringsverket. Pargas Kalkbergs A.-B. Sedan 1905 branner Pargas Kalkbergs A.-B. huvudmassan a.i7 sin Sten i en sadan. Ugnen ar 50 m lång, valvd och försedd med tak. Brannkamrarna aro 16 till antalet, brannkanalen 100 m lång, skorstenen 60 m hög. Branslet utgöres av engelskt stenkol. Med en arbetsstyrka av 11 man brannas har 50 ton fardig kalk per dygn - medan fran en var av de samma bolag tillliöriga tre cylinderugnarna endast erhhlles 6 ton per dygn. Ringugnens produktionsförmhga motsvarar salunda val 8 cylinderugnars och c:a 4 generatorugnars.

14 _13_ -13- I öfverstämmelse med denna ansenliga produktion är även rr,llt allt det övriga arbetet ställt i sä sa kontinuerlig drift som möjligt. Transporten av stenen i brotten sker säluncla salunda längs flyttbara spär spar till en doulägig dolllägig transportbana, vilken för materialet till ringugnen. De lastade vagnarna uppfordras med egen tyngd (fig. 5), medan tornvagnarna tomvagnarna äterföras aterföras tiii till brottet med häst. Vidare är ringugns- ringugnsoch lagerkomplexerna arrangerade terrassformigt till varandra, sä sa att ait kolplanen ligger överst, därunder följer ringugnsplanen och or.h lägst lagermagasinet. Liksom stenkolet sälunda salunda köres direkt in nnder under ringugnens yttertak, föres den brända kalken även direkt fig. Fig. 6. Interiör frän lagermagasinet. Pargas I<alkbergs Kalkbergs A.-B. A.-8. fran frän ringugnens plan till det valvformiga lagermagasinet, som pa pä detta sätt kan fyllas till tre meters höjd. Magasinets Ilagasinets översta delar fyllas fran frän kippvagnar, som hissas upp till 8 meters höjd, där de sedan stjälpas (fig. 6 o. 7). Da Dä huvuddelen av den brända kalken utskeppas sasom säsorvr osläckt, är lagermagasinet tilltaget i stora dimensioner. Det rymmer hl hi eller c:a ton. Släckningen av den brända kalken sker ater äter pa pä en större plan framför ringugnen, där kalken före släckningen utbredes i ett cm tjockt lager. Ä Aven yen lastanordningarna äro rationellt ställda. I kippvagnar ppvagnar. di- föres kalkpn kalken till lastbryggan, därifran därifrän den stjälpes direkt i fartygen. Fern Fem skutor, envar rymmande ton, kunna härvid lastas

15 p& en dag. Det mesta utfores med främmande fartyg, men Pmgas Kalkkergs A.-B. Qer aven själv en &ngskonert, rymmande 250 ton, m t daijiimte tonnage för 1500 ton. Den huvuclsakliga exporten fdn Pargaa ilr murkdk. En mindre del av den från ugnama er&a kalken avyttraa emellertid aven sbom e. k. jordbrukshlk. Denna, som p& senare tider &ven i vart land börjat vinna allt större efterer&gan, är en under Fig. 7. Ringugnen och lagermagasinet. Pargas Kalkbergs A.-B. bränningen uppkommen sekunda produkt. Den är således ej att anse som en ur brotten utgallrad samre sten, utan dess sekunda beskaffenhet beror p& att de lager av kalkstenen, som under bninningen i ringngnen kommit i beröring med vaggar och tak, blifvit orenade dels av slagg fr%n ringugnsetenarna, dels av kolet, som anvants till bransle. Efter branningen utekrädas de slaggiga delfima, medan resten slackas. Enligt uppgift kan emellertid denna sksdning numera ske 8% fullständigt, att den slackta massan har en endrtst obetydligt lägre kalkhalt an prima murkalk.

