Munkhättevägen 49, Enheten för ekonomiskt bistånd OBS Lokal. 2 Information om oroligheter i Botkyrka - muntlig information

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Munkhättevägen 49, Enheten för ekonomiskt bistånd OBS Lokal Ärenden Justering 1 Visning av nya lokaler för EEB (Enheten för ekonomiskt bistånd) - muntlig information 2 Information om oroligheter i Botkyrka - muntlig information 3 Socialförvaltningens handlingsplan 2013 (2012:1) 4 Ansökan projekt "Språkspåret" år 2013 (sn 2013:112) 5 Stimulansmedel för utveckling av ehälsa 2013 (2013:110) 6 Remiss - Samråd om förslag till ny översiktsplan för Botkyrka kommun, KS/2013:96 (SN 2013:64) 7 Remiss - samråd Rikstens friluftsstad del 4 (SN 2013:98) 8 Remiss - samråd om detaljprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta (SN 2013:96) 9 Förvaltningschefen informerar - muntlig information 10 Ärenden från Samordningsförbundet i Botkyrka (SN 2013:17) 11 Delegationsbeslut (SN 2013:16) 12 Anmälningsärenden (SN 2013:14) Majoritetspartierna träffas i Röda huset, Munkhättevägen 49 plan 2, kl Oppositionspartierna träffas i Röda huset, Munkhättevägen 49 plan 1, kl Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

2 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Visning av nya lokaler för EEB (Enheten för ekonomiskt bistånd) - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Joachim Heimersson och Martin Persson informerade om nya lokalerna för enheten för ekonomiskt bistånd. (EEB).

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Information om oroligheter i Botkyrka och socialtjänstens insatser - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Pernilla Vera Jr informerade om oroligheterna i Botkyrka och socialtjänstens insatser.

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:1 3 Socialförvaltningens handlingsplan 2013 (2012:1) Beslut Socialnämnden godkänner socialförvaltningens förslag till handlingsplan för 2013 och fastställer inrättandet av 1,0 tjänst socialsekreterare, team skolnärvaro Sammanfattning Handlingsplanen är inte helt identisk med ettårsplanen för Budgeten har fördelats om mellan verksamheterna för att bättre överensstämma med bokslutet. Den har också anpassats till beslut fattade av kommunfullmäktige i kommunens ettårsplan. I samband med bokslutet beslutade kommunfullmäktige att tusen kronor skulle ombudgeteras för att bekosta införandet av ett nytt verksamhetssystem, detta anslag återfinns i central förvaltnings budgetram. Handlingsplanen visar enheternas åtaganden. Enheternas åtaganden kan ibland överensstämma med förvaltningens åtagande. Ibland bidrar enheternas åtaganden tillsammans till att förvaltningen kan göra ett åtagande. Vår ambition är att alla åtaganden ska vara kvalitetssäkrade och möjliga att följa upp. I tjänsteskrivelsen: Ökad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen kring främjande föräldrastöd och skolfrånvaro beskrivs insatserna, men genom ett förbiseende saknades förslaget om att inrätta 1,0 tjänst socialsekreterare tills vidare till team skolnärvaro. Tjänsten tillsattes fr.o.m Förvaltningen föreslår nu att inrättandet av tjänsten fastställs.

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan 2013 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialförvaltningens förslag till handlingsplan för 2013 och fastställer inrättandet av 1,0 tjänst socialsekreterare, team skolnärvaro Sammanfattning Handlingsplanen är inte helt identisk med ettårsplanen för Budgeten har fördelats om mellan verksamheterna för att bättre överensstämma med bokslutet. Den har också anpassats till beslut fattade av kommunfullmäktige i kommunens ettårsplan. I samband med bokslutet beslutade kommunfullmäktige att tusen kronor skulle ombudgeteras för att bekosta införandet av ett nytt verksamhetssystem, detta anslag återfinns i central förvaltnings budgetram. Handlingsplanen visar enheternas åtaganden. Enheternas åtaganden kan ibland överensstämma med förvaltningens åtagande. Ibland bidrar enheternas åtaganden tillsammans till att förvaltningen kan göra ett åtagande. Vår ambition är att alla åtaganden ska vara kvalitetssäkrade och möjliga att följa upp. I tjänsteskrivelsen: Ökad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen kring främjande föräldrastöd och skolfrånvaro beskrivs insatserna, men genom ett förbiseende saknades förslaget om att inrätta 1,0 tjänst socialsekreterare tills vidare till team skolnärvaro. Tjänsten tillsattes fr.o.m Förvaltningen föreslår nu att inrättandet av tjänsten fastställs. Graham Owen tf socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 Handlingsplan 2013 med enheternas åtaganden Socialförvaltningen

7 Innehållsförteckning HANDLINGSPLANEN ÄR FÖRÄNDRAD JÄMFÖRT MED ETTÅRSPLANEN FÖR BOENHETEN (BOE)... 2 EKONOMI... 2 ORGANISATION OCH BEMANNING... 3 MÅL... 4 CENTRAL FÖRVALTNING (CF)... 6 EKONOMI... 6 ORGANISATION OCH BEMANNING... 7 MÅL... 8 ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND (EEB) EKONOMI ORGANISATION OCH BEMANNING MÅL RESURSENHETEN (RE) EKONOMI ORGANISATION OCH BEMANNING MÅL SOCIALPSYKIATRISKA ENHETEN (SPE) EKONOMI ORGANISATION OCH BEMANNING MÅL UTREDNINGSENHETEN (UE) EKONOMI ORGANISATION OCH BEMANNING MÅL VUXENENHETEN (VE) EKONOMI ORGANISATION OCH BEMANNING MÅL... 33

8 1 Handlingsplanen är förändrad jämfört med ettårsplanen för 2013 Ekonomi och tjänster Nämnden fattade beslut om ettårsplanen för socialförvaltningen i september I november fattade kommunfullmäktige beslut om kommunens ettårsplan för Fullmäktigebeslutet innebar att nämnden fick en utökad ram med 600 tusen kronor enligt finansieringsprincipen för lagändringar inom barn och ungdomsvården men ramen minskades samtidigt med 98 tusen kronor som en budgetjustering för HRM-systemet. När fullmäktige fattade beslut om bokslutet så beslutade de samtidigt om att ombudgetera tkr för 2013 av anslaget avsett för införande av ett nytt verksamhetssystem eftersom upphandlingen av nytt verksamhetssystem hade fördröjts. Detta anslag återfinns i central förvaltnings budgetram. Förvaltningen har också fördelat om budgeten mellan verksamheter som en följd av bokslutsutfallet. I 2012 års budget fick socialnämnden och barn och utbildningsnämnden en miljon kronor vardera till kraftsamlingsarbetet. I tjänsteskrivelsen: Ökad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen kring främjande föräldrastöd och skolfrånvaro beskrivs insatserna, men genom ett förbiseende saknades förslaget om att inrätta 1,0 tjänst socialsekreterare tills vidare till team skolnärvaro. Tjänsten tillsattes fr.o.m Förvaltningen föreslår nu att inrättandet av tjänsten fastställs. Tjänsterna på social- respektive barn och utbildningsförvaltningen utgör tillsammans ett mobilt team som initialt inriktat sig mot att arbeta med barn med långvarig skolfrånvaro men som inriktningen är att de komma in tidigt innan frånvaro blivit långvarig och sammanhängande. Åtaganden Handlingsplanen visar enheternas åtaganden. Enheternas åtaganden kan ibland överensstämma med förvaltningens åtagande. Ibland bidrar enheternas åtaganden tillsammans till att förvaltningen kan göra ett åtagande. Vår ambition är att alla åtaganden ska vara kvalitetssäkrade och möjliga att följa upp.

9 2 Boenheten (boe) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl. missbrukare Intäkter Kostnader Netto Vuxna missbrukare Intäkter Kostnader Netto Intäkter 0 79 Gemensam verksamhet Kostnader Netto Boenheten totalt Intäkter Kostnader Netto tkr har överförts från stöd och utvecklingsenheten till hemlöshetsuppdraget. 620 tkr i intäkter och kostnader har överförts från spe för träningslägenheter. Nyckeltal Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Antal jourlägenheter för bostadslösa och familjer Antal jourlägenheter för kvinnor och barn utsatta för våld i en nära relation Antal jourlägenheter för män som utsätter kvinnor för våld Antal kommunala kontrakt Antal provkontrakt Antal träningslägenheter för ungdomar Antal träningsplatser för vuxna Antal omvandlingar till/erhållna förstahandskontrakt Kommunala kontrakt Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Antal kommunala kontrakt den 31/ Antal kommunala kontrakt 1 januari Antal nya lägenhetskontrakt Antal omvandlingar till förstahandskontrakt Antal utflyttningar/ avhysningar 4 0 Utflyttning, egen uppsägning/ dödsfall 4 4 2

10 3 Organisation och bemanning Boenhetens verksamhet leds av en verksamhetschef och en sektionschef. Socialsekreterarna är organiserade i två geografiskt uppdelade team med ansvar för alla boendeformer, som främst arbetar mot södra och norra Botkyrka. Vaktmästaren arbetar över hela kommunen. Socionomexamen Beteendevetenskaplig likvärdig examen Annan utbildning 8 socialsekreterare 2 socialsekreterare 1 vaktmästare Tjänstekategori Antal tjänster Verksamhetschef* 0,50 Sektionschef 1,00 Socialsekreterare 10,00 Vaktmästare 1,00 Summa 12,50 *)Verksamhetschef delas med Vuxenenheten. 3

11 4 Mål Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Boenheten åtar sig att ha ett tydligt barnperspektiv och tillvarata flickors och pojkars rättigheter Boenheten åtar sig att utveckla och införa jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Boenheten åtar sig att utveckla metoder för att uppmärksamma riskgrupper för diskriminering Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtaganden Boenheten åtar sig att bjuda med de boende i ungdomsträning till fysisk aktivitet samt samtal om kosthållning i syfte att förbättra hälsan. SN-mål C1: Det stora flertalet som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de har blivit hjälpta Åtaganden Boenheten åtar sig att ha arbetssätt så att vi blir delaktiga i brukarens planering och genomförande av insats. Boenheten åtar sig att underlätta för personer med kommunkontrakt att få förstahandskontrakt. Boenheten åtar sig att förkorta tiderna i jourboende och underlätta remittering till mer stabilt boende Boenheten åtar sig att utveckla hemlöshetsarbetet med utgångspunkt från handlingsplanen för boendestrategin. SN-mål C2: Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Åtaganden Boenheten åtar sig att använda klarspråk i kommunikationen med brukarna Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtaganden Boenheten åtar sig att fortsätta arbeta aktivt för att förkorta tider i jourboende och därigenom öka genomströmningen och öka tillgängligheten på jourplatser 4

12 5 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtaganden Boenheten åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och klimatsmarta val av färdmedel Boenheten åtar sig att pröva nya metoder för effektiv logistikplanering. SN mål F4. Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers och enskildas behov för att kunna utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtaganden Boenheten ger samordnade insatser Boenheten åtar sig att förtydliga insatsen ungdomsträning i samverkan med andra berörda enheter. SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtaganden Boenheten åtar sig att arbeta i enlighet med kunskapsbaserad praktik. Socialchefens bedömning Boenheten (boe) Åtaganden inför år 2013 accepteras. Enheten kommer att arbeta vidare i enlighet med sin utvecklingsplan. Enheten ska under 2013 fortsätta arbetet med att ta fram metoder för att följa upp sina åtaganden och redovisa sina resultat. Vidare kommer enheten att under det första kvartalet arbeta vidare med uppdraget att öka genomströmningen i lägenheterna och då också se över köordning och övriga regler. Förslag på förändringar läggs fram till enhetens styrgrupp. 5

13 6 Central förvaltning (cf) Stöd och utvecklingsenheten, administrativa sektionen och FoU södertörn Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Flyktingåtgärder Intäkter Kostnader Netto Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl. missbrukare Intäkter Kostnader Netto Vuxna missbrukare Intäkter Kostnader Netto Försörjningsstöd Intäkter Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Netto Central förvaltning totalt Intäkter Kostnader Netto

14 7 adm. sekt SUE Förstudie fattiga barn kf Ombudgetering kf Nytt verksamhetssystem i bokslutet Omfördelningar inom förvaltningen Kvinnofrid 8 månader, lokaler IT 35 Verksamhetsutvecklare inrättande av 0,5 tjänst ( boendemiljonen ) 335 Boendemiljonen kvarvarande del till boenheten -665 Summa Organisation och bemanning Stöd- och utvecklingsenheten är organiserad i två grupper med varsin chef. I utvecklingsgruppen ingår projektledare, tillståndshanteringen, allt arbete som rör it-stöd/utbildning/planering, utvecklingsstöd till verksamheter och förvaltningschefen. Den andra gruppen omfattar ekonomi, kommunikation, personalstrategiska frågor, kommunens folkhälsoarbete. En av cheferna har arbetsmiljöansvar för hela stöd- och utvecklingsenheten. Årsarbetare Tjänstekategori SUE, utvecklings-grupp Cf o övr Sue Adm sekt FoU S:a centr. Förv Socialchef 1,00 1,00 Sektionschef 1,00 1,00 Chef/ Planerare 1,00 1,00 Sekreterare utskott 0,50 0,50 Controller 1,00 1,00 Kommunikatör 1,00 1,00 Verksamhetsutvecklare inkl folkhälsa * 4,00 1,00 5,00 Alkohol och drogförebyggande samordnare 0,50 0,50 Förvaltn.chefssekr. 1,00 1,00 Projektledare 2,50 2,50 HR-ansvarig 1,00 1,00 Ekonomiadministratör 0,00 0,00 2,00 2,00 Administrativ assistent 0,00 13,25 1,00 14,25 Akoholhandläggare 1,00 1,00 Forskningsledare** 4,00 4,00 Forskningsassistent*** 3,00 3,00 Ekonomihandläggare/Systemförvaltare 1,00 1,00 Planerare IT 1,00 0,00 1,00 Jurist 1,00 1,00 Anhörigsamordnare 1,00 1,00 Administrativ flyktingsamordnare 1,00 1,00 Summa central förvaltning 13,50 7,00 16,25 8,00 44,75 7

15 8 * Inkl 0,5 nyinrättad tjänst verksamhetsutvecklare boende fr.o.m. 1 juli Inom stöd och utvecklingsenheten finns också projektledartjänster som är intäktsfinansierade ** 1, 0 nyinrättad tj forskningsledare FoU södertörn med anledning av ny avtalsperiod och utökning med Gotlands region *** 0,5 tjänst nyinrättad tjänst som forskningsassistent FoU södertörn Mål Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att kommunicera beslut som förändrar verksamheters mål, inriktning och omfattning och andra händelser av vikt för att stärka medborgarnas möjlighet att delta i den demokratiska processen och öka delaktigheten i samhällslivet Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att i samverkan med övriga enheter i förvaltningen ytterligare definiera begreppet barnperspektiv för förvaltningen (se aktivitetsplan) Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att samordna arbetet inom förvaltningen för att få en jämställdhetsintegrerad verksamhet samt i arbetet med att utveckla ledningssystemet bevaka att jämställdhet är ett av kriterierna för god kvalitet. (se aktivitetsplan) Förvaltningens områdesåtagande: Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att stödja resursenheten och utredningsenheten att hitta system för att förmedla sin kunskap om barn och ungas uppväxtvillkor i kommunens bostadsområden till andra och att samarbeta med andra som är aktiva i närsamhället (se aktivitetsplan) Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att ta en aktiv del i samhällsplaneringen för att säkra att medborgarna har en god miljö ur en social aspekt och att förvaltningens brukare har ett tryggt boende Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att i samverkan med övriga enheter inom förvaltningen öka medborgarnas kännedom om, och tillgänglighet till, förvaltningens utbud och tjänster så att fler på eget initiativ söker stöd i ett tidigt skede SN mål. C2. Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Åtagande Administrativa sektionen åtar sig att behandla alla lika. 8

16 9 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Stöd och utvecklingsenhetens mätbara mål Mål 2013 Antal ansökningar om stadigvarande tillstånd, andel inom åtta veckor 75 % Antal ansökningar om tillfälligt tillstånd tillstånd, andel inom sex veckor 90 % Åtagande Tillsyn av serveringstillstånd För serveringsställen med serveringstillstånd till allmänheten där öppettiden normalt är till klockan eller senare åtar vi oss att genomföra tillsynsbesök minst en gång per år. Vid behov kan vissa serveringsställen få tätare besök. För övriga serveringsställen med serveringstillstånd åtar vi oss att genomföra tillsynsbesök minst en gång vartannat år. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtagande Stöd- och utvecklingsenheten åtar sig att fortsätta stödja implementeringen av samverkansstrukturerna (kraftsamling) mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Stöd- och utvecklingsenheten åtar sig att genomföra en förstudie om insatser till barn för att skapa bättre framtidsutsikter genom satsningar på goda skolresultat (syftar på Skolfam). SN-mål C3: Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta dela av utan myndighetsbeslut Åtagande Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att införa projekt anhörigstöd i ordinarie verksamhet Målområde Grön stad i rörelse Åtagande Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att i planeringen av nya boenden och verksamhetslokaler bevaka att de blir attraktivt utformade och får energismarta lösningar 9

17 10 Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Administrativa sektionen åtar sig att ge ett bra bemötande till brukare och medborgare som kommer i kontakt med verksamheterna. Administrativa sektionen åtar sig att förbättra den fysiska tillgängligheten inom socialkontoren. Administrativa sektionen åtar sig att förbättra arbetsprocesserna med fakturahanteringen för att det ska bli rätt på en gång och därmed ta bort dubbelarbete. Administrativa sektionen åtar sig att bidra till förbättringar i beställningsrutinerna. Administrativa sektionen prövar nya idéer och metoder, som utvärderas efter en prövotid Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att under 2013 genomföra organisationen för gemensam (soc och vof) systemförvaltning Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att under 2013 leda utvecklingen och införandet av ett ledningssystem är i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att inom ramen för hemlöshetsprojektet bidra till att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd för hotell och vandrarhem har förutsättningar för att minska med 15 procentenheter Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att i planeringen bevaka att det blir en god tillgänglighet i förvaltningens lokaler samt öka tillgängligheten i olika kommunikationskanaler. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtagande Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att hålla samman förvaltningens arbete med att genomföra kommunens policy för klimat och resepolicy. Administrativa sektionen åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och göra klimatsmarta val av färdmedel. SN mål F4. Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att ta fram ett förslag på hur förvaltningen kan organisera arbetet så att resultatet blir att utredningar vid behov är samordnade. 10

18 11 SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtagande Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att stödja enheterna så att de tillämpar och utgår från kunskapsbaserade bedömnings- och utredningsinstrument. Stöd och utvecklingsenheten åtar sig att i samverkan med enheterna utveckla arbetssätt så att effekten av insatserna följs upp på individuell och sammanslagen nivå. Socialchefens bedömning av stöd och utvecklingsenheten och administrativa sektionen FoU södertörn är en samverkansverksamhet med övriga kommuner inom södertörn och region Gotland. FoU södertörns verksamhet regleras i avtal och styrs av en styrgrupp. Åtagandena för stöd och utvecklingsenheten och den administrativa sektionen accepteras. 11

19 12 Enheten för ekonomiskt bistånd (eeb) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Flyktingåtgärder Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl. missbrukare Intäkter Kostnader Netto Försörjningsstöd Intäkter Kostnader Netto Enheten för ekonomiskt bestånd totalt Intäkter Kostnader Netto eeb Fullmäktigebeslut 0 Omfördelningar inom förvaltningen Kvinnofrid 12 månader till eeb från övriga enheter 450 Socialjour till utredningsenheten Total

20 13 Nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Antal hushåll som förekommit minst en gång Antal biståndsmånader under perioden Genomsnittligt antal biståndshushåll/månad Andel av biståndshushåll som har fått bistånd 10 månader och längre under 28 % 33 % 34 % de senast 12 månaderna Genomsnittlig biståndstid/hushåll 5,92 6,28 6,33 6,30 Antal hushåll år som förekommit minst en gång Andel av biståndshushållen år som har fått bistånd 10 månader och längre under den senaste 12 månaderna Genomsnittlig biståndstid per hushåll år % 11 % 12 % 4,24 4,13 4,38 Organisation och bemanning Enheten för ekonomiskt bistånd är organiserad i fyra sektioner med en sektionschef vardera. Tre av sektionerna handlägger ekonomiskt bistånd. En av sektionerna; mottagningssektionen, kommer förutom handläggning av ekonomiskt bistånd även ha ansvar för mottagning av nya sökande. Den fjärde sektionen; jobbcentrum, arbetar med insatser för personer som behöver stöd för att öka sina möjligheter att få arbete. Jobbcentrum har också ansvar för sociala beredskapsarbeten och nystartsjobb. Sektionen samverkar med arbets- och vuxenförvaltningen (avux). Kommunens budget- och skuldrådgivning finns organisatoriskt i Enheten för ekonomiskt bistånd. Tjänsterna är placerade i mottagningssektionen. Antalet budget och skuldrådgivare utökas med 1 tjänst fr.o.m. 1 januari 2013, det sker genom en omfördelning av tjänster inom enheten. En av budget- och skuldrådgivarna arbetar i samverkan med Botkyrkabyggen med vräkningsförebyggande arbete. Enheten har också ansvaret för handläggning av dödsboanmälan. Med början från årsskiftet 2012 utförs arbetsuppgiften av Medborgarkontoren. Inom enheten finns olika personalkategorier. Handläggningen av ekonomiskt bistånd bedrivs dels av socialsekreterare som är socionomer eller har motsvarande högskoleutbildning. Det finns också socialassistenter som tillhör kategorin administrativ personal utan högskoleutbildning. På Jobbcentrum finns dels anställda som är socionomer, dels arbetsmarknadskonsulenter/ arbetsmarknadssamordnare med olika typer av högskoleutbildning. Under 2013 pågår en förändring av arbetssättet som innebär att socialsekreterarna kommer att handlägga hela ärendet från aktualisering till utbetalning. Det medför att antalet socialassistenttjänster minskar med 8,5 tjänster och att antalet socialsekreterare tjänster utökas med 5,0 tjänst. 13

21 14 Årsarbetare EEB 1 EEB 2 Mottagn o utrednsektion Jobbcentrum Ofördelat Ledn S:a EEB Verksamhetschef 1,00 1,00 Sektionschef 1,00 1,00 1,00 1,00 4,00 Metodstödjare 1,00 1,00 Socialsekreterare 9,00 8,00 11,00 3,00 4,00 32,00 Kvinnofridsamordnare 0,50 0,50 Socialassistenter 2,00 2,00 0,00 4,00 Arbetsmarknadssamordnare 6,00 9,00 Budget och skuldrådgivare inkl vräkningsförebyggande tj. 4,00 4,00 Summa EEB 14,50 9,00 16,00 10,00 4,00 2,00 55,50 Mål Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att ha ett tydligt barnperspektiv i arbetet med ekonomiskt bistånd. I arbetet ska vi aktivt verka för flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter till goda levnadsvillkor. Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att som ett utvecklingsåtagande ta över ansvaret för det övergripande utredningsarbetet relaterat till våld i nära relationer. Utredningsarbetet kommer under året utvecklas och systematiseras. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Åtaganden Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att erbjuda stöd till bidragsberoende kvinnor och män; 1. anpassat efter deras individuella behov, 2. så att de ska kunna tillgodogöra sig statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatser bättre 3. för att de därigenom ska få större möjligheter att bli självförsörjande och korta tiden med bidragsberoende 4. för att förebygga beroendet av ekonomiskt bistånd läggs även särskild vikt vid att korta kötiden för att träffa Budget- och skuldrådgivare. 14

22 15 SN-mål C1: Det stora flertalet som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de har blivit hjälpta Åtaganden Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att ha arbetssätt som inbjuder till att brukaren är delaktig i utredning, planering och genomförande av insats. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtaganden Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att utveckla medarbetarskapet, ledarskapet och enheten för att förtydliga ansvarsfördelning, förbättra rollfördelning samt på bästa vis tillvarata medarbetarnas kompetens. SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtaganden Enheten för ekonomiskt bistånd åtar sig att utveckla arbetssätt så att insatser följs upp på individuell och sammanslagen nivå. Socialchefens bedömning enheten för ekonomiskt bistånd (eeb) Åtaganden inför år 2013 accepteras. Enheten har ett begränsat antal åtaganden för att kunna koncentrera sig på åtagandet om ledar och medarbetarskap. 15

23 16 Resursenheten (re) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Barnomsorg (Öppen förskola) Intäkter 0 0 Kostnader Netto Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl missbrukare Intäkter 5 Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter 0 0 Kostnader Netto Resursenheten totalt Intäkter Kostnader Netto Omfördelningar inom förvaltningen Re Kvinnofrid helårseffekt (8 mån) från övr enheter 305 Kvinnofrid 0,5 tjänst 12 månader till eeb -540 Summa minskad ram 235 Organisation och bemanning Resursenheten är indelad i fyra sektioner som var och en innehåller flera arbetsgrupper Sektionen är sektionen för förebyggande arbete, sektionen för öppenvård, sektionen för familjestöd och sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete 16

24 17 I enheten finns ett flertal kompetenser som t.ex. socionomer, terapeuter förskollärare, barnskötare, barnmorskor och kuratorer m.fl. Flera av enhetens personal som har socionomutbildning som grund, har vidareutbildat sig inom familjeterapi, KBT, våld i nära relationer m.m. Nätverk- o fam.vålds sekt. Fam.st öd sekt. Öppenvårdssekt. Förebyggarsekt. Verkschef. Tjänstekategori S:a RE Verksamhetschef 1,00 1,00 Sektionschef 1,00 1,00 1,00 1,00 4,00 Socialsekreterare 11,00 13,00 10,50 9,00 44,00 Social assistenter 0,75 0,75 Familjepedagoger 0,00 3,50 3,50 Psykologer 1,00 1,00 Förskollärare 10,00 10,00 Barnskötare 1,00 1,00 Kurator 2,25 2,25 Barnmorska 3,25 3,25 Summa 18,50 15,25 15,00 21,00 1,00 70,75 0,5 tjänst kvinnofridssamordning inrättades från 1 september Tjänsten överfördes den 1 januari 2013 till enheten för ekonomiskt bistånd. 1,0 tjänst socialsekreterare tillsvidare team skolfrånvaro ingår i tabellen i kolumn förebyggarsektionen. I enheten finns också 0,75 visstidsanställning samordnare föräldrastöd. Mål Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtagande Resursenheten åtar sig att utveckla barnperspektivet genom att även i insatser riktade till vuxna/föräldrar tillvarata flickor och pojkars rättigheter genom att informera och inhämta barnets synpunkter om insatsen och genom att koppla barnkonventionen till våra arbetssätt. Resursenheten åtar sig att en jämställdhetsintegrerad verksamhet är ett av kriterierna för god kvalitet. Resursenheten åtar sig att uppmärksamma och ge tidigt stöd till barn, unga, kvinnor och män som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Resursenheten åtar sig att följa upp och utvärdera effekterna av den insats som utvecklats inom öppenvården för barn som utsatts för våld och kränkande behandling Resursenheten åtar sig att genom områdessekreterarna och förebyggarna inom resursenheten förmedla kunskap om barn och ungas uppväxtvillkor i kommunens bostadsområden till andra och att samarbeta med andra som är aktiva i närsamhället. Resursenheten åtar sig att öka medborgarnas kännedom om, och tillgänglighet till, enhetens och förvaltningens utbud och tjänster så att fler på eget initiativ söker stöd i ett tidigt skede. 17

25 18 Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtagande Resursenheten åtar sig att i samverkan med utbildningsförvaltningen - säkerställa att pojkar och flickor som behöver det, får förebyggande och tidiga insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling - ge pojkar och flickor som har hög skolfrånvaro stöd att bryta sitt beteende - successivt erbjuda alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper främjande föräldrastöd - SN-mål C1: Det stora flertalet som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de har blivit hjälpta Åtagande Resursenheten åtar sig att ha som utgångspunkt i våra arbetssätt att vi är delaktiga i brukarens planering och genomförande av insats. Resursenheten åtar sig att det stora flertalet brukare som beviljats stöd och hjälp eller som fått en serviceinsats ska ha upplevt sig blivit hjälpt SN-mål C3: Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta dela av utan myndighetsbeslut Åtagande Resursenheten erbjuder sig att i samverkan med andra aktörer successivt kunna erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper Resursenheten åtar sig att i samarbete med anhörigsamordnaren utveckla införandet av anhörigstödet. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Resursenheten åtar sig att förbättra tillgängligheten i resursenhetens lokaler. För ökad tillgänglighet i olika kommunikationskanaler, se RE 2g) Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtagande Resursenheten åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och klimatsmarta val av färdmedel 18

26 19 SN mål F 5: Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna ge utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtagande Resursenheten åtar sig att ge samordnade insatser internt och externt. Resursenheten och Utredningsenheten åtar sig att utveckla sitt samarbete genom att förbättra samarbetsformer och kunskaper om varandras verksamheter. SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtagande Resursenheten åtar sig att använda kunskapsbaserade utrednings- och bedömningsinstrument. Resursenheten åtar sig att utveckla arbetssätt så att insatser följs upp på individuell och på sammanslagen nivå. Socialchefens bedömning Resursenheten (re) Åtaganden inför år 2013 accepteras. Enheten kommer att arbeta vidare i enlighet med sin utvecklingsplan. 19

27 20 Socialpsykiatriska enheten (spe) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl missbrukare Intäkter Kostnader Netto Försörjningsstöd Intäkter Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Netto Socialpsykiatriska enheten totalt Intäkter Kostnader Netto Fullmäktigebeslut SPE 2 tj boendestödjare varav 1,0 genom växling fr ext köp inom ram 600 Omfördelningar inom förvaltningen Kvinnofrid 8 månader omfördelning -70 Summa SPE

28 21 Nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Antal årsboenden 124,0 122,5 104,9* 111,6 Särskilt boende egen regi 75,1 84,6 78,6 85,8 varav för män 57 % 56 % 51 % varav för kvinnor 43 % 44 % 49 % Särskilt boende o Hvb i annan regi 48,9 38,0 26,3 25,8 varav för män 59 % 54 % 67 % varav för kvinnor 41 % 46 % 33 % * Fr.o.m ingår inte träningslägenheter utan endast särskilda boendeformer och boende med HVB-tillstånd i uppgifterna Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Nettokostnad per årsplats (tkr) Särskilt boende egen regi S boende o Hvb i annan regi Organisation och bemanning Socialpsykiatriska enheten har organiserat sin verksamhet i fem sektioner, en sektion för utredning och myndighetsutövning, sysselsättning respektive tre sektioner för boende. Personalen inom enheten består av boendestödjare och Case managers, socialpedagoger, sysselsättningshandledare, socialsekreterare, arbetskonsulent, socialassistenter, sjuksköterskor, vaktmästare samt personal i ledningsfunktioner. Case managers är boendestödjare/sjuksköterska med ett utökat uppdrag att samordna olika insatser samt i vissa fall följa brukaren ex. inom sysselsättningen som förstärkning till den ordinarie bemanningen. 21

29 22 Årsarbetare 2013 Särskilt boende och Sysselsättning Utredning Ledning Summa Tjänstekategori boendestöd utveckling Enhet Verksamhetschef 1,00 1,00 Sektionschef 3,00 1,00 1,00 5,00 Socialassistenter 1,50 1,50 Socialsekreterare o kurator 5,00 5,00 Föreståndare 4,00 4,00 Socialpedagoger 1,00 1,00 Boendestödjare/CM 59,00 59,00 Timanställda boendestödjare 2,75 2,75 Handledare sysselsättn ,00 Vaktmästare 1,00 1,00 Sjuksköterska 2,50 2,50 Arbetskonsulent-IPS 1,00 1,00 Metodutvecklare/-stödjare 1,00 1,00 Summa SPE 72,25 15,00 8,50 2,00 97,75 Under 2013 finns också 2,5 tjänster som finansieras med statliga medel. Enligt beslut inrättas två boendestödjare/case managers from den 1 januari 2013 Mål Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att ha som arbetssätt i enhetens boenden att informera om de tillfällen som finns till dialog och påverkan i samhällsfrågor som finns i kommunen och stödja de brukare som är intresserade att få stöd i att komma dit. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att i samarbete med NSPH, Nationell samordning av psykisk hälsa, och vuxenskolan erbjuda tillgång till studiecirklar som syftar till att stärka förmågan att göra sin röst hörd. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att i verksamhetsplaneringen föra en dialog med brukarrepresentanter/ intresseföreningar innan beslut fattas. 22

30 23 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att löpande granska sina utredningar och beslut utifrån jämställdhetsperspektivet. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att prioritera utredningar och påbörja beslutad insats skyndsamt då brukaren har minderåriga barn. SN-mål C1: Det stora flertalet som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de har blivit hjälpta Åtaganden Socialpsykiatriska enheten åtar sig att ha arbetssätt där brukaren är delaktig i utredning, planering och genomförande av insats. SN-mål C2: Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Mätbart mål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utredningstid i genomsnittligt antal dagar för Personer med psykiskt funktionshinder 60 Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att på ett rättssäkert sätt utreda behov och fatta beslut om insats för personer i målgruppen. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att följa upp den beslutade insatsen och resultatet av den.. SN-mål C3: Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta dela av utan myndighetsbeslut Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att i utredningsskedet hämta samtycke från brukaren för att kunna vid behov, erbjuda anhöriga stöd för deras egen del. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att bjuda in anhöriga till informationsträffar minst en gång om året. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande SPE 12b) Socialpsykiatriska enheten åtar sig att förtydliga kompetenskraven och utvecklingsvägarna inom enheten samt erbjuda möjlighet till kompetensutveckling. SPE 12 d) Socialpsykiatriska enheten åtar sig att förbättra tillgängligheten i enhetens lokaler och kommunikationskanaler 23

31 24 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och göra klimatsmarta val av färdmedel SN mål F 5: Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna ge utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att brukare med behov av flera olika myndigheters insatser får en huvudhandläggare/-samordnare SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtagande Socialpsykiatriska enheten åtar sig att använda kunskapsbaserade arbetsmetoder i utredning och vid genomförande av insats. Socialpsykiatriska enheten åtar sig att använda ett systematiskt bedömningsinstrument vid varje ny utredning både initialt och vid uppföljning. Socialchefens bedömning socialpsykiatriska enheten (spe) Åtaganden inför år 2013 accepteras. Enheten kommer att arbeta vidare i enlighet med sin utvecklingsplan och arbeta för att få en ekonomi i balans. 24

32 25 Utredningsenheten (ue) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl missbrukare Intäkter Kostnader Netto Vuxna missbrukare Intäkter Kostnader Netto Försörjningsstöd Intäkter Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Netto Utredningsenheten totalt Intäkter Kostnader Netto Fullmäktigebeslut UE Barn och unga Lagändringar 600 Omfördelningar inom förvaltningen Kvinnofrid 8 månader till eeb -90 Socialjour fr eeb 2485 Summa UE

33 26 Nyckeltal Årsplaceringar Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Institution antal årsplaceringar 43,9 46,1 45,0 46,3 för pojkar 55 % 59 % 64 % för flickor 45 % 41 % 36 % Familjehem inkl jourhem 140,1 140,1 144,8 168,5 för pojkar 49 % 56 % 55 % för flickor 51 % 44 % 45 % Totalt antal årsplaceringar 184,7 189,3 189,7 214,8 * Budget för 2013 är justerat jämfört med ettårsplanen för Justeringen är gjord utifrån utfall i bokslutet Årskostnader placeringar Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Institution nettokostnad/årsplacering (tkr) Familjehem inkl. jourhem nettokostnad/årsplacering (tkr) Summa placering nettokostnad/årsplacering (tkr) Organisation och bemanning Utredningsenheten består av två mottagningssektioner och fyra utredningssektioner med ansvar för målgruppen barn och unga 0-20 år, en familjehemssektion och en familjerättssektion. 26

34 27 Tjänstekategori Mottagn. Norr Utredn. Norr 1 Utredn. Norr 2 Mottagn. Söder Utredn. Södra 1 Utredn. Södra 2 Sekt. Fam. rätt Familjhemssektion Ledn. S:a UE 2013 Verksamhetschef 1,00 1,00 Sektionschef 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 8,00 Metodstödjare 3,00 3,00 Socialass/verksass. 1,00 1,00 Socialsekreterare 8,00 10,00 11,00 5,00 8,00 8,50 8,00 10,00 67,50 Intensivutredare 2,00 2,00 Barnahus 1,00 1,00 Avtalssekr. 2,00 2,00 Jourhem 0,50 0,50 Summa 11,00 11,00 12,00 9,50 9,00 9,50 10,00 11,00 4,00 87,00 Enligt flerårsplanen tillfördes förvaltningen budgetmedel för barn och unga, 1,0 tjänst familjehemssekreterare inrättas fr.o.m. 1 januari enligt beslut i ettårsplanen. Mål Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Utredningsenheten åtar sig att träffa/observera alla barn då det inte är olämpligt. Då bedömningen görs att det inte är lämpligt att träffa barnet dokumenteras motiveringen Utredningsenheten åtar sig att ge barnen, flickor och pojkar, information om insats samt tillfälle att yttra sig kring valet av insats, då det bedöms lämpligt utifrån ålder och mognad. Familjerätten inom utredningsenheten åtar sig att erbjuda barnsamtal vid samarbetssamtal, om det inte bedöms vara olämpligt Utredningsenheten åtar sig att erbjuda stöd till kvinnor och män (mammor och pappor) som använder våld mot sina barn. Utredningsenheten åtar sig att inom ramen för kontaktpersonuppdraget mot de kommunala skolorna utveckla arbetssätt för att stötta skolor att tidigt uppmärksamma och till utredningsenheten aktualisera barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningsenheten åtar sig att utveckla hur de förmedla sin kunskap om barn och ungas uppväxtvillkor i kommunens olika bostadsområden till andra förvaltningar och aktörer när de deltar i gemensamma möten. Exempel i sådana sammanhang då socialsekreterares har uppdrag som kontaktperson i kraftsamling, lokala samverkansgruppsmöten och i arbetsgrupper som är kopplade till områdesgrupper. 27

35 28 Utredningsenheten åtar sig att ge medborgarna information som gör enheten mer tillgängliga för kontakt och för att öka antalet ansökningar om stöd. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtagande Utredningsenheten åtar sig att utreda flickor och pojkars levnadsvillkor och utifrån identifierade behov sätta in lämpliga insatser. Utredningsenheten åtar sig att samarbeta med skola och förskola under utredningen och vid uppföljningen av insatser. Utredningsenheten åtar sig att utveckla ett arbetssätt som kan underlätta för en förbättring av skolnärvaro inom sex månader för barn och ungdomar som har låg skolnärvaro vid anmälningstillfälle. SN-mål C1: Det stora flertalet som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de har blivit hjälpta Mätbart mål Mätbart mål Nöjd kundindex (NKI) utredningsenheten för barn och unga 0-20 år Utfall 2010 Utfall 2011 Mål NKI för män/pojkar NKI för kvinnor/flickor Åtagande Utredningsenheten åtar sig att brukaren, mammor och pappor, pojkar och flickor får en inbjudan till att bli delaktiga i utredning, planering av insats och i uppföljningen Familjerätten inom utredningsenheten åtar sig att genomföra en samtalskurs för barn 7-12 år som har separerade föräldrar SN-mål C2: Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Mätbart mål Utredningstid i genomsnittligt antal dagar Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Barn och unga Åtagande Utredningsenheten åtar sig att utveckla arbetssättet så att dokumentation är korrekt och relevant. Utredningsenheten åtar sig göra en säker bedömning av barnets behov av insats och tillsammans med vårdnadshavaren och barnet hitta rätt nivå på insatsen. 28

36 29 Utredningsenheten åtar sig att ge tydlig information till klienten om hur ärendet handläggs och tydliga svar på dennes frågor. Utredningsenheten åtar sig att tillsammans med klienten göra en utredningsplan när enheten har inlett en utredning, i planen ska det framgå hur utredningen kommer att gå till och under vilken tid. Utredningsenheten åtar sig att alla anställda har kunskap om klarspråk och använder klarspråk i kommunikation med brukarna Utredningsenheten åtar sig att varje familjehemsplacerat barn har en namngiven socialsekreterare och får kontaktuppgifter om hur socialsekreteraren kan nås. Utredningsenheten åtar sig att handlägga ensamkommande barn utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och med stöd av BBIC. SN-mål C3. Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta del av utan myndighetsbeslut Åtagande Utredningsenheten åtar sig att erbjuda serviceinsatsen samarbetssamtal så snart det är möjligt som ett stöd till föräldrar att komma fram till överenskommelser kring barnen gällande vårdnad, boende och umgänge. Utredningsenheten åtar sig att hålla sig á jour med vilka serviceinsatser som finns tillgängliga så att de kan förmedla till brukare Familjerätten inom Utredningsenheten åtar sig att utveckla ett sätt att följa upp om de som genomgår samarbetssamtal tycker att de blir hjälpta Familjerätten inom Utredningsenheten åtar sig att uppdrag gällande umgängesstöd som beslutats av domstolen ska komma igång på den dag domstolen beslutat Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Utredningsenheten åtar sig att ge ett vänligt och respektfullt bemötande till sina brukare. SN mål F4. Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers och enskildas behov för att kunna utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtagande Utredningsenheten åtar sig att öka antalet samverkansplaner i kvinnofridsärenden och följa rutinerna för samverkan. Utredningsenheten åtar sig att öka användningen av Barnets plan (samordnad individuella planer) när ett barn har behov av stöd från flera interna och externa insatser. Utredningsenheten och Resursenheten åtar sig att utveckla sitt samarbete genom att förbättra samarbetsformer och kunskap om varandras verksamheter Utredningsenheten åtar sig att under 2013 utveckla uppföljningen av samverkan inom barnhus för att identifiera utvecklingsområden och skapa en plan för det fortsatta arbetet. 29

37 30 SN mål F 5: Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna ge utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtagande Utredningsenheten åtar sig att öka användningen av tillgängliga kunskapsbaserade och evidensbaserade bedömningsinstrument under utredningstiden. Socialchefens bedömning utredningsenheten (ue) Åtagandena för 2013 accepteras. Enheten kommer att arbeta vidare i enlighet med sin utvecklingsplan och i synnerhet med de förändringar som kommer av ny lagstiftning inom verksamhetsområdet. Enheten kommer att arbeta vidare med att systematisera uppföljning och kvalitetssäkring av sina processer. Syftet är att kunna minska på antalet åtaganden genom att fastställa att en del av det som i dag följs upp som åtaganden i stället följs upp enligt en fastställd uppföljningsplan. 30

38 31 Vuxenenheten (ve) Ekonomi Verksamhet Tkr Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Barn o ungdomar t o m 20 Intäkter Kostnader Netto Vuxna exkl missbrukare Intäkter Kostnader Netto Vuxna missbrukare Intäkter Kostnader Netto Försörjningsstöd Intäkter 0 Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Netto Vuxenenheten totalt Intäkter Kostnader Netto VE Omfördelningar inom förvaltningen Varav ve Kvinnofrid 8 månader

39 32 Nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Antal årsplaceringar 46,5 46,5 57,8 53,8 Institution 39,1 38,6 49,3 44,4 för män 74 % 73 % 73 % för kvinnor 26 % 27 % 27 % Familjehem 3,6 3,4 2,9 5,1 för män 57 % 37 % 1 % för kvinnor 43 % 63 % 99 % Boende externt 3,8 4,5 5,7 4,4 för män 59 % 76 % 83 % för kvinnor 41 % 24 % 17 % Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Nettokostnad per årsplacering Institution Familjehem Boende Organisation och bemanning Vuxenenheten är organiserad i två sektioner, utredningssektion och öppenvårdssektion, Personalens grundutbildning Socionomexamen Socionomutbildning Psykologexamen Beteendevetenskaplig likvärdig examen Addictolog 1 Annan utbildning Mentalskötare 9 socialsekreterare 1 socialsekreterare 1 socialsekreterare 1 socialsekreterare 3 socialsekreterare 3 socialsekreterare, 1 sysselsättningshandledare 1 sysselsättningshandledare 1 Utbildning till 12-stegsterapeut 32

40 33 Årsarbetare Tjänstekategori Utrednings sektionen Öppenvårds sektionen Verksamhetschef Summa Verksamhetschef 0,5 0,5 Sektionschef 1,0 1,0 2,0 Socialsekreterare 7,0 11,0*) 18,0 Sysselsättningshandledare 2,0 2,0 Summa vuxenenheten 8,0 14,0 0,5 22,5 *) 1,0 socialsekreterartjänst vid öppenvårdssektionen har funktionen Case manager. 1,0 socialsekreterartjänst med arbetsuppgift att arbeta med utslussning till arbete eller studier har i bemanningstabellen överförts från utredningssektion till öppenvårdssektion. Mål Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Åtagande Vuxenenheten åtar sig att ha ett tydligt barnperspektiv och tillvarata flickors och pojkars rättigheter. Vuxenenheten åtar sig att utveckla och införa jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Vuxenenheten åtar sig att säkerställa att i analysen av den årliga brukarenkäten uppmärksamma riskgrupper för diskriminering och att använda analysen i kvalitetssäkringen. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtagande Vuxenenheten åtar sig att motivera och stödja våra brukare till att få/vidmakthålla sunda levnadsvanor. Målområde Framtidens jobb Åtagande Vuxenenheten åtar sig att erbjuda stöd för att bli självförsörjande till bidragsberoende män och kvinnor som är aktuella vid vuxenenheten och anpassa stödet efter det individuella behovet. 33

41 34 SN-mål C1: Människor som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de blir hjälpta Åtagande Vuxenenheten åtar sig att ha ett arbetssätt som innebär att brukaren är delaktig i sin utredning och att socialsekreteraren är delaktig i brukarens planering och genomförande av insats. Vuxenenheten åtar sig att utvärdera effekterna av våra serviceinsatser och våra beslutade insatser. Vuxenenheten åtar sig att utveckla arbetssätt för att utvärdera effekten av vårt anhörigstöd. Vuxenenheten åtar sig att utvärdera effekten av alla placeringar på HVB-vård som avslutas under SN-mål C2: Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Åtagande Vuxenenheten åtar sig att ha en genomsnittlig utredningstid på 60 dagar. Vuxenenheten åtar sig att använda klarspråk i kommunikationen med brukarna. Vuxenenheten åtar sig att säkerställa att brukaren känner till sin rätt att överklaga beslut. Vuxenenheten åtar sig att göra väl övervägda utredningar vid omhändertagande av män och kvinnor från 21 år enligt Lagen om vård av missbrukare. SN-mål C3: Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta dela av utan myndighetsbeslut Åtagande Vuxenenheten åtar sig att erbjuda stöd för anhöriga till personer med beroendeproblem. Vuxenenheten åtar sig att erbjuda kommunens medborgare rådgivning och initial behandling utan myndighetsbeslut. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Vuxenenheten åtar sig att ge ett bra bemötande till brukare och medborgare som kommer i kontakt med verksamheterna. Vuxenenheten åtar sig att förbättra tillgängligheten gällande den fysiska tillgängligheten och i olika kommunikationskanaler Vuxenenheten åtar sig att förenkla arbetsprocesserna för att ta bort dubbelarbete och frigöra arbetstid. Vuxenenheten prövar nya idéer och metoder, som utvärderas efter en prövotid 34

42 35 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtagande Vuxenenheten åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och klimatsmarta val av färdmedel. SN mål F 5: Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna ge utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtagande Vuxenenheten åtar sig att i enskilda ärenden samordna insatser och samverka med andra enheter, förvaltningar, myndigheter och organisationer utifrån en helhetssyn. SN mål F 6: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtagande Vuxenenheten åtar sig att använda ASI-intervju som utrednings- och bedömningsinstrument och uppnå en täckningsgrad på 80 % generellt och 100 % på dem som leder till placeringar på HVB-vård. Vuxenenheten åtar sig att använda pre- och posttester för effektutvärdering av öppenvårdens behandlingsinsatser och uppnå en täckningsgrad på 100 % avseende pre-tester och 100 % post-tester avseende insatser med planerat avslut. Vuxenenheten åtar sig att utveckla arbetssätt så att insatser följs upp på individuell och sammanslagen nivå. Socialchefens bedömning Vuxenenheten (ve) Åtaganden för år 2013 accepteras Enheten kommer att arbeta vidare i enlighet med sin utvecklingsplan. Enheten har fått i uppdrag att under våren diskutera och definiera sitt uppdrag. Syftet är att se om de avgränsningar som finns medför att personer det finns oklarheter om vem som har verksamhetsansvaret för prostituerade, personer med beroendetillstånd som också kan ses som ett självskadebeteende. Det gäller det kommunala ansvaret i förhållande till landstingets ansvar och vuxenenhetens ansvar i förhållande till övriga enheters. Uppdraget avrapporteras till socialchefen. 35

43 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2013:112 4 Ansökan projekt "Språkspåret" år 2013 (SN 2013:112) Beslut Godkänna ansökan till Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, för projektet Språkspåret om medel motsvarande 350 tkr för år Sammanfattning Arbetsmarknaden ställer generellt höga krav på att personer som söker arbete ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det har också varit känt sedan lång tid att en del personer har mycket svårt att ta till sig den svenska utbildning som erbjuds nyanlända personer inom ramen för SFI. Nya och effektiva metoder behövs. Projektet önskar att pröva metoden Suggestopedi som beskrivs närare i själva ansökan. Syftet med projektet är att möjliggöra för deltagarna att komma i arbete eller självfinansierade studier. På grund av språk hinder har dessa deltagare idag svårt att tillgodogöra sig eller ta del av befintlig arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom projektet kommer deltagarnas förutsättningar öka för att gå vidare till andra studier, arbetsmarknadsinriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen). Deltagarnas ökade kunskaper i svenska språk ökar också deras delaktighet i samhället, t.ex. stödja sina barn i deras skolarbete och kontakt med vård och myndigheter. Projektet planeras för tiden hösten 2013-våren 2016 men ansökan avser endast ett år i taget och detta fall verksamhet år 2013.

