Lars Tullstedt. ansvarig för Kompetensförsörjning inom Sveriges Byggindustrier

Transkript

1 Lars Tullstedt ansvarig för Kompetensförsörjning inom Sveriges Byggindustrier

2 Erkännande nnande i i dubbel bemärkelse En självklarhet inom EU eller? Vi har idag ingen bra hantering i byggindustrin Det är inte rimligt att en ny yrkesutbildning inleds om man redan har ett yrkesbevis/motsvarande Frågan är infekterad av oro för konkurrens på olika villkor lön/pris/arbetsmiljö/sociala villkor etc.

3

4

5 Fri rörlighet inom EU Politiska beslut och överenskommelser Arbete sedan 50-talet Från Harmonisering till Erkännande Flera pågående processer Europass EQF ECVET Sverige är vidöppet för mottagande. Mycket få reglerade eller skyddade yrken Låg solidaritetsnivå i praktisk handling

6 Kollektivavtal Byggindustrins avtal Lönevillkor och förutsättningar Yrkesutbildningen i Sverige regleras i byggindustrin av yrkesutbildningsavtalet Gymnasieskolan genomför en del av utbildningen Utländsk Yrkesutbildning Oftast statligt reglerad Outbildade Svensk Yrkesutbildning Reglerad i kollektivavtal Skicklig yrkesarb

7 Maskinförare Kranförare Dykare/ dykskötare Ställningsbyggare För att fastställa särskilda krav på säkerhet vid utövandet i yrket. För att kunna avgöra rätt lönenivå vid anställning. Övriga byggyrken För att kunna avgöra anställningsbarhet. Vad har personen för yrkeskompetens?

8 Erkännande av utländsk yrkesutbildning Säkerställa kompetens Kvantitet Kvalitet Generös jämförelse med motsvarande svensk utbildning Erkännande svenskt yrkesbevis Förfalskningar av YB förekommer Vem ska betala? Ramverket Enskilda ärenden

9 Vad händer h just nu? BYN har utrett frågan Nu har BYN gjort halt i väntan på parternas ställningstagande inför nästa styrelsemöte Ett förslag finns att upprätta en portal för erkännande och att kunna utfärda individuella erkännanden vid behov

10 Norge Sverige ett specialfall Det finns ett existerande avtal om ömsesidigt erkännande av yrkeskompetens men ingen känner till det Därför pågår nu en förnyelse: Ömsesidigt erkännande av fack- eller yrkesutbildning inom bygg- och anläggningsteknik. Underskrifter på högsta nivå Mödosam process

11 Sverige: Norge: Sveriges Byggindustrier, ME, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, SEKO Byggenæringens Landsforening, Fellesforbundet, Maskinentreprenørenes Forbund, Norsk Arbeidsmandsforbund Anläggningsmaskinförare < > Anleggsmaskinførerfaget Anläggnings- och vägarbetare < > Anleggsfaget ( Veg- og anleggsarbeidsfaget, Anleggsgartner ) Beläggningsarbetare < > Asfaltfaget Bergarbetare < > Fjellarbeidsfaget ( Tunnel- og fjellarbeid, Bergverksfaget ) Betongarbetare < > Betongfaget ( Betongarbeidsfaget, Grunnarbeidsfaget, armeringsfaget ) Murare < > Murerfaget Stenmontör < > Steinfaget Takmontör < > Taktekkerfaget Träarbetare < > Tømrerfaget ( forskalingsfaget ) Målaremästarna Svenska Målareförbundet Målare Plåtslageriernas riksförbund, Svenska Byggnadsarbetareförbundet < > Malerfaget (Byggtapetserfaget) Plåtslagare < > Ventilasjons- og blikkenslagerfaget Reservation för ändring!

12 Undantagen Svenska yrkesområden utan direkt jämförbarhet inom avtalsområdena i den norska byggindustrin: Golvläggare Kranförare Ställningsbyggare Plattsättare Håltagare Undertaksmontör Norska yrkesområden utan direkt jämförbarhet inom avtalsområdena i den svenska byggindustrin: Byggtapetserfaget Kranfaget Industrimalerfaget Stillasbyggerfaget Anleggsmaskinreparatør Reservation för ändring!

13 Arbetskraftstillgång Om man vägrar v att se bakåt och inte vågar v se framåt så måste man se upp. Tage Danielsson

14 Nyinvesteringar Mdkr 2006 års priser

15

16 Antal 16-åringar samt prognos

17 16-åringarna Byggprogrammet har ökat i omfattning, bland annat till följd av att antalet 16- åringar har ökat. Antalet 16-åringar minskar med ca 25 % över en femårsperiod. Byggprogrammet behöver återigen minska med ca 25% jämfört med intagningen Dalarna från 225 till 165 Värmland från 136 till 100

18 Byggsektorn Fördelning av förvf rvärvsarbetande rvsarbetande 2005 Förvaltning % Förvaltning 1/6 Byggmaterialindustri % Data från SCB (RAMS) 2005 Projektering 1/6 Produktion 2/3 Konsult % Arkitekt % Byggindustri %

19 Byggindustrin I byggindustrin fanns i hela Sverige år 2005: [enligt SCB RAMS] förvärvsarbetande yrkesarbetare med bygginriktning elektriker, VVS Återstår ca ,5% (ca 3 300) behöver ersättas varje år pga åldersavgångar En rejäl ökning de senaste åren RAMS AKU

20 Dalarna och Värmland V det regionala behovet Dalarna förvärvsarbetande i Byggsektorn 9000 i Byggindustrin Totalt ca 220 pers per år som uppnår 65 år (2,5%) 75% yrkesarbetare >>> 165 st/år (Bygg + Energi + Elprogrammen) 225 elever på Byggprogrammet 2007 Värmland förvärvsarbetande i Byggsektorn 7000 i Byggindustrin Totalt ca 170 pers per år som uppnår 65 år (~ 2,5%) 75% yrkesarbetare >>> 130 st/år (Bygg + Energi + Elprogrammen) 136 elever på Byggprogrammet 2007

21 Förändrad yrkesutbildning Olika perspektiv: Vad? Byggandets utveckling Hur? Förändrad gymnasieskola Skolans kompetensförsörjande roll stärks Programmet för Bygg- och anläggningsteknik Färdigutbildningen

22 Byggandets utveckling En fungerande kompetensförsörjning Kvalitetssäkrat byggande Energifrågor Industrialiserat/industriellt byggande Effektivare planering, logistik etc. Nya yrkesroller Bättre informationsflöde Byggproduktmodeller databaser med information som delas av alla aktörer

23 Gymnasieutredningens förslag Tydliga examensmål Stärkt branschsamverkan Nationellt och lokala/regionala programråd Rätt programinnehåll Uppföljning av den kompetensförsörjande rollen Utveckling Ingen APL ingen utbildning Ny syn på gymnasiegemensamma ämnen Lokala kurser utgår Individuellt val 200 p Garanti för att läsa in behörighet till högskola En examensansvarig lärare per skola

24 Angelägna gna innehållsfr llsfrågor Arbetsmiljö Breddning på längden Husbyggnad Anläggning Mobila maskiner (+ Plåtslageri och Måleri) Breddning på tvären (?) Arbetsledarspår ett fjärde år? Byggingenjörsspår De gymnasiegemensamma ämnenas roll Informationsteknik på byggarbetsplatsen Ombyggnad(?)

25 Färdigutbildningen En förbättrad utbildning under lärlingstiden Utökat stöd för planerings- och uppföljningsarbetet i företagen Huvudpersoner: Lärlingen Handledaren E-lärlingsbok? Möjlighet att utbildas mer fritt? Men med ett kvalitetssäkrat innehåll!