16 Säsom av skildringen här torde hava framgätt, har i Pargas frän fran en ringa början smäningom uppstätt en verklig storindustri. Detta framgär framgar även bäst av de produktionssiffror, som kunna anno- annoteras frän fran senaste tid. Ar 1907 utskeppades sälunda salunda ensarnt ensamt ge- genom Pargas Kalkbergs A. B. c:a 500 fartygslaster säväl saväl bränd som obränd sten, representerande c:a hi hl släckt kalk och c:a 6000 ton obränd sten. steno Ar 1904 var avsättningen awlättningen endast c:a hl. h1. Under de tre sista ären aren har säiunda salunda avsättningen är' arfig. Fig. 8. Hamnen. Pargas Kalkbergs A.-B. ligen Iigen ökats med 100 %, 0/0, en utveckling som är sällsynt inom de fiesta flesta industrigrenar. inclustrigrenar. I detta uppsving bär aktiebolaget Pargas Kalkbergs energiska ledare, ledare' ingeniör E. Sariin, Sarlin, största förtjänsten, ty under hans kunniga ledning hava alla förbättringar saväl säväi i brotten som i avseende a ä bränningen utförts. Förby katkbrott. kalkbrott. Sasom redan anförts sü äcker sig ett kalklager tvärs över Säsom redan anförts sträcker sig ett kalklager tvärs över Finby Ö ö och därifran därifrän i O.S.O.-WS.W-lig riktning till iill Kimito landet. Dessa fyndigheter hava liksom de i Pargas varit länge kända, men nagon nägon kalkbrytntng kaikbrytntng i större skala har icke förekommit förr än pa pä senaste tider. Kalkstenslagret ligger här inbäddat i en gra grir eller röd, gneisig skiffer, som pa pä fiere flere ställen hai' har «hällefiintgneisens» <hälleflintgneisens> karaktär. Den är en kvarts- och fältspatrik, ofta tät, fiinthard flinthärd bergart, som omväxlar'äxlar med mecl glimmerrikare, om normal gneis päminnande lager. om-

17 Bergartens strykning är N och lutningen S. 1 strykningsriktningen genomdrages den av talrika lagerghngar av en hornblenderik basisk bergart, som an liknar en homblendegneis eller hornblendeekiffer, an en mdormig diorit. Det är tydligen samma bergart, som uppträder överallt inom ahaiie&ntgneiss-terrängerna såsom intrusiva lagerganger. Jamte den basiska bergarten antraffaa i skiffern granit, i regeln utbildad såsom pegmatit, vilken i ghngform i olika riktnigar genomtvärar alla övnga bergarter. Huvudskillnaden mellan dessa kalkkalkfyndighetera förekomstsitt och Pargaslagrens ligger shlunda däri, att Finby-Kimito lagret överallt ligger uti en tydlig skiffer och endast hir och var genomdrages af pegmatitgångar, medan i Pargas huvudmassan av den kalkstenen omgivande och även genomsattande bergarten ar granit. Även själva kalkstenslagret företer - namvarda olikheter. Medan kalkstenen i Pargas till övervagande del ar av grovkristallin beskaffenhet, omvexlar i Förbylagret en finkomig, nastan tat rnarmorart i sadan rnängd med grovkristallina partier, att den förra ställvis ar den 40 cm. dominerande. Den finkorniga marmorn Fig. 9. Snitt genom basiskt gång- ar i regeln tydligt skiktad och synes i fragment. amamorgruvan'- Förby, Finby. aiimanhet intaga huvudmassan av lagrcts ahangandew delar, ehuni den dock Det helsvarta: salitrlk kontaktzon. icke helt och h%llet saknas inom övriga Det grh: metabasit. delar av lagret. Det ar vidare anmark- Det med avbrutna streck: grovkristallin kalksten. ningsvart att, dar de basiska lagergån- Det vrta: marmor. garna, vilka finnas i den omgivande ekiffern, intrada i den täta marmorarten, synas de hava förandrat denna till grovkristallin kalksten. Fig. 9 visar ett s%dant fall. Det synes salunda vara sannolikt, att den grovkristallina strukturen i lagret till vasentlig del betingata av eruptiv kontaktinverkan. 1 shdant fall skulle den finkorniga marmorn representera en så att säga mera primiir utbildningsform av kalkstenen an den grovkristallina

