Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige"

Transkript

1 1 (14) Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige A. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, sid 3. B. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen men inga inhemska fall, sid 10. C. Inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, sid 11. Tabell 1. Livsmedelsburna infektioner/intoxikationer aktuella i Sverige Livsmedelsburna anmälningspliktiga infektioner/intoxikationer (SMI) Livsmedelsburna ej anmälningspliktiga infektioner/intoxikationer (SMI) 1. Campylobacter Sid Koagulaspositiva staf. toxin** Sid EHEC/VTEC 3. Listeria Sid 4 4. Salmonella Sid 5 5. Yersinia 6. Shigella Sid Clostridium perfringens** Sid Vibrio 22. Bacillus cereus** Sid Botulism Sid Norovirus (Calici)*** 9. Paratyfoid Sid Toxoplasma Sid Tyfoid 11. Hepatit A Sid Cryptosporidium 13. Gardia 14. Entamoeba 15. Brucella* Sid Kolera* 17. Hepatit E* 18. Trikiner* 19. Echinococcus* Sid 11 *Inga inhemska fall **Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen saknas, men vid misstänkt matförgiftning skall miljökontoret kontaktas. ***Infektioner med dessa virus är inte anmälningspliktig, men vid misstänkta utbrott skall detta alltid rapporteras till smittskyddsläkaren och vid livsmedelssmitta även till miljökontoret. SMI sammanställer antalet diagnostiserade fall i en norovirusrapport som publiceras under norovirussäsongen en gång i veckan på SMI:s webbplats. Fet stil, agens som i första hand ingår i projektet Livsmedelsverkets utbrottsanalyser.

2 2 (14) Tabell 2. Matförgiftningsagens - indelning efter dominerande symptom, kräkning eller diarré Dominerande Agens Symtom Inkubationstid Anmärkning symtom Kräkning Koagulaspositiva stafylokocker-toxin IMK(DF) 1-8 tim Bacillus cereus IK 1-6 tim (emetisk-variant) Clostridium IK tim botulinum * neurologiska Norovirus (GI, GII, GIV) IKD(MFH) 1-2 dygn Diarré Campylobacter FMDB 1-10 dygn EHEC DMB 3-8 dygn ETEC tim njursvikt Listeria monocytogenes Systemisk/D dygn 1) /20 tim 1) Höga halter ~ 1 dygn Salmonella DMF(KH) 6-72 tim Yersinia FDM(KH) 1-11 dygn Shigella MFDB(HIK) 1-7 dygn Vibrio MDIKFHB 4 30 tim Clostridium MDI(F) 6-24 tim perfringens Bacillus cereus MD 6-24 tim (diarré-variant) Cryptosporidium DM(FKI) 1-12 dygn Giardia DIKM 3-25 dygn * Livsmedelsburen botulism är en intoxikation - undantag är spädbarnsbotulism som är en infektion. Några av agens i Tabell 1 finns inte med i Tabell 2. Ett antal (i) finns inte med pga. lång inkubationstid (2-6 veckor) eller att de är asymptomatiska eller endast ger diffusa symtom: Hepatit A, Entamoeba, Toxoplasma, S. Typhi och S. Paratyphi. Ett antal (ii) har de senaste åren inte gett upphov till några inhemska fall: Brucella, Kolera, Hepatit E, Trikiner och Echinococcus. D=diarré; F=feber; M=magsmärtor; K=kräkning I= illamående; H=huvudvärk; B=blodig diarré

3 3 (14) A. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen Campylobacter Lämpligt att provta kan vara ätfärdiga livsmedel av alla slag som varit eller misstänks ha varit i direkt eller indirekt kontakt med rått fjäderfäkött eller opastöriserad mjölk. Eftersom slaktprocessen för fjäderfä kan medföra spridning av bakterien kan det även vara intressant att provta rått kött av fjäderfä. Man kan i det senare fallet få en överblick över hur stor andel av en viss population fjäderfä som är infekterad. Vid utredning av matförgiftningsutbrott kan även olika typer av vatten eller grönsaker vara aktuella att analysera. Mindre lämpligt att provta är stickprov på rått nötkött eftersom campylobacter snabbt dör på torra köttytor. Salta livsmedel och syrade ostar av opastöriserad mjölk är inte heller lämpliga på grund av att bakterien snabbt dör i sådana miljöer. Utbrott. Flest fall av campylobacterios inträffar sporadiskt och utbrott är relativt sällsynta. I Sverige har utbrott orsakats av bland annat kontaminerat dricksvatten (ofta stora utbrott med ett par tusen drabbade), opastöriserad mjölk samt kyckling. (Sporadiska fall förknippas ofta med kyckling). I Norge har exempelvis opastöriserad mjölk, krabba (som efter kokning avkylts utomhus), tävlingscyklister som drabbats av vattenstänk avrunnet vatten från gödslad jordbruksmark (inträffat 1997 och 1999) orsakat utbrott. I USA inträffade år 2008 ett utbrott där konsumtion av råa ärtor var smittkällan. Med hjälp av typning (PFGE) av isolaten kunde spillning från vilda fåglar (tranor) konstateras ligga bakom kontaminationen av ärtorna. Flera utbrott har ägt rum där vatten (dricksvatten, bevattningsvatten etc.) varit smittkällan och som har inträffat efter stora mängder nederbörd. Vilda fåglar 1. Bristfällig hygien vid tillverkningen/beredningen av Fjäderfä fjäderfäprodukter. Nöt, får och gris 2. Bristfällig hygien vid grillen. Hund och katt 3. Kontakt med husdjur inkl nöt, får och svin. 4. Konsumtion av opastöriserad mjölk. 5. Användning av ice-desinficerat vatten Totalt 6806/ / / / / /3170 /inhemska % utl.smitta EHEC- STEC (tidigare VTEC) Det finns flera grupper av humanpatogen E. coli, den vanligaste är STEC (shigatoxinproducerande E. coli) även kallad VTEC (verotoxinproducerande E. coli). På senare tid har även utbrott av ETEC (enterotoxinproducerande E. coli) förekommit i Sverige. Benämningen EHEC (enterohemorrhagisk E. coli) används för att beteckna en undergrupp av STEC som orsakar allvarlig sjukdom hos människan. Emellertid har den inte använts på ett konsekvent sett och bör därför undvikas. Tänkbara livsmedel att analysera är vissa animaliska produkter speciellt från nöt men även från andra idisslare såsom får och get. Det kan vara otillräckligt upphettade köttprodukter t.ex.