44 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[7] Socialnämnden Dnr SN/2013:112 Ansökan Inledning Arbetsmarknaden ställer generellt höga krav på att personer som söker arbete ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det har också varit känt sedan lång tid att en del personer har mycket svårt att ta till sig den svenska utbildning som erbjuds nyanlända personer inom ramen för SFI. Bakgrunden till detta kan vara flera. Det kan bland annat handla om metoder för inlärning eller individuella svårigheter eller problem som hindrar inlärningen. Vi behöver hitta modeller som skulle kunna vara till bättre stöd för personer som behöver mer, effektivare och individuellt anpassat stöd för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisning i svenska språket. Inom ramen för befintligt projekt, Samverkansteamet Botkyrka, som finansieras med medel från Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, har det blivit synligt hur svårt det är att hjälpa personer vidare mot egen försörjning när personerna har bristfälliga kunskaper i svenska och där det behövs tolk i rehabiliteringsarbetet. Ofta har även dessa personer begränsad eller ingen arbetserfarenhet samt kort skolutbildning (9 år eller mindre) vilket också bidrar till att kraven på utbildningen i svenska måste anpassas. Övergripande projektinriktning Vuxna kvinnor och män som har svårt att tillgodogöra sig utbildning i svenska språket genom traditionell SFI- undervisning, behöver, enligt bedömning från socialförvaltningen och kommunens SFI, ett särskilt stöd med metoder för att förvärva språkkunskaper på ett annat sätt i kombination med hälsoinriktade rehabiliterings insatser. Behov finns att förstärka samverkan kring målgruppen. Den metod för språkinlärning som kommer att löpa som en röd tråd genom projektet bygger på Suggestopedi 1. Metoden handlar om en helhetssyn på människan och lärandet och man tränar in nya språk i olika typer av aktiviteter som innefattar rörelse, rollspel, musik, sång, dans och spel. Den suggestopediska undervisningen är mycket deltagaraktiv, vilket främjar en snabb utveckling av den muntliga kompetensen. En viktig faktor som kan påverka inlärningen är om det finns dolda hinder, t.ex. syn-/hörselskada eller begåvningshandikapp. Hinder som kan vara 1 Suggestopedi (en bildning till suggestion och -pedi), undervisningsmetod som lanserades på 1960-talet och som främst har använts vid inlärning av främmande språk. Metoden, som har utvecklats av den bulgariske psykiatern och fysiologen Georgi Lozanov (f. 1926), är konstnärligt, musikaliskt och psykologiskt inriktad, vilket bl.a. innebär att man ofta använder musik och konst som stöd för inlärningen.

45 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[7] Socialnämnden Dnr SN/2013:112 svåra att upptäcka, och är något som individen själv kan vara omedveten om. I projektet kommer det utöver språk undervisningen även ingå gruppaktivitet där teman som hälsa, samhällskunskap, arbetsmarknadskunskap och arbetsförberedande insatser tas upp. Aktiviteterna kommer även anpassas efter deltagarnas behov och önskemål. Ett nära samarbete kommer att ske med Samverkansteamet Botkyrka som under ett par år bedrivit hälsogrupps aktivitet med gott resultat. Samverkansteamet Botkyrka arbetar med personer som har diffus problematik och är i behov av extra stöd för att komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning som på sikt leder till självständig försörjning, där ibland den beskrivna målgruppen. Detta projekt ska därför bygga på den kompetens och samverkansstruktur som finns inom Samverkansteamet Botkyrka, t.ex. fånga upp och följa de personer där man ser att det finns dolda hinder och hjälpa dem vidare. Syftet med projektet är att möjliggöra för deltagarna att komma i arbete eller självfinansierade studier. På grund av språk hinder har dessa deltagare idag svårt att tillgodogöra sig eller ta del av befintlig arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom projektet kommer deltagarnas förutsättningar öka för att gå vidare till andra studier, arbetsmarknadsinriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen). Deltagarnas ökade kunskaper i svenska språk ökar också deras delaktighet i samhället, t.ex. stödja sina barn i deras skolarbete och kontakt med vård och myndigheter. Målgrupp för projektet Projektet vänder sig till arbetslösa personer mellan år som deltagit i SFI utbildning men som har haft svårt att komma vidare och som helt eller i delar är i behov av tolk i kontakten med myndigheter. Prioriterad grupp är personer som har försörjningsansvar gentemot barn under 18 år. Den deltagande kvinnan/mannen ska vara aktuell hos en eller flera samverkande myndigheter i Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem. Målgruppen finns främst inom SFI, Arbetsförmedlingen och Kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd. Men kan även finnas hos Försäkringskassan och inom landstingets vårdsystem. Nyttomål Insatserna i projektet förväntas bidra så att; 50 % av deltagarna går vidare till andra studier, arbetsmarknads inriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen).

46 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 4[7] Socialnämnden Dnr SN/2013: % av dem som gått vidare till andra studier, arbetsmarknads inriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd ska vara själv försörjande genom arbete/studier ett år efter avslut i projektet. Mål för projektet/effektmål Att utveckla nya metoder och en sammanhållen insats där målgruppen snabbare lär sig svenska och kommer i egen försörjning samt att förebygga långvarigt bidragsberoende och ohälsa. 40 personer per år ska erbjudas insatsen (20 personer/termin) 60 % av deltagarna upplever att deras hälsotillstånd har förbättrats vid avslut i projektet. 70 % av deltagarna ska vid avslut uppleva förbättrad kunskap inom svenska språket Organisation, ansvar och befogenheter Projektägare Socialförvaltningen i Botkyrka kommun är huvudman för projektet med ett nära samarbete med arbete och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Arbetsförmedlingen, kommunerna Huddinge och Salem, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting är samverkansparter. Styrgrupp Projektets styrgrupp ska bestå av projektets huvudman (socialförvaltningen Botkyrka kommun), resursägare, det vill personalansvarig chef på SFI samt resursägare för gruppcoacherna. Eventuellt ska även mottagare av resultatet finnas med i styrgruppen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholmsläns landsting och övriga kommuner. Projektgrupp Projektgruppen ska bestå av en projektledare som delas med Samverkansteamet Botkyrka där man idag har 80 % projektledning, två lärare med suggestopedi kompetens samt två gruppcoacher. Funktion Avsatt tid (%) Projektledare 20 % Lärare (med suggestopedi kompetens) 100% delat på två tjänster Gruppcoach 100% delat på två tjänster

47 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 5[7] Socialnämnden Dnr SN/2013:112 Beskrivning av genomförandet Förberedelse och etablerings fasen kommer att ske under Utbildning och rekrytering av personal samt planering kommer att ske under denna period. Under år 2014, 2015 och 2016 är utbildning planerad att genomföras enligt metodiken parallellt med gruppverksamhet för deltagarna. Aktiviteter inom projektet Lärarna ska erbjuda svenskundervisning för individer som bedöms vara i behov av insatsen för att komma vidare i sin arbetslivsinriktade rehabilitering. I samarbetet med Samverkansteamet Botkyrka ska deltagarna erbjudas gruppaktiviteter som kombineras med studier i svenska språket. Deltagaren kan vara inskriven i insatsen maximalt ett år. Aktiviteten är sextimmar per dag och kommer att omfatta; Språkundervisning Hälsa (levnadsvanor, sömn, mat, motion och hitta rätt i svensk sjukvård) Friskvård Samhällskunskap, information om myndigheter, kultur Studiebesök på arbetsplatser Handläggare vid de samverkande myndigheterna eller vårdpersonal inom landstinget har möjlighet att aktualisera personer som kan vara i behov av insatsen via remittering. Projektet ska ta emot ca 40 individer/år och intag sker 1 ggr/termin. Samverkansaktiviteter Projektet ska som tidigare nämnts arbeta nära Samverkansteamet Botkyrkas verksamhet som riktar sig till målgruppen. Erfarenhetsutbyte och samverkan kommer att ske med Samverkansteamet Botkyrkas verksamhet. Utöver detta ska projektet även ha ett erfarenhetsutbyte och samarbeta med andra projekt inom Samordningsförbundet samt projekt med liknande målgrupper, t.ex. Projekt Bas inom Etablering Södertörn. Plan för uppföljning Projektets deltagare registreras i det system för uppföljning som finns inom ramen för finansiell samverkan d.v.s. SUS. En enkät som mäter och följer upp deltagarnas upplevda hälsa och språkkunskaper ska tas fram av projektet.

48 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 6[7] Socialnämnden Dnr SN/2013:112 Riskanalys Tillgång på utbildade lärare inom suggestopedimetoden är få varför planen är att utbilda redan anställda lärare inom och vuxenutbildningen som är intresserade. Viss brist på utbildningsplatser råder, vilket kan göra att projektet kan få försenad start på grund av personer med rätt kompetens inte kan rekryteras. Deltagarnas försörjning under projekttiden måste klaras ut för hela deltagartiden. Övriga frågor som måste observeras och följas är hur vi ska mäta språkutveckling och stegförflyttningar. Plan för implementering En grov planering för hur resultat och modellen skulle kunna implementeras behöver göras inledningsvis i projektet. En mer noggrann plan för implementering kan göras först i samband med bokslut 2014 då vi har resultat från uppföljningen att utgå från. Kommunikationsplan Kommunikationsplan tas fram under Samverkansteamet Botkyrkas och Samordningsförbundets kommunikationskanaler kommer att användas i detta projekt.

49 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 7[7] Socialnämnden Dnr SN/2013:112 Budget Projektet ansöker om kronor för år , enligt följande; Funktion Kostnad 2013 Kostnad 2014 Kostnad 2015 Kostnad 2016 Total kostnad Löner Lokal, it, administration Kompetensutveckling/utbildning Handledning Gruppaktiviteter/material Marknadsföring Totalt Graham Owen Tf socialchef

50 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 Referens Titti Frisk Hagström Annica Östh Mottagare Socialnämnden Ansökan projekt Språkspåret år 2013 Förslag till beslut Godkänna ansökan till Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, för projektet Språkspåret om medel motsvarande 350 tkr för år Sammanfattning Arbetsmarknaden ställer generellt höga krav på att personer som söker arbete ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det har också varit känt sedan lång tid att en del personer har mycket svårt att ta till sig den svenska utbildning som erbjuds nyanlända personer inom ramen för SFI. Nya och effektiva metoder behövs. Projektet önskar att pröva metoden Suggestopedi som beskrivs närare i själva ansökan. Syftet med projektet är att möjliggöra för deltagarna att komma i arbete eller självfinansierade studier. På grund av språk hinder har dessa deltagare idag svårt att tillgodogöra sig eller ta del av befintlig arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom projektet kommer deltagarnas förutsättningar öka för att gå vidare till andra studier, arbetsmarknadsinriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen). Deltagarnas ökade kunskaper i svenska språk ökar också deras delaktighet i samhället, t.ex. stödja sina barn i deras skolarbete och kontakt med vård och myndigheter. Projektet planeras för tiden hösten 2013-våren 2016 men ansökan avser endast ett år i taget och detta fall verksamhet år Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post titti.frisk@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

51 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 Ansökan Inledning Arbetsmarknaden ställer generellt höga krav på att personer som söker arbete ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det har också varit känt sedan lång tid att en del personer har mycket svårt att ta till sig den svenska utbildning som erbjuds nyanlända personer inom ramen för SFI. Bakgrunden till detta kan vara flera. Det kan bland annat handla om metoder för inlärning eller individuella svårigheter eller problem som hindrar inlärningen. Vi behöver hitta modeller som skulle kunna vara till bättre stöd för personer som behöver mer, effektivare och individuellt anpassat stöd för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisning i svenska språket. Inom ramen för befintligt projekt, Samverkansteamet Botkyrka, som finansieras med medel från Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, har det blivit synligt hur svårt det är att hjälpa personer vidare mot egen försörjning när personerna har bristfälliga kunskaper i svenska och där det behövs tolk i rehabiliteringsarbetet. Ofta har även dessa personer begränsad eller ingen arbetserfarenhet samt kort skolutbildning (9 år eller mindre) vilket också bidrar till att kraven på utbildningen i svenska måste anpassas. Övergripande projektinriktning Vuxna kvinnor och män som har svårt att tillgodogöra sig utbildning i svenska språket genom traditionell SFI- undervisning, behöver, enligt bedömning från socialförvaltningen och kommunens SFI, ett särskilt stöd med metoder för att förvärva språkkunskaper på ett annat sätt i kombination med hälsoinriktade rehabiliterings insatser. Behov finns att förstärka samverkan kring målgruppen. Den metod för språkinlärning som kommer att löpa som en röd tråd genom projektet bygger på Suggestopedi 1. Metoden handlar om en helhetssyn på människan och lärandet och man tränar in nya språk i olika typer av aktiviteter som innefattar rörelse, rollspel, musik, sång, dans och spel. Den suggestopediska undervisningen är mycket deltagaraktiv, vilket främjar en snabb utveckling av den muntliga kompetensen. En viktig faktor som kan påverka inlärningen är om det finns dolda hinder, t.ex. syn-/hörselskada eller begåvningshandikapp. Hinder som kan vara 1 Suggestopedi (en bildning till suggestion och -pedi), undervisningsmetod som lanserades på 1960-talet och som främst har använts vid inlärning av främmande språk. Metoden, som har utvecklats av den bulgariske psykiatern och fysiologen Georgi Lozanov (f. 1926), är konstnärligt, musikaliskt och psykologiskt inriktad, vilket bl.a. innebär att man ofta använder musik och konst som stöd för inlärningen.

52 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 svåra att upptäcka, och är något som individen själv kan vara omedveten om. I projektet kommer det utöver språk undervisningen även ingå gruppaktivitet där teman som hälsa, samhällskunskap, arbetsmarknadskunskap och arbetsförberedande insatser tas upp. Aktiviteterna kommer även anpassas efter deltagarnas behov och önskemål. Ett nära samarbete kommer att ske med Samverkansteamet Botkyrka som under ett par år bedrivit hälsogrupps aktivitet med gott resultat. Samverkansteamet Botkyrka arbetar med personer som har diffus problematik och är i behov av extra stöd för att komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning som på sikt leder till självständig försörjning, där ibland den beskrivna målgruppen. Detta projekt ska därför bygga på den kompetens och samverkansstruktur som finns inom Samverkansteamet Botkyrka, t.ex. fånga upp och följa de personer där man ser att det finns dolda hinder och hjälpa dem vidare. Syftet med projektet är att möjliggöra för deltagarna att komma i arbete eller självfinansierade studier. På grund av språk hinder har dessa deltagare idag svårt att tillgodogöra sig eller ta del av befintlig arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom projektet kommer deltagarnas förutsättningar öka för att gå vidare till andra studier, arbetsmarknadsinriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen). Deltagarnas ökade kunskaper i svenska språk ökar också deras delaktighet i samhället, t.ex. stödja sina barn i deras skolarbete och kontakt med vård och myndigheter. Målgrupp för projektet Projektet vänder sig till arbetslösa personer mellan år som deltagit i SFI utbildning men som har haft svårt att komma vidare och som helt eller i delar är i behov av tolk i kontakten med myndigheter. Prioriterad grupp är personer som har försörjningsansvar gentemot barn under 18 år. Den deltagande kvinnan/mannen ska vara aktuell hos en eller flera samverkande myndigheter i Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem. Målgruppen finns främst inom SFI, Arbetsförmedlingen och Kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd. Men kan även finnas hos Försäkringskassan och inom landstingets vårdsystem. Nyttomål Insatserna i projektet förväntas bidra så att; 50 % av deltagarna går vidare till andra studier, arbetsmarknads inriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd (t.ex. SFI, praktik eller program på Arbetsförmedlingen).

53 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013: % av dem som gått vidare till andra studier, arbetsmarknads inriktade rehabiliterings insats eller arbetsmarknadsåtgärd ska vara själv försörjande genom arbete/studier ett år efter avslut i projektet. Mål för projektet/effektmål Att utveckla nya metoder och en sammanhållen insats där målgruppen snabbare lär sig svenska och kommer i egen försörjning samt att förebygga långvarigt bidragsberoende och ohälsa. 40 personer per år ska erbjudas insatsen (20 personer/termin) 60 % av deltagarna upplever att deras hälsotillstånd har förbättrats vid avslut i projektet. 70 % av deltagarna ska vid avslut uppleva förbättrad kunskap inom svenska språket Organisation, ansvar och befogenheter Projektägare Socialförvaltningen i Botkyrka kommun är huvudman för projektet med ett nära samarbete med arbete och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Arbetsförmedlingen, kommunerna Huddinge och Salem, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting är samverkansparter. Styrgrupp Projektets styrgrupp ska bestå av projektets huvudman (socialförvaltningen Botkyrka kommun), resursägare, det vill personalansvarig chef på SFI samt resursägare för gruppcoacherna. Eventuellt ska även mottagare av resultatet finnas med i styrgruppen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholmsläns landsting och övriga kommuner. Projektgrupp Projektgruppen ska bestå av en projektledare som delas med Samverkansteamet Botkyrka där man idag har 80 % projektledning, två lärare med suggestopedi kompetens samt två gruppcoacher. Funktion Avsatt tid (%) Projektledare 20 % Lärare (med suggestopedi kompetens) 100% delat på två tjänster Gruppcoach 100% delat på två tjänster

54 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 Beskrivning av genomförandet Förberedelse och etablerings fasen kommer att ske under Utbildning och rekrytering av personal samt planering kommer att ske under denna period. Under år 2014, 2015 och 2016 är utbildning planerad att genomföras enligt metodiken parallellt med gruppverksamhet för deltagarna. Aktiviteter inom projektet Lärarna ska erbjuda svenskundervisning för individer som bedöms vara i behov av insatsen för att komma vidare i sin arbetslivsinriktade rehabilitering. I samarbetet med Samverkansteamet Botkyrka ska deltagarna erbjudas gruppaktiviteter som kombineras med studier i svenska språket. Deltagaren kan vara inskriven i insatsen maximalt ett år. Aktiviteten är sextimmar per dag och kommer att omfatta; Språkundervisning Hälsa (levnadsvanor, sömn, mat, motion och hitta rätt i svensk sjukvård) Friskvård Samhällskunskap, information om myndigheter, kultur Studiebesök på arbetsplatser Handläggare vid de samverkande myndigheterna eller vårdpersonal inom landstinget har möjlighet att aktualisera personer som kan vara i behov av insatsen via remittering. Projektet ska ta emot ca 40 individer/år och intag sker 1 ggr/termin. Samverkansaktiviteter Projektet ska som tidigare nämnts arbeta nära Samverkansteamet Botkyrkas verksamhet som riktar sig till målgruppen. Erfarenhetsutbyte och samverkan kommer att ske med Samverkansteamet Botkyrkas verksamhet. Utöver detta ska projektet även ha ett erfarenhetsutbyte och samarbeta med andra projekt inom Samordningsförbundet samt projekt med liknande målgrupper, t.ex. Projekt Bas inom Etablering Södertörn. Plan för uppföljning Projektets deltagare registreras i det system för uppföljning som finns inom ramen för finansiell samverkan d.v.s. SUS. En enkät som mäter och följer upp deltagarnas upplevda hälsa och språkkunskaper ska tas fram av projektet.

55 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 Riskanalys Tillgång på utbildade lärare inom suggestopedimetoden är få varför planen är att utbilda redan anställda lärare inom och vuxenutbildningen som är intresserade. Viss brist på utbildningsplatser råder, vilket kan göra att projektet kan få försenad start på grund av personer med rätt kompetens inte kan rekryteras. Deltagarnas försörjning under projekttiden måste klaras ut för hela deltagartiden. Övriga frågor som måste observeras och följas är hur vi ska mäta språkutveckling och stegförflyttningar. Plan för implementering En grov planering för hur resultat och modellen skulle kunna implementeras behöver göras inledningsvis i projektet. En mer noggrann plan för implementering kan göras först i samband med bokslut 2014 då vi har resultat från uppföljningen att utgå från. Kommunikationsplan Kommunikationsplan tas fram under Samverkansteamet Botkyrkas och Samordningsförbundets kommunikationskanaler kommer att användas i detta projekt.

56 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:112 Budget Projektet ansöker om kronor för år , enligt följande; Funktion Kostnad 2013 Kostnad 2014 Kostnad 2015 Kostnad 2016 Total kostnad Löner Lokal, it, administration Kompetensutveckling/utbildning Handledning Gruppaktiviteter/material Marknadsföring Totalt Graham Owen Tf socialchef Expedieras till

57 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN 2013:110 5 Stimulansmedel för utveckling av ehälsa 2013 (2013:110) Beslut Socialnämnden ansöker om stimulansmedel hos Kommunförbundet Stockholms Län (maximalt kr) i enlighet med kommunens åtaganden för utveckling av kommunal ehälsa som rör socialförvaltningens ansvarsområde Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms Län fördelar stimulansmedel till kommuner för att stimulera kommunernas utveckling av kommunal ehälsa. Kommunen åtar sig att medfinansiera satsningen med minst 50 %.

58 Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr SN/2013:110 Referens Maria Richter Mottagare Socialnämnden Stimulansmedel för utveckling av ehälsa 2013 Förslag till beslut Socialnämnden ansöker om stimulansmedel hos Kommunförbundet Stockholms Län (maximalt kr) i enlighet med kommunens åtaganden för utveckling av kommunal ehälsa som rör socialförvaltningens ansvarsområde. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms Län fördelar stimulansmedel till kommuner för att stimulera kommunernas utveckling av kommunal ehälsa. Kommunen åtar sig att medfinansiera satsningen med minst 50 %. Ärendet Stimulansmedel för utveckling av ehälsa 2013 betalas ut från Socialdepartementet. En överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting ger 10,8 miljoner till länet. Kommunförbundet Stockholms Län har tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om stimulansmedel för 2013 för utveckling av kommunal ehälsa. Genom stimulansmedlen har Kommunförbundet Stockholms Län åtagit sig att organisera och stödja regional samverkan samt verka för att länets kommuner arbetar för att nå de nationellt angivna målen. Målen för satsningen är att öka antal e-tjänster för medborgare inom socialtjänsten andel personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll och behörighetsadministration andel personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt andel personal som kan komma åt relevant information i Nationell Patientöversikt, NPÖ andel digitala trygghetslarm SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post maria.richter@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

59 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [2] SN/2013: 110 I överenskommelse med Kommunförbundet Stockholms Län åtar sig kommunen att arbeta för ovan utsatta mål utse företrädare för kommunen i ehälsofrågor medfinansiera erhållna stimulansmedel med minst 50 % löpande dokumentera projekt medverka till uppföljning och redovisning verka för informationsspridning och dialog Förvaltningens preliminära planering för utveckling av ehälsa under 2013 är att införa Nationell Patientöversikt samt delta i regional förstudie om socialrådgivning på nätet. Maximalt stimulansmedelsbelopp som Botkyrka kommun kan erhålla 2013 är kr. Bilaga Överenskommelse ehälsa 2013 Stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan Graham Owen Tf socialchef

60 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2013:64 6 Remiss - Samråd om förslag till ny översiktsplan för Botkyrka kommun, KS/2013:96 (SN 2013:64) Beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över förslag till översiktsplan för Botkyrka kommun. Sammanfattning Förslaget till översiktsplan är mycket bra på många olika sätt och kommer att leva upp till syftet att vara ett av verktygen för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. Översiktsplanen är så omfattande så det skulle bli för utrymmeskrävande att lyfta fram alla delar som vi är positivt inställda till, istället har vi valt att lyfta fram de avsnitt där vi har synpunkter, vilket sammanfattas i följande punkter: Poängtera den fysiska planeringens påverkan på social utveckling i kommunen Barnperspektiv i planeringen lyfts fram i hållbarhetskonsekvensbedömning Folkhälsoarbetet är bredare än att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Klimatsmart trafik finns mer att göra för att underlätta Klimatsmart bebyggelse kommunen rår inte ensamt om vilken typ av service som finns i stadsdelarna Plats att växa positivt med ambition om ökat bostadsbyggande Miljonprogrammens förnyelse utmaning och möjlighet till fler arbetstillfällen Bind ihop genom förtätning även sammanbindande cykelvägar inom områdena Plats att växa - minska hemlöshet Hemma i storstaden se olika gruppers behov Hemma i storstaden olika nyanser av grönt Utrymme för kreativitet för att uppleva att man har inflytande krävs även återkoppling Markanvändningsstrategi Hallunda gård, Grödinge

61 TJÄNSTESKRIVELSE 1[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Referens Elisabeth Skoog Garås Sara Andersson Joacim Heimersson Mottagare Socialnämnden Remiss - Samråd om förslag till ny översiktsplan för Botkyrka kommun, KS/2013:96 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över förslag till översiktsplan för Botkyrka kommun. Sammanfattning Förslaget till översiktsplan är mycket bra på många olika sätt och kommer att leva upp till syftet att vara ett av verktygen för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. Översiktsplanen är så omfattande så det skulle bli för utrymmeskrävande att lyfta fram alla delar som vi är positivt inställda till, istället har vi valt att lyfta fram de avsnitt där vi har synpunkter, vilket sammanfattas i följande punkter: Poängtera den fysiska planeringens påverkan på social utveckling i kommunen Barnperspektiv i planeringen lyfts fram i hållbarhetskonsekvensbedömning Folkhälsoarbetet är bredare än att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Klimatsmart trafik finns mer att göra för att underlätta Klimatsmart bebyggelse kommunen rår inte ensamt om vilken typ av service som finns i stadsdelarna Plats att växa positivt med ambition om ökat bostadsbyggande Miljonprogrammens förnyelse utmaning och möjlighet till fler arbetstillfällen Bind ihop genom förtätning även sammanbindande cykelvägar inom områdena Plats att växa - minska hemlöshet Hemma i storstaden se olika gruppers behov Hemma i storstaden olika nyanser av grönt Utrymme för kreativitet för att uppleva att man har inflytande krävs även återkoppling Markanvändningsstrategi Hallunda gård, Grödinge Graham Owen t.f. socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post elisabeth.skoog@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

62 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Ärendet Ett nytt förslag till översiktsplan för Botkyrka kommun har arbetats fram. Den senaste planen antogs 2002 och aktualiserades Utöver sammanfattning och inledning är översiktsplanen indelad i avsnitten: Planeringsstrategier - utifrån kommunens hållbarhetsutmaningar preciseras följande strategier som visar ambitioner och riktlinjer framöver: lev klimatsmart, plats att växa, hemma i storstaden, nära till storstadsnatur, utrymme för kreativitet Markanvändningsstrategi visar markanvändning med målbild för 2040 för hela kommunen samt varje stadsdel Mellankommunala intressen och riksintressen som pekar ut särskilt viktiga områden Förslaget är framtagen i bred process. I förslaget redogörs en del av detta med hjälp av symboler; exempelvis andra styrdokument i kommunen, citat från medborgardialoger samt sociala konsekvenser med bäring mänskliga rättigheter. Socialförvaltningen har berett ärendet med fokus på frågor som socialnämnden prioriterar i sitt flerårsplansarbete. Socialförvaltningen svarar även med utgångspunkt i ett folkhälsoperspektiv. Socialförvaltningen har samordningsansvaret för folkhälsofrågorna. Folkhälsokommittén som har ett förvaltningsövergripande uppdrag svarar av administrativa skäl inte på planremisser. Socialnämnden svarar för deras räkning. Yttrandet Inledningsvis vill vi säga att förslaget till översiktsplan är mycket bra på många olika sätt och kommer att leva upp till syftet att vara ett av verktygen för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. Översiktsplanen är så omfattande så det skulle bli för utrymmeskrävande att lyfta fram alla delar som vi är positivt inställda till, istället har vi valt att lyfta fram de avsnitt där vi har synpunkter. Inledning Poängtera den fysiska planeringens påverkan på social utveckling i kommunen

63 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 En översiktsplans syfte är att beskriva de långsiktiga strategierna för att styra utvecklingen genom fysisk planering. Men genom att utgå från de fem planeringsstrategierna så påverkar den fysiska planeringen i allra högsta grad även den sociala utvecklingen i kommunen. Socialnämndens fokus för flerårsperioden är boende och socialförvaltningens uppdrag är för perioden att i samverkan med andra utveckla och genomföra boendestrategin. Detta arbete görs utifrån perspektivet att det kommer att sänka våra kostnader och öka våra möjligheter att nå övriga nämndmål. Det är vår bedömning, med utgångspunkt i bostadssituationen i Stockholmsområdet, att fokus på boendefrågan kommer att sträcka sig längre än över planperioden Botkyrkabyggen påbörjar under planeringsperioden en lång tid av upprustning av sitt bostadsbestånd. Sannolikt kommer upprustningen att synliggöra nya och ytterligare behov boenden för personer och familjer som är trångbodda eller som bor inneboende utan kontrakt. I förslag till flerårsplan riktas ett nytt mål till socialnämnden, I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Det är mycket positivt att mål nr 9 om bostäder riktas till socialnämnden utifrån att det i enlighet med socialtjänstlagen hör till socialnämndens uppgifter att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen samt att medverka i samhällsplaneringen. Socialförvaltningen ser ett aktivt deltagande i samhällsplanering som ett sätt att arbeta med det mål om bostäder som nu föreslås riktas mot socialnämnden. För att som förvaltning/nämnd kunna ta en aktiv del i samhällsplaneringen är det enligt vår bedömning avgörande att komma in tidigt i planeringsprocessen. Barnperspektiv i planeringen lyfts fram i hållbarhetskonsekvensbedömning I den fysiska planeringen, liksom all annan planering, är barnens perspektiv liksom barnperspektivet viktigt att ha med. I kommunen arbetar vi sedan några år tillbaka med konsekvensbedömningar för hållbar utveckling som visualiseras genom ett spindeldiagram med hållbarhetsutmaningarna. Det finns även hjälpverktyg för att göra dessa bedömningar för olika målgrupper såsom de små barnen, tonår, unga vuxna etc. genom livets olika faser och grupper med olika bakgrund exempelvis socioekonomisk bakgrund. I textens informationsruta rekommenderas barnkonsekvensanalyser. För att inte riskera en flora av olika konsekvensbedömningar rekommenderar vi att man använder hållbarhetskonsekvensverktyget och i mycket få särskilda fall gör en fördjupad konsekvensbedömning utifrån ett särskilt perspektiv eller målgrupp vid behov.

64 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Planeringsstrategier för Botkyrka Samtliga fem planeringsstrategier är mycket betydelsefulla för folkhälsan i Botkyrka. Folkhälsoarbetet är bredare än att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Folkhälsoarbetet gagnar oss alla och angår oss alla. Huvudfokus för kommunens folkhälsopolicy är att förbättra hälsan och minska skillnader i hälsa inom kommunen och i jämförelse med länet och landet. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper (och därmed mellan olika områden inom kommunen och mellan kommunen och andra delar i länet, genom att det fortfarande finns segregerade områden) vilket förslaget till översiktsplan försöker motverka på flera olika sätt. För att bibehålla och förbättra hälsan i befolkningen och samtidigt minska skillnader i hälsa mellan olika grupper, finns det behov av en mängd olika åtgärder. Forskningen visar att det är verkningsfullt att förbättra de bakomliggande bestämningsfaktorerna för hälsa med främjande och förebyggande arbete där fysisk planering är mycket viktigt med fokus på vilka sociala effekter det kan ha. Forskningen menar fortsättningsvis att åtgärder ska riktas till alla och anpassas i omfattning och utformning så att det når de med störst behov. Forskningen går hela tiden framåt och översiktsplanen är på en så övergripande nivå att detaljerade förslag till åtgärder inte ryms. Däremot kan kommunen dra nytta av den senaste forskningen som kommit med förslag inom Malmökommissionens arbete i det fortsatta arbetet med detaljplanering och genomförande. Klimatsmart trafik finns mer att göra för att underlätta Positivt att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ges företräde inom stadsdelarna. Här kommer kommunen säkert få stöd med hjälp av riktlinjer som arbetas fram av Boverket och Folkhälsoinstitutet när det gäller samhällsplanering som stimulerar fysisk aktivitet. Den cykelplan som är framtagen inom kommunen fokuserar arbetspendling, det vill säga inte de korta transporterna inom ett område exempelvis till och från förskola/skola eller för att handla. Även de korta sträckorna behöver underlättas för att minska bilåkandet. Det finns mer att göra för att underlätta ett klimatsmart resande - ex Att gående ges en överordnande roll i planeringen behöver fortsätta in i förvaltningen av vägarna, exempelvis genom snöröjningen så att inte gående tvingas ut i gatan för att det är den enda platsen som är plogad/sandad. Detta behöver integreras i kommunens riktlinjer och beställningar för väghållning.

65 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Genom trottoarer och hastigheter på fotgängarnas villkor möjliggörs trafiksäkerhet, men det får inte ersätta trafikfria gångvägar för de små barnen. Det skulle i så fall minska barnens rörelseytor. Ytterligare en möjlighet att öka användningen av kollektivttrafik kan vara om kommunen kan påverka SL att ta bort gränsen för zontaxa inom kommunen (gränsen går mellan Tumba/Alby) Klimatsmart bebyggelse kommunen rår inte ensamt över vilken typ av service som finns i stadsdelarna krävs regionalt och nationell samverkan Det är mycket positivt att samla såväl bostäder, arbetsplatser samt affärer och offentlig service i kollektivnära lägen. Dock råder inte kommunen enskilt över detta ett sätt är att påverka underlaget för kollektivtrafik och affärer genom byggande. Men det finns även beslut som tas på nationell eller regional nivå som inte nödvändigtvis handlar om vilket befolkningsunderlag det finns på platsen för offentlig service. Det kan handla om tillgång till primärvård, servicekontor av arbetsförmedling, försäkringskassa mm. Utöver att påverka underlag för service behöver kommunen fortsätta dialog med regionala och nationella aktörer. Detta kommer även att påverka strategin Hemma i storstaden. Plats att växa positivt med ambition ökat bostadsbyggande önskar fokus på utveckling så att barnfamiljer har råd Ambitionen i förslaget till översiktsplan är att till att börja med skapa 350 nya bostäder per år med kompletterande upplåtelseformer beroende på stadsdelens behov. Det finns stora behov av bostäder i såväl regionen som i kommunen. Det finns många Botkyrkabor som lever på en liten inkomst och har svårt med bostadskostnaderna redan idag. Detta tillsammans med bostadsbristen gör att många är ofrivilligt trångbodda Detta ställer högre krav på de offentliga ytornas utformning och utbudet av aktiviteter eftersom offentliga mötesplatser används mer i områden med hög trångboddhet. Malmökommissionen har två förslag som vi anser passar bra i detta sammanhang: utveckla nya ekonomiska modeller som underlättar långsiktiga investeringar som också leder till en bättre social utveckling och på sikt minskar sociala utgifter som kan leda till mycket stora besparingar för kommunen. Ta fram en policy för att premiera byggföretag och byggherrar som tar socialt ansvar och främjar lokalt engagemang, exempelvis genom att anlita personer i lokalområdet för byggande eller egna innovativa idéer.

66 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Miljonprogrammets förnyelse utmaning och möjlighet till fler arbetstillfällen I förslaget beskrivs behovet av miljonprogrammets förnyelse och att denna upprustning kommer att kräva behov av ökade inkomster bland Botkyrkaborna, vilket handlar om en kombination av höjda utbildningsnivåer och ett större arbetsmarknadsutbud. Vi föreslår att intensifiera arbetet med sociala krav i upphandlingar särskilt när det gäller miljonprogrammets förnyelse. Exempelvis genom att anlita ungdomar i byggandet samt kartlägga kompetens i lokalområdet för att ge arbete inom förnyelsearbetet. Bind ihop genom förtätning även sammanbindande cykelvägar inom områden Vi ser positivt på att binda ihop områden genom förtätning vilket ökar möjlighet för social interaktion men även underlättar en aktiv transport genom att gå eller cykla. Vi menar att det utöver sammanhängande gatunät mellan områden även behövs sammanhängande stråk inom områdena. Plats att växa minska hemlöshet Socialförvaltningens senaste hemlöshetskartläggning visar att 490 vuxna personer är hemlösa i kommunen. 280 barn bor helt eller delvis med föräldrar som är hemlösa. Dessa är i första hand i behov av hyresrätter för att lösa sin boendesituation. Målsättningen om en blandad bebyggelse med varierande upplåtelseformer kan i vissa lägen komma att minska möjligheten för dessa grupper att få en bostad om det leder till att färre hyresrätter byggs. För att motverka detta är det enligt vår bedömning viktigt att undersöka vad som gör hyresrätten till en attraktiv boendeform för människor med starka såväl som svaga ekonomiska resurser. Malmökommissionen har utifrån målsättningen om en passande bostad och en bra boendemiljö för alla föreslagit ett utvecklingsarbete som inkluderar stadens förvaltningar, forskning och marknad omkring hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader och i förlängningen föreslår de att inom tre år ska 300 lägenheter öronmärkta till bostadslösa tas fram. 1 Utöver hemlöshet och bostadsbrist har socialförvaltningen i sitt ansvar för personer med psykiska funktionshinder och beroende behov av grupp eller insprängda boenden där dessa brukare kan få stöd dagligen. Under planperioden har socialförvaltningen behov av två sådana boenden för att nå upp till en miniminivå. Ett stort problem är att även om det finns ekonomiska medel avsatta till detta verkar det saknas resurser för att få fram plas- 1 Malm%C3%B6.+Sammanfattning+och+rekommendationer.pdf

67 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 ter/utrymmen för dessa boenden. Antal lämpliga objekt är för få och konkurrensen om de möjliga plasterna är stor. Dessa frågor kräver på samma sätt som förskolor skolor och liknande samhällsbehov en långsiktig planering. Hemma i storstaden se olika gruppers behov Det finns många olika delar i avsnittet om hemkänsla som är mycket bra såväl ur socialnämndens perspektiv som ur folkhälsoperspektiv. Dock skulle vi önska ett mer fokus på att Botkyrkaborna består av olika grupper av människor med olika behov, exempelvis utifrån olika faser i livet. Det som behövs i området för de små barnen och deras föräldrar skiljer sig åt bland ungdomars eller seniorers behov. Översiktsplanen är ju på en sådan nivå att inte detta kan detaljeras och behoven kan även skifta under planperioden men kanske kan man ändå omnämna att det finns olika behov att ta hänsyn till vid planering av den fysiska miljön och dess verksamheter som finns där. Hemma i storstaden olika nyanser av grönt Det är mycket positivt och kreativt att beskriva de olika grönytornas funktion och beskaffenhet. Särskilt viktigt för att öka användbarheten av närliggande natur är de hoppstenar och skyltar med information på platsen samt skyltar som visar vägen till naturen. Utrymme för kreativitet för att uppleva att man har inflytande krävs även återkoppling Det är mycket positivt att kommunen tillvaratar Botkyrkabornas kunskap vid planering och förändringsarbete. Men för att de verkligen ska känna att deras synpunkter blivit lyssnade på och har kommit till nytta så krävs återkoppling. Exempelvis vad händer med mina synpunkter, vilka blir reella, vilka kan ej tas tillvara och motiv för det, etc. Bristen på återkoppling bidrar till en dialogtrötthet. Markanvändningsstrategi Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja ytterligare hänsynstagande önskas för bostadsbyggande vid Hallunda gård Vi är positiva till avsikterna för området. Det kan vara lämpligt att utveckla området vid Hallunda gård för småskaligt attraktivt boende. Vi anser att man även behöver ta hänsyn till allmänhetens tillträde till och genom området (utöver hänsyn till kulturhistorisk värde) Grödinge och övrig landsbygd utnyttja stråken som uppstår vid eventuell inkoppling av kommunalt vatten och avlopp

68 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[8] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:64 Vi är positiva till avsikterna för området. I några särskilt utvalda platser föreslås en försiktig kompletterande bebyggelse för att skapa underlag för investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar. I de fall detta kommer att genomföras föreslår vi att använda den nyligen uppgrävda vägen/dragningen till enklare gång- och cykelvägar.

