PROGRAM FÖR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN. Oskarshamns stad. Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna
|
|
- Helen Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGRAM FÖR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Oskarshamns stad Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna PROGRAMHANDLING SAMRÅDSVERSION MARS
2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund Syfte och mål Planförfarande för fördjupad översiktsplan Programmets funktion Miljöbedömning Barn- och ungdomsperspektivet Medborgarsamverkan Avgränsning PLANOMRÅDET 7 Historia Befolkningsutveckling Läsanvisning mål, visioner och riktlinjer HÅLLBARHETSMÅL 12 En hållbar samhällsbyggnad Hållbarhetsmål VISION 12 Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna RIKTLINJER 14 Riktlinjer Leva & bo Riktlinjer Boende & byggande Riktlinjer Infrastruktur Riktlinjer Grönområden & natur Riktlinjer Energi & klimat 2
3 SAMMANFATTNING En fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad är ett dokument som skall vägleda den fysiska planeringen över staden under flera år framåt. Här ska en helhetsbild beskrivas som redovisar hur man kan använda mark och vatten på bästa sätt för stadens utveckling för ett hållbart samhälle. Visionen är den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Den fördjupade översiktsplanen startar med en programhandling, det är detta dokument du läser i just nu. Programmet anger färdriktningen och riktlinjerna som för det kommande arbetet, samt redovisar den politiska viljan i form av mål och visioner. pågått på halvfart under ett drygt år. Såväl politiker som flertalet tjänstemän inom kommunen har varit delaktiga i arbetet och deltagit aktivt eller lämnat synpunkter. I arbetets inledningsskede genomfördes även ett antal träffar med invånare i staden indelade i olika fokusgrupper. Målet är att programmet ska samrådas och godkännas av kommunstyrelsen innan sommaren Därefter fortsätter arbetet med den fördjupade översiktsplanen under hösten Vi strävar efter att ha en antagen handling klar under Programmet vägleder den fördjupade översiktsplanen genom att skildra en vision. Visionen strävar efter att närma sig ett hållbarare samhälle, och beskriver en framtidsbild som vi vill sträva efter i den fysiska planeringen. Visionen tar sin utgångspunkt i Oskarshamns stad 2030, och skildrar den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna. För att nå visionen har ett flertal riktlinjer tagits fram. Dessa riktlinjer ska styra innehållet och riktningen i det kommande arbetet med den fördjupade översiktsplanen. De är sorterade under rubrikerna Leva och bo i staden, Boende & byggande, Infrastruktur, Grönområden & natur samt Energi & klimat. Programmet har tagits fram av samhällsbyggnadskontorets kart- och planavdelning, och arbetet har 3
4 INLEDNING Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret fick i i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en fördjupad översiktsplan över Oskarshamns tätort. Samhällsbyggnadskontorets Kart- och planavdelning påbörjade arbetet redan under hösten Syfte och mål Varje kommun ska ha en översiktplan som täcker hela kommunens yta. Därutöver kan det göras fördjupade översiktsplaner för områden som behöver studeras mer noggrant. Den fördjupade översiktsplanen och dess process ska - visa på mark- och vattenanvändningen i området - vara ett instrument för dialog med statliga intressen, grannkommuner och medborgare - utgöra ett samlat kunskapsunderlag - vara ett redskap att använda vid olika former av tillståndsgivning Syftet med den fördjupad översiktsplanen är att ge en helhetsbild av framtida utvecklingsmöjligheter och vägleda den kommande planeringen av tätortens utveckling för ett hållbart samhälle. Visionen är den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna under hösten 2009, och när programmet är godkänt påbörjas arbetet med en samrådshandling av den fördjupade översiktsplanen. Steg 1: PROGRAMSKEDE När kommunstyrelsen beslutat om att en fördjupad översiktsplan ska upprättas påbörjas processen med inventering och utredning kring områdets eller delområdets utvecklingsförutsättningar m.m. Resultatet sammanfattas i ett program som anger mål och inriktning för arbetet. Programmet samråds med myndigheter, politiska nämnder, föreningar och medborgare, och därefter sker eventuella revideringar innnan programmet godkänns av kommunstyrelsen. Steg 2: SAMRÅD Utifrån programmet och med hjälp av underlagsmaterial utarbetas ett förslag till översiktsplan. Kommunen samråder och för en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska även finnas för de myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Alla synpunkter och vilken bedömning kommunen har gjort av synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse. Länsstyrelsen lämnar ett särskilt samrådsyttrande. Steg 3: UTSTÄLLNING Efter samrådet bearbetas förslaget efter de inkomna synpunkterna och översiktsplanen ställs därefter ut under två månader. Även under utställningstiden är det möjligt att lämna synpunkter och efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Länsstyrelsen skriver ett granskningsyttrande över den utställda planen. Steg 4: ANTAGANDE De synpunkter som lämnats under utställningsskedet arbetas in i förslaget och översiktsplanen kan därefter antas av kommunfullmäktige. Planförfarande för fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen upprättas med ett inledande program. Arbetet med detta påbörjades 4
5 Programmets funktion Programmet syftar till att i ett tidigt skede av planprocessen fånga in en god och bred bild av hur tätorten upplevs och används, samt skaffa ett bra underlag av den kunskap och de synpunkter som finns bland medborgare, föreningar och tjänstemän. Programmet utformas som ett mål- och visionsdokument som ska vägleda och ge förutsättningarna för den följande mer konkreta samrådshandlingen av den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Programmet anger alltså färdriktningen som den fördjupade översiktsplanen ska konkretisera, samt redovisar den politiska viljan i form av mål och visioner som ska uppnås genom den fysiska planeringen. Miljöbedömning Det finns inte något krav på att ett program till en fördjupad översiktsplan ska genomgå en miljöbedömning. Miljöbedömning för den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad sker därmed istället i samrådsversionen av den fördjupade översiktsplanen. Vision och mål i programhandlingen miljöbedöms alltså inte. Barn- och ungdomsperspektivet Planens huvudsakliga mål är att vägleda för en hållbar samhällsplanering i tätorten. En strävan i hållbar samhällsplanering är att ge goda förutsättningar för framtida generationers liv och välfärd. För Oskarshamn handlar det bland annat om att kunna erbjuda attraktiva bostäder, bra gång- och cykelbanor, en levande och attraktiv stadskärna och förutsättningar för ett rikt natur- och friluftsliv. En ungdomsgrupp har medverkat i underlagsarbetet som en av flera fokusgrupper, och kommer att fortsätta att medverka under processen. Medborgarsamverkan Som underlag till den här fördjupade översiktsplanen genomfördes träffar med olika fokusgrupper. Syftet var att i ett tidigt skede av planprocessen fånga in en god och bred bild av hur tätorten upplevs och används, samt skaffa ett bra underlag av den kunskap och de synpunkter som finns bland medborgare och föreningar. Fokusgrupperna valdes ut av projektgruppen för att få flera olika synvinklar från olika grupper inom samhället. De olika grupperna var följande: En kväll i december 2009 genomfördes en trygghetsvandring genom centrum, där tjänstemän, polis och medborgare medverkade. Dessutom har delar av bakgrundsarbetet till kommunens handelsstrategi från 2008 återanvänts. Bland annat genomfördes då en omfattande enkätundersökning beträffande Oskarshamns stadskärna. En sammanställning av samtliga genomförda medborgardialoger finns i underlagsmaterialet: Medborgar- och tjänstemannasamverkan. Avgränsning Avgränsningen för den här fördjupade översiktsplanen är Oskarshamns centralort. Avgränsningen kan läsas ut på kartan på följande sida. 5
6 Skrafferingen illustrerar avgränsningen för de den fördjupade översiktsplanen 6
7 PLANOMRÅDET Historia Invånarna i den lilla byn Döderhult önskade att få bättre möjligheter för fiske och sjöfart och började bygga Döderhultsvik, ett litet samhälle vid vattnet. År 1646 blir samhället upphöjt till köping men kort därefter bränner danskarna ned hela köpingen, sånär som på en stuga. Återuppbyggnaden av köpingen påbörjas snabbt, och berör i huvudsak området som idag är mellan Brädholmen och Lilla torget i centrala Oskarshamn. för positionering av ett eventuellt kärnkraftverk. År 1972 invigs kärnkraftsverket och idag är det kommunens näst största arbetsgivare. Endast Scania, dit den europeiska hyttillverkningen är koncentrerad, är större. Scania etablerades i staden Oskarshamn växer ständigt till ytan. Från att i början av 1900-talet främst varit koncentrerad runt dagens stadskärna och den södra hamnen har staden successivt brett ut sig. Ett par gånger har genomfartstrafiken flyttats utåt från centrum, och i nuläget går E22 i en liten båge runt Oskarshamns centrum. Oskarshamn är idag en småstad som karaktäriseras av sin hamnverksamhet. Oskarshamns hamn är klassad som riksintresse för sjöfart och är en av landets största hamnar för export av sågade trävaror. Dessutom erbjuder hamnen daglig färjetrafik till Gotland. År 1785 görs den första kända ansökan om stadsrättigheter. Denna vinner inget gehör hos kung Gustav III, men väl tio ansökningar och ca 70 år senare beviljar kung Oscar I ansökningen. År 1856 förklarar regenten köpingen Döderhultsvik för stad under namnet Oskarshamn. Staden hade då ca 2200 invånare och under de första hundra åren ökar Oskarshamns befolkning till ca invånare. Det som kommer att prägla Oskarshamn är varvsverksamheten, stadens mest betydelsefulla industriverksamhet under perioden Redan under sista halvan av talet fanns 8 varv i verksamhet runt hamnbassängen, och som mest hade Oskarshamns Varv AB nästan 1500 anställda i mitten av 1900-talet. Som vid de flesta västeuropeiska varv är verksamheten idag dock betydligt mer begränsad. År 1950 börjar marken runt Simpevarp undersökas Före Schematisk bild över bebyggelseutvecklingen i Oskarshamns tätort 7
8 Befolkningsutveckling Oskarshamns kommuns befolkning har under många år legat mycket stadigt mellan och invånare. Av de drygt invånarna i Oskarshamns kommun bor ca inom Oskarshamns tätort. SCB:s befolkningsprognos för Oskarshamn förutspår en minimal förändring i antalet invånare i kommunen fram till år Däremot väntas åldersstrukturen bland invånarna förändras kraftigt. Andelen äldre människor ökar markant, särskilt gruppen 85 år och äldre som beräknas öka med ca 40 % till 2030 (och därmed svara för drygt 4 % av befolkningen). Andelen 65 år och äldre förväntas utgöra ca 26 % av befolkningen Befolkningsprognos för Oskarshamns kommun från SCB 8
9 Läsanvisning mål, visioner och riktlinjer Programmet vägleder den fördjupade översiktsplanen genom att skildra en vision. Visionen strävar efter att närma sig ett hållbarare samhälle, och beskriver en framtidsbild som vi vill sträva efter i den fysiska planeringen. För att nå visionen har ett flertal riktlinjer tagits fram. Dessa riktlinjer ska styra innehållet och riktningen i den fördjupade översiktsplanen. De är sorterade under rubrikerna Leva och bo i staden, Boende & byggande, Infrastruktur, Grönområden & natur samt Energi & klimat. 9
10 HÅLLBARHETSMÅL HÅLLBARHET En hållbar samhällsbyggnad Att sträva efter ett hållbart samhälle är en grundläggande förutsättning i planeringsarbetet. En strategisk plan som vägleder planeringen mot 2030-talet är ett viktigt redskap i strävan efter en hållbar utveckling. En medveten utveckling har, till skillnad mot en spontanstyrd utveckling, stora chanser att leda till ett samhälle med önskade kvalitéer. Samtliga mål och visioner i det här programmet strävar efter att utveckla Oskarshamn på ett långsiktigt, hållbart sätt. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet för Oskarshamn handlar om att främja ekonomisk tillväxt och utveckling, att verka för en breddad arbetsmarknad som gör Oskarshamn mindre sårbart för konjunkturförändringar och att verka för en utveckling av besöks- och upplevelsenäringen. En förutsättning för ekonomisk hållbarhet är att hushålla med resurser, våra naturresurser men även de resurser som finns i den redan byggda miljön. För att vara ekonomiskt hållbar måste Oskarshamn även vara konkurrenskraftig och där är tillgång till attraktiva boendemiljöer med bra arbetsmöjligheter, goda kommunikationer och närhet till service och mötesplatser viktiga faktorer. Att förädla staden genom att stärka småstadskaraktären och utveckla småstadens kvaliteter kan vara en framgångsfaktor för Oskarshamn. Social hållbarhet Social hållbarhet för Oskarshamn handlar om att skapa goda livsmiljöer, att erbjuda ett attraktivt boende och ett tillgängligt samhälle med goda kommunikationer och möjlighet till pendling, både inom och till/från kommunen. Social hållbarhet handlar om att kunna skapa ett samhälle för ett väl fungerande vardagsliv. Det innebär tillgång och närhet till skola och omsorg, tillgång och närhet till trygga, tillgängliga och levande mötesplatser, och tillgång och närhet till rekreation och friluftsliv. Det innefattar också att kontinuerligt främja en planering som utvecklar folkhälsan i staden, och att integrera hälsosyn i alla strategier och initiativ inom stadsplaneringen. Ekologisk/teknisk hållbarhet Ekologisk och teknisk hållbarhet för Oskarshamn handlar om att främja en minskad energi- och resurs- användning, att energi, material och resurser ska användas på ett resurssnålt och effektivt sätt. En förutsättning för ekologisk hållbarhet är en ökad användning av förnyelsebar energi och förnyelsebara resurser samt att erbjuda effektiva och miljövänliga transportalternativ. Ekologisk hållbarhet handlar om att använda mark och vatten på ett sätt som inte påverkar naturen mer än den klarar av och att stärka de natur- och kulturvärden som finns i staden. 10
11 HÅLLBARHET Hållbarhetsmål: Den fördjupade översiktsplanen skall ge en samlad bild av hur tätorten kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta innebär att kunna tillfredställa dagens behov och samtidigt skapa goda förutsättningar för framtida generationers liv och välfärd. Det görs genom att ekonomisk utveckling och social välfärd går hand i hand med värnandet av miljön och naturresurserna. 11
12 VISION VISION 2030 Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Följande fiktiva text skildrar hur Oskarshamns stad upplevs år Visionen visar hur Oskarshamn på många sätt har blivit ett attraktivt och hållbarare samhälle. Berättelsen skall ses som en vision, en framtidssyn som den fysiska planeringen skall sikta mot. Det är med stor glädje och stolthet som jag vill uppmärksamma och fira Oskarshamns :e invånare. En rad viktiga strategiska beslut, satsningar inom rätt områden och - inte minst - en stark framtidstro har gjort det möjligt för oss att samlas här på Lilla torget idag för att fira denna milstolpe i Oskarshamns historia. Vi är idag invånare i kommunen, och över i Oskarshamns tätort. Det är Oskarshamns kommunalråd som talar. Framför henne har det samlats en stor publik som vill vara med och uppmärksamma det historiska klivet denna varma och soliga lördagsförmiddag i juni. Det är precis som vanligt mycket folk i centrum som bildar ett trivsamt myller av människor. En livlig torghandel och de många uteserveringarna förgyller och skänker liv i stadsrummet. Att sitta med något svalkande i glaset och enbart blicka ut över folklivet är en populär aktivitet. Andra verkar mer intresserade av att undersöka butikernas sommarrea, eller ta sikte mot hamnen för en uppfriskande promenad längs havet. Oskarhamns centrum lever året runt. Det är kommunens nav och samlingsplats, och det självklara valet för shoppingupplevelse. Oskarshamns attraktiva arbetsmarknad har lockat många nya invånare till staden. Framför allt har det växt upp flera nya företag inom tjänstesektorn. Näringsidkarna har starka förhoppningar om att kunna bygga upp och expandera verksamheter i Oskarshamn. Företagarklimatet är vänligt, samarbetet med kommunen liksom andra företag är suveränt och det finns gott om attraktiva platser att hålla till på. Att Oskarshamn dessutom ligger i framkant när det gäller IT-system och kommunikation underlättar såklart. Det är många som fått jobb inom energisektorn, framförallt vid det internationella energicentrumet i staden. Till energicentrumet finns bland annat forskning, utbildning och demonstration av framtida hållbara energiformer knutet. Nyinflyttade berättar att det inte fanns några tvivel om att flytta till Oskarshamn när möjligheten kom. Den levande småstaden, möjligheterna till ett attraktivt boende och de goda uppväxtmiljöerna för barn har varit avgörande för många. Även den generösa tillgången på natur, hav och skärgård har frestat. Att bosätta sig i de havsnära bostäderna i inre hamnen, i något av de nya tätortsnära villaområdena eller i de nybyggda husbåtarnaär populärt. Nästan överallt finns omedelbar närhet till välplanerade rekreationsområden med vacker natur och fina strövstigar. Att promenera till livsmedelsbutiken, cykla till havet och centrum samt ha naturen utanför knuten, det är boendekvalitet det. Vid Skeppsbron råder ett behagligt lugn för tillfället. Ett fåtal personbilar trafikerar vägen, annars dominerar fotgängare och cyklister. Framgångsrika stadsutvecklingsprojekt har gjort att inre hamnen upplevs som en naturlig del av centrum, inte minst tack vare attraktiva gaturum för fotgängarna kantade av ett rikt utbud av butiker och restauranger. Ikväll skall det vara stor konsert på Brädholmen, ett av många evenemang som äger rum här om kvällarna. På Brädholmen möts stadens båda nya strandpromenader, och många är de som utnyttjar denna tidiga sommardag till att promenera norrut mot Havslätt eller söderut mot Gunnarsö. De nya strandpromenaderna har gjort havet påtagligt i Oskarshamns stadsbild, och badplatserna mer lättillgängliga. Det är inget tvivel om att det är en kuststad man 12
13 VISION 2030 befinner sig i. Intrycket förstärks av de många fritidsbåtar som passerar genom hamninloppet. Hamnsaneringen för flera år sedan var mycket lyckad, och ibland ses faktiskt folk som badar i hamnbassängen. På den södra strandpromenaden kommer plötsligt en strid ström av människor. Det är gotlandsfärjan som nyligen lagt till, och resenärerna strosar upp mot centrum. Oskarhamn är omtyckt bland turisterna, och besöksnäringen går bättre än någonsin. Samma sak gäller Oskarshamns hamn, som aldrig haft bättre omsättning, och detta beror till stor del på de nya destinationer som regelbundet trafikeras. Trots den omfattande hamnverksamheten är den inte på något sätt störande för boende eller turister. Infrastrukturen till och från hamnen fungerar utmärkt, och verksamhetsområdet har successivt klivit längre och längre från inre hamnen för att göra plats åt mer publika verksamheter. Överlag uppvisar stadens verksamhetsområden en bred variation med en god blandning av kontor, industri och på en del platser även handel. På det område som en gång var färjeterminal för gotlandstrafiken har det växt upp ett helt nytt område med bostäder, kontor och trevliga platsbildningar längs kajen. Det är mycket smakfullt gjort, och området är mycket populärt bland boende, företagare, allmänhet och inte minst bland arkitekter som ofta och gärna gör studiebesök på området. Det här området är ett av flera nya attraktiva bostadsområden som vuxit upp på senare tid. En förtätningsstrategi har lett till att flera luckor i stadsbilden i centrala Oskarshamn förädlats med välgestaltade bostadshus. Många av stadens äldre medborgare har passat på och sålt sin villa och flyttat in i dessa attraktiva bostäder. Dagens löpsedel fångar många Oskarshamnares uppmärksamhet. Oskarshamn utsedd till årets energistad, står det med stora bokstäver. I tidningen står att läsa om ett långsiktigt och hårt arbete som ligger bakom utmärkelsen. Genom att stödja olika tjänster och produkter, samt en utbyggnad av bland annat vindkraft och fjärrvärmenätet, har samhället helt lyckats gå över till el producerat utan nettoutsläpp av fossil koldioxid Dessutom har energianvändningen effektiviserats, t ex inom bostadsmarknaden där klimatsmarta och energieffektiva lösningar sänkt nettoenergianvändningen i nya bostäder till nära noll. Den kanske mest påtagliga förändringen har dock skett inom fordonssektorn. Förutom övergången till förnybart bränsle har en storskalig satsning på gångoch cykelstråk samt kollektivtrafik lett till att bilen idag inte är det primära färdmedlet. Det råder ett helt nytt förhållningssätt till bilen, och många är de som valt att leva helt utan bil. I Oskarshamn är det möjligt. Följdeffekterna i form av en mer levande stad och en friskare befolkning har kommit på köpet. En av Oskarshamns framgångsfaktorer är det nya resecentret som har blivit en succé. Invånarna förflyttar sig snabbt och smidigt inom de två arbetsmarknadsregionerna som Oskarshamn tillhör, och stambanan når man enkelt med tåg. Framkomligheten på E22 är mycket bra, precis som på den nya vägen mot inlandet. Även via flyg rör man sig eneklt till och från Oskarshamn, och dessutom projekteras just nu den nya kustjärnvägen som ska stå klar om några år. Oskarshamn är en lättillgänglig stad. Många är de som flyttat till Oskarshamn de senaste åren. De verkar inte ångra sig en sekund. Oskarhamn är den idealiska staden för ett rikt liv med en enkel och kvalitativ vardag. Det är en charmig småstad med energi, puls och med gott om plats för livsnjutning - helt enkelt en attraktiv småstad med stora livskvaliteter. I Oskarshamn är man stolt över sin stad. 13
14 RIKTLINJER LEVA & BO Leva och bo i Oskarshamn Att bo i Oskarshamn ska vara synonymt med livskvalitet. Det ska vara enkelt att vara och trivas, det ska finnas gott om attraktiva målpunkter och mötesplatser oavsett om det handlar om natur, restauranger eller badplatser. Staden ska och dess omgivningar ska vara vackra, trygga och lättillgängliga. Inom Oskarshamns centralort finns idag två utpräglade centrum. Dels stadskärnan som är hela kommunens centrum, och dels Kristinebergs centrum som utgör ett stadsdelscentrum. Centrum i Oskarshamn har under senare år haft en vikande utveckling, särskilt avseende sällanvaruhandeln medan dagligvaruhandeln ligger på en relativt hög nivå. Nyetableringarna har varit få, och oskarshamnsborna gör i allt större utsträckning sina inköp i kringliggande större städer. Det finns alltså en köpkraft och en marknad som bör kunna stärka sällanvaruhandeln i centrum. Storleken på Oskarshamns stad är inte större än att man kan cykla mellan de flesta målpunkterna. Detta är en styrka för staden, och för att bygga vidare på detta bör cykelframkomligheten underlättas med ännu fler och bättre cykelbanor. En av de stora tillgångarna i Oskarshamn är närheten till havet och naturen. Tyvärr upplevs inte vattenkontakten så tydligt när man rör sig i och runt staden. Här finns stora utvecklingsmöjligheter! Ökad trygghet och tillgänglighet är en förutsättnning för att trivas i en stad. Det handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. Det finns människor som känner sig otrygga när de vistas på våra offentliga platser. Vanligt är att parker, Stadens kontakt med havet kan förbättras på fl era sätt gaturum och andra miljöer upplevs som otrygga, framför allt av kvinnor. I Oskarshamn har det visat sig att många av våra äldre medborgare upplever att delar av Oskarshamns centrum är för otrygga för att besöka på fredags och lördagskvällar. Orsaken till problematiken går sällan att finna i den fysiska miljön utan dess rötter är länkade till villkor i samhället. Detta innebär att det kan vara svårt att bygga bort det bakomliggande problemet däremot är det möjligt att skapa tryggare miljöer genom att fokusera på trygghet och jämställdhet i planeringens alla led. 14
15 LEVA & BO Riktlinjer Leva & bo Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att ha starka stadsdelar med tillgång till skola, vård, omsorg och service. Verka för att alla stadens invånare ska ha god tillgång till natur- och rekreationsområden, och möjligheter till ett rikt friluftsliv. Verka för att öka tillgängligheten för allmänheten till strandlinjen och strandnära områden. Verka för att inre hamnen skall bli mer publik och stärka dess koppling till centrum Verka för att stärka handelsstråk och mötesplatser genom att skapa attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer Verka för attraktiva entréer till staden Verka för att förbättra framkomligheten för oskyddade trafi kanter Verka för att erbjuda alla invånare säkra och trygga miljöer, samt minska riskfaktorerna i staden i syfte att säkerställa god hälsa och säkerhet för boende. Verka för att den byggda miljön ska kunna användas av stadens alla invånare, och för att göra alla invånare delaktiga i den fysiska planeringen Verka för att värna och stärka småstadskaraktären och småstadens kvaliteter. Genom god planering verka för ett myllrande kulturliv samt värna och synliggöra värdefulla kulturmiljöer och Oskarshamns historia Genom god planering främja besöksnäring och turism Främja en planering som utvecklar folkhälsan och integrera hälsohänsyn i all planering 15
16 BOENDE & BYGGANDE Boende och byggande Lokalisering av nya bostäder är en av de stora frågorna för den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns tätort. Marknadens önskemål om attraktiva bostäder skall gå hand i hand med en hållbar samhällsbyggnad. Finns det möjlighet att genomföra förtätning och utvidgning kring befintlig infrastruktur och service, t ex vägar, va-system, kollektivtrafik, skolor, eller ska jungfrulig naturmark tas i anspråk och hur ska det göras? En långsiktig och strategisk bostadsförsörjningsplan och utbyggnadsplan ökar möjligheterna till ett hållbart och genomtänkt samhällsbyggande. nära centralorten. Dessutom har andrahandvärdet på villor inte varit tillräckligt högt det har varit en bättre och säkrare affär att köpa något befintligt, vilket till stor del varit möjligt i och med att kommunen successivt minskat sin befolkning. Under samma period som knappt 100 nya småhus uppförts har det sålts ca 2000 befintliga småhus. Medelpriset för ett permanenthus i Oskarshamn är lägre än för riket men högre än länsgenomsnittet och betydligt högre än priserna i närliggande kommuner som Hultsfred och Högsby. Verksamhetsområden innehåller både större och mindre industrier, handel och hamn. De har varierande innehåll, struktur, utnyttjandegrad och karaktär. Oskarshamns verksamhetsområden ligger framförallt i närheten till E22 och vid havet i hamnen, givetvis beroende på närheten till viktiga kommunikationer. Bostadsbebyggelsen i Oskarshamn är mestadels låg och bostadsbeståndet består av ungefär lika stora delar lägenheter som småhus. Den stora utbyggnaden av flerbostadshus skedde under miljonprogramsåren i början av 1970-talet. På senare år har det övervägande, eller till och med enbart, byggts småhus. Under den senaste 10-årsperioden har det byggts få nya bostäder i Oskarshamn runt 10 småhus per år och ett par lägenheter i snitt. En förklaring till detta kan dels vara den svaga befolkningsutvecklingen, dels att det finns ett begränsat utbud av tillgänglig tomtmark i attraktiva lägen såsom kustlägen i eller På ett av tätortens senaste bostadsområden - Ekebo - byggs det både villor och radhus. 16