4 4 (14) färsprodukter såsom hamburgare, kebab och köttbullar, fermenterade korvar, opastöriserad mjölk och produkter gjorda på opastöriserad mjölk. Andra livsmedel som kan vara aktuella är frukt, grönsaker och vatten. Smitta kan även överföras via badvatten, direktkontakt med infekterade djur och från person till person. Utbrott. Hösten 2002 insjuknade 27 personer i Skåne med EHEC O157 infektion. Åtta utvecklade HUS. En fallkontroll studie genomfördes och visade en ökad risk att insjukna om man ätit rökt medvurst. Ett antal enstaka fall av EHEC inträffade där misstänkt kontaminerat livsmedel analyserades. Bakterien hittades i samma batch av hamburgarna som två pojkar ätit av vid en bandymatch samt i rå köttfärs som använts i en familj till köttbullar. I USA har hamburgare som tillagats vid för låg temperatur orsakat utbrott. Korv orsakade 2006 ett utbrott i Norge. Vidare har bland annat dricksvatten kontaminerat med gödsel från betesdjur samt äppeljuice orsakat utbrott i USA. Under 2011 inträffade ett stort utbrott (n=3816) i norra Tyskland med en ovanlig EHEC variant, O104:H4. Utbrottet resulterade i fall hos hemvändande svenska resenärer, en kvinna dog. Smittkällan var råa groddar av bockhornsklöverfrön importerade från Egypten. Nöt, får och get 1. Konsumtion av otillräckligt värmebehandlat kött och köttprodukter av nöt, får och get. 2. Användning av opastöriserad mjölk eller andra livsmedel kontaminerade med avföring från nöt, får eller get. 3. Direktkontakt med smittade djur eller människor. 4. Användning av H dricksvatten. 5. Bad i kontaminerat badvatten Totalt % är 385/ / / / / /241 /inhemska utlandssmittade Listeria monocytogenes Lämpliga att analysera är kylda konsumtionsfärdiga livsmedel med lång hållbarhet och som är förpackade i vakuum eller i skyddande atmosfär, t.ex. smörgåspålägg, rökt och gravad fisk eller produkter därav. Andra lämpliga livsmedel är mjuka mognadslagrade ostar, patéer och andra delikatesser. Eftersom det förekommer att processade livsmedel under tillverkningen tillförs L. monocytogenes från omgivningen kan det ibland vara intressant att ta s.k. omgivningsprover i produktionsanläggningen. Mindre lämpligt att analysera är varmhållna rätter, kylvaror med kort hållbarhet, rätter som ska upphettas före konsumtion, torra livsmedel och buteljerade drycker. Utbrott. I Sverige insjuknade år 2001 ett 30-tal personer i listerios efter att ha ätit ost som tillverkats på en bondgård. Även gravad och rökt lax har orsakat utbrott. Kokt medwurst har kunna konstateras i ett sporadiskt fall. I andra länder har köttpatéer och värmebehandlat köttpålägg gett upphov till större utbrott. Smittan har i flera av fallen spårats till skivmaskinen som använts till uppskärning av köttet. Ett känt utbrott i USA orsakades av kålsallad. Fårgödsel hade använts vid odlingen av salladen och lagringen hade möjliggjort tillväxt av bakterien. I Kanada inträffade 2008 ett utbrott som drabbade 57 personer varav 23 dog. Smittkällan var

5 5 (14) ready-to-eat köttprodukter från en stor livsmedelsindustri. En stor variation av livsmedel har gett upphov till utbrott exempelvis potatissallad, smör, varmkorv, paté, gristunga i gelé och mjuk dessertost. De flesta fall av listerios är sporadiska och smittkällan klarläggs inte. Till stor del beror det senare på att bakterien oftast har en lång inkubationstid. Vitt spridd i naturen Totalt /inhemska 1. Konsumtion av kyllagrade (långtidshållbara) livsmedel färdiga att förtära utan föregående upphettning, bl.a. köttpålägg, rökt och gravad fisk. 2. Konsumtion av mögelost dvs. mjuka och halvmjuka mognadslagrade osttyper % är 40/34 56/49 73/60 63/57 56/51 72/65 utlandssmittade Salmonella Livsmedel lämpliga att analysera är alla kategorier av såväl animalisk som vegetabilisk ursprung samt ätfärdiga rätter av olika slag. I de fall man med molekylärbiologiska analysmetoder såsom PCR påvisar Salmonella i livsmedel bör helst också levande salmonellabakterier påvisas med odlingsmetod för att provet med säkerhet ska kunna bedömas utgöra en hälsorisk. Utbrott. Exempel på livsmedel som har orsakat utbrott är nötkött (DT104), fläskkött, fjäderfäprodukter, ägg, kebabkött, salami, ölkorv, fiskgratäng, ruccula, persilja, sesamfröpasta (DT104), groddar, avokado, mandel, peppar, bantningsmedel, choklad och dricksvatten. Vilda fåglar Igelkottar Husdjur Importerade reptiler Totalt /inhemska 1. Konsumtion av importerat kött och grönsaker samt groddar. 2. Ohygienisk kontakt med vilda fåglar och reptiler >75 % är utlandssmittade 3586/ / / / / /664 Yersinia enterocolitica (och Y. pseudotuberculosis) Lämpliga livsmedel att analysera är fläsk och fläskprodukter, i synnerhet om dessa misstänks vara otillräckligt värmebehandlade. Ätfärdiga/värmebehandlade livsmedel t.ex. kött, fisk, mejeriprodukter, skaldjur, grönsaker som misstänks ha kommit i direkt eller indirekt kontakt med rått fläskkött kan också vara aktuella. Eftersom Y. enterocolitica kan växa i kyltemperatur och i frånvaro av syre är vakuumförpackade (alt. MA förpackade) kylförvarade produkter med lång hållbarhet av särskilt intresse. Mindre lämpligt att analysera är kött av fjäderfä, nöt, lamm och produkter därav. Värmebehandlade mejeriprodukter är inte heller meningsfulla att analysera såvida de levande djuren alternativt livsmedlen inte varit i kontakt med grisar/rått fläskkött.

6 6 (14) Utbrott. Y. enterocolitica orsakar sällan utbrott. Ett utbrott inträffade dock i Ungern år 1987 orsakad av hemtillverkat korv. I USA har utbrott inträffat orsakat ganska ofta av en maträtt med inälvor från gris (s.k. chitterling). I Sverige har fem utbrott inträffat - mellan åren 1980 och 2002 i inget fall kunde dock smittkällan fastställas. I ett av utbrotten fanns misstanken att sylta var orsaken, i ett annat felpastöriserad mjölk. Ca 60 studenter mellan år insjuknade i yersinios efter en grillfest, misstänkt smittkälla var otillräckligt grillad fläskkarré. Eftersom två av de undersökta personerna även var positiva för Salmonella måste utbrottet betecknas som ett misstänkt yersinia-salmonella utbrott. En av de insjuknade opererades. Spridda fall av yersinios inträffade i Jämtland under cirka en månad vid årsskiftet 2012/2013. Utbrottet omfattade sex personer från tre oberoende grupper. Det totala antalet exponerade är okänt. Samtliga hade ätit grisfötter i saltlag. Grisfötterna kunde spåras till samma leverantör och hade serverats både på restaurang och sålts i butik. Alla sex provtogs och var positiva för Y. enterocolitica 4/O:3. En person drabbades av blodförgiftning. Den misstänkta smittkällan verifierades aldrig. sskiftet 2006/2007 fick 11 personer i Norge yersinios, Y. enterocolitica O:9 isolerades. Två personer tillhörande gruppen `äldre med underliggande sjukdom dog. Samtliga hade ätit sylta. I Sverige rapporteras ytterst få fall av Y. pseudotuberculosis, några enstaka sporadiska fall per år. Rårivna morötter, vitkåls- och isbergssallad är exempel på livsmedel som orsakat utbrott av Y. pseudotuberculosis i Finland och Ryssland, länder som årligen har relativt stora utbrott. Svin Totalt/inhemska 1. Konsumtion och beredning av svinköttprodukter. 2. Användning av ickedesinfekterat vatten % är 743/ / / / / /236 utlandssmittade Shigella Den enda reservoaren av betydelse för Shigella är människan. Shigellautbrott är relativt ovanliga i Sverige och orsakas främst av smittade personer som lagat mat åt andra. Bakterien dör vid upphettning så endast livsmedel som inte ska serveras varma kan fungera som smittkälla. Utbrott har i Sverige orsakats av isbergssallad från Spanien. Bönsallad har gett utbrott i USA. Under 2008 insjuknade 17 barn, föräldrar och bekanta med Shigella sonnei i ett utbrott i Kalmar. Indexfallet gick på förskola där flera av barnen smittades. Att barnen hjälpte till vid matlagning kan ha bidragit till smittspridningen. Cirka 140 personer insjuknade 2008 efter att ha ätit lunch i en personalrestaurang i Stockholm. En ovanlig typ av Shigella sonnei konstaterades hos cirka hälften av fallen. En kohortstudie pekade på rårivna morötter från salladsbuffén som smittkälla, detta kunde dock aldrig bekräftas via odling av morötterna. Cirka 50 personer insjuknade 2009 i Sverige i ett utbrott med den ovanliga typen Shigella dysenteriae typ 2. Den epidemiologiska utredningen ledde till sockerärter från Kenya som misstänkt smittkälla.

7 7 (14) 2011 drabbades 53 personer av shigellos efter att ha ätit en sallad innehållande bland annat morötter, rosésallad, parmesan och en vietnamesisk skaldjursmix. Shigella sonnei påvisades med PCR i skaldjursmixen. Dock kunde bakterien inte isoleras. Människan Totalt /inhemska 1. Konsumtion av livsmedel eller vatten som har förorenats av avföring från smittbärande personer. 2. Direktsmitta via avföring från smittbärare > 95 % är 576/ /73 469/93 557/83 454/85 328/33 utlandssmittade Vibrio infektioner Med en vibrioinfektion avses en infektion orsakad av icke-toxinbildande V. cholerae, V. parahemolyticus eller V. vulnificus. Vibrio spp. har marin härkomst och finns antingen fritt i vattnet, i sedimenten eller hos akvatiska organismer. Tillväxten stimuleras av salt (NaCl) som är en absolut nödvändig tillväxtfaktor för de flesta arterna, V. cholerae är ett viktigt undantag (är dock beroende av Na-joner för tillväxt). De flesta livsmedelsburna fallen (med undantag av kolera) är därför knutna till så kallad havsmat. V. parahemolyticus orsakade 1978 ett utbrott i USA som drabbade 1133 personer. Räkor hade lagts tillbaka i lådan där de okokta förvarats. Två utbrott med kräftor har inträffat i Sverige. Vid det första hade kräftorna kylts med förorenat vatten innan de frystes. Vid det andra som drabbade fler än 350 personer gick det inte att klarlägga hur kräftorna hade hanterats. V. vulnificus kan smitta via föda men det är ovanligt. Hos friska personer kan den ge mag- och tarmsymtom, hos personer med nedsatt immunförsvar och leversjukdom kan en allvarlig blodförgiftning (sepsis) utvecklas med feber och chock, dödligheten är hög, ca 50 %. Tre fall av badsårskolera orsakad av icke-toxinbildande V. cholerae inträffade vid bad i Blekinge sommaren Bakterien isolerades även från insjöar i Blekinge. Förmodligen är förekomsten av V. cholerae i vattnet förenat med relativ hög vattentemperatur, optimala förhållanden är över 20 grader, och en salthalt på mellan 0,4 och 1,7 % % 25/6 22/12 20/10 30/16 20/10 27/7 är utlandssmittade Neurotoxinproducerande clostridier botulism De senaste 30 åren har ett 10-tal fall av botulism inträffat i Sverige. I fyra av fallen med kryddsill som smittkälla, i fyra andra fall med rökt lax och i tre med gravad fisk. Sedan 1984 har två fall av spädbarnsbotulism inträffat. Dödligheten i botulism är numera under 10 %. SVA använder i dagsläget realtids-pcr för neurotoxin typ C. För toxindetektion (verifiering) använder SVA mustest enligt NMKL, nr 79, SVA har hittills använt mustestmetoden för neurotoxin B och C och för matriserna: sera, foder- och organprover. De kan om det efterfrågas också analysera för de andra toxintyperna och för livsmedel. Kontaktperson: Viveca Båverud,

8 8 (14) SVA (Chef Bakt Lab), Tel , Mobil , E-post Analys av humanprover (patientsera) med hjälp av mustest görs på Universitetssjukhuset i Lund. Kontaktperson: Elisabet Holst, Universitetssjukhuset i Lund, Tel , E-post Utbrott har i andra länder orsakats av bland annat vitlök i olja, hasselnötsmassa i yoghurt, hermetiskt förvarade grönsaker, kött och köttprodukter, fermenterad skinka och korv, sparris, bönor, kött och fisk. Åtta personer har drabbats av botulism i Frankrike (2011), typ A har identifierats. Smittkällor har varit dels en olivtapenad dels en tartinad (en slags pasta med soltorkade tomater). Produkterna har enligt uppgift endast sålts lokalt inträffade ett fall av spädbarnsbotulism i Sverige. Torkade dadlar misstänktes som smittkälla men kunde inte bekräftas trots analys /1 2/2 0/0 0/0 1/0 0/0 0/0 2/0 Salmonella Typhi och S. Paratyphi Inhemsk smitta härstammar ofta från en symptomfri smittbärare som kontaminerat livsmedel. Inkubationstiden är längre än för vanlig salmonellainfektion, 1-3 veckor, genomsnittligt 2 veckor. Ca 3 % av patienterna blir permanenta bärare. Människans Personer som vistas i endemiska områden 1. Konsumtion av livsmedel eller vatten som har förorenats av avföring från smittbärande personer. 2. Direktsmitta via avföring från smittbärare. S. Typhi Den infektiva dosen är låg varvid direkt fekal-oral smitta är möjlig. Bland symtomen är feber, diarré och buksmärtor de vanligaste. Febern är ofta hög. Totalt /inhemska >95 % är utlandssmittade 9/0 12/1 19/2 32/3 18/1 23/4 11/0 16/1 S. Paratyphi Infektiva dosen är i allmänhet högre än för S. Typhi och tillväxt i ett livsmedel därför troligen nödvändigt för infektion. Under hela sjukdomstiden är patienten smittsam, ofta upp till 5 6 veckor. Symtomen är till skillnad från vanlig Salmonellainfektion en blodförgiftning som börjar med hög feber. Totalt /inhemska >95 % är 21/3 31/2 28/18 17/1 21/0 19/1 8/2 17/1 utlandssmittade

9 9 (14) Hepatit A Viruset överlever länge i vatten och kan anrikas i t.ex. ostron och musslor. Mat och vatten kan förorenas av avloppsvatten med smittad avföring. Sjukdom drabbar endast människan. Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka däremot kan de utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Person-till-person smitta viktig. Viruset orsakar inflammation i levern som kan ge patienten gul hud. Metod för påvisning av hepatit A i livsmedel är under utveckling. Ett utbrott av hepatit A infektion inträffade i de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige år 2012/2013. Utbrottet omfattande totalt ca 70 verifierade fall. En gemensam nordisk epidemiologisk studie identifierade frysta bär (jordgubbar) importerade från Nordafrika som trolig smittkälla /25 78/27 68/31 78/23 154/78 85/16 87/34 54/13 Cryptosporidium och Giardia Organismerna är encelliga vattenburna protozoer som är mycket vanliga över hela världen, speciellt i varmare länder. I ytvatten kan de finnas i stora mängder. Parasiterna kan förekomma hos de flesta däggdjur t.ex. hund, katt, nöt och får. Cryptosporidium I Östersund insjuknade cirka personer i ett utbrott av Cryptosporidium efter att ha druckit förorenat dricksvatten. Den troliga orsaken till utbrottet var att avloppsvatten kommit ut i Storsjön. Kort därefter inträffade ett nästan lika stort utbrott av Cryptosporidium i Skellefteå. Utbrotten satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen. Ett dricksvattenutbrott har inträffat tidigare i Sverige; avloppspåverkat vatten från en å hade tryckts in i det kommunala nätet. I andra utbrott i Sverige har ruccula och persilja misstänkts som överförare av smitta. Två badbassängrelaterade utbrott inträffade i Sverige Mer än 500 insjuknade /22 110/35 159/58 392/ / /114 Giardia De inhemska fallen sker ofta på förskola eller i familjen. Dock inträffade ett stort utbrott i Sälen Totalt 3600 personer insjuknade; avloppsvatten hade tryckts in bakvägen i dricksvattenreservoaren / / / / / /169 Entamoeba Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen, vanligare i Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Smittämnet sprids oftast via vatten och livsmedel.

10 10 (14) Merparten av de fall av amöbainfektion som registreras i Sverige är symtomfria. Amöbadysenteri är egentligen två arter, E. histolytica (äkta) och E. dispar. Mindre än 10 % drabbas av den förra arten. Amöbainfektion kan ge allt ifrån en lindrig diarrésjukdom till fall av svår dysenteri som är smärtsam och blodig. Utbrott. Vid ett vattenburet utbrott i Sälen 1986 påvisades av totalt 3600 insjuknade drygt 100 personer med amöba (oklart om det var E. histolytica eller E. dispar.) /20 253/27 319/19 266/19 183/ /13 134/12 B. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen men inga inhemska fall Brucella abortus Människan kan smittas via opastöriserade mejeriprodukter, t.ex. mjölk eller ost. Inkubationstiden är 1-3 veckor (eller månader), feber, frossa, svettningar och svaghet är vanliga symtom /0 4/0 8/0 7/0 7/0 12/1 11/1 13/1 Vibrio cholerae- kolera Människan är i praktiken enda värddjur för bakterien. Fekalt förorenat dricksvatten är en viktig smittkälla. Bakterien kan överleva länge i kalla, rena vatten men tillväxer dåligt i flertalet livsmedel. Nuförtiden finns knappast förutsättningar för någon smittspridning i Sverige. Inkubationstiden är vanligtvis 2 3 dygn men kan variera från några timmar till 5 dygn. Det finns både klassisk kolera (cholera asiatica) och biotyp El Tor samt serotyperna Inaba och Ogawa. Dessutom finns andra kolerabakterier som kan ge sjukdom men som inte räknas som äkta kolera (ej agglutinerande, ej toxinbildande kolera) dessa rapporteras till SMI under rubriken Vibrio infektioner, se ovan. I slutet av oktober 2010 inträffade en mycket omfattande koleraepidemi i Haiti med över fall och över 5000 avlidna i spåren efter jordbävningskatastrofen /0 1/0 0/0 0/0 1/0 1/0 1/0 1/0 Hepatit E Smitta förekommer ofta hos personer som besökt endemiskt område. Större utbrott av hepatit E har hitintills endast rapporterats från länder i tredje världen, men enstaka fall av smitta tros förekomma i de flesta länder. Dricksvatten anses vara den vanligaste smittkällan och persontill-person smitta mindre effektiv än hos hepatit A virus, HAV. Viruset har isolerats från gris. I Japan har zoonotisk smitta påvisat, smittkällan har varit rått hjort- och vildsvinskött.

11 11 (14) /0 5/0 8/0 7/0 10/4 11/2 11/2 10/5 Trikiner Trikiner är parasitiska maskar som förekommer i de flesta delar av världen hos både människor och köttätande djur. Trikiner är ovanliga i Sverige, det senaste fallet på en svensk gris var Enstaka fall på vildsvin har påvisats senaste åren. Man ska upphetta kött från gris och vildsvin till minst 65 C. Infrysning till -18 C kan avdöda trikinerna men det finns arter som överlever /0 0/0 1/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 Echinococcus rävens dvärgbandmask Har aldrig påvisats i Sverige men väl i Mellaneuropa och i Danmark, vanligast är den i alpregionerna. Människan smittas genom förtäring av smittad svamp, bär och frilandsodlade grönsaker importerade från länder där smittan förekommer. I länder där parasiten förekommer smittas 1/1 miljon invånare, i högriskområden som alperna 1/ invånare hittades för första gången djur (rävar) smittat med rävens dvärgbandmask i Sverige. Risken att smittas av dvärgbandmask genom bär och svamp är ändå ytterst liten. Totalt/inhemska /0 7/0 24/0 13/0 15/0 30/0 19/0 16/0 C. Inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen Koagulaspositiva stafylokocker och deras toxiner Lämpligt att provta är ätfärdiga rätter och livsmedel som är framställda delvis med manuell hantering och som under en längre tid förvarats i en för bakterien gynnsam temperatur (>10 C). Det kan t.ex. vara kallskänksprodukter, charkprodukter, sallader innehållande proteinrika ingredienser, röror, kokta skaldjur, färskostar och korttidslagrade ostar, obehandlad mjölk etc. När det gäller provtagning för analys av stafylokockenterotoxin kan det även vara aktuellt att ta prov på värmebehandlade livsmedel och även till exempel långtidslagrade ostar. Toxinet tål hög temperatur, låga ph-värden och är motståndskraftigt mot flera proteaser. Om stafylokocker fått möjlighet att producera toxin i ett livsmedel före värmebehandlingen/lagringen, finns toxinet alltså kvar och kan vara verksamt efteråt. För olika typer av ost, mjölk- och vasslepulver samt skalade skaldjur föreskrivs analys av koagulaspositiva stafylokocker som hygienindikator i förordningen om mikrobiologiska

12 12 (14) kriterier. Om det primära intresset är att utreda om ett livsmedel innebär någon risk med avseende på stafylokockenterotoxin bör analys av stafylokockenterotoxin göras istället. Mindre lämpligt att provta är livsmedelsråvaror, undantag är obehandlad mjölk och viltkött utvunnet från fältförhållanden. Koagulaspositiva stafylokocker konkurrerar dåligt med andra bakterier och uppnår därför sällan höga halter i råvaror. Utbrott orsakat av stafylokockenterotoxin har bland annat skett vid en flygresa i Europa då 193 passagerare hastigt insjuknade (143 hospitaliserades). Skinka hade kontaminerats av stafylokocker från sår på kockens hand. I USA insjuknade 1300 skolbarn av en kycklingsallad. Salladen hade förvarats i rumstemperatur under ett antal timmar före förtäringen. Chokladmjölk har gett upphov till ett annat utbrott där många skolbarn drabbades. SE typ A hittades. Mjölken hade förvarats i rumstemperatur i 4-5 timmar före pastöriseringen. Andra utbrott har orsakats av mjukglass tillverkad i oren maskin, pizza, getost, fiskrätt med ris, grönsakssallad, rostbiff, räkor m.fl. Vitt spridd - finns på hud, i slemhinnor och i sår hos människor och djur. - Vanlig orsak till både dolda och synliga juverinflammationer Brister i vanliga livsmedelshygienprinciper 1. Varmhållning vid för låg temperatur <60 C. 2. Otillräcklig eller för långsam nedkylning. 3. Förvaring vid rumstemperatur. 4. Otillräcklig uppvärmning av matrester. 5. Livsmedel som utsatts för manuell hantering. 6. Mjölkprodukter från opastöriserad mjölkråvara Clostridium perfringens Bakterien finns i jord och akvatiska sediment. Den växer i temperaturområdet C och sporuleringstemperaturen är optimal vid C. Den vanligaste orsaken till att bakterien blir talrik är en för långsam nerkylning av maten. Man har valt att inte fastställa bindande kriterier och effektivare kontroll fås genom att styra temperaturen i de olika beredningsstegen. När de vegetativa cellerna når tarmen sporulerar de och toxin avges som ger upphov till magsmärtor, diarré och huvudvärk. Symtomen hos den drabbade är nästan oskiljaktig från den förosakat av Bacillus cereus (diarrévarianten). Bakterien saknar förmåga att bilda 13 av de 20 essentiella aminosyrorna och trivs därför bäst i proteinrika livsmedel. Obs! Det finns anledning att avvika från regeln om nedkylning av prov vid misstanke om C. perfringens eftersom den är mycket känslig för kyla och kan bli svår att återfinna om provet kylts. Lämpligt att analysera är färdiglagad mat i alla typer av hantering och förvaring. Livsmedel tillagade i stora volymer kan vara av särskilt intresse till exempel vid storkok av soppor och grytor. Risken för höga halter av C. perfringens är större i stora volymer eftersom avsvalningen sker långsammare. Då bakterien är anaerob är det lämpligare att provta från kärnan av en gryta än från ytan. Mindre lämpligt att analysera. Man bör betänka att C. perfringens ingår som naturlig flora i tarmen hos en rad djurslag till exempel nöt, fjäderfä, gris och lamm. Den kan också finnas på kryddor och örter. Halterna varierar men är oftast låga. Men observera att det är denna naturliga förekomst som introducerar bakterien i miljöer där den kan ge upphov till matförgiftning.

13 13 (14) Utbrott. C. perfringens smittade via ärtsoppa 66 personer på fem äldreboenden och en långvårdsklinik år Ärtsoppan hade tillagats i ortens skolkök ett par dagar tidigare och därefter uppenbarligen hanterats på ett sätt som gynnade bakterietillväxten. Drygt 80 personer insjuknade efter att ha ätit pölsa. Pölsan transporterades till ett sjukhus i värmevagnar varefter den flyttades över till mindre kärl utan varmhållning. C. perfringens hittades i pölsan (5000 bakterier/g) liksom i den mejram som använts till kryddning. Den dåliga varmhållningen under transporten inom sjukhuset tillät bakterierna att växa. Lax tillagades i ett centralkök och en del av laxen distribuerades till enskilda hushåll. Transporterna skedde utan varmhållning eller kylförvaring. Efter några timmar insjuknade ca 150 personer. Vid provtagning hittades C. perfringens per gram i laxen. Laxarna hade tinats under natten i rumstemperatur sedan kokats en efter en och successivt lagts i ett stort uppsamlingskärl med grönsaker och därefter fått stå i rumstemperatur hela dagen. Omkring 90 personer som ätit på samma restaurang insjuknade. De hade ätit fläskfilé eller oxfilé. Båda maträtterna innehöll vid provtagning höga halter av C. perfringens. Filéerna hade tillagats med "sous vide" metoden. Nedkylningen hade tagit för lång tid och ugnstemperaturen var sedan otillräcklig för att avdöda bakterierna. Vitt spridd i naturen Brister i vanliga livsmedelshygienprinciper 1. Varmhållning vid för låg temperatur <60 C. 2. Otillräcklig eller för långsam nedkylning. 3. Förvaring vid rumstemperatur. 4. Otillräcklig uppvärmning av matrester. Bacillus cereus kräk och diarrévarianterna Lämpligt att provta: färdiga rätter som misstänks ha förvarats i för bakterien lämplig tillväxttemperatur (>12 C) en längre tid. Det kan vara rätter som innehåller ris, pasta, mjölk, nudlar, spannmål, mjöl, kryddor/örter, vidare grytor, såser, puddingar och soppor. Inte lämpligt att provta: spannmål, okokt ris, kryddor och örter eftersom bakterien finns här naturligt, mestadels i låga halter. Det är dock via dessa livsmedel B. cereus introduceras i miljöer där den kan växa till ohälsosamma nivåer. Utbrott. Ett 40-tal värnpliktiga insjuknade efter att ha ätit hönsgryta med ris. Ett parti ris hade blivit över och var tre dygn gammalt då det serverades. Ett 30-tal personer insjuknade efter att ha ätit kycklinggryta. Kycklinggrytan hade tillagats dagen innan. Den transporterades efter avsvalning till en skola. Maten hade värmts vid för svag värme i en alltför stor kantin. Vidare insjuknade drygt 100 personer efter att ha ätit blomkålssoppa. B. cereus kunde påvisas i prov från soppan. Maten hade efter tillagning kylts i ett svalrum och därefter distribuerats. Nedkylningen av soppan tog här sannolikt för lång tid. och risklivsmedel/faktorer som för C. perfringens, se ovan.

14 14 (14) Norovirus (andra benämningar är Calicivirus (noro- och sapovirus), Norwalk och vinterkräksjukevirus) Virus är sannolikt den vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta, och kontaminerat dricksvatten den huvudsakliga smittkällan. Analys. I dagsläget finns endast standardiserad metod för påvisning av norovirus i bär och bladgrönsaker. Risklivsmedel är sådana som utsätts för mycket manuell hantering och som därefter inte upphettas före förtäring, till exempel olika sorters konditorivaror, buffé- och plockmat. Vidare livsmedel som riskerar kontamineras av kontaminerat vatten, till exempel frukt och bär, tvåskaliga blötdjur, grönsaker samt dricksvatten. Utbrott. Flera stora utbrott rapporteras årligen. Ett exempel på ett vattenburet utbrott är Lilla Edet 2008 då flera tusen människor som får sitt vatten från Göta Älv insjuknade. Vidare är djupfrysta importerade hallon, ostron samt livsmedel som hanterats av en person med en norovirusinfektion vanliga orsaker till utbrotten insjuknade sammanlagt ca150 personer från drygt 10 sällskap efter att ha ätit buffémat olika dagar på en och samma restaurang. Sapovirus påvisades hos fyra av de insjuknade, däremot kunde ingen gemensam smittkälla hittas bland de olika maträtterna de ätit. Människan 1. Användning av icke-desinfekterat vatten. 2. Direktsmitta från avföring eller kräkningar från smittad. 3. Konsumtion av livsmedel förorenat med avföring från smittbärande person. Toxoplasma Katter fungerar som huvudreservoaren för Toxoplasma gondii, framförallt unga katter där smittan sprids via kattavföring till omgivningen och därmed till livsmedel som grönsaker och bär. Livsmedel innehållande kött av får, gris och vilda hjortdjur som inte varit tillräckligt upphettat eller genomfryst (till -20 C) före tillagning kan också smitta människan. Dessa djur kan nämligen vara infekterade eftersom de fungerar som mellanvärdar för parasiten. Toxoplasma drabbar vissa riskgrupper, bland annat är gravida en sådan riskgrupp. Inkubationstid 1-4 veckor, ofta inga symtom men kan ge influensaliknande symtom såsom halsont och muskelsmärtor. Utbrott. Vid ett utbrott av toxoplasmos i Kanada spreds parasiten via det kommunala vattnet i samband med kraftiga regn. Det fanns smittade katter runt denna sjö vilken användes som vattenreservoar. Katt/kattdjur Ca 350 mellanvärdar inkl människan 1. Dricksvatten, händer, grönsaker, fallfrukt mm förorenat med smittad kattavföring. 2. Får, gris och vilda hjortdjur (eller via händer efter hantering).

15 15 (14) Referenser 1. Smittskyddsinstitutet, SMI (www.smi.se) 2. Vägledningen del 1 och 2. Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiella bedömning av livsmedelsprov (www.slv.se) 3. Per Einar Granum (red) Matforgiftning Näringsmiddelbårne infeksioner og intoksikasjoner, 3. utgave. Höyskoleforlaget. 4. Livsmedelsverkets, SLV (www.slv.se) 5. W. Tham & M-L Danielsson-Tham Food Associated Pathogens.

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Bakterier, virus, mögel och parasiter Bakterier, virus, mögel och parasiter Bacillus cereus I jord och jorddamm. Bakterien finns i form av s.k. sporer överallt i vår omgivning inklusive på de råvaror som vi använder vid matlagningen. Det gäller

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal

Läs mer

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007 Sammanställda av Mats Lindblad, Anna Westöö, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (Smittskyddsinstitutet) 15 december

Läs mer

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013 Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Margareta Löfdahl (Folkhälsomyndigheten)

Läs mer

Projekt Bacillus cereus

Projekt Bacillus cereus Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 28 Sammanställda av Mats Lindblad, Anna Westöö, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (Smittskyddsinstitutet) November 29

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2016 Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan

Läs mer

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska

Läs mer

Information om bakterier

Information om bakterier om bakterier 2 om bakterier Bacillus cereus Bacillus cereus är en bakterie som normalt förekommer i vår omgivning, i jord och vatten. Därmed förekommer bakterien i livsmedelsprodukter som haft kontakt

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen

Läs mer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561 RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (5) Rapport provtagningsprojekt 2010 Dnr 2010.2397.1 Sammanfattning Under maj månad 2010 utförde miljöförvaltningen provtagningar

Läs mer

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Miljönämnden Blankett 2010-05-07 Sida 1(6) Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004, om livsmedelshygien, kapitel

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2011

Smittspårningsutbildning 2011 Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Provtagning av sallader

Provtagning av sallader MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 13 Kost efter transplantation Kost efter njurtransplantation, hjärt- och/eller lungtransplantation och allogen stamcellstransplantation 134 Nutritionspärm kap 13 134

Läs mer

Miljö- och byggenheten informerar

Miljö- och byggenheten informerar Miljö- och byggenheten Miljö- och byggenheten informerar Riskklassning och kontrollavgifter för livsmedelsanläggningar Riskklassning Livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad och finansieras helt av avgifter.