18 stenen. När man tänker pa pä förhallandena förhällandena i Pargas, förefaller detta även mycket antagligt. Rär Här genomtränges ju kalklagret icke allenast av basiska gangbergarter, gängbergarter, utan även av granit, som uppträder i sä stora massor, att nästan alla delar av kalkste kalkste- nen blivit pavärkade pävärkade av dem, m. a. o. den eruptiva kontaktinver kontaktinver- kan har här varit synnerligen intensiv och mycket mera omfattande än i Förbytrakten, där kalklagret sa sä att säga bättre skyddats av det omslutande sedimentet. Till detta kommer ytterligare en omstäsüän dighet av vikt. Säsom det framhalles framhälles i beskrivningen av kalkstensorterna i Pargaslagret, visar det sig, att den finkorniga eller täta marmorvarieteten har en dolomitisk karaktär, medan de grovkristallina arterna äro sä gott som magnesiafria. I fall detta vore ett genomgaende genomgäende drag överallt i lagren, där grov- och finkor finkor- om- nig marmor uppträda tillsammans - nagot nägot som man dock pa pä grund av bristande analyser ännu icke med säkerhet kan säga - sä skulle man saledes säledes komma till slutsatsen, att kalkstenslagret ursprungligen varit av mera dolomitisk beskaffenhet än nu är fahet. fallet. ur- Detta antagande vinner även i sannolikhet, da dä dessa sydvästfinska g!anitgenomträngda granitgenomträngda lager jämföras med dem i sydöstra och östra Finland. Ftinland. Här Egger ligger kalkstenen inbäddad i skiffrar utan granit granitintrusioner och är i allmänhet icke paverkad päverkad av basiska inträng inträng- ij;ltrusioner I\ingar. ningar. Överallt är den dolomitisk. Ruskeala stenen är bland dessa ett gott exempel. exempei. En analys af den grästrimmiga huvud huvudrnassan i Ruskeala visar följande sammansättning: ~assan CaO... 32,90 92,soofo % MgO.. 17,36 17,46» > CO, ,94, 44,s4>» Olösl. dei. del 4,65» > Summa 99,85 % S"**",ret % Liksom i Pargas bedrives i Förby en vidlyftig kalkindustri. Före ar är 1880 erhölls kalksten endast ifran ifrän nägra mindre brott S. om Förby hemman, vilka da dä voro inmutade av Tykö bruk. Bränningen skedde i jordugnar. En sadan sädan brändes vartannat är, och kalkavsättningen var c:a 100 tunnor pet pe1 ar. är. Ar 1881 upp' upp- täcktes emellertid delar av lagret även N. om garden, gärden, som visade sig inn'ehalla innehälla betydande mängder marmorartad steno sten. Herr Karl Forsström, banbrytaren pa pä kalkindustrins omrade omräde hos oss, lät dä uppföra en cylinderugn och vidtog med rned brytning i större skala. Sedan dess dese har industrin utvecklats med stora steg. Brott äro 2

19 öppnade langa en stor del av kalkstenslagrets utatrbkning, och bränd kalk och obränd sten utekeppaa nu fran Forsatröms af är i mangder, aom endast överträffas av cpargm Kalkbergss produktion. Lagret, där huvudbrytniugen sker, har, d& alla brotten medräknaa, en langd av c:a 1,5 km. Bredden varierar ron några f& meter upp till 20 m; lagrets lutning är Brytningen har wprungligen överallt skett i dagbrott och företrädesvis pa de ställen, diir kalkstenen i ytan visat atomtrt bredd. Brotten ligga därför med viw mellanrum efter varandra, men omfatta Fig. 10. Bastböle brott. Förby, P i. ännu icke lagrets hela langd. Liksorn i de aldre brotten i Pargas har brytningen tidigare skett a&, att det ofyndiga berget, som p& sina stallen ligger inuti kalklagret, kvarlamnats, 8% att pelarformiga braar sticka upp ur bmtten. Fig. 10 visar en sådan rygg i det s. k. BaPtböle brottet. Emellertid kom man till insikt om, atk ett dylikf brytninga- &, &imkildt i dessa fyndigheter, icke i längden kunde fortsdittas. Hela kalk~te~~lagrqt lutar niimligen &om tidigare framhallita & M, att väggarna, ifall brytningen hade fortaatts mot djupet,. löpt fsra att störta in. Under sådana f6rhållanden har ingen annan utvag Aterstått, an att anlägga schakt och i ort driva arbe- tet ihan. 1 det brott, dk huvudarbetet for n-ärvde iir bncenhrat och vid viiket aven kroasverkrf ar utföres brytningen

20 _19_ pä detta sätt. Till en början togs stenen även härifrän i dagbrott pa detta sätt. Till en början togs stenen även härifrän i dagbrott (fig. 11), vilket pä pa djupaste ställe nätt natt c. 20 m. Senare drevs ett schakt ner till 12 m djup, och frän fran dettas botten sträcker sig nu en ort i kalklagrets kaiklagrets längdsträckning Iängdsträckning under det ovanliggande ovanliggancl e dag- dagbrottet. I fig. 11 ligger schaktets mynning pä pa det ställe, där det lilla skjulet synes. Den utbrutna stenen skrädes nere i brotten pä pa likartat sätt som i Pargas. Pa Pä grund av de rätt talrika inlagringarna av horn- hornblendesten är avfallsprocenten nagot högre, % av upp- blendesten är avfallsprocenten nägot högre, /o av upp-.;ii'r illr:,:ii':,::, fig. Fig. 11. «Marmorgruvan. nmarmorgruvann.. förby, Förby, finby. Finby. brutet berg, än där, men materialets användning är delvis även en annan. Medan i Pargas nästan all kalksten brytes för att brännas och endast en obetydlig dei del har annan användning, bearbetas i Förby c:a 30 Ofo 0/e av all duglig sten i obränt tillständ för olika tillverkningar. Vid sorteringen nere i gruvan delas salunda sälunda materialet i ckalkstens:.- <kalkstenß)- och «marmorsorter». <marmorsorter>. Kalkstenen sorteras i tre kvali kvali- tillteter efter stenens renhet. Kvalitet Kaali.tet 1 I utgöres av en helvit och grovkristallin sten, sten' som sonl huvudsakligen anvisades för cellulosafabrikernas behov.

21 _20_ Kvalitet Kualitet 2 är en halvvit, medelgrov kristallin sten, som brännes (murkalk). Kvalitet Kualitet 3 är oren kalksten för järnbrukens iärnbrukens behov. Efter bränningen utgallras slutligen även s. k. jordbrukskalk, vilken erhälles av dels ofullständigt ofullständiet bränd kalksten n:o 2, dels kvalitet n:o 3. «Marmorarterna» <Marmorarterna> äter, som utmärkas av i viss mim män varierande färg, sorteras efter denna i tre vithetsgrader, af vilka n:o 1 är den klaraste vita, n:o 3 en marmorart med svagt grä eller gul ton. Det är ett ädelt och vackert material denna kalksten representerar, och skulle bergarten uppträda pa pä sädant sätt, att man fran frän densamma densammn brän- kunde uttaga stora block, vore dess användning langt längt mera om om- fattande, än vad nu är fallet. I lagret är stenen dock sa sä rikligt uppfylld tlppfylld med fina springor och även sa sä tydligt skiffrig, att enda8t endast sma, smä, ofta skiviga stycken erhallas. erhällas. Det är en ren sällsynthet, dä nägon gang gäng ett stenstycke med större dimensioner erhälles. För Fiir att kunna användas, d. v. s. försäljas, maste mäste stenen därför redan pä pa ort och ställe undergä ytterligare behandling. Denna bestar bestär i krossning och sortering av det krossade materialet till särskilda finleksgrader. Omedelbart invid det brott, ma- där gruvan är anlagd, är ett krossverk kroseverk uppfört (fig. 11). I detta tletta krossas den sorterade stenen i en tuggarekulkvarn, av Krupps tillverkning, och sorteras sedan genom siktning i olika storlekar, sä att varje sort sammansättes av ett tämligen jämngro.lt jämngrovt material. För att driva kulkvarnen och samtidigt även pump- pumpverket i gruvan finnes i krossverket en ängmaskin angmaskin pä pa 30 eff. hk. Det är naturligtvis en hel mängd grovlekssorter, som erhällas vid krossningen. Det grövre materialet utgöres av s. k. mosaiksten, medan det finare gär under benämningen marmormjöl. Mosaik- Mosaikstenen användes för framställningar av s. k. marmormosaik, d. v. s. cementplattor med marmorinlägg. Den sorteras i tre grovlekar mellan 4 sikt, av vilka det grövsta har 1, det finaste 16 maskor per cmz. 2 Av det finare materialet erhälles en sort s. k. <<rissrgu> «risgry1i» mellan sikt av 16 och 60 maskor per cmz. 2 Detta material an- användes huvudsakligen för stuckaturtillverkningar (stuckmarmor). En tredje sort, s. k.,rmsnn6gyyn>, «mannagryn», uttages mellan sikt av 60 och 900 maskor per cm2, 2, en fjärde, <s. «s. k. grout grovt mjöl>, mjöz», är finare än siktet med 60 maskor, men grövre än ett med 400 maskor per cmz, 2, medan s. k. <fint «fint mjöl> mjöl» tu är finare än det sistnämnda siktet. Genom bland- blandningar av de tvä sista sorterna erhälles vidare flere fiere grupper, och

22 av det finaste stoftet, marmordammet, som «flyger» <flyger> omkring, uppsamlas ytterligare ett märke. Tidigare hade marmormjölet rnarmormjölet sin huvudsakliga användning i glasbruken och kolsyrefabrikerna; numera a\'sättes at'sättes av detsamma betydande mängder även i pappersbruken oeh och för tillverkning av ~ <blendapulver>. bienclapulver». Äfven Afven kalkmjöl för jordbruket avyttras. Meclan Medan nu dessa tillverkningar angiva det speeifika specifika draget av Förby F kalkindustri, överenstämmer behandlingen behantllingen av resten av materialet med den inom andra kalb erk. kalkverk. Bränningen af kalk kalk- uppstenen skp,r sker bär här emellertid ernellertid ieke icke sasom säsom i Pargas i ringugn, utan i en sehaktugn schaktugn mecl rncd halvgaseldning enligt ett patent av Scbütt, Schütt, vars innehavare herr Forsström är. Tidigare brtindes bründes i cylinderugn, cylinclerugn, men denna är sedan 1903 raserad. Schaktugnen eldas huvudsak huvuclsak- ligen med mecl sagavfall sägavfall (Jeb och doss clcss bränningsförmäga är i medeltal c:a c;a 26 ton sten i dygnet. Sasom Säsom härav framgar, framgär, är det en betydande industriell drift, som uppstätt även vid dessa fyndigheter. Men herr Forsström X'orsström hai' har icke inskränkt sin verksamhet verksarnhet endast till denna trakt. Ocksa Ocksä i Pargas bryter ban han kalk, (leh och i Tytyri kalkbrott i Lojo kyrkby bar har han ytterligare tillgängar, sorn göra att den produktion, som gar gär genom hans affär, spelar en viktig roll i val' t'är inhemska kalkindustri. I Lojo, där kalkstenslagret liksom i Pargas rikligt genomdrages av granit, utbrytes arligen ärligen c ton steno sten. Materialet, som dock icke här kan skrädas sa sä väl väi som i Pargas och Förby, användes blott för bränning. För ändamalet ändamälet finnes en schaktugn av samma typ som i Förby, n'örby, samt en ringugn med en bränningsförmäga bränningsförmaga av 350 hl osläckt kalk i dygnet. Bränningen har hai' sitt intresse däri, att eldningen utföres med sägavfall, som uttages säsom sasom ännu vät vat genomdra- frän fran sägen, sagen, varefter det torkas pä pa ringugnen innan det användes. Storleken av den industri, som stär star under herr berr n'orsströms Forsströms ledning, framgär framgar av den sammanlagda produktionen frän fran honom tillhöriga brott i Pargas, Förby och Lojo. För är ar 1908 torde den stiga till c:a ton osläckt osläekt kalk, c:a ton krossad och oeh pulveriserad sten och ocb c:a 9000 ton rä ra kalksten. Avsättningen A\'sättningen sker numera sä sa gott som SQm uteslutande i eget land. Tidigare har hai' visserligen en export pä pa Sverge förekommit och t. o. m. har bar en rnindre mindre mängd utförts till Norge. Numera, dä da man i Sverge bryter egen sten för cellulosafabrikernalosafabrikerna. har hai' emellertid denna utförsel cellu upphört.

23

24 Pris: Mk. 0. o.5o. 50.

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Beställare: Munkedals kommun Bergteknisk besiktning Bergab Projektansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel P:\Utvecklingsavdelningen\Fysisk planerare\plan-bygg\detaljplaner\detaljplaner 2009\Gårvik\Samråd

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge

Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge Bergvesenet Posiboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1760 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMMETS PLACERING Avfallsutrymme I Vasa behövs åtgärdstillstånd eller bygglov för skyddstak för avfallskärl och konstruktioner. Ett avfallsutrymme

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN 109-148 DUNKAVLEMYREN NÖTSÄTER 1:311, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN Göteborg 2009-09-01 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG

Läs mer

Golvplattor KMAB 200803-03

Golvplattor KMAB 200803-03 Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

blir modernt spannmålslager

blir modernt spannmålslager blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02

SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02 SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET P.ans. nr 2312/72 Inkom den 24 II 1972 Giltighetsdag den 24 II 1972 Ans. allmänt tillgänglig den 25 VIII 1973 Ans.

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

General-Försäljare i Finland: AUTOMOBILAFFAIi A. VALONEN. Helsingfors. Bergmansgatan 62 566, 33 025. Telefon. Auktoriserad Återförsäljare:

General-Försäljare i Finland: AUTOMOBILAFFAIi A. VALONEN. Helsingfors. Bergmansgatan 62 566, 33 025. Telefon. Auktoriserad Återförsäljare: Bergmansgatan Telefon A. VALONEN = General-Försäljare i Finland: Helsingfors - Auktoriserad Återförsäljare: oo AUTOMOBILAFFAIi 10-62 566, 33 025 CJ I/ anomag-bilernas popularitet har alltmera vuxit både

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv.

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. LÄGGNINGS- ANVISNING Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. Mest tidskrävande är underarbetet. När du har gjort det ordentligt blir belöningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen VD har ordet Sommaren är nu slut även om vädret fortfarande håller i sig. Den här veckan är det förresten älgjakt i norra Sverige vilket för många är heligt varför normal verksamhet avstannar i de flesta

Läs mer

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE PEAB BOSTAD AB UPPDRAGSNUMMER 3372025500 PROJEKTERINGSUNDERLAG NYKÖPING SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE 1 (5) S w e co Hospitalsgatan 22 SE-611

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Detaljplan Myren, Strömstad kommun

Detaljplan Myren, Strömstad kommun Beställare: Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA, Strömstad kommun Bergteknisk besiktning och radonundersökning Bergab Projektansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

ERFARENHETER AV BRÄNNING OCH SLÄCKNING AV KINNEKULLEKALKSTEN. Jonny Eriksson

ERFARENHETER AV BRÄNNING OCH SLÄCKNING AV KINNEKULLEKALKSTEN. Jonny Eriksson ERFARENHETER AV BRÄNNING OCH SLÄCKNING AV KINNEKULLEKALKSTEN Jonny Eriksson 1 Hantverkslaboratoriet Magasinsgatan 4 Box 77, SE-542 21 Mariestad +46 (0)31-786 93 00 craftlab@conservation.gu.se www.craftlab.gu.se

Läs mer

Tre träskikt och sju lager lack

Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv är ett treskiktsgolv som limmas ihop med en miljövänlig limning. Ytskiktet på 3,5 mm är tillräckligt tjockt för att tåla flera omslipningar

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Golvvård och golvunderhåll

Golvvård och golvunderhåll Arbetsbeskrivningar Av Björn Ljungquist. www.abljungquist.se Golvvård och golvunderhåll Följande beskrivningar är framtagna och utprovade av företrädare för branschens Specialavdelningar och bearbetade

Läs mer

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör!

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör! Se till helheten och låt stilen på huset och området i stort avspegla sig även runt poolen. Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får

Läs mer

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast ALKO-KYLVÄTSKA nar goda egenskaper, är prisbilligast 31 FÖRBRUKNINGSTABELL för ALKO-kylvätska Kylvätska Kylarens ~.,... 1 Itr vid törsta volym ~ i Itr.. ' patyllnmgen 8 3.2 9 3.6 10 4.0 11 4.4 12 4.8 13

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN

SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN Kollektivavtal mellan SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN och SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET för frilansmedarbetare 1994 AVTAL FÖR FRILANSMEDARBETARE Enligt parternas gemensamma uppfattning är det angeläget

Läs mer

Barfotalek i stenträdgården

Barfotalek i stenträdgården 80 Barfotalek i stenträdgården Natursten ger trädgården en rustik karaktär. Anders och Kajsa har förstärkt de olika funktionerna med väl valda material. Av Hélène Lundgren Foto Helena Bévengut-Lasson Majken,

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING DETALJERAD MONTERINGSANVISNING Utplacering av grundstenarna Placera ut de grundstenar som friggeboden skall vila på. Se till så att Du har stadigt under grundstenarna. Var noga med att alla grundstenar

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer