Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige"

Transkript

1 1 (14) Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige A. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, sid 3. B. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen men inga inhemska fall, sid 10. C. Inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, sid 11. Tabell 1. Livsmedelsburna infektioner/intoxikationer aktuella i Sverige Livsmedelsburna anmälningspliktiga infektioner/intoxikationer (SMI) Livsmedelsburna ej anmälningspliktiga infektioner/intoxikationer (SMI) 1. Campylobacter Sid Koagulaspositiva staf. toxin** Sid EHEC/VTEC 3. Listeria Sid 4 4. Salmonella Sid 5 5. Yersinia 6. Shigella Sid Clostridium perfringens** Sid Vibrio 22. Bacillus cereus** Sid Botulism Sid Norovirus (Calici)*** 9. Paratyfoid Sid Toxoplasma Sid Tyfoid 11. Hepatit A Sid Cryptosporidium 13. Gardia 14. Entamoeba 15. Brucella* Sid Kolera* 17. Hepatit E* 18. Trikiner* 19. Echinococcus* Sid 11 *Inga inhemska fall **Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen saknas, men vid misstänkt matförgiftning skall miljökontoret kontaktas. ***Infektioner med dessa virus är inte anmälningspliktig, men vid misstänkta utbrott skall detta alltid rapporteras till smittskyddsläkaren och vid livsmedelssmitta även till miljökontoret. SMI sammanställer antalet diagnostiserade fall i en norovirusrapport som publiceras under norovirussäsongen en gång i veckan på SMI:s webbplats. Fet stil, agens som i första hand ingår i projektet Livsmedelsverkets utbrottsanalyser.

2 2 (14) Tabell 2. Matförgiftningsagens - indelning efter dominerande symptom, kräkning eller diarré Dominerande Agens Symtom Inkubationstid Anmärkning symtom Kräkning Koagulaspositiva stafylokocker-toxin IMK(DF) 1-8 tim Bacillus cereus IK 1-6 tim (emetisk-variant) Clostridium IK tim botulinum * neurologiska Norovirus (GI, GII, GIV) IKD(MFH) 1-2 dygn Diarré Campylobacter FMDB 1-10 dygn EHEC DMB 3-8 dygn ETEC tim njursvikt Listeria monocytogenes Systemisk/D dygn 1) /20 tim 1) Höga halter ~ 1 dygn Salmonella DMF(KH) 6-72 tim Yersinia FDM(KH) 1-11 dygn Shigella MFDB(HIK) 1-7 dygn Vibrio MDIKFHB 4 30 tim Clostridium MDI(F) 6-24 tim perfringens Bacillus cereus MD 6-24 tim (diarré-variant) Cryptosporidium DM(FKI) 1-12 dygn Giardia DIKM 3-25 dygn * Livsmedelsburen botulism är en intoxikation - undantag är spädbarnsbotulism som är en infektion. Några av agens i Tabell 1 finns inte med i Tabell 2. Ett antal (i) finns inte med pga. lång inkubationstid (2-6 veckor) eller att de är asymptomatiska eller endast ger diffusa symtom: Hepatit A, Entamoeba, Toxoplasma, S. Typhi och S. Paratyphi. Ett antal (ii) har de senaste åren inte gett upphov till några inhemska fall: Brucella, Kolera, Hepatit E, Trikiner och Echinococcus. D=diarré; F=feber; M=magsmärtor; K=kräkning I= illamående; H=huvudvärk; B=blodig diarré

3 3 (14) A. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen Campylobacter Lämpligt att provta kan vara ätfärdiga livsmedel av alla slag som varit eller misstänks ha varit i direkt eller indirekt kontakt med rått fjäderfäkött eller opastöriserad mjölk. Eftersom slaktprocessen för fjäderfä kan medföra spridning av bakterien kan det även vara intressant att provta rått kött av fjäderfä. Man kan i det senare fallet få en överblick över hur stor andel av en viss population fjäderfä som är infekterad. Vid utredning av matförgiftningsutbrott kan även olika typer av vatten eller grönsaker vara aktuella att analysera. Mindre lämpligt att provta är stickprov på rått nötkött eftersom campylobacter snabbt dör på torra köttytor. Salta livsmedel och syrade ostar av opastöriserad mjölk är inte heller lämpliga på grund av att bakterien snabbt dör i sådana miljöer. Utbrott. Flest fall av campylobacterios inträffar sporadiskt och utbrott är relativt sällsynta. I Sverige har utbrott orsakats av bland annat kontaminerat dricksvatten (ofta stora utbrott med ett par tusen drabbade), opastöriserad mjölk samt kyckling. (Sporadiska fall förknippas ofta med kyckling). I Norge har exempelvis opastöriserad mjölk, krabba (som efter kokning avkylts utomhus), tävlingscyklister som drabbats av vattenstänk avrunnet vatten från gödslad jordbruksmark (inträffat 1997 och 1999) orsakat utbrott. I USA inträffade år 2008 ett utbrott där konsumtion av råa ärtor var smittkällan. Med hjälp av typning (PFGE) av isolaten kunde spillning från vilda fåglar (tranor) konstateras ligga bakom kontaminationen av ärtorna. Flera utbrott har ägt rum där vatten (dricksvatten, bevattningsvatten etc.) varit smittkällan och som har inträffat efter stora mängder nederbörd. Vilda fåglar 1. Bristfällig hygien vid tillverkningen/beredningen av Fjäderfä fjäderfäprodukter. Nöt, får och gris 2. Bristfällig hygien vid grillen. Hund och katt 3. Kontakt med husdjur inkl nöt, får och svin. 4. Konsumtion av opastöriserad mjölk. 5. Användning av ice-desinficerat vatten Totalt 6806/ / / / / /3170 /inhemska % utl.smitta EHEC- STEC (tidigare VTEC) Det finns flera grupper av humanpatogen E. coli, den vanligaste är STEC (shigatoxinproducerande E. coli) även kallad VTEC (verotoxinproducerande E. coli). På senare tid har även utbrott av ETEC (enterotoxinproducerande E. coli) förekommit i Sverige. Benämningen EHEC (enterohemorrhagisk E. coli) används för att beteckna en undergrupp av STEC som orsakar allvarlig sjukdom hos människan. Emellertid har den inte använts på ett konsekvent sett och bör därför undvikas. Tänkbara livsmedel att analysera är vissa animaliska produkter speciellt från nöt men även från andra idisslare såsom får och get. Det kan vara otillräckligt upphettade köttprodukter t.ex.