17 BOENDE & BYGGANDE Riktlinjer Boende & byggande Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att nybyggnation av bostäder i första hand sker genom förtätning inom bebyggda områden, i andra hand genom omvandling av befi ntliga bebyggelseområden och i tredje hand genom utvidgning av de bebyggda områdena. Verka för att nybyggnation i första hand lokaliseras så att befi ntlig infrastruktur, skola, service och vård kan utnyttjas. Verka för ett attraktivt och anpassat bostadsutbud för livets alla skeden. Verka för ökad mångfald i staden och stadsdelarna med bra balans mellan arbete, bostäder och service. Verka för attraktiva och anpassade verksamhetsområden i samverkan med näringslivet Verka för att verksamheter i första hand lokaliseras till befi ntliga verksamhetsområden, i andra hand till omvandlingsområden i anslutning till god infrastruktur eller i tredje hand till nya områden i anslutning till god infrastruktur. Genom god planering verka för att kulturvärden beaktas och Oskarshamns historia synliggörs. Verka för att värna och stärka småstadskaraktären och småstadens kvaliteter. Verka för att nya byggnader och utemiljöer ges en god gestaltning utifrån platsens förutsättningar och visar på hög arkitektonisk ambition, vilket kan konkretiseras genom att upprätta gestaltningsprogram eller motsvarande i samband med nya detaljplaner. Kräva att nya byggnader och utemiljöer följer aktuella tillgänglighetskrav. Verka för att lämpliga skyddszoner mot störande verksamhet behålls eller tillskapas. Kräva att nya bostäder uppvisar klimatsmarta lösningar, dvs energieffektiva, resurssnåla och säkra lösningar. Alltid ha en god framförhållning och hög planberedskap för alla typer av planer. Följa de mål och riktlinjer som fastställdes i handelsstrategiarbetet 17
18 INFRASTRUKTUR Infrastruktur Begreppet infrastruktur är ett vitt begrepp men med kärnpunkten att det handlar om stödstrukturer. Det finns en rad olika stödstrukturer som är nödvändiga i samhället, som transportsystem, energisystem, avloppsnät och informationssystem. Det vanligaste är att relatera infrastruktur till transportsystem med vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Oskarshamn har ett bra läge i regionen längs E22:an som är den viktigaste transportvägen i länet. Det är viktigt att vägnätets regionala och nationella förbindelser från tätorten håller en hög standard och tillgänglighet. Det är även viktigt att få behålla färjetrafiken till Gotland. Ett stort problem är dock Oskarshamns bristande järnvägsförbindelser för persontrafik. Denna trafik har varit nedlagd ett par år och påverkar både den långväga persontrafiken och pendlingstrafiken. En framtida brist på infrastruktursatsningar till och från Oskarshamn är ett allvarligt hot mot stadens utveckling och dess attraktivitet. är det viktigt att utveckla staden efter de befintliga strukturer som finns, att bygga vidare på det befintliga väg- och gc-nätet och de befintliga kollektivtrafikstråken. Effekten blir att redan gjorda investeringar nyttjas och utvecklas. Samtidigt är det viktigt att vid planer på utbyggnad av staden se över bärigheten på befintliga vägar för att undvika att bygga fast sig vid vägar med dålig standard. Oskarshamn är en stad med inte allt för stora avstånd inom tätorten. Förutsättningarna för att skapa en cykelstad bör vara goda. För att minska bilberoendet behövs det en planering med inriktning på utveckling gc-nät och möjlighet att erbjuda miljövänligare alternativ som en fortsatt bra kollektivtrafik. Att inte satsa på gång- och cykelstråk och goda kollektiva kommunikationer, både inom tätorten och regionalt, går stick i stäv med tanken om ett hållbart samhälle. Hamnens läge i staden medför en rad olika problem med konflikt mellan den trafik hamnen genererar och en utveckling av Oskarshamns centrala delar. Att hitta en hållbar lösning är av största vikt. Infrastrukturen är tätt sammanlänkad med bebyggelsen och dess utveckling. För att kunna planerar för ett hållbarare samhälle ur ett infrastrukturperspektiv Det är viktigt att sträva mot ett förbättrat kollektivtrafi ksystem, där både buss och tåg ingår. 18
19 INFRASTRUKTUR Riktlinjer Infrastruktur Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för ökad framkomlighet för oskyddade trafi kanter, och prioritera gång- och cykeltrafi k Verka för att knyta ihop staden med yttertätorter genom ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät. Verka för en förbättrad kollektivtrafi k Verka för ett samlat resecentrum i ett strategiskt läge med goda möjligheter att växla mellan olika färdsätt Verka för person- och godstrafi k via järnväg till och från Oskarshamn Utveckla färjetrafi ken till och från Gotland, samt skapa förutsättningar för att trafi kera fl er destinationer Verka för att Oskarshamns hamn ska utvecklas till att vara en strategisk hamnnod i det svenska godstransportsystemet Verka för ett hållbart och effektivt trafi ksystem där transporter inte är beroende av fossila bränslen. Verka för att farligt gods lokaliseras till lämpliga leder där minst risk för negativ påverkan på människors hälsa och säkerhet föreligger Verka för att tillskapa rastplatser för lastbilar med farligt gods Verka för en genomtänkt parkeringsstruktur med attraktiva och funktionella parkeringsytor i strategiska lägen Verka för att hålla hög framkomlighet via E22, väg 37/47, järnväg och fl ygtrafi k för att möjliggöra regional, nationell och internationell pendling till Oskarshamns stad. Verka för en hög standard på gator och vägar i syfte att sträva mot nollvisionen (trafi kverkets och regeringens vision om en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafi ken) Verka för en ny vägsträckning av riksväg 37/47 fsöder om Svalliden mot den södra trafi kplatsen Verka för att ett logistikcentrum placeras vid Kronoparken/Kvastmossen i syfte att få bort onödig tung trafi k i Oskarshamns centrala delar. Verka för att alla hushåll är anslutna till ett driftsäkert och funktionellt kommunalt vattenoch avloppssystem Verka för att kontinuerligt ligga långt fram inom aktuella it-tekniker och it-kommunikationssystem 19
20 GRÖNOMRÅDEN & NATUR Grönområden & natur I ett hållbart samhälle spelar grönstrukturen en viktig roll, och det är troligt den i framtiden kommer att vara än mer betydelsefull för att vi ska klara städernas befolkningsökningar och ett förändrat klimat helt enkelt för att vi ska kunna må gott och behålla en god hälsa. Genom att en god tillgång på grönområden är en viktig faktor för folkhälsan kan grönområden sägas ha höga sociala värden. De har också stora ekologiska funktioner som t ex omhändertagare av dagvatten och huvudsaklig bärare av tätortens biologiska mångfald, liksom kulturella värden då äldre parker, kyrkogårdar, stengärdesgårdar, kulturlandskap berättar för oss om ortens historia och ursprung. Det ger en identitet för platsen eller staden, och därför är det viktigt att bevara och synliggöra kultur- och fornlämningar. Oskarshamn har likt de flesta städer i Sverige god tillgång till grönområden. Våra städer är sällan så täta att landskapet utanför inte kan skönjas. Dock har grönstrukturen länge haft ett svagt skydd i förhållande till exploateringsintressen. Många små exploateringsprojekt som i det enstaka fallet inte tycks påverka helheten kan under en längre period få negativa konsekvenser som varit svåra att överblicka. Befolkningen kommer generellt att öka i städerna, och trenden är att dessa växer både inåt och utåt. För att minska transportbehovet och kunna utnyttja befintlig infrastruktur håller man samman bebyggelsen genom förtätning, men eftersom det finns en efterfrågan på bostäder i attraktiva natur- och vattennära lägen i städernas utkanter växer också stadens utbredning. Tillväxten tar nästan alltid bostadsnära natur i anspråk för bebyggelse även i tätorter där befolkningen minskar. Det är av stor vikt att det finns en strategisk plan som säkerställer att ny exploatering sker på ett så bra sätt som möjligt avseende grönstrukturen. Detta för att vi inte ska planera bort närheten till grönytor för de som bor i centralorten idag, för att vi ska riskera att bygga igen viktiga gröna kilar eller planera bort tillgängligheten till havet. Otaliga studier visar på samband mellan vistelse i natur och positiva effekter på människors hälsa och välbefi nnande 20
21 GRÖNOMRÅDEN & NATUR Riktlinjer Grönområden och natur Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att alla stadens invånare ska ha god tillgång till natur- och rekreationsområden, och möjligheter till ett rikt friluftsliv. Verka för att öka tillgängligheten för allmänheten till strandlinjen och strandnära områden. Verka för att en strategisk plan upprättas som säkerställer att ny exploatering sker på ett så bra sätt som möjligt avseende grönstrukturen Verka för attvärdefulla natur- kultur- och vattenområden undantas från exploatering Värna om och gynna biologisk mångfald Verka för att grönområden skall vara förbundna med varandra med gröna stråk. Verka för en god vattenstatus i stadens vattenmiljöer Verka för att reservera strategiskt belägen mark för ekologiska funktioner som omhändertagande av dagvatten och vegetation för vindskydd och luftrening. 21
22 ENERGI & KLIMAT Energi & klimat Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Ett ändrat klimat tros leda till ökad nederbörd, stigande havsnivåer, högre temperatur, knappare vattenresurser och mer frekventa stormar. Andra exempel på effekter av klimatförändringar är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Arbetet med att begränsa klimatförändringarnas effekter måste ske från två håll att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. Det är till stor del den redan befintliga bebyggelsen som kommer att drabbas av ett förändrat klimat. Det har länge ansetts attraktivt att bygga strandnära, och som en följd ligger ca 12 % byggnaderna i Sverige inom 100 meter från kust- eller strandlinjen. Det är huvudsakligen den kommande bebyggelsen som bör planeras med extra omsorg utifrån klimatförändringarnas effekter. I den översiktliga planeringen regleras inte åtgärder i själva byggnaden (byggreglerna är redan i dag utformade så att nya byggnader ska kunna stå emot negativa konsekvenser av klimatförändringar), utan det är istället ett bra redskap för att få en helhetssyn över klimatförändringarnas tänkbara konsekvenser, samt fastslå vissa strategiska beslut. Med den översiktliga planeringen kan man också sträva efter att styra samhällsutvecklingen mot ett allt resurs- och koldioxidsnålare samhälle, och samtidigt gynna både etablering och användning av förnybar energiproduktion. Bland de nationella mål som Riksdagen har beslutat om för landets klimat- och energipolitik finns att minst 50% av den totala energianvändningen år 2020 ska vara förnybar, och motsvarande siffra för transportsektorn är 10%. År 2020 ska vi dessutom ha 20 % effektivare energianvändning och 40% lägre utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. Ett regionalt mål är att Kalmar län ska bli en föregångare i Sverige i arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp - och sikta på att vara en fossilbränslefri region år
23 ENERGI & KLIMAT Riktlinjer Energi & klimat Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att etablering i riskområden för ras, skred och översvämningar undviks. Verka för att reservera strategiskt belägen mark för ekologiska funktioner som omhändertagande av dagvatten och vegetation för vindskydd och luftrening. Sträva efter att fasa ut användningen av fossila bränslen, samt gynna etablering och användning av förnybar energiproduktion. Verka för att majoriteten av förekommande drivmedel för fordon kan tillhandahållas inom centralorten. Verka för minsta möjliga energianvändning i all byggnation och planering. Kräva att nya bostäder uppvisar klimatsmarta lösningar, dvs energieffektiva, resurssnåla och säkra lösningar. Verka för att nettoenergianvändningen i byggnader ska vara så låg som möjligt. Sträva efter ett väl utvecklat fjärrvärmenät med hög verkningsgrad och miljömässigt uthållig värmekälla, samt undersöka möjigheterna till närvärmecentraler i närförorter. Verka för att utnyttja avfall för energiproduktion. Verka för ett hållbart och effektivt trafi ksystem där transporter inte är beroende av fossila bränslen. Verka för att dagvatten och avloppsvatten separeras och att avloppsslammet innehåller minimalt med av miljöstörande ämnen i syfte att kunna optimera slammets användbarhet som resurs. Prioritera enegieffektivisering och använda den mest miljövänliga och energieffektiva belysningstekniken på offentliga miljöer. 23
Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030
Upprättad 2011 av samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun, som del av arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merIdentitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merProgram för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merDetaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun
Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merINLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby
INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merFRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merSociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden
Checklista Hållbar utveckling vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna tas upp i Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sociala
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merBetr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Läs merIdéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merFysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merBORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merSAMHÄLLSBAROMETERN WWW.PE.SE. Om Projektengagemang
SAMHÄLLSBAROMETERN 2016 Om Projektengagemang Projektengagemang erbjuder kvalificerade konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, byggnad, el- och teleteknik, VVS, industri och energi, infrastruktur
Läs merVerksamhetsområden - Bostäder
Verksamhetsområden - Bostäder En etablering av en slutförvarsanläggning ökar efterfrågan på permanenta och tillfälliga verksamhetsområden samt möjlighet till olika boendeformer m.m. Inom de planerade anläggningarnas
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merStaden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013
Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus
Läs merEtt samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Läs merProgram till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merBrygga och bad vid Trinntorp
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merFörslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA. 2008-09-09 rev 2009-02-03
Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA 2 (10) FÖRORD INLEDNING Frykvalla Förvaltning AB har tagit fram detta förslag till program för en ny detaljplan. Avsikten är att visa på
Läs merParallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning
Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merMalmös musslor avgjorde jämn stadskamp
Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merSYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit
Läs merINLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs mer2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål
ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merSammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30
Sammanställning Fördjupad översiktsplan Furuhäll Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30 Mötets upplägg: Totalt deltog 56 fastighetsägare, dessa representerade 38 av fastigheterna i området (av totalt
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Upprättad 2013-05-15 Laga Kraft 2013-07-09 LAGA KRAFTHANDLING
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merÖversiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken
S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27
Läs merSamrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden
Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merSaltsjöbaden centrum 2013-08-26
Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merBefolkningsutveckling
Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merServiceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Läs merNTC Workshop och mingel för näringsidkare
NTC Workshop och mingel för näringsidkare Workshopen genomfördes den 28 april 2014 i Kumla Herrgård. Frågan som ställdes i inbjudan till de tiotal företagare som deltog var: Vad tycker ni vi behöver tänka
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merMEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM
MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs mer