69 botkyrkas översiktsplan Foto: Johannes Liljeson Foto: Callius/One eyed Inc Foto: Johannes Liljeson Samrådsförslag mars 2013

70 1 Sammanfattning Sammanfattningen är en kortversion av hela översiktsplanen. Här förklarar vi kort vad en översiktsplan är och hur vi tar fram den. Vi sammanfattar riktlinjerna som översiktplanen ger. Här finns också en karta med förslaget på markanvändning i Botkyrka I sammanfattningen är språket enkelt och lite mer anpassat till alla som inte arbetar med planering. Läs mer på sidan 4 9 Foto: Johannes Liljeson 4 Markanvändningsstrategi Här presenterar vi kommunens markanvändningsstrategi med målbild Vi har en markanvändningskarta för hela kommunen, en för Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg, en för Tullinge, en tredje för Tumba och Vårsta och en fjärde markanvändningskarta för Grödinge och övrig landsbygd. Läs mer på sidan Foto: Johannes Liljeson 2 Inledning Här presenterar vi kommunens vision och beskriver vilken roll översiktsplanen har. Vi beskriver också hur vi ser på Botkyrkas läge och framtidsmöjligheter samt vilka Botkyrkas viktigaste utmaningar är för att utvecklas i en mer hållbar riktning. Vi zoomar även ut och visar på Botkyrkas planering ur ett regionalt perspektiv. Läs mer på sidan Mellankommunala intressen och riksintressen Sak- och platsregister finner du längst bak I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen, det vill säga planeringsfrågor som också rör andra kommuner. Riksintressen och anläggningar av regionalt intresse redovisar vi också här. 3 Planeringsstrategier för Botkyrka I den här delen presenterar vi Botkyrkas fem planeringsstrategier. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering. Läs mer på sidan Foto: Bertil Strandell Leva klimatsmart ger riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion Nära till storstadsnatur ger vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård Förklaringar Plats att växa anger var, när, hur mycket och hur vi vill bygga nya bostäder. Hemma i storstaden ger riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar för ökad social sammanhållning Läs mer på sidan Utrymme för kreativitet ger riktlinjer för kreativt stadsbyggande och anger hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företag Hjärta Hjärtan i marginalen synliggör planens sociala konsekvenser med bäring på mänskliga rättigheter. Citat Citat i marginalen är hämtade från dialog och samtal om framtiden med Botkyrkabor. Dokument Dokument i marginalen hänvisar vidare till fördjupningar, strategier och policys inom olika planeringsfrågor. De finns att nå via oversiktsplan

71 Foto: johannes liljeson sammanfattning 1 Här är Botkyrkas översiktsplan! Det här är ett förslag på hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och naturen vi ska behålla. Det här förslaget till ny översiktsplan skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland redan befintlig bebyggelse nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med tre betydelsefulla regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Lämna dina synpunkter senast 30 juni 2013 Vi vill gärna ha synpunkter på vårt förslag därför bjuder vi in till samråd. Vem som helst kan lämna synpunkter från mars till den sista juni När vi har fått in synpunkterna tar vi fram ett nytt förslag som vi ställer ut under hösten När allt detta är klart tar vi fram det slutgiltiga förslaget som kommunfullmäktige beslutar om Skicka ett brev till Botkyrka kommun, Tumba. Maila oss på oversiktsplan@botkyrka.se Besök oss på webben: På webben finns synpunktsformulär. 4 5

72 Översiktsplan 2002, Samtal om framtiden Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan ska ske i en bred demokratisk process. Det har politikerna i Botkyrka slagit fast genomförde vi en spännande medborgardialog som vi kallade för Samtal om framtiden. Denna inledande dialog är mer än det som formellt krävs av medborgarinflytande i översiktsplaneprocessen. Sammanlagt 350 Botkyrkabor satt ned, ritade på kartor och diskuterade framtidsfrågor och utmaningar. Många som var med hade aldrig tidigare deltagit i motsvarande möten med kommunen. Samtalen var lärorika och inspirerande och gav oss ett mycket rikt underlag. Vi tror att utgångspunkten för samtalen var bra, nämligen att tidigt och ganska förutsättningslöst diskutera framtidsfrågor. I vanliga fall handlar ofta våra dialoger om att reagera på färdiga förslag. En sammanställning av samtalen finns på vår webb. I planen finns många foton och citat som är hämtade från denna dialog. Vad är en översiktsplan? Alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den utgår man ifrån när kommunen gör mer detaljerade planer och tar ställning till bygglov. Den gällande översiktsplanen för Botkyrka är från 2002 och aktualitetsförklarades Det här är ett förslag till en ny översiktsplan. I översiktsplanen ger kommunen riktlinjer för hur marken och vattnet ska användas för att skapa en lämplig och hållbar utveckling i Botkyrka. Planen visar också hur kommunen vill bevara eller utveckla den redan bebyggda miljön Mars juni Samråd 2013 Juli oktober Bearbetning 2013 November december Utställning 2014 Slutjustering 2014 Kommunfullmäktige antar översiktsplanen Foto: johannes liljeson Fem planeringsstrategier 1. Leva klimatsmart Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Med en mer utbyggd kollektivtrafik vill vi minska klimatpåverkan, trängsel, föroreningar och buller. Det måste gå att leva utan egen bil. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten även i framtiden. 2. Plats att växa Botkyrka ska ge plats för nya invånare utan att vi fortsätter att bygga i natur och på jordbruksmark. Därför vill vi bygga nytt i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafiken. Vi vill ge plats för nya bostäder inom de närmaste 30 åren. Det ska vara möjligt att välja mellan olika upplåtelseformer, storlekar, utförande och priser. Bostäderna ska blandas med arbetsplatser, service och affärer. Med fler bostäder och verksamheter i stadsdelarna får de ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Kopplingarna mellan olika stadsdelar ska bli bättre. 3. Hemma i storstaden Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser med övriga Stockholm, framför allt genom en utbyggd kollektivtrafik. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Goda förbindelser gör det möjligt att söka jobb i ett större område och pendla till jobbet. Alla stadsdelar behöver ett utbud av service och mötesplatser inne och utomhus, där man blir sedd och ser andra, där man träffas. 4. Nära till storstadsnatur Naturen, sjöarna och landsbygden är en tillgång. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att bara uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar och möjlighet att odla nära bostaden. Så långt som möjligt ska vi bevara landsbygden och bara bygga nytt bland redan befintlig bebyggelse. Vi vill stärka sambanden inom och mellan de stora sammanhängande grönområdena genom passager och ekodukter. I takt med att befolkningen växer ökar behovet av att skydda Botkyrkas vatten. Vi behöver skydda både de artrika ekosystemen, dricksvattenförsörjningen och Botkyrkabornas behov av stränderna. Därför vill vi att ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden främst nära tätorterna. 5. Utrymme för kreativitet Alla som bor och verkar i Botkyrka ska få möjlighet att förverkliga idéer och mötas på kontrastrika platser. Det ska finnas plats för nytänkande, oväntade idéer och olikheter. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ både från medborgare och företag. I vår planering ska vi ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för kreativitet. Följande centrum i Botkyrka ska stärkas: Tumba, Hallunda Alby Eriksberg och stråken däremellan, Fittja, Tullinge och Vårsta. 6 sammanfattning sammanfattning 7

73 Det här är platser vi vill utveckla Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. För landsbygden ser vi inte några större förändringar. Som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som särskilda förändringsområden med nummer på kartan. 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Foto: johannes liljeson Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan sammanfattning sammanfattning 9

74 Foto: Strandell inledning 2 Botkyrkas nya översiktsplan ska ta vid efter den tidigare. Den är anpassad till nya kommunala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Översiktsplanen blir uppdaterad för att summera kommunens ställningstaganden inom olika frågor klimat, kreativitet, dagvatten, naturvård med mera. Översiktsplanen utgår därmed från de nya förutsättningar som Botkyrka har idag på talet. Och den är ett av verktygen som vi använder för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. Botkyrkas vision och översiktsplanen Botkyrka kommuns vision är formulerad för att ge ledning för långsiktiga strategier och mål som kommunen sätter upp: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Översiktsplanen är ett av verktygen för att styra utvecklingen i visionens riktning. Översiktsplanen har sitt huvudfokus på den fysiska utvecklingen var bebyggelsen ska utvecklas, var vägar och spår ska dras, vilka gröna områden som har stora värden och så vidare. Översiktsplanen visar utvecklingsvägarna framåt genom att sammanväga olika allmänna intressen till en målbild för kommunens utveckling. Hur detta ska ske på vilka villkor avgör inte översiktsplanen utan detta sker i efterkommande planering, där avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen är i fokus

75 Strategiska utvecklingsprogram Botkyrka kommun arbetar med att ta fram långsiktiga utvecklingsprogram för kommunens olika stadsdelar. Först ut är Alby, Tullinge och Fittja. Stadsdelarnas utvecklingsprogram är ett sätt att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen och samordna kommunens insatser i respektive stadsdel. De innebär också att vårt arbete med hållbar utveckling konkretiseras och anpassas till de olika förutsättningar och behov som finns i våra olika stadsdelar. Programmen tas fram i samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen Målbild 2040 gör kommunen förutsägbar Översiktsplanen är långsiktig med år 2040 som tidshorisont. Den målbild vi siktar mot ligger därmed en generation bort, när dagens nyfödda vuxit upp och blivit föräldrageneration. Planen uttrycker kommunens vilja till utveckling. För medborgare, byggaktörer, myndigheter, grannkommuner och andra som deltar i samhällsutvecklingen med sina initiativ ska kommunens inställning vara förutsägbar. Kommunen kan inte bestämma på egen hand utan måste också ta hänsyn till och rätta sig efter andra viljeinriktningar. Staten har lagt fast så kallade riksintressen som kan gälla allt från plats för nya järnvägsspår till skydd av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen måste också samordna sig med sina grannkommuners planering och med hela regionens utveckling. Stockholms län har en gällande regionplan (RUFS 2010) som visar en målbild för den långsiktiga utvecklingen i regionen. Samhällsutvecklingen behöver ledas in i delvis nya banor Botkyrka har som en del av Sveriges huvudstadsregion bra förutsättningar men också stora utmaningar. I Ett hållbart Botkyrka (2007) pekas sex stora utmaningar för Botkyrka ut. För dessa utmaningar måste en negativ samhällsutveckling först bromsas upp och sedan vändas i en mer hållbar riktning: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin och i dialog med boende och verksamma i stadsdelen. Färdiga och antagna program ringar in huvuduppgifter och anger långsiktiga handlingsvägar för kommunens arbete i respektive stadsdel. De mänskliga rättigheterna (MR) är en grundläggande utgångspunkt i vårt arbete med hållbar utveckling. I Botkyrka ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma rättigheter. Det betyder att vi arbetar aktivt för att alla ska kunna aktivera sina grundläggande medborgerliga rättigheter och uppleva att de har möjlighet att nå sina drömmar på lika villkor. Detta oavsett ålder, social eller etnisk bakgrund, språklig eller religiös tillhörighet, hudfärg, funktionsnedsättning, sexuell läggning, politisk eller annan uppfattning. De universella mänskliga rättigheterna har brutits ner i en rad konventioner som uppmärksammar olika grupper i samhället. Antidiskrimineringsprincipen är grundläggande för alla mänskliga rättigheter. Kommunen har politiskt prioriterade verksamhetsområden för en hållbar utveckling, med koppling till mänskliga rättigheter: Jämställdhet Interkulturellt Botkyrka Barnrättsperspektivet Demokrati och delaktighet Folkhälsa Funktionsnedsättning och tillgänglighet Trygghet och säkerhet. Här i vår nya översiktsplan finns hjärtan som synliggör planens sociala konsekvenser med bäring på Botkyrkas MR-dimensioner. Barnperspektiv i planeringen Barn är varje människa under 18 år. FN:s konvention om barnets rättigheter eller Barnkonventionen antogs Konventionen slår bland annat fast att barn ska räknas som fullvärdiga medborgare och vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barn med fysiska eller psykiska handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv. Barn har rätt till lek, vila och fritid. I den fysiska planeringen är barnperspektivet viktigt. Här är exempel på hur vi får med barnperspektivet i planeringen: - Prata med barnen och ta hänsyn till deras bästa redan tidigt i processen, exempelvis genom barnkonsekvensanalyser, fokusgrupper och samtal med barnen. - Lyssna på deras erfarenheter och åsikter när det gäller närmiljön. Barn och unga är ofta experter på sin närmiljö! - Anpassa utemiljön så att barn och unga med funktionsnedsättning ska kunna röra sig fritt i samhället. - Planera spännande lekplatser och utemiljöer. Foto: Johannes Liljeson 12 inledning inledning 13

76 Botkyrka har ett nytt bättre läge Stockholmsregionen utvecklas snabbt och är just nu en av världens mest konkurrenskraftiga storstäder. Botkyrkas internationella befolkning blir en allt större tillgång för regionens globalt fungerande näringsliv. I ett allt större Stockholm börjar nya regionala stadskärnor växa fram. Botkyrka ligger inte längre längst ut från Stockholms city utan mitt emellan tre stadskärnor med starka arbetsmarknader Flemingsberg, Kungens Kurva Skärholmen och Södertälje. Ny infrastruktur ger Botkyrka bättre tillgänglighet med snabbare resor och bättre transporter förnyat pendeltågssystem, uppgraderad tunnelbana och ny vägförbindelse till norra regiondelen (Förbifart Stockholm). Fyrtio år efter Botkyrkas stora utbyggnad har Botkyrkas stadsdelar etablerats och blivit hembygd. Här finns nu nya generationer som syns och tar plats i samhället och som bär upp ett allt starkare lokalt civilsamhälle. Planeringsstrategier för att nå visionen För att gå vidare från dagens Botkyrka i riktning mot visionen arbetar vi efter fem planeringsstrategier. De presenteras i varsitt avsnitt. Leva klimatsmart Plats att växa Hemma i storstaden Nära till storstadsnatur Utrymme för kreativitet Botkyrkas historia Kommunen har fått sitt namn efter Botvid som hade sitt föräldrahem på Hammarby gård invid Göta landsväg på 1000-talet. Botvid var en av de första kristna i trakten och blev efter sin död helgonförklarad och till hans ära uppfördes Botkyrka kyrka. Botkyrka med sitt utmärkta läge mellan Mälaren och Östersjön har varit befolkat tidigt. Redan för 7000 år sedan började de första människorna att etablera sig i trakten. Då var det endast ett antal karga öar som stack upp över havsnivån. Havsnivån gick då cirka 50 meter högre än idag. Under brons- och järnåldern bosatte sig människorna som jordbrukare runt om i hela Botkyrka. Det finns många fornlämningar i kommunen som visar att kommunen var ganska tätbefolkad under förhistorisk tid. Många gårdar i Botkyrka etablerades redan under förhistorisk tid. Under medeltiden kom rika adelsmän till norra delarna av i Botkyrka, eftersom trakten hade bördiga marker och låg nära Stockholm som var lätt att nå vattenvägen. Under och 1700-talet är de flesta av de stora gårdarna i adelns händer. Kommunens norra delar domineras under flera hundra år av några få stora gårdar med underlydande torp. I södra delarna av Botkyrka i Grödinge var adeln inte lika dominerade, här fanns fler självägande bönder. Fortfarande idag syns denna struktur med större gårdar och torp på landsbygden i Botkyrka. Under och 1800-talet utvecklades industrierna i Botkyrka; tegelbruken vid Mälaren, Tumba bruks sedelpapperstillverkning och separator (senare Alfa Laval) med sina jordbruksprodukter. Tumba och Tullinge kom att präglas av dessa företag och järnvägens etablering på 1860-talet. På dessa orter växte stationssamhällen upp kring stationerna. Stora markområden i Botkyrka har från slutet av 1800-talet köpts av Stockholms stad, både i norra och södra delarna av kommunen. I anslutningen till Mälaren byggde Stockholms stad i början av 1900-talet, Norsborgs vattenverk för att säkra vattenförsörjningen för Stockholm. De stora markinnehaven underlättande utbyggnaden av de norra stadsdelarna i Botkyrka på 1970-talet. Botkyrka och Stockholm ingick avtal och byggde upp flera nya bostadsområden. På några få år skapades bostäder för personer. Trakten förändrades från landsbygd till förort. Idag, snart fyrtio år senare förtätas dessa stadsdelar med nya bostäder, mötesplatser och religiösa rum efter dagens behov bor sammanlagt personer i Botkyrka. Tillgänglighet för alla Foto: Peter Sperber Funktionshinder uppstår om miljön och omgivningen är otillgänglig. Design för alla eller universell planering är koncept som används för att synliggöra funktionshinderperpektivet vid planering. Genom att sätta medborgaren i fokus, utgå från platsens förutsättningar och genom att använda sig av kreativa lösningar blir tillgänglighet och användbarhet en naturlig kvalité i planeringen. Det är viktigt att frågan lyfts i ett tidigt skede och att samråd sker med funktionshinderrörelsen. Själva planeringsprocessen måste också vara tillgänglig för alla. Med nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 har kraven på tillgänglighet skärpts. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och att den fysiska miljön utformas på ett tillgängligt och användbart sätt. Vi är medvetna om att design för alla är en vinst för samhället, näringslivet och för att alla Botkyrkabor ska trivas i kommunen. Kommunfullmäktige i Botkyrka markerade detta genom att 2010 anta FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Foto: Callius/One Eyed Ink 14 inledning inledning 15

77 Botkyrka i Stockholmsregionen Här följer en serie med sex kartor och tillhörande text. Tillsammans visar de Botkyrkas generella struktur. Kartorna relaterar till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 och de bygger på regionala planeringsprinciper från RUFS. Men här zoomar vi in över vår del av storstadsregionen och anger vår syn på utvecklingen Botkyrkas planeringsstrategier för framtiden. RUFS RUFS står för Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utvecklingsplanen har som vision att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Arbe- - Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt - Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa Vi planerar utifrån ett lokalt perspektiv, men är noga med att se Botkyrka som en del av regionen. Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg och Södertälje är våra närmsta regionala Sex tematiska kartor med rubriknamn från RUFS: 1. Övergripande struktur 2. En sammanhållen och vidgad region 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet 6. En robust vattenmiljö i en växande region tet med den regionala planeringen leds av Stockholms läns landsting. Regionplanen har tagit fram utmaningar som är utgångspunkter för planeringen. - Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa - Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande - Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet RUFS pekar ut åtta yttre regionala stadskärnor förutom den centrala regionkärnan. Dessa är: - Arlanda Märsta - Täby centrum Arninge - Kista Sollentuna Häggvik - Barkarby Jakobsberg - Kungens kurva Skärholmen stadskärnor. Vi använder oss av RUFS i vår planering vilket också syns i översiktsplanen. Bland annat har vi använt kartorna i RUFS som syftar till hela Stockholmsregionen, zoomat in över Botkyrka och tillämpat samma principer här. Läs mer på: - Att öka tryggheten i regionen - Flemingsberg samtidigt som omvärlden upplevs - Haninge centrum som mer osäker - Södertälje Nya Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Lagen innehåller bland annat föreskrifter för detaljplaner, bygglov, byggtillsyn med mera. Lagen innehåller också krav på att alla kommuner upprättar en översiktsplan för hela kommunen. Länsstyrelsen har tillsyn över planering och byggande i länet och ska samverka med kommun-erna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten i landet. Plan och bygglagen började gälla Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft (2012:900). Skillnaderna mellan den gamla och den nya plan- och bygglagen är många. Större hänsyn till klimatet och miljön tas i nya lagen. Bland annat kan kommunen kräva åtgärder som motverkar översvämningar, markförorening Det ställs också högre krav på att människor med funktionshinder. och olyckor med den nya lagen. Högre kommunen håller sin översiktsplan krav ställs på de allmänna platserna för aktuell. Illustration: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket källa: den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, rufs inledning inledning 17

78 1. Övergripande struktur 2. En sammanhållen och vidgad region Övergripande struktur. Botkyrka är en del av Stockholmsregionen. Kartan visar överordnade prioriteringar mellan olika markanspråk. Den sätter Botkyrka i relation till övriga delar i Stockholmsregionen som den del av storstaden som Botkyrka är. Vi planerar kommunen som en del av en större helhet i ett läge mittemellan tre betydelsefulla regionala stadskärnor, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Den här föreslagna övergripande strategin visar Botkyrka kommuns ambitioner men stödjer även regionala intressen och mål. Röda tyngdpunkter De röda markeringarna är avsedda framtida tyngdpunkter i vår del av Stockholmsregionen. De anger plats för framtida satsningar, koncentration av bebyggelse och befolkning. Markeringarna visar också en önskad tyngdpunkt för gemensamma funktioner, såsom handel, kollektivtrafik, privat och offentlig service. En sammanhållen och vidgad region. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. Botkyrka växer i en stor och växande region. Förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka behöver bli bättre och delarna behöver också få bättre kopplingar till viktiga platser runt om i regionen. Starkare kopplingar är nödvändiga för att stärka den sociala sammanhållningen inom Botkyrka samt för att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden och betraktas som en del av den. Arbetsmarknadens storlek växer genom att Botkyrkaborna får tillgång till fler arbetsplatser och ett större näringsliv får tillgång till Botkyrkabornas kompetenser. För att tillgodose behovet av starka förbindelser i ett växande Botkyrka och i regionen som helhet, krävs nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken i samspel med kommunens investeringar. Botkyrka behöver ett system av kapacitetsstarka väg- och spårkopplingar mellan följande tyngdpunkter: Tumba Tullinge Fittja HallundaAlbyEriksberg Stockholms innerstad Flemingsberg Kungens Kurva Skärholmen Södertälje. Kommunen ser följande behov av infrastruktursatsningar för att långsiktigt tillgodose våra utmaningar: - Spårväg Syd ska koppla samman två regionala stadskärnor - Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Albyhallunda Fittja Masmo - Ny sträckning av Hågelbyleden och anslutning till e4/e20 i nytt läge - Förbifart Tullinge - Förbifart Stockholm - Pendeltåg från Tumba till arlanda/uppsala - Regionaltåg till Skavsta/ nyköping 18 inledning inledning 19

79 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. Botkyrka vill bygga i kollektivtrafiknära lägen och få fler lägen att bli kollektivtrafiknära. I Botkyrka finns det plats att växa. Ny bebyggelse bostäder och verksamheter ska i första hand lokaliseras inom den befintliga stadsbygden eller i direkt anslutning till den. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Vi ska bygga i kollektivtrafiknära lägen och därtill måste vi se till att fler lägen får bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken behöver också bli mer konkurrenskraftig mot bilen. Vi behöver växa inåt också för att det ska vara lätt att leva klimatsmart, för att hushålla med natur- och jordbruksmark och för att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden. Botkyrka vill förtäta och skapa underlag för bättre utbud av service inom det redan bebyggda området. Vår stadsbyggnadsstrategi är å ena sida att förtäta och komplettera service och utbud i kollektivtrafiknära lägen. Å andra sidan att skapa mer sammanhängande stadsbygd med en väg- och bebyggelsestruktur som länkar samman stadsdelar med varandra. Vi ska skapa en mer sammanhängande stadsbygd samtidigt som vi säkrar de gröna sambanden. Befintlig bebyggelse ska förtätas och kompletteras till stadsdelar med utrymme för kreativitet, med större utbud och nära till allt. Botkyrkas bebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun. Här finns plats att växa. Fler bostäder och verksamheter skapar underlag för ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Alla stadsdelar behöver de mötesplatser som affärer (stadsdelscentrum), kultur, idrotts- och föreningsliv innebär. I Botkyrka ska det också vara nära till storstadsnatur. I en attraktiv stadsdel ska det finnas närhet till natur och möjlighet till bostadsnära odling. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar. Naturen och jordbruksmarken utanför stadsbygden ska i första hand bevaras oexploaterad. 20 inledning inledning 21

80 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet 6. En robust vattenmiljö i en växande region Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behovet av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: - Över E4/E20 - Över Hågelbyleden - Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba - Över väg 226 mellan tumba och Vårsta En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet. Botkyrka vill spara stora sammanhängande grönområden och samtidigt skapa bra kopplingar mellan storstadens olika delar. En stor del av Botkyrkas identitet och regionens attraktivitet vilar på tillgången och närheten till storstadsnatur. I Botkyrka finns stora delar av regionens sammanhängande storstadsnära grönområden med tysta partier. Vi vill stärka sambanden mellan olika större grönområden. Grönstrukturen ska fungera som en plats för aktiviteter eller som en plats att bara vistas i för Botkyrkaborna det vill säga fylla en social funktion. Den ska också säkerställa biologisk mångfald och klara naturliga tjänster (ekosystemtjänster) som vattenrening och energiproduktion. Våra stora naturområden behöver inte bara bevaras, utan också utvecklas och förbättras. Botkyrkas attraktivitet som bostadsplats och arbetsplats är samtidigt beroende av bra kopplingar till övriga delar av storstaden och till de regionala stadskärnorna. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Vi behöver därför bra tvärförbindelser. Det är en teknisk utmaning att förena behovet av bra kopplingar till övriga delar av storstaden med behovet av att förstärka den sammanhängande grönstrukturen. Vi måste upprätthålla befintliga gröna samband och stärka svaga gröna samband med passager och ekodukter. En robust vattenmiljö i en växande region. Botkyrka tar ansvar för vattenkvaliteten och vill öka allmänhetens tillgång till stränder. Botkyrkas vatten fyller många behov och i takt med att regionens befolkning växer ökar nödvändigheten av att skydda vattnet som ovärderlig resurs. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst längs de tätortsnära stränderna. Det ska vara nära till storstadsnatur. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken. Därtill är vattnet i kommunen viktigt för stora delar av regionens dricksvattenförsörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. I Botkyrka ska det vara lätt att leva klimatsmart och vi vill därför avsätta ytterligare två grundvattenskyddsområden för framtida behov vid Pålamalm och i nordvästra delen av kommunen. 22 inledning inledning 23

81 Foto: Kamilla Kraczkowski PLANERINGSSTRATEGIER FÖR BOTKYRKA 3 I den här delen presenterar vi kommunens fem planeringsstrategier i varsitt avsnitt. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering. Leva klimatsmart Här finns riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten också i framtiden. Vi vill dessutom skapa beredskap för att möta klimatförändringar. Plats att växa Här anger vi var, när, hur mycket och på vilket sätt vi vill bygga under de närmaste 30 åren. Vi vill ge plats för nya bostäder och fler arbetsplatser i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafik. Det ska finnas en bra blandning av olika bostäder och arbetsplatser i alla stadsdelar. Hemma i storstaden Här finns riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Nära till storstadsnatur Här ger vi vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Vi vill bevara stora sammanhängande grönområden. Utrymme för kreativitet Här finns riktlinjer för kreativt stadsbyggande och här anger vi hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företagande. I Botkyrka ska det finnas utrymme för nytänkande, oväntade idéer och olikheter

82 leva klimatsmart I Botkyrka ska det vara lätt att vara klimatsmart. Därför vill vi underlätta för Botkyrkaborna och andra verksamma här att göra klimatsmarta val. Vårt klimatarbete är uppdelat för att möta två stora utmaningar: Människan måste minska och på sikt upphöra med aktiviteter som förändrar klimatet och vi måste förbereda oss för de förändringar som ändå kommer. Jag åker till Tumba kanske en gång om året. Annars åker jag till Skärholmen eller Hallunda eller så stannar jag här Vi behöver bygga tätare stadsmiljöer och kunna röra och förflytta oss på allt mindre resurskrävande sätt. Vi ska skapa bättre förutsättningar för att kunna leva utan bil. Ett av våra verktyg i det arbetet är övergripande fysisk planering. Här beskriver vi vad vi vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in kapitlet i fyra avsnitt: trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Minska vår klimatpåverkan Anpassa oss till klimatförändringar Planeringsstrategi i korthet Leva klimatsmart Vi ska släppa fram mer bebyggelse i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik och i lägen som är säkra för översvämningar, ras eller skred. Fler Botkyrkabor ger underlag för att satsa på kollektivtrafiken. Vi ska fortsätta investeringarna i cykelvägnätet. Vissa breda vägar ska vi göra om till gator med trottoarer och hastigheter på fotgängarnas och cyklisternas villkor. Vi bevarar jordbruksmark, men inte i kollektivtrafiknära lägen. Vi vill att grusåsarna i kommunen används till vattenförsörjning, inte masshantering eller för energiutvinning. Grushantering vill vi bara se i Pålamalm. Klimatsmart trafik För Stockholmsregionen medför transporterna störst klimatpåverkan. Både personresorna och varutransporterna ökar år efter år och trenden är att bilandelen ökar. Några orsaker till ökande resor är att: befolkningen i regionen ökar bostäder och arbetsplatser blir mer utspridda vilket ger fler och längre arbetsresor invånarna har fler aktiviteter på fritiden kollektivtrafiken i delar av regionen inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen. Varutransporterna med lastbil ökar också. Det beror på ökad konsumtion och större krav på transporternas flexibilitet, men också på att spårsystemet inte har tillräcklig kapacitet för att hantera stora ökningar av godsmängderna. Kollektivtrafiken har stor betydelse för omställningen till ett klimatsmartare resande. Den behöver bli mer konkurrenskraftig mot privatbilismen. Det är landstinget som planerar kollektivtrafiken. Konkurrensen mellan olika kommuners önskemål om investeringar i kollektivtrafiken ökar. Folkhälso- och klimatarbete Folkhälsopolicy, 2012 Vi vill att klimatsmart fjärrvärme med elproduktion är grunden för vår energiförsörjning. Klimatet och folkhälsan går hand i hand: - gå, cykla, åka kollektivt är bra för både klimat och hälsa - luftföroreningar är negativt för hälsan - extrema väderförändringar leder till fler sjukdoms- och dödsfall, t.ex värmeböljor, stora nederbördsmängder, milda vintrar samt högre ozonhalt. Kommunens breda folkhälsoarbete syftar till att Botkyrkaborna blir friskare och mår bättre. Folkhälsoarbetet ska riktas till alla och anpassas i omfattning och utformning så att det når de med störst behov, för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. 26 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 27

83 Cykelplan för Botkyrka Kommun, 2010 Bra förbindelser mellan olika delar av storstaden ger en mer jämlik och jämställd tillgång till staden, eftersom fler kvinnor än män, fler låginkomsttagare än höginkomsttagare, äldre och riktigt unga saknar tillgång till bil Botkyrka kommun vill ge företräde för kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik inom stadsdelarna Vi ser behov av bättre kollektiva förbindelser mellan Botkyrkas olika delar, med Stockholms innerstad och de tre stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Vi släpper fram mer bebyggelse. Fler Botkyrkabor ger underlag som gör det möjligt för landstinget att satsa på kollektivtrafiken och bygga fler uppgångar och entréer vid tunnelbane- och pendeltågsstationerna. Vi bygger fler cykelvägar och satsar på attraktiva cykelparkeringar vid knutpunkter för kollektivtrafiken. Vi vill markera gåendes överordnade roll genom att göra om vissa breda vägar inom stadsbygden till gator med hastigheter och trottoarer på fotgängarnas villkor. Genom Botkyrka går spår för fjärrtåg. Som kommun vill vi bejaka en utveckling av klimatsmarta och konkurrenskraftiga tåg från Stockholm till södra Sverige och kontinenten. Vid en utbyggnad av höghastighetståg ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. På kort sikt bör plats för infartsparkeringar reserveras i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Läs mer om vår trafikstrategi i avsnittet Hemma i storstaden sidan 58. Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet Utrymme för kreativitet på sidan 82. Många vill ha bättre kollektivtrafik I samtal med Botkyrkabor återkommer ofta behovet av bättre kollektivtrafik: Vad skulle krävas för att lämna bilen hemma?, Vad skulle stärka sammanhållningen mellan olika stadsdelar? Vad förbättrar tillgängligheten till våra naturområden? Vad skulle få dig att ta del av kommunens utbud av aktiviteter? Svaret på många frågor är Bättre, mer pålitlig och billigare kollektivtrafik. Foto: Callius/One Eyed Ink. Kollektivtrafiknära lägen. Lägen som idag kan anses vara kollektivtrafiknära och lägen som vi vill ska bli kollektivtrafiknära på sikt. 28 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 29

84 Klimatsmart bebyggelse Koppla ihop norra och södra Botkyrka med bussar som går hela vägen fram och tillbaka mellan norra Botkyrka, Tumba, Tullinge och Huddinge utan byten Att bygga klimatsmart handlar både om att hitta lämpliga lägen och att bygga energieffektiva hus. Ett klimatsmart läge minskar de boendes klimatpåverkan genom att det är lätt att åka kollektivt eller cykla till affären och förskolan. Det är också ett läge som klarar effekterna av klimatförändringar, till exempel ras, skred och översvämningar. Klimatsmart bebyggelse Var vi bygger Hur vi bygger Nära kollektivtrafik Säkra lägen Energieffektivt Bygg och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen Vi koncentrerar ny bebyggelse till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Att koncentrera ny bebyggelse till redan bebyggda områden är ett sätt att hushålla med natur och jordbruksmarken utanför bebyggelsen. Det är också ett sätt att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme. Vi behöver också se till att underlaget för kollektivtrafiken blir större på vissa platser, så att täckningsgraden och turtätheten ökar. Mer bebyggelse med fler medborgare stärker underlaget för ökad turtäthet eller fler linjer. Vi vill inte bara samla bostäder och arbetsplatser utan också affärer och offentlig service till vissa kollektivtrafiknära lägen. Det finns både sociala motiv och klimatskäl till strategin att samla utbudet i tyngdpunkter. Bra service vid knutpunkter för kollektivtrafik stärker kollektivtrafikens attraktivitet. Gångoch cykelavstånd till vardagsutbudet minskar vårt bilberoende. Vi vill stärka följande platser i Botkyrka för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan Fittja centrum Tullinge centrum Vårsta centrum. Läs mer om vår stadsbyggnadsstrategi i avsnittet Plats att växa sidan 50 och 82. Upplevelser nära är klimatsmart Botkyrka ska erbjuda klimatsmarta storstadsnära upplevelser. Upplevelser är mer klimatsmart än shopping och konsumtion och upplevelser på hemmaplan är mer klimatsmart än resor till fjärran länder. Botkyrka ska erbjuda Botkyrkabor och andra i Stockholmsregionen storstadsnära natur, vacker landsbygd, tysta skogar, härliga bad, cykel- och vandringsleder, skidspår, kaféer och restauranger, utrymme för kreativitet, ett rikt kulturutbud samt annorlunda stadsmiljöer med plats att växa och utrymme för egna odlingar. Riktlinjer för översvämningsriskområden. Säkerhetsavståndet till stränder som gäller för ny bebyggelse. 30 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 31

85 Genom att bevara plats för matproduktion stödjer vi rätten till mat en allt svårare utmaning globalt i takt med klimatförändringarna Klimatstrategi för Botkyrka, 2009 Bevara jordbruksmark Botkyrka kommun vill ta lokalt ansvar för globala utmaningar. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver man slå vakt om befintlig jordbruksmark, det vill säga plats för matproduktion. Vår huvudsakliga linje är därför att områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark i första hand ska bevaras oexploaterade. I kollektivtrafiknära lägen och nära centrala målpunkter kan stadsutveckling väga tyngre än bevarandet av jordbruksmark. Vi ser ett fåtal platser i kommunen där vi kan överväga bebyggelse på jordbruksmark området närmast Botkyrka kyrka, Lilltumba och Hågelby. Säkra avståndet från stränder och beakta risk för ras och skred I takt med att klimatet förändras ökar risken för översvämningar, högre vattenstånd, ras och skred. När vi planerar för ny bebyggelse ska vi undvika platser med sådana risker. I Botkyrkas klimatstrategi har vi angett säkerhetsavståndet från stränder: Ny bebyggelse ska ligga minst 3 meter över Östersjöns medelvattennivå Ny bebyggelse ska ligga minst 2 meter över Mälarens medelvattennivå Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3 meter över Mälarens medelvattennivå Kartan på sidan 31 visar var dessa gränser går. På platser där det är ekonomiskt motiverat kan man genom olika tekniska lösningar (vallar och annat) komma runt problemet med översvämningsrisk. Även långt ifrån vattendrag, sjöar och hav kan områden ställas under vatten på grund av att platsen är lågt belägen i terrängen. Efter ett omfattande regn kan vatten bli stillastående och ha svårt att rinna undan. Dessa områden kallas lågt liggande områden eller instängda områden. Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys Botkyrka, 2010 Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering, 2009 Kommunen har låtit göra översiktliga utredningar för att hitta områden med stabilitetsproblem i marken. Kartan här intill visar områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning. Klimatsmarta hus och behovet av skugga Förutom lokalisering handlar klimatsmart bebyggelse också om hur man bygger själva husen. Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering anger att vi ska ha hårda kriterier för energieffektivitet, miljövänliga tekniker och material samt teknisk försörjning, när nya bostäder byggs i kommunen pågår ett arbete med att ta fram mer specificerade kriterier för detta. Arbetet sker i samarbete med grannkommunerna på Södertörn. Vi behöver å ena sidan minska vår klimatpåverkan genom att dra ner vår energiförbrukning vid uppvärmning av hus. Å andra sidan anpassa oss till ett varmare klimat och se till att vi tar hänsyn till behovet av kylning. Fasader med stora fönster behöver skuggas av trädplanteringar eller annan form av avskärmning från solen. Markstabilitet. Områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning. 32 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 33

86 Klimatsmart vattenhantering Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet De sista fem sex åren har det blivit mycket bättre. Jag har allt! T-bana, bussar allt. Där man promenerar på kvällarna, belysningen bli bättre i hela Botkyrka. Teknologin utvecklas hela tiden Botkyrka säkrar dricksvatten Vi vill säkra dricksvattenförsörjningen i kommunen och regionen. Våra vattentillgångar i kommunen är viktiga för stora delar av regionens dricksvattenförsörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Vi upprätthåller därför befintliga vattenskyddsområden och vill avsätta två områden som förslag på nya dels i nordvästra delen av kommunen, dels vid Pålamalm. De nya skyddsområdena syftar till att skydda grundvatten. I nordvästra delen av kommunen sammanfaller området med ett befintligt skyddsområde för ytvattentäkt, se kartan här intill. Två stora grusåsar med isälvsavlagringar löper genom kommunen från norr till söder. Det är två grenar av Uppsalaåsen Tullingestråket och Uppsalastråket. Förutom att åsarna är geologiskt och biologiskt intressanta är de också viktiga för dricksvattenförsörjningen. Båda stråken innehåller stora grundvattenmagasin som tillhör länets högst prioriterade. De stora grustillgångarna har inneburit att Botkyrka har försett stora delar av Stockholmsregionen med naturgrus och annan masshantering som återvinning av berg- och schaktmassor. Men detta skadar åsarna och ger dessutom upphov till tung trafik där spill och utsläpp från maskinerna riskerar att ge stora skador på grundvattnet. Grusuttaget leder också till att åsen inte längre kan rena vattnet. Vi vill minimera grustäkterna och annan masshantering i kommunen, men kommer att behöva en fördjupad planering för detta. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera masshanteringen till Pålamalmsområdet söder om Tullinge. Samtidigt vill vi utöka vattenskyddsområdet på platsen för att få starkare mandat att påverka hur masshanteringen sker i syfte att skydda grundvattenförekomsterna. Masshanteringen kring Pålamalm ska ske på vattnets villkor. Se karta på sidan 37. Rätt metod för återställande Många hotade djur och växtarter trivs i öppna grustäkter. De riskerar att försvinna om täkten fylls med schaktmassor och återplanteras med träd. Därför ska naturen få återta en del av de grustäkter som avvecklas i Botkyrka på sitt sätt och i sin takt. foto: Jan Bergsten, Uppsala Vattenskyddsområden. Befintliga vattenskyddsområden och förslag på nya. 34 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 35

87 Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Svårt att rena vatten Kommunens stadsbygd är försörjd med kommunalt vatten och avlopp. Däremot ligger många bostäder och verksamheter på Grödingelandet så till att de inte kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet (VA), utan stora investeringar. I stället måste man ha egna vattentäkter och godkända enskilda anläggningar för avlopp. Äldre enskilda avloppsanläggningar kan påverka sjöar, hav, vattendrag och grundvatten negativt. Lokal vattenbrist begränsar var man kan bo I områden med stora grundvattenuttag kan vattennivåerna sjunka och saltvatten tränga in. Risk för saltvatteninträngning finns längs hela havskusten i Botkyrka. I takt med att fler personer bosätter sig här permanent ökar vattenförbrukningen och utsläppen från hushållens avlopp. Det krävs bygglov och tillstånd för att borra vattentäkt i de områden som är utpekade som riskområden. Vi vill ansluta Kagghamra Sibble och delar av Eldtomta till kommunala ledningar för vatten och avlopp. Vi kommer att vara restriktiva till nya permanenta bostäder och nya fritidshus i områden med risk för vattenbrist. foto: anna avilov Uttran. Grustäkter. Kommunen vill att Riksten och Pålamalm ska bli de enda aktiva grustäkterna i Botkyrka. 36 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 37

88 Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, 2012 Ansvar för dagvattnet En växande befolkning och ett varmare och blötare klimat utmanar inte bara dricksvattenförsörjningen. Det ställer också krav på bättre hantering och rening av dagvatten. Dagvatten kallas det vatten som bildas när snö och regnvatten faller på hårdgjorda ytor som vägar, hustak, parkeringsplatser och liknande. På de flesta platser i kommunens tätbebyggda områden finns ett särskilt ledningsnät för avledning av dagvatten till närliggande vattendrag. Dagvattenhanteringen är inte problemfri. Dagvattnet för med sig föroreningar till marken, närliggande vattendrag och grundvattnet. En annan utmaning är att mängden dagvatten ökar i takt med att klimatförändringarna ger kraftigare regn och snöfall. Därtill ökar andelen hårdgjorda ytor i Botkyrka i takt med att bebyggelsen växer. Klimatsmart energiproduktion Fjärrvärme med biobränsle Botkyrka har ett mycket väl utbyggt ledningssystem för fjärrvärme. Inriktningen att förtäta stadsbygden ger också mycket bra förutsättningar att använda ledningssystemet effektivt. Fjärrvärmen produceras idag allt mer klimatsmart med förnyelsebara bränslen av olika slag. Produktionen sker i flera stora sammanlänkade fjärrvärmeverk i vår regiondel, bland annat i Fittjaverket i Botkyrka under delar av året. Fjärrvärmebehovet har också gjort det möjligt att samproducera el och värme i kraftvärmeverket i Igelsta i Södertälje, som är huvudanläggningen i systemet. Energiplan för Botkyrka kommun, 2007 Vid Tumba station behövs vänthall, café och bra toaletter eftersom man ofta får vänta länge på anslutande bussar och tåg Botkyrka kommun har en dagvattenstrategi. Huvudlinjen är att dagvatten ska tas om hand lokalt och att öppna system ska prioriteras före slutna underjordiska ledningssystem. Vattnet ska renas och återföras till marken på samma plats för att undvika ändrade grundvattenförhållanden. Om det inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas innan det leds bort. På samma sätt ska dammar, diken och ledningsnät för dagvatten dimensioneras och utformas så att de klarar kraftigare nederbörd i framtiden. För att skydda känsliga sjöar mot föroreningar har vi byggt dagvattendammar för fördröjning och rening och vi avsätter mer mark för detta. Vi ser öppna dagvattensystem som en resurs som berikar stadsmiljön både ekologiskt, socialt och estetiskt, och som kan förenas med parker och konstinstallationer. Öppna dagvattenlösningar har också en pedagogisk poäng, eftersom de synliggör vattenprocesserna. Andelen hårdgjorda ytor inom de bebyggda områdena i vår kommun kommer att öka i takt med att Botkyrka växer och stadsdelarna förtätas. Vi behöver slå vakt om mjuka gröna ytor. Genom att arbeta med gröna tak, mycket växlighet och grönska, genomsläppliga markytor och andra lösningar i gestaltningen kan vi minska de här negativa effekterna av förtätning. Utvecklingen går mot allt energieffektivare byggnader och anläggningar, en utveckling som kommer att snabbas på av miljonprogrammets förnyelse. Samtidigt planerar vi för fler bostäder och fler verksamheter och vi räknar med att behovet av fjärrvärmesystemet som helhet kvarstår. Det är viktigt att säkerställa ett så stort fjärrvärmeunderlag som möjligt. Ju mer fjärrvärme man producerar desto mer el av förnyelsebara bränslen kan det bli. Ny teknik, som utjämnar behovet av värmeproduktion under året, kan innebära behov av färre produktionsanläggningar. Framför allt är det Fittja värmeverk som bara används delar av året. Förnyelsebara energiresurser Botkyrka har också lokala förnyelsebara energiresurser, även om det är i begränsad omfattning. I första hand handlar det om vindkraft, energigrödor och skogsbränslen samt geoenergi. Det visar en studie, Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, som vi har låtit göra. Vindkraft har begränsade förutsättningar att utvecklas i större skala i Botkyrka. Endast i ett mindre område längst västerut vid kommungränsen mot Södertälje finns plats för mer än ett större vindkraftverk. Lokal vindkraft kan utvecklas i mindre skala och på initiativ från markägare och andra aktörer. Sådana initiativ ska prövas med positiva förtecken när avvägningar behöver göras mot andra intressen. Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, 2012 Förverkliga idén om en spårväg till Riksten Dagvattenparker i Fittja och Alby Gräsytorna vid Fittja äng och Alby att inte bidra med föroreningar till strand ska förvandlas till dagvattenparker som tjänar flera syften, bland annat Mälarens dricksvattentäkt samtidigt att rena dagvatten och vara trevliga platser dit invånare kan gå för att träffas och umgås med familj och vänner. Parkerna utformas med plats för lek och spontanidrott och här kommer invånarna kunna njuta av konst på olika sätt. I parkerna anläggs dagvattendammar och dagvattenstråk som renar smutsigt dagvatten. Genom att skapa dagvattenparkerna ser kommunen till som invånarna får tillgång till vackra, trygga och intressanta parkområden. foto: Landskapsarkitektkontoret URBIO AB Energigrödor på odlingsmark är en möjlighet för markägare i Botkyrka och avgörs oftast av prisbilden för jordbruksprodukter. I första hand kommer jordbruksmarken att behövas för matproduktion. Energi från skogsprodukter utnyttjas idag, i samband med normala skötselåtgärder. I större skala är Botkyrkas skogar värdefullast som storstadsnatur för att upprätthålla och utveckla Botkyrka som en attraktiv plats att bo och leva på. Geoenergi, uttag av värme och kyla ur berg- och grundvattenmagasin har också en potential. Framför allt gäller detta Botkyrkas grusåsar. Men utnyttjande av grundvatten för energiändamål får inte riskera våra dricksvattenreserver i framför allt grusåsarna. 38 PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart PLANERINGSSTRATEGI: leva klimatsmart 39

89 Plats att växa Kommunen välkomnar en växande befolkning och vi vill därför öka takten i bostadsbyggandet. Vi vill också ge plats för fler företag och arbetsplatser. Nya bostäder och arbetsplatser ska medvetet lokaliseras så att vi bygger starkare underlag för kollektivtrafik, service och handel. Kapitlet är indelat i tre avsnitt som utgår först från var Botkyrka ska växa, därefter med hur mycket och i vilken ordning. Slutligen också vissa principer för hur och med vilka kvaliteter Botkyrka ska växa. Plats att växa var Planeringsstrategi i korthet Plats att växa Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Vi vill i högre grad blanda arbetsplatser och bostäder. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. Vi vill att bostadsbyggandet ska öka. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder. Kommunen har ett antal övergripande principer som anger var vi vill bygga mer bostäder och verksamheter. Vi sammanfattar dem här. I del fyra som börjar på sidan 89 finns kartor som översiktligt visar hur vi vill utveckla markanvändningen i olika delar av kommunen. Vi ska bygga nytt inom våra stadsdelar Ingen av kommunens stadsdelar är färdigbyggd. I attraktiva städer och delar av städer finns alltid drivkrafter för förnyelse. Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, det vill säga förtäta. I första hand genom kompletteringsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Skälen till det är flera. Dels är det ekonomiskt hållbart att utnyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service. Dels är det bra ur klimat- och miljöhänseende att bygga i kollektivtrafiknära lägen. En annan fördel är också att nya tillskott kan bidra med förnyelse av våra stora stadsdelar från miljonprogramsåren. I andra hand ska vi bygga i områden som kan omvandlas från en tidigare användning till en ny. Till exempel grustäkter, gamla industriområden eller spårområden. Läs mer om klimatsmart bebyggelselokalisering i avsnittet Leva klimatsmart sidan 31. Riktlinjer för boende planering, 2009 Att förtäta är bra ur ett folkhälsoperspektiv. Det underlättar så kallad aktiv transport det vill säga att vi går och cyklar mer Fokus under planeringsperioden kommer att ligga på förnyelse av och förtätning i våra miljonprogramsområden. Vi strävar efter en mångfald av bostäder i alla stadsdelar både när det gäller upplåtelseform, storlek, utförande och pris. När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett mer sammanhängande gatunät. Moderna radhus på Sjöterrassen På Sjöterrassen i Fittja byggs 54 och gradänger. På torget kommer ett bostäder. De är uppdelade i stadsradhus och lägenheter i moderna hus med programmet Residence Botkyrka. konstverk att uppföras genom ateljé- en spännande arkitektur. Terrassen är I närheten av kvarteret ligger parken stadsdelens första nyproduktionsobjekt som består av bostadsrätter. De bad, en idrottsplats och på andra sidan Fittja äng där det bland annat finns ett nya moderna bostäderna är fördelade Albysjön finns friluftsområdet Flottsbro på storlekar från 2 rok till 6 rok. Alla med slalomanläggning. Inom kvarterets bostäderna har en härlig sjöutsikt, egen närhet finns också skola, badhus med terrass, trädgård och privat parkering. gym, Fittja centrum med tunnelbana Mellan husen går en diagonal som och Mångkulturellt centrum med bibliotek, utställningshall och består av torg, utsiktsplatser, terrasser kafé. Arkitekt: Kjellander+Sjöberg Bilder: Diakrit 40 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 41

90 Bygg P-garage under jord Förtätning sparar sammanhängande natur Den uppenbara fördelen med att förtäta inom våra redan bebyggda stadsdelar är att sammanhängande storstadsnära natur bevaras. Vi hushåller på så sätt med naturvärden och jordbruksmark. Men förtätning inom våra stadsdelar sker ofrånkomligt på bekostnad av en del gröna ytor inom stadsbygden. Förtätning leder också till att de hårdgjorda ytorna ökar, vilket försvårar dagvattenhanteringen. Men vi vill förtäta på flera sätt. Vissa befintliga hus kan byggas på med fler våningar, vissa överdimensionerade vägar och parkeringar kan minskas ned och ge utrymme för ny bebyggelse. Dåligt använda ytor mellan gata och hus kan användas bättre. Vi vill samtidigt stärka attraktiva parkområden i alla stadsdelar och arbeta aktivt med olika lösningar i gestaltningen som kan minska de negativa miljöeffekterna av förtätning, till exempel gröna tak, mycket växlighet, grönska och genomsläppliga markytor. Läs mer om storstadsnära natur på sidan 65ff och dagvattenhantering på sidan 38. Bostäder bland arbetsplatser och arbetsplatser bland bostäder På sidan 87 finns en karta som visar var vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och viss service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi vill i högre grad blanda företag, arbetsplatser och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt. Stadsplaneringen har sedan mitten av 1900-talet präglats av separering av bostäder, handel och arbetsplatser. Idag är de flesta arbetsplatser inte länge smutsiga och störande industrier utan tjänsteföretag eller mindre hantverksföretag som i många fall utan problem kan lokaliseras tillsammans med bostäder. På kartan på sidan 87 har vi också markerat var vi tror att bostäder med fördel kan tillkomma i befintliga verksamhetsområden. Tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik Botkyrkas tätbebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun. Det finns därför underlag för en mångfald av bostäder, arbetsplatser och en ökad grad av kommersiell och annan service i varje stadsdel. Vi vill att följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan Fittja centrum Tullinge centrum Vårsta centrum. När vi bygger bostäder inom dessa tyngdpunkter ska vi ge utrymme för verksamheter i bottenvåningarna. Utöver dessa platser finns närservice i mindre stadsdelscentrum som till exempel Norsborg och Tuna. Skrymmande sällanköpshandel finns och kan utvecklas i Botkyrka handelsplats, Slagsta strand, Eriksberg, längs Dalvägen i Tumba och i Tumba köpcenter. Det är inte aktuellt med några helt nya stora handelsområden. Vi vill se investeringar i vår del av storstaden Flera av våra förtätningsprojekt både förutsätter och ger förutsättningar för nationella och regionala investeringar i vägar och kollektivtrafik. Läs mer om trafikstrategi på sidan 58. Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet Handelspolicy för Botkyrkas kommun, 2007 Före Foto: Sollentuna kommun Planen illustration: Sollentuna Foto: kommun Blom Under byggtiden Foto: Blom Kommunen tar fram en ny stadsbyggnadsidé för stadsdelen Alby. Idén ska visa hur stadsrummet med bebyggelse, ny som befintlig, allmänna platser, gator och torg stegvis kan förändras under lång tid. Några utgångspunkter är: - Större variation - Mer dynamisk stadsmiljö - Ny bebyggelse ska komplettera alby - Subtopia ska tillåtas växa - Albyvägen som en samlande huvudgata med trottoarer - Stranden ska vara Albys gröna lunga - Högt ställda ekologiska ambitioner - Intressant och utmanande arkitektur - Förändringarna ska göra Alby tryggare. Illustration: Nyréns Arkitektkontor Förtäta överdimensionerade vägar. Vid Sollentuna centrum har kommunen arbetat med att bygga om en bred överdimensionerad väg till en smal gata kantad med trottoarer och bebyggelse. 700 bostäder och stora ytor för verksamhet har man vunnit. Albyvägen, Hågelbyleden mellan Eriksberg och Alby och Hallundavägen är exempel på vägar vi kan studera för förtätning. 42 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 43

91 Att bygga i kollektivtrafiknära lägen kräver hänsyn till buller Buller är ett av våra större miljöhälsoproblem som bland annat kan leda till sömnsvårigheter, hörselskador och stressrelaterade symptom. Riksdagen har fastställt riktlinjer för trafikbuller som vid nybyggnation normalt inte bör överskridas. I Stockholmsregionen är det svårt att nå dessa nivåer. Därför tilllämpas så kallade avstegsfall, som också kallas Stockholmsmodellen. Avstegsfall innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en mer ljuddämpad sida. Riksdagens riktlinjer Ekvivalent nivå: medelljudnivå under en given tidpunkt Maximalnivå: ljudnivån vid en enskild ljudhändelse INOMHUS UTOMHUS VID FASAD UTOMHUS PÅ UTEPLATS 30 db(a), ekvivalent nivå 45 db(a), maximalnivå nattetid 55 db(a), ekvivalent nivå 70 db(a), maximalnivå I Botkyrka är fordonstrafiken och järnvägstrafiken de största bullerkällorna. Buller från E4/E20, Dalvägen, Hågelbyleden, Huddingevägen, tunnelbanan, pendeltågen och Grödingebanan, innebär att större delar av kommunens bebyggda områden överstiger riktvärdena. Skytte och motorsport orsakar mer tillfälligt störande buller. Vissa åtgärder kan göras för att minska bullret. Bullret kan minskas vid källan med så kallad tyst asfalt, tystare fordon, vallar, överdäckningar, nedgrävningar eller plank. Ett annat sätt är att anpassa bostäderna till bullernivåerna genom husets placering och utformning med exempelvis skärmar, burspråk och fönstrens placering. Botkyrka kommun växer nya bostäder och service efterfrågas samtidigt som vi måste tänka på miljön, invånarnas hälsa och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden. Redan i anspråkstagen mark, i kollektivtrafiknära lägen, behöver utnyttjas bättre. Det är lägen som ofta utsätts för buller. Kartan här intill visar var vi ser att avstegsfall från bullernivåerna krävs för att klara stadsförnyelse och fler bostäder nära kollektivtrafik. Kunskapsläget om buller i relation till stadsutveckling är under utveckling. Därtill förändras bullernivåerna i takt med att staden växer. Vi kan behöva precisera vår syn på avstegsfall framöver. Avstegsfall för buller. Här vill Botkyrka göra avstegsfall från de nationella riktvärdena för buller, enligt den så kallade Stockholmsmodellen, för att klara stadsförnyelse och fler bostäder nära kollektivtrafik. Vårt förslag bygger på bullerkartering, analys av kollektivtrafiknära lägen och vårt behov av stadsförnyelse. 44 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 45

92 Plats att växa hur mycket och när Man kan hitta ett passande ställe att bo på, det finns allt att välja på. Vem som än kommer hit kan hitta en plats att trivas på Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Botkyrkas läge som en del av den växande Stockholmsregionen och mittemellan de tre regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Vi ska göra det möjligt att bygga nya bostäder Antalet nya bostäder ska tillgodose efterfrågan som uppstår på flera sätt. Kommunens nuvarande befolkning ger upphov till fler hushåll genom att ungdomar flyttar hemifrån och genom att antalet hushåll med äldre inte minskar i motsvarande takt. Dessutom finns en efterfrågan från hushåll i andra delar av regionen och från inflyttare till Storstockholm. Mellan åren 2001 och 2011 har det i genomsnitt byggts 240 nya bostäder per år i Botkyrka. Sett över en längre tidsperiod från är motsvarande siffra 230. Därtill kommer antalet fritidshus som omvandlas till permanenta bostäder. Under de senaste åren ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet och det gäller både i Botkyrka och i Stockholmsregionen. Vi vill att bostadsbyggandet ska öka, till att börja med till 350 nya bostäder per år. Vi ger utrymme för nya bostäder under 30 år. Det motsvarar ett genomsnittligt tillskott av 650 bostäder per år. Men kommunen råder inte ensam över genomförandet. Regionala och nationella infrastruktursatsningar, var hushållen efterfrågar bostäder och var byggare och fastighetsbolag är beredda att investera är andra avgörande faktorer LÅG 2040 prognos med 350 nya bostäder per år HÖG 2040 prognos med 650 nya bostäder per år Befolkning antal bostäder Genomsnittlig befolkningsökning per år Genomsnittligt bostadsbyggande per år +4,2 % +4,7 % +6 % Här intill visas befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma. Befolkningsutveckling per kommundel med prognos fram till Befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma. 46 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 47

93 Komplettera och förbättra innan stora satsningar Prioriterad ordning för stora projekt Även om vi vill öka vår planeringsberedskap, är den förstås begränsad. Och även om efterfrågan på bostäder är stor, är också den begränsad. I skissen här intill gör vi ett försök att ange i vilken prioriterad ordning vi vill påbörja våra stora projekt under de kommande trettio åren. Utöver de större projekten har vi också utrymme för mindre projekt och detaljplaner. Skissen visar i vilken ordning utbyggnaden av olika projekt startar. Den visar inte när projekten slutar. Många projekt, till exempel Alby, förväntas pågå under hela översiktsplanens planperiod. Fokus under de kommande tjugo åren kommer att ligga på förnyelse och förtätning i våra miljonprogramsområden. Vi vill bredda utbudet av bostäder här och tillföra många fler arbetsplatser. Vi ska utveckla mer levande, attraktiva stadsdelar där människor känner sig hemma och trivs. Skissen till höger visar prioriterad utbyggnadsordning inom perioden för översiksplanen, 30 år. Miljonprogrammets förnyelse utmaning och möjlighet Rikstens friluftsstad Under tio år, , byggdes en miljon nya bostäder i Sverige. Det var en stor satsning för att i ett slag råda bot på bostadsbrist, trångboddhet och dålig bostadsstandard. Efter femtio år är det snart dags att i stor skala rusta upp både bostadshus och hela stadsdelar från den här tiden. I Botkyrka bor en majoritet av hushållen i stadsdelar från miljonprogrammet. Här behövs renoveringar och ombyggnader men också helt nybyggda bostäder som kompletterar det som redan finns. Men upprustning och förnyelse Miljonprogrammets förnyelse innebär stora utmaningar för Botkyrka och Botkyrkaborna. Samtidigt är det också ett gyllene tillfälle som inte får missas att skapa bättre bostäder och attraktivare stadsdelar. Illustration: Nyréns Arkitektkontor Rikstens friluftsstad växer fram på den plats där flygflottiljen F18 tidigare låg. Det blir en stadsdel med småstadskänsla och med en egen tydlig karaktär. Den direkta närheten till naturen och variationen av byggnadstyper med olika upplåtelseformer sätter sin prägel på området. Här blandas barnfamiljer med äldre invånare och här finns också studenter samt småföretagare. När stadsdelen är färdigbyggd kommer det att finnas cirka 2500 bostäder och flera arbetsplatser. Riksten är naturnära men styrkan ligger också i närheten till Foto: Louise Yourstone är dyrt. För att klara detta behöver arbetsplatserna i den regionala stads- hushållen i Botkyrka ha möjlighet att kärnan Flemingsberg. I området finns arbeta i högre utsträckning och tjäna flera förskolor. Grundskolan startar mer pengar på sitt arbete. En teknisk höstterminen Skolan är planerad upprustning måste gå hand i hand med med fokus på funktionell arkitektur och arbetsmarknadsinsatser och utbildning. klimatsmarta lösningar. 48 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 49

94 Det ska finnas valmöjlighet för olika ekonomiska förutsättningar Plats att växa hur Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek, utförande och pris för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska också matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. Vi ska eftersträva en mångfald av upplåtelseformer i alla stadsdelar. Det ger variation och skapar förutsättningar för social integration. Genom nyproduktion ska vi prioritera den minst förekommande upplåtelseformen i en stadsdel, även viss omvandling kan bli aktuell. Fler studentbostäder och trygghetsboenden Vi ser behov av fler målgruppsanpassade bostäder. Botkyrka har en ung befolkning och ett bra läge nära universitet och högskolor i Flemingsberg. Under de kommande trettio åren ökar andelen äldre i Botkyrka precis som i hela Storstockholm. Vi vill därför ge plats för fler studentbostäder och fler trygghetsboenden. Vi ska också erbjuda funktionella boenden för personer med särskilda behov i små enheter och integrerat med övrig bostadsbebyggelse. Bind ihop genom förtätning Kontakten mellan olika områden är nästan genomgående svag i kommunen. Olika kvarter som ligger nära varandra avståndsmässigt kan vara åtskilda på så vis att gatorna eller gång- och cykelvägarna inte hänger ihop i ett nät. Hela stadsdelar är också åtskilda på motsvarande sätt. De här bristerna påverkar också framkomligheten genom att vägarna inte är gena. Man tvingas ta omvägar för att ta sig fram, vilket i sin tur bidrar till att många väljer att ta bil. Den här fysiska uppdelningen sammanfaller också i hög utsträckning med en social uppdelning mellan de boende. När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett sammanhängande gatunät åtminstone för cykel och efter fler möten mellan människor med olika bakgrund. Med förtätning kan två åtskilda områden knytas ihop fysiskt och socialt. Exemplet nedan till vänster är hämtat från Norrköping. Samlande stråk och entréer åt rätt håll I stora delar av Botkyrkas stadsmiljöer finns resterna kvar från en planering där bilens framkomlighet och trafiksäkerhet stod i centrum. Bilen skulle leda oss fram till en parkering framför entrén till det hus vi skulle besöka, för att sedan snabbt och friktionsfritt ta oss därifrån. Områdena runt kommunalhuset i Tumba och längs Hallundavägen är exempel på sådana platser. Det är platser där man inte på ett optimalt sätt drar nytta av de rörelser av människor som de många skiftande verksamheterna där genererar. När vi förtätar och bygger nytt ska vi försöka samla privat och offentlig service till samma platser till tätare noder. Vi ska också mer medvetet rikta byggnadernas entréer för att försöka samla ihop gångflöden. Genom att samla rörelserna till och från olika verksamheter gör vi stadsmiljön livfullare och tryggare. Människor kan då mötas på väg mellan till exempel förskolor, idrottshallar och livsmedelsbutiker. Läs mer om mötesplatser i avsnittet Hemma i storstaden på sidan 56. Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet Utrymme för kreativitet på sidan 82. Botkyrkabor med funktionsnedsättning har samma rättigheter som andra till ett bra boende. Arkitektur ska ha generella lösningar som fungerar för alla, och ska inte behöva anpassning för vissa grupper Illustration: White arkitekter/norrköpings kommun. foto: Botkyrka kommun. Bind ihop olika områden genom förtätning och sammanhängande gatunät. Entréer vända mot samlande stråk. Kärsdala äldreboende i Tullinge är ett bra exempel med entrén riktad mot stråket mellan Falkbergsskolan, Eklidskolan och centrum. 50 PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa PLANERINGSSTRATEGI: plats att växa 51

95 hemma i storstaden Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Botkyrkaborna behöver känna sig hemma. Vi ser det som en av de viktigaste utmaningarna för att kunna vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Botkyrkaborna behöver känna att Botkyrka är den rätta platsen att bo på, att stanna vid och satsa på. Här i översiktsplanen är vår planeringsstrategi att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Det betyder att Botkyrkaborna både behöver känna sig hemma i ett mer sammanhållet Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga invånare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Det måste finnas bra förutsättningar att röra sig inom sitt närområde, mellan Botkyrkas delar och nå viktiga platser i hela storstadsregionen. Det handlar alltså om både fysiska och sociala aspekter av tillhörighet och sammanhållning. Här i översiktsplanen handlar det om hur fysisk övergripande planering och riktlinjer till efterföljande planering kan stärka hemkänslan. Alla, oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Hemkänsla är en individuell upplevelse. Några faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla är trygghet, status, inflytande, tillit, utbud, civilsamhälle och fysisk omgivning. Botkyrka behöver bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen. Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: 1) Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden, 2) Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar, 3) Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare. Klimatpåverkan, trängsel, föroreningar, buller och barriärer talar för behovet av ett effektivare trafiksystem med minskad bilanvändning. Inte självklart Botkyrkabo Unga Botkyrkabor, som vi har talat med inom ramen för översiktsplanearbetet, identifierar sig inte i någon stor utsträckning med att vara Botkyrkabo. De ser sig mer som tillhörande en viss kommundel, en viss tunnelbane- eller pendeltågslinje. De är i Huddinge, Skärholmen eller Liljeholmen oftare än i andra delar av Botkyrka. Det visar tydligt att Botkyrka inte är en isolerad plats utan en del av en större stad. Botkyrkaborna Botkyrka som plats Storstockholm Det här kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det inleds med riktlinjer för hur fysisk planering kan stödja hemkänsla. Därefter följer ett avsnitt om vikten av olika former av mötesplatser. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förutsättningarna att röra sig inom Botkyrka och inom Storstockholm det vill säga en övergripande trafikstrategi. Det handlar om effektiva infrastrukturkopplingar mellan stadens olika delar något som stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. För äldre Botkyrkabor är kopplingen till Storstockholm inte lika given. När äldre Tumbabor och Grödingebor åker till stan, åker de till Södertälje. Foto: Johannes Liljeson 52 PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 53

96 Här finns folk från överallt som lyckas samlas trots att man kommer från så splittrade delar av världen. Man känner sig stolt att komma härifrån, det finns något speciellt med Botkyrka som inte andra kommuner har Att ha en bostad och att känna sig hemma och trygg är en grundläggande förutsättning för social hållbar utveckling Vad är hemkänsla? Innebörden av hemkänsla är svår att greppa och till stor utsträckning individuell. Hemkänsla upplevs olika för olika människor vad som är viktigt för en person saknar betydelse för någon annan. Släkt i närheten, bra skolor, sus i träden eller nära till bussen. Det är också så att hemkänsla får olika innebörd beroende på om man tänker på sitt hem, sin stadsdel, sin kommun eller på Storstockholm. Trots att hemkänsla upplevs olika för olika människor, kan man hitta flera faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla. Illustrationen nedan fångar några av dessa faktorer. Vi kan konstatera att kommunen som organisation på ett eller annat sätt påverkar var och en av dessa faktorer troligen i första hand genom verksamheter inom andra politikområden än fysisk planering. Den fysiska platsen är en ram för livet i staden. Men hur vi utvecklar platsen som helhet bostäder, vägar, offentliga miljöer påverkar också upplevelsen av hemkänsla. I tabellen går vi igenom faktorerna och tydliggör hur vi ser att efterföljande fysisk planering och förvaltning ska stärka hemkänslan. Rötter minnen Tillit samhörighet Trygghet Faktor som påverkar upplevelse av hemkänsla Tillit, samhörighet Trygghet Status, identitet Utbud Hur fysisk översiktlig planering eller riktlinjer för efterföljande planering stärker faktorerna samt var i översiktsplanen vi tar upp det. Att lita på andra, att känna förtroende för andra och att kunna bygga relationer till andra - Skapa bra mötesplatser, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och Ge utrymme för fler arbetsplatser, se sidan 86. Att kunna slappna av och känna sig trygg på en plats - Samlande stråk, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och 86. Att platsen och människorna som bor där har en status som motsvarar ens självbild - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 50. Att platsen kan erbjuda ett utbud som efterfrågas. Utbud i termer av natur, kultur, privat och offentlig service etc - Strategier för fler Botkyrkabor och därmed större underlag, se sidan Utpekade tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik, se sidan 30, 43 och Storstadsnära natur och bättre tillgång till stränder, se sidan 65ff och Utrymme för evenemang och festivaler, se sidan 81. Ansvar inflytande Hemkänsla Status identitet Civilsamhälle Att det finns ett socialt kitt som bär upp föreningsliv, värderingar och som känner ett engagemang för platsen och de boende - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan Skapa bra mötesplatser, se sidan 56. Fysisk omgivning Civilsamhälle Utbud Fysisk omgivning Platsens läge och tillgänglighet, offentliga platsers utformning, arkitektur - Sammanhängande gatustruktur, se sidan Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm, se sidan 19 och Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. Det är något speciellt med Botkyrka När vi inledde arbetet med en ny Här är några citat: översiktsplan fick flera Botkyrkabor Att vi är en mångkulturell kommun, frågan vad som gör Botkyrka unikt. man kan hitta folk från överallt i världen. I grupp har Botkyrkabor suttit ned och Atmosfären i Botkyrka, samarbe- diskuterat detta. Gruppernas svar är tet är inte som i andra kommuner. Inspel 1 mycket lika, nämligen att Botkyrka är I förorterna skapas bra musik som en mångkulturell kommun med en unik alla gillar artisterna kommer härifrån. blandning av människor, natur och Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge. betong. Atmosfären att det är något Stora kontraster! Det finns skog och speciellt med Botkyrka och de som bor sen en massa hus och sen skog igen. här är en återkommande beskrivning. Botkyrka har lite av allt och att det är Likaså att det är en kulturrik plats. det som gör kommunen unik. Foto: Johannes Liljeson Ansvar, inflytande Rötter, minnen Att känna ansvar för platsen, att ges möjlighet att påverka platsen - Utrymme för Botkyrkabornas idéer, se sidan Planera i dialog, se sidan 80. Att ha rötter, minnen och band till en plats eller till de som bor där - Föränderliga kulturmiljöer, nytt och gammalt sida vid sida, se sidan Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 55

97 Vardagliga möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund ger ökad tillit och bidrar till ökad känsla av trygghet och social sammanhållning Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, 2010 I Botkyrka är det fotbollsplaner eller idrottsplatserna man träffas på Vikten av bra mötesplatser Varierande mötesplatser är betydelsefulla, särskilt i en kommun och en region vars befolkning ökar och i stadsdelar som förtätas med mer bebyggelse. Vid en bra mötesplats kan man själv bli sedd och se andra, stanna och prata med någon eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Bra mötesplatser kan bidra till att människor med olika bakgrund överhuvudtaget träffas, vilket förstås är en förutsättning för att man får förtroende för varandra och kan bygga relationer till andra. Fler vardagliga möjligheter till möten minskar på så sätt den mentala och sociala distansen mellan invånare. Ytterst bidrar mötesplatser till ökad tillit och samhörighet, vilket i sin tur stärker upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregioner. Tillit är också en förutsättning i mer formella relationer som affärsuppgörelser. Sammanbindande och överbryggande mötesplatser Det finns olika typer av mötesplatser. Sammanbindande mötesplatser lockar folk som har något särskilt gemensamt till exempel träffas sportintresserade på idrottsplatsen och vid kolonilotterna träffas personer som är intresserade av trädgårdsodling. Positivt med sammanbindande mötesplatser är att man träffas genom ett visst intresse snarare än genom yrkestillhörighet, boendeform eller inkomstnivå. Överbryggande mötesplatser lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. Ica Maxi i Eriksberg brukar lyftas som exempel på den bästa mötesplatsen i Botkyrka och IKEA i Kungens Kurva som den bästa i Storstockholm här träffas alla. Botkyrka ska erbjuda både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. Botkyrka behöver olika typer av mötesplatser Efterföljande planering tillsammans med annan kommunal verksamhet ska säkra att Botkyrka kan erbjuda en variation av mötesplatser. Utbudet av mötesplatser ska vara rikt i varje stadsdel och mötesplatserna i de olika stadsdelarna ska komplettera varandra. Utrymme för temporära mötesplatser Vi ska ge utrymme för stora och små evenemang. Det kan vara marknader, festivaler eller idrottstävlingar. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang. Erbjuda organiserade mötesplatser Vi ska erbjuda olika organiserade mötesplatser dels inom ramen för kommunal verksamhet och dels genom stöd till föreningar. Det kan vara fritidsgårdar, bibliotek, lekplatser, mötesplatser för äldre eller verksamhet inom idrotts- och kulturföreningar. Vi ska också ge plats för olika aktörer att etablera organiserade mötesplatser som gym eller religiösa lokaler. Underlätta självorganiserande mötesplatser Vi ska erbjuda arenor där besökarna själva organiserar aktiviteter spontant eller planerat. Det kan röra sig om föreningshus och lokaler att hyra för möten eller fester. Även utomhus kan vi erbjuda platser som man själv kan organisera. Ett exempel är bänkar, utebord och stolar som kan flyttas för att passa sällskapet. Satsa på neutrala mötesplatser Det offentliga rummet utomhus i våra stadsdelar (torg, trottoarer, parker etc.) är kanske den mest betydelsefulla platsen för vardagliga möten. Det är viktigt att det offentliga rummet är neutralt i bemärkelsen att det känns tryggt och bekvämt för alla att vara där, till exempel för både flickor och pojkar. Genom omsorg i gestaltningen, bra möblering och genom uthållig löpande förvaltning kan det offentliga rummet i Botkyrka bli en bättre mötesplats för alla där ingen grupp dominerar. Förutom det offentliga rummet utomhus är köpcentrum och vissa butiker och restauranger exempel på neutrala mötesplatser. Konkreta exempel på mötesplaster Här är några konkreta exempel på mötesplatser: Butiker, torg, kulturskolan, loppmarknader, pendeltåget eller t-banan, badplatser, moskéer, ridskolor, knutpunkter, köpcentrum, folkets hus, parker, gångstråk, studiecirklar, kolonilotter, restauranger, städdagar, parker, bibliotek, fritidsgårdar, pulkabacken, idrottstävlingar, parkeringsplatser, lekplatser, båtklubbar, busshållplatsen, badhus, öppna förskolan, grillplatser, motionsanläggningar, föreningar, skolor, vårdcentralen, arbetsplatser, festivaler, kyrkor och kiosken. Idag finns bara ställen dit män går. Jag vågar inte gå till de platserna eftersom jag känner mig betraktad hela tiden. Om det fanns ett större centrum, med fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt och fikade Strategi för ett jämställt Botkyrka, 2009 Flottsbro mellan Botkyrka och Huddinge I samrådsversionen till Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 har tre scenarier för området mellan Flemingsberg och Masmo tagits fram för att diskuteras i översiktsplanen. Här redovisas också en ny gata som knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Botkyrka tror på bra kopplingar mellan olika delar av staden. Det kan vara värt att studera hur förstärkta gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser över Flottsbro kan förenas med behovet av att upprätthålla de starka gröna och sociala värdena. Bra kopplingar mellan stadens olika delar stärker den sociala sammanhållningen. Till höger utdrag ur Samrådsversionen av Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 del av området. Alby centrum och Tumba centrum. 56 PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 57

98 Rörelse skapar möten övergripande trafikstrategi Stadsdel. Personer med funktionsnedsättning ska utan diskriminering och på jämlika villkor fritt kunna röra sig i samhället och själva bestämma över sina liv. Oavsett funktionsnedsättning ska man kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna att transportera varor och produkter. I Stockholm lever vi i en storstad där transportsystemet i hög utsträckning är inriktat för att transportera arbetskraft från förorterna där ute in till den viktiga innerstaden. Kontakterna med innerstaden har stark påverkan på olika områdens attraktivitet för boende och för verksamheter. Trafiksystemet ger utgångspunkter för olika områdens tillgänglighet och ger därmed också förutsättningar för social sammanhållning. Vi är på väg in i en ny utvecklingsperiod där Stockholmsregionens storlek och funktionsuppdelning skapar nya målpunkter och resmönster med nya behov av resvägar och transportstråk. Vi är också på väg in i en tid med ändrade livsmönster där rörlighet, förflyttningar och aktivitet under allt fler av dygnets timmar är en självklarhet för storstadsmänniskor och där arbetsresorna är viktiga men inte längre dominerar resmönstret. Vi har också ett allt större behov av att föra in stora mängder varor till storstadsområdets växande befolkning och näringslivets behov av att snabbt kunna transportera och hantera högvärdiga produkter ökar. Mängden människor, stort utbud, närhet, tillgänglighet och rörlighet är ett vinnande koncept för storstäderna och driver på fortsatta befolkningsökningar. Omfattningen av resor och transporter och framför allt den omfattande bilanvändningen är problematisk och en av de allra största utmaningarna att klara. Vi ser en utveckling i Stockholmsregionen där bilarnas andel av resor och transporter ökar i en obruten trend. Klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer talar för ett effektivare sammanhållet trafiksystem med minskande bilanvändning. Vi möter snart också en ny tid med en bättre pendeltågstrafik genom satsningen på Citybanan, och en bättre tunnelbanetrafik genom upprustningen av röda linjen. Nära behov. Lokala behov. Nära behov inom stadsdelen. Lokala behov mellan olika delar av kommunen. Regionala behov till viktiga målpunkter i Storstockholm och vidare. Botkyrkas behov av utveckling Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare Principen för följande riktlinjer är att göra skillnad på när det ska vara viktigt att lätt kunna nå många olika platser tillgänglighet och när det ska vara viktigt att snabbt komma fram framkomlighet. Regionala behov. 58 PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 59

99 Tänk nytt rätt och lätt, Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2011 Riktlinjer för nära behov Inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden prioriterar vi tillgänglighet för alla. När våra stadsdelar fungerar väl för människor med funktionsnedsättning är det också bra för alla andra. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå de viktiga målpunkterna på sin hemmaplan. Att gå och cykla ska underlättas av att spårens och de stora vägarnas barriäreffekter minimeras. Trafiksystemet ska bidra till att Botkyrka kan växa inåt, att vi använder våra områden effektivt och då särskilt de mest centrala delarna med bra lägen för kollektivtrafik. Botkyrkas stadsdelar ska utvecklas energisnålt, klimatsmart och rättvist. Vi behöver prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet med bil. Bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt minskar behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar. Tillgängligheten för gång och cykel behöver särskilt utvecklas i våra tyngdpunkter med sina högre koncentrationer av bebyggelse och befolkning och funktioner som knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Vi ska ha gåvänliga tyngdpunkter med bra cykelparkeringar. Riktlinjer för lokala behov Mellan Botkyrkas olika delar balanserar vi tillgänglighet och framkomlighet. I Botkyrka ska trafiksystemet bidra till ett socialt sammanhållet och interkulturellt samhälle. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå arbete, utbildning, aktiviteter, målpunkter och mötesplatser i olika delar av hemkommunen. De viktiga stråken håller samman Tullinge Tumba Alby Hallunda Fittja. De formar också en båge genom Botkyrka mellan de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva. Ett exempel på att balansera tillgänglighet och framkomlighet är Förbifart Tullinge. Dragningen av vägen söder om Tullinge öppnar för ökad tillgänglighet i centrala Tullinge utan genomfartstrafik, samtidigt som den nya vägen får högre framkomlighet med bättre standard, färre korsningar och övergångsställen och så vidare. Som kommun behöver vi göra vår del i planeringen för att prioritera tydliga kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk och vi behöver hålla öppet för nya spår Spårväg Botkyrka för att förbättra tvärförbindelserna. Våra tyngdpunkter ska innehålla väl fungerande bytespunkter till lokala busslinjer och ha hög tillgänglighet för gång och cykel. De sammanbindande cykelstråken ska klara snabb trafik. Cykelplan för Botkyrka kommun, 2010 foto: Botkyrka kommun Hallunda C, Alby C, Eriksberg och stråken däremellan vision om en helhet Hallunda, Alby och Eriksberg är tre bostads- och verksamhetsområden som i dagsläget är skilda åt. E4/E20 skiljer Hallunda från Alby och Eriksberg och Hågelbyleden skiljer Eriksbergs verksamhetsområde från Alby. Trafiksystemet i och mellan områdena tar överhanden och är helt anpassat för bilar. Genom att binda samman Hallunda, Alby och Eriksberg ger man plats för nya bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyleden, som görs om till lokalgata. Vi reserverar mark för en ny dragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg. Motorvägen vid Hallunda trafikplats kan på sikt däckas över och det blir då möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda på ett helt annat sätt. Fågelvägen är det bara en dryg kilometer mellan de båda centrumen. Kollektivtrafiken ska utvecklas och förbättras med sikte på spårtrafik. foto: Botkyrka kommun I Tumba skapar infrastrukturen många barriärer. 60 PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 61

100 Om det fanns bussar som gick direkt hela dagen hade det vara lättare att lämna bilen hemma och använda mer kollektivtrafik Framkomligheten i vägsystemet behöver förbättras. Med Förbifart Tullinge, så som den fördjupade planeringen för väg 226 i nytt läge redovisar närmare. Med en förbättrad Hågelbyled, så som den fördjupade planeringen i Program för Hågelby Eriksberg Lindhov redovisar närmare. Framkomligheten i centrala Tumba behöver utvecklas, hur detta närmare ska utformas får läggas fast i en kommande fördjupad planering. När vägarna utvecklas har cykelförbindelser och buss företräde före bil vid eventuell målkonflikt. För att skapa förutsättningar för ett förbättrat trafiksystem ska tillskott av bostäder och verksamheter lokaliseras så att underlaget för trafikutveckling förbättras. Centrala Tullinge, Riksten, centrala Tumba, Hågelby, Eriksberg, Alby och centrala Hallunda fyller viktiga sådana funktioner. Viktig utveckling av infrastruktur för lokala behov: Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Tullinge Kopplingen i centrala Tumba: Huddingevägen Dalvägen Hågelbyleden KP Arnoldssons väg Hågelbyleden upprustning, ny delsträckning med ny anslutning till E4/E20 Regionala cykelvägar Bytespunkter i Botkyrkas tyngdpunkter Riktlinjer för regionala behov Till viktiga målpunkter i regionen prioriterar vi framkomlighet. Botkyrka ska vara en del av storstaden en sammanhållen del av huvudstadsregionen. Det ska vara lätt att kunna nå innerstaden, de regionala stadskärnorna i både södra och norra delarna av regionen samt flygplatserna. Detta ger tillgång till den regionala arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft för näringslivet. Botkyrkaborna får också tillgång till utbildning och regionalt utbud av olika slag. Tillgängligheten ökar till regionala mötesplatser, evenemang och besöksmål men ger tvärtom också underlag för besöksmål i Botkyrka. Ett exempel där framkomlighet går före tillgänglighet är det breda spårområdet i centrala Tumba. Möjligheten att vända pendeltåg i Tumba ger förutsättningar för både tätare och bättre trafik (Arlanda Uppsala utan byten). Men det sker till priset av sämre tillgänglighet inom Tumba med svårare passager över spårområdet. Snabb spårtrafik är prioriterad. I övrigt är det viktigt att stombusslinjer har hög framkomlighet i vägsystemen. Regionala cykelstråk ska få ökad betydelse för arbetspendling. Bytespunkterna är viktiga även här. Nya trafikintensiva eller transportberoende verksamheter ska i första hand lokaliseras på platser med god tillgänglighet till antingen E4/E20 eller Södertörnsleden. Viktig utveckling av infrastruktur för regionala behov: Citybanan under Stockholm för pendeltågen Röda linjens upprustning tunnelbanan Spårväg Syd kopplar samman två regionala stadskärnor Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen. Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo Förbifart Stockholm Botkyrkabor oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och eventuell funktionsnedsättning behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Övergripande trafikstruktur. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. 62 PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden PLANERINGSSTRATEGI: hemma i storstaden 63

101 nära till storstadsnatur Inom Botkyrka kommun finns riktigt stora områden med natur, vatten och kulturmiljöer. De här områdena har betydande värden ekologiska och sociala, för friluftsliv och upplevelser. De är en potential för Botkyrkaborna och för hela regionen och kan utvecklas mer. Vi vill därför arbeta för att naturen och kulturmiljöerna ska kunna användas mer och av fler och ytterligare stärka Botkyrka som en bra plats att bo på. Inom våra stadsdelar behöver vi också bra parker och gröna promenadstråk. Vi vill också arbeta med att säkerställa och i vissa avseenden utveckla de ekologiska kvaliteterna inom natur- och vattenmiljöerna. Obebyggda områden och särskilt jordbruksmark ska sparas för framtiden. Hos mig odlar vi i våra grönområden. Det måste man behålla när man bygger hus. När min fru och jag promenerar, det är jättevackert på morgonen, det är så tyst, inga avgaser, fåglarna och livet börjar vakna, skönt att andas djupt Planeringsstrategi i korthet Nära till storstadsnatur Inom Botkyrka kommun finns stora områden med natur, sjöar och kulturmiljöer. Vi vill utveckla de här områdenas sociala och ekologiska värden. Vi vill erbjuda bättre tillgänglighet till såväl uteaktiviteter och motionsanläggningar som till motsatsen tystnad, avskildhet och lugn. Botkyrkas storstadsnatur har olika sociala funktioner. Här finns: Vardagsrum, parker och grönområden nära bostaden, Aktivitetsrum utanför stadsbygden för promenader och motion samt Utflyktsrum på landsbygden för friluftsliv och utflykter. Vi har en syn på kulturmiljön inom stadsbygden som föränderlig där var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. På landsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi vill bevara landskapets övergripande karaktär och endast bygga nytt i traditionella bebyggelselägen. Genom Botkyrka går Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Vår linje är att de gröna områdenas värden behöver utvecklas och att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. Vi vill också upprätthålla gröna samband för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. I följande avsnitt beskriver vi vad vi som kommun vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in texten i tre avsnitt Nära till storstadsnatur, Botkyrkas kulturmiljöer och Botkyrkas naturvärden. Nära till storstadsnatur Vi ser att Botkyrkas blå (vatten) och gröna värden stärker Botkyrkas attraktivitet och vi vill att de ska bli en tydligare del av Botkyrkas identitet. För storstadsbor blir det allt viktigare med nära tillgång till uteaktiviteter och motionsanläggningar precis som till motsatsen avskildhet, tystnad och lugn. Vi vill dela in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används, det vill säga beroende av vilken social funktion naturen har i olika delar av kommunen. Vi riktar in vår utveckling och förvaltning av storstadsnaturen efter de olika funktionerna. Öka tillgängligheten I Botkyrka finns god tillgång och närhet till storstadsnatur. Men vi behöver förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten ska vi stärka både genom fysiska och sociala åtgärder: - Möjligheten att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik behöver förbättras - Tydliga entréer till naturen eller kulturmiljön med parkeringsplatser, bänkar och skyltar - Märkta leder och promenadslingor - Ökad tillgänglighet för personer som har någon funktionsnedsättning - Bra information om utbudet och kartor på kommunens webbsida - Skyltar som visar vägen till naturen och bra informationsskyltar på plats om naturen, kulturmiljön och platsens historia - Belysning på vissa platser för att öka tryggheten och därmed tillgängligheten - Tillgänglighet handlar också om kunskap om natur och kulturmiljöer, som vi kan förmedla genom skolan, via guidade turer och så vidare. Foto: botkyrka kommun 64 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 65

102 Olika nyanser av grönt Parker, lekplatser, badplatser och odlingslotter är viktiga sociala mötesplatser Det behövs fler utspridda lekparker i kommunen. Idag det tar ca min att gå till en lekplats från där jag bor Mörkgrönt vardagsrum Storstadsnaturen inom stadsbygden, nära bostaden har en uppgift att fylla som vardagsrum. Vardagsrummet används dagligen av dem som bor och arbetar i stadsdelen. Här sker lek, odling, sport, brännboll, festivaler, promenader och picknick. Här finns den egna eller gemensamma trädgården, odlingslotten, bostadsgården, lekplatsen och stadsdelens park. Dessa mer anlagda ytor kompletteras med dungar av skog. Vardagsrummet behöver vara snyggt och tryggt. Vi vill säkra sammanhängande stråk och hoppstenar av storstadsnatur inom stadsbygden som leder igenom och ut till omgivande natur. Vi vill tydliggöra vad av park och grönstrukturen inom stadsbygden som är privat, halvprivat, gemensam och offentlig. Med en övergripande strategi att förtäta och komplettera bebyggelsen inom stadsbygden kommer delar av det mörkgröna vardagsrummet att bebyggas. Foto: Rasmus Storkamp Foto: Andrzej Markiewicz Fotboll i Alby och kolonilotter i Fittja. Grönområdens sociala funktion. Vi delar in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används. Här visas också var vi vill upprätthålla bra eller skapa bättre entréer till naturen. 66 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 67

103 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Grönt aktivitetsrum Storstadsnaturen utanför, i direkt anslutning till stadsbygden har en uppgift att fylla som aktivitetsrum. Här finns plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Aktiviteter som inte sker dagligen, men ändå ofta. Aktivitetsrummet behöver vara lätt att hitta och ta sig till. Vi ser framför allt att följande områden kan utvecklas till bättre aktivitetsrum i storstadsnaturen: området från Norsborg ut mot Sturehov slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön, området från Hågelbyparken till Norsborg samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida. Dessa områden kan utvecklas och göras mer tillgängliga utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Vi vill skapa tydligare entréer till aktivitetsrummen i storstadsnaturen. Vi vill stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst till de storstadsnära stränderna längs Mälaren, Albysjön, Tullingesjön och Aspen. Ljusgrönt utflyktsrum Storstadsnaturen på lite längre avstånd från stadsbygden fyller många funktioner. Den är förstås ett hem för flera Botkyrkabor, här finns fritidshus och här pågår en del näringsverksamheter. Men i det här sammanhanget vill vi peka på områdets funktion som utflyktsrum för storstaden. Här kan man plocka svamp och bär, vandra och göra utflykter det vill säga naturupplevelser och friluftsliv som man gör mera sällan. Natur- och kulturvärdena i utflyktsrummet har ett stort socialt värde för storstadsbornas rekreation större än vad motsvarande områden har långt från en storstad. Utflyktsrummet har en allt större betydelse för att Botkyrkas stadsdelar ska vara en bra plats att bo på i storstaden. När verksamheter och bebyggelse utvecklas och förändras här ska det gå att förena med behovet av storstadsnära utflyktsrum. Det är kul att plocka svamp runt Olberga och Iselsta! Foto: Anna Avilov Foto: Marianne Wladis foro: Marianne Wladis Stigen runt Aspen och Lida. Is på Getaren. 68 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 69

104 Botkyrkas sjöar och kust I Botkyrka finns drygt 30 sjöar och en lång kust mot havet. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst längs de storstadsnära stränderna. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken (kartor över översvämningsrisk finns på sidan 31). Mellan pågår en översyn av det utökande strandskyddet av länsstyrelsen. Lek och umgänge i Körsbärsparken Körsbärsparken i Tullinge planerades i samband med Tullinge trädgårdsstad och den ligger i anslutning till förskolan Bäverhyddan. Innan förskolan, och parken byggdes fanns här olika träd, buskar och en stenmur. Arkitekten utgick ifrån de förutsättningar som fanns på plats och förädlade dem. Kommunen bjöd in Tullingeborna för att få in synpunkter och idéer för parkens utformning. Resultatet blev att marken delades in tre delar: lekplats, trädgård och skogsbacke. Trädgården planterades med många körsbärsträd och fick med en jättestor hammock som lockar både till lek och till umgänge. Skogsbacken planerades kring en naturlig skogskulle med stora träd och stenblock. Och lekplatsen fick en stor utmanande klätterställning som inbjuder till lek och strapatser. foto: Callius/One Eyed Ink Strandskydd. Zoner runt stränder som är skyddade från till exempel ny bebyggelse. Det generella strandskyddet är 100 meter och det utökade är 300 meter. 70 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 71

105 En rik och mångfacetterad kulturmiljö skapar identitet, stolthet och samhörighet. Det förstärker upplevelsen av hemkänsla Botkyrkas kulturmiljöer Botkyrka har rika och mångskiftande kulturmiljöer här finns allt från hällristningar till moskéer och kyrkor. På många platser i kommunen finns spår av tidiga boplatser sida vid sida med moderna kulturmiljöer. De perioder som ger Botkyrka sin kulturella prägel i form av bebyggelse och landskapsmiljöer kan grovt delas in i jordbrukarsamhället, industrisamhällets järnvägsbyggarfas samt byggandet av tunnelbaneförorter. Kulturmiljön ger kontinuitet och visar konkreta spår av samhällets historia. Foto: Camilla Carlqvist Foto: botkyrka kommun Botkyrka Kulturmiljö inventering Del I och II av kulturminnesvårds program, 1988 Arbete pågår (2013) med att ta fram ett nytt kulturmiljövårdsprogram för kommunen. Vi vill ändå här uttrycka kommunens övergripande syn på Botkyrkas kulturmiljöer. Inom stadsbygden har Botkyrka en syn på kulturmiljön som föränderlig och vi har en ambition att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Nya byggnader och miljöer representerar sin tid. De kan ligga sida vid sida med det gamla, utan att för den skull förlora respekten för den äldre bebyggelsen i termer av mått och skala. Vi ska sträva efter en god helhetsverkan. Utanför stadsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi i första hand ska se till landskapets övergripande karaktär och sträva efter traditionella bebyggelselägen. Det är viktigare än att till exempel bygga traditionsenliga hus. Kulturmiljöerna i Botkyrka ska bli en bättre tillgång för Botkyrkaborna och andra storstadsbor. De utgör en resurs som kan utnyttjas mer. I väntan på ett färdigt kulturmiljövårdsprogram vill vi peka ut ett antal miljöer och objekt som är särskilt betydelsefulla på en övergripande nivå: Riksintressenas kärnområden. Inom kommunen finns riksintressen för kulturmiljö, se sidan 120. Kommunen betraktar kärnorna för dessa områden som viktigast. Gröna kulturmiljöer, det vill säga kulturmiljöer med naturvärden som finns identifierade i Botkyrkas naturvårdsprogram, Botkyrkas gröna värden. Fornlämningar, byggnadsminnen (Tumba bruk) och olika religiösa byggnader. Bevara jordbruksmark bygg i traditionella lägen Områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark ska i första hand bevaras oexploaterad. Det finns flera skäl till detta. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver vi slå vakt om befintlig jordbruksmark det vill säga plats för matproduktion. Ur ett klimatperspektiv finns det också skäl att i första hand samla ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen. Ur ett kulturmiljöperspektiv kan man också konstatera att bevarad jordbruksmark och betesmark innebär att vi samtidigt slår vakt om de öppna landskapsrummen. I mötet mellan det öppna och det trädbevuxna landskapet är miljön ofta starkt kulturpåverkad av vegetation, byggnadsrester och gamla vägar. Här finns de traditionella bebyggelselägena. Ny bebyggelse ska ligga här, men med respekt till befintliga kulturlämningar. Foto: Botkyrka kommun Kulturmiljöer. Moskén i Fittja, Hågelby gård och hällristningar i Slagsta. 72 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 73

106 Botkyrkas naturvärden Botkyrkas gröna värden, 2010 Den övergripande synen på Botkyrkas naturvärden uttrycks i kommunens naturvårdsprogram. I programmet beskrivs de värden och naturtyper som finns och här anges mål och strategier för kommunens arbete med naturvård. Följande mål ingår i programmet: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur nu och i framtiden Värna och utveckla naturvärdena Värna och utveckla de gröna kulturmiljöerna Öka kunskapen om och förståelsen för naturen I det här avsnittet i översiktsplanen vill vi främst redovisa den generella grönstrukturen och peka ut vilka områden som är skyddade och var vi ser behov av stärkta gröna samband. Kartan här intill visar naturområden som på olika sätt är skyddade. Eld som naturvård Skogsbrand finns med i skötselplanen för Lida naturreservat. I maj 2012 utfördes den första naturvårdsbränningen. En naturvårdsbränning görs för att efterlikna en riktig skogsbrand. Brand är en väsentlig del av skogens egen dynamik och skapar livsmiljöer för många av skogens arter. Alltifrån den solälskande tallen, som föryngras bra på brända ytor, till den vackra sotsvarta praktbaggen som bara kan föröka sig i bränd ved. Vissa växter behöver riktigt hög marktemperatur för att gro, som till exempel brandnäva och svedjenäva. Det är arbetsamt att bränna skog. Brandgator ska röjas, system för vattenslangar byggas och eftersläckningsarbetet kan ta veckor om det är varmt och blåsigt. En helikopter måste finnas i närheten som kan vattenbomba om branden sprider sig mer än avsiktligt. Naturvårdsbränningen på Lida var den första i sitt slag inom Stockholms län och den första i kommunal regi i landet. foto: Callius/One Eyed Ink Skyddad natur. Naturområden som på olika sätt är skyddade. 74 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 75

107 Regionala gröna kilar, barriärer och gröna samband Genom Botkyrka går två så kallade regionala gröna kilar Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Gröna kilar är stora sammanhängande naturområden som likt just kilar når långt in mellan storstadens olika bebyggda delar. De gröna kilarna har stor betydelse för storstadsbornas rekreation och för växt- och djurlivet. Grönområden som hänger samman ökar chansen för överlevnaden hos växt- och djurarter och skapar en mer robust natur. Som kommun är vår linje att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. En utveckling av Familjeparken i Hågelby kommer att påverka Bornsjökilen, därför kommer två ekodukter att behöva byggas dels över Hågelbyleden dels över E4/E20 för att samtidigt stärka grönkilen. I områden med förändringstryck, nära stadsbygden och vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala grönområden eller stråk, som behöver upprätthållas för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden har estetiska och sociala värden. De har också betydelse för dagvattenhantering, biologisk mångfald och som spridningsvägar för växter och djur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Kartan här intill visar gröna samband och var dessa behöver förstärkas samt Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: 1. Över E4/E20 2. Över Hågelbyleden 3. Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba 4. Över väg 226 mellan Tumba och Vårsta Ekosystemtjänster Bidrag från naturen till oss människor och vår livsvärld kan kallas för ekosystemtjänster. De är många gånger så självklara för oss att vi inte ens tänker på dem. Det kan handla om estetiska, materiella och etiska värden, men också rent livsuppehållande värden. Konkreta exempel är ett vackert landskap, binas pollinering, skogens tillväxt och ett sedumtaks fördröjning och rening av regnvatten. Livsuppehållande värden är atmosfärens sammansättning och jordmånsbildning som till en del styrs av biologiska processer. Ett exempel på detta är växternas produktion av luftens syre. Bra ekosystem ger bra ekosystemtjänster. Om vi lyckas med hög biologisk variation med många arter blir ekosystemen mer tåliga och mindre känsliga för störningar. Det är därför viktigt att vi värdesätter och förvaltar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna för kommande generationer. foto: Callius/One Eyed Ink Gröna kilar och gröna samband. Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Kartan visar också gröna samband och var dessa behöver förstärkas. 76 PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur PLANERINGSSTRATEGI: nära till storstadsnatur 77

108 utrymme för kreativitet Begreppet kreativitet är mångsidigt och används i flera sammanhang. I Botkyrka kommun laddar vi begreppet med betydelser som nytänkande, mångfald, idérikedom, tolerans och skaparkraft. I Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet utrymme för Botkyrkabornas kreativitet och skapande, för entreprenörskap och företagande, för kreativt stadsbyggande och för upplevelser. I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer. Vi vill träffa politiker oftare och att de ska komma dit vi är. Nu kommer de bara när det är val Planeringsstrategi i korthet Utrymme för kreativitet Vi vill öka både det fysiska utrymmet samt den mentala och organisatoriska mottagligheten för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptansen för olikheter. Vi vill att mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna tar plats och syns i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dem synas. Vi ska vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för deras kreativitet. Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för deras kreativitet. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum, Eriksbergs verksamhetsområde och stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum Kreativt stadsbyggande ska skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten. Utrymme för kreativitet ska förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Vi har delat in texten i fyra avsnitt först ett om vår syn på kreativitet, därefter ett om utrymme för Botkyrkabornas kreativitet, ett om utrymme för kreativt stadsbyggande och slutligen ett avsnitt om utrymme för kreativiteten hos företagare och andra aktörer. Vad vill vi uppnå med kreativitet? För oss är kreativitet till att börja med ett verktyg och ett förhållningssätt som vi vill använda i kommunens verksamhet. Genom att vara kreativa erbjuder vi bra utbildning och omsorg, arbetstillfällen, delaktighet och i förlängningen en hållbar framtid. Utbildning och annan verksamhet ska ge kunskap, stimulera och ta tillvara Botkyrkabornas kreativitet. Genom att vara en kreativ kommun hoppas vi kunna förstärka en positiv bild av Botkyrka och bli mer konkurrenskraftiga. Hur vi som kommun arbetar spelar roll. Som kommun vill vi göra vad vi kan för att Botkyrka ska vara en plats där människor kan lyckas och kan förverkliga sina idéer. Kreativiteten behöver både fysiskt utrymme samt mental och organisatorisk mottaglighet för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptans för olikheter. Vår egen förmåga till förnyelse och vidsynthet är central. Använd Botkyrkas kultur och språkkompetenser. Det är en unik tillgång internationellt Foto: Johannes Liljeson Dialog om översiktsplanen. 78 PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet 79

109 Utrymme för Botkyrkabornas kreativitet Utrymme för evenemang, idrott och kultur Att få påverka och vara delaktig i utformningen av sin omgivning förbättrar upplevelsen av samhörighet och hemkänsla Som kommun vill vi ge människor möjlighet att förverkliga sina idéer det vill säga ge utrymme för kreativitet. Det vill vi göra genom att ge Botkyrkabor möjlighet att: lämna avtryck som syns i den fysiska omgivningen vara delaktiga i planering som rör dem och få stöd för sin personliga utveckling. De två första punkterna utvecklar vi nedan. Den sista av de här punkterna är inte direkt relaterad till översiktlig fysisk planering, utan berör andra verksamheter i kommunen. Till exempel bra förskola, utbildning, stöd till nätverk och föreningsliv, barn och ungas möjlighet till eget skapande, hjälp med att starta företag och så vidare. Vi ger utrymme för stora och små festivaler och andra evenemang. Det kan vara filminspelningar, musikfestivaler eller idrottstävlingar. Dessa arrangemang utgör många gånger neutrala arenor för upplevelser och möten på tvärs gängse sociala sammanhang. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang ett utbud av arenor som kompletterar varandra. Foto: maria lang I en stad med ett brett utbud av sociala aktiviteter möts människor med olika bakgrund, vilket bidrar till större förståelse för olikheter och bättre social sammanhållning Förverkliga idéer och sätta avtryck i omgivningen Mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna ska ta plats och synas i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dessa få avtryck i den fysiska miljön, alltså synas i omgivningen. Det kan vara allt från konst, utsmyckning och urban odling till utbyggnader på radhus, annorlunda arkitektur och verksamheter. Det här är en strategi som måste förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Handbok i dialog, 2013 Inflytande frigör kreativitet Vi ska ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för medborgarnas kreativitet vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet. Som individ privat, på arbetsplatsen eller som medborgare tappar man kreativitet om man inte blir lyssnad på eller inte blir tagen på allvar det vill säga när man inte ges möjlighet till inflytande och delaktighet. I Botkyrka kommun har vi höga ambitioner beträffande delaktighet och inflytande och vi har ett väl utvecklat dialogarbete. De Botkyrkabor som vill ska ges möjlighet att påverka planering, utformning av parker, utsmyckning av offentliga miljöer och inredningen av fritidsgårdar och så vidare. Det ger oss bättre beslutsunderlag, det skapar tillit och förtroende. Inspelningen av The Girl With the Dragon Tattoo i Subtopia Botkyrka. Dialogtrötthet tar död på kreativitet Botkyrkas upplevelsesatsning Det finns risker med alla förtroendeskapande processer, inte minst dialogarbetet. Vi kan skada förtroendet och tilliten om vi använder dialogverktyget för mycket, vid fel tillfälle eller utan att göra klart förutsättningarna vid just det tillfället. Man talar ibland om dialogtrötthet när vana dialogdeltagare upplever att de uttrycker sina synpunkter utan att något händer. foto: Callius/One Eyed Ink Botkyrka har sedan början av talet arbetat intensivt med en upplevelsesatsning, genom att locka hit kreativa företag och verksamheter. Cirkus Cirkör är kanske det mest kända företaget som numera förknippas med Botkyrka. Upplevelsesatsningen förenar kultur, utbildning och näringsliv, och bidrar till att förändra bilden av Botkyrka pågår arbete med en förnyad strategi för kommunens arbete med kultur och kreativitet. foto: Anja Callius Fotograf /One Eyed Ink AB 80 PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet 81

110 Marktillgången är en central fråga för företagare. Det är ett problem idag Ett varierat bostadsutbud ger utrymme för en blandad befolkning med olika socioekonomiska förutsättningar Utrymme för kreativt stadsbyggande För oss handlar kreativt stadsbyggande om att skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten eller platser med vanliga och ovanliga hus, gator och torg. Vi vill ge oss på trista miljöer och överbrygga sociala och fysiska barriärer, bryta mönster, stimulera sinnena och väcka idéer. För att lyckas med det behöver vi planera för frihetsgrader. Vi behöver skapa och tillåta: mångfald i staden fria spelrum flexibilitet i planer samlande stråk spännande arkitektur konst i det offentliga rummet Vi utvecklar här ovanstående punkter med riktlinjer för efterföljande planering och bygglovgivning: Mångfald i staden När vi förtätar och bygger nytt ska vi sträva efter en mångfald i staden med kontrastrika platser och utrymme för det oväntade. Byggnader ska ha olika funktioner, blandade upplåtelseformer och växlande gestaltning i skala och uttryck. Vi ska undvika att riva för att bygga nytt, utan istället låta det nya ta plats sida vid sida med det gamla. Fria spelrum Den här strategin inbegriper en ödmjuk syn på planering, nämligen att vi med planering varken kan eller helt ska förutbestämma hur en plats ska bli använd eller utformad. Därför vill vi medvetet lämna ytor som definieras som fria spelrum när vi förtätar och bygger nytt. Vi ska undvika alltför hårt programmerade och tillrättalagda platser och istället bejaka det glömda och platser att upptäcka. En kreativ plats är en plats som inte är helt fylld på innehåll, utan som man själv som boende, verksam eller besökare kan fylla. I Botkyrka finns redan stora och små fria spelrum, till exempel platser för spontanidrott, sparad natur i bostadsområden och lite glömda baksidor här och där. Här finns också platser som slumpmässigt och delvis konfliktfyllt blivit friare spelrum, till exempel kvarteren vid Dalvägen i Tumba. Vi ska vid förtätning eller omvandling ändå slå vakt om den kreativitet som finns här. Foto: Botkyrka kommun Det behövs bättre utbud och information om aktiviteter och händelser i Botkyrka På platser med både verksamheter och bostäder rör sig mer folk. Det ökar tryggheten Vi vill se mångfald inom varje stadsdel, men också en mångfald mellan stadens olika delar. Stadsdelarna ska odla sin särart, och komplettera varandra till uttryck och innehåll. Utrymme för det oväntade innebär att vi vill underlätta mötet med något nytt. I den lilla skalan kan det vara att förlägga en bankomat i biblioteket eller konst i idrottshuset. Läs mer om blandade upplåtelseformer i avsnittet Plats att växa på sidan 50. Läs mer om mötesplatser i avsnittet Hemma i storstaden på sidan 56. Dalvägen. Om Botkyrka var en person Förskolan Ugglan När vi tog fram översiktsplanen lät vi Botkyrkaungdomar beskriva Botkyrka som en person. Ungdomarna beskrev Botkyrka som en stor, mångsidig, fin person med en god vilja, men som ofta blir missförstådd av andra. Det är en person som har stora drömmar men som ibland har svårt att uppnå dem. Det är en person av dubbelnatur, som både är vacker och stökig och som har både en fin och en ful sida. Hen är tjej, kille, båda och eller utan kön. Personen heter Botvid Botkyrka kebab. Den är 150 eller 1000 år, den jobbar som bibliotekarie, den lyssnar på hip hop och landsmusik, den har gammeldags och ryschpysch kläder. Den talar jättemånga språk och kroppsspråk. Den är snäll och rolig men städar inte så mycket. Den är intresserad av miljö och sport. Den är hälften kvinna, hälften man, inget eller båda. Den står i mitten av världen och vet allt men säger inte så mycket. Förskolan Ugglan i Alby fick Stockholm läns hembygdsförbunds byggnadspris 2010 för nybyggda hus. Eva Kamph var planarkitekt för byggnaden: Det är verkligen ett kul och annorlunda projekt där Botkyrkas slogan Långt ifrån lagom lyser igenom både form och fasad, säger Eva. Hon tillägger att tomten var den stora utmaningen. Den var liten för en förskola, men med ett lösningsfokuserat tänk lyckades vi använda tomten där nu förskolan ligger på ett utmärkt sätt. Foto: Callius/One Eyed Ink. 82 PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet 83

111 En målkonflikt för kreativt stadsbyggande kan vara hänsyn och varsamhet till befintliga kulturmiljöer. Men en modern syn på kulturmiljöer inbegriper en acceptans för kulturmiljöer såsom föränderliga och en tanke kring att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Kreativt stadsbyggande tar steg utanför normen och uppskattas kanske därför inte alltid av alla. Det kan finnas saker i Botkyrka som är litet utanför ramen. Residence Botkyrka Residence Botkyrka är ett ateljéprogram för internationellt verksamma konstnärer och arkitekter. Där kan olika kunskaper och erfarenheter mötas och utvecklas i gränslandet mellan konstnärligt och pedagogiskt arbete, samhällsbyggnad och forskning. Residence Botkyrka undersöker konstens möjligheter att påverka en plats och platsens identitet. Residence Botkyrka intresserar sig också för frågor om medskapande och hur samverkan mellan människor kan bidra till förändringar, hur samhälle och människor kan växa tillsammans. Bilden visar pimpade paraboler i Fittja i Isabel Löfgrens konstprojekt Satellitstaden. Planer ska styra till flexibel användning Vi vill öka flexibiliteten i våra nya detaljplaner och när vi gör om gamla. Vi ska undvika att styra funktion och gestaltning alltför hårt. Det ger utrymme för funktionsblandning. Det ökar möjligheten att förverkliga idéer och initiativ från enskilda Botkyrkabor. Framförallt ger det utrymme för föränderlighet över tid. Vår syn på en plats förändras på samma sätt som våra behov av barnomsorg, bostäder och handel skiftar. Spännande arkitektur och konst i det offentliga rummet Botkyrka har länge varit platsen för spännande och samtida arkitektur och det ska vi fortsätta med. Vi vill våga sticka ut, bejaka variation och mer internationella inslag. I Botkyrka kommun tillämpar vi enprocentsregeln som innebär att en procent av våra kostnader för allmänna anläggningar och fastigheter går till investeringar i offentlig konst och utsmyckning. Vi vill ge utrymme för konsten, både den vi finansierar gemensamt genom enprocentsregeln och den som Botkyrkaborna själva skapar med legala graffitiväggar, plats för utsmyckning och scener för spontana och planerade uppträdanden. Läs mer om vår stadsbyggnadsstrategi i avsnittet Plats att växa på sidan 50f. Läs mer om kulturmiljö i avsnittet Nära till storstadsnatur på sidan 72. foto: Isabel Löfgren/Satellitstaden Utrymme för kreativitet hos företag och andra aktörer Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för kreativitet. Vi vill att Botkyrka ska vara platsen för en betydande andel av regionens företagande och platsen för olika verksamheters spännande idéer. I det här sammanhanget är både platsen Botkyrka och Botkyrkaborna en potential för regionen att ta tillvara. Här visar vi vår översiktliga planering för olika verksamheters profilering och lokalisering. Profilering: Vi välkomnar särskilt företag och aktörer med inriktningar inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Vi ger utrymme för nya företag som vill etablera sig i kommunen och för befintliga Botkyrkaföretag som vill växa. Vi ger utrymme för företag och näringsliv, socialt företagande och andra initiativrika aktörer från små lokala förmågor till stora multinationella bolag. Lokalisering: På kartan på sidan 87 ringar vi in var i Botkyrka vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för Botkyrka 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi ser att följande platser i Botkyrka bör stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum samt Vårsta centrum. I samverkan med den privata fastighetsmarknaden förmedlar vi tomter, företagshotell, lokaler, ateljéer och studios. Som kommun inser vi att kreativa och innehållsrika miljöer är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och aktörer. Vi vill i högre grad blanda företag och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt. I texten på sidan 86 har vi markerat var vi tror att bostäder med fördel kan förenas med verksamheter. Vi stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Här finns viktiga arbetsplatser och utbildningsplatser för Botkyrkabor. Strategi för demokrati och delaktighet, 2006 Fler arbetstillfällen behövs för att sänka arbetslösheten, vilket förbättrar mångas levnadsvillkor och ökar folkhälsan 84 PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet 85

112 verksamhetsområde bostäder Handel tjänster KONTOR PRODUKTION Logistik 1. slagsta strand & botkyrka handelsplats Handel, marina och logistik nära E4/E20 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2. Fittja centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 3. Subtopia, Hangaren m.m. Förortsparadis för kreatörer 4. Hallunda C, Alby C & Eriksberg Stadsdelcentrum och idé till stråk emellan 5. Eriksbergs verksamhetsområde Bra läge vid E4/E20 Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 6. Loviseberg Blandindustri Nej Ja Nej Nej Ja Nej 7. Tumba centrum Större stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 8. Hamradalen Alfa Laval, ABC-tomten och Tumba köpcenter Ja Ja Ja Ja Ja Nej 9. Dalvägen Kreativ blandning Ja Ja Ja Nej Ja Nej 10. Hamringe Spännande industrimiljö Ja Ja Ja Nej Ja Nej 11. Skyttbrink Hantverksby Nej Nej Ja Ja Ja Nej 12. Tullinge centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 13. Alfred Nobels allé Företag med hälsoinriktning Ja Nej Ja Ja Ja Nej 14. Botkyrka hantverksby Småindustri Nej Nej Ja Ja Ja Nej 15. Rikstens friluftsstad Företagspark med hälsoinriktning 16. Pålamalm Plats för masshantering Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej 17. Bovallen Blandindustri Nej Nej Ja Nej Ja Nej 18. Vårsta centrum Mindre stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 19. Kassmyra Idé för verksamheter och bostäder Ja Nej Nej Ja Ja Nej 20. Brantbrink Längs Förbifart Tullinge Ja Ja Nej Ja Ja Nej 21. Längs E4/E20 Verksamheter överbryggar E4/E20 Nej Nej Ja Ja Ja Nej 22. Rosenhill Längs väg 225 i Grödinge Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23. Tyttinge Bra läge mot Södertälje Ja Nej Nej Nej Ja Ja 24. Himmerfjärdsverket Plats i anslutning till avloppsreningsverket 25. Öster om Pålamalm Masshantering & upplag. Uppställning av tung trafik 26. Hågelbyparken Upplevelse och populärt besöksmål Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Bostäder: Anger om verksamhetsområdet ska kunna kombineras med bostäder eller inte Handel: Dagligvaruhandel, sällanköpshandel Tjänster: Privat och offentlig service, t.ex. förskolor, frisörer, verkstäder och upplevelser Kontor: Kontor, administration, forskning och utveckling, indoor försäljning etc. Produktion: Tillverkningsindustri och masshantering Logistik: Lager, transport och logistikverksamhet Verksamhetsområden. Här ger Botkyrka utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utanför dessa områden prövar vi etableringar från fall till fall. Ickestörande verksamheter och viss service vill vi gärna integrera med bostäder. 86 PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet PLANERINGSSTRATEGI: utrymme för kreativitet 87

113 Foto: Johannes Liljeson markanvändningsstrategi 4 I denna del av översiktsplanen presenterar vi vår markanvändningsstrategi. Den visar vår övergripande avvägning mellan olika allmänna intressens markanspråk. Vi presenterar en markanvändningskarta för hela kommunen med målbild 2040 och visar sedan närmare på fyra olika delar av kommunen: - Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg - Tullinge - Tumba och Vårsta - Grödinge och övrig landsbygd Vår övergripande strategi är att bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Vi vill tillgängliggöra storstadsnära natur och skapa fysiska strukturer som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad. Vi inleder med en förklaring av markanvändningskartornas färger och tecken

114 Förklaring av markanvändningskartorna Målbild 2040, inte nuläge Markanvändningskartorna visar en önskad målbild för Botkyrka Inga exakta linjer Avgränsningar och sträckningar på kartan är schematiska. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden. Efterföljande planering måste beakta risker och restriktioner I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner som utvecklingen av en viss plats behöver beakta. Här i översiktsplanen redovisar vi markstabilitet, buller, översvämningsrisk, riksintressen, strandskydd med mera. För plan- och bygglovhandläggare i kommunen finns fler kartläggningar tillgängliga som underlag, till exempel radon och förorenad mark. Stadsbygd landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden finns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På kartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. kommer från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende, genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner. Storstadsnära natur Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även de storstadsnära sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befintliga jordbrukets villkor och ta hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Kommunens är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden. Vi tror dock att fritidshusområden nära storstaden är klimatsmart. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. Regional stadskärna Kommunen stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Tät stadsbygd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd Utanför stadsbygden finns landsbygden. På vissa ställen i Botkyrka är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer diffus. Till exempel har området mellan Tumba och Alby starka funktionella samband med staden och kan i egentlig mening inte betraktas som landsbygd, men heller inte som stadsbygd. Det finns fler motsvarande områden i regionen som Järvafältet, Årstafältet eller till och med Djurgården. Vi har valt att behandla all mark utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Tät, medeltät och gles stadsbygd De olika färgerna anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första hand från närhet till kollektivtrafik, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Tät och medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fler behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Täthet är ett begrepp som inom planering kan definieras på flera sätt och avse olika aspekter befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifik definition. Nya bostäder och åretruntboende på landsbygden Inom den gula markeringen på landsbygden vill kommunen ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen Specifika förändringsområden nummer på kartan Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. Men som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som specifika förändringsområden med nummer på kartan. I den tillhörande texten till kartorna anger vi kommunens ambitioner för platsen. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning.) Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49. Ny väg Kommunens planering utgår från två nya större vägförändringar, dels förbifart Tullinge och dels en ny dragning av Hågelbyleden förbi Eriksberg. För båda dessa vägdragningar finns fördjupande utredningar också från Trafikverket. Idé till spårväg Spårväg Botkyrka Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. Genom Eriksberg och Alby finns olika alternativa dragningar, se sidan 99. Gröna samband I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Läs mer om gröna samband på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi MARKANVÄNDNINGsstrategi 91

115 Markanvändning i hela Botkyrka Kommunens avsikter för markanvändningen som helhet: Bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. Göra den storstadsnära naturen tillgänglig. Skapa fysiska strukturer trafiksystem, mötesplatser, bebyggelse som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad Kartan till höger: Specifika förändringsområden 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi MARKANVÄNDNINGsstrategi 93

116 norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är alla tunnelbanestadsdelar som byggdes snabbt under några få år i början av 1970-talet och som därefter bara kompletterats med några enstaka bostadsprojekt. Eriksbergs verksamhetsområde har byggts ut och förändrats mer kontinuerligt under de gångna fyrtio åren. Stadsdelarna är planerade med förutsättningen att E4/E20 skulle flyttas till ett nytt läge söder om Alby, men den södra infarten till Stockholm ligger kvar och skär genom Botkyrkas mest tättbebyggda områden. Motorvägen innebär störningar för bostäder men ger samtidigt ett attraktivit läge för företag och verksamhet. Miljonprogrammets bostäder och stadsdelar närmar sig femtioårsåldern och behöver därmed en större upprustning. Förnyelsen här kommer att vara en av de allra viktigaste uppgifterna att lösa de kommande åren. Upprustning och utveckling öppnar också möjligheter för nya bostäder och ett mer varierat bostadsutbud. Regionens snabba befolkningsutveckling i kombination med bättre tunnelbana, ny Förbifart Stockholm och utvecklingen i Kungens kurva Skärholmen kommer att förbättra stadsdelarnas läge i regionen och göra området allt mer attraktivt att bygga och investera i. Kommunens avsikter för de norra stadsdelarna i Botkyrka som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Skapa ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer för att möjliggöra en boendekarriär inom stadsdelarna. Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen mot Sturehov, Älvesta och Hågelby. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Norsberg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 95

117 1. Blandad stadsmiljö längs Slagsta strand Kommunen vill utveckla området Slagsta Marina till en sjönära stadsdel med bostäder, service och marina verksamheter. Vi vill också vidareutveckla verksamhetsområdena på sydsidan av motorvägen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Kommunen vill utveckla Mälarstranden inklusive marinan och badet till ett attraktivt stråk. 2. Bostäder vid Hallunda gård Kommunen vill utveckla området för bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena. 3. Verksamheter minskar motorvägens barriäreffekt Kommunen vill utveckla området till en plats för till exempel service, mindre handel, kontor och produktion och bygga ihop stadsdelarna på ömse sidor om motorvägen. Vi vill att stor omsorg ska läggas på gestaltningen av ny bebyggelse vid E4/E20 och själva trafikområdet. Bebyggelsen ska också utformas så att den verkar bullerdämpande på bakomliggande områden. Vi vill komplettera gångbron över E4/E20 med en överbyggnad mellan Fittja och Hallunda, en så kallad sociodukt eller en social koppling. Kommunen vill diskutera med statliga myndigheter och privata aktörer att på lång sikt däcka över motorvägen på flera ställen. 4. Förstärka värden i Fittja Kommunen vill utveckla Fittja genom en måttlig förtätning och komplettering av stadsdelen. Vägar och rekreationsområden ska ses över. På sikt vill kommunen göra kopplingen över motorvägen attraktivare och tillgängligare. För Fittja finns ett detaljplaneprogram från Entré till naturen och nya bostäder vid Hallundavägen Kommunen vill vi pröva en utveckling av området närmast Hammerstavägen och Hallundavägen för eventuell ny bebyggelse. Vi vill se över möjligheten om Hallundavägen kan kopplas ihop med Norsborgsvägen och Vällingevägen mot Sturehov. 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda Vi vill att Hallundavägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Vi vill att Hallunda centrum ska kunna stärkas som lokalt centrum och mötesplats med knutpunkt mellan T-bana och buss, kompletterad med ett utbyggt centrum för handel och service samt nya bostäder. Detaljplaneprogram Fittja, 2012 Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Emam Jihammar Foto: ROBERT LORENTZ Foto: rasmus storkamp Hallunda och Botkyrkahallen i Brunna. Kolonistuga i Alby och Slagsta. 96 MARKANVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKANVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 97

118 Framtid Alby Stadsmiljö i utveckling, under arbete Knyta ihop Hallunda C, Alby C och Eriksberg Kommunen vill knyta ihop de båda stadsdelscentrumen i Alby och Hallunda via Eriksberg och över E4/E20, genom att skapa samlande stråk med fler bostäder och verksamheter för besök och möten. Stråken får sin förlängning till kulturnoderna Riksteatern i Hallunda och Subtopia i Alby. Vid Hallunda trafikplats kan motorvägen på sikt däckas över och det blir möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda i ett helt nytt stråk. Med Hågelbyleden i nytt läge och en ny trafikplats vid E4/E20 vill kommunen ge möjligheter att bygga både bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyled och med blandad bebyggelse knyta ihop Alby och Eriksberg. Kommunen vill skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och bättre kollektivtrafik med inriktning på spårtrafik. Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. På bilden här intill visas olika alternativa dragningar genom Eriksberg och Alby. 8. Satsning på Alby Kommunen vill skapa en ny och tätare stadsmiljö med gröna tillgångar, service, infrastruktur och kollektivtrafik. Vi vill att Albyvägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Arbete pågår 2013 med en ny stadsbyggnadsidé för Alby. 9. Södra porten stärker verksamhetsområdet Eriksberg Runt E4/E20 ska en ny entré till Botkyrka och storstaden utvecklas Södra porten. Nya etableringar i Eriksberg ska stärka verksamhetsområdet, som plats för besöks och upplevelsenäring. För Hågelby, Eriksberg och Lindhov finns ett program och en miljökonsekvensbeskrivning från Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Spårväg Botkyrka. Alternativa dragningar av Spårväg Botkyrka genom Eriksberg och Alby. Foto: Botkyrka kommun 100 villatomter i Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg Kommunen har ambitionen att få fram gör stadsdelarna mer attraktiva. Vi vill 100 villatomter inom stadsdelarna Alby, möjliggöra för Botkyrkabor att bygga Fittja, Hallunda, Norsborg och dess och utforma sina egna hem. Planläggning för de första 19 tomterna vann omgivningar. I de här stadsdelarna är den vanligaste boendeformen hyresrätter i flerbostadshus. Det innebär att vägen i Slagsta. Tomterna är relativt laga kraft De finns vid Tegelängs- det är svårt för de boende att göra så stora med möjligheten att bygga ett kallad boendekarriär inom sin stadsdel. fristående bostadshus i ett till två plan. Många trivs och vill kunna bo kvar men väljer att flytta till ett annat område för att bo i ett radhus eller i en villa när familjens inkomst växer. Vi tror att den sociala sammanhållningen och områdets stabilitet ökar om invånarna har möjlighet att bo kvar. Ett mer varierat bostadsbestånd för alla olika behov Foto: Louise Yourstone Flygbild över Alby. 98 MARKANVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKANVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 99

119 tullinge Tullinge är en attraktiv plats i Stockholmsregionen att bo och bygga på. Tullinge är också den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning. Att det byggts mycket har samtidigt fått många medborgare att känna tveksamhet till omvandling och utvecklingstakt. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som Södertörnsleden, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter. Kommunens avsikter för Tullinge som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Förstärka kopplingen till den regionala stadskärnan Flemingsberg Upprätthålla gröna samband genom stadsdelen och skapa tydligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till naturmark. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tullinge. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE 101

120 Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg, 2009 Detaljplaneprogram centrala Tullinge, Alfred Nobels allé en del av stadskärnan Flemingsberg Kommunen vill nyttja närheten till den regionala stadskärnan Flemingsberg för mer bostäder och verksamheter i området kring Alfred Nobels allé. Delområdet Blickaberget ska byggas i skog där partier av gammal skog bevaras. Området ingår i samrådsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg. 11. Tätare stadsbygd i centrala Tullinge Kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken genom centrala Tullinge att minska kraftigt. Det möjliggör att Huddingevägen kan ges en karaktär av stadsgata med intilliggande byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum. Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Det centrala läget nära pendeltågsstationen bör användas för en tätare bebyggelse med en blandning av bostäder, handel och service. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. För centrala Tullinge finns ett detaljplaneprogram från I denna översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet. 12. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen är svår idag, men kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken på Huddingevägen att minska kraftigt. 13. Entré till naturen i Brantbrink Kommunen vill utveckla området mellan Brantbrink och Riksten när den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) är klar. Vi vill säkra att Brantbrinks idrottsplats kan fortsätta vara en viktig entré till naturen. Vi vill bygga ihop och förstärka kopplingen mellan Riksten och övriga Tullinge med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsanläggningar. 14. Rikstens friluftsstad växer På platsen för den nedlagda flygflottiljen i södra Tullinge pågår planeringen och byggandet av bostäder och verksamheter i Riksten friluftsstad. En förutsättning för full utbyggnad av området är att den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) blir helt fullföljd. Kommunen vill att Friluftsstaden på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Det finns utrymme så att Spårväg Botkyrka kan gå sträckan Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja. Öster om Riksten, på andra sidan av Pålamalmsvägen, finns en motorcrossbana och en skjutbana. Vår planering utgår nu ifrån att dessa verksamheter kan samexistera med de nya bostäderna i Rikstens friluftsstad. Motocrossbanan och skjutbanan kan behöva fler bullerdämpande åtgärder. Om nya verksamheter tillkommer väster om vägen kan dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggande bostäder. För Riksten Friluftsstad finns ett detaljplaneprogram med miljökonsekvensbeskrivning från 2003 och ett gestaltningsprogram reviderat Program för Riksten, 2003 Foto: Bertil Strandell foto: Botkyrka kommun Fotograf: Dan Coleman Foto: Marianne Wladis Stendalsbadet i Tullinge och flygbild över centrala Tullinge. Rikstens friluftsstad och Tullinge trädgårdsstad. 102 MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE 103

121 tumba och vårsta Tumba och Vårsta är båda två gamla kommuncentra från tiden innan kommunsammanläggningarna för snart femtio år sedan. Från att ha varit två mer självständiga orter mellan Stockholm och Södertälje är båda platserna idag en tydlig del av Stockholms storstadsområde. Tumba har en av regionens mest trafikerade pendeltågsstationer och en av få stationer där tågen kan vända. Det är också en av de orter i landet där medborgarna har bäst närhet till grönområden. Tumba har en av Stockholmsregionens mest blandade befolkningar åldersmässigt, etniskt, inkomstmässigt, utbildningsmässigt och så vidare. Men Tumba är också både stort och splittrat till sin karaktär och attraktiviteten som bostadsort är lite svagare än vad tillgångarna egentligen talar för. Stockholms snabba befolkningsökning, bättre pendeltågstrafik och en bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir en allt mer intressant plats i regionen. Vi behöver bygga ihop Tumba och förbättra kvaliteter som stora arbetsplatser, centrumfunktioner och grönområden utgör genom att göra dem mer lättillgängliga. Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen. För östra Vårsta finns en fördjupad översiktsplan som till stora delar inte längre är aktuell. Den upphör att gälla från det att denna översiktsplan antas. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tumba och Vårsta. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta 105

122 15. Plats för mer verksamheter kring Tunarondellen Kommunen är öppen för en successiv förtätning av verksamheter med en intensivare markanvändning inom Lovisebergs verksamhetsområde och Tuna industriområde. Vi vill använda närheten till Hågelbyleden bättre och skapa underlag för bättre kollektivtrafik för dessa områden. 16. Kollektivtrafiknära boende i Lilltumba Vi vill på sikt utnyttja delar av jordbruksmarken för bostäder i detta centrala läge väster om Tumbavägen. Vi bedömer att det kollektivtrafiknära läget här väger tyngre än vår ambition att inte bygga på jordbruksmark. 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran Kommunen planerar ett nytt bostadsområde runt Uttrans sjukhus. Vi vill också se en bostadsutbyggnad i grustäktsområdet efter det att täkten avslutats. 18. Tätare stadsbygd i centrala Tumba Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Vi vill utnyttja det centrala läget nära pendeltågsstationen och busstationen för fler bostäder, verksamheter och handel. Vi vill skapa en tydligare och mer välkomnande entréplats till Tumba. Tumba centrum, Tumba köpcenter och stråket däremellan behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. Tumba är en plats där stad möter land. Det här mötet är en viktig del av Tumbas identitet och särart. Vid utvecklingen av centrala Tumba är det viktigt att ta vara på denna kontrast att både bygga tätt centralt och samtidigt låta det öppna landskapet komma nära inpå stadsbygden. Vi vill att jordbrukslandskapet norr om arbetsplatsområdet i Hamradalen bevaras och hålls öppet. Vi vill förnya det befintliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blanda detta med bostäder. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Kommunen vill att KP Arnoldssons väg och sammanhängande gångoch cykelvägar förstärker stråket mellan Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kunna ta sig till centrala Tumba för handel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möten. Vi vill också minska vägens barriäreffekt. 19. Nya möjligheter i Storvreten Kommunen vill utveckla området genom att förtäta och komplettera bebyggelsen. Kommunen vill knyta ihop Storvreten med centrala Tumba och Dalvägen, bland annat genom att bygga i stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum och skapa fler gångförbindelser ner mot Dalvägen. 20. Kreativ blandad miljö längs Dalvägen Kommunen vill ge möjlighet att vidareutveckla den kreativa företagsmiljön och eventuellt komplettera med bostäder och mer handel. Vi vill förändra Dalvägens karaktär till att bli mer som en stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Vi anser att Dalvägen inte längre bör vara en primärled för transport av farligt gods. 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra Kommunen vill planlägga den gamla grustäkten för bostäder och verksamheter. Den norra delen av området ligger tidigare i planeringen än den södra delen närmast Vårsta. 22. Komplettering av Vårsta centrum Vi vill att Vårsta Centrum utvecklas till en attraktiv mötesplats för både Vårstaborna och de boende i Grödinge. Centrum kan kompletteras med bostäder och ytterligare service. 23. Natur och sjönära boende i östra Vårsta Kommunen vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Kjsa Kax Wåghals Foto: Botkyrka kommun Foto: Callius/One Eyed Ink Vårsta centrum och Tumba. Flybild över Tumba centrum och Vårsta. 106 MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta 107

123 GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD En stor del av Botkyrka kommuns yta utgörs av landsbygd med skog, stränder och öppna jordbrukslandskap. Relativt få personer bor här. Bara drygt två procent av Botkyrkas befolkning bor på Grödingelandet. Men befolkningen ökar stadigt främst på grund av att alltfler bosätter sig permanent i fritidshus. I nordvästra delen av kommunen, ut mot Sturehov, bor ännu färre personer. Eftersom det här är landsbygdsområden som ingår i Stockholmsregionen finns ett tryck och en efterfrågan på fler bostäder, mark och ytor för verksamhet och kanske framförallt en efterfrågan på natur- och kulturupplevelser. Det är en utmaning att förena olika behov som landsbygden behöver fylla och det är en svår balansgång att utnyttja landsbygdens potential, utan att förbruka den. Under lång tid har förändringstrycket i Grödinge hållits tillbaka av planer på flygplatslokaliseringar och av Stockholms stads omfattande markägande. Nu är situationen en annan. Planerna på en ny stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt sin mark. Det innebär att förändringstrycket ökar och därmed behöver kommunen vara tydlig och förutsägbar med sina långsiktiga ambitioner. Området ut mot Sturehov är ett vattenskyddsområde ägt av Stockholm Vatten. Kommunens avsikter för landsbygden som helhet Ta till vara landsbygdskaraktären, slå vakt om värdefulla natur och kulturmiljövärden och fortsätta att utveckla värden för besök, aktiviteter och naturupplevelser. Låta landsbygden leva genom att ge utrymme för nya bostäder och fler verksamheter på Grödingelandet. Erbjuda service såsom skolskjuts, hemtjänst och mindre enheter av barnomsorg och äldreomsorg. Kommunal service finns i första hand inom stadsbygden för Grödinges del i Vårsta. Vi bejakar privata initiativ att driva förskolor och skolor på landsbygden. Förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna. De boendes behov går före genomfart och framkomlighet för tunga transporter. Förbättra allmänhetens tillgång till storstadsnatur, se till att landsbygden i Botkyrka känns välkomnande. Landsbygden är som stadsbygden till för alla. Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 109

124 Målkonflikt inom kulturmiljöperspektivet: Genom att bygga i traditionella bebyggelselägen bevaras karaktärsdragen och läsbarheten i kulturlandskapet. Samtidigt är just dessa lägen fornlämningsrika. Som kommun vill vi i första hand värna kulturlandskapet och förena ny bebyggelse sida vid sida med fornlämningar. 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk Kommunen vill ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder i närheten av huvudvägarna i Grödinge, längs väg 225 mellan Vårsta och Tegelvreten, längs 225 från Vårsta mot Södertälje och längs väg 569 ner till Eldtomta. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Inom dessa stråk är inte alla lägen lämpliga för nya bostäder. Vi ska från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns allt från fornlämningar och strandskydd till kraftledningar, järnvägsbuller och värdefull natur. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Vi ska vid bygglovsprövning se till att nya bostäder hamnar i traditionella bebyggelselägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna landskapet. Befintliga bybildningar och grupper med bebyggelse kan fyllas på med nya bostäder. Nya bostäder kan också med tiden bilda nya små byar i lägen där det är möjligt. På en del platser inom dessa stråk finns möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I övriga lägen krävs godkända enskilda vatten- och avloppslösningar. Projekt med flera nya fastigheter behöver gå hand i hand med detaljplaneläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Genom att samla ny bebyggelse till dessa stråk skapar vi underlag till investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar. 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. Ja till om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar för om- och tillbyggnader från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader och kompletteringar av befintliga åretruntbostäder, ekonomibyggnader och fritidshus som finns utanför detaljplanelagt område eller utanför områden med så kallade områdesbestämmelser. Vi ställer krav på godkända vatten- och avloppslösningar vid bygglovsförfrågningar om tillbyggnader. Vi ställer krav på att om- och tillbyggnad harmonierar med kulturmiljön och landskapet. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Robert Lorentz Foto: Rasmus Storkamp Vinterbild från Grödinge och brevlådor i Sibble. Landsbygd och badplatsen i Lida. 110 MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 111

125 Nya bostäder i dessa perifera lägen handlar om undantagsfall i stil med uppbyggnad av nedbrunna hus. Det rör sig om storleksordningen 10 nya bostäder på trettio år. Nya bostäder och enstaka fritidshus Om- och tillbyggnad Nya fritidshusområden Inom markerade stråk längs vägarna (24) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten efter utbyggnad av VA och med nya detaljplaner (25) I områden med detaljplaner och/eller områdesbestämmelser Nej till ny spridd bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar om nya bostäder från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga nej till nya bostäder utanför ovan nämnda lägen (nr 24 och 25). Klimatsmart med fritidshusområden nära storstaden Kommunen har olika syn på enstaka nya fritidshus och nya fritidshusområden. Enstaka nya fritidshus prövas som åretruntbostäder och då gäller principerna ovan. Vi ser fritidshusområden nära storstaden som ett klimatsmart alternativ. Vi är beredda att pröva nya fritidshusområden där planerna ska reglera att husen har en tydlig karaktär och standard som fritidshus. Tabellen nedan sammanfattar kommunens principer för nya bostäder, nya enstaka fritidshus, om- och tillbyggnad av befintliga hus samt nya fritidshusområden. Ja Ja Nej I enlighet med gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser Utanför ovan nämnda områden Nej Ja Ja Foto: Callius/One Eyed Ink Plats för verksamheter Kommunen vill ge möjligheter för det lokala näringslivet på landsbygden att utvecklas. Kommunen vill också se nya verksamheter och arbetsplatser. Vi ser att olika privata och offentliga serviceverksamheter med fördel kan utvecklas på landsbygden, allt från vårdboenden till hotell och konferensanläggningar. Vi vill framförallt se verksamheter som inte genererar tung trafik. En karta över större verksamhetsområden i hela kommunen finns på sidan 87. Utanför dessa större verksamhetsområden finns utrymme för mindre enstaka verksamheter. Kommunen prövar förfrågningar om mindre enstaka verksamhetsetableringar från fall till fall, där vi bland annat väger in lämpligheten i relation till de restriktioner som finns och tittar på frågan om vatten och avlopp. 26. Utveckla Botkyrkaparken och andra aktivitetsrum nära stadsbygden I grönområdet mellan Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla Botkyrkaparken med ett levande natur- och kulturlandskap. Det handlar om att tillgängliggöra området så att det kan utnyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. Arbetet med Botkyrkaparken ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet. Vi vill också utveckla andra grönområden nära stadsbygden till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Området från Norsborg ut mot Sturehovs slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida kan utvecklas utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. För områdena runt Lida finns ett inriktningsprogram som kommunfullmäktige antog Populärt besöksmål i Hågelby Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. Arbetet med Hågelby ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Vinterbild från Grödinge. 112 MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 113

126 Foto: Strandell mellankommunala intressen och riksintressen 5 I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen och riksintressen. Det här är frågor som kommunen inte ensam får besluta om. Flera frågor behöver samplanering Samhällsutvecklingen innebär att fler och fler frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala. Många behov av samplanering är behandlade i den regionala utvecklingsplanen RUFS Andra har inte storregional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. I den här sammanställningen tar vi upp sådana frågor. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av flera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Anläggningar av regionalt intresse, som finns utpekade i RUFS, redovisar vi också här. Riksintressen är viktiga för hela landet Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla för någon näring, exempelvis fisket. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur vi avser att riksintressen ska tillgodoses

127 Mellankommunala intressen Den regionala stadskärnan Flemingsberg Botkyrka kommun stödjer utvecklingen av Flemingsberg som en sammanhängande regional stadskärna över kommungränsen, vilket innebär fler bostäder och arbetsplatser, mer handel och utvecklad infrastruktur. Utvecklingsinriktningen finns i ett gemensamt utvecklingsprogram, framtaget av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I samarbete med Huddinge kommun arbetar vi fram en fördjupad översiktsplan för den nya stadskärnan. Uttran vid gränsen till Salems kommun Området mellan de gamla sjukhusen Söderby i Salem och Uttran i Botkyrka innehåller både bostäder och ett täkt- och masshanteringsområde. På vår sida av gränsen planerar vi för cirka bostäder. Väg-, gång- och cykelförbindelserna mellan Salem och Tumba behöver förbättras. Skjutbana och motocrossbana Skjutbanan och motocrossbanan i Tullinge/Riksten, är befintliga verksamheter som genom buller gör intrång i friluftsliv/naturreservat över kommungränsen in i Huddinge kommun. Vi utgår från att verksamheterna blir kvar och att olika bullerdämpande åtgärder minskar störningarna också framöver. Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket (Anläggning av regionalt intresse) Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka drivs av Sydvästra Storstockholms va-verksaktiebolag (SYVAB). Botkyrka kommun är delägare i bolaget tillsammans med Huddinge, Salem, Stockholm, Södertälje och Nykvarn. Botkyrka kommun förändrar inte situationen för reningsverket. Norsborgs vattenverk (Anläggning av regionalt intresse) Vattenverket i Norsborg förser hela södra Stockholmsregionen med dricksvatten. Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvattentäkter ska bevara en god kvalitet på vattnet. Det omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Salem, Stockholm och Upplands-Bro. Norsborgs vattenverk ligger inom skyddsområdet. Botkyrka kommun respekterar vattenskyddsområdet och vattenverkets skyddsavstånd och ser det som förenligt med vår ambition att förbättra kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Fittja värmeverk (Anläggning av regionalt intresse) Stora delar av Botkyrkas bebyggelse är försörjt med fjärrvärme i ett sammanbyggt system för sydvästra regiondelen. Den värme som levereras kommer till största delen från Igelstaverket i Södertälje där biobränslen är helt dominerande som energikälla. Högdalenverket levererar in en mindre del. Fittja värmeverk används vid toppar i förbrukningen och som reserv för både Botkyrka och grannkommunerna. Botkyrka kommun vill utveckla fjärrvärmeförsörjningen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Mellankommunala intressen. Kartan visar de mellankommunala intressen som Botkyrka vill peka på och regionala angelägenheter som finns inom kommunen. 116 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 117

128 Kraftledningsnätet (70 kv) Genom Botkyrka finns kraftledningar som också försörjer grannkommunerna. Kommunens planering går att förena med behovet av kraftförsörjning genom 70 kv-nätet. Grundvattentillgångar I Botkyrka finns det två grundvattenverk, Tullinge vattenverk och Segersjö reservvattenverk, med tillhörande vattenskyddsområden. Tullinge vattenverk är utpekat som Stockholmsregionens viktigaste grundvattenverk och vid kris ska det kunna försörja Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med vatten. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Botkyrka kommun respekterar därför befintliga vattenskyddsområden och vill säkerställa ytterligare två grundvattentillgångar i nordvästra delen av kommunen och vid Pålamalm. Se karta över vattenskyddsområden på sidan 35. Grustäkter och masshantering När en grustäkt tillåts i en grusås med betydande grundvattenförekomst, minskar eller förstörs möjligheterna att använda grundvattnet som dricksvattenresurs. Botkyrka kommun vill av flera skäl minimera grustäkter och annan masshantering i kommunen. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för storskalig masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera den typen av verksamhet till Pålamalm söder om Tullinge. Farligt gods Huvuddelen av transporter av farligt gods i Botkyrka sker på E4/E20. Övriga primära transportleder för farligt gods är enligt länsstyrelsens rekommendationer: vägar: väg 225, väg 259, Dalvägen, Hågelbyleden järnväg: Grödingebanan fartyg/båttransport: farled i Mälaren och i Östersjön in mot Södertälje Botkyrka avser att respektera skyddsavstånden till transportleder för farligt gods. Kommunen anser dock att Dalvägen/Hågelbyleden på sikt ska övergå till sekundär transportled för farligt gods. Istället bör väg 225 mot Södertälje respektive Södertörnsleden, när den är bygd, vara primära transportleder. Väg 225 Väg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn: Här finns en konfliktpunkt, där Nynäshamn vill uppgradera vägen för att bättre klara godstransporter samtidigt som Botkyrka behöver hantera genomfartstrafiken genom Vårsta. Kommunen vill inte stimulera ökade genomfartstransporter på väg 225, utan ser bara behov av förbättringar anpassade till utvecklingen av landsbygden i Botkyrka och Nynäshamn. Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallar man de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. Botkyrka kommun vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Hågelby gård ligger inom Bornsjökilen. Där vill kommunen skapa förutsättningar att utveckla ett populärt besöksmål för Botkyrka lokalt och för Stockholmsregionen och Sverige. I den gröna kilen runt omkring Hågelby gård är avsikten att satsningen ska värna och utveckla kultur- och naturvärden samt förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar och gröna samband på sidan 77. foto: botkyrka kommun Helt eller delvis inom kommunen finns naturreservaten Bornsjön, Brinkbäcken, Ekholmen, Ensta ö, Hörningsnäs, Lida, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröta. Kommunen respekterar reservaten och vill främja att dessa utnyttjas både av Botkyrkabor och av andra. Flottsbro Inriktningen för området är att upprätthålla de starka gröna värdena i den här delen av Bornsjökilen. Samtidigt har både Botkyrka och Huddinge intressen av att stärka kontakterna mellan Alby i väster och Tullinge och Glömsta i öster. Vi vill samplanera området med Huddinge, på ett sätt som är förenligt med det regionala grönintresset. Norsborgs vattenverk. 118 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 119

129 Riksintressen Riksintresse för järnväg Grödingebanan Sträckan Flemingsberg Järna är dubbelspårig. Sträckan trafikeras av godståg och fjärrtåg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder. Kommunen vill se en utbyggnad av höghastighetståg genom Sverige. Vid en utbyggnad ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. Västra stambanan Sträckan Flemingsberg Södertälje är dubbelspårig och trafikeras främst av pendeltåg, men även vissa godståg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder, där ökad godstrafik genom Tumba och Tullinge är en av flera alternativa utvecklingar. Kommunen vill se mer transporter av gods på järnväg, men förutsätter att Grödingebanan utnyttjas för detta. Riksintresse för väg E4/E20 är som en del av europavägnätet ett riksintresse. På sträckan väster om Botkyrka kyrka håller kommunens planering öppet för breddning eller andra förändringar av motorvägen, men vi vill minska barriäreffekten för de gröna sambanden i Bornsjökilen. Öster om Botkyrka kyrka, inom stadsbygden, vill vi kunna minska luftföroreningar och buller, minska barriäreffekterna genom överbyggnader och utnyttja marken i motorvägsstråket bättre. Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden (väg 259) sedan 1980-talet. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att den är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Riksintresse för rörligt friluftsliv I Botkyrka, Haninge och Huddinge kommuner ligger området Ågesta Lida Riksten. Länsstyrelsens värdeomdöme: Området är tack vare sitt lokalklimat, sin varierade natur och sina anordningar för friluftslivet ett utomordentligt värdefullt friluftsområde. Områdets geografiska belägenhet och de goda möjligheterna att nå området med allmänna kommunikationer gör att det är mycket välbesökt. Området måste bedömas ha stora potentiella möjligheter vad gäller att ytterligare utveckla friluftslivet. Kommunen vill aktivt arbeta för att utveckla de gröna och rekreativa värdena i området. Riksintresse för kulturmiljövård Botkyrka berörs av fem områden: Mörkö (delvis, södra spetsen på Näslandet), Brandalssund (delvis, området kring Näs by), Grödinge centralbygd (tre delområden), Tumba pappersbruk och Bornsjön (delvis). Riksintressen. Nationella riksintressen inom kommunen. I riksintresset för kulturmiljö Grödinge centralbyggd visar vi också vad vi betraktar som riksintressets värdekärnor. 120 mellankommunala intressen och riksintressen Värdebeskrivningar Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) Motivering: Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsmellankommunala intressen och riksintressen 121

130 terrasser, skärvstenshögar och gravar. Fornborgar och stora gravfält från järnåldern, bla ett gravfält med stora högar vid Norsborg, vilket kan kopplas till de övergivna enheterna Borg och Herrhamra. Botkyrka kyrka med äldsta delar från 1100-talet, samt tillhörande boställen och andra byggnader. Gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Det av storgodsdriften ända sedan förhistorisk tid präglade landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker, alléer etc, bl.a. Norsborgs herrgård och Sturehov med tidiga industriella verksamheter. Äldre lantlig bebyggelse. (Miljön berör även Salem och Södertälje kommuner). I området ingår även: Industrimiljön vid Norsborgs vattenverk från sekelskiftet Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Uttryck för riksintresset: Homogen miljö av brukskaraktär. Förvaltningsbyggnad från 1700-talet och under årens lopp tillkomna verkstäder, administrationsbyggnader och arbetarbostäder. Allé planterad på 1840-talet och områdets delvis parkartade utformning. I området vid Lilltumba vill kommunen att nya bostäder ska kunna tillkomma, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö där det försvarsstrategiska läget vid inloppet till nuvarande Södertälje och mellanrum mellan Mälaren speglas av fornborgar, en medeltida borganläggning och Brandalsunds säteri med vidsträckta ägor. (Forntida farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: En fornborg på farledens östra sida (ytterligare två finns på västra sidan). (Miljön berör även Södertälje kommun). I området ingår även: Näs by med tät bebyggelse av 1700-talskaraktär med bevarad bygata och omgivande odlingslandskap. Sportstugeområdet Getryggen från mellankrigstiden med ett hundratal små självbyggda stugor. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Grödinge [AB14] (Grödinge sn) Motivering: Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, smala uppodlade sprickdalar, präglade av mindre herrgårdar, och med stor fornlämningsrikedom i de dominerande landskapspartierna. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Vägmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser från främst yngre stenåldern. Lämningar från bronsåldern. Omfattande järnålderslämningar i form av talrika varierade gravfält och flera fornborgar. Grödinge 1100-talskyrka. Flera avhysta bytomter. En rad mindre herrgårdsanläggningar, vilka huvudsakligen representerar och 1800-talen. Iselsta ålderdomligt sammanhållna klungby, handelssamhället Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Äldre vägsträckningar och öppna odlingsmarker. Foto: botkyrka kommun I Grödinge ser kommunen värdekärnorna i kulturmiljöerna som de mest intressanta att bevara. Kommunen arbetar 2013 med ett nytt kulturmiljöprogram. Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget. Dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett småbrutet odlingslandskap. (Fästnings- och skansmiljö). Uttryck för riksintresset: Skansanläggning från 1600-talets början på Näslandet vid Skanssundet. (Miljön berör huvudsakligen Södertälje kommun). Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) Motivering: Industrimiljö och bruksmiljö som speglar tillverkningen av kvalitetspapper för i första hand landets sedeltillverkning alltsedan 1700-talet. Flygbild över Näs by. 122 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 123

131 Riksintresse för naturvård Kagghamraån Värdeomdöme: Kagghamraområdet i allmänhet och Tegelvreten i synnerhet utgör ett av de viktigaste geologiska objekten i länet. Tegelvreten är det bästa exemplet på aktiv bäckravinbildning inom regionen. Genom att skära sig ned i de tjocka sedimentavlagringarna har Kagghamraån skapat ett meandersystem som saknar motsvarighet i Stockholms län. Landskapet längs ån med biflöden är i hög grad varierande och vackert. Området som helhet har en ovanligt rik flora och fauna med förekomst av en mängd rödlistade arter. Längs ån finns flera strömpartier med lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Genom att ån dessutom har relativt stor vattenföring anses den som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. I ån finns också nissöga och flodkräfta. Kagghamraån har även i övrigt en mycket rik och representativ bottenfauna med inslag av sällsynta arter. Bl.a. förekommer den rödlistade snäckan Valvata macrostoma. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Vid Rosenhill vill kommunen att verksamheterna ska kunna finnas kvar och i viss utsträckning utvecklas, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Bornsjön Värdeomdöme: Bornsjön är med sin höga vattenkvalitet ytterst viktig för Stockholms vattenförsörjning (reservvattentäkt). Samtidigt är sjön en värdefull fågelsjö med bl. a. fiskgjuse och storlom. De närmaste omgivningarna är geologiskt, botaniskt och kulturhistoriskt mycket intressanta. Hela tillrinningsområdet är ett enastående exempel på typisk Sörmlandsnatur. Då det relativt stora tillrinningsområdet skyddats från exploatering är området närmast unikt genom sin närhet till storstaden. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintressen Natura 2000 Nätverket med Natura 2000-områden har kommit till för att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Man har kommit överens om att dessa är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer. Natura 2000 områden i Botkyrka ligger inom naturreservat och har därmed dubbelt skydd. I Botkyrka finns sex områden: Sturehov (två stycken), Bornsjön, Ekholmen, Brosjön, och Brinkbäcken. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. lovärenden ska remitteras till dem. Detta underlag finns tillgängligt för kommunens handläggare. Kommunen kontaktar försvarsmakten i tidiga skeden. Riksintresse för yrkesfiske inlandsvatten Mälaren berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för yrkesfiske havsområdet Delar av Östersjön inom Botkyrka berörs av detta riksintresse (se karta). Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för farleder Riksintresse för farleder på vatten in till Södertälje och mellan Södertälje och Stockholm. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för turism och friluftsliv Mälaren med öar och strandområden och kommunens Östersjökust berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Vi har dessutom ambitionen att stärka tillgängligheten och kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Riksintresse för högexploaterad kust Södra Grödinge ingår i ett större riksintresseområde för högexploaterad kust. Kommunens planering stämmer överens med bestämmelserna i MB 4 kap 4 vad gäller fritidsbebyggelsen. Riksintresse för energiförsörjningen Stamnätet för kraftförsörjning, det vill säga 220 kv och högre, är av riksintresse för energiförsörjning enligt 3 kap. 8 MB, både befintliga och planerade. Kommunen vill att kraftledningar som går genom stadsbygden i Botkyrka blir borttagna, flyttade eller grävs ner. Riksintresse för totalförsvaret Runt Grindsjön på gränsen mellan Nynäshamn och Botkyrka har försvaret pekat ut ett riksintresseområde. Länsstyrelsen har (2013) ännu inte beslutat om något förordnande enligt 11 kap. 12 PBL. Vissa tekniska anläggningar är utpekade som riksintresse för totalförsvaret. Dessa kan inte redovisas på kartor i översiktsplanen. Det rör till exempel radar- och radiolänksystem. Inom Botkyrka kommun kan höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk och även höga byggnader riskera att störa riksintresset. Allmänt gäller att hela landet är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Försvarsmakten redovisar också i sitt underlag ett påverkansområde för buller, säkerhet eller annan aspekt, där alla plan- och 124 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 125

132 underlag i urval BOTKYRKA KOMMUN(2003). Ahlqvist och Almqvist Arkitekter. Program för Riksten. Botkyrka kommun (2007). Botkyrka kommuns handbok i dialog. Botkyrka kommun (2010). Botkyrkas gröna värden: Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering. Botkyrka kommun (2008). Botkyrkas strategi för demokrati och delaktighet. Botkyrka kommun (2010). Cykelplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2012). Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). Framtid för Tullinge - ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2005). Inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida Riksten. Botkyrka kommun (2012). Gestaltningsprogram för Rikstens Friluftsstad: Riktlinjer för utformning av mark och bebyggelse i Rikstens friluftsstad. Botkyrka kommun (2007). Handelspolicy för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Klimatstrategi för Botkyrka. personer med funktionsnedsättning. Botkyrka kommun (2012). Utveckling Fittja. Ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). WSP Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2002). Översiktsplan Botkyrka kommun, Huddinge kommun (2009). Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg: Samrådshandling. IVL Svenska miljöinstitutet (2010). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka för Botkyrka kommun. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg Botkyrka, Riksten Tumba Norra Botkyrka. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg SYD, Flemingsberg station Tullinge - Riksten. Sweco energuide AB sustainergy (2012). Rapport- Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun. Foto: Johannes Liljeson Botkyrka kommun (2005). Detaljplaneprogram central Tullinge. Botkyrka kommun (2007). Energiplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2010). Folkhälsopolicy. Botkyrka kommun (under arbete 2013). Framtid Alby - Stadsbyggnadsidé. Botkyrka kommun (2012). Framtid Fittja, Detaljplaneprogram för stadsutveckling. Botkyrka kommun (2011). Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Botkyrka kommun (2010). Strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Botkyrka kommun (2009). Ett jämställt Botkyrka. Botkyrka kommun (2011). Tänk nytt, rätt och lätt. Handbok i FN-konventionen om rättigheter för Landskapslaget, Landskapsarkitekter LAR (2003). Miljökonsekvensbeskrivning: Program för Riksten. Medborgaranalysen (2011). Samtal om framtiden. Mörkfors, Gunnel och Ullén, Inga (1988). Botkyrka Kulturmiljöinventering Del I och II av kulturminnesvårdsprogram. Regionplanekontoret (2010). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS

133 platsregister Alby...12, 19, 38, 42f, 48, 61 63, Flemingsberg...14, 17 19, 28, 42, 49f, 57, Järna Skärholmen...5, 14, 17 19, 27f, 46, Tunarondellen...92, , 83, 85f, 90 92, 94 99, , 85, 91, , 116, 120 Järvafältet , 63, 85, 91, 94 Täby centrum...17 Alby centrum...30, 40, 43, 56, 78, 85, 92 Flemingsbergsskogen Kagghamra...8, 36, 92, 111f Slagsta...8, 43, 73, 86, 92, 96f, 99 Upplands-Bro Albysjön...41, 68 Flottsbro...41, 57, 100, 118 Kagghamraån Slagsta strand...8, 43, 86, 92, 96 Uppsala...19, 63 Albyvägen...42, 98 Alfred Nobels allé...8, 92, 102 Arlanda...63 Arninge...17 Aspen...68, 120 Barkarby...17 Blickaberget Borg Bornsjön...116, 118, 120, 124 Förbifart Stockholm...14, 19, 63, 94, 100 Förbifart Tullinge...19, 61 62, 86, 91, , Getryggen Glasberga Grindsjön Grödinge...15, 28, 86, 90, 92f, 107, , , 125 Grödingebanan...44, 119, 120 Kassmyra...8, 86, 92, 107 Kista...17 KP Arnoldssons väg...62, 107 Kungens Kurva...5, 14, 17 19, 28, 46, , 61, 63, 85, 91, 94 Kärsdala...51 Körsbärsparken...70 Lida...68, 74, 100, 113, 118, 120, 126 Liljeholmen...53 Sollentuna...17, 42 Spårväg Syd...63, 127 Stockholm...14f, 19, 28, 58, 63, 94, , 120, 124f Stockholms innerstad...5, 19, 28 Stockholms län...12, 17, 74, 116, 124 Stockholmsregionen , 27, 30, 34, 44,.46, 52, 58, 100, 104, 108,113, 116, 118 Stora Träsket Uppsalastråket...34 Uttran...36, 92, 106, 116 Vinterskogen Vårsta...76, 92, 104f, 107f, 110, 119 Vårsta centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92, 106 Väg , 61, 76, 102f Vällingevägen...97 Västra stambanan Ågesta Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Botkyrka kyrka...15, 32, 120, 122 Grödingelandet...36, 108 Lilltumba...8, 32, 92, 106, 123 Storstockholm...25, 46, 50, 52 56, 59 Årstafältet...90 Botkyrkaparken Hallunda...19, 61 63, 92, 94 99, 120 Loviseberg...57, 86, 106 Storvreten...8, 68, 92, 107, 113 Åvinge Botkyrkas handelsplats...43 Hallunda centrum...30, 40, 43, 78, 85, 92, 97 Masmo...19, 57, 62f, 91, 98 Sturehov...68, 94, 97, 108, 113, 122, 124 Älvesta...94 Brandalssund Hallunda gård...8, 92, 96 Mälaren...15, 32, 38, 68, 96, 116, Subtopia...81, 86, 98 Östra Bröta Brantbrink , 92, 103 Hallunda trafikplats...62, , 122, 125 Söderby Östra Vårsta...92, 104, 107 Brinkbäcken...118, 124 Hallundavägen...8, 42, 51, 92, 97 Mörkö...120, 122 Södertälje...14, 17 19, 28, 39, 46, 53, Byrsta...8, 92, 111, 112 Hammerstavägen...97 Norrga...118, , 91, 104, 119f, 122 Citybanan...58, 63 Hamradalen Norrköping...51 Södertörn...32 Dalvägen...43f, 62, 83, 92, 107, 119 Dalälven E4/E , 44, 62f, 76, 86, 92, 94, , 98f, 119f Ekerö Ekholmen...118, 124 Hamringe...8, 92, 102 Haninge...120, 128 Hanveden...64, 76f, 118 Herrhamra Huddinge...116, 118, 120, 127 Huddinge kommun...57, 116, 120 Norsborg...15, 43, 68, 94 99, 113, 116, 122 Norsborgsvägen...97 Nykvarn Nynäshamn...119, 124 Näslandet...120, 122 Pålamalm...23, 26, 34, 37, 86, 118 Södertörnsleden...63, 100, 119f Tegelvreten...92, , 124 Tullinge...12, 15, 19, 22, 43, 51, 58, 61f, 68,....70, 85f, 92, , 116, 118, 120 Tullinge centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92 Tullinge trädgårdsstad...70, 103 Foto: Johannes Liljeson Eldtomta...8, 36, 92, Huddingevägen...22, 44, 62, 76, Pålamalmsvägen Tullingesjön...68, 113 Emån Hågelby...32, 62, 68, 73, 76, 92, 96, Riksten (Tullinge)...49, 62, 68, 86, 92, Tumba...15, 19, 22, 30, 43, 60 63, Ensta ö , 113, , 113, , 92, , 116, 120 Eriksberg...19, 42f, 56, 62, 91f, 94 99, 113 Hågelby gård...73, 113, 118 Riksten (landsbygd)...37, 120 Tumba bruk...15, 72, 120, 122 Eriksbergs verksamhetsområde...30, 40, Hågelbyleden...19, 22, 42, 44, 62, 76, Rosenhill...86, 122, 124 Tumba centrum...30, 40, 43, 56, 78, , 62, 78, 85, 92, , 98, 106, 119 Salem...107, 116, , 92, 106f Fittja...12, 19, 38, 43, 61 63, 66, 73, Häggvik...17 Sandstugan...8, 92, 106 Tumba köpcenter...43, 86, , 91f, Hörningsnäs Sibble...8, 36, 92, Tumba station...15, 104, 106 Fittja centrum...30, 40, 41, 43, 78, 85, 86, 92 Jakobsberg...17 Sjöterrassen...41 Tumbavägen Fittja äng...38, 41 Järfälla Skanssundet Tuna

134 sakregister Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Foto: Johannes Liljeson Arbetsmarknad...19, 53, 61, 63 Arbetsplatser...42, 63, Arkitektur...41, 43, 49, 80, 84 Handel...18, 21, 43, 60, 84 87, f, 102, 106f Hemkänsla...52ff, 72, 80 Park...16, 21, 38, 41f, 57, 65f, 70, 80 PBL, plan- och bygglagen...14, 16 Regionala angelägenheter...116f Barnperspektiv...13 Barriär...22, 58, 60, 76f, 82 Hållbar utveckling...12f, 54 Identitet f, 54f, 65, 70, 72, 84, 106 Regionala stadskärnor...14, 17ff, 22, , 61, 63, 85, 91 Befolkningsprognos...46 Bostadsbyggande...40f, 46f Buller...44f, 58, 103, 116 Bygglov...16, 36, 82, 90, 110ff Idrott...21, 38, 41, 51, 56f, 81ff, 103 Infartsparkering , 60, 102, 106 Interkulturell...56, 61 Jordbruksmark...32, 39, 65, 72, 106 Residence Botkyrka...41, 84 Riksintressen Risker...32, 90 RUFS, Regional utvecklingsplan Byggnadsminne...72 Cykel...28, 30, 60ff, 102, 106f Dagvatten...11, 38, 42, 76 Delaktighet...13, 79f, 85 Demokrati...12, 85 Detaljplan...16, 48, 84, 90f, 110ff Ekosystemtjänster...22, 76 Energi...22, 32, 39, 60, 116 Farligt gods...107, 119 Fjärrvärme...20, 26, 30, 39, 116 Folkhälsa...27, 85 Fornlämning...15, 110, 122 Friluftsliv...64f, 69, 113, 116, 118, , 125 Fritidshus...36, 46, 69, 91, 108, 111f Funktionsnedsättning...13f, 51, 53, 58, , 63, 65 Företag...15, 25, 41f, 49, 78ff, 85, 94, 107 Förskola...30, 57, 70, 80, 83 Försvaret Förtätning...38, 42f, 50f, 83, 90ff, , 100, 104, 111 Grustäkter , 41, 100, 106f, 118 Gröna kilar...64, 76f, 118 Gröna samband f, 76f, 91, 94, , 104, 118, 120 Grönstruktur...22, 66, 76f, 91, 118 Jämställdhet...28, 57 Klimat...12, 20, 23, Kollektivtrafik...20f, 27ff, 40f, 43ff, Kolonilott...56f, 66 Konst...38, 41, 80, 84 Kreativitet...21, 25, Kulturmiljö...64f, 72, 74, 84, 91, , 110f, 120ff Landsbygd...15, 30, 64, 90, Landskap...64, 72, 76, 91, 106, 108, f, 113, 120ff Lekplats...13, 57, 66, 70 Markstabilitet...32f, 90 Masshantering...26, 34, 86, 116, 118 Medborgardialog, dialog...12, 55, 80 Mellankommunala intressen...115, 117 Miljonprogram...39ff, 48, 96, 116 Målkonflikt...62, 84, 110 Mångfald...22, 40, 43, 50, 76, 78f, 82 Mötesplats...15, 21, 43, 51 57, 61, 63, 66 Naturvård...11, 72, 74, 124 Naturvärden...42, 64f, 72, 74ff, 118 Näringsliv...14, 19, 46, 58, 63, 81, , 100, 113 Odlingslott, odling...21, 30, 39, 56, 66, 80 Offentlig service...18, 30, 51, 55, 60, 86 Offentliga rum...57, 82, 84 för Stockholmsregionen...16f Samråd...5 Skred...26, 30, 32 Social sammanhållning...56, 58, 81 Sociala konsekvenser...13 Spårväg...61ff, 91, 98f, 103 Stadsbygd...90 Stadsbyggnadsstrategi...21, 50, 82 Strandskydd...23, 70f Subtopia...81, 86, 98 Säkerhet...13, 31f, 51, 108, 124 Tillgänglighet...14, 28, 58 63, 65 Trafik...19, 27ff, Trygghet...13, 43, 52 57, 65, 83 Tyngdpunkt...18f, 30, 43, 60ff, 85, 92 Upplåtelseform...50, 82 Utbyggnadsordning...49 Utflykt...69 Utställning...6 Utvecklingsprogram , 116 VA, vatten och avlopp...36, 110ff, 41 Vattenskyddsområden , 34f, 118 Vattentäkt...34, 36, 116, 124 Verksamhetsområden Vindkraft...39, 124 Vision...11, 17, 61 Översvämning...23, 26, 30ff Medverkande inom den kommunala organisationen Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen Politisk beredning Klimat- och planeringsberedningen Politisk avstämningsgrupp Katarina Berggren (S) Peter Nyberg (S) Dan Gahnström (MP) Anna Herdy (V) Projektgrupp Sara Wrethed, projektledare Lars Olson, planeringschef Ulla Ryk, arkitekt Per-Anders Framgård, arkitekt Anna Ahlstrand, planarkitekt Kartproduktion Karin Willis, GIS-ingenjör och Ann-Marie Thorgren, GIS-ingenjör Kontakt Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av den här skriften. Sara Wrethed Telefon: E-post: oversiktsplan@botkyrka.se 2013 Botkyrka kommun Produktion: This Way Up AB Med reservation för tryckfel. Översiktsplanen har utarbetats av projektgruppen tillsammans med bland andra samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

135 Foto: Johannes Liljeson Foto: Johannes Liljeson Foto: Johannes Liljeson Översiktsplanen finns digital på webben: Foto: Johannes Liljeson

136 X Samrådshandling Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning Foto taget från Pålamalmsvägen mot etapp 2, Hanvedens allé

137 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 2 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Innehållsförteckning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Bilagor... 5 Planens syfte... 5 Bakgrund... 5 Tidigare beslut... 5 Plandata... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Program för planområdet... 6 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Vattenskyddsområde... 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 8 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Klimatstrategi för Botkyrka... 9 De sex hållbarhetsutmaningarna... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Geotekniska förhållanden Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Buller Vibrationer Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Service Tillgänglighet Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Parken Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall... 14

138 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 3 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Fastighetsbildning Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser Tillgänglighet och trygghet Solstudier Klimat Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal... 20

139 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 4 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Inledning Detaljplanearbetet för Rikstens friluftsstad, del 4 genomförs med normalt planförfarande, och regleras genom PBL. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Tullinge Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy, planarkitekt Eva Kamph, planarkitekt Nina Vesterli, projektledare Elisabet Runesten, bygglovsarkitekt Anton Anander, trafikplanerare Hanna Lindh, landskapsarkitekt Dan Arvidsson, miljöutredare Mikael Arveng, driftchef Birgitta Persson, projektledare Sven-Gunnar Broström, kart/mät- ing Mia Bergström, projektledare Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Gata- och parkenheten Gata- och parkenheten Miljöenheten VA-enheten Fastighetsenheten Kart och Mätenehten Adm-enheten, utbildningsförvaltn. Illustrationen är utarbetad av Ruth Wiberg, Arkitekter Engstrand och Speek AB E-post: raad.alkhafagy@botkyrka.se Telefon: E-post: eva.kamph@botkyrka.se Telefon:

140 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 5 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Kvalitetsprogram Illustrationsplan Bilagor Behovsbedömning Fastighetsförteckning Utredningar: - Bullerutredning, Riksten DP 4, Botkyrka kommun, daterad genomförd av Ramböll på uppdrag av Botkyrka kommun. - PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, daterad utförd av ÅF infrastruktur AB på uppdrag av Riksten Friluftsstad AB Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Dessutom möjliggör den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad en utbyggnad av uppskattningsvis cirka 250 nya bostäder med blandad bebyggelse. Bakgrund Tidigare beslut Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida-Riksten daterad februari 2005 Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Ramavtal mellan kommunen och Riksten Friluftsstad AB, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni 2012.

141 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 6 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Plandata Planens läge och areal Området ligger i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är på ca 25,5 hektar. Ungefärlig planavgränsning TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Program för planområdet För området gäller ett reviderat gestaltningsprogram för Rikstens friluftsstad, daterat som godkändes av kommunfullmäktige i juni (Övriga beslut se under bakgrund.) Parallellt med planarbetet tas ett kvalitetsprogram fram som blir styrande för området. Kvalitetsprogrammet och aktuell detaljplan bedöms följa gestaltningsprogrammet.

142 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 7 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Översiktsplanen redovisar hela Rikstens friluftsstad som förändringsområde. Detaljplaner Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer pågår fortfarande. Vattenskyddsområde Den västra delen av planområdet ligger inom yttre vattenskyddsområde för Tullinge vattentäkt. De bestämmelser som gäller för kommunens yttre vattenskyddsområde och för kommunens dagvattenstrategi ska följas. (Se vidare under dagvatten.) Vattenskyddsområde Bild som illustrerar vattenskyddsområdet

143 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 8 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen Kommunen har upprättat en behovsbedömning för planområdet, daterad mars Planen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan och kräver därför inte att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning utförs. En miljökonsekvensbeskrivning finns i programskedet över hela Rikstensområdet och har belyst viktiga miljöförhållanden inom planområdet. I samband med utarbetandet av detaljplan för Rikstens frilufsstad, del 4 har följande bedömning gjorts: Planarbetet måste följa upp kritiska miljöaspekter såsom dagvatten, eventuella markföroreningar, natur- och kulturmiljö samt buller och vibrationer. Dagvattenfrågan måste studeras närmare. Naturligt utformade dammar som ska rena förorenat dagvatten från hela friluftsstaden måste projekteras och anläggas för att inte riskera ökad belastning på nedströms liggande recipienter. En utredning av markområden som skulle kunna vara förorenade bör utföras. Utifrån den bör en bedömning göras vilka områden som bör provtas och ev. saneras. Gröna stråk, spridningsvägar och stigar för att minska barriäreffekter behöver säkras för att underlätta kontakten med natur och grönområden. Fornminnen bör om möjligt lämnas orörda, men om det inte går, så måste de undersökas och tas bort, vilket kräver tillstånd av Länsstyrelsen. I övrigt är det av stor vikt att redan tidigt i planeringsskedet sörja för att området förses med en effektiv kollektivtrafik samt att planera för välutbyggda gång- och cykelvägar inom, till och från området för att minska det privata bilåkandet och därmed negativ miljöpåverkan. Stöd för ovan nämnda arbete och andra miljöåtgärder finns i miljöåtgärdsprogrammet för Rikstens friluftsstad.

144 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 9 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att gå mot en hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. Botkyrkaborna har arbete Förutom den mängd arbetstillfällen som tillkommer i samband med utbyggnaden av området, finns ett kvarter i detaljplanen som möjliggör arbetsplatser. Även förskolan kommer att generera arbetsplatser. Botkyrkaborna känner sig hemma Rikstens friluftsstad kommer fullt utbyggd bli en egen stadsdel med fullt utbyggd service och närhet till rekreation, vilket bör ge goda möjligheter till att skapa en god hemkänsla. Botkyrka har de bästa skolorna De tidigare etapperna 1-3 innehåller både nyetablerade förskolor och skola med hög standard och modern utformning. Även denna detaljplan innehåller en förskola. Botkyrkaborna är friska och mår bra Området ger alla förutsättningar för att de boende kan bli både friska och må bra. De boende kommer att ha nära kontakt med stora naturområden. Stor hänsyn har också tagits till tryggheten i området bl a genom att bilister, cyklister och gående rör sig på genomgående stråk och att entréerna till bostäderna vänds mot dessa stråk. Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar I utvecklingen av stadsdelen pågår ett ambitiöst miljöarbete som beskrivs närmare i miljöåtgärdsprogrammet som styr miljöarbetet under hela processen från planering till färdigutbyggt område.

145 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 10 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Hela Rikstens friluftsstad kommer att förses med fjärrvärme. Det finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle, eftersom luftföroreningarna kan stanna i marknivå i området vid en viss typ av väderlek. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Det råder en öppen dialog med medborgarna i olika forum vid planering och genomförande. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Huvuddelen av marken inom planområdet ägs av Riksten Friluftsstad AB. En mindre del i den nordöstra delen ägs av Fortifikationsverket. Rättigheter Fastigheterna Riksten 9:2 och Riksten 9:3 belastas båda av servitut för kraftledning. Någon fullständig utredning om vilka rättigheter som berör exakt vilket område har ännu inte skett. Se särskild fastighetsförteckning. Geotekniska förhållanden Enligt geologisk karta i miljökonsekvensbeskrivningen för hela friluftsstaden från 2002 består det låglänta området av lera. För de högre partierna i norr och söder är det berg. I den sydöstra delen av området finns en platå som består av bland annat sprängmassor från den militära verksamheten i området. Massorna kan komma att användas inom planen vid genomförandet. Området har mätts in och förutsättningarna för hur grundläggningen kommer att utföras kommer att fastläggas i samband med förprojektering inför nästa skede, granskningen. Radon Större delen av planområdet ligger inom område med normal radonrisk. En mindre del i väster ligger inom ett lokalt högriskområde för markradon.

146 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 11 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Rött högriskområde. Orange lokalt högriskområde. Gult normalriskområde. Grönt lågriskområde Markföroreningar Fastighetsägaren har utrett om de fyra områden inom planen som pekas ut i behovsbedömningen kan vara förorenade. Den sammanfattande bedömningen är att de fyra områdena inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljön, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Se PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, (ÅF infrastruktur AB, ). Fornlämningar Inom planområdet finns fyra fornlämningar som i sin helhet ligger inom planområdet Raä och två som delvis ligger inom området, Raä 513 och 518. Områdena finns redovisade på detalj- och illustrationsplan. I samband med exploateringen av Rikstens friluftsstad gjordes en arkeologisk utredning Vid denna upptäcktes framför allt ett stort antal boplatslämningar. Dessa kan huvudsakligen dateras till den äldre stenåldern och kan därmed vara år gamla. Det är objekten Raä 513, 514, 515, 516, 517 och Raä 518. Fyra av dessa, Raä 513, 514, 516 och 517 förundersöktes inför utbyggnaden av etapp 3. De visade sig innehålla tjocka och fyndrika boplatslager från äldre stenålder. Inom 516 fann man även spår av en medeltida verksamhet. Exploatering av fornlämningarna Raä 516 och Raä 517 kräver att de ska undersökas och grävas ut. Två andra fornlämningar, Raä 515 och Raä 518 är inte förundersökta. Det innebär att dess exakta utbredning och status är osäker och därför krävs att deras läge ska bestämmas

147 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 12 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten genomen arkeologisk undersökning. Raä 513 och Raä 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Störningar Buller Östligaste delen av området utsätts för buller från trafik på Pålamalmsvägen som har en mycket hög andel tung trafik. Tidigare var delar av området även utsatta för buller från Hacksjöns skjutbana och närliggande motorsportbana. Åtgärder för att dämpa ljudet från dessa bullerkällor har haft avsedd effekt och beräkningar och mätningar visar att gällande riktvärden idag klaras inom planområdet. Vibrationer Det finns inga fastställda riktvärden för vibrationer. I de tidigare detaljplanerna inom stadsdelen har ett riktvärde enligt svensk standard använts som riktlinje. Bedömningen enligt svensk standard är att vibrationer som inte överstiger 0,3 mm/s upplevs av ytterst få människor och det finns en planbestämmelse som reglerar detta. Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Det finns inga befintliga byggnader eller verksamheter inom aktuellt område som har något bevarandevärde. Service Inom planområdet planeras en förskola med sex avdelningar. Förskolan är en förutsättning för att bostäder ska kunna byggas. Inom etapp 1 finns en förskola, Nova, med sex avdelningar i korsningen Flottiljvägen/Gösta Frohms väg. I etapp 3 finns två förskolor, Luna och Stella, utefter Kanslivägen. I detaljplaneetapp 3 är Rikstens skola för barn mellan sex och sexton år under uppförande och en första etapp beräknas öppna till höstterminen I anslutning till skolan finns också en idrottshall, Rikstenshallen. En mindre butik med kafé finns vid Kanslivägen. Dagligvaruhandel, bibliotek, vårdcentral m m finns i centrala Tullinge. Tillgänglighet

148 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 13 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Större delen av planområdet är relativt plant och ger goda förutsättningar för en god tillgänglighet. Ett område i sydöstra delen av planområdet är en platå, i dag bestående av bland annat sprängstensmassor. Natur Mark och vegetation Större delen av området är plant och består av den gamla flygbanan med dess anläggningar. Området ligger i en dalgång med bergspartier i norr och söder. Delar av området bevaras som naturmark. Även det sydvästra området är relativt plant. På en sträcka på ca 250 meter stiger nivån med fem till sex meter. I sydost finns en platå som till viss del består av sprängmassor från den f d militära verksamheten. Lek och rekreation Möjligheterna till rekreation och friluftsliv är åtskilliga i närområdet. Naturen kring Lida och sjön Getaren är tillgängligt både till fots, cykel och med en direktbuss. I närheten av planområdet finns även en motorsportsbana, skjutbana och en golfbana. Området ligger också i nära anslutning till Lida friluftsgård. Norr om friluftsstaden finns Brantbrinks idrottsplats som förutom löp- och skidspår även erbjuder möjligheter till tennis, fotboll, ishockey. I dagsläget finns två parker i etapp 1 av Rikstens friluftsstad. En park planeras i etapp 2 och en naturlek i etapp 3. Parken Parkmark är den allmänna delen av grönstrukturen med drygt 4000 kvm som angränsas till kvarteren, befintligt naturområde, förskolan och lokal huvudgata. Parken ska fungera som en samlingsplats för boende i Riksten och lekaktiviteter i parken ska komplettera de som ska finnas på förskolegården. Möjligheten till att utnyttja och synliggöra det rena vattnet som kommer från berget ska finnas i parken. Gångstigar inom parken ska leda till de stora naturområdena i norr och förbinda den norra delen av detaljplan 2 och detaljplan 4 med gång- och cykelväg som planeras längs Pålamalmsvägen. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Området är idag sammankopplat med omgivningen i alla väderstreck. Från området finns en utfart till Pålamalmsvägen, där Trafikverket är huvudman.

149 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 14 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Kollektivtrafik Den del av Hanvedens allé som är byggd i etapp 2 är försedd med en busshållplats, så goda förutsättningar för en förlängning av busslinjen till området finns. Dagvatten Större delen av dagvattnet från områdets hårdgjorda ytor avleds till en dagvattendamm sydväst om planområdet. Dammen har i dagsläget oljeavskiljare och sedimentfång. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Vatten och avlopp Inom området saknas ledningar för vatten och avlopp. Värme I området finns en verksamhet som alstrar överskottsvärme. Denna kan med fördel återanvändas i bostadsområdet. Fjärrvärme finns i intilliggande planområden. El Området är inte elförsett i dag. Avfall Ingen avfallshantering sker i området i dag. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Kvartersmarken som ägs av Riksten Friluftsstad AB och Fortifikationsverket kommer successivt att säljas till olika exploatörer i takt med utbyggnaden av infrastrukturen. Fastighetsbildning Parterna (markägaren/kommunen resp. exploatörerna/byggherrarna) ansöker om och bekostar den fastighetsbildning som krävs för exploateringens genomförande. Detta kommer att regleras i exploateringsavtalet.

150 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 15 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Tillgång till E-området kommer att säkerställas genom att gemensamhetsanläggning bildas. Exploatören för respektive kvarter ansöker om och bekostar bildandet av nödvändiga gemensamhetsanläggningar för körytor/kvartersgator, gångytor, lekytor, parkeringar, sophantering och VA-anordningar inne på kvartersmark. Radon Åtgärder för markradon hanteras i samband med bygglovsansökan. Markföroreningar En utredning har gjorts för att klarlägga potentiellt förorenade markområden inom denna detaljplan av ÅF infrastruktur AB, daterad Den sammanfattade bedömningen i denna utredning är att de fyra områdena som tidigare bedömts kunna vara förorenade inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljö, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Fornlämningar Raä 513 och 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Raä 515 och Raä 518 ska förundersökas för att klargöra dess utbredning. För att exploatering ska bli möjlig enligt detalj- och illustrationsplan krävs att Raä 516 och 517 grävs ut. Raä 515 kan också komma att behöva delundersökas om den visar sig beröras av exploateringen. Dessa åtgärder säkerställs i detaljplanen. Störningar Ramböll har på uppdrag av kommunen utfört en bullerutredning för skottbuller från Hacksjöns skjutbana och trafikbuller dels från Pålamalmsvägen dels från gata inom området som kommer att trafikeras av buss. Utförda bullerberäkningar visar att alla bostäder som byggs ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé kommer att uppfylla riktvärdet 55 db(a) utan särskild åtgärd. Vid de planerade bostäderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 db(a), där uteplatser kan placeras. Skottbullernivåer från Hacksjön skjutbana överstiger inte kravet 60 db(i) över hela området. För bostäderna närmast Hanvedens allé och Pålamalmsvägen krävs avstegsfall, dvs samtliga bostäder ska ha tillgång till en tyst sida för minst hälften av boningsrumen med nivåer betydligt lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och det finns en särskild planbestämmelse som reglerar detta. Det är

151 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 16 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten den maximala ljudnivån som är dimensionerande för att bullerdämpande åtgärder krävs. Även förskolan har i detaljplanen fått en bestämmelse som reglerar bullerdämpande åtgärder. Orsaken till att riktvärdet för den maximala bullernivån överstigs är framförallt buss som kommer att trafikera Hanvedens allé och Pålamalmsvägen. Inom området har marken en sådan beskaffenhet att vibrationsnivån kan överstiga de rekommenderade värdet 0,3 mm/s som anges i miljökonsekvensbeskrivningen, som gjordes i samband med att programmet togs fram 2003 och som berör hela framtida Rikstens friluftsstad. En planbestämmelse har införts som reglerar detta. Bebyggelseområden Stor del av de områden som föreslås bebyggas består av asfalterad mark, fd landningsbanan för flyget. De lägre områdena nedanför bergen i norr och söder är bevuxna med mindre lövträd, företrädesvis björk. Bostäder Detaljplanen ger möjlighet till att bygga drygt 250 nya bostäder. För större delen av området ges möjlighet att bygga friliggande enbostadshus, radhus, parhus, kedjehus alternativt flerbostadshus. Detaljplanen är flexibel och reglerar inte var de olika hustyperna (bortsett från flerbostadshus som är placerade mot Pålamalmsvägen och vissa kvarter söder om Hanvedens allé) kan byggas. Detaljplanen är uppdelad i kvarter inom vilka kvartersgator kan byggas. För att minimera utfarterna på Hanvedens allés norra sida har antalet reglerats i planbestämmelse, detta för att åstadkomma en sammanhängande trädplantering på sida av gatan. - För friliggande enbostadshus gäller att minsta tomtstorleken är 400 kvm, varav ca en tredjedel får sammanlagt bebyggas i två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad gäller även här. - För radhus gäller att minsta tomtstorleken är 175 kvm, samt att halva tomten får bebyggas i högst två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. - För parhus/kedjehus gäller att minsta tomtstorleken är 250 kvm, samt att halva tomten får bebyggas med högst två våningar. Även här ska det finnas minst en parkeringsplats per bostad. - För flerbostadshus gäller att högst 40 % av tomtstorleken får bebyggas och att minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. Flerbostadshusen får vara mellan två till fyra våningar. Två områden på höjdplatån i sydost har sådana höjdförhållanden att souterrängvåning krävs. Byggnadshöjden är satt till högst 7 meter räknat från

152 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 17 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten gatans nivå i tomtgräns. (Denna planbestämmelse har införts för att inte förändra tomters nivåförhållanden så mycket.) De redovisade områdena för denna bestämmelse kommer att justeras efter att höjder bättre fastställts i samband med förprojektering och inför nästa skede i planprocessen, granskningen. På att öka tryggheten i området ska entréer placeras i första hand mot allmänna gator och i andra hand mot kvartersgator. Det är angeläget att det blir en sammanhållen gestaltning på bebyggelsen inom hela detaljplanen, men framförallt utefter Hanvedens allé och den södergående lokalgatan, som kommer att ansluta till kommande etapper. Här tillåts högst två våningar med undantag för de kvarter som ligger söder om Hanvedens allé för att ge bättre variationer av bebyggelse inom planområdet. Här kan två till fyra våningar byggas, men byggnader inom samma egenskapsgräns ska ha samma bostadstyp och samma taknockshöjd. För att få ett enhetligt gaturum ska bostadshusen placeras utefter egenskapsgränsen mot allmän gata. Arbetsplatser På den planerade förskolan med sex avdelningar beräknas 20 till 25 personer arbeta. I korsningen Pålamalmsvägen/Hanvedens allé anger detaljplanen för ett kvarter möjlighet att uppföra byggnad för centrum/bostäder. Tillgänglighet och trygghet Tillgängligheten inom området blir god. En förutsättning för att skapa en trygghetskänsla är att alla trafikslag samsas utefter samma stråk. En annan är att entréer orienteras mot dessa stråk enligt en planbestämmelse och kvalitetsprogrammet. Solstudier Solstudie ska göras inför nästa skede, granskningen. Klimat Rikstens friluftsstad ligger i ett område med s k kalluftssjö med starkt inflytande. Detta innebär att varm luft vid en viss typ av väderlek inte kan stiga i höjdled som den brukar. För att undvika att varm luft med luftföroreningar stannar i marknivå finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle. Natur Mark och vegetation

153 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 18 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Stora delar av detaljplaneområdet består av naturmark. Här kommer vegetationen huvudsakligen att bevaras. Viss utglesning och gallring kan komma att krävas, delvis för att öka tillgängligheten till naturmarken. Inom området planeras en park med lekplats och ny vegetation. Utefter Hanvedens allé kommer en trädrad planteras. Från etapp 2 kommer trädraden från den södra sidan. I jämnhöjd med förskolan kommer växling att ske där träd finns på båda sidor för att sedan fortsätta med en trädrad på den norra sidan. Lek och rekreation Inom nu aktuellt område planeras för en park med lekplats. Parken kan komma att få ett vattentema med ett slingrande grunt vattenfyllt dike. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Utfarten från området till Pålamalmsvägen kommer att flyttas söder ut när Hanvedens allé förlängs. Kommunen har inlett en diskussion med Trafikverket, som är huvudman för Pålamalmsvägen, om hur korsningen ska utformas. Troligtvis kommer korsningen att få samma principiella utformning som Rullstensvägens anslutning till Pålamalmsvägen. Korsningen kommer att förprojekteras innan planen ställs ut för granskning. Utefter Pålamalmsvägens västra sida planeras en gång- och cykelbana som ansluter till gång- och cykelvägen vid Rullstensvägen och vidare till Huddingevägen. Inom området finns fyra olika utföranden av gatorna. Dessa är redovisade med beteckningen A-D på illustrationen och typsektioner redovisas i särskilt kvalitetsprogram. Gatorna som betecknats med B-D är kommunala och kommer att projekteras, byggas och förvaltas av kommunen. Gatorna som betecknas med A är enskilda sk kvartersgator och kommer att projekteras och byggas av respektive exploatör och inrättas som gemensamhetsanläggning och förvaltas av de boende som har angöring till dessa. Principen för tidigare etapper av Rikstens friluftsstads trafikytor har varit att de gator som försörjer mer än bara ett kvarter ska vara kommunala och övriga gator på kvartersmark ska vara sk kvartersgator. Hanvedens allé (D) som förlängs från etapp 2 och ansluter till Pålamalms vägen kommer att utformas med en trädrad på den ena sidan och gång- och cykelväg på ömse sidor. Gång- och cykelvägar kommer att byggas inom området för att öka tillgängligheten och bidra till det hållbara resandet.

154 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 19 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Huvuddelen av parkeringen ska ske på kvartersmark. Undantaget är kantstensparkeringen på ömse sidor om Hanvedens allé vid förskolan. Denna parkering kommer att fungera som angöring/korttidsparkering för hämtning och lämning av barn. Detaljplanen anger utfartsförbud för norra sidan av Hanvedens allé med undantag för möjlighet till lastintag för förskolan. Även på södra sidan av Hanvedens allé där kantstensparkering föreslås är det utfartsförbud liksom mot Pålamalmsvägen. Från höjdplatån i södra planområdet kommer en gångväg att anläggas för att det ska finnas en genväg till busshållplats, förskola och park. Parkering, varumottagning, utfarter Huvudregeln är att parkering ska ske på kvartersmark. Ett undantag är angöringsparkering för förskolan. Där redovisas kantstensparkering för korttidsuppställning på ömse sidor av Hanvedens allé. På södra sidan av Hanvedens allé ska antalet utfarter från tomter minimeras. På norra sidan av Hanvedens allé anger detaljplanen utfartsförbud. Detta för att trädplanteringen på denna sida ska prioriteras. Kollektivtrafik Längs Hanvedens allé planeras en busslinje med hållplats och vändplan för att kunna förlänga den befintliga busslinjen i Rikstens friluftsstad, dels för att möjliggöra för eventuellt tillkommande busslinje till stadsdelen. Vid busshållplatsen, som planeras vid förskolan, ska cykelparkering finnas. Dagvatten Rent dagvatten, det vill säga dagvatten från grönytor, naturmarksytor och takytor samt dränvatten från byggnader, skall i största möjliga mån återföras till grundvattnet genom infiltration. Förorenat dagvatten, det vill säga dagvatten från gator, vägar och parkering, avleds till en damm vid Hanvedens allé, som kommer att fungera som ett lokalt utjämningsmagasin. Därefter leds vattnet vidare till en dagvattendamm sydväst om planområdet där vattnet renas genom en oljeavskiljare och sedimenteras. Även denna damm fungerar som utjämningsmagasin. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Under stadsdelens fortsatta utveckling kommer dammens kapacitet och reningsförmåga utredas. Eventuell kompletterande utbyggnad av dammen kan komma att ske. Målet är att dammen, förutom att rena vattnet genom

155 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 20 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten sedimentering och översilning, även ska vara estetiskt tilltalande och vara en tillgång för området. Vatten och avlopp Vatten- och avloppsledningar i det allmänna gatunätet kommer att förläggas på frostfritt djup och utföras helsvetsade inom vattenskyddsområdet. Anslutningspunkter för kommunalt VA avsätts i fastighetsgräns utmed de allmänna gatorna i stadsdelen. Värme Området kommer att försörjas med fjärrvärme. El I området finns fyra ytor för transformatorstationer inplanerade. Avfall Avfallshanteringen kommer att ske på samma sätt som i tidigare etapper av Rikstens friluftsstad. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan För att samordna arbeten med utbyggnaden av infrastruktur respektive kvartersmark ska en tidsatt samordningsplan upprättas i samförstånd med exploatören. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från och med den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Avtal Förhållandet mellan kommunen och exploatören under planprocessen regleras i ett ramavtal daterat Ramavtalet utgör en övergripande reglering av ansvar, kostnader och utformning. Genomförandet av planen kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet är mer detaljerat och specifikt än ramavtalet och kommer att reglera bland annat gatukostnaderna.

156 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 21 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Exempel på bilagor till exploateringsavtalet är Kvalitetsprogrammet, som bland annat beskriver samspelet mellan de allmänna platserna och kvartersmarken, och en checklista för miljöåtgärdsprogrammet. Kommunen för diskussioner med ytterligare markägare som kommer att beröras av detaljplanen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Gruppchef planverksamheten Eva Kamph/Raad Al Khafagy Planarkitekt Agneta Engver Gruppchef Mark- och exploatering Nina Vesterli Mark- & exploateringsingenjör

157 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2013:98 7 Remiss - samråd Rikstens friluftsstad del 4 (SN 2013:98) Beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över detaljplanen för Rikstens friluftsstad del 4. Socialnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Socialförvaltningen har berett nämndens remissvar över detaljplan för Rikstens friluftsstad del 4. I förslaget planeras för en förskola med sex avdelningar och en fjärde utbyggnad av området med 250 nya bostäder i blandad bebyggelse. Socialförvaltningens yttrande tar sin utgångspunkt i frågor som socialnämnden prioriterat, hållbarhetsutmaningar och folkhälsa. Socialförvaltningen lämnar synpunkter inom följande områden; - De sex hållbarhetsutmaningarna - Bebyggelseområden Bostadsbrist samt behov av bostäder för personer med särskilda vårdbehov. - Service och tillgänglig Socialförvaltningen har frågan om öppen förskola i Riksten aktuell i sitt planeringsarbete. - Teknisk försörjning gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik. Frågan om gångfartsområden kan behöva lyftas på nytt. - Natur Parker med vattentema kan leda till otrygghet i ett område med många småbarnsfamiljer. - Solstudier Klimat Området som är planlagt ligger på ett sådant sätt att det finns skäl att se över klimat och solstudier.

158 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Referens Elisabeth Skoog Garås Joakim Heimersson Sara Andersson Mottagare Socialnämnd Remiss samråd Rikstens friluftsstad del 4 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över detaljplanen för Rikstens friluftsstad del 4. Socialnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Socialförvaltningen har berett nämndens remissvar över detaljplan för Rikstens friluftsstad del 4. I förslaget planeras för en förskola med sex avdelningar och en fjärde utbyggnad av området med 250 nya bostäder i blandad bebyggelse. Socialförvaltningens yttrande tar sin utgångspunkt i frågor som socialnämnden prioriterat, hållbarhetsutmaningar och folkhälsa. Socialförvaltningen lämnar synpunkter inom följande områden; - De sex hållbarhetsutmaningarna - Bebyggelseområden Bostadsbrist samt behov av bostäder för personer med särskilda vårdbehov. - Service och tillgänglig Socialförvaltningen har frågan om öppen förskola i Riksten aktuell i sitt planeringsarbete. - Teknisk försörjning gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik. Frågan om gångfartsområden kan behöva lyftas på nytt. - Natur Parker med vattentema kan leda till otrygghet i ett område med många småbarnsfamiljer. - Solstudier Klimat Området som är planlagt ligger på ett sådant sätt att det finns skäl att se över klimat och solstudier. Graham Owen t.f. socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

159 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Ärendet Socialnämnden ges möjlighet att som intern remissinstans lämna yttrande över detaljplan för Rikstens friluftsstad del 4. Förslaget möjliggör uppförande av en förskola med sex avdelningar och den fjärde utbyggnaden av friluftsstaden med cirka 250 nya bostäder i blandad bebyggelse. Området ligger i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är på ca 25,5 hektar. Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer pågår fortfarande. Stor del av de områden som föreslås bebyggas består av asfalterad mark, fd landningsbanan för flyget. För större delen av området ges möjlighet att bygga friliggande enbostadshus, radhus, parhus, kedjehus alternativt flerbostadshus. Detaljplanen är flexibel och reglerar inte var de olika hustyperna (bortsett från flerbostadshus som är placerade mot Pålamalmsvägen och vissa kvarter söder om Hanvedens allé) kan byggas. Detaljplanen är uppdelad i kvarter inom vilka kvartersgator kan byggas. För att minimera utfarterna på Hanvedens allés norra sida har antalet reglerats i planbestämmelse, detta för att åstadkomma en sammanhängande trädplantering på sidan av gatan. I korsningen Pålamalmsvägen/Hanvedens allé anger detaljplanen för ett kvarter möjlighet att uppföra byggnad för centrum/bostäder. Genomförandetiden är tio år från och med den dag planen vinner laga kraft. Socialförvaltningen har berett ärendet och har i sitt yttrande fokus på frågor som socialnämnden prioriterar. Socialförvaltningen som har samordningsansvaret för folkhälsofrågor har också berett ärendet ur ett folkhälsoperspektiv och socialnämnden besvarar remissen för Folkhälsokommitténs räkning. Synpunkterna har sin- utgångspunkt i de sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Yttrande Inledning Socialnämndens fokus för flerårsperioden är boende och socialförvaltningens uppdrag är för perioden att i samverkan med andra, utveckla och genomföra boendestrategin utifrån perspektivet att det kommer att sänka våra kostnader och öka våra möjligheter att nå övriga fullmäktigeoch nämndmål. I kommunfullmäktiges förslag till flerårsplan riktas ett nytt mål till socialnämnden, mål nummer 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer.

160 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Socialförvaltningens synpunkter Socialförvaltningen är generellt positiv till byggande av bostäder i kommunen. Byggande av bostäder med varierad storlek och upplåtelseform kan även bidra till rörlighet på kommunens interna bostadsmarknad och därmed frigöra bostäder i andra bostadsområden. De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att gå mot en hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Det framgår i detaljplanen att samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detaljplanen för Rikstens friluftsstad har goda möjligheter att leva upp till intentionerna i de sex hållbarhetsutmaningarna. Socialförvaltningen instämmer i hög grad i detta men lyfter i vårt remissvar några områden som vi bedömer bör förstärkas för att planeringen av området i ännu högre grad ska klara dessa utmaningar. Bebyggelseområden Bostäder bostadsbrist samt behov av boende för personer med särskilda vårdbehov Rikstens friluftsstad kommer fullt utbyggd bli en egen stadsdel med möjligheter till att skapa en god hemkänsla. En blandad bebyggelse med varierade upplåtelseformer bidrar enligt socialförvaltningens bedömning till att skapa hemkänsla för hela kommunens befolkning till skillnad från segregation som minskar samhörighet och hemkänsla. Ett överbryggande och sammanlänkande socialt kapital kan också bidra till ett förtroende för varandra och för demokratin. 1 Socialförvaltningens senaste hemlöshetskartläggning visar att 490 vuxna personer i kommunen är hemlösa. 280 barn bor helt eller delvis med föräldrar som är hemlösa. Dessa är i första hand i behov av hyresrätter för att lösa sin boendesituation. Socialförvaltningen ser Riksten som ett område i Botkyrka där fler hyresrätter i form av flerbostadshus kan uppföras utan att det negativt påverkar målet med en blandad bebyggelse med varierande upplåtelseformer. 1 Socialt kapital i fysisk planering: %A5den_Emmelin.pdf

161 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Frågor om boende och hemlöshet är en av tre frågor som socialnämnden prioriterat i Ettårsplan för Brukare som bor på för hög alternativt för låg omsorgsnivå medför stora kostnader i kombination med att brukaren inte får hjälp på det sätt han eller hon behöver. Förvaltningen har fortfarande ett antal personer som bor med för hög omsorgsnivå p.g.a. bostadsbristen men genom att vi under 2012 ändå har fått några nya kommunala kontrakt så har situationen förbättrats något. En förutsättning för att personer med för hög omsorgsnivå på ett särskilt boende ska kunna få ett boende med rätt stöd är att det finns bostäder att tillgå. Samtidigt ökar antalet personer med komplexa vårdbehov. Förvaltningen har en allt större andel personer med psykisk sjukdom alternativt neuropsykologiska tillstånd i kombination med beroendesjukdom. I dagsläget kan vi inte erbjuda bra boende för några i denna grupp, med komplexa vårdbehov, som har stora problem. Utöver behovet av lägenheter kommer Socialförvaltningen att behöva planera för ett boende speciellt inriktade på denna svåra grupp. Kommunfullmäktige avsatte en miljon kronor i flerårsplanen till boende för personer som är hemlösa som idag ofta bor fel t.ex. med för hög eller låg omsorgsnivå på institutioner och hotell inför 2012, dessa har inte kunna användas i någon större utsträckning på grund av bostadsbrist. En person som bor kvar på en institution för att det inte finns någon lägenhet att skriva ut personen till genererar höga vårdkostnader. Eget boende med t.ex. boendestödjare är en mycket billigare och bättre insats för en sådan person. En person som har behov av den vård som ett boende innebär riskerar att fara illa t.ex. i form av accelererande missbruk, som i sin tur leder till höga kostnader och lidande för den enskilde. Ett stort problem är att även om det finns ekonomiska medel så verkar det saknas andra resurser för att få fram plats för boenden. Antalet lämpliga objekt är för få och konkurrensen om dessa är för stor. 2 Arbetsplatser Förskolan som planeras i området kommer att generera arbetsplatser. I detaljplanen finns också ett kvarter som kan planeras för arbetsplatser. Socialförvaltningen är positiv till att antalet arbetstillfällen i kommunen ökar i samband med nybyggnation. 2 G:\SOC\GEMENSAM\Ekonomi\2014\Framåtsikt

162 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Service och tillgänglighet De tidigare etapperna 1-3 innehåller både nyetablerade förskolor och skola med hög standard och modern utformning. Även denna detaljplan innehåller en förskola. I flera av socialnämndens framåtsikter har frågan om en öppen förskola i Riksten funnits med. Det ökande antalet barn och unga i de södra kommundelarna gör att vi behöver lokalisera mer av socialtjänstens verksamheter till södra Botkyrka. Tullinge växer och vi ser att vi på sikt behöver öka kapaciteten för att barn och föräldrar ska kunna komma till den öppna förskolan. En öppen förskola blir en mötesplats i ett bostadsområde. Neutrala mötesplatser bidrar enligt aktuell forskning till att skapa sociala nätverk, ge socialt stöd och samhörighet i närmiljön. 3 Mötesplatser kan också bidra till att skapa förtroende för varandra och demokratin och till en ökad hemkänsla Under 2014 kommer vi att undersöka om behov finns av att lokalisera en öppen förskola till bostadsområdet Riksten i Tullinge. Om behovet finns kommer socialförvaltningen att återkomma med frågan om lämpliga lokaler för detta ändamål i syfte att en öppen förskola etableras i Riksten under planperioden Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel och mopedtrafik Socialförvaltningen har i tidigare remissvar om Rikstens friluftsstad (SN/2007:91) ansett området vara bra planerat för trygghet och säkerhet vid trafiken och vid gång och cykelvägar. Socialförvaltningen lyfte 2007 i sitt remissvar att säkerheten kan stärkas ytterligare med utgångspunkt i barnens rörelsefrihet genom att på de mindre tvärgående bostadsgatorna kunna genomföra så kallat gångfartsområde. Socialförvaltningen vill i detta remissvar på nytt lyfta denna synpunkt. Klagomål från boenden angående trafiksituationen har framförts i dialogmöte Socialt kapital i fysisk planering: den_emmelin.pdf 4 ari%202012%20-%20%20möte%20om%20rikstens%20friluftsstad.pdf

163 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 Kollektivtrafik Förändringar gällande t.ex. transporter går hand i hand med folkhälsa när rörelse alternativt kollektiva färdmedel ersätter resor med bil. Rikstens friluftsstad har goda förutsättningar med promenad och cykelvägar. Nya bostäder ställer dock krav på utbyggnad av kollektivtrafiken och servicen i området. Natur Lek och rekreation samt park Vi ser mycket positivt på att en park med lekplats planeras vilket även kan bli en naturlig mötesplats för boende. Men vi vill starkt avråda från ett vattentema i lekplatsen om inte detta kan lösas på något sätt så att barnsäkerheten inte äventyras. Även om föräldrarna har uppsikt över de små barnen, kan det ses som en otrygghetsfaktor för att låta de lite större barnen gå till lekparken på egen hand. Vatten är mycket estetiskt och också väldigt roligt för barnen att leka med men det får inte vara på bekostnad av barnens säkerhet och föräldrarnas trygghet. Även vid andra platser föreslås dagvattendammar även dessa behöver ses ur ett barnsäkerhetsperspektiv När det gäller parkområden, gatorna, lekytor mm. så ser vi att det är det viktigt att allt inte är färdigplanerat från början, utan att de som kommer att bo i området ges möjligheter till inflytande över utformningen. Detta oavsett upplåtelseform. Norr om friluftsstaden finns Brantbrinks idrottsplats med bland annat skidoch motionsspår som också leder nära Rikstensområdet. För att underlätta användandet av spåren i direkt anslutning till boendet (istället för att först gå till Brantbrink) kan stråk leda ut från området till motionsslingorna (med tydlig skyltning). Solstudier Klimat Planbeskrivningen benämner att en solstudie ska göras i senare skede samt att topografin gör att varm luft inte kan stiga som den brukar därför tillåts inte eldstäder. Vi anser att man i denna plan drar nytta av den kunskap som kommit fram genom Botkyrkas utvecklingsarbete gällande klimatanpassningar tillsammans med Climatools. Inom utvecklingsarbetet har bland annat har en vägledning tagits fram för att höja beredskapen vid värmeböljor denna omfattar även råd vid planering av bostäder och parker. Det är inte några ansenliga värmeböljor som ligger långt fram i tiden som vi behöver förhålla oss till utan det inträffar var och vartannat år redan nu. Värmebölja

164 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:98 definieras i rapporten som en period på minst två dagar med en dygnsmedeltemperatur över grader (Rocklöv m.fl. 2008). Anpassning i planeringen handlar om allt från skuggning till val av material i tak mm. I planförslaget föreslås att träd planteras men även en del gallring av naturmark föreslås. Här önskar vi att man även tar in värmeböljeperspektivet vid planeringen.

165 X Samrådshandling Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning Foto taget från Pålamalmsvägen mot etapp 2, Hanvedens allé

166 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 2 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Innehållsförteckning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Bilagor... 5 Planens syfte... 5 Bakgrund... 5 Tidigare beslut... 5 Plandata... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Program för planområdet... 6 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Vattenskyddsområde... 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 8 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Klimatstrategi för Botkyrka... 9 De sex hållbarhetsutmaningarna... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Geotekniska förhållanden Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Buller Vibrationer Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Service Tillgänglighet Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Parken Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall... 14

167 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 3 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Fastighetsbildning Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser Tillgänglighet och trygghet Solstudier Klimat Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal... 20

168 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 4 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Inledning Detaljplanearbetet för Rikstens friluftsstad, del 4 genomförs med normalt planförfarande, och regleras genom PBL. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Tullinge Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy, planarkitekt Eva Kamph, planarkitekt Nina Vesterli, projektledare Elisabet Runesten, bygglovsarkitekt Anton Anander, trafikplanerare Hanna Lindh, landskapsarkitekt Dan Arvidsson, miljöutredare Mikael Arveng, driftchef Birgitta Persson, projektledare Sven-Gunnar Broström, kart/mät- ing Mia Bergström, projektledare Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Gata- och parkenheten Gata- och parkenheten Miljöenheten VA-enheten Fastighetsenheten Kart och Mätenehten Adm-enheten, utbildningsförvaltn. Illustrationen är utarbetad av Ruth Wiberg, Arkitekter Engstrand och Speek AB E-post: raad.alkhafagy@botkyrka.se Telefon: E-post: eva.kamph@botkyrka.se Telefon:

169 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 5 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Kvalitetsprogram Illustrationsplan Bilagor Behovsbedömning Fastighetsförteckning Utredningar: - Bullerutredning, Riksten DP 4, Botkyrka kommun, daterad genomförd av Ramböll på uppdrag av Botkyrka kommun. - PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, daterad utförd av ÅF infrastruktur AB på uppdrag av Riksten Friluftsstad AB Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Dessutom möjliggör den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad en utbyggnad av uppskattningsvis cirka 250 nya bostäder med blandad bebyggelse. Bakgrund Tidigare beslut Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida-Riksten daterad februari 2005 Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Ramavtal mellan kommunen och Riksten Friluftsstad AB, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni 2012.

170 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 6 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Plandata Planens läge och areal Området ligger i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är på ca 25,5 hektar. Ungefärlig planavgränsning TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Program för planområdet För området gäller ett reviderat gestaltningsprogram för Rikstens friluftsstad, daterat som godkändes av kommunfullmäktige i juni (Övriga beslut se under bakgrund.) Parallellt med planarbetet tas ett kvalitetsprogram fram som blir styrande för området. Kvalitetsprogrammet och aktuell detaljplan bedöms följa gestaltningsprogrammet.

171 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 7 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Översiktsplanen redovisar hela Rikstens friluftsstad som förändringsområde. Detaljplaner Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer pågår fortfarande. Vattenskyddsområde Den västra delen av planområdet ligger inom yttre vattenskyddsområde för Tullinge vattentäkt. De bestämmelser som gäller för kommunens yttre vattenskyddsområde och för kommunens dagvattenstrategi ska följas. (Se vidare under dagvatten.) Vattenskyddsområde Bild som illustrerar vattenskyddsområdet

172 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 8 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen Kommunen har upprättat en behovsbedömning för planområdet, daterad mars Planen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan och kräver därför inte att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning utförs. En miljökonsekvensbeskrivning finns i programskedet över hela Rikstensområdet och har belyst viktiga miljöförhållanden inom planområdet. I samband med utarbetandet av detaljplan för Rikstens frilufsstad, del 4 har följande bedömning gjorts: Planarbetet måste följa upp kritiska miljöaspekter såsom dagvatten, eventuella markföroreningar, natur- och kulturmiljö samt buller och vibrationer. Dagvattenfrågan måste studeras närmare. Naturligt utformade dammar som ska rena förorenat dagvatten från hela friluftsstaden måste projekteras och anläggas för att inte riskera ökad belastning på nedströms liggande recipienter. En utredning av markområden som skulle kunna vara förorenade bör utföras. Utifrån den bör en bedömning göras vilka områden som bör provtas och ev. saneras. Gröna stråk, spridningsvägar och stigar för att minska barriäreffekter behöver säkras för att underlätta kontakten med natur och grönområden. Fornminnen bör om möjligt lämnas orörda, men om det inte går, så måste de undersökas och tas bort, vilket kräver tillstånd av Länsstyrelsen. I övrigt är det av stor vikt att redan tidigt i planeringsskedet sörja för att området förses med en effektiv kollektivtrafik samt att planera för välutbyggda gång- och cykelvägar inom, till och från området för att minska det privata bilåkandet och därmed negativ miljöpåverkan. Stöd för ovan nämnda arbete och andra miljöåtgärder finns i miljöåtgärdsprogrammet för Rikstens friluftsstad.

173 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 9 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att gå mot en hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. Botkyrkaborna har arbete Förutom den mängd arbetstillfällen som tillkommer i samband med utbyggnaden av området, finns ett kvarter i detaljplanen som möjliggör arbetsplatser. Även förskolan kommer att generera arbetsplatser. Botkyrkaborna känner sig hemma Rikstens friluftsstad kommer fullt utbyggd bli en egen stadsdel med fullt utbyggd service och närhet till rekreation, vilket bör ge goda möjligheter till att skapa en god hemkänsla. Botkyrka har de bästa skolorna De tidigare etapperna 1-3 innehåller både nyetablerade förskolor och skola med hög standard och modern utformning. Även denna detaljplan innehåller en förskola. Botkyrkaborna är friska och mår bra Området ger alla förutsättningar för att de boende kan bli både friska och må bra. De boende kommer att ha nära kontakt med stora naturområden. Stor hänsyn har också tagits till tryggheten i området bl a genom att bilister, cyklister och gående rör sig på genomgående stråk och att entréerna till bostäderna vänds mot dessa stråk. Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar I utvecklingen av stadsdelen pågår ett ambitiöst miljöarbete som beskrivs närmare i miljöåtgärdsprogrammet som styr miljöarbetet under hela processen från planering till färdigutbyggt område.

174 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 10 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Hela Rikstens friluftsstad kommer att förses med fjärrvärme. Det finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle, eftersom luftföroreningarna kan stanna i marknivå i området vid en viss typ av väderlek. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Det råder en öppen dialog med medborgarna i olika forum vid planering och genomförande. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Huvuddelen av marken inom planområdet ägs av Riksten Friluftsstad AB. En mindre del i den nordöstra delen ägs av Fortifikationsverket. Rättigheter Fastigheterna Riksten 9:2 och Riksten 9:3 belastas båda av servitut för kraftledning. Någon fullständig utredning om vilka rättigheter som berör exakt vilket område har ännu inte skett. Se särskild fastighetsförteckning. Geotekniska förhållanden Enligt geologisk karta i miljökonsekvensbeskrivningen för hela friluftsstaden från 2002 består det låglänta området av lera. För de högre partierna i norr och söder är det berg. I den sydöstra delen av området finns en platå som består av bland annat sprängmassor från den militära verksamheten i området. Massorna kan komma att användas inom planen vid genomförandet. Området har mätts in och förutsättningarna för hur grundläggningen kommer att utföras kommer att fastläggas i samband med förprojektering inför nästa skede, granskningen. Radon Större delen av planområdet ligger inom område med normal radonrisk. En mindre del i väster ligger inom ett lokalt högriskområde för markradon.

175 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 11 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Rött högriskområde. Orange lokalt högriskområde. Gult normalriskområde. Grönt lågriskområde Markföroreningar Fastighetsägaren har utrett om de fyra områden inom planen som pekas ut i behovsbedömningen kan vara förorenade. Den sammanfattande bedömningen är att de fyra områdena inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljön, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Se PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, (ÅF infrastruktur AB, ). Fornlämningar Inom planområdet finns fyra fornlämningar som i sin helhet ligger inom planområdet Raä och två som delvis ligger inom området, Raä 513 och 518. Områdena finns redovisade på detalj- och illustrationsplan. I samband med exploateringen av Rikstens friluftsstad gjordes en arkeologisk utredning Vid denna upptäcktes framför allt ett stort antal boplatslämningar. Dessa kan huvudsakligen dateras till den äldre stenåldern och kan därmed vara år gamla. Det är objekten Raä 513, 514, 515, 516, 517 och Raä 518. Fyra av dessa, Raä 513, 514, 516 och 517 förundersöktes inför utbyggnaden av etapp 3. De visade sig innehålla tjocka och fyndrika boplatslager från äldre stenålder. Inom 516 fann man även spår av en medeltida verksamhet. Exploatering av fornlämningarna Raä 516 och Raä 517 kräver att de ska undersökas och grävas ut. Två andra fornlämningar, Raä 515 och Raä 518 är inte förundersökta. Det innebär att dess exakta utbredning och status är osäker och därför krävs att deras läge ska bestämmas

176 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 12 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten genomen arkeologisk undersökning. Raä 513 och Raä 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Störningar Buller Östligaste delen av området utsätts för buller från trafik på Pålamalmsvägen som har en mycket hög andel tung trafik. Tidigare var delar av området även utsatta för buller från Hacksjöns skjutbana och närliggande motorsportbana. Åtgärder för att dämpa ljudet från dessa bullerkällor har haft avsedd effekt och beräkningar och mätningar visar att gällande riktvärden idag klaras inom planområdet. Vibrationer Det finns inga fastställda riktvärden för vibrationer. I de tidigare detaljplanerna inom stadsdelen har ett riktvärde enligt svensk standard använts som riktlinje. Bedömningen enligt svensk standard är att vibrationer som inte överstiger 0,3 mm/s upplevs av ytterst få människor och det finns en planbestämmelse som reglerar detta. Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Det finns inga befintliga byggnader eller verksamheter inom aktuellt område som har något bevarandevärde. Service Inom planområdet planeras en förskola med sex avdelningar. Förskolan är en förutsättning för att bostäder ska kunna byggas. Inom etapp 1 finns en förskola, Nova, med sex avdelningar i korsningen Flottiljvägen/Gösta Frohms väg. I etapp 3 finns två förskolor, Luna och Stella, utefter Kanslivägen. I detaljplaneetapp 3 är Rikstens skola för barn mellan sex och sexton år under uppförande och en första etapp beräknas öppna till höstterminen I anslutning till skolan finns också en idrottshall, Rikstenshallen. En mindre butik med kafé finns vid Kanslivägen. Dagligvaruhandel, bibliotek, vårdcentral m m finns i centrala Tullinge. Tillgänglighet

177 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 13 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Större delen av planområdet är relativt plant och ger goda förutsättningar för en god tillgänglighet. Ett område i sydöstra delen av planområdet är en platå, i dag bestående av bland annat sprängstensmassor. Natur Mark och vegetation Större delen av området är plant och består av den gamla flygbanan med dess anläggningar. Området ligger i en dalgång med bergspartier i norr och söder. Delar av området bevaras som naturmark. Även det sydvästra området är relativt plant. På en sträcka på ca 250 meter stiger nivån med fem till sex meter. I sydost finns en platå som till viss del består av sprängmassor från den f d militära verksamheten. Lek och rekreation Möjligheterna till rekreation och friluftsliv är åtskilliga i närområdet. Naturen kring Lida och sjön Getaren är tillgängligt både till fots, cykel och med en direktbuss. I närheten av planområdet finns även en motorsportsbana, skjutbana och en golfbana. Området ligger också i nära anslutning till Lida friluftsgård. Norr om friluftsstaden finns Brantbrinks idrottsplats som förutom löp- och skidspår även erbjuder möjligheter till tennis, fotboll, ishockey. I dagsläget finns två parker i etapp 1 av Rikstens friluftsstad. En park planeras i etapp 2 och en naturlek i etapp 3. Parken Parkmark är den allmänna delen av grönstrukturen med drygt 4000 kvm som angränsas till kvarteren, befintligt naturområde, förskolan och lokal huvudgata. Parken ska fungera som en samlingsplats för boende i Riksten och lekaktiviteter i parken ska komplettera de som ska finnas på förskolegården. Möjligheten till att utnyttja och synliggöra det rena vattnet som kommer från berget ska finnas i parken. Gångstigar inom parken ska leda till de stora naturområdena i norr och förbinda den norra delen av detaljplan 2 och detaljplan 4 med gång- och cykelväg som planeras längs Pålamalmsvägen. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Området är idag sammankopplat med omgivningen i alla väderstreck. Från området finns en utfart till Pålamalmsvägen, där Trafikverket är huvudman.

178 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 14 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Kollektivtrafik Den del av Hanvedens allé som är byggd i etapp 2 är försedd med en busshållplats, så goda förutsättningar för en förlängning av busslinjen till området finns. Dagvatten Större delen av dagvattnet från områdets hårdgjorda ytor avleds till en dagvattendamm sydväst om planområdet. Dammen har i dagsläget oljeavskiljare och sedimentfång. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Vatten och avlopp Inom området saknas ledningar för vatten och avlopp. Värme I området finns en verksamhet som alstrar överskottsvärme. Denna kan med fördel återanvändas i bostadsområdet. Fjärrvärme finns i intilliggande planområden. El Området är inte elförsett i dag. Avfall Ingen avfallshantering sker i området i dag. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Kvartersmarken som ägs av Riksten Friluftsstad AB och Fortifikationsverket kommer successivt att säljas till olika exploatörer i takt med utbyggnaden av infrastrukturen. Fastighetsbildning Parterna (markägaren/kommunen resp. exploatörerna/byggherrarna) ansöker om och bekostar den fastighetsbildning som krävs för exploateringens genomförande. Detta kommer att regleras i exploateringsavtalet.

179 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 15 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Tillgång till E-området kommer att säkerställas genom att gemensamhetsanläggning bildas. Exploatören för respektive kvarter ansöker om och bekostar bildandet av nödvändiga gemensamhetsanläggningar för körytor/kvartersgator, gångytor, lekytor, parkeringar, sophantering och VA-anordningar inne på kvartersmark. Radon Åtgärder för markradon hanteras i samband med bygglovsansökan. Markföroreningar En utredning har gjorts för att klarlägga potentiellt förorenade markområden inom denna detaljplan av ÅF infrastruktur AB, daterad Den sammanfattade bedömningen i denna utredning är att de fyra områdena som tidigare bedömts kunna vara förorenade inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljö, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Fornlämningar Raä 513 och 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Raä 515 och Raä 518 ska förundersökas för att klargöra dess utbredning. För att exploatering ska bli möjlig enligt detalj- och illustrationsplan krävs att Raä 516 och 517 grävs ut. Raä 515 kan också komma att behöva delundersökas om den visar sig beröras av exploateringen. Dessa åtgärder säkerställs i detaljplanen. Störningar Ramböll har på uppdrag av kommunen utfört en bullerutredning för skottbuller från Hacksjöns skjutbana och trafikbuller dels från Pålamalmsvägen dels från gata inom området som kommer att trafikeras av buss. Utförda bullerberäkningar visar att alla bostäder som byggs ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé kommer att uppfylla riktvärdet 55 db(a) utan särskild åtgärd. Vid de planerade bostäderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 db(a), där uteplatser kan placeras. Skottbullernivåer från Hacksjön skjutbana överstiger inte kravet 60 db(i) över hela området. För bostäderna närmast Hanvedens allé och Pålamalmsvägen krävs avstegsfall, dvs samtliga bostäder ska ha tillgång till en tyst sida för minst hälften av boningsrumen med nivåer betydligt lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och det finns en särskild planbestämmelse som reglerar detta. Det är

180 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 16 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten den maximala ljudnivån som är dimensionerande för att bullerdämpande åtgärder krävs. Även förskolan har i detaljplanen fått en bestämmelse som reglerar bullerdämpande åtgärder. Orsaken till att riktvärdet för den maximala bullernivån överstigs är framförallt buss som kommer att trafikera Hanvedens allé och Pålamalmsvägen. Inom området har marken en sådan beskaffenhet att vibrationsnivån kan överstiga de rekommenderade värdet 0,3 mm/s som anges i miljökonsekvensbeskrivningen, som gjordes i samband med att programmet togs fram 2003 och som berör hela framtida Rikstens friluftsstad. En planbestämmelse har införts som reglerar detta. Bebyggelseområden Stor del av de områden som föreslås bebyggas består av asfalterad mark, fd landningsbanan för flyget. De lägre områdena nedanför bergen i norr och söder är bevuxna med mindre lövträd, företrädesvis björk. Bostäder Detaljplanen ger möjlighet till att bygga drygt 250 nya bostäder. För större delen av området ges möjlighet att bygga friliggande enbostadshus, radhus, parhus, kedjehus alternativt flerbostadshus. Detaljplanen är flexibel och reglerar inte var de olika hustyperna (bortsett från flerbostadshus som är placerade mot Pålamalmsvägen och vissa kvarter söder om Hanvedens allé) kan byggas. Detaljplanen är uppdelad i kvarter inom vilka kvartersgator kan byggas. För att minimera utfarterna på Hanvedens allés norra sida har antalet reglerats i planbestämmelse, detta för att åstadkomma en sammanhängande trädplantering på sida av gatan. - För friliggande enbostadshus gäller att minsta tomtstorleken är 400 kvm, varav ca en tredjedel får sammanlagt bebyggas i två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad gäller även här. - För radhus gäller att minsta tomtstorleken är 175 kvm, samt att halva tomten får bebyggas i högst två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. - För parhus/kedjehus gäller att minsta tomtstorleken är 250 kvm, samt att halva tomten får bebyggas med högst två våningar. Även här ska det finnas minst en parkeringsplats per bostad. - För flerbostadshus gäller att högst 40 % av tomtstorleken får bebyggas och att minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. Flerbostadshusen får vara mellan två till fyra våningar. Två områden på höjdplatån i sydost har sådana höjdförhållanden att souterrängvåning krävs. Byggnadshöjden är satt till högst 7 meter räknat från

181 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 17 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten gatans nivå i tomtgräns. (Denna planbestämmelse har införts för att inte förändra tomters nivåförhållanden så mycket.) De redovisade områdena för denna bestämmelse kommer att justeras efter att höjder bättre fastställts i samband med förprojektering och inför nästa skede i planprocessen, granskningen. På att öka tryggheten i området ska entréer placeras i första hand mot allmänna gator och i andra hand mot kvartersgator. Det är angeläget att det blir en sammanhållen gestaltning på bebyggelsen inom hela detaljplanen, men framförallt utefter Hanvedens allé och den södergående lokalgatan, som kommer att ansluta till kommande etapper. Här tillåts högst två våningar med undantag för de kvarter som ligger söder om Hanvedens allé för att ge bättre variationer av bebyggelse inom planområdet. Här kan två till fyra våningar byggas, men byggnader inom samma egenskapsgräns ska ha samma bostadstyp och samma taknockshöjd. För att få ett enhetligt gaturum ska bostadshusen placeras utefter egenskapsgränsen mot allmän gata. Arbetsplatser På den planerade förskolan med sex avdelningar beräknas 20 till 25 personer arbeta. I korsningen Pålamalmsvägen/Hanvedens allé anger detaljplanen för ett kvarter möjlighet att uppföra byggnad för centrum/bostäder. Tillgänglighet och trygghet Tillgängligheten inom området blir god. En förutsättning för att skapa en trygghetskänsla är att alla trafikslag samsas utefter samma stråk. En annan är att entréer orienteras mot dessa stråk enligt en planbestämmelse och kvalitetsprogrammet. Solstudier Solstudie ska göras inför nästa skede, granskningen. Klimat Rikstens friluftsstad ligger i ett område med s k kalluftssjö med starkt inflytande. Detta innebär att varm luft vid en viss typ av väderlek inte kan stiga i höjdled som den brukar. För att undvika att varm luft med luftföroreningar stannar i marknivå finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle. Natur Mark och vegetation

182 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 18 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Stora delar av detaljplaneområdet består av naturmark. Här kommer vegetationen huvudsakligen att bevaras. Viss utglesning och gallring kan komma att krävas, delvis för att öka tillgängligheten till naturmarken. Inom området planeras en park med lekplats och ny vegetation. Utefter Hanvedens allé kommer en trädrad planteras. Från etapp 2 kommer trädraden från den södra sidan. I jämnhöjd med förskolan kommer växling att ske där träd finns på båda sidor för att sedan fortsätta med en trädrad på den norra sidan. Lek och rekreation Inom nu aktuellt område planeras för en park med lekplats. Parken kan komma att få ett vattentema med ett slingrande grunt vattenfyllt dike. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Utfarten från området till Pålamalmsvägen kommer att flyttas söder ut när Hanvedens allé förlängs. Kommunen har inlett en diskussion med Trafikverket, som är huvudman för Pålamalmsvägen, om hur korsningen ska utformas. Troligtvis kommer korsningen att få samma principiella utformning som Rullstensvägens anslutning till Pålamalmsvägen. Korsningen kommer att förprojekteras innan planen ställs ut för granskning. Utefter Pålamalmsvägens västra sida planeras en gång- och cykelbana som ansluter till gång- och cykelvägen vid Rullstensvägen och vidare till Huddingevägen. Inom området finns fyra olika utföranden av gatorna. Dessa är redovisade med beteckningen A-D på illustrationen och typsektioner redovisas i särskilt kvalitetsprogram. Gatorna som betecknats med B-D är kommunala och kommer att projekteras, byggas och förvaltas av kommunen. Gatorna som betecknas med A är enskilda sk kvartersgator och kommer att projekteras och byggas av respektive exploatör och inrättas som gemensamhetsanläggning och förvaltas av de boende som har angöring till dessa. Principen för tidigare etapper av Rikstens friluftsstads trafikytor har varit att de gator som försörjer mer än bara ett kvarter ska vara kommunala och övriga gator på kvartersmark ska vara sk kvartersgator. Hanvedens allé (D) som förlängs från etapp 2 och ansluter till Pålamalms vägen kommer att utformas med en trädrad på den ena sidan och gång- och cykelväg på ömse sidor. Gång- och cykelvägar kommer att byggas inom området för att öka tillgängligheten och bidra till det hållbara resandet.

183 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 19 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Huvuddelen av parkeringen ska ske på kvartersmark. Undantaget är kantstensparkeringen på ömse sidor om Hanvedens allé vid förskolan. Denna parkering kommer att fungera som angöring/korttidsparkering för hämtning och lämning av barn. Detaljplanen anger utfartsförbud för norra sidan av Hanvedens allé med undantag för möjlighet till lastintag för förskolan. Även på södra sidan av Hanvedens allé där kantstensparkering föreslås är det utfartsförbud liksom mot Pålamalmsvägen. Från höjdplatån i södra planområdet kommer en gångväg att anläggas för att det ska finnas en genväg till busshållplats, förskola och park. Parkering, varumottagning, utfarter Huvudregeln är att parkering ska ske på kvartersmark. Ett undantag är angöringsparkering för förskolan. Där redovisas kantstensparkering för korttidsuppställning på ömse sidor av Hanvedens allé. På södra sidan av Hanvedens allé ska antalet utfarter från tomter minimeras. På norra sidan av Hanvedens allé anger detaljplanen utfartsförbud. Detta för att trädplanteringen på denna sida ska prioriteras. Kollektivtrafik Längs Hanvedens allé planeras en busslinje med hållplats och vändplan för att kunna förlänga den befintliga busslinjen i Rikstens friluftsstad, dels för att möjliggöra för eventuellt tillkommande busslinje till stadsdelen. Vid busshållplatsen, som planeras vid förskolan, ska cykelparkering finnas. Dagvatten Rent dagvatten, det vill säga dagvatten från grönytor, naturmarksytor och takytor samt dränvatten från byggnader, skall i största möjliga mån återföras till grundvattnet genom infiltration. Förorenat dagvatten, det vill säga dagvatten från gator, vägar och parkering, avleds till en damm vid Hanvedens allé, som kommer att fungera som ett lokalt utjämningsmagasin. Därefter leds vattnet vidare till en dagvattendamm sydväst om planområdet där vattnet renas genom en oljeavskiljare och sedimenteras. Även denna damm fungerar som utjämningsmagasin. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Under stadsdelens fortsatta utveckling kommer dammens kapacitet och reningsförmåga utredas. Eventuell kompletterande utbyggnad av dammen kan komma att ske. Målet är att dammen, förutom att rena vattnet genom

184 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 20 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten sedimentering och översilning, även ska vara estetiskt tilltalande och vara en tillgång för området. Vatten och avlopp Vatten- och avloppsledningar i det allmänna gatunätet kommer att förläggas på frostfritt djup och utföras helsvetsade inom vattenskyddsområdet. Anslutningspunkter för kommunalt VA avsätts i fastighetsgräns utmed de allmänna gatorna i stadsdelen. Värme Området kommer att försörjas med fjärrvärme. El I området finns fyra ytor för transformatorstationer inplanerade. Avfall Avfallshanteringen kommer att ske på samma sätt som i tidigare etapper av Rikstens friluftsstad. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan För att samordna arbeten med utbyggnaden av infrastruktur respektive kvartersmark ska en tidsatt samordningsplan upprättas i samförstånd med exploatören. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från och med den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Avtal Förhållandet mellan kommunen och exploatören under planprocessen regleras i ett ramavtal daterat Ramavtalet utgör en övergripande reglering av ansvar, kostnader och utformning. Genomförandet av planen kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet är mer detaljerat och specifikt än ramavtalet och kommer att reglera bland annat gatukostnaderna.

185 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 21 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Exempel på bilagor till exploateringsavtalet är Kvalitetsprogrammet, som bland annat beskriver samspelet mellan de allmänna platserna och kvartersmarken, och en checklista för miljöåtgärdsprogrammet. Kommunen för diskussioner med ytterligare markägare som kommer att beröras av detaljplanen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Gruppchef planverksamheten Eva Kamph/Raad Al Khafagy Planarkitekt Agneta Engver Gruppchef Mark- och exploatering Nina Vesterli Mark- & exploateringsingenjör

186 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2013:96 8 Remiss - samråd om detaljprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta (SN 2013:96) Beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över detaljplaneprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta Sammanfattning Socialförvaltningen har berett socialnämndens remissvar över detaljplaneprogrammet för området Sibble, Kagghamra och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet syftar till att förbättra miljö och hälsa i området och med hänsyn till karaktären i området bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att nya fastigheter kan komma att byggas. Socialförvaltningen lyfter i sitt remissvar olika möjligheter att underlätta för kollektivt resande genom cykelvägar, cykelparkeringar och infartsparkering i Vårsta. Socialförvaltningen är positiv till att miljö och hälsa förbättras genom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Socialförvaltningen påtalar behovet av att vid planläggning av bebyggelse inte stänga för lämpliga ingångar till grön- och vattenområden

187 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:96 Referens Sara Andersson Mottagare Socialnämnd Elisabeth Skoog Garås Remiss - samråd om detaljprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar remissvaret som nämndens yttrande över detaljplaneprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta Sammanfattning Socialförvaltningen har berett socialnämndens remissvar över detaljplaneprogrammet för området Sibble, Kagghamra och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet syftar till att förbättra miljö och hälsa i området och med hänsyn till karaktären i området bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att nya fastigheter kan komma att byggas. Socialförvaltningen lyfter i sitt remissvar olika möjligheter att underlätta för kollektivt resande genom cykelvägar, cykelparkeringar och infartsparkering i Vårsta. Socialförvaltningen är positiv till att miljö och hälsa förbättras genom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Socialförvaltningen påtalar behovet av att vid planläggning av bebyggelse inte stänga för lämpliga ingångar till grön- och vattenområden Ärendet Socialnämnden ges möjlighet att som intern remissinstans lämna yttrande över detaljplaneprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta. Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet ska även klargöra de ekonomiska förutsättningarna för införande/utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ange riktlinjer för detaljplanearbetet avseende bebyggelse. - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

188 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:96 Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i detaljplaneprogrammet att förutsättning vid förtätning är att behålla den befintliga karaktären i området. Förtätningen begränsas av vad befintligt gatunät klarar, topografin, fornlämningar, lågt liggande områden, strandskydd med mera. Efter dessa avvägande kan det bildas cirka nya fastigheter i programområdet. Socialförvaltningen har berett ärendet. Socialförvaltningen har samordningsansvaret för folkhälsofrågorna och svarar utifrån ett folkhälsoperspektiv och med utgångspunkt i de sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Yttrande Långsiktigt godtagbara lösningar för vatten och avlopp Socialförvaltningen instämmer i att det är lämpligt med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i de områden som ingår i detaljplaneprogrammet med de skäl som anges för miljö och hälsa. Utmaningarna - Ett hållbart Botkyrka Samhällsbyggnadsförvaltningen har i detaljplaneprogrammet redogjort för hur planeringen relaterar till de sex hållbarhetsutmaningarna. De skriver att detta arbete kommer ha sin utgångspunkt i : Botkyrkaborna känner sig hemma, är friska och mår bra samt har förtroende för varandra och för demokratin. Hemkänslan bedöms kunna komma att öka och förutsättningarna för miljön och hälsan förbättras. Vidare bedöms att förtroendet för kommunen kan komma att stärkas. De boende har i ett tidigt skede bjudits in till dialog och fortlöpande i processen. Socialförvaltningen instämmer i bedömningen av hållbarhetsutmaningarna men är tveksamma till motiveringen till den positiva bedömningen av utmaningen förtroende. Att bli inbjuden till dialog tidigt och fortlöpande i processen är en viktig pusselbit för förtroendet men det är inte den enda. För att verkligen känna förtroende är det flera delar som är viktiga, exempelvis känslan av att bli lyssnad på, möjlighet att påverka alternativt få en begriplig motivering om ens synpunkter inte går att beakta. Därmed är också återkopplingen och informationen genom hela processen viktig. Är utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp ett förslag från de boende från början? I så fall är bedömningen av förtroende mer förståelig. Möjligheter att underlätta för resande med kollektivtrafik och för en aktiv transport I detaljplaneprogrammet och i behovsbedömningen framkommer att personbilstrafiken kommer att öka om utbyggnad sker i anslutning till utbygg-

189 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2013:96 nad av VA. Infartsparkeringarna vid såväl Tumba och Tullinge stationer har hög beläggningsgrad. En utökning av antal bostäder kanske har betydelse för om SL kan utöka turtätheten till Grödinge, som idag går med 90 minuters trafik, åtminstone i rusningstrafik. Möjlighet till infartsparkering i Vårsta Det är cirka 10 km till Vårsta vilket för vissa kan kännas för långt för att cykla och i stället väljer bilen. Då befintliga infartsparkeringar vid stationerna ofta är fullbelagda kan kollektivt resande underlättas om det går att bygga en kompletterande infartsparkering i Vårsta där turtätheten för bussar är högre. Möjlighet att kombinera cykling och kollektivtrafik Några trygga, säkra och lättillgängliga cykelparkeringar som anordnas vid lämpliga busshållplatser underlättar att kombinera cykling och kollektivtrafik. I Cykelplanen anges en strategi för att Marknadsföra möjligheten att cykla till kollektivtrafik, gärna i samband med att cykelparkeringar förbättras. Satsa först på pendeltågs- och tunnelbanestationerna. Sedan på busshållplatser med avstånd till bebyggelse. Cykelparkering längs väg 569 eller 225 kan vara möjlig i enlighet med cykelplanens strategi. Möjlighet att använda använd mark till enkla gång-/cykelvägar Det framgår inte av detaljplaneprogrammet var de nya ledningarna för vatten och avlopp kommer att anläggas. Är det möjligt att använda den nyligen uppgrävda vägen/dragningen till grusade gång- och cykelvägar? Eventuellt enda till Vårsta där bussar går oftare alternativt till ovanstående förslag om cykelparkeringar vid busshållplatser längs vägen. Naturmiljö och landskapsbild saknar perspektivet om rekreation I detaljplaneprogrammet finns endast ett avsnitt om naturmiljö och landskapsbild medan behovsanalysen tar upp rekreation och friluftsliv dock i mycket begränsad omfattning. Den kommande detaljplanen bör ha i beaktande att underlätta för såväl de boende i området som för allmänhet boende i andra områden, att få tillgång till rekreation och friluftsliv. I detaljplaneprogrammet framgår att man kommer att värna om strandskydd men det är också betydelsefullt att ny bebyggelse inte stänger för lämpliga ingångar till grön- och vattenområden.

190 kagghamra sibble eldtomta Samrådshandling P 75-6 Detaljplaneprogram för utveckling av områdena KAgghamra, sibble och Eldtomta Samhällsbyggnadsförvaltningen

191

192 SAMMANFATTNING Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet ska även klargöra de ekonomiska förutsättningarna för införande/utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ange riktlinjer för detaljplanearbetet avseende bebyggelseutveckling. Det har länge varit känt att de enskilda avloppen i Kagghamra behöver förbättras för att uppnå en godtagbar rening. Förutsättningarna i området är inte fördelaktiga för att anlägga enskilda avlopp på grund av mycket berg i dagen och tunna jordlager. Utbyggnaden av det kommunala vatten och avloppet görs för att förbättra miljön och hälsan. För att hålla kostnaderna nere för de boende i programområdet har möjligheten till att förtäta områdena utretts. Kostnaden kan då slås ut på fler fastigheter i programområdet. Förtätningen begränsas av vad befintligt gatunät klarar, topografin, fornlämningar, lågt liggande områden, strandskydd med mera. Efter dessa avvägande kan det bildas cirka 80 nya fastigheter i programområdet. I Kagghamra föreslås kvartersmarken utvidgas genom att ta delar av parkmarken i anspråk där det är lämpligt. Förtätning av Kagghamra begränsas främst av topografin och fornlämningar. Möjligheten att röra sig i och genom området ska finnas kvar. I befintlig detaljplan för Sibble finns det en bestämmelse som styr antalet fastigheter per kvarter. Genom att ta bort denna bestämmelse möjliggörs det för styckning av de fastigheter som är större än 4000m². I norra delen av Sibble finns det även möjlighet att bilda 2-3 nya fastigheter norr om gällande detaljplan i lämpligt läge. I Eldtomta finns det möjlighet till cirka 5-6 nya fastigheter som förläggs på jordbruksmark vid Eldtomta handel. Bilden på framsidan föreställer Sibble med Kagghamra i bakgrunden och är tagen kagghamra sibble eldtomta 3

193 planprocessen och Tidplan Detaljplaneprogram är ett program till detaljplan som kan göras om ett förslag till detaljplan saknar stöd i översiktsplanen. Kommunen avgör själv om ett detaljplaneprogram behövs för att förtydliga mål och utgångspunkter. Syftet med ett detaljplaneprogram är att bredda kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede. De berörda ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Detaljplaneprogrammet kommer vara på samråd under april Godkännande av samrådsredogörelse beräknas till oktober och beslut om uppdrag för den första detaljplanen beräknas till fjärde kvartalet Handlingar Detaljplaneprogrammet för Kagghamra, Sibble och Eldtomta utgörs av detta dokument och dess illustrationer. Bilagor till dokumentet är följande: Kartbilagor Förutsättningar Jordartskarta Förslag markanvändning Behovsbedömning Medverkande tjänstemän Jenny Borheim Mikael Arveng Serop Bidros Ulrika Elveskog Anna Zidén Anna-Bie Agerberg John Staberg Stadsbyggnadsenheten VA-enheten Gata-/parkenheten Miljöenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten VA-enheten ProgramSAMRÅD Samråd granskning antagande laga kraft Processpilen för i vilken ordning detaljplaneprocessen sker i, samt vart vi befi nner oss just nu. 4 kagghamra sibble eldtomta

194 innehåll Inledning 7 Syfte 7 Bakgrund 7 Läge och avgränsning 7 Ägandeförhållanden 7 Planeringsförutsättningar 8 Översiktsplanen 8 Strandskydd 9 Gällande planer 9 Tidigare utredningar 9 Riksintresse för kulturmiljövård Byggnadslagen 10 Kommunala beslut 10 Behovsbedömning 11 Ett hållbart botkyrka 11 Områdesförutsättningar 12 Markanvändning 12 Bebyggelse 12 Naturmiljö och lanskapsbild 13 Vattenområden 14 Strandskydd 15 Kommunal Service 15 Service 15 Kulturmiljö och fornlämningar 15 Radon 17 Geologi 17 Kollektivtrafik 18 Gång- och cykeltrafik 18 Buller 19 Vatten och avlopp 19 VA-kollektiv och Särtaxa 20 Riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 22 Markanvändning 22 Landskapsbild 25 Strandskydd 25 Trafik och vägar 25 Kollektivtrafik 26 Dagvatten 26 VA-Utbyggnad 26 Motivering till enskilt huvudmannaskap 27 Nästa steg 27 kagghamra sibble eldtomta - innehåll 5

195 vä g 57 0 Kagghamra 569 väg Sibble Eldtomta handel Eldtomta strand 6 kagghamra sibble eldtomta Programområdet ligger i Grödinge i de södra delarna av Botkyrka kommun. Programarbetet innefattar områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta.

196 Inledning Syfte Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet ska även klargöra de ekonomiska förutsättningarna för införande/utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ange riktlinjer för detaljplanearbetet avseende bebyggelseutveckling. Bakgrund Det har länge varit känt att de enskilda avloppen i Kagghamra behöver förbättras för att uppnå en godtagbar rening. Förutsättningarna i området är inte fördelaktiga för att anlägga enskilda avlopp på grund av mycket berg i dagen och tunna jordlager. År 2006 gjordes ett examensarbete Inventering av enskilda avlopp i Kagghamra fritidshusområde i Botkyrka kommun. En av slutsatserna var att enbart ca 30 % av fastigheterna har en godtagbar rening för bad-, disk- och tvättvatten. År 2010 togs det fram en förstudierapport för utbyggnad av VA i Kagghamra, där det påpekas att vatten- och avloppssituationen i Kagghamra idag inte är tillfredställande vare sig ur ett hälso- eller miljömässigt perspektiv. Den hälsomässiga aspekten är att utsläpp från många mindre och inte alltid helt fungerande avlopp kan förorena vattentäkter och därmed orsaka brist på rent vatten för de boende. Den miljömässiga aspekten av orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten påverkar omgivande ekosystem med kväve och fosforutsläpp. Strax söder om Kagghamra och programområdet rinner Kagghamraån, som är av riksintresse för naturvården, vilket ställer stora krav på VA-lösningar. Läge och avgränsning Programområdet ligger i Grödinge i de södra delarna av Botkyrka kommun. Programarbetet innefattar områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Se föregående sida. Ägandeförhållanden Kagghamra Kvartersmarken ägs av enskilda fastighetsägare. Sibble Botkyrka kommun äger fastigheten för Olberga skola. Marken norr om Sibble ägs av Skogsbolaget Snäckstavik. Nästan all kvartersmark ägs av enskilda fastighetsägare och några fastigheter är samfällda. Eldtomta Botkyrka kommun äger fastigheten där båtklubben ligger vid Eldtomta strand. En stor fastighetsägare i Eldtomta är Wiad fastigheter AB. Övriga fastigheter ägs av enskilda fastighetsägare. I Sibble finns det kommunalt avlopp och där är största hälsorisken radon i hushållsvattnet. Genom att radonet avgår från vattnet till inomhusluften kan radonhalten bli förhöjd i inomhusmiljön. kagghamra sibble eldtomta - inledning 7

197 Planeringsförutsättningar Översiktsplanen Översiktsplanen för Botkyrka kommun antogs av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarades med några undantag. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har påbörjats och beräknas gå ut på samråd i mars I gällande översiktsplan står följande om respektive område: Kagghamra Området bör på sikt förses med långsiktigt godtagbara lösningar för vatten och avlopp. Ingen ny bebyggelse bör tillåtas utanför området. Sibble Utvecklingen av Sibble bör prövas i ett sammanhang så att önskemålen om förtätning och komplettering sker i ett helhetsperspektiv. Eldtomta Försiktig utbyggnad kan tillåtas i överensstämmelse med de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i området. Mängden ny bebyggelse får inte äventyra områdets karaktär som landsbygd och dess öppna landskap. Nya översiktsplanen Enligt förslag till beslut för samråd av Botkyrka kommuns nya översiktsplan: Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. Vi vill också att nya bostäder tillkommer i och i anslutning till dessa områden, efter att områdena har försetts med kommunalt VA och nya detaljplaner. Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. 8 kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar

198 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, både på land och ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddsområdet om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. I Stockholms län är strandskyddsområdet utökat till 300 meter inom exempelvis områden av riksintresse för naturvård eller friluftsliv. Sibble Kagghamra Gällande planer Kagghamra För området finns två detaljplaner. För den södra delen är detaljplanen fastställd den 26 juni Detaljplanen för den norra delen är fastställd den 30 november Sibble Området är detaljplanelagt och planen är fastställd 23 februari Till detaljplanen har det gjorts 4 tilläggsplaner. Den östra delen av Sibble är inte detaljplanelagt. Eldtomta Vid Eldtomta strand är ett mindre område detaljplanelagt för bland annat båtupplag och vattenområde, detaljplanen fastställdes I södra delen ligger även fastigheter som ingår i områdesbestämmelserna för östra Näslandet som vann laga kraft Syftet med områdesbestämmelserna är att stark restriktivitet ska råda mot nya fritidshus. Enstaka hus får förekomma om de lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Eldtomta strand Färgerna visar vilka områden som är planlagda med detaljplan eller områdesbestämmelser. Tidigare utredningar En förstudierapport för Kagghamra har tidigare tagits fram för VAutbyggnad, Kagghamra daterad Inventering av enskilda avlopp gjordes i Kagghamra Den visade att flera avlopp behövde förbättras. kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar 9

199 Riksintresse för kulturmiljövård Området kring Grödinge centralbygd som ligger strax norr om Sibble är ett riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap i miljöbalken. 113 Byggnadslagen För de fastigheter i Kagghamra som är detaljplanelagda omfattas de av 113 BL- förordnande. Ett 113 BL-förordnande gäller tills det ändras eller upphävs. Förordandet måste ändras innan en ny detaljplan kan börja gälla för ett sådant område. Sibble Kagghamra Ett förordnande enligt 113 BL innebar att en fastighetsägare fick avstå mark gratis för allmän plats i utbyte mot nya byggrätter i byggplanen. I detta fall innebar det att samtliga fastighetsägare som fanns inom planområdet fick en rättighet att nyttja denna särskilda form av allmän plats. Vem som är huvudman för den allmänna platsen kan också variera. Det kan vara kommunen, men även de boende genom en gemensamhetsanläggning eller genom en tomtägarförening. Eldtomta handel Eldtomta strand Botkyrkas gröna värden Ett förordnande behöver endast upphävas om kommunen vill omvandla mark som är utlagd i den gamla planen som allmän plats, till kvartersmark. Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett detaljplaneprogram för Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Tekniska nämnden beslutade att Tekniska nämndens förslag till Kommunfullmäktige är att kommunen ansluter Kagghamra till det kommunala ledningsnätet för spill- och dricksvatten och i samband därmed även Sibble till kommunala dricksvattennätet. 10 kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar

200 Behovsbedömning För detaljplaneprogrammet ska kommunen göra en behovsbedömning för att avgöra om en miljöbedömning ska göras. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Sammantaget bedöms programmets genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan Sammanfattning av behovsbedömningen Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet har gjort en behovsbedömning, daterad Sammantaget bedöms programmets genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen baseras på den tillkommande bebyggelsen inom programområdet samt ledningsdragningar inom de tre områdena. De stora fördelarna med framdragningen av vatten och avlopp är förbättringen av miljön i och omkring området, med minskat näringsläckage och bättre dricksvattenkvalité för de boende. Nackdelarna är att man kommer att ta jordbruksmark och naturmark i anspråk både för ny bebyggelse och ledningsdragning och att det antas öka personbilstransporterna till och från området. Programmet har tagit fram förslag på var förtätningar kan vara lämpliga, i det fortsatta detaljplanearbetet behöver placeringarna granskas mer noggrant. Ett hållbart botkyrka År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg +10-deklarationen. För att uppnå hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Detta arbete kommer ha sin utgångpunkt i punkterna 2, 5 och 6. Hemkänslan bedöms öka och förutsättningarna för miljön och hälsan bedöms förbättras med detta programarbete. Förtroendet för kommunen bedöms stärkas när de boende bjuds in till dialog i tidigt skede och under den fortsatta processen. Förtroende Arbete Hemkänsla Hälsa Skola Klimat kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar 11

201 Områdesförutsättningar Markanvändning Programområdet består av de tre områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Bebyggelse Kagghamra Området var från början ett fritidshusområde som successivt har börjat permanentats. Från år 1998 har antalet permanentboende i området ökat med cirka 100 personer tills idag. Enligt gällande detaljplaner för Kagghamra får inte fastigheterna vara mindre än 2000m². Mindre fastigheter kan dock godtas om förhållandena medger det, men fastigheten får minst vara 1800m². För en fastighet med minsta tomtareal på 2000m² får byggnadsarean på huvudbyggnad vara högst 80m² och uthus 35m². För en fastighet med minsta areal på 1800m² får byggnadsarean för huvudbyggnad vara högst 80m² och för uthus 25m². De flesta fastigheterna i Kagghamra är på 2000m². Fastigheterna är kuperade och med mycket berg i dagen. Detta försvårar möjligheterna för avstyckning. Det finns två fastigheter i området som inte är bebyggda vilket till viss del beror på att det är svårigheter att angöra fastigheterna. Sibble Området var från början ett fritidshusområde som successivt har börjat permanentats. Bebyggelsen ligger till stora delar i en södersluttning. Detaljplanen medger fastigheter med lägsta storlek på 2000m² där byggnadsarean totalt får vara högst 250m². 24 fastigheter inom detaljplanelagt område är större än 4000m². Eldtomta Området är mer utspritt, från Eldtomta strand i söder med cirka nio fastigheter och nio fastigheter i södra delen av Fromtorpsvägen vid Eldtomta handel. Storleken på fastigheterna varierar mellan 3000m² och 5000m² i Eldtomta strand och m² vid Eldtomta handel. Bebyggelse i programområdet 12 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

202 Naturmiljö och lanskapsbild Kagghamra Kagghamra är uppdelat i två områden, norr och söder om väg 570. Båda områdena ligger i kuperad mark med branta sluttningar, vilket medför att människor med begränsad rörlighet kan ha svårt för att ta sig fram i området. Mellan tomterna är det skog, främst lövskog med inslag av tall. Södra området avslutas med en brant slänt ner till Kaggfjärden i väster. I östra delen avgränsas området av odlad åkermark. I norra delen avgränsas området av en brant i väster och nedanför den sträcker sig Sörmlandsleden. I öster mynnar området ut i skog. Sibble I södra delarna, närmast Kaggfjärden, är det mestadels jordbruksmark och stora strövområden, strand och hav med möjlighet till bad, båt och fiske. Närmast stranden är marken sank. I övrigt finns mycket skog, främst lövträd. Eldtomta Eldtomta består av två delar, en del vid Eldtomta handel och en del vid Eldtomta strand. Runt dessa mindre områden är det främst jordbruksmark. Utsikt Kaggfjärden från Kagghamra kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 13

203 Vattenområden Hela planområdet ligger vid Kaggfjärden, som är en del av Östersjön. Kagghamra I Kagghamra finns ett hamnområde som ägs och sköts av en hamnförening i Kagghamra. Söder om hamnområdet finns även en badplats. Sibble En gemensam småbåtshamn finns vid Skogsudd. Det finns även en del enskilda bryggor. I den gällande detaljplanen finns det ett område som möjliggör för mindre bryggor, båthus och dylikt. En mindre del av området ligger lågt i förhållande till Östersjöns medelvattennivå. Eldtomta Vid Eldtomta strand finns ett hamnområde som Botkyrka kommun äger. I gällande detaljplan finns det tre områden, ett större och två mindre, där vattenområde får överbyggas. Eldtomta strand ligger lågt i förhållande till Östersjöns medelvattennivå. Osäkerheten om hur mycket vattenytan kommer att höjas i detta område är ganska stor. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer Östersjöns vattenyta att höjas under kommande decennier. Vid anläggning av nya bostäder ska de ligga minst 3,0 meter över Östersjöns medelvattennivå (+2,65 RH00) enligt klimatstrategi för Botkyrka kommun (maj 2009). Kaggfjärden Område markerat med blå skraffering ligger 3,0 meter över Östersjöns medelvattennivå Eldtomta strand till vänster och Grödinge båtklubb till höger i bild 14 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

204 Strandskydd Kagghamra I väster mot Kaggfjärden är det generellt strandskydd på 100 meter. Före 1975 upphörde strandskyddet automatiskt när en detaljplan (då stads- eller byggnadsplan) fastställdes av länsstyrelsen. Detta innebär att gällande detaljplanen inte omfattas av strandskydd på kvartersmark. Sibble I stora delar är strandskyddet utökat till 300 meter och för en mindre sträcka gäller generellt strandskydd på 100 meter. Strandskyddet är upphävt inom den detaljplanelagda kvartersmarken. Strandskydd blåmarkerat Kaggfjärden Eldtomta För området närmast Kaggfjärden gäller 300 meter strandskydd. Kommunal Service I Sibble ligger Olberga skola som är en förskola. Närmaste grundskola är i Malmsjö skola i Vårsta. Service Närmsta livsmedelsbutik finns i Vårsta. I Eldtomta handel finns ett café. Kulturmiljö och fornlämningar Kagghamra tomtområdes historia Området är beläget på södra delen av den höjdsträckning som ligger mellan Grödinges två markanta nord-sydliga sprickdalar. Terrängen är kuperad och bergbunden och det har inte lockat forntidens människor att bosätta sig här. Men eftersom området är högt beläget steg det upp ur havet redan under tidig stenålder. Det är därför möjligt att här finns boplatslämningar från denna tid men ännu är någon sådan inte upptäckt. Även från perioderna bronsålder och äldre järnålder saknar planområdet kända fornlämningar. Från yngre järnålder/vikingatid finns lämningar i planområdets närhet. På ett berg i dalgången västerut ligger två fornborgar och i södra delen av området finns lämningar av två äldre gårdar, Trulltorp och Brubbhamra. Båda har upphört som egna gårdar, troligen redan på 1600-talet, och hör numera till Kagghamra. Intill Brubbhamras gårdstomt finns två vikingatida gravfält vilket visar att gården är förhistorisk. Hela södra delen av Kagghamra tomtområde har tillhört Kagghamra gård. Här ligger också de till gården tillhörande torpen Jakobsberg och Nyboda. De finns fortfarande kvar, men nu integrerade som fritidshus i detaljplanen från kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 15

205 Sibbles historia Sibble ligger i en sydostsluttning ut mot Kaggfjärden. Områdets högsta punkt är Hammaren, vars topp är belägen ca 65 m över havsytan. Det innebär att denna plats stack upp över havsytan som en liten ö för ca 7000 år sedan. Möjligen har någon stenåldersfiskare tillfälligt landstigit här på den tiden men det har vi inga bevis för. De äldsta bevisen för att människor uppehållit sig i Sibble är några 5000 år gamla stenyxor som hittats på 30 metersnivån i området. Om det är spår av en permanent bosättning eller ett tillfälligt besök är inte undersökt, men fyndplatsen vid den dåtida havsstranden ser ut att kunna vara en lämplig boplats. Det är först under bronsåldern (ca 1000 f. Kr.) som det fanns en permanent befolkning i området. Gravrösena (Raä 148:1) på toppen av Hammaren, hällristningarna (Raä 128:2) vid Enbacken och ett fynd med bronsföremål är tydliga bevis för att det legat en bronsåldersgård någonstans i området Sibble-Snäckstavik. Om man studerar Sibbles fornlämningar ser man att bosättningen fortsatt under hela järnåldern. Vid periodens slut och under vikingatiden (ca 1000 e. Kr.) bestod Sibble av två gårdar, Sibble och Olberga. Vid båda gårdstomterna ligger gravfält med typiskt vikingstida utseende. Olbergas gravfält (Raä 131:1) ligger i den så kallade Fornkullen intill Olberga skola. Det exakta läget för gården är inte känt men den har troligen legat i närheten av Olberga skola. Däremot visar äldre kartor var Sibble gård har legat. Det är i korsningen Sibblevägen/ Sibble backe. Gården har haft två gravfält, ett (Raä 145:1) österut på Hammarens sluttning ner mot Sibblevägen och ett mindre gravfält (Raä 139:1) nere vid den dåtida stranden. I en grav nära gårdstomten fann man förra seklet den så kallade Sibblekvinnan, ett silversmycke föreställande en kvinnofigur i fotsida kläder. Sibble och Olberga fanns kvar som självständiga gårdar fram till 1800-talet då de inköptes av Viad och blev underlydande till denna gård. I området fanns på 1800-talet flera torpstugor. Det var Enbacken, Sibblelund, Annelöt, Friskopps och Sjöstugan. Flera av dessa finns fortfarande kvar fast i ombyggt skick. På 1920-talet började man stycka upp Sibbleområdet för fritidsboende. Kaggfjärden Om nya fornlämningar påträffas ska det enligt lag anmälas till Länsstyrelsen. Fornminnen markerat med ljusröd 16 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

206 Radon Radon förekommer i områdena från lågriskområde till högriskområde. Lokala variationer kan förekomma. Mätning bör göras innan nybyggnation. I både Kagghamra och Sibble är det främst normalriskområde och delvis lokalt högriskområde för radon. I Eldtomta är det lågriskområde för radon utom vid hamnen där det är högriskområde. I Sibble är det flera av de enskilda vattentäkterna där radonhalter överstiger riktvärdet för tjänligt med anmärkning. Geologi Enligt det översiktliga geologiska kartbladet utgörs marken mestadels av berg i dagen samt sandig morän i Kagghamra och i större delen i Sibble av glaciallera. Eldtomta strand är det främst postglacial lera och i Eldtomta handel postglacial grovlera och postglacial lera. Trafik och vägar Kagghamra Genom Kagghamra i väst- östlig riktning sträcker sig väg 570. Kagghamra nås från väg 570, antingen via väg 569 från väst eller från väg 225 i öst. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom en vägförening. Sibble I västra kanten av Sibble sträcker sig väg 569. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom flera olika vägföreningar. väg 570 Eldtomta handel väg 570 väg 569 väg 569 Eldtomta strand Radon - Kagghamra Radon - Sibble Radon - Eldtomta kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 17

207 Eldtomta Eldtomta handel ligger direkt väster om väg 569. Från väg 569 sträcker sig en väg söderut till Eldtomta strand. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom en vägförening. Kollektivtrafik En busslinje går längs väg 569 med hållplatser i norra och södra Sibble samt vid Eldtomta handel. För Kagghamra ligger närmstaste hållplats antingen vid väg 569 eller vid Nynäsvägen, cirka 1,5 kilometer från området. Kollektivtrafiken går med låg frekvens (ca 1 gång/90 min), vilket bidrar till att många åker bil till infartsparkeringarna i Tumba och Tullinge. I dagens läge ligger beläggningsgraden på 100% på samtliga parkeringar. Gång- och cykeltrafik Det finns inga separata gång- och cykelbanor till eller inom områdena. väg 570 väg 569 Kaggfjärden Busshållplats i Sibble Trafi kverketsväg markerat med brun och de enskilda vägarna i de respektive områdena markerat med gul 18 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

208 Buller Riktvärdena utomhus vid fasad samt rekreationsytor i tät bebyggelse är 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och70 db(a) maxnivå. Enligt en kartläggning från 2006 överskreds maximala nivåerna vid fasad för en del bostäder längs med väg 569 i Sibble och Eldtomta. Värme Fjärrvärme finns inte utbyggt i områdena. Husen värms upp genom olika enskilda anläggningar. Vatten och avlopp Kagghamra I Kagghamra finns varken kommunalt vatten eller avlopp. De enskilda avloppen består av många olika lösningar. Bad-, disk- och tvättvatten avleds idag till stenkistor, infiltrationer, markbäddar eller slutna tankar. Det finns risk för vattenbrist och saltvatteninträngning när vatten transporteras bort från området. Toaletterna består till exempel av torrtoaletter, förmultningstoaletter eller vattentoaletter anslutna till infiltration eller sluten tank. Sibble Sibble är anslutet till kommunalt avlopp men inte till kommunalt vatten. Eldtomta En del av fastigheterna för Eldtomta har redan kommunalt vatten och/eller avlopp. En fastighet är ansluten till kommunalt vatten, tre fastigheter till avlopp och två fastigheter har både kommunalt vatten och avlopp. Kommunala anslutningar i Eldtomta Blå - kommunalt vatten Orange - kommunalt avlopp Grön - kommunalt vatten och avlopp kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 19

209 VA-kollektiv och Särtaxa Bakgrund I Sverige tillgodoses behovet av vatten- och avloppstjänster i tätorter oftast av en allmän anläggning som kommunen ansvarar för. VA-verksamheten är ett monopol och kunderna kan inte välja vem som ska leverera vattentjänster, utan det finns bara en leverantör. VA-verksamheten lyder därför under en speciallagstiftning. Denna lagsstiftning reglerar bland annat prissättningen. En allmän förutsättning för VA-verksamheten är kommunallagens självkostnadsbegrepp. De avgifter som får tas ut av VA-kollektivet (fastighetsägarna som är anslutna till den allmänna anläggningen) är endast avgifter som täcker nödvändiga kostnader för de levererade tjänsterna. Det är fullt tillåtet att skjuta till pengar till VA-verksamheten (t ex skattemedel) men det är inte tillåtet för VAverksamheten att skjuta till medel till annan verksamhet. Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen: 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas. 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vatten- och avloppsanläggning. Verksamhetsområde är det område där kommunen bestämmer vad som ska finnas till respektive fastighet som vatten, dagvatten och spillvatten. Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft. Lagen är en uppdatering av 1970 års VA-lag. En nyhet är att lagen nu reglerar att den ekonomiska redovisningen ska ske särskilt för VA-verksamheten. Motivet är att tillgodose behovet av den information, som krävs för att kontrollera om de avgifter som tas ut är korrekta. 20 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

210 21

211 Riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete Markanvändning Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp görs för att förbättra miljön och hälsan. För att hålla kostnaderna nere för de boende i programområdet har möjligheten till att förtäta områdena utretts. Kostnaden kan då slås ut på fler fastigheter i programområdet. En förutsättning vid förtätning är att behålla den befintliga karaktären i områdena. Förtätningen begränsas av vad befintligt gatunät klarar, topografin, fornlämningar, lågt liggande områden, strandskydd med mera. Efter dessa avvägande kan det bildas cirka nya fastigheter i programområdet. Kagghamra Programområdesgräns Sibble Väg 569 väg 570 Kraftledning Fornlämningar Naturvärdesområden klass 4 Naturvärdesområden klass 3 Riksintresse Eldtomta handel Lågt liggande område Strandskydd Kaggfjärden Förtätning Eldtomta strand Kaggfjärden 22 kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete

212 Kagghamra De flesta fastigheterna i området har en minsta tomtstorlek på cirka 2000m². Att minska minsta tomtstorlek för att på så sätt få fram nya fastigheter genom styckning bedöms inte lämpligt eftersom topografin i området är väldigt kuperad, vilket ofta gör det svårt att angöra och att placera nya huvudbyggnader i området. På ny kvartersmark inom området kan annan fastighetsstorlek prövas. Kagghamra Kraftledning Kvartersmarken föreslås istället utvidgas genom att ta delar av parkmarken i anspråk där det är lämpligt. Förtätning av Kagghamra begränsas främst av topografin och fornlämningar. Delar av de gröna kilar som finns genom området kommer att bevaras så att möjligheten att röra sig i och genom området finns kvar. Med en förtätning inom området möjliggörs det för cirka 30 nya fastigheter på befintlig parkmark. Med denna förtätning behöver inga nya vägdragningar göras utan befintligt vägnät kan användas. Allmän platsmark tas i anspråk för förtätning av ny bebyggelse, vilket innebär att 113 BL förordnande behöver upphävas. Skördevägen Kaggvägen Nybodavägen väg 570 I den östra delen av väg 570 vid Dalsta möjliggörs för nya fastigheter. Här kan det bli aktuellt att samordna utfarterna till väg 570. Strax norr om föreslagna tomter sträcker sig en bäck. Kraftledning Kraftledning För den norra och södra delen krävs nya detaljplaner för att möjliggöra förtätning och för Dalsta krävs en ny detaljplan för ny bebyggelse. För de nya fastigheterna föreslås en minsta fastighetsarea på cirka 1500m². Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Möjliga förtätningar i Kagghamra, markerat med lila I gällande detaljplan får huvudbyggnaden ha en maximal byggnadsarea på 80m². Vid ny planläggning görs en prövning med möjlighet till viss utökning av byggnadsarean för huvudbyggnaden. kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 23

213 Sibble Utbyggnad av Sibble begränsas främst av strandskydd, riksintresse, fornlämningar, naturklassad jordbruksmark och befintligt vägnät. I den gällande detaljplanen är den minsta tomtstorleken 2000m², vilket den föreslås att fortsätta vara. I området är det flera fastigheter som är större än 4000m², om de fastigheterna delas skulle det innebära en ökning med cirka 30 nya fastigheter. Annelötsvägen Sibble I befintlig detaljplan finns det en bestämmelse som styr antalet fastigheter per kvarter. Genom att ta bort denna bestämmelse möjliggörs det för styckning av de fastigheter som är större än 4000m². Den byggnadsarea på 250m² som tillåts i gällande detaljplan kräver stora fastigheter för att områdets karaktär ska bevaras. I norra delen av Sibble finns det även möjlighet att bilda 2-3 nya fastigheter norr om gällande detaljplan i lämpligt läge. Området är inte detaljplanelagt idag och behöver då detaljplaneläggas för att kunna medge ny bebyggelse. Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Väg 569 Sibblevägen Möjliga förtätningar i Sibble, markerat med lila 24 kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete

214 Eldtomta I Eldtomta är förtätningsmöjligheterna väldigt begränsade, eftersom största delen av Eldtomta strand ligger mindre än 3 meter över Östersjöns medelvattennivå, och inom den gränsen ska ingen ny bebyggelse planläggas enligt klimatstrategin. Området begränsas även av strandskydd och naturklassad jordbruksmark. Möjlighet finns till att cirka 5-6 nya fastigheter förläggs på jordbruksmark vid Eldtomta handel. De befintliga fastigheterna har en tomtstorlek på mellan 1500m²-3500m². De nya fastigherna bör få en minsta tomtstorlek på cirka m². Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Eldtomta handel Landskapsbild Bebyggelsen blir tätare i östra Kagghamra och Sibble jämfört med idag. Viss förändring av landskapsbilden vid Eldtomta med de nya fastigheterna på befintlig jordbruksmark. Strandskydd Delar av områdena ligger inom strandskyddat område och är av intresse för naturskyddet och djurlivet vilket måste beaktas vid eventuellt upprättande av nya detaljplaner. Vid framtagande av ny detaljplan återinförs strandskyddet och ett upphävande måste kunna motiveras utifrån de särskilda skälen. Trafik och vägar Kommunen föreslår att vägarna fortsatt ska skötas av de olika samfälligheterna med enskilt huvudmannaskap. Detta för att hålla nere kostnaderna för de boende i områdena. Kommunen bedömer att vägnätet klarar en begränsad förtätning. Väg 569 Eldtomta strand Följande förslag rör vägföreningarna och inget som kommunen ansvarar över. Mötesplatser bör anläggas där siktförhållanden är dåliga samt där vägarna är trånga (mindre än 5 meter bred väg). Detta kan eventuellt kräva en omprövning av anläggningsbeslutet hos Lantmäteriet. Infarter från huvudvägen till bostadsområdena bör göras mer tydliga och det bör rensas upp bland träd och buskage. I det fortsatta planarbetet ses de befintliga vägområdena över. Möjliga förtätningar i Eldtomta, markerat med lila Angöringen till de olika områdena sker via Trafikverkets vägar. Diskussioner med Trafikverket kommer att ske under det fortsatta planarbetet. kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 25