4 4 (14) färsprodukter såsom hamburgare, kebab och köttbullar, fermenterade korvar, opastöriserad mjölk och produkter gjorda på opastöriserad mjölk. Andra livsmedel som kan vara aktuella är frukt, grönsaker och vatten. Smitta kan även överföras via badvatten, direktkontakt med infekterade djur och från person till person. Utbrott. Hösten 2002 insjuknade 27 personer i Skåne med EHEC O157 infektion. Åtta utvecklade HUS. En fallkontroll studie genomfördes och visade en ökad risk att insjukna om man ätit rökt medvurst. Ett antal enstaka fall av EHEC inträffade där misstänkt kontaminerat livsmedel analyserades. Bakterien hittades i samma batch av hamburgarna som två pojkar ätit av vid en bandymatch samt i rå köttfärs som använts i en familj till köttbullar. I USA har hamburgare som tillagats vid för låg temperatur orsakat utbrott. Korv orsakade 2006 ett utbrott i Norge. Vidare har bland annat dricksvatten kontaminerat med gödsel från betesdjur samt äppeljuice orsakat utbrott i USA. Under 2011 inträffade ett stort utbrott (n=3816) i norra Tyskland med en ovanlig EHEC variant, O104:H4. Utbrottet resulterade i fall hos hemvändande svenska resenärer, en kvinna dog. Smittkällan var råa groddar av bockhornsklöverfrön importerade från Egypten. Nöt, får och get 1. Konsumtion av otillräckligt värmebehandlat kött och köttprodukter av nöt, får och get. 2. Användning av opastöriserad mjölk eller andra livsmedel kontaminerade med avföring från nöt, får eller get. 3. Direktkontakt med smittade djur eller människor. 4. Användning av H dricksvatten. 5. Bad i kontaminerat badvatten Totalt % är 385/ / / / / /241 /inhemska utlandssmittade Listeria monocytogenes Lämpliga att analysera är kylda konsumtionsfärdiga livsmedel med lång hållbarhet och som är förpackade i vakuum eller i skyddande atmosfär, t.ex. smörgåspålägg, rökt och gravad fisk eller produkter därav. Andra lämpliga livsmedel är mjuka mognadslagrade ostar, patéer och andra delikatesser. Eftersom det förekommer att processade livsmedel under tillverkningen tillförs L. monocytogenes från omgivningen kan det ibland vara intressant att ta s.k. omgivningsprover i produktionsanläggningen. Mindre lämpligt att analysera är varmhållna rätter, kylvaror med kort hållbarhet, rätter som ska upphettas före konsumtion, torra livsmedel och buteljerade drycker. Utbrott. I Sverige insjuknade år 2001 ett 30-tal personer i listerios efter att ha ätit ost som tillverkats på en bondgård. Även gravad och rökt lax har orsakat utbrott. Kokt medwurst har kunna konstateras i ett sporadiskt fall. I andra länder har köttpatéer och värmebehandlat köttpålägg gett upphov till större utbrott. Smittan har i flera av fallen spårats till skivmaskinen som använts till uppskärning av köttet. Ett känt utbrott i USA orsakades av kålsallad. Fårgödsel hade använts vid odlingen av salladen och lagringen hade möjliggjort tillväxt av bakterien. I Kanada inträffade 2008 ett utbrott som drabbade 57 personer varav 23 dog. Smittkällan var

5 5 (14) ready-to-eat köttprodukter från en stor livsmedelsindustri. En stor variation av livsmedel har gett upphov till utbrott exempelvis potatissallad, smör, varmkorv, paté, gristunga i gelé och mjuk dessertost. De flesta fall av listerios är sporadiska och smittkällan klarläggs inte. Till stor del beror det senare på att bakterien oftast har en lång inkubationstid. Vitt spridd i naturen Totalt /inhemska 1. Konsumtion av kyllagrade (långtidshållbara) livsmedel färdiga att förtära utan föregående upphettning, bl.a. köttpålägg, rökt och gravad fisk. 2. Konsumtion av mögelost dvs. mjuka och halvmjuka mognadslagrade osttyper % är 40/34 56/49 73/60 63/57 56/51 72/65 utlandssmittade Salmonella Livsmedel lämpliga att analysera är alla kategorier av såväl animalisk som vegetabilisk ursprung samt ätfärdiga rätter av olika slag. I de fall man med molekylärbiologiska analysmetoder såsom PCR påvisar Salmonella i livsmedel bör helst också levande salmonellabakterier påvisas med odlingsmetod för att provet med säkerhet ska kunna bedömas utgöra en hälsorisk. Utbrott. Exempel på livsmedel som har orsakat utbrott är nötkött (DT104), fläskkött, fjäderfäprodukter, ägg, kebabkött, salami, ölkorv, fiskgratäng, ruccula, persilja, sesamfröpasta (DT104), groddar, avokado, mandel, peppar, bantningsmedel, choklad och dricksvatten. Vilda fåglar Igelkottar Husdjur Importerade reptiler Totalt /inhemska 1. Konsumtion av importerat kött och grönsaker samt groddar. 2. Ohygienisk kontakt med vilda fåglar och reptiler >75 % är utlandssmittade 3586/ / / / / /664 Yersinia enterocolitica (och Y. pseudotuberculosis) Lämpliga livsmedel att analysera är fläsk och fläskprodukter, i synnerhet om dessa misstänks vara otillräckligt värmebehandlade. Ätfärdiga/värmebehandlade livsmedel t.ex. kött, fisk, mejeriprodukter, skaldjur, grönsaker som misstänks ha kommit i direkt eller indirekt kontakt med rått fläskkött kan också vara aktuella. Eftersom Y. enterocolitica kan växa i kyltemperatur och i frånvaro av syre är vakuumförpackade (alt. MA förpackade) kylförvarade produkter med lång hållbarhet av särskilt intresse. Mindre lämpligt att analysera är kött av fjäderfä, nöt, lamm och produkter därav. Värmebehandlade mejeriprodukter är inte heller meningsfulla att analysera såvida de levande djuren alternativt livsmedlen inte varit i kontakt med grisar/rått fläskkött.

6 6 (14) Utbrott. Y. enterocolitica orsakar sällan utbrott. Ett utbrott inträffade dock i Ungern år 1987 orsakad av hemtillverkat korv. I USA har utbrott inträffat orsakat ganska ofta av en maträtt med inälvor från gris (s.k. chitterling). I Sverige har fem utbrott inträffat - mellan åren 1980 och 2002 i inget fall kunde dock smittkällan fastställas. I ett av utbrotten fanns misstanken att sylta var orsaken, i ett annat felpastöriserad mjölk. Ca 60 studenter mellan år insjuknade i yersinios efter en grillfest, misstänkt smittkälla var otillräckligt grillad fläskkarré. Eftersom två av de undersökta personerna även var positiva för Salmonella måste utbrottet betecknas som ett misstänkt yersinia-salmonella utbrott. En av de insjuknade opererades. Spridda fall av yersinios inträffade i Jämtland under cirka en månad vid årsskiftet 2012/2013. Utbrottet omfattade sex personer från tre oberoende grupper. Det totala antalet exponerade är okänt. Samtliga hade ätit grisfötter i saltlag. Grisfötterna kunde spåras till samma leverantör och hade serverats både på restaurang och sålts i butik. Alla sex provtogs och var positiva för Y. enterocolitica 4/O:3. En person drabbades av blodförgiftning. Den misstänkta smittkällan verifierades aldrig. sskiftet 2006/2007 fick 11 personer i Norge yersinios, Y. enterocolitica O:9 isolerades. Två personer tillhörande gruppen `äldre med underliggande sjukdom dog. Samtliga hade ätit sylta. I Sverige rapporteras ytterst få fall av Y. pseudotuberculosis, några enstaka sporadiska fall per år. Rårivna morötter, vitkåls- och isbergssallad är exempel på livsmedel som orsakat utbrott av Y. pseudotuberculosis i Finland och Ryssland, länder som årligen har relativt stora utbrott. Svin Totalt/inhemska 1. Konsumtion och beredning av svinköttprodukter. 2. Användning av ickedesinfekterat vatten % är 743/ / / / / /236 utlandssmittade Shigella Den enda reservoaren av betydelse för Shigella är människan. Shigellautbrott är relativt ovanliga i Sverige och orsakas främst av smittade personer som lagat mat åt andra. Bakterien dör vid upphettning så endast livsmedel som inte ska serveras varma kan fungera som smittkälla. Utbrott har i Sverige orsakats av isbergssallad från Spanien. Bönsallad har gett utbrott i USA. Under 2008 insjuknade 17 barn, föräldrar och bekanta med Shigella sonnei i ett utbrott i Kalmar. Indexfallet gick på förskola där flera av barnen smittades. Att barnen hjälpte till vid matlagning kan ha bidragit till smittspridningen. Cirka 140 personer insjuknade 2008 efter att ha ätit lunch i en personalrestaurang i Stockholm. En ovanlig typ av Shigella sonnei konstaterades hos cirka hälften av fallen. En kohortstudie pekade på rårivna morötter från salladsbuffén som smittkälla, detta kunde dock aldrig bekräftas via odling av morötterna. Cirka 50 personer insjuknade 2009 i Sverige i ett utbrott med den ovanliga typen Shigella dysenteriae typ 2. Den epidemiologiska utredningen ledde till sockerärter från Kenya som misstänkt smittkälla.

7 7 (14) 2011 drabbades 53 personer av shigellos efter att ha ätit en sallad innehållande bland annat morötter, rosésallad, parmesan och en vietnamesisk skaldjursmix. Shigella sonnei påvisades med PCR i skaldjursmixen. Dock kunde bakterien inte isoleras. Människan Totalt /inhemska 1. Konsumtion av livsmedel eller vatten som har förorenats av avföring från smittbärande personer. 2. Direktsmitta via avföring från smittbärare > 95 % är 576/ /73 469/93 557/83 454/85 328/33 utlandssmittade Vibrio infektioner Med en vibrioinfektion avses en infektion orsakad av icke-toxinbildande V. cholerae, V. parahemolyticus eller V. vulnificus. Vibrio spp. har marin härkomst och finns antingen fritt i vattnet, i sedimenten eller hos akvatiska organismer. Tillväxten stimuleras av salt (NaCl) som är en absolut nödvändig tillväxtfaktor för de flesta arterna, V. cholerae är ett viktigt undantag (är dock beroende av Na-joner för tillväxt). De flesta livsmedelsburna fallen (med undantag av kolera) är därför knutna till så kallad havsmat. V. parahemolyticus orsakade 1978 ett utbrott i USA som drabbade 1133 personer. Räkor hade lagts tillbaka i lådan där de okokta förvarats. Två utbrott med kräftor har inträffat i Sverige. Vid det första hade kräftorna kylts med förorenat vatten innan de frystes. Vid det andra som drabbade fler än 350 personer gick det inte att klarlägga hur kräftorna hade hanterats. V. vulnificus kan smitta via föda men det är ovanligt. Hos friska personer kan den ge mag- och tarmsymtom, hos personer med nedsatt immunförsvar och leversjukdom kan en allvarlig blodförgiftning (sepsis) utvecklas med feber och chock, dödligheten är hög, ca 50 %. Tre fall av badsårskolera orsakad av icke-toxinbildande V. cholerae inträffade vid bad i Blekinge sommaren Bakterien isolerades även från insjöar i Blekinge. Förmodligen är förekomsten av V. cholerae i vattnet förenat med relativ hög vattentemperatur, optimala förhållanden är över 20 grader, och en salthalt på mellan 0,4 och 1,7 % % 25/6 22/12 20/10 30/16 20/10 27/7 är utlandssmittade Neurotoxinproducerande clostridier botulism De senaste 30 åren har ett 10-tal fall av botulism inträffat i Sverige. I fyra av fallen med kryddsill som smittkälla, i fyra andra fall med rökt lax och i tre med gravad fisk. Sedan 1984 har två fall av spädbarnsbotulism inträffat. Dödligheten i botulism är numera under 10 %. SVA använder i dagsläget realtids-pcr för neurotoxin typ C. För toxindetektion (verifiering) använder SVA mustest enligt NMKL, nr 79, SVA har hittills använt mustestmetoden för neurotoxin B och C och för matriserna: sera, foder- och organprover. De kan om det efterfrågas också analysera för de andra toxintyperna och för livsmedel. Kontaktperson: Viveca Båverud,

8 8 (14) SVA (Chef Bakt Lab), Tel , Mobil , E-post Analys av humanprover (patientsera) med hjälp av mustest görs på Universitetssjukhuset i Lund. Kontaktperson: Elisabet Holst, Universitetssjukhuset i Lund, Tel , E-post Utbrott har i andra länder orsakats av bland annat vitlök i olja, hasselnötsmassa i yoghurt, hermetiskt förvarade grönsaker, kött och köttprodukter, fermenterad skinka och korv, sparris, bönor, kött och fisk. Åtta personer har drabbats av botulism i Frankrike (2011), typ A har identifierats. Smittkällor har varit dels en olivtapenad dels en tartinad (en slags pasta med soltorkade tomater). Produkterna har enligt uppgift endast sålts lokalt inträffade ett fall av spädbarnsbotulism i Sverige. Torkade dadlar misstänktes som smittkälla men kunde inte bekräftas trots analys /1 2/2 0/0 0/0 1/0 0/0 0/0 2/0 Salmonella Typhi och S. Paratyphi Inhemsk smitta härstammar ofta från en symptomfri smittbärare som kontaminerat livsmedel. Inkubationstiden är längre än för vanlig salmonellainfektion, 1-3 veckor, genomsnittligt 2 veckor. Ca 3 % av patienterna blir permanenta bärare. Människans Personer som vistas i endemiska områden 1. Konsumtion av livsmedel eller vatten som har förorenats av avföring från smittbärande personer. 2. Direktsmitta via avföring från smittbärare. S. Typhi Den infektiva dosen är låg varvid direkt fekal-oral smitta är möjlig. Bland symtomen är feber, diarré och buksmärtor de vanligaste. Febern är ofta hög. Totalt /inhemska >95 % är utlandssmittade 9/0 12/1 19/2 32/3 18/1 23/4 11/0 16/1 S. Paratyphi Infektiva dosen är i allmänhet högre än för S. Typhi och tillväxt i ett livsmedel därför troligen nödvändigt för infektion. Under hela sjukdomstiden är patienten smittsam, ofta upp till 5 6 veckor. Symtomen är till skillnad från vanlig Salmonellainfektion en blodförgiftning som börjar med hög feber. Totalt /inhemska >95 % är 21/3 31/2 28/18 17/1 21/0 19/1 8/2 17/1 utlandssmittade

9 9 (14) Hepatit A Viruset överlever länge i vatten och kan anrikas i t.ex. ostron och musslor. Mat och vatten kan förorenas av avloppsvatten med smittad avföring. Sjukdom drabbar endast människan. Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka däremot kan de utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Person-till-person smitta viktig. Viruset orsakar inflammation i levern som kan ge patienten gul hud. Metod för påvisning av hepatit A i livsmedel är under utveckling. Ett utbrott av hepatit A infektion inträffade i de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige år 2012/2013. Utbrottet omfattande totalt ca 70 verifierade fall. En gemensam nordisk epidemiologisk studie identifierade frysta bär (jordgubbar) importerade från Nordafrika som trolig smittkälla /25 78/27 68/31 78/23 154/78 85/16 87/34 54/13 Cryptosporidium och Giardia Organismerna är encelliga vattenburna protozoer som är mycket vanliga över hela världen, speciellt i varmare länder. I ytvatten kan de finnas i stora mängder. Parasiterna kan förekomma hos de flesta däggdjur t.ex. hund, katt, nöt och får. Cryptosporidium I Östersund insjuknade cirka personer i ett utbrott av Cryptosporidium efter att ha druckit förorenat dricksvatten. Den troliga orsaken till utbrottet var att avloppsvatten kommit ut i Storsjön. Kort därefter inträffade ett nästan lika stort utbrott av Cryptosporidium i Skellefteå. Utbrotten satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen. Ett dricksvattenutbrott har inträffat tidigare i Sverige; avloppspåverkat vatten från en å hade tryckts in i det kommunala nätet. I andra utbrott i Sverige har ruccula och persilja misstänkts som överförare av smitta. Två badbassängrelaterade utbrott inträffade i Sverige Mer än 500 insjuknade /22 110/35 159/58 392/ / /114 Giardia De inhemska fallen sker ofta på förskola eller i familjen. Dock inträffade ett stort utbrott i Sälen Totalt 3600 personer insjuknade; avloppsvatten hade tryckts in bakvägen i dricksvattenreservoaren / / / / / /169 Entamoeba Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen, vanligare i Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Smittämnet sprids oftast via vatten och livsmedel.

10 10 (14) Merparten av de fall av amöbainfektion som registreras i Sverige är symtomfria. Amöbadysenteri är egentligen två arter, E. histolytica (äkta) och E. dispar. Mindre än 10 % drabbas av den förra arten. Amöbainfektion kan ge allt ifrån en lindrig diarrésjukdom till fall av svår dysenteri som är smärtsam och blodig. Utbrott. Vid ett vattenburet utbrott i Sälen 1986 påvisades av totalt 3600 insjuknade drygt 100 personer med amöba (oklart om det var E. histolytica eller E. dispar.) /20 253/27 319/19 266/19 183/ /13 134/12 B. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen men inga inhemska fall Brucella abortus Människan kan smittas via opastöriserade mejeriprodukter, t.ex. mjölk eller ost. Inkubationstiden är 1-3 veckor (eller månader), feber, frossa, svettningar och svaghet är vanliga symtom /0 4/0 8/0 7/0 7/0 12/1 11/1 13/1 Vibrio cholerae- kolera Människan är i praktiken enda värddjur för bakterien. Fekalt förorenat dricksvatten är en viktig smittkälla. Bakterien kan överleva länge i kalla, rena vatten men tillväxer dåligt i flertalet livsmedel. Nuförtiden finns knappast förutsättningar för någon smittspridning i Sverige. Inkubationstiden är vanligtvis 2 3 dygn men kan variera från några timmar till 5 dygn. Det finns både klassisk kolera (cholera asiatica) och biotyp El Tor samt serotyperna Inaba och Ogawa. Dessutom finns andra kolerabakterier som kan ge sjukdom men som inte räknas som äkta kolera (ej agglutinerande, ej toxinbildande kolera) dessa rapporteras till SMI under rubriken Vibrio infektioner, se ovan. I slutet av oktober 2010 inträffade en mycket omfattande koleraepidemi i Haiti med över fall och över 5000 avlidna i spåren efter jordbävningskatastrofen /0 1/0 0/0 0/0 1/0 1/0 1/0 1/0 Hepatit E Smitta förekommer ofta hos personer som besökt endemiskt område. Större utbrott av hepatit E har hitintills endast rapporterats från länder i tredje världen, men enstaka fall av smitta tros förekomma i de flesta länder. Dricksvatten anses vara den vanligaste smittkällan och persontill-person smitta mindre effektiv än hos hepatit A virus, HAV. Viruset har isolerats från gris. I Japan har zoonotisk smitta påvisat, smittkällan har varit rått hjort- och vildsvinskött.

11 11 (14) /0 5/0 8/0 7/0 10/4 11/2 11/2 10/5 Trikiner Trikiner är parasitiska maskar som förekommer i de flesta delar av världen hos både människor och köttätande djur. Trikiner är ovanliga i Sverige, det senaste fallet på en svensk gris var Enstaka fall på vildsvin har påvisats senaste åren. Man ska upphetta kött från gris och vildsvin till minst 65 C. Infrysning till -18 C kan avdöda trikinerna men det finns arter som överlever /0 0/0 1/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 Echinococcus rävens dvärgbandmask Har aldrig påvisats i Sverige men väl i Mellaneuropa och i Danmark, vanligast är den i alpregionerna. Människan smittas genom förtäring av smittad svamp, bär och frilandsodlade grönsaker importerade från länder där smittan förekommer. I länder där parasiten förekommer smittas 1/1 miljon invånare, i högriskområden som alperna 1/ invånare hittades för första gången djur (rävar) smittat med rävens dvärgbandmask i Sverige. Risken att smittas av dvärgbandmask genom bär och svamp är ändå ytterst liten. Totalt/inhemska /0 7/0 24/0 13/0 15/0 30/0 19/0 16/0 C. Inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen Koagulaspositiva stafylokocker och deras toxiner Lämpligt att provta är ätfärdiga rätter och livsmedel som är framställda delvis med manuell hantering och som under en längre tid förvarats i en för bakterien gynnsam temperatur (>10 C). Det kan t.ex. vara kallskänksprodukter, charkprodukter, sallader innehållande proteinrika ingredienser, röror, kokta skaldjur, färskostar och korttidslagrade ostar, obehandlad mjölk etc. När det gäller provtagning för analys av stafylokockenterotoxin kan det även vara aktuellt att ta prov på värmebehandlade livsmedel och även till exempel långtidslagrade ostar. Toxinet tål hög temperatur, låga ph-värden och är motståndskraftigt mot flera proteaser. Om stafylokocker fått möjlighet att producera toxin i ett livsmedel före värmebehandlingen/lagringen, finns toxinet alltså kvar och kan vara verksamt efteråt. För olika typer av ost, mjölk- och vasslepulver samt skalade skaldjur föreskrivs analys av koagulaspositiva stafylokocker som hygienindikator i förordningen om mikrobiologiska

12 12 (14) kriterier. Om det primära intresset är att utreda om ett livsmedel innebär någon risk med avseende på stafylokockenterotoxin bör analys av stafylokockenterotoxin göras istället. Mindre lämpligt att provta är livsmedelsråvaror, undantag är obehandlad mjölk och viltkött utvunnet från fältförhållanden. Koagulaspositiva stafylokocker konkurrerar dåligt med andra bakterier och uppnår därför sällan höga halter i råvaror. Utbrott orsakat av stafylokockenterotoxin har bland annat skett vid en flygresa i Europa då 193 passagerare hastigt insjuknade (143 hospitaliserades). Skinka hade kontaminerats av stafylokocker från sår på kockens hand. I USA insjuknade 1300 skolbarn av en kycklingsallad. Salladen hade förvarats i rumstemperatur under ett antal timmar före förtäringen. Chokladmjölk har gett upphov till ett annat utbrott där många skolbarn drabbades. SE typ A hittades. Mjölken hade förvarats i rumstemperatur i 4-5 timmar före pastöriseringen. Andra utbrott har orsakats av mjukglass tillverkad i oren maskin, pizza, getost, fiskrätt med ris, grönsakssallad, rostbiff, räkor m.fl. Vitt spridd - finns på hud, i slemhinnor och i sår hos människor och djur. - Vanlig orsak till både dolda och synliga juverinflammationer Brister i vanliga livsmedelshygienprinciper 1. Varmhållning vid för låg temperatur <60 C. 2. Otillräcklig eller för långsam nedkylning. 3. Förvaring vid rumstemperatur. 4. Otillräcklig uppvärmning av matrester. 5. Livsmedel som utsatts för manuell hantering. 6. Mjölkprodukter från opastöriserad mjölkråvara Clostridium perfringens Bakterien finns i jord och akvatiska sediment. Den växer i temperaturområdet C och sporuleringstemperaturen är optimal vid C. Den vanligaste orsaken till att bakterien blir talrik är en för långsam nerkylning av maten. Man har valt att inte fastställa bindande kriterier och effektivare kontroll fås genom att styra temperaturen i de olika beredningsstegen. När de vegetativa cellerna når tarmen sporulerar de och toxin avges som ger upphov till magsmärtor, diarré och huvudvärk. Symtomen hos den drabbade är nästan oskiljaktig från den förosakat av Bacillus cereus (diarrévarianten). Bakterien saknar förmåga att bilda 13 av de 20 essentiella aminosyrorna och trivs därför bäst i proteinrika livsmedel. Obs! Det finns anledning att avvika från regeln om nedkylning av prov vid misstanke om C. perfringens eftersom den är mycket känslig för kyla och kan bli svår att återfinna om provet kylts. Lämpligt att analysera är färdiglagad mat i alla typer av hantering och förvaring. Livsmedel tillagade i stora volymer kan vara av särskilt intresse till exempel vid storkok av soppor och grytor. Risken för höga halter av C. perfringens är större i stora volymer eftersom avsvalningen sker långsammare. Då bakterien är anaerob är det lämpligare att provta från kärnan av en gryta än från ytan. Mindre lämpligt att analysera. Man bör betänka att C. perfringens ingår som naturlig flora i tarmen hos en rad djurslag till exempel nöt, fjäderfä, gris och lamm. Den kan också finnas på kryddor och örter. Halterna varierar men är oftast låga. Men observera att det är denna naturliga förekomst som introducerar bakterien i miljöer där den kan ge upphov till matförgiftning.

13 13 (14) Utbrott. C. perfringens smittade via ärtsoppa 66 personer på fem äldreboenden och en långvårdsklinik år Ärtsoppan hade tillagats i ortens skolkök ett par dagar tidigare och därefter uppenbarligen hanterats på ett sätt som gynnade bakterietillväxten. Drygt 80 personer insjuknade efter att ha ätit pölsa. Pölsan transporterades till ett sjukhus i värmevagnar varefter den flyttades över till mindre kärl utan varmhållning. C. perfringens hittades i pölsan (5000 bakterier/g) liksom i den mejram som använts till kryddning. Den dåliga varmhållningen under transporten inom sjukhuset tillät bakterierna att växa. Lax tillagades i ett centralkök och en del av laxen distribuerades till enskilda hushåll. Transporterna skedde utan varmhållning eller kylförvaring. Efter några timmar insjuknade ca 150 personer. Vid provtagning hittades C. perfringens per gram i laxen. Laxarna hade tinats under natten i rumstemperatur sedan kokats en efter en och successivt lagts i ett stort uppsamlingskärl med grönsaker och därefter fått stå i rumstemperatur hela dagen. Omkring 90 personer som ätit på samma restaurang insjuknade. De hade ätit fläskfilé eller oxfilé. Båda maträtterna innehöll vid provtagning höga halter av C. perfringens. Filéerna hade tillagats med "sous vide" metoden. Nedkylningen hade tagit för lång tid och ugnstemperaturen var sedan otillräcklig för att avdöda bakterierna. Vitt spridd i naturen Brister i vanliga livsmedelshygienprinciper 1. Varmhållning vid för låg temperatur <60 C. 2. Otillräcklig eller för långsam nedkylning. 3. Förvaring vid rumstemperatur. 4. Otillräcklig uppvärmning av matrester. Bacillus cereus kräk och diarrévarianterna Lämpligt att provta: färdiga rätter som misstänks ha förvarats i för bakterien lämplig tillväxttemperatur (>12 C) en längre tid. Det kan vara rätter som innehåller ris, pasta, mjölk, nudlar, spannmål, mjöl, kryddor/örter, vidare grytor, såser, puddingar och soppor. Inte lämpligt att provta: spannmål, okokt ris, kryddor och örter eftersom bakterien finns här naturligt, mestadels i låga halter. Det är dock via dessa livsmedel B. cereus introduceras i miljöer där den kan växa till ohälsosamma nivåer. Utbrott. Ett 40-tal värnpliktiga insjuknade efter att ha ätit hönsgryta med ris. Ett parti ris hade blivit över och var tre dygn gammalt då det serverades. Ett 30-tal personer insjuknade efter att ha ätit kycklinggryta. Kycklinggrytan hade tillagats dagen innan. Den transporterades efter avsvalning till en skola. Maten hade värmts vid för svag värme i en alltför stor kantin. Vidare insjuknade drygt 100 personer efter att ha ätit blomkålssoppa. B. cereus kunde påvisas i prov från soppan. Maten hade efter tillagning kylts i ett svalrum och därefter distribuerats. Nedkylningen av soppan tog här sannolikt för lång tid. och risklivsmedel/faktorer som för C. perfringens, se ovan.

14 14 (14) Norovirus (andra benämningar är Calicivirus (noro- och sapovirus), Norwalk och vinterkräksjukevirus) Virus är sannolikt den vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta, och kontaminerat dricksvatten den huvudsakliga smittkällan. Analys. I dagsläget finns endast standardiserad metod för påvisning av norovirus i bär och bladgrönsaker. Risklivsmedel är sådana som utsätts för mycket manuell hantering och som därefter inte upphettas före förtäring, till exempel olika sorters konditorivaror, buffé- och plockmat. Vidare livsmedel som riskerar kontamineras av kontaminerat vatten, till exempel frukt och bär, tvåskaliga blötdjur, grönsaker samt dricksvatten. Utbrott. Flera stora utbrott rapporteras årligen. Ett exempel på ett vattenburet utbrott är Lilla Edet 2008 då flera tusen människor som får sitt vatten från Göta Älv insjuknade. Vidare är djupfrysta importerade hallon, ostron samt livsmedel som hanterats av en person med en norovirusinfektion vanliga orsaker till utbrotten insjuknade sammanlagt ca150 personer från drygt 10 sällskap efter att ha ätit buffémat olika dagar på en och samma restaurang. Sapovirus påvisades hos fyra av de insjuknade, däremot kunde ingen gemensam smittkälla hittas bland de olika maträtterna de ätit. Människan 1. Användning av icke-desinfekterat vatten. 2. Direktsmitta från avföring eller kräkningar från smittad. 3. Konsumtion av livsmedel förorenat med avföring från smittbärande person. Toxoplasma Katter fungerar som huvudreservoaren för Toxoplasma gondii, framförallt unga katter där smittan sprids via kattavföring till omgivningen och därmed till livsmedel som grönsaker och bär. Livsmedel innehållande kött av får, gris och vilda hjortdjur som inte varit tillräckligt upphettat eller genomfryst (till -20 C) före tillagning kan också smitta människan. Dessa djur kan nämligen vara infekterade eftersom de fungerar som mellanvärdar för parasiten. Toxoplasma drabbar vissa riskgrupper, bland annat är gravida en sådan riskgrupp. Inkubationstid 1-4 veckor, ofta inga symtom men kan ge influensaliknande symtom såsom halsont och muskelsmärtor. Utbrott. Vid ett utbrott av toxoplasmos i Kanada spreds parasiten via det kommunala vattnet i samband med kraftiga regn. Det fanns smittade katter runt denna sjö vilken användes som vattenreservoar. Katt/kattdjur Ca 350 mellanvärdar inkl människan 1. Dricksvatten, händer, grönsaker, fallfrukt mm förorenat med smittad kattavföring. 2. Får, gris och vilda hjortdjur (eller via händer efter hantering).

15 15 (14) Referenser 1. Smittskyddsinstitutet, SMI (www.smi.se) 2. Vägledningen del 1 och 2. Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiella bedömning av livsmedelsprov (www.slv.se) 3. Per Einar Granum (red) Matforgiftning Näringsmiddelbårne infeksioner og intoksikasjoner, 3. utgave. Höyskoleforlaget. 4. Livsmedelsverkets, SLV (www.slv.se) 5. W. Tham & M-L Danielsson-Tham Food Associated Pathogens.

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Bakterier, virus, mögel och parasiter Bakterier, virus, mögel och parasiter Bacillus cereus I jord och jorddamm. Bakterien finns i form av s.k. sporer överallt i vår omgivning inklusive på de råvaror som vi använder vid matlagningen. Det gäller

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561 RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...

Läs mer

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Miljönämnden Blankett 2010-05-07 Sida 1(6) Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004, om livsmedelshygien, kapitel

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Anmälan för registrering av 1(5) livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av 1(5) livsmedelsanläggning Anmälan för registrering av 1(5) Insänds till: Krokoms kommun Bygg- och miljönämnden 835 80 Krokom Tid som anmälan avser Från och med, datum Till och med, datum Tills vidare Sökande, verksamhetsutövare

Läs mer

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen 1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning Diarienummer (ifylles av myndig het) : Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX -22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Bilaga 1 Riskklassning av livsmedelsverksamheter

Bilaga 1 Riskklassning av livsmedelsverksamheter 2014-09-15 Dnr 2014.2783.2 Bilaga 1 Riskklassning av sverksamheter Riskklassen avgör hur mycket kontroll som behövs Direktionen för Ystad-Österlenregionens miljöförbund placerar in alla sverksamheter i

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet

Läs mer

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Dec 2010 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 3 2010 Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Vaksamhet viktigt hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter AV SOFIE IVARSSON SMITTSKYDDSINSTITUTET

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet SMEDJEBACKENS KOMMUN Sid 1 (6) Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas starta Från och med datum

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Inledning Enligt Livsmedelverket matförgiftas betydligt fler människor i Sverige än vad som finns i den

Läs mer

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 1 (6) Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan Tillsvidare Tidsbegränsad verksamhet Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering av företag/anläggning Anmälan om förändring i livsmedelsanläggning Livsmedelsföretagare Företagarens föreningens, nämndens (VD, firmatecknare)

Läs mer

Information från Miljö- och byggenheten

Information från Miljö- och byggenheten Information från Miljö- och byggenheten 1(7) Så räknar vi ut din kontrollavgift För att beräkna hur mycket kontrolltid 1 som en viss verksamhet ska ha placerar Miljö- och byggenheten in alla verksamheter

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Utgåva april 2014 Ifylld anmälan skickas till: Miljöenheten Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal En verksamhet får påbörjas två veckor efter att anmälan lämnats

Läs mer

zoonoser smitta mellan djur och människor

zoonoser smitta mellan djur och människor zoonoser smitta mellan djur och människor 1 En zoonos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor Zoonoser orsakas av skilda typer av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.

Läs mer

Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Farliga tårtor och getost utan getmjölk FAKTA Cirka 500 000 fall av matförgiftning och 400 000 allergiincidenter

Läs mer

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL Faktalådan Innehållsförteckning sid INTRODUKTION 1 A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL 4 A.1 BIOLOGISKA FAROR 4 A.1.1 Mikrobiologiska faror 6 A.1.1.1 Bakterier 6 A.1.1.1.1 Sjukdomsframkallande gramnegativa

Läs mer

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat 1 (5) Anmälan om registrering av anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas och bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten ANMÄLAN OM REGISTRERING Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Anmälan om registrering Ny livsmedelsanläggning Skickas till: Vårgårda kommun Bygg- och miljöavdelningen 447

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING ANMÄLAN ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Ny livsmedelsanläggning Livsmedelsföretagare Registrerat firmanamn: Adress: Ägarbyte Organisations-/personnummer: Postnummer och Ort: Tel arb: Mobil:

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Ifylld ansökan skickas till: Miljöenheten Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal Verksamheten får inte påbörjas förrän ett beslut om godkännande av verksamheten har

Läs mer

Metod för att riskklassa livsmedelsverksamheter

Metod för att riskklassa livsmedelsverksamheter «Ärende_Arendekod» Malldatum 2010-09-23 1(9) Information Januari 2015 Metod för att riskklassa livsmedelsverksamheter Den offentliga kontrollen ska enligt gällande lagstiftning vara riskbaserad. Den ska

Läs mer

Uppgifter om företaget Företagets alternativt företagarens fullständiga namn

Uppgifter om företaget Företagets alternativt företagarens fullständiga namn Anmälan/Ansökan om registrering/godkännande av livsmedelsanläggning Samhällsbyggnadsförvaltningen Anmälan avser ett av följande tre alternativ Ny livsmedelsanläggning Ägarbyte Datum för ägarbyte: Ange

Läs mer

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5)

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5) Sida 1 (5) UNDERLAG Datum Riskklassificering Miljö och byggenheten 780 50 VANSBRO 0281-750 00, miljo-bygg@vansbro.se Skickas till Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO Livsmedelsföretagets

Läs mer

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser.

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser. Bilaga Mikrobiologi 1. Allmänt om mikroorganismer Mikro betyder liten. Mikroorganismerna är så små, att de inte kan ses med blotta ögat. För att kunna studeras måste bakterier därför förstoras i mikroskop

Läs mer

Personlig hygien Händerna

Personlig hygien Händerna Livsmedelslagen 5 Livsmedel som yrkesmässigt saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt som

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan

Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan PX20099 Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan Sammanfattande slutrapport Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation Projekt påbörjat Mars 2012 Granskad av Elisabeth Borch Projektledare

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE... 3 PROVTAGNING... 3 Parametrar och bedömning... 3 OMFATTNING... 3 RESULTAT I ANTAL

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

Hur vet jag om min katt har mask?

Hur vet jag om min katt har mask? Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt

Läs mer

Tips och råd om trygg matlagning

Tips och råd om trygg matlagning Anvisningar om trygg matlagning Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat. Laga inte mat till andra om du är sjuk. Håll kök, skärbrädor och köksredskap rena. Tvätta grönsaker omsorgsfullt före användning.

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

Miljö- och Samhällsbyggnad 241 80 Eslöv

Miljö- och Samhällsbyggnad 241 80 Eslöv Miljö- och Samhällsbyggnad 241 80 Eslöv Verksamhetsbeskrivning för livsmedelsanläggning Denna blankett kan användas som bilaga till ansökan om godkännande/registrering och riskklassificering Datum: Verksamhetens

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Julbordsprojekt 1997. Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690. Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se

Julbordsprojekt 1997. Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690. Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Julbordsprojekt 1997 Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(5) Julbordsprojekt 1997 Sammanfattning Under december månad 1997 har 17 restauranger som serverat julbord

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

GER NÖJDA GÄSTER 3. Innehåll

GER NÖJDA GÄSTER 3. Innehåll GER NÖJDA GÄSTER 3 Innehåll Förord.................................................................... 9 Inledning.................................................................. 10 Restaurang Salt &

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen

Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen Bakgrund Den 12 december 2011 begärde Livsmedelsverkets Rådgivningsavdelning ett yttrande

Läs mer

Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015

Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015 Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015 Gäller för vecka 14 Påsklov Påsklov Färsrätt Påsklov Påsklov Påsklov Påsklov Fiskrätt Korvrätt Blandrätt Ledigt

Läs mer

Öppna restaurang eller kafé

Öppna restaurang eller kafé Öppna restaurang eller kafé I den här broschyren kan du som ska starta, överta eller driva en restaurang eller ett kafé hitta information som är viktig för dig och din verksamhet. Det du serverar ska vara

Läs mer

MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara

MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara Husman 2 Fiskpanetter m. remouladsås & kokt Potatis Vegetarisk Broccoligratäng serveras med kokt Potatis Soppa Spenatsoppa m. Ägghalva Tisdag Husman 1 Ugnsbakad

Läs mer

, n] Kommuner i samarbete

, n] Kommuner i samarbete 2015-01-15 TÖREBODA Dm: 2015.Ma006, MARIESTAD GULlSPÅNG, n] Kommuner i samarbete 2 Miljä- och byggnadsfärvaltningen Kyrkogatan 2, 52 6 Mariestad Tel: 0501-56005, 56020,56030 E-post: mbn@ mariestad.se.j

Läs mer

Kalla fakta för fräschare mat.

Kalla fakta för fräschare mat. 2012 BSH Home Appliances AB. Rätten till ändringar förbehålles. Förbehåll om tryckfel. H885306 0 4/2012 BSH Home Appliances AB Box 503 169 29 Solna Telefon: 08-734 12 00 siemens-home.se Kalla fakta för

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING. Avregistrering Enligt artikel 6 punkt 2 förordning (EG) nr: 852/2004 samt LIVSFS 2009:5

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING. Avregistrering Enligt artikel 6 punkt 2 förordning (EG) nr: 852/2004 samt LIVSFS 2009:5 ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Ny livsmedelsanläggning Ägarbyte inklusive bolagsändring på befintlig anläggning Avregistrering Enligt artikel 6 punkt 2 förordning (EG) nr: 852/2004 samt

Läs mer

Kontroll av sushirestauranger

Kontroll av sushirestauranger SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 3/2007 Kontroll av sushirestauranger MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN MARS 2007 Rapport 3/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Claes Ericsson

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar

Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar Curt Avermark Björn Gadd Vin och mat 2012 Munskänkarna och Stockholms Vinkällare Curt Avermark Björn Gadd Teoriavsnittet inspirerat av Michel Jamais, Vin

Läs mer

Utbrotts lathund. En praktisk vägledning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar

Utbrotts lathund. En praktisk vägledning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar 2015 Utbrotts lathund En praktisk vägledning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Utbrottslathunden är sammanställd av representanter från kommunernas Miljöoch hälsoskyddsförvaltningar,

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna. Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin

Läs mer

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag Öppna kafé Information för en- och tvåmansföretag Öppna kafé I den här broschyren kan du som ska starta, överta eller driva ett litet enkelt kafé hitta information som är viktig för dig och din verksamhet.

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer