BARNS ÅTERHÄMTNING EFTER TONSILLEKTOMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNS ÅTERHÄMTNING EFTER TONSILLEKTOMI"

Transkript

1 Hälsa och samhälle BARNS ÅTERHÄMTNING EFTER TONSILLEKTOMI EN LITTERATURSTUDIE OM UPPLEVELSER ANNIKA GUNNARSSON KRISTINA ÅGÅRDH FRANSSON Examensarbete Omvårdnad hp Nätbaserad utbildning Juni 2009 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 BARNS ÅTERHÄMTNING EFTER TONSILLEKTOMI EN LITTERATURSTUDIE OM UPPLEVELSER ANNIKA GUNNARSSON KRISTINA ÅGÅRDH FRANSSON Gunnarsson, A & Ågårdh Fransson, K. Barns återhämtning efter tonsillektomi. En litteraturstudie om upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad Tonsillektomi är en av de vanligast utförda operationerna på barn i världen och kan innebära en lång och smärtsam återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa vilka upplevelser som framkom under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga studier ingick. Resultatet visade att halssmärta var den dominerande upplevelsen och varade i dagar till veckor. Att svälja gjorde smärtan värre. Analgetika gavs i för små eller för få doser för att ge tillräcklig smärtlindring. Smärtan påverkade barnens möjligheter att äta, dricka och sova. Barnen hade egna strategier att hantera smärtan. Utökad preoperativ information gjorde föräldrar och barn tryggare och säkrare. Postoperativt uppföljningssamtal gav föräldrarna möjlighet att få upprepad information och känslomässigt stöd. Som slutsats är det viktigt med adekvat, anpassad och upprepad information till barn och föräldrar om återhämtningen. Detta för att skapa trygghet till barn och föräldrar samt göra barns återhämtning så lindrig och smärtfri som möjligt. Nyckelord: barn, information, postoperativ smärta, tonsillektomi, upplevelser, återhämtning. 1

3 CHILDREN S RECOVERY AFTER TONSILLECTOMY A LITERATURE STUDY ABOUT EXPERIENCES ANNIKA GUNNARSSON KRISTINA ÅGÅRDH FRANSSON Gunnarsson, A & Ågårdh Fransson, K. Children s recovery after tonsillectomy. A literature study about experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Tonsillectomy is one of the most common paediatric surgery performed over the world and the recovery can be long and painful. The aim of this study was to illustrate the experiences associated with recovery after tonsillectomy on children. The method was a literature review where twelve scientific studies were included. The results showed that throat pain was the most difficult experience which lasted for many days or weeks. When swallowing, the pain became more severe. The painkiller at home was given in to small or too rare doses to give enough pain release. The pain influenced the child s possibility to eat, drink and sleep. Children had their own strategies to cope with the pain. Extended preoperative information made the parents and children feel secure and more comfortable. Postoperative telephone follow-up gave the parents a possibility to get repeated information and emotional support. As a conclusion it is important to give a more adequate, adaptive and repeated information about the recovery to the child and the parents. This will encourage the child and the parents and make the child s recovery as comfortable and painless as possible. Keywords: child, experiences, information, postoperative pain, recovery, tonsillectomy. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Återhämtning efter operation 4 Barns upplevelse av smärta 5 Barns förmåga att förstå 5 Tonsillernas funktion och operationsindikationer 6 Operationsmetoder 6 Omvårdnad vid återhämtning efter tonsillektomi 7 SYFTE 8 METOD 8 Litteratursökning 8 Kvalitetsgranskning 9 Analys 10 RESULTAT 10 Smärtupplevelser 10 Smärtintensitet och duration 11 Barns ängslan och oro 11 Nutrition 12 Barns smärtlindringsstrategier 12 Upplevelser av stöd och information 13 Barns upplevelser 13 Föräldrars upplevelser 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 16 Slutsats 19 REFERENSER 20 BILAGOR 23 3

5 INLEDNING I vår vardag som sjuksköterskor på en anestesiklinik möter vi barn som opereras för tonsillektomi (helt borttagande av halsmandlar). Egna erfarenheter vid postoperativ kontakt med föräldrar har visat att barnen kan lida av smärta flera dagar till veckor efter operationen, vilket förlänger återhämtningstiden. Även återinläggning på sjukhuset för intravenös vätsketillförsel och smärtlindring förekommer. För att kunna optimera omvårdnaden för dessa barn undrar vi vad som finns beskrivet i litteraturen om vilka upplevelser som är förenade med återhämtning efter tonsillektomi. BAKGRUND I över 3000 år har tonsilloperationer utförts och är en av de mest utförda operationerna i hela världen på barn. Tonsillektomi är en operation som många minns med fasa från sin barndom eftersom smärta och blödning etsat sig fast i minnet (Hultcrantz, 2006). Operationer före 1950 utfördes ofta med en tonsillotom och patienten sövdes med eter (Younis & Lazar, 2002). Vid denna metod skars tonsillen snabbt av med en klinga och en del av tonsillvävnaden lämnades kvar. Patienten kunde åka hem så fort blödning hade stoppats och illamåendet avklingat. Efter 1950 sövdes och intuberades patienterna och tonsillerna skalades ut fullständigt. Vid dessa operationer blev patienterna kvar på sjukhuset minst en vecka på grund av mer smärta och större blödningsrisk när sårskorporna lossnade (a a). Att opereras för tonsillektomi innebär sjukhusvård från ett par timmar till något dygn. Den korta vårdtiden på sjukhus medför att ansvaret för återhämtningen läggs på barn och föräldrar. Tillfrisknandet påverkas av smärta och dess följdverkningar. Föräldrar lämnas att efter bästa förmåga vårda och smärtlindra barnen hemma (Segerdahl, 2008; Younis & Lazar, 2002). Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att vägleda barn och föräldrar för att göra dem delaktiga i vård och behandling samt för att främja hälsa och egenvård (RfB & SSF, 2008). Återhämtning efter operation Återhämtningen efter en operation är individuell och varierar mellan individer (Allvin m fl, 2007). Återhämtningsperioden kan indelas i tre faser. Den tidiga fasen då anestesin upphört till dess de vitala funktionerna återkommit. Nästa fas varar tills patienten återhämtat sig så att utskrivning från sjukhus kan ske. Den sena fasen varar tills patienten återfått hälsa och välbefinnande. Den teoretiska definitionen av postoperativ återhämtning är enligt Allvin m fl (2007, s 557) a energy-requiring process of returning to normality and wholeness. Detta beskrivs som att få kontroll över fysiska, psykiska, sociala och vardagliga funktioner, resulterande i återgång till den preoperativa nivån av oberoende och förmåga till vardagliga aktiviteter samt en optimal nivå av psykologisk hälsa. Smärta och utmattning är de vanligaste och svåraste symtomen under den postoperativa åter- 4

6 hämtningen. Postoperativ kraftlöshet är ett tecken på begränsade energiresurser och beskrivs som både fysisk och psykisk energibrist (Allvin m fl, 2007). Barns upplevelse av smärta Tonsillektomi är ett smärtsamt ingrepp där smärtan kan vara mer än en vecka (Finley m fl, 1996). Definitionen för smärta lyder enligt International Association for the Study of Pain (IASP), Pain is an unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage or described in terms of such damage (Loeser & Treede, 2008, s 475). Smärtupplevelsen är subjektiv och varje individ upplever och uttrycker smärta olika. Vid varje smärtbedömning är det viktigt att tänka på de faktorer som kan förstärka smärtupplevelsen, såsom rädsla, oro och tidigare erfarenheter av smärta. Reaktioner och tolerans på smärta är även beroende på kulturellt och etniskt ursprung samt barnets mognad och utvecklingsgrad (Jylli, 2008). Kroppsspråket kan signalera smärta och det är viktigt att ta reda på orsaken till varför ett barn som normalt är aktivt får ett förändrat beteende och ligger tyst och stilla. För att få en bra smärtskattning är det bäst om barnet själv skattar sin smärtintensitet. Olika smärtskattningsinstrument finns framtagna, exempelvis ansiktsskalor, där barnet ska peka på det ansiktsuttryck som visar hur ont de har. Visuell Analog Skala (VAS) är en annan smärtskattningsskala som grundar sig på en tio cm lång horisontell/vertikal linje. Det finns även olika beteendeskalor som bedömer kroppsspråket och kan användas enskilt eller som komplement till självskattning (a a). Det har skett en positiv attitydförändring inom sjukvården angående barns smärtbehandling. Ökad kunskap angående smärtsinnets fysiologiska och psykologiska utveckling hos barn har bidragit till denna förändring. Ända fram till 1970-talet ansågs det att barn under ett års ålder inte kunde uppleva smärta och att detta berodde på ett omoget nervsystem. En anledning att inte smärtlindra har varit att man tidigare inte trodde att barnet hade något smärtminne men detta har visat sig vara felaktigt. Tidiga smärtupplevelser sätter spår och kan påverka smärtupplevelsen senare i livet (Olsson, 2003). Barns förmåga att förstå Begreppet barn betecknas inom sjukvården som individer från 0 till 18 år. FN:s barnkonvention fastslår att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnet har rätt till det skydd och omvårdnad som behövs för att uppnå god hälsa (FN:s barnkonvention). Barn är inte små vuxna, de är på grund av ålder och bristande erfarenhet beroende av vuxnas närvaro och att vuxna agerar ombud för dem. Barns reaktioner på sjukdom och sjukvård är olika beroende på ålder och tidigare upplevelser. Det är stor spännvidd i förmåga att förstå och även stor skillnad i behovet av kontroll (Tingberg, 2004). När de yngsta barnen kommer på sjukhus förstår de inte varför. Barnets främsta behov är närvaro av föräldrarna och det är därför betydelsefullt att föräldrarna är välinformerade (Edwinson Månsson & Enskär, 2008; Tingberg, 2004). Förskolebarnet känner tillvaron helt utifrån sin egen värld. Det innebär att barnet tror att alla tänker som barnet självt och att alla förstår utan att barnet behöver förklara. Barnet är självsäkert, påhittigt och vetgirigt. I denna åldersgrupp är magiska föreställningar vanligt och barnet har svårt att skilja på verklighet och fantasi. Skol- 5

7 barnet har större kontroll över sig själv och sin kropp. Det ställer krav på sig att klara av att samarbeta och att förstå förklaringar. Ångest och skuldkänslor kan väckas när sjukdom berövar barnet kontrollen. Föräldrarna har fortfarande stor betydelse för tryggheten. Verkligheten är mer konkret men det magiska tänkandet kan fortsätta upp i vuxen ålder, speciellt i pressande situationer. Hos tonåringen är behovet av att ha kontroll stort. I samband med narkos kan tonåringen känna rädsla för att bete sig fel och att tappa kontrollen över sig själv. Besked om vad som ska ske och varför är viktigt. Den kroppsliga integriteten är mycket sårbar och rädslan för att utseendet ska förändras är stor. Tonåringen kan finna trygghet hos vänner och andra vuxna likväl som hos föräldrarna (Edwinson Månsson & Enskär, 2008; Tingberg, 2004). Tonsillernas funktion och operationsindikationer Tonsillerna finns belägna på var sin sida i svalget vid tungbasen (Brandtzaeg, 2003). Dessa är tillsammans med polyper och tungbas-tonsillen en del av den lymfatiska vävnaden som finns i svalget. Uppgiften är att fånga upp och förstöra smittämnen som kommer in i kroppen via näsa och mun. Tonsillerna har ingen slät yta utan består av kryptbildningar vilket ger stor kontaktyta att förmedla olika antigena substanser (a a). Tonsillkapseln fäster mot omgivande vävnad, denna kapsel är i sig inget avskiljande membran utan är tillsammans med blodkärl helt infiltrerat av nervtrådar från det autonoma nervsystemet. Ingrepp i denna tonsillkapsel innebär därmed inte enbart lokal smärta utan även långvarig generell sjukdomskänsla via det autonoma nervsystemet (Hultcrantz, 2006). Indikationerna för tonsilloperation är upprepade halsinfektioner eller obstruktiv sömnapnesyndrom på grund av förstorade halsmandlar. Enligt det nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård definieras upprepade halsinfektioner som minst tre episoder av akuta tonsilliter de senaste 12 månaderna. Kronisk tonsillit definieras som långvarig inflammation i tonsillerna, minst 3 månader, så att dagliga aktiviteter påverkas (Stalfors, 2008). Obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) med symtom som snarkning och sömnapné, även symtom som munandning och svårigheter att svälja mat förekommer. Komplikationer till störd nattsömn är dagtrötthet, koncentrationssvårigheter och beteendeförändringar. Barnen kan vara under- normal- eller överviktiga (Hultcrantz, 2005; Marcus, 2001). Operationsmetoder De operationsmetoder som de senaste decennierna förekommer är tonsillotomi (TT) och tonsillektomi (TE). Vid tonsillotomi (TT) tas den förstorade delen av tonsillvävnaden bort men lämnar tonsillkapseln orörd. Tonsillektomi (TE) innebär att hela tonsillen samt även tonsillkapseln tas bort (Eviatar, 2009). Nya operationsmetoder har utvecklats baserat på elektrokirurgi, såsom laser, diatermi och radiovågor (Hultcrantz, 2006). Operationstekniken har därmed utvecklats så att framförallt den perioperativa blödningen har minskat. Postoperativ blödning och risken för sen blödningskomplikation har i större studier varit cirka 2 procent. Postoperativ blödning var vanligast sjunde dagen efter operation (Jones m fl, 2007; Younis & Lazar, 2002). Valet av vilken operation som väljs är framförallt beroende på lokala traditioner och praxis (Hultcrantz, 2006). I föreliggande arbete har intresset begränsats till upplevelser efter tonsillektomi. 6

8 Upplevelser och återhämtning efter tonsillektomi kan skilja sig beroende på ålder, men även beroende på operationsindikation. I två studier som undersökt skillnader mellan TT och TE framkom att operationsindikationen på barn (5-15 år) oftast var hypertrofi medan det på yngre vuxna (16-25 år) var upprepade infektioner. De yngre barnen återhämtade sig något snabbare efter tonsillektomi. Första smärtfria dagen var efter en dryg vecka för barnen medan det tog några dagar längre för de yngre vuxna att bli medicin och smärtfria (Ericsson & Hultcrantz, 2007; Hultcrantz & Ericsson, 2004). Enligt det nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård uppger 97 procent av alla tonsillektomerade patienter, både barn och vuxna, att besvären av andningsobstruktion är borta 6 månader efter operationen (Årsrapport, 2007). Omvårdnad vid återhämtning efter tonsillektomi Sjuksköterskan har samordningsansvar för omvårdnaden och det är betydelsefullt att föräldrarna upplever sig delaktiga i vården av sitt barn inför hemgång (Kankkunen m fl, 2003). De problem som finns beskrivet efter tonsillektomi är förutom smärta även dåligt närings- och vätskeintag samt sömnproblem. Det är viktigt att föräldrar och barn är informerade om hur eftervården kan förväntas vara och hur de kan lindra återhämtningen (Warnock & Lander, 1998; Younis & Lazar, 2002). För att möjliggöra detta bör både skriftlig och muntlig information ges om vad som kan förväntas under återhämtningen. Detta bör ske en tid före operationsdagen för att barn och föräldrar ska ha kunnat förbereda sig med smärtstillande mediciner, sjukskrivning samt även mentalt. Informationen ska sedan upprepas inför hemgång (Kankkunen m fl, 2003). Betydelsen av information har Kristensson-Hallström m fl (1997) visat i en studie där de föräldrar som fick utökad information, både muntligt och skriftligt, angående mat, dryck och smärtstillande var bättre förberedda att ge barn omvårdnad i hemmet. O Conner (2008) som undersökte olika preoperativa informationssätt riktad till äldre barn och tonåringar fann att preoperativ information till barn var betydelsefullt, det minskade postoperativt smärta och ledde till ökad patient- och föräldratillfredsställelse. Tydlig information om betydelsen av smärtlindring och säker dosering av läkemedel skulle kunna minska riskerna för det som litteraturen har visat, att föräldrar trots information gav lägre doser smärtstillande än ordinerat även om de skattade att barnet hade smärta (Kankkunen, 2003). Anledningar till att inte ge läkemedel var bristande kunskap om smärtlindring och föräldrars rädsla för biverkningar och beroende. Även sjukvårdspersonalens åsikter och värderingar vid utskrivningen hade betydelse för hur föräldrarna hanterade smärtlindringen i hemmet (Finley m fl, 1996; Kankkunen m fl, 2003). I en nyligen publicerad undersökning framkom att rutinerna för smärtlindring efter tonsillektomi skiljde sig inom Sverige. Vissa kliniker gav riktlinjer att ge läkemedel regelbundet medan andra ansåg att föräldrarna var de som bäst kunde bedöma smärtlindringsbehovet (Segerdahl, 2008). Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) rekommenderar att den farmakologiska strategin bör vara att ge analgetika regelbundet och att kombinera olika läkemedel (Lundeberg, 2005). 7

9 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger att vården ska vara av god kvalitet och patientens behov av trygghet ska tillgodoses. Patienten har rätt till individuellt anpassad information och möjlighet till delaktighet i sin vård. Lagen gör ingen skillnad på om patienten är barn eller vuxen. Genom att se den postoperativa återhämtningen ur ett holistiskt perspektiv, menar Allvin m fl (2007) att det hjälper sjuksköterskan att förstå, stötta och informera om återhämtningen. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser som framkom under återhämtningen efter tonsillektomi på barn (0-18 år). METOD En litteraturstudie befanns lämplig för syftet och strukturen på rapporten utformades enligt Friberg (2006 a). Litteratursökning Litteratursökningen inleddes med fritextsökning i databaserna Cinahl, Cochrane Library PubMed, samt PsycINFO. Efter att ha läst in ämnesområdet, preciseras syftet. Sökningarna specificerades genom användning av MeSH/MH-termer i databaserna Pubmed och Cinahl. För att identifiera lämpliga ämnesord söktes dessa via citation i relevanta artiklars abstrakt. Sökorden som gav resultat var: home nursing, nursing care, pain postoperative, postoperative care, postoperative period, parents, recovery of function och tonsillectomy och antal träffar redovisas nedan i tabell 1. Artiklarna återkom i båda databaserna men presenteras endast en gång. Booleska operatorerna AND och OR användes för att göra sökningarna efter artiklar så heltäckande som möjligt men även för att avgränsa sökningarna. I Cochrane Library fann vi inga artiklar som motsvarade syftet. I PsycINFO fanns någon enstaka artikel, de förekom dock även i Cinahl och PubMed varför dessa inte redovisas separat. Även sökning i referenslistor och fritextsökning har gjorts men inga fler artiklar har hittats på dessa sätt. Alla artiklar skrevs ut i fulltext via samsök från det internetbaserade kursbiblioteket vid Malmö högskola. Inklusionskriterier var kvantitativa och kvalitativa studier som belyste upplevelser under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Studier som undersökte skillnader mellan olika operationsmetoder, jämförde olika läkemedeleffekter eller kvantitativa studier som enbart undersökte vårdtiden på sjukhus exkluderades. Sökningarna begränsades till vetenskapliga artiklar publicerade mellan , skrivna på engelska med populationen barn i åldrarna 0-18 år. 8

10 Tabell 1. Sökschema över använda databaser, sökord, träffar och använda artiklar. Databas Sökord Träffar Lästa Abstrakt CINAHL Tonsillectomy MH termer Postoperative Pain 3707 Postoperative Period 1764 Postoperative Care 6127 Postoperative Pain OR postoperative Period OR Postoperative Care Postoperative Pain OR postoperative 173 Period OR Postoperative Care AND Tonsillectomy Med begränsning PubMed MeSH termer Tonsillectomy 6135 Pain Postoperative Postoperative Care Nursing Care Home Nursing Tonsillectomy AND Pain Postoperative AND Postoperative Care Med begränsning 2 Tonsillectomy AND Pain Postoperative AND Nursing Care Med begränsning 3 Tonsillectomy AND Pain Postoperative AND Home Nursing Med begränsning OR 2 OR 3 Med begränsning Fritext Ny sökning Tonsillectomy AND Pain Postoperative AND Recovery of function Med begränsning Tonsillectomy AND Pain Postoperative AND Parents Med begränsning Tonsillectomy AND Pain Postoperative Med begränsning Tonsillectomy AND pain AND experiences med begränsning Tonsillectomy AND Pain Postoperative Med begränsning Lästa Artiklar Summa Cinahl och Pubmed 12 Använda Artiklar Kvalitetsgranskning I en första granskning valdes abstrakt ut vars titel verkade intressant för ämnet. Valet av abstrakt som lästes var generöst. Om abstrakten visade sig innehålla de valda inklusionskriterierna lästes artiklarna igenom. Gemensamt valdes 14 vetenskapliga artiklar ut. 9

11 Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes enskilt efter bedömningsmallar av Carlsson och Eiman (2003) som modifierats efter litteraturstudiens syfte (bilaga 1 och 2). För att erhålla grad I krävdes procent av bedömningsmallens totala poängsumma, för grad II var kravet procent och slutligen grad III procent. Tio artiklar bedömdes hålla god vetenskaplig kvalitet, grad I och två artiklar bedömdes hålla måttlig kvalitet, grad II. Två artiklar som vid kvalitetsgranskningen ansågs hålla låg vetenskaplig kvalitet, grad III, exkluderades. Anledning till bedömningsgrad III var att icke validerade smärtskattningsinstrument var använda, stort bortfall och avsaknad av bortfallsanalys. Efter konsensusdiskussion kom totalt 12 artiklar att ingå i litteraturstudien, i referenslistan markerade med en asterisk (*). Två studier använde samma population men med olika syften. Analys I samband med granskning och kvalitetsbedömning sammanställdes artikelmatriser (bilaga 3) för att få en överskådlig bild av artiklarnas författare, syfte, metod, undersökningsgrupp/population, resultat och vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat lästes upprepade gånger och analyserades enskilt. Fokus lades på likheter och skillnader i artiklarnas resultatinnehåll, detta i enlighet med Friberg (2006 b). Varje text med nyckelord av upplevelse markerades. Gemensamt skrevs dessa texter ut och grupperades i ämnesområden, två övergripande teman framkom. I föreliggande rapport är barn synonymt med barn och ungdomar 0-18 år och föräldrar liktydigt med vårdnadshavare. Tonsillektomi och adenotonsillektomi har sammanförts till att presenteras som tonsillektomi. RESULTAT Resultatet som framkommit i granskade studier har efter gemensam diskussion strukturerats i två övergripande teman, smärtupplevelser och upplevelser av stöd och information. Smärtupplevelser Smärtan var den dominerande upplevelsen under återhämtningen och resultatet fokuserades därför på denna och de konsekvenser den medförde. Smärtintensiteten beskrevs utifrån orden lätt, måttlig och svår smärta. Med smärtskattning i rörelse avses sväljning och i vila menas icke sväljning. Smärtan skildrades som den ovälkomna besökaren som kom när barnen förväntade sig att börja må bättre, när de kommit hem och operationen var över då blev det plötsligt värre med smärtan. Smärtan tog aldrig slut, det gjorde ont och slutade inte göra ont. Äldre barn beskrev den svåra återgången till hälsa, det gjorde ont att svälja, dricka och halsen svullnade (Wiggins & Foster, 2007). En värkande känsla i hals och kropp, huvudvärk och svårighet att svälja var upplevelser som framkom i en intervjustudie med barn (Idvall m fl, 2005). I en annan 10

12 studie fick barnen rita på en kroppskarta var smärtan var lokaliserad. Ställen som främst markerades var hals, huvud, öron, mage, tunga, mun och spruckna läppar. En del barn markerade även skuldror, nacke samt platser för perifer venkateter och EKG-elektroder (Wiggins & Foster, 2007). Smärtintensitet och duration Den värsta smärtan under det första postoperativa dygnet beskrevs av barn och föräldrar som måttlig till svår (Idvall m fl, 2005; Helgadóttir & Wilson, 2004; Huth & Broome, 2007). Majoriteten av barnen beskrev betydande smärta i flera dagar till veckor efter tonsillektomi (Hamers & Abu-Saad, 2002; Le m fl, 2007; Salonen m fl, 2002; Wiggins & Foster, 2007; Wilson & Helgadóttir, 2006). Smärtan upplevdes vara värst på tredje dagen med en variation från första till åttonde postoperativa dagen (Salonen m fl, 2002). Att svälja, äta och prata var svårt och gav ytterligare smärta. Smärtintensiteten var betydligt högre vid sväljning än i vila de första dagarna (Salonen m fl, 2002; Wilson & Helgadóttir, 2006). Fortfarande efter 3 veckor uppgav några barn betydande smärta både i vila och vid sväljning (Salonen m fl, 2002). Även öronont av varierande intensitet beskrevs. Öronvärken kom efter några dagar och varade mellan 3-8 dagar (Le m fl, 2007; Wilson m fl, 2001). Uppfattningen om smärtintensitet och den lindrande effekten av smärtstillande läkemedel skiljde sig. I Helgadóttir och Wilson (2004) studie angav merparten av föräldrarna att barnen fick tillräcklig lindring av medicinerna, medan barnen själva upplevde avsevärd smärta. Vid telefonintervjun efter en vecka kom majoriteten av barnen ihåg svår smärta på sjukhuset medan föräldrarna bedömde att barnen fått tillfredsställande smärtbehandling (Hamers & Abu-Saad, 2002). Kain m fl (2006) fann att föräldrarnas bedömning stämde väl överens med barnens självskattning. Föräldrar som tolkade att barn hade måttlig till svår smärta gav också mer läkemedel jämfört med föräldrar som skattade smärtan lägre (Helgadóttir & Wilson, 2004). En del barn angav att de hade svårigheter att ta läkemedel. Anledningar som angavs var att medicinen smakade illa och att det gjorde ont att svälja både kapslar och mixtur. Svårigheterna gjorde att barnen vägrade ta medicinen (Salonen m fl, 2002; Sutters m fl, 2007). Barns ängslan och oro När barnen beskrev sina smärtupplevelser framkom också att de blev ledsna, arga och oroliga. Före operation beskrevs rädslan för den förväntade smärtan och postoperativt beskrevs rädslan när de hade ont. Föräldrarna upplevde att barnen visste att det skulle bli smärtsamt, det innebar känslor av rädsla och oro, barnen hade inte kontroll över situationen (Idvall, 2005). Hamers och Abu-Saad (2002) studie beskrev att barnen efter operation blev beteendeförändrade, de blev tystare, visade rädsla att lämnas ensamma, krävde mer uppmärksamhet eller blev mer inåtvända. Helgadóttir och Wilson (2004) som undersökte skillnader i barns temperament och deras uppskattade smärta, fann att barn som preoperativt visade ett mer ängsligt eller temperamentsfullt beteende skattade sin smärta högre det första postoperativa dygnet än övriga barn. Detta sammanföll med fynden Kain m fl (2006) gjorde som visade att barn som preoperativt uppvisade ett mer ängsligt beteende hade signifikant mer ont än de lugnare barnen, både första dygnet på sjukhus men 11

13 även de påföljande tre dygnen hemma. Under tiden hemma konsumerade de ängsligare barnen mer smärtstillande. De ängsliga barnen led även av mer separationsångest och generell ångest de första dygnen efter operation. De hade svårare att somna och vaknade oftare än de lugnare barnen. Efter en vecka hade de ängsliga barnen återhämtat sig och det sågs inte längre några signifikanta skillnader i beteende (Kain m fl, 2006). Barnen led av extrem trötthet under återhämtningstiden (Idvall m fl, 2005; Wilson m fl, 2001). I Wiggins och Foster (2007) studie angav majoriteten av barnen antingen att de väcktes av smärta på natten eller att de vaknade tidigare än vanligt. Detta hade likheter med Salonen m fl (2002) där mer än hälften av barnen led av störd nattsömn under nästan hela första veckan. Även Hamers och Abu-Saad (2002) beskrev att barnen vaknade gråtande och skrikande av smärta i hals och öron men även att de vaknade av mardrömmar. I denna studie var det dock en del föräldrar som istället uppgav att barnen fick förbättrad sömn. Nutrition Dåligt intag av mat och dryck, för en del med påtaglig viktnedgång som resultat, var det som förutom halssmärtan oroade flest föräldrar i studien av Le m fl (2007). Barnen i Wiggins och Foster (2007) studie beskrev att smärtan i halsen påverkade deras möjlighet att äta och dricka. Några barn uppgav att de inte åt någonting alls de första dagarna. Nio av tio barn fick otillräckligt med vätska i sig det första postoperativa dygnet (Huth & Broome, 2007). Hamers och Abu-Saad (2002) visade att drygt hälften av barnen hade svårigheter att svälja mat och dryck men besvären minskade på fjärde dygnet. För de yngre barnen i Salonen m fl (2002) studie tog det 5 dagar innan de drack normalt och en vecka tills de åt normalt. För de äldre barnen tog det något dygn längre att återgå till normalt ätande och drickande (a a). Illamående och kräkningar var främst ett problem på operationsdagen och den första postoperativa dagen. Både Le m fl (2007) och Wiggins och Foster (2007) rapporterade att mer än hälften av barnen hade kräkts under första dygnet efter operation. Andra studier fann att en tredjedel av barnen kräktes under det första postoperativa dygnet (Hamers & Abu-Saad, 2002; Huth & Broome, 2007). En studie visade att illamående och kräkningar var vanligast 4 timmar efter operation, hälften av barnen kräktes och majoriteten av dem kräktes gammalt blod (Klemetti m fl, 2007). Postoperativ blödning dagarna efter operation beskrevs i två studier. Wilson m fl (2001) beskrev att var åttonde förälder uppgav att barnet haft blödning hemma efter operation. Salonen m fl (2002) beskrev att var tionde barn blödde postoperativt varav hälften fick någon form av behandling. Dålig andedräkt och röstförändring var andra upplevelser som framkom efter operation (Le m fl, 2007). Barns smärtlindringsstrategier Att kyla halsen genom att äta isglass och dricka kall vätska var det som återkom som den vanligaste metoden att lindra smärta (Idvall m fl, 2005; Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Även utvändig kyla med kylklamp beskrevs av barnen (Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Barnen beskrev att vila och sömn var sätt att hantera smärtan på. Distraktion användes också, detta beskrevs 12

14 som att titta på tv, spela spel, lyssna på musik och tänka på annat. Känslomässigt stöd var betydelsefullt, att inte vara ensam utan ha närvaro av familj och vänner (Idvall m fl, 2005; Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Även tröst från gosefilt och husdjur användes för att hantera smärta (Wiggins & Foster, 2007). Upplevelser av stöd och information Upplevelser av information och stöd var det andra temat som framkom i resultatet. Detta tema har delats upp i barns och föräldrars upplevelser då det visade sig att information till föräldrar var betydelsefullt för barns upplevelser hemma efter tonsillektomi. Barns upplevelser Äldre barn upplevde det betydelsefullt att få preoperativ information. Det innebar att smärtan blev hanterbar, detta genom att få kunskap om förväntad smärta och olika sätt att lindra den (Idvall m fl, 2005). I Wiggins och Foster (2007) studie beskrevs att skolarbetet påverkades starkt av den långa återhämtningen efter tonsillektomi. I Sutters m fl (2007) studie fick barnen preoperativ information angående smärta och återhämtning. Majoriteten av barnen upplevde att de hade mer ont efter operationen än förväntat medan en fjärdedel hade mindre ont än förväntat. Utökad preoperativ information innebar att fler av barnen i Wilson m fl (2001) ville hem snabbare men man fann ingen postoperativ skillnad i upplevelsen av smärta eller i svårigheterna att äta (a a). De barn i Klemetti m fl (2009) studie som inte hade varit på preoperativt besök var mer rastlösa och hade mer ont postoperativt jämfört med de barn som hade varit på besök och både fått muntlig och skriftlig information före operation. När barnen blev tillfrågade vilka smärtstillande råd de skulle ge andra som skulle opereras för tonsillektomi uppgav de att, de skulle berätta, men inte skrämma om den långa återhämtningstiden. Hur viktigt det var att ta de smärtstillande medicinerna, att dricka ordentligt, kyla halsen genom att äta isglass och att undvika att prata för mycket (Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Föräldrars upplevelser Wilson m fl (2001) fann i sin studie att postoperativa sjukvårdskontakter minskade efter införandet av utökad preoperativ information. Tidigare kontaktade en tredjedel av föräldrarna sjukvården postoperativt, dessa kontakter halverades. Med utökad information kände föräldrarna sig tryggare att ta hem sitt barn. Le m fl (2007) undersökte behovet av preoperativ information och postoperativa telefonuppföljningar. Majoriteten av föräldrarna upplevde att den preoperativa undervisningen hade varit adekvat. De tyckte att den muntliga och skriftliga informationen de fått preoperativt och upprepad inför hemgång, hjälpte dem att ta hand om sitt barn hemma efter operation. Några föräldrar hade önskat en mer detaljerad information angående smärtans intensitet, duration samt vad de kunde göra om barnet vägrade ta medicin. En del föräldrar framförde att de inte hade anat vilket stort omvårdnadsbehov barnet behövde under återhämtningen. Nästan alla föräldrarna ansåg telefonsamtalet på den första postoperativa dagen som viktigt för att få förnyad och förtydligad information om barnets återhämtning 13

15 och/eller att få känslomässigt stöd. Det andra telefonsamtalet, efter en dryg vecka, upplevdes också betydelsefullt men några föräldrar uttryckte att de hade varit i mer behov av detta samtal mellan fjärde till sjunde dagen (a a). En majoritet av föräldrar i Helgadóttir och Wilson (2004) studie uppgav att smärtlindring endast skulle ges som en sista utväg och att smärtstillande läkemedel inte skulle ges förebyggande. I Hamers & Abu-Saad (2002) studie var det några föräldrar som ansåg att smärta inte tvunget innebar administrering av smärtstillande läkemedel. I samma studie ansåg dock en del föräldrar att smärtlindringen hade varit ineffektiv och som en följd av detta givet mer läkemedel än rekommenderat. I denna studie var utskrivningsinstruktionerna inte standardiserade utan berodde på vilken sjuksköterska eller läkare som var i tjänst. Informationen varierade mellan att ge läkemedel vid behov till att ge i regelbundna intervaller (a a). Flera studier visade att barn fick lägre analgetikadoser i hemmet än vad som var rekommenderat från sjukhuset (Huth & Broome, 2007; Wilson & Helgadóttir, 2006; Wiggins & Foster, 2007). I Salonen m fl (2002) gavs tydlig skriftlig och muntlig information angående normal återhämtning efter tonsillektomi och regelbunden smärtbehandling. Detta gav stor följsamhet till läkemedelsordinationer under hela den postoperativa återhämtningen samt gjorde att föräldrarna upplevde sig tryggare att ge barnet omvårdnad hemma. DISKUSSION Diskussionen är indelad i metod- och resultatdiskussion och avslutas med en slutsats. Metoddiskussion En litteraturstudie befanns av författarna lämplig för att belysa vilka upplevelser som framkom under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Databassökning i PubMed och Cinahl gjordes upprepade gånger med både fritext och databasernas egna ämnesord. Många olika kombinationer med olika sökord användes för att finna relevanta artiklar som beskrev barns upplevelser. Exempelvis life change events, pediatric nursing och sleep disorder. De sökord som gav bäst träffar finns presenterade i tabell 1 (s 9). Litteraturstudiens författare har inte använt phenomenology eller andra specifika kvalitativa metoder som sökord, detta hade kanske medfört att andra studier med ett djupare perspektiv på barns upplevelser hade framkommit. Sökning i andra databaser och med kombinationer av ytterligare andra sökord hade kanske kunnat ge fler relevanta artiklar. Litteraturstudien bygger på engelskspråkiga vetenskapliga artiklar publicerade från 2001 till 2009 vilket kan ses som en styrka då materialet varit aktuellt. Tolv artiklar valdes ut som belyste upplevelser under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Uppföljningstiden i artiklarna varierade mellan ett dygn upp till tre veckor. I granskningen ingick fyra kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Två studier använde samma population men med olika syften. De utvalda artiklarna kom från Finland, Island, Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och 14

16 USA. Fem var från Nordamerika och sju från Nordeuropa. Artiklarnas härkomst och att populationerna i studierna varit förhållandevis stora och jämnt fördelade i ålder och kön gör att resultatet möjligen kan generaliseras till att gälla barn i västvärlden. Det finns dock stora skillnader i barns utvecklingsstadier beroende på ålder och mognad. Då syftet var att belysa upplevelser generellt efter tonsillektomi på barn är skillnader endast sporadiskt presenterat. Valet att inte redovisa vilka analgetikapreparat, administrationssätt och doser som använts, gjordes då detta skiljde sig mellan artiklarna och i flera av dem fanns det inte presenterat. Inga studier från Sydeuropa eller andra världsdelar fanns representerade, detta kan ses som en svaghet då andra upplevelser kunde ha framkommit beroende på andra kulturella eller etniska värderingar. I de amerikanska studierna fanns dock en del barn med annan etnisk bakgrund, ingen skillnad kunde utläsas ur resultatet beroende på härkomst. Endast engelska artiklar valdes på grund av författarnas språkliga begränsningar dock kunde artiklar på andra främmande språk möjligen ha gett annat resultat. Endast några studier ingick som belyste barns upplevelser under återhämtningen efter tonsillektomi genom intervju. Resterande studier var kvantitativa där barnens upplevelser förmedlades via föräldrarna. Detta får ses som en begränsning och svaghet i föreliggande arbete då resultatet även vilar på föräldrarnas upplevelser av sitt barns upplevelse. Kvantitativa studier som enbart undersökte vårdtiden på sjukhus exkluderades. Då endast en kvalitativ studie påträffades som undersökte vårdtiden på sjukhus inkluderas den för att få barnens egna ord på upplevelser efter tonsillektomi. Exklusionskriterierna var studier som undersökte skillnader mellan olika operationsmetoder eller som jämförde olika läkemedelseffekter. Detta kan ses som en begränsning eftersom dessa studier även kan ha innehållit beskrivningar av barns upplevelser efter tonsillektomi. Granskning av artiklarna gjordes och kvalitetsbedömdes utifrån en bedömningsmall av Carlsson och Eiman (2003). Denna mall upplevdes som hanterbar och nyanserad av författarna och modifierades efter litteraturstudiens syfte. Värdet att ta med två studier med måttlig vetenskaplig kvalitet var att de belyste upplevelser som bedömdes värdefulla för litteraturstudien. En svaghet med litteraturstudien kan vara att författarna bygger sitt resultat på redan tolkat material vilket kan ge en viss snedvridning av litteraturstudiens resultat. För att öka trovärdigheten lästes och analyserades artiklarnas resultat enskilt. Vid jämförelse därefter visade markeringarna av nyckelord i texterna överensstämmelse mellan författarna. Efter konsensusdiskussion skapades två övergripande teman. I de granskade artiklarna har skilda datainsamlingsmetoder använts såsom olika former av intervjuer, frågeformulär och dagböcker. I den svenska studien av Idvall m fl (2005) intervjuades barn och föräldrar separat. I Sutters m fl (2007) och Wiggins och Foster (2007) studie intervjuades barnen i närvaro av föräldrarna. Deras resultat kan ha påverkats av att föräldrarna var närvarande vid intervjun. I de övriga studierna har olika insamlingsmetoder använts. Metoder med öppna svarsfrågor och semistrukturerade formulär har använts i samband med telefonintervjuer av föräldrar och i denna process kan värdefull information ha missats som 15

17 kan ha påverkat resultatet. Dagböcker har använts och här kan också viktigt information ha gått förlorad genom att de har missats att nedtecknas eller inte ansetts som väsentligt. Även olika smärtskattningsinstrument har använts i de granskade studierna för att presentera smärtintensitet. I föreliggande arbete valde författarna att redovisa smärta i generella termer såsom lätt, måttlig och svår smärta. Skillnader i population i de olika studierna har medfört en viss grad av generalisering av litteraturstudiens författare. Resultaten från kvantitativa studier har presenteras utifrån ord såsom majoritet, minoritet, mer eller mindre än hälften. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat visade att barn upplevde halssmärta länge efter operation. Det kunde ta upp till veckor för barnen att återhämta sig helt efter tonsillektomi (Hamers & Abu-Saad, 2002; Le m fl, 2007; Salonen m fl, 2002; Wilson & Helgadóttir, 2006). Lång återhämtning efter tonsillektomi med smärta i hals och svalg finns väl beskrivet i litteraturen (Ericsson & Hultcrantz, 2007; Finley m fl, 1996; Jones m fl, 2007; Warnock & Lander, 1998). Enligt Allvin m fl (2007) är återhämtning efter operation en energikrävande process både fysiskt och psykiskt, vilket även kan förklara den extrema trötthet som beskrevs i litteraturstudiens resultat (Idvall, 2005; Wilson, 2001). Smärtan som aldrig tog slut beskrevs tydligt av barnen i Wiggins och Foster (2007) studie, de hade också en känsla av att halsen svullnade. Att behöva svälja ökade smärtan i halsen och påverkade möjligheten att äta och dricka. Några barn uppgav att de inte åt någonting alls de första dagarna. Barn som opereras för tonsillektomi kan redan före operation ha ett nedsatt allmäntillstånd på grund av halsinfektioner eller förstorade halsmandlar (Stalfors, 2008). Att inte få i sig tillräckligt med vätska och näring under återhämtningen efter operation ökar förutom barns lidande även risken för dehydrering, viktnedgång och fördröjd läkning. Litteraturstudiens författare har erfarenheter av att barn har behövt läggas in beroende på dehydrering. Detta överensstämmer med vad som finns beskrivit i litteraturen (Finley m fl, 1996; Segerdahl m fl, 2008; Warnock & Lander, 1998; Younis & Lazar, 2002). Denna komplikation borde till viss del kunna förebyggas genom god smärtlindring och information. Efter tonsillektomi är det inte enbart i halsen det gör ont. I Wiggins och Foster (2007) studie beskrevs förutom halsont även smärta i tunga, mun och besvär med spruckna läppar. Då operationen görs via munnen kan läppar och tunga bli klämda och skadade, vilket kan förklara den smärtan. En del obehag kan möjligen minskas genom att läpparna rutinmässigt smörjs inför operation. Även en besvärande öronvärk upplevde barnen i två andra studier, detta skapade oro och ledde till oplanerade kontakter med sjukvården (Le m fl, 2007; Wilson m fl, 2001). Problem med öronvärk beskrivs även i bakgrundslitteraturen (Ericsson & Hultcrantz, 2007; Jones m fl, 2007). Det bör vara möjligt att förebygga denna oro genom tydlig information om vanliga besvär eter tonsillektomi. I litteraturstudiens resultat framkom att barn som preoperativt var mer oroliga och ängsliga upplevde mer smärta efter operation än lugnare barn. De upplevde även 16

18 mer separationsångest och sömnproblem (Kain m fl, 2009; Helgadóttir & Wilson, 2004). I de granskade studierna har inte operationsindikationerna angivits. Barnen som uppvisade ett mer oroligt beteende preoperativt kan ha haft tidigare erfarenheter av smärta i halsen beroende på upprepade tonsilliter eller att tonsillhypertrofi har påverkat nattsömnen med beteendeförändringar som följd (Marcus, 2001). Även smärtupplevelsen efter operation kan ha förstärkts av tidigare erfarenheter av smärta och oro (Jylli, 2008). Förändrat beteende kan även bero på kontrollförlust. Litteraturstudien visade att beteendeförändringar hos barn framkom efter operation (Hamers & Abu-Saad, 2002). Barn har behov av att ha kontroll, i samband med operation men även efteråt kan barnens upplevelser av att ha kontroll över sig själv och omgivningen vara begränsad. Detta kan medföra beteendeförändringar beroende på ångest och rädsla, men även barnets ålder och tidigare upplevelser av sjukdom har betydelse (Edwinson Månsson & Enskär, 2008; Tingberg, 2004). Många av dessa barn har troligen upprepade erfarenheter av sjukvårdskontakter. Smärta efter operation kan också ge förändringar i barns beteende. Det är betydelsefullt att bedöma barnets kroppsspråk för få reda på orsaken till det förändrade beteendet (Jylli, 2008). Att barnen får en bra smärtlindring anser litteraturstudiens författare som oerhört betydelsefullt. Litteraturstudiens resultat visade att barnen hade egna avlednings- och smärtlindringsstrategier. De vanligaste avledningsstrategierna var vila och distraktion. Den vanligaste smärtlindringsmetoden var att kyla halsen med glass eller kall vätska (Idvall m fl, 2005; Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Barnen betonade även betydelsen av att ta smärtstillande, dricka mycket och att få veta att återhämtningen kunde ta lång tid (Sutters m fl, 2007; Wiggins & Foster, 2007). Eftersom återhämtning efter tonsillektomi kan vara en lång och smärtsam upplevelse anser litteraturstudiens författare att barn bör uppmuntras att använda olika strategier. För sjukvårdspersonal kan det också i efterhand vara väsentligt att återknyta om fler förslag från barnen om liknande strategier. Detta för att möjliggöra att kommande barn ska få allt bättre information. I Sutters m fl (2007) studie hade majoriteten av barnen mer ont än förväntat trots preoperativ information om återhämtning och smärta. Det är svårt att beskriva en ännu inte upplevd smärta. Eftersom smärtupplevelsen är individuell så upplevs och uttrycks smärta olika (Jylli, 2008). Det kan diskuteras om barnen är i behov att veta hur ont det kommer att göra. Den största betydelsen är kanske att få veta att det kommer att göra ont. I Idvall m fl (2005) studie visste de äldre barnen att det skulle bli smärtsamt före operation vilket medförde oro och rädsla. Samtidigt innebar preoperativ information trygghet, smärtan blev hanterbar och de kunde finna sätt att hantera den. Det är skillnad i att vara orolig av att inte veta vad som ska ske och oro av att veta. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger att patienten ska vara delaktig i vård och behandling så långt det är möjligt. O Conner (2008) bekräftade att preoperativ information till äldre barn var betydelsefull och minskade den postoperativa smärtan. De äldre barnen och ungdomarna betonade behovet av information om den långa återhämtningen (Wiggins & Foster, 2007). Äldre barn och ungdomar behöver veta vad som ska ske under operationsdagen men även information om hur det 17

19 kan kännas efteråt. Hur länge smärtan kan hålla i sig och vad de själva kan göra för att må bättre är viktigt. För att möjliggöra planering kring skolarbete och fritidsaktiviteter kan det vara av särskild vikt för äldre barn att veta att återhämtningen kan ta upp till några veckor. Det är även viktigt att föräldrarna är välinformerade för att kunna stötta barnet/ungdomen. Detta stöds av litteraturen (Edwinson Månsson & Enskär, 2008; Tingberg, 2004). Klemetti m fl (2009) fann att betydelsen av att komma på preoperativ besök minskade upplevelser av oro och smärta hos barnen jämfört med de som inte varit på preoperativt besök. Betydelsen att komma på besök på preoperativ mottagning och få information som är åldersanpassad har stor betydelse för att barnen ska kunna uppleva trygghet både före och efter operation. Denna verksamhet är väl etablerad på många sjukhus (Segerdahl m fl, 2008). Att vara välinformerad och ha kunskap om vad som väntar har stor betydelse för att skapa trygghet (Edwinson Månsson & Enskär, 2008). Litteraturstudiens resultat visade att betydelsen av muntlig och skriftlig information preoperativt ledde till att föräldrarna upplevde sig tryggare att vårda sitt barn i hemmet. Även de oplanerade sjukvårdskontakterna minskade (Le m fl, 2007; Wilson m fl, 2001). Detta stöds av tidigare studie av Kristensson-Hallström m fl (1997) där föräldrar som fick utökad information var bättre förberedda att ge barnet omvårdnad i hemmet. Det är viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas förmåga att ta till sig information. Det optimala är om informationen ges vid ett preoperativt besök för att upprepas och förtydligas vid utskrivningen. Ges enbart instruktioner precis inför hemfärden, då de är trötta och stressade, är risken stor för att mycket av informationen glöms bort (Kankkunen m fl, 2003). Föräldrar ansåg telefonsamtalet den första postoperativa dagen som betydelsefullt för att få upprepad och förtydligad information om barnets återhämtning och/eller att få känslomässigt stöd (Le m fl, 2007). Litteraturstudiens författare anser att ett uppföljande telefonsamtal är viktigt för att kunna ge föräldrar stöd i vården av sitt barn. Förtydligande information kan ges angående t ex läkemedel och vikten av att barnen får i sig tillräckligt med vätska. Även att föräldrarna kan få bekräftelse på att de gör rätt. Betydelsen av ett uppföljande samtal bekräftas av Kristensson- Hallström m fl (1997) där ett telefonsamtal operationsdagens kväll upplevdes ge föräldrarna trygghet. I litteraturstudiens resultat framkom att föräldrarnas följsamhet till läkemedelsordinationer var betydligt större när det fanns tydlig skriftlig och muntlig information om läkemedel och återhämtning (Salonen m fl, 2002) än när det inte fanns någon standardiserad instruktion (Hamers & Abu-Saad, 2002). Resultatet visade också att i flera studier fick barn lägre analgetikadoser i hemmet än det som var rekommenderat från sjukhuset (Huth & Broome, 2007; Wiggins & Foster, 2007; Wilson & Helgadóttir, 2006). Det framkom också att föräldrar uppgav att smärtlindring endast skulle ges som en sista utväg och att smärtstillande läkemedel inte skulle ges förebyggande. Även åsikter att smärta inte tvunget innebar administration av läkemedel framkom (Hamers & Abu-Saad, 2002; Helgadóttir & Wilson, 2004). Liknande fynd bekräftas av litteraturen som beskrev att bristande smärtlindring kunde bero på övertro på läkemedels effekter, rädsla för mediciners biverkningar samt risk för beroende. Detta resulterande i att föräldrar gav för låga 18

20 doser och för sällan, även åsikter som att lära sig stå ut förekom. Problem att få barn att ta läkemedel gjorde också att föräldrarna inte gav som rekommenderat. Sjukvårdspersonalens information och attityder angående smärta och smärtlindring hade också betydelse för hur föräldrar hanterade smärtan i hemmet (Finley m fl, 1996; Kankkunen m fl, 2003). Detta påtalar vikten av gemensamma riktlinjer och tydliga instruktioner som all personal är förtrogen med och kan förmedla. Detta bör återkommande följas upp så att information om läkemedel och återhämtning efter tonsillektomi inte blir beroende på vem som för tillfället är i tjänst. Slutsats Resultatet visade tydligt att smärta var den enskilt besvärligaste upplevelsen och som hade störst betydelse för återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Smärtan försvårade barns förmåga att äta, dricka och sova i flera dagar. Barn hade egna strategier för att lindra smärtan. Att vara välinformerad gjorde barn och föräldrar tryggare hemma och oplanerad sjukvårdskontakt minskade. Telefonuppföljning ansågs viktigt för att få förnyad information och få känslomässigt stöd. Olika operationsmetoder och tekniker har utvecklats men den smärtsamma återhämtningen kvarstår. Mer kunskap och information till barn, föräldrar och sjukvårdspersonal bör undanröja myter och bristande kunskap. Postoperativ telefonuppföljning är viktig för den enskilde men även för sjukvården. Detta möjliggör förbättringar genom systematisk återkoppling. Författarnas förhoppning är att detta arbete kan bidra till att fästa uppmärksamheten på barns och föräldrars upplevelser och behov under återhämtningen samt att öka sjukvårdspersonalens kunskap i ämnet. Det finns olika lokala rutiner på svenska sjukhus. På vår klinik har det påbörjats ett förbättringsarbete med uppföljning av barn i nio dygn för att definiera problemområden under återhämtningen i hemmet. Framtida forskning bör undersöka vad som kan minska barns lidande efter tonsillektomi och hur information ska vara utformad, till både barn och föräldrar, för att skapa förutsättningar för en bättre återhämtning. 19

Opioider i hemmet efter tonsilloperation

Opioider i hemmet efter tonsilloperation Opioider i hemmet efter tonsilloperation Uppvakningsavdelning Dagkirurgi i Kristianstad Ø 20 vårdplatser Ø 4200 operationer per år Ø Varav ca 1000 barn Ø Öppet mån-tors 7-22 fre 7-19.30 Ø 23 timmarsvård

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

SVENSK SAMMANFATTNING

SVENSK SAMMANFATTNING SVENSK SAMMANFATTNING Barns & ungdomars hälsa och välbefinnande i samband med tonsilloperation Elisabeth Ericsson, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Avd för Otorhinolaryngologi, Hälsouniversitetet,

Läs mer

2011-11-30. Författare/dokumentansvarig Maria Elofsson Annika Gunnarsson Avdelning: Gäller fr.o.m: Reviderad:2011-11-23

2011-11-30. Författare/dokumentansvarig Maria Elofsson Annika Gunnarsson Avdelning: Gäller fr.o.m: Reviderad:2011-11-23 2011-11-30 Författare/dokumentansvarig Maria Elofsson Annika Gunnarsson Avdelning: Gäller fr.o.m: Reviderad:2011-11-23 Datum 2010-08-31 KUNSKAPSÖVERSIKT FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV BARN OCH UNGDOMAR I SAMBAND

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Information till dig som ska opereras

Information till dig som ska opereras Information till dig som ska opereras Välkommen till dagkirurgiska enhetens mottagning Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Din trygghet är viktig

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Patientinformation på internet för. tonsilloperation.

Patientinformation på internet för. tonsilloperation. Patientinformation på internet för tonsilloperation. Påverkar det hur patienter tar kontakt med sjukvården efter operation? Joacim Stalfors Pedagogiskt projektarbete för docentur vid Sahlgrenska Akademien

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

POSTOPERATIV SMÄRTLINDRING AV BARN 6-12 ÅR

POSTOPERATIV SMÄRTLINDRING AV BARN 6-12 ÅR Hälsa och samhälle POSTOPERATIV SMÄRTLINDRING AV BARN 6-12 ÅR EN LITTERATURSTUDIE OM BARNENS SMÄRTLINDRING POSTOPERATIVT SAMT HINDER FÖR OPTIMAL SMÄRTLINDRING IDA FALKESÄTER ANNI NIELSEN Examensarbete

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

BARNS SJÄLVSKATTNING AV KOMFORT EFTER TONSILLOPERATION

BARNS SJÄLVSKATTNING AV KOMFORT EFTER TONSILLOPERATION SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA BARNS SJÄLVSKATTNING AV KOMFORT EFTER TONSILLOPERATION Anne Hasselblad Johnsson Monika Beiring Uppsats/Examensarbete: Program och/eller kurs:

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer