Agenda. Anders Ekstrand Leg. Psykolog. Vad är motivationsklimat? Hur skapas motivation? Self determination theory Grupprocess Case Arbete i smågrupper

Transkript

1 Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Vad är motivationsklimat? Hur skapas motivation? Self determination theory Grupprocess Case Arbete i smågrupper 1

2 Varför är ni här? 2

3 Vad är motivation? Sannolikhet för att ett beteende skall uppstå i en given kontext Vad som får människor att göra saker Och vad är motivationsklimat? Hur motiverar ni era kanotister? Diskutera i smågrupper 3

4 Sätt att se på motivation Motivation är en enhet Antingen så har man det eller inte Eller.. Att det finns olika former av motivation som fungerar på olika sätt Self determination theory (SDT) Deci and Ryan Klassiskt experiment 1971, SOMA Pussel Turning play into work Inre motivation vs Yttre motivation 4

5 Central komponent i SDT 1. Autonom motivation En människa helt uppslukad av det han eller hon gör. Göra det man älskar, det du längtar efter helt enligt dig själv. Dina värden och dina val! 2. Kontrollerad motivation Människor motiverade genom någon annans övertygelse eller andra krafter än sina egna. Faktorer som kommer utifrån henne själv. 5

6 Skapa utrymme för motivation istället för att motivera Hitta möjligheter för dig som tränare att skapa så bra förutsättningar för era gymnasters drivkrafter Byggstenar för SDT: Psykologiska behov Kompetens- Behov av att känna att man kan bemästra saker och prövningar av olika slag. Att ha självförtroende och känna sig kompetent. Social tillhörighet Behov av att känna tillhörighet och omhändertagen av en grupp. Autonomi- Behov av att leva i enlighet med sina egna värderingar, mål, drömmar och drivkrafter. 6

7 1. Kompetens Kompetens- Behov av att känna att man kan bemästra saker och prövningar av olika slag. Att ha självförtroende och känna sig kompetent. 1. Kompetens Delge utmaningar som är väl anpassade till förmåga Delge meningsfull feedback Feedback mot rätt beteende Tänk candy crusch saga 7

8 Feedback Störst tillfredställelsen och feedback kommer från kanotisterna själva när de bemästrar något. - Men vad kan tränare göra för att det skall ske så ofta som möjligt med bibehållen känsla av kompetens? Feedback Positivt feedback Vid 500 meter var din armbåge perfekt positionerad. Fortsätt fokusera på det nyckelbeteendet. Korregerande feedback - Din handled är för böjd. Informerande Feedback - Ha armarna här får du bättre balans 8

9 Feedback Separera positiv feedback från korrigerande/informativt 5 positiva feedback på 1 korrigerande/informativt Feedback på prestation istället för resultat 9

10 Förstärk vad dom gör inte vad dom är! Förstärk vad dom gör inte vad dom är. Smarta barn vs. barn som försöker, övar och tränar Talanger, talanger Mueller, Dweck, 1998 Strössla vackert Positiv förstärkning alltid bra. Men alla är olika och förstärks av olika saker Sträva efter självförstärkande 10

11 Vad/vem påverkar mest? Kompisar Tränare Egna förstärkare Mest kraftfull Glöden 2. Social tillhörighet Social tillhörighet Behov för att känna sig omhändertagen, känna tillhörighet och stöd från en grupp. 11

12 Social tillhörighet Att vara del av ett lag. Att vara del av ett sammanhang Vara med kompisarna Grupprocesser Tydliga mål Tydliga roller Tydliga sätt att lösa konflikter på. Men vilka beteenden är detta?? 12

13 5 stadier av grupputveckling Wheeland 2005 Social tillhörighet Skapa stöttande klimat på träning mellan idrottarna Skapa känsla av att vara del av ett lag Skapa ett så jämlikt förhållande mellan kanotist och tränare Bekräfta och se kanotisten Förtroendefull Ta upp och hitta tillsammans ett sätt att lösa konflikter 13

14 Autonomi Autonomi - Behov av att leva i enlighet med sina egna värderingar, mål, drömmar och drivkrafter. Göra egna val! Glöden I bröstet. Förvalta väl!! 14

15 Autonomi Låt kanotisten göra det dom brinner för! Delge kanotisten val och ansvar över sin träning. Låt kanotisten ta egna initiativ och utforska på egen hand Noga med att berätta varför du vill att dom skall göra det du vill att dom skall göra. Våga släppa kontrollen!! Ta reda på drivkrafter Ställ tusen frågor! Lär känna era paddlare bättre! Detta skiljer bra tränare från väldigt bra tränare. 15

16 Viktigast Fråga massor av frågor!! Vad driver dig? Kommer du ihåg första gången du blev kär i paddlingen? Vad gjorde du då? Vad älskar du med paddlingen nu? När känner du dig ett med utövandet? Hur skulle du lägga upp träningen? Hur kan vi göra för att du skall brinna för paddlingen ännu mer? Vad tycker du om min coaching? Kan du ge mig feedback på hur du vill att jag skall vara som tränare? Saker som dom inte vill göra då? Rehab Strecha Gneta på Utmaning att göra detta till självständigt motiverade beteenden. Genom att noga förklara vad och varför de skall göra det som behövs 16

17 Vad forskningen entydigt säger! Med mer inifrån och självständigt drivna kanotister kommer dom: Hålla på längre med paddling! Uppleva mer glädje med paddling! Arbeta bättre tillsammans! Bli mer kreativa! Ha mycket mer roligt!! Case Gymnastik 17

18 Definiera mål för verksamheten Gymnastiken hela livet Långsiktig hållbarhet. Mer inifrån drivna gymnaster. Bättre samarbete.. Definiera hinder och målbetenden Ändrat ledarskapsbeteende. Vad är det och vad vill vi se. 50% som grät vid juniortävling 18

19 Intervention Ändrade beteendemönster vid tävlingar. Räkna feedbackbeteenden på träning Filma sig själv. Intervjuer med aktiva om drivkrafter. Skapandet av ett råd för de aktiva. Check in check out. En av dom svåraste.. Resultat Efter ett år kunde vi i skattningsskalor se mer inifrån drivna och motiverade gymnaster. Bättre förhållande till tränarna Minskad frekvens av gråtande barn på tävlingar. Genomsnittliga resultatutvecklingen på 5 bästa tjejerna fortsatte uppåt. 19

20 Individ till grupp Välja vissa vissa beteenden att förstärka eller uppmärksamma Ansträngning, Bra förhållningssätt till kamrater. Självförstärkande och självpepp. Paddlingsglädje (men vad är det i beteende) Ta rygg på deras kreativitet! Sammanfattning - Skapa utrymme för autonom drivkraft! - Feedback på det kanotisterna gör rätt mot rätt beteende 20

21 Diskussionsupplägg Dela in er i grupper. Barn, Junior och Senior. 1. Definiera vilket typ av klimat/klimat ni skulle vilja ha i er klubb eller landslag. Bryt ner till målbeteenden. Det vill säga beteenden ni vill se. 2. Beskriv för varandra när ni lyckats vända ett negativt motivationsklimat till något positivt. Utgå ifrån SDT och hitta förklaringar där. Tack för mig! Hör gärna av er med frågor och funderingar!! Ekstrand.anders@gmail.com 21

22 SAMTAL INOM IDROTTEN FAVORITLÄRAREN Cecilia Åkesdo=er MOTIVERANDE SAMTAL A= skapa e= möte där idro=aren kan ta beslut ujfrån egna val A= mojvera och stödja tankar om egna beslut Hi=a den inre mojvajonen A= ta del av, försöka förstå, bekräsa och reflektera. When we listen, they talk; when they talk, they discover MOTIVERANDE SAMTAL En primär funkjon med språket; utöver a= överföra informajon är a= mojvera och påverka varandras beteende. KonJnuum av sjlar Följa Vägleda Styra (Miller och Rollnick 2014) 3 4 UTMANINGAR I SAMTAL Idro=arens känsla av Autonomi behovet a= bestämma själv Acceptans duger jag inte som jag är? Tankar om den egna förmågan klarar jag de=a? Ambivalens a= omfa=a två motstridiga viljor VARFÖR Inte bara kvanjtet (hur mojverade vi är) utan även kvaliteten på mojvajonen är avgörande Autonomi Kompetens Tillhörighet Självbestämmandeteorin (Deci och Ryan 2000) Självbestämd (inre) mo:va:on 5 6 1

23 AGENDA GEMENSAMT PROBLEM PRINCIPER Vilken agenda har idro=aren? Vilken agenda har du? Har ni samma agenda? Agtydproblem på träningen Orolig för lägenheten Bekymmer med flickvännen Ekonomi 7 8 MOTIVATION VERKTYGEN Vad vinner jag på det här? Inte förlora något VILJA VETA KUNNA BekräSa Öppna frågor ReflekJvt lyssnande Summera VikJgt för mej? Generalisera, ge informajon Self- Efficacy + Informera och ge råd 9 10 SAMTAL UTMANINGAR MI Ge goda råd Analysera Koppla Jll egna erfarenheter Cafésamtal Viljan a= hjälpa och ställa Jllrä=a kan ibland bli e= hinder för inre mojvajon. Kallas för rä>ningsreflexen. När man jobbar med människor och det finns e= behov Jll förändring t.ex. ökad planering eller e= ny= upplägg finns en inneboende tendens a= vilja Rä=a Jll Övertala Förklara Kan leda :ll motstånd

24 FÄLLOR Rä=ningsreflexen Expertällan KonfrontaJon Frågor- och svar- fällan Sä=a ejke= För Jdig fokusering PROCESSERNA Planerande Framkallande Fokuserande Engagerande ENGAGERANDE (frågor Jll sig själv) Hur bekväm är den här idro=aren a= prata med mej? Förstår jag idro=arens perspekjv? Hur bekväm känner jag mig i det här samtalet? Känns det här som e= samarbete? PROCESSERNA Planerande Framkallande Fokuserande Engagerande Miller och Rollnick FOKUSERANDE (frågor Jll mig själv) Vad är vikjgast för den här idro=aren just nu? Vilka mål har den här personen egentligen? Har jag andra förhoppningar än idro=aren själv? Arbetar vi Jllsammans mot e= gemensamt mål? Går vi i samma riktning? Har jag en uppfa=ning om vart vi är på väg? Känns det mer som dans än bro=ning? PROCESSERNA Planerande Framkallande Fokuserande Engagerande Miller och Rollnick

25 FRAMKALLANDE (frågor Jll mig själv) Vilka är den här personens egna skäl Jll förändring? Handlar motviljan om Jllit eller angelägenhet om förändring? Styr jag för långt eller för fort i en viss riktning? Styrs jag av rä=ningsreflexen och är den som lägger fram argument om det som behöver göras? PROCESSERNA Planerande Framkallande Fokuserande Engagerande Miller och Rollnick PLANERANDE (frågor Jll mig själv) Vad skulle vara nästa rimliga steg? Vad skulle hjälpa den här idro=aren a= röra sig framåt? Kommer jag ihåg a= framkalla svaren istället för a= göra hela planen? Ger jag den informajon och råd som behövs? (eser det a= jag har frågat om Jllåtelse) Har jag kvar en känsla av tyst nyfikenhet om vad som kommer fungera bäst för den här idro=aren? REFLEKTIONER De flesta flesta sakar vi säger kan tolkas på olika sä=. Genom reflekjoner visar jag a= jag förstå= eller åtminstone försöker förstå. Är en formulering av det idro=aren sagt eller skulle kunna mena, och u=rycks som e= antagande i stället för en fråga. Vad idro>aren säger Vad tränaren hör Miller och Rollnick Vad vad idro>aren menar Vad tränaren tror 22 REFLEKTIONER REFLEKTIONER Övning! ENKLA (speglar) Papegojan = upprepning Synonymer Andra ord Jag fa=ar inte a= det ska vara så svårt a= få med allt i väskan Det är svårt a= packa väskan KOMPLEXA Välgrundad gissning E= Jllägg görs av vad det betyder som ger en ny innebörd Läser mellan raderna och u=alar en hypotes Du oroar dej för a= inte få med allt Det känns bra när allt är med och du blir osäker när det inte är så ENKLA (speglar) Papegojan = upprepning, Synonymer, andra ord KOMPLEXA Välgrundad gissning, e= Jllägg görs av vad det betyder som ger en ny innebörd, läser mellan raderna och u=alar en hypotes - Det är så jobbigt på morgonen, jag kommer knappt ur sängen. - Det är väl inte så farligt, eller? - Jag är lite trö= på a= träna, det känns som det inte blir bä=re. - Nu är det såhär, hade jag inte tränat som jag gör skulle jag inte vara så här bra, jag förstår inte varför alla ska tjata om vila och skador och all sånt helt plötsligt fa=ar ni inte a= det inte går annars?! - Jag ska sluta äta allt med socker, jag har läst på nätet a= kroppen blir mycket mera effekjv i a= reglera sig själv då

26 TRÄNA PÅ REFLEKTIONER SOM FÖR SAMTALET FRAMÅT ÖPPNA FRÅGOR OCH REFLEKTIONER PROCESSERNA TACK FÖR IDAG! Planerande Framkallande FRÅGOR? Engagerande Fokuserande Kontakta mej J Cecilia.akesdo=er@gih.se

27 TRÄNARKONVENT KANOT 2015 Wellbeing or ill-being make a responsible choice Recovery the vehicle to sustainable success Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Why care about your needs? Why care about your wellbeing? 1

28 Elite sports is not primarily about health 2

29 Coach burnout Occupational burnout from working life to sporting life Athlete Burnout/ OTS Look for disorder and you will find it. Look for fulfilment and you will find it. Look for both, and we may begin to understand how they fit together (Linley et al., 2006). Ex: Promote vitality or prevent exhaustion/burnout? Poor Normal Ultimate Performance Performance Performance 3

30 Idrottspsykologiskt stöd med fokus på tre teman WELL-being 24/7x365? RG1 öppnar ILL-being exempel? PERFORMANCE Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 4

31 Please, rate your current overall health on a scale from (from 1= extremely poor to 100=extremely well) Please, rate where you want to be 4 yrs from now with your overall health on a scale from (from 1= extremely poor to 100=extremely well) 5

32 Värden v.s. traditionella mål Mål är bra, men om vi bara har mål så.. blir det lätt fokus på där borta mindre här och nu, mindre av acceptansträning. När målet är nått minskar motivationen Värden här och nu, så fort jag öppnar ögonen kan jag ta ut en riktning och välja att handla mot något kompassriktning = Söderut 1 2 6

33 Området HÄLSA kan t ex innehålla Skriv ner dina livsriktningar som är kopplade till att främja din fysiska hälsa och ditt välbefinnande. Skriv om ämnen som handlar om hälsan, som t ex egen träning, mat, sömn och återhämtning. RELATIONER Nära Relationer Älskande partner Frihet/utveckling Sex och utforskande Roligt tillsammans Familjerelationer Rak och ärlig kommunikation Skapa trygghet Sammanhållning Vänner/socialt liv Kontakt, stöd, förtroende Roligt tillsammans Livskompassen ARBETE/UTBILDNING Arbete Förändra världen Välbetalt, stimulerande Kul kollegor, resor Hela tiden lära mer Resor, undervisa Utbildning Lära mer hela tiden Bli visare och mer älskande Fritidsaktiviteter Umgås med vänner Segla, vara i naturen Variera mig Slappa Party, resa Egen tid, andlighet Medveten närvaro Hem att trivas i Leva fullt ut, bada Samhällsengagemang Skapa en bättre värld Vänliga gester Tycka till om saker HÄLSA Bra och varierad mat Tillräckligt med sömn Regelbunden träning Regelbunden sex Regelbunden beröring Hålla mig ren och fräsch 11 7

34 Din livskompass senaste veckan Skaffa en nära relation Roligt tillsammans Skapa sammanhållning med vänner i familjen Vara i naturen Hela tiden lära mer Leva fullt ut, t ex bada Bidra till något viktigt Hem att trivas i Se till att ha roligt på jobbet Regelbunden sex Tillräckligt med sömn Regelbunden träning Bra och varierad mat 11 Hur har ditt liv sett ut den senaste veckan? Väg in både: Kvantitet (mängd) & Kvalitet (hur vitalt/starkt/livskraftigt) 8

35 Open Aware/Centered Engaged In the moment Acceptans Values Psychological flexibility Defusion Committed action Self as context En övning i närvaro och reflektivt lyssnade Sitt 3-och-3. Utse först en observatör som även tar tid i två minuter. Denna övning handlar om att komma nära att vara närvarande med en annan människa. Sitt nära. Börja med att titta i den andra personens ögon när jag säger till. Var tyst och titta i den andres ögon tills övningen är över. Acceptera de känslor som kommer hos er båda. Släpp taget om värderande tankar. 9

36 Mindfulness Paying attention, on purpose, in the present moment, and doing it nonjudgmentally Jon Kabat-Zinn (1990) Daniel Kahneman, a psychologist who won the Nobel Prize in Economics there are about moments of 3 seconds in a 16-hour day, so this is what life consists of; it consists of a sequence of moments. Each of these moments is actually very rich in experience, so if you could stop somebody and ask, What is happening to you right now?... How can we use this time to enhance well-being and performance? 10

37 Where you place your mind will influence the perception and sensations in any given situation plus your performance Din tidslinje: tänk även specifikt i samband med träningstillfällen Fråga: Var befinner sig dina tankar mestadels? Distant Recent Present Close Distant Past past Moment future Future 11

38 Liten övning Ni ska få visa hur duktiga Ni är på att hantera och prestera under stress Effective coping w stress? 1. Change, or take a way the stressor (cause to stress) 2. Acceptance, change the relationship to stress 3. Recovery, including sleep 4. Exercise 5. Mindfulness 12

39 Not so effective coping Recovery Load Sleep up-lifting activities Friends STRESSCOLLAPSE Ca 1 yr 2w 6months 1 2 yrs Taken care off Treatment Rehabilitation (Grossi, 2008) We need to stop exhausted athletes and coaches with new methods?! (DN, 16 Februari 2013) 13

40 4 av 10 trafikolyckor beror på trötthet (Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2008) Pigg Utvilad Trött Sliten Utmattad Alltför utmattad Hur många misstag gör Ni p.g.a. trötthet? Hur påverkar tröttheten ditt välbefinnande? Why recovery? What do you get tired from? Do you know when you have fully recovered in all systems? Do you know the best recovery strategy and how to apply it? 14

41 What is recovery? The psychosociophysiological process of eliminating all levels of fatigue and regaining vitality (Kenttä & Svensson, 2008). Re-lala-laxa och ge dig tid för återhämtning välj din väg till bättre prestationer och välbefinnande 15

42 Först, fundera över: Vad är återhämtning? För dig, barn&ungdom, J, S? Tänk på ditt liv som det är Vad gör dig trött i ditt dagliga liv, förutom din träning/ arbetsbelastning Skriv ned de tre främsta orsakerna som gör du blir trött? Vad gör du för att återhämta dig från din trötthet i ditt dagliga liv, förutom att sova, äta och dricka Skriv ned de tre främsta återhämtningstipsen som fungerar bäst för dig när du är trött? 16

43 I era diskussioner omfattar Ni barn & ungdom, junior, senior utifrån erat intresse OMRÅDET HÅLLBARHET UTIFRÅN HÄLSA: Skriv ner dina livsriktningar som är kopplade till att främja din fysiska hälsa och ditt välbefinnande. Skriv om ämnen som handlar om hälsan, som t ex egen träning, mat, sömn och återhämtning (dvs hållbarhet för dig) Skriv ner dina livsriktningar som är kopplade till att främja din fysiska hälsa och välbefinnande hos dina kanotister. Skriv om ämnen som handlar om hälsan, som t ex egen träning, mat, sömn och återhämtning (dvs hållbarhet för dina kanotister). Din tidslinje: tänk även specifikt i samband med träningstillfällen Fundera: Var befinner sig dina tankar mestadels, hur påverkar det samspelet mellan dig och de som du coachar? Distant Recent Present Close Distant Past past Moment future Future 17