Läs mer

Anmälan för registrering av 1(5) livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av 1(5) livsmedelsanläggning Anmälan för registrering av 1(5) Insänds till: Krokoms kommun Bygg- och miljönämnden 835 80 Krokom Tid som anmälan avser Från och med, datum Till och med, datum Tills vidare Sökande, verksamhetsutövare

Läs mer

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll Information från miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Senast reviderad: 2015-11-24 Så här räknar vi ut din avgift för skontroll För att beräkna hur mycket kontrolltid din verksamhet ska ha gör miljönämnden

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010 Sammanställda av Mats Lindblad och Christoffer Sjölund (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)

Läs mer

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den

Läs mer

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen 1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

PROJEKT. Salladbufféer

PROJEKT. Salladbufféer PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Miljökontoret Dnr 2010-3671 Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Annelie Vestergren augusti 2010 Sammanfattning Livsmedelsgruppen genomförde under mars till maj

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Bilaga 1 Riskklassning av livsmedelsverksamheter

Bilaga 1 Riskklassning av livsmedelsverksamheter 2014-09-15 Dnr 2014.2783.2 Bilaga 1 Riskklassning av sverksamheter Riskklassen avgör hur mycket kontroll som behövs Direktionen för Ystad-Österlenregionens miljöförbund placerar in alla sverksamheter i

Läs mer

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Från och med 2012 tillämpar bygg- och miljönämnden Livsmedelsverkets reviderade vägledning

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.

Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift. Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift. Avgiftsförordning (2006:1166) för livsmedelskontrollen är beslutad av regeringen

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Livsmedelskontroll och kontrolltid

Livsmedelskontroll och kontrolltid Livsmedelskontroll och kontrolltid Så räknar vi ut din kontrolltid/avgift Här får ni en stegvis vägledning för att se hur er verksamhet kommer att klassas. Observera att det bara är exempel och att vi

Läs mer

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Tillsynsprojekt Salladsbufféer Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Inspektion... 1 Provtagning... 1 Analysmetod... 2 Omfattning och

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning Diarienummer (ifylles av myndig het) : Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX -22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax

Läs mer

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

FÖRORD... 3 INLEDNING...4 6 FÖRORD.... 3 INLEDNING....4 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING OCH HISTORIK....11 FALLET TYPHOID MARY MALLON....11 LAGSTIFTNINGEN HAR TVÅ HUVUDSYFTEN I FÖRSTA HAND....13 ANMÄLDA FALL ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN ÅR 2003....14

Läs mer

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Dec 2010 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 3 2010 Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Vaksamhet viktigt hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter AV SOFIE IVARSSON SMITTSKYDDSINSTITUTET

Läs mer

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Så beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter

Så beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter Så beräknas kontrolltiden för sverksamheter Alla sverksamheter placeras i riskklasser utifrån ett system framtaget av Livsmedelsverket. Nedan beskrivna metod gäller från och med 2012. Klassningen består

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 5 Provtagning av livsmedel för utbrottsutredningar

Kontrollhandbok Provtagning. Del 5 Provtagning av livsmedel för utbrottsutredningar Kontrollhandbok Provtagning Del 5 Provtagning av livsmedel för utbrottsutredningar Innehåll Inledning... 3 Spårning av smittkälla och smittämne... 5 Inför provtagning och analys av livsmedel... 7 Inför

Läs mer

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet

Läs mer

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet SMEDJEBACKENS KOMMUN Sid 1 (6) Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas starta Från och med datum

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Norovirus på restaurang 2016

Norovirus på restaurang 2016 Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009 Sammanställda av Mats Lindblad, Nina Karnehed, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist (Smittskyddsinstitutet) Augusti 200 (korrigerad september

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

zoonoser smitta mellan djur och människor

zoonoser smitta mellan djur och människor zoonoser smitta mellan djur och människor 1 En zoonos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor Zoonoser orsakas av skilda typer av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.

Läs mer

Provtagning av livsmedel vid utbrottsutredningar

Provtagning av livsmedel vid utbrottsutredningar Kontrollhandbok Del 5 Provtagning av livsmedel vid utbrottsutredningar Innehåll Förkortningar... 2 Inledning... 3 Spårning av smittkälla och smittämne... 4 Inför provtagning och analys av livsmedel...

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Oktober 2011 Sida 1(9) Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har återigen gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen börjar

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet December 2011 Från och med år 2012 börjar miljö- och hälsoskyddskontoret att använda Livsmedelsverkets reviderade vägledning för riskklassning av livsmedelsverksamheter.

Läs mer

Riksomfattande patogenprojekt i Finland. Resultat från projektet om förekomst av salmonella i grönsaker

Riksomfattande patogenprojekt i Finland. Resultat från projektet om förekomst av salmonella i grönsaker Riksomfattande patogenprojekt i Finland Nordisk tillsynskonferens 7 8. 2.2013, Bergen, Norge Överinspektör Carmela Hellsten Livsmedelssäkerhetsverket Evira Enheten för livsmedelshygien 1 Resultat från

Läs mer

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Kontrollhandbok för storhushåll Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Innehåll Inledning... 3 1 Skolor och förskolor... 4 1.1 Tillagningskök på förskola och

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid INFORMATION 1 (6) Datum 2011-09-01 Till Livsmedelsföretagare i Köpings kommun Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid Den offentliga kontrollen

Läs mer

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 1 (6) Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan Tillsvidare Tidsbegränsad verksamhet Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr: Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2016-917 Innehåll 2 Sammanfattning Under de senaste åren har det blivit populärt att

Läs mer

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL Faktalådan Innehållsförteckning sid INTRODUKTION 1 A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL 4 A.1 BIOLOGISKA FAROR 4 A.1.1 Mikrobiologiska faror 6 A.1.1.1 Bakterier 6 A.1.1.1.1 Sjukdomsframkallande gramnegativa

Läs mer

Information från Miljö- och byggenheten

Information från Miljö- och byggenheten Information från Miljö- och byggenheten 1(7) Så räknar vi ut din kontrollavgift För att beräkna hur mycket kontrolltid 1 som en viss verksamhet ska ha placerar Miljö- och byggenheten in alla verksamheter

Läs mer