Fördjupning av översiktplanen 2007 Antagen av kommunfullmäktige 20 november 2007

Transkript

1 IGÅR IDAG IMORGON Fördjupning av översiktplanen 2007 Antagen av kommunfullmäktige 20 november 2007

2 FÖP MANTORP Förord Innehåll FÖRORD Detta är en framtidsplan för Mantorp stationssamhälle med omnejd. Här uttrycks kommunens vilja till förändring och bevarande av framtida markanvändning. Dokumentet innehåller, förutom utgångspunkter och föreslagna inriktningar, planeringsförutsättningar sammanställda i en ortsanalys. Planförslagets inriktningar framgår av kapitel 3; plankartan finns på sid 11. Förslaget var föremål för programsamråd under 2004, samråd under 2005 och utställt för granskning under tiden juni 31 augusti Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter har lett arbetet som samordnats av Byggnadskontoret. Kommunens arbetsgrupp för fysisk planering har fungerat som intern referensgrupp där tjänstemän från olika förvaltningar deltagit i arbetet. Dialog har förts fortlöpande med Mantorps lokala framtidsgrupp. Byggnadskontoret på uppdrag från Kommunstyrelsen Lars Forsberg Byggnadschef Håkan Sylvan Planarkitekt Postadress Besöksadress Telefon Mjölby kommun Burensköldsvägen Byggnadskontoret MJÖLBY Internetadress e-postadress Telefax byggnad@mjolby.se INNEHÅLL 1 Inledning 1 Bakgrund, Syfte, Tidplan & arbetsprocess, Vad säger lagen?, Vad innebär en ÖP? 2 Utgångspunkter & mål 3 Inriktning för planarbetet, Tidigare ställningstaganden, Lokal förankring, Hållbar utveckling 3 INRIKTNINGAR 9 Övergripande strategier och mål, Rekommenderad markanvändning, PLANKARTA, Geografiska riktlinjer 11 4 Förutsättningar / ortsanalys 17 Sammanfattning: symboliska värden, besöksnäringar, teknisk försörjning, miljö. Geografi och regionala samband: Arbetsmarknad, Riksintressen och övriga allmänna intressen, Befolkning 19 Historia: Kulturhistoria, Årsringar, Moderna samhällets framväxt. 23 Funktion och markanvändning: Huvudstruktur och gällande planer, Service, Bostäder, Verksamheter, Landskap & grönstruktur. 25 Trafik: Huvudleder, Gång- & cykeltrafik, Kollektivtrafik 27 Socialt perspektiv: Livsmiljö, jämställdhet & mångfald, Ungdomars deltagande, Offentliga rum, Risker för brott mer personskador 30 Miljö, hälsa & säkerhet: Vatten - Svartån, Dagvatten och känsligt grundvatten, Vattenoch avloppsförsörjning, Riskobjekt och insatstid, Farligt gods, Trafiksäkerhet, Hästar och spridning av allergener, Översvämningsrisk vid Svartån, Buller 34 Bebyggelsekaraktärer: Trädgårdsstaden, Landmärken och utblickar, Områden Genomförande 43 Planprocess, Investeringar och huvudmannaskap, Tekniska frågor, Motstående intressen 6 Konsekvensbeskrivning 46 Konsekvensbedömning och fysisk planering, Planförslaget och dess konsekvenser i huvuddrag, Riktningsanalys 7 Planeringsunderlag 50

3 FÖP MANTORP Kap 1 Inledning 1 1 INLEDNING Vid antagande av kommunens översiktsplan 2001 fick byggnadskontoret i uppdrag av kommunfullmäktige att fördjupa översiktsplanen för Mantorp. Bakgrund Kommunens övergripande översiktsplan antogs och pekade på några centrala frågor för Mantorp. Nyetableringar och expansion borde vara möjliga, men Mantorp är svårplanerat genom sin utsträckta form, bullerutsatta läge med motorbana, motorväg och järnväg samt brist på kommunägd mark. Denna studie söker lyfta perspektivet och ta ett större grepp på Mantorps situation. Ambitionen är att med analys och god framförhållning staka ut vägen för framtiden. Analysen är både visuell och funktionell och ska ligga till grund för de mål och riktlinjer som dels består av strategier, dels fysiska åtgärder och anspråk. Förhoppningen är också att visa omvärlden att Mantorp är en fin plats med trivsel och hemkänsla. Syfte Syftet är att föreslå lämpligt avvägda förändringar av markanvändningen för ortens fortsatta utveckling. Planen ska redovisa intressekonflikter och konsekvenser av förslagen. Planförslaget utgår från en bred ortsanalys som fångar ortens förutsättningar på olika sätt. Historik, geografi, struktur och karaktärer lyfts fram. Analysen riktar sig år framåt i tiden. De politiska riktlinjerna begränsas till markanspråk för ca år. Tidplan & arbetsprocess Planarbetet följer den arbetsprocess som föreskrivs i plan- och bygglagen med programarbete, samråd och utställning före kommunfullmäktiges antagande. Planen har varit angelägen, men avvaktat Banverkets förstudie om eventuella spår Götalandsbanan, vilket utgör en viktig planeringsförutsättning för ortens utveckling. Programsamråd: Upptakt och annonsering Programarbete med möten, analys, förslag och utveckling av innebörd och konsekvenser: augusti 2003 december Kommunstyrelsen prioriterade områden Intern beredning 2004 Samråd, möten juli september 2005 Samrådsredogörelse, bearbetning Avvakta underlag från Banverket 2006 Utställning juni augusti 2007 Godkännande kommunstyrelsen Oktober 2007 Antagande kommunfullmäktige November/December 2007 Vad säger lagen? Markens och vattnets användning och hur bebyggelse ska utformas regleras i plan- och bygglagen (PBL). Lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (PBL 1:1). Översiktlig planering regleras i PBL kap 4. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men bereder väg för utveckling och utgör underlag för efterföljande beslut (detaljplaner, bygglov och annan myndighetsutövning). Eftersom planen inte har rättsverkan kan den inte överklagas, men klagomål på arbets-

4 FÖP MANTORP Kap 1 Inledning 2 processen kan ske genom förvaltningsbesvär till länsrätten (10 kap Kommunallagen). Denna fördjupning blir efter antagande en del av kommunens övergripande översiktplan och ersätter därmed tidigare anvisningar. Vad innebär en översiktsplan? Översiktlig planering är kommunens sätt att uttrycka sin vilja för användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen är ett strategiskt styrinstrument för utveckling av fysiska strukturer i den stora skalan. Här behandlas både långsiktiga visioner och aktuella intressekonflikter. Planen ska också förenkla och effektivisera dagliga beslut genom kunskapsinsamling och upprättande av principer. En annan funktion är att skapa dialog mellan olika intressegrupper. Till planeringens viktigaste uppgifter hör: Att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Att främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark och vattenområden samt med energi och råvaror. Att främja en från social synpunkt god livsmiljö. Exempel på frågor är: attraktiva boendemiljöer, arbetsplatsområden, infrastrukturanläggningar, värdefulla grön- och vattenområden, lokala dagvattenlösningar, rekreationsområden, miljömässig uppvärmning, att minska lokalt transportbehov, buller. Mantorp pendeltågstation

5 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 3 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL Här söker vi ringa in nyckelfrågor för Mantorps översiktliga planering. Ortens förutsättningar redovisas närmare i kap 4. Inriktning för planarbetet I revisionen av översiktsplanen 2001 analyserades styrkor och svagheter, möjligheter och hot inom en rad områden. Kvaliteter Mantorp styrka ligger i god tillgänglighet till en stor arbetsmarknad genom pendeltågstation och trafikplats till motorväg och landsvägar. Orten är en viktig nod i regionens nätverk av städer och samhällen. Mantorpstravet, Mantorp Park motorstadion och Mobilia har ett interregionalt upptagningsområde. Här finns ett kluster av livsmedelsindustri och potential för transportberoende verksamheter. Orten är av fattbar storlek och här finns drivkrafter till förnyelse. Folk bor länge i Mantorp, vilket tyder på en god social struktur. Offentlig service är bra; kommersiellt utbud är något svagt inom orten men kompletteras av externhandelshuset Mobilia. Restriktioner Ortens läge och form beror på stora de kommunikationsanläggningarna på gott och ont. Orten är svårplanerad på grund av markbrist, trafiksäkerhet och buller. Hot är offentliga besparingar, konkurrens från Linköping, ökat buller och att bostadsbebyggelsen blir ensidig och samhället växer i skala. Ortens utsträckta form och splittrade centrumfunktioner med service på olika håll ger svåra interna rörelsemönster. Vad ska planeras? Efterfrågan på nya bostäder är stor talets låga efterfrågan på bostäder har vänt och i nuläget är den kommunala markberedskapen alltför låg. Nya markreservationer behövs som anvisar expansionsmöjligheter på kort och lång sikt. Ökat utbud av bostäder är bra för regionen och tidsmässigt ligger Mantorp nära flera stora verksamhetsområden. På lång sikt bör även markreservat för verksamheter utökas. Med lokalt perspektiv vore det positivt att komplettera med bebyggelse som saknas idag: seniorboenden, arbetsplatsområden och verksamheter för kontorsändamål. Ungdomslägenheter behövs, men är svåra att ordna till bra pris. Läget är också bra för livsmedelsindustri och transportberoende verksamheter. Kvarnbyggnad 1948 vid Magasinsgatan Numera bostäder för i huvudsak ungdomar

6 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 4 Övergripande struktur alternativa utbyggnadsriktningar Bandstad innebär fortsatt ortsutbredning mellan järnväg och motorväg från Viby via centrum och riktning Veta Spångsholm. Utbyggnad intill motorvägens trafikplats och utmed trafikstråken är och har varit en grundidé med Mantorps utbyggnad.... eller rund och tät stad innebär utbyggnad bl.a. söderut med pendeltåget i centrum vilket för en större utbyggnad kräver ny järnvägspassage gjordes en utvecklingsskiss för bandstad en sammanlänkning av orterna Mantorp Mjölby Skänninge + Marknadsstyrd utveckling Långa avstånd. Splittrade verksamheter (flera centra och skolor). Svårt att trafikförsörja (lågt trafikunderlag för utbyggnad och underhåll). Lågt underlag för kollektivtrafik. Exempel på planerad pendeltågsort i Skåne Källa: FÖP Stångby / Lunds kommun. Illustration: Alan Morrall. + Fler hushåll får närhet och möjlighet att utnyttja pendeltåget och annan kollektivtrafik effektivt. Östgötatrafiken satsar på pendeltåget som har kort restid och ger tillträde till stor arbetsmarknad. + Fler hushåll ökar förutsättningarna för lokalt utbud. Häradstorget får utökat kundunderlag. + Möjligheten till gång- och cykel- och kollektivtrafik ger färre bilresor och minskar beroendet av bilinnehav. Närheten till större, säkra riksvägar ger mindre risk för olyckor. + Ökad tillgänglighet till de natursköna omgivningarna söderut. Med gröna kilar förstärks möjligheterna till rekreation.

7 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 5 Tröskelkostnad i form planskilda passager som kräver stöd från stat och kommun. (+) Därefter marknadsstyrd utveckling i år. Värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Tidigare ställningstaganden Kommunens översiktsplan Den kommuntäckande översiktsplanen antogs 1990 och reviderades ÖP 2001 har tre huvudspår: kommunikationer, stadsbyggande och miljö. Planen omfattar ett brett kunskapsunderlag med sektorsvisa presentationer, analys av starka och svaga sidor, riktlinjer och markreservat. Planen utgör en grund för mer handlingsinriktade planer och program. Gällande reservat i ÖP 2001 Planen föreslår att Mark, Hag, Olofstorp och Södra Fall blir nya bostadsområden; och att Klämmestorp, Uljeberg och Södra Fall utvecklas för verksamheter. Revisionen föregicks av ett diskussionsunderlag Eftersom efterfrågan på nyproducerade bostäder länge varit låg var ÖP 2001 försiktig med utpekande av nya områden. Planer och bygglov Kännetecknande för Byggnads- och räddningsnämndens beslut vid detaljplaner och bygglov är en önskan att hålla nere byggnadshöjden på slätten och att ansluta nya hus till den lokala byggnadstraditionen exempelvis genom att välja tegelfärgade tak. Riktlinjerna är inte enhetliga; variationen över tid är påfallande. Lokal förankring Framtidsarbete Mjölby kommun 2010 är ett framtidsarbete om visioner, långsiktiga mål och strategiska satsningar som antogs av Kommunfullmäktige Centrala tendenser i omvärldsanalysen är att: Kunskapssamhället ställer nya krav på boende och arbete. Arbetsmarknaden är regional; förutsättningarna för pendling och distansarbete har ökat; många prioriterar sin boendemiljö. Inflyttning till kommunen kräver goda kommunikationer, mervärden på bostadsorten och möjlighet att förverkliga sin bostadsdröm. Företagslokalisering styrs av goda kommunikationer, utbildad arbetskraft, företagsklimat och närhet till forskning och utveckling. Idéer och förslag som väckts under framtidsarbetet har inarbetats i den översiktliga planeringen. Fortsatt framtidsarbete Framtidsgruppen i Mantorp har efter framtidsarbetet blivit ett permanent forum för utvecklingsfrågor med en sammankallande ordförande. Stormöten sker kvartalsvis eller vid behov. Träffarna är allmänna och utlyses i tidningen 3:an. Arbetsgrupper för särskilda frågor har bildats fortlöpande. En sådan har särskilt samlats kring temat fysisk planering under programarbetet för detta planförslag.

8 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 6 Barn- och ungdomar i planeringen Barn- och ungdomar tillbringar mycket tid i det offentliga rummet och berörs ofta direkt av utformningen av bostadsområden, trafik, grönområden mm. Enligt barnkonventionen ska barns- och ungdomars bästa komma i främsta rummet. Deras intresse kan inte alltid väga tyngre än andras intressen, men det ska värderas. Konventionen ger också, liksom Plan- och bygglagen, barn och ungdomar rättigheter att påverka sin omgivning. Att kunna påverka sin miljö innebär självklart viktiga möjligheter för barn och ungdomar. Men det innebär i lika hög grad viktiga möjligheter för vuxna och samhället att få del av de ungas kunskaper, erfarenheter, kreativitet och fantasi. Barn och ungdomar har kunskaper om den egna miljön och erfarenheter om sätt att använda den som den vuxna ofta saknar. De har kunskaper att tillföra planeringen som gör resultatet bättre. I detta arbete har försök gjorts att få ungdomar att tycka till om sin närmiljö. Ungdomsgård och årskurs 8 vid Vifolkaskolan besöktes, vilket resulterade i en del idéer och en bruttokarta över olika synpunkter. Kartan är inte representativ för alla, men speglar ändå ett ungdomsperspektiv. Hållbar utveckling En långsiktigt hållbar utveckling som tillförsäkrar oss och kommande generationer en god livsmiljö, är ett överordnat mål för översiktsplaneringen. Målet om en långsiktigt hållbar utveckling har behandlats i ett flertal miljödokument och är utgångspunkten för plan- och miljölagstiftningen. Vacker, praktisk, hållbar.. kan sättas om ledord för stadsbyggnad och utformning av platser. Vacker genom mångfald i utbud, variation i uttryck och tilltalande i vid mening för alla sinnen. Praktisk genom god funktion och samverkan med omgivningar. Hållbar blir stadsbyggnad genom robust infrastuktur, hänsyn till naturresurser och en livsmiljö som klarar både slitage och konkurrens. Resonemanget är hämtat från Norrköpings översiktsplan 2002.

9 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 7 Gemensam värdegrund i kommunens planering Kommunens handlande styrs av en rad planer och program. Kommunledningskontoret har i ett särskilt projekt sammanfört kommunens mål för samhällsekonomi, befolkning och ekosystem. Visioner och orosmoln har karterats. Mätbara mål och insatser presenterades 2004 i ett program för hållbar utveckling. För kontinuerlig bevakning och revidering har Mjölby kommun tillsammans med andra samhällsaktörer bildat ett särskilt miljöråd. Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har ställt upp 15 nationella miljömål som ska vägleda samhällsbyggandet. Syftet är att skapa goda livsmiljöer för våra efterkommande. Målen fastställdes 1999 och inriktningen är att de ska nås inom en generation (omkring år 2020). Bakgrunden är miljöproblem är globala och kräver internationell samordning. Åtgärder på kommunnivå kan bidra till att förbättra situationen. Ledord är: tänk globalt handla lokalt. Miljökvalitetsmål 11 - God bebyggd miljö - berör all bebyggelse, men tyngdpunkten ligger i tätorterna och de områden som influeras av tätorterna. Arbetet fördjupas med förslag till delmål och indikatorer för uppföljning. Målet tillämpas i ett samspel med sociala och kulturella mål för att den goda livsmiljön ska främjas och ett mer hållbart samhälle skall kunna uppnås. Delmål Vad utgör en god bebyggd miljö? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har ställt upp delmål för en god bebyggd miljö. Mer finns att läsa på portalen för Sveriges miljömål: 1. Planeringsunderlag (2010) Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas, hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Översiktsplanen hålls aktuell genom fördjupningar och planutredningar. 2. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010) Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden.

10 FÖP MANTORP Kap 2 Utgångspunkter och mål 8 Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Inventering från 1984 är i behov av uppgradering; Häradsvägen uppdaterad Buller (2010) Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år Riksdagens riktlinjer tillämpas. Jämförelse möjlig med 2001, då hela kommunen undersöktes. 4. [Uttag av naturgrus (2010) 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen.] 5. [Minskning av avfallsmängder (2010/2015) Mängden avfall ska minska. Återvinning ska öka. mm] Orten har återvinningsstationer. 6. Energianvändning m m i byggnader (2010) Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andel förnyelsebara energikällor ökar. Hög energikostnad driver på effektivare system och byggnader. Rådgivning vid bygglov och bygganmälan. Orten har fjärrvärme. 7. God inomhusmiljö (2010/2015/2020) År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. Radon undersöks vid planläggning. Ventilationskontroll ingår i kontrollplanen och granskas av kommunens bygginspektionen vid nybyggnad, därefter eget ansvar med kommunal tillsyn efter behov och möjlighet. Byggnadsinventering Mjölby kommun juni 1984 Inventering för Häradsvägen uppdaterad 2001.

11 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 9 3 INRIKTNINGAR FÖP MANTORP Planen omfattar plankarta med grunddragen för mark- och vattenanvändning, övergripande strategier och mål samt förslag till inriktningar för olika funktioner och platser. Övergripande strategier och mål Mantorp viktig nod i regionens nätverk av städer Det regionala läget bör utnyttjas och ortens struktur attrahera såväl boende som företagande. Efterfrågan på bostäder prioriteras. Fortsatt satsning på handel och upplevelseattraktioner för en regional marknad. Verksamhetsområden i anslutning till E4. Lättare industri och andra transportberoende verksamheter Möjligheter finns att att koppla samman Spångsholm Veta Mantorp Viby samt att utveckla Mantorp stationssamhälle söderut med fler bostäder och arbetsplatser kring pendeltågstationen. Delmål och handlingsplaner 1) Etablera bostäder vid Östra Olofstorp därefter S Furuträd alternativt Veta; utveckla handel och verksamheter vid Mobilia enligt gällande detaljplaner och ÖP ) Nordlig trafikled/esplanad Veta Klämmestorp Viby. Planlägga för bostäder vid Veta och Spångsholm. 3) Trafikleder över/under järnvägen i öster och väster samt ny matarväg däremellan. Bostäder, kontorshotell och parkeringstorg söder om stationen. Tyngdförskjutning bör ge underlag för mer service i centrum. Attraktiv bostadsmiljö Livsmiljön ska präglas av småskalighet, närhet och variation i utbudet av varor, tjänster och föreningsliv. Stadsmässighet med måttfull skala eftersträvas i stationsnära lägen där bostadsmiljöer med högre täthet och inslag av verksamheter utan större omgivningspåverkan bör utvecklas. I övrigt kan bebyggelsen vara glesare, såsom fallet är för villastaden idag. Utbyggnad ska kunna ske självständigt i ekonomiskt fungerande etapper. Bostadsbebyggelsen bör utformas med uppfattbara enheter och variation i utformning och upplåtelseformer. Efterfrågan på olika former av grupphus (radhus, kedjehus eller parhus) är stor och övervägs vid planering. Goda arkitektoniska kvaliteter i helhet och detaljer bör eftersträvas generellt; förslagsvis med måttfull skala och med övertänkt anslutning till omgivande odlingslandskap. Det öppna landskapet värnas genom begränsad byggnadshöjd. Trädgårdsstaden och den blandade villastaden med inslag av verksamheter utan större omgivningspåverkan är positiva karaktärsdrag att utveckla. Två levande centrum med skillnader i skala och utbud finns idag, vilka båda bibehålls. Mobiliaområdet har storskalig kommersiell service. Häradstorgets står för småskalighet, publik service, kultur och närhet till pendeltåg och bostadsmiljöer. Grönstrukturen utvecklas. Lokalt deltagande i skötsel kan avtalas. Större strövområden lokaliseras i ortens utkant, helst kompletterade med mindre kilformade grönstråk mot centrala delar. Trots brist på natur- och rekreationsområden kan intrång i befintliga grönområden bli aktuell inom orten, vilket kompenseras med nya grönområden i utkanten av orten.

12 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 10 Interna rörelser underlättas genom nya cykelbanor enligt kommunens cykelutredning. Innebörden är att centrala gång- och cykelstråk säkerställs och nya utvecklas som förbättrar sambanden mellan olika delområden. Kollektivtrafikens pendeltåg har mycket hög standard. Behov finns att komplettera pendeltågtrafiken med bättre bussförbindelser, något som i nuläget är svårt av kostnadsskäl. Bebyggelsetryck motiverar att all tillkommande bebyggelse eller anläggning inom Mantorps randzon bör föregås av planmässiga överväganden. Till randzonen räknas mark inom 2 km från pendeltåget eller 1 km från ortens yttre bebyggelse. Trafikanläggningarnas barriäreffekter ska mildras, så att Mantorp upplevs som en enhet. Detta innebär att anläggning söder om motorvägen bör prioriteras jämfört med norr därom. Omfattande utbyggnad söder om järnväg bör förgås av utbyggd förbindelse. Rekommenderad markanvändning Bostäder I nuläget saknas nästan byggklara tomter. Ca 40 tomter inom Östra Olofstorp väntas stå klara för byggnation under Fortstatt etapputbyggnad blir möjlig för ytterligare ca 50 villatomter efter behov. Vissa platser kan här bebyggas med par- eller radhus. Därmed klaras bostadsförsörjningen på kort sikt. På medellång sikt kan orten kompletteras med södra Furuträd, alternativt Veta, Hag eller Mark (omkring år ). För fortsatt utbyggnad av Östra Olofstorp föreslås utökat markreservat mot den tilltänkta trafikleden (ÖP2001). Dessförinnan kan förtätning inom samhället bli aktuellt för Ubbarps idrottsplats och kanske även Spångsholms idrottsplats. Privat förfrågan om nordlig expansion av Spångsholm kan utvecklas till ett nytt bostadsprojekt inom överskådlig tid. Södra Spångsholm bedöms lämpligt, men utan prioritet på grund av privat markägande. På lång sikt (20-40 år) bör Södra Fall och övriga södra Mantorp utvecklas, vilket fordrar en nya passager vid järnvägen. Denna investering klaras inte med exploateringskostnader, utan måste finansieras med hjälp av staten. Området reserveras som strategiskt utvecklingsområde. Verksamhetsområden Detaljplanerad mark söder om Mobiliaområdet och översiktsplanens reservat vid Klämmestorp och Uljeberg tillgodoser ortens behov för överskådlig tid. På lång sikt kan nya områden bli aktuella, såsom Viby och på längre sikt Trojenborg. Viby läggs till rekommenderade områden och kan komma att prioriteras före Uljeberg. Södra Fall kräver bättre trafikangöring. Genom närheten till pendeln är området lämpligt för kontorsverksamhet och liknande.

13 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 11

14 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 12 Trafik Gång- och cykelbanor anläggs enligt cykelutredningen Ny gångbana mot resecentrum reserveras på Fall 1:12 med trafiksäker passage för riksvägen 200 m från Vifolkaskolan. På lång sikt kan en GC-passage vid järnvägen bli aktuell mitt för Trumpetarvägen för gen och trafiksäker skolväg. Planen redovisar i första hand en planfri förbindelse över stambanan till nya bebyggelseområden i ett östligt läge. På sikt erfordras även planfri förbindelse över järnvägen i ett västligt läge. Trafikleden i öster bör ligga i utpekat läge; för andra trafikleder redovisas alternativa lägen. Planförslaget kommer sannolikt inte påverka kollektivtrafiken. Tätortsnära landsbygd Jordbruksmarken är högt klassad och bör nyttjas för areella näringar. Vid behov kan omvandling till bebyggelseområde prövas och då i första hand samlokaliseras med redan etablerad bebyggelse. All tillkommande bebyggelse eller anläggning inom Mantorps randzon bör föregås av planmässiga överväganden, eftersom högt bebyggelsetryck råder. Planens avgränsning omfattar område mellan Spångsholm och Mantorp samt ca 1 km kring pendeltågstationen och nuvarande bebyggelse. Med planmässiga överväganden menas detaljplaneläggning enligt PBL eller att bygglov prövas med hänsyn till trafikangöring, vattenoch avlopp, landskapsbild mm i ett större sammanhang. Till randzonen räknas mark inom 1 km från ortens bebyggelse och förslagsvis upp till 2 km från pendeltågstationen. Redaktionellt tillägg: Grönstruktur Områden i Mantorp med höga naturvärden enligt naturvårdsprogrammet beaktas. Dessa är: Harberget: Strax sydost om tätorten finns ett högt beläget grusfält som tillhör den mellansvenska israndzonen. Den framträdande branten mot norr är en s.k. iskontaktbrant. Harbergets norra och nordöstra del som inte är påverkad av täkter är bevuxen med strövvänlig barrblandskog med stigar och skidbacke. Präståsen, Olofstorps- och Klämmestorpsområdet: Till bostadsområden mycket närbelägna och relativt mångformiga skogsområden med strövstigar. Närhet till skolor och daghem gör dem särskilt värdefulla. Möllersbrunnsområdet: Mellan travbanan och E4 finns ett relativt lättillgängligt och intressant friluftsområde. Det har en mångformig natur med torrare partier med hävdgynnad flora, ett värdefullt kalkkärr samt en damm. Närheten till E4 och Mantorp Park kan dock förta naturupplevelsen genom buller. Kilängen: Parkområde i Veta villaområdet i tätortens västra delar med gamla värdefulla ekar. På ekarna kan man hitta flera ovanliga arter av lavar och svampar som är rödlistade.

15 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 13 Geografiska riktlinjer Platsanalyser med inriktningar och tänkbara utredningsfrågor, konsekvenser och alternativ. Till områdesbeskrivningarna hör karta 1. Bostäder Idrottsvägen, Ubbarp Läge: Idrottsplats utmed Parkvägen; södra Mantorp. Fotbollsplanen omges av hyreshus / villakvarter och gränsar mot åker i söder. Areal & markägare: m 2. Mantorps IF (kommunen köper). Inriktning: Bostäder (gruppbyggda småhus eller lägenheter) och väg. Beskrivning: Fotbollsplanen nyttjas idag av Mantorps IF. Idrottsföreningen önskar samordna sina verksamheter på Klämmestorps anläggning och lämnar då idrottsplatsen. Väg bör reserveras för att möjliggöra utveckling av södra Mantorp på sikt. Behov: Avtal med Mantorps IF om kommunalt markförvärv. Investeringar i säkra GC-stråk i Ubbarp. Konsekvenser: + Bostäder i befintlig struktur med närhet till pendel och centrum. Minskar rekreationsområde i södra Mantorp. Alternativ: Huvudman för idrottsplats saknas. Östra Olofstorp (utökning av planlagt område österut) Läge: Östra Mantorp, söder om riksvägen, norr om järnvägen. Areal & markägare: ca 10 ha, del av Viby 14:1 är i privat ägo. Inriktning: Bostäder och dagvatten. Angöring från norr; senare länkning mot planerad led i öster. Beskrivning: Jordbruksmark. Buller från väg och järnväg. Behov: Markköp eller initiativ från markägare. Planläggning. Precisera gräns till vägreservat i öster. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse. + Närhet till motorväg och riksväg mot Linköping. Ca 1,5 km till Centrum (Häradstorget); likaså till Mobilia. Värdefull åkermark tas i anspråk. Buller. Alternativ: Fortsatt åker och skog. Hag Läge: del av Hag 1:1, söder om Ubbarp i södra Mantorp. Areal & markägare: ca 15 ha. Privat ägo. Inriktning: Bostäder: 40 + ev. ytterligare Beskrivning: Skogsområde och fält, söder om järnvägen och Tollstadvägen. Översiktsplanens nuvarande reservat utökas så att samordning blir möjlig med eventuell omvandling av idrottsplats och på sikt sammanlänkning med södra Fall. Behov: Kommunalt markförvärv. ÖP-reservatet utökas för att omfatta större del av Hag 1:1. Investeringar i GC-säkerhet. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig struktur med närhet till centrum och pendeltåg. Långt till skolor. Minskar rekreationsområde i södra Mantorp. Kraftledning. Alternativ: Fortsatt åker och skog. Spångsholm Syd (del av Strömsnäs 13:4) Läge: Södra Spångsholm, ca 500 m väster om Veta skola. Areal & markägare: Ca 6 ha. Privat ägo. Inriktning: Bostäder Beskrivning: Privat jordbruksmark. Möjlig expansion av tätorten med ca 30 småhus/villor samt vegetationszon med gångväg i söder. Behov: Kommunalt markförvärv eller initiativ från markägaren. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig struktur. + Utnyttjande av utbyggd gata. Alternativ: jordbruk.

16 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 14 Spångsholm Nord (Forsa 6:1) Läge: Norra Spångsholm, ca 500 m väster om Veta skola. Areal & markägare: Ca 6 ha. Privat ägo; husföretag är intressent. Inriktning: Bostäder Beskrivning: Privat jordbruksmark. Möjlig expansion av tätorten med ca 20 småhus/villor samt vegetationszon med gångväg i söder. Behov: Planavtal och utredningar kring arkeologi, buller, natur mm. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig struktur. + Utnyttjande av utbyggd gata. Närhet till motorväg (buller). Alternativ: fortsatt jordbruk. Spångsholms idrottsplats Läge: Östra Spångsholm, ca 400 m väster om Veta skola. Areal & markägare: Ca 1,5 ha. Kommunal mark; IF äger anläggn. Inriktning: Bostäder Beskrivning: Idrottsplats. Möjlig expansion av tätorten med ca 10 småhus/villor. Gångväg, grönområde och mindre bollplan bevaras. Behov: Överenskommelse med IP, utredningar kring arkeologi mm. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig struktur. + Förlängning av utbyggd gata med VA. Alternativ: jordbruk. Utredningsområde: Spångsholms bruk Läge: Utmed Svartån, mellan Sya och motorvägen. Areal & markägare: Ca 6,5 + 3,5 ha.; privat ägo. Inriktning: Industri eller omvandling till bostäder. Beskrivning: Äldre bruksmiljö, nedlagd fabrik. Behov: Idéarbete, utreda förorenad mark. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till vatten och befintlig ort. Förorenad mark? Alternativ: Fortsatt industrimark. Utredningsområde: Gudhem Läge: Utmed Svartån, nära motorvägen. Areal & markägare: Ca 3 ha. Kommunal ägo. Inriktning: Bostäder Beskrivning: VA-verk läggs ned med överföringsledning till Mjölby. Länsstyrelsen avstyrker idén om bostäder i sitt granskningsyttrande över planen. Behov: Idéarbete, utreda miljöfaktorer. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig struktur. + Förlängning av utbyggd gata med VA. Buller från motorväg. Alternativ: Industri eller återgång till jord- och skogsbruk. Mark Läge: Väster om vattentorn & grönområde, mellan väg och järnväg. Areal & markägare: Ca 7 ha. Privata ägo. Inriktning: Bostäder (ca 70 tomter för småhus). Beskrivning: Privat jordbruksmarksamt del av yngre skog. Förslaget innebär att översiktsplanens bostadsreservat minskas och grönstruktur bevaras vid vattentornet. Behov: Kommunalt markförvärv eller initiativ från markägaren. Bullerskydd. Trafiksäker GC-port och GC-väg utmed norra sidan av riksvägen (alt. utmed Sockenvägen). Exploatering från öster. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig ortsstruktur. + Närhet till grönområde och Veta skola. Krav på bullerskydd. Alternativ: jordbruk Veta utbyggnad norrut Läge: Söder om Veta kyrka; norr om planlagda Veta och Vasa. Areal & markägare: Ca 30 ha. Veta 5:5 ; Veta 2:4 ; Veta 2:5 (Mjölby kommun). Klämmestorp 3:1, Veta 4:1 och 8:1 (privat ägo).

17 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 15 Inriktning: Bostäder. Beskrivning: Jordbruksmark. Möjlig expansion av tätorten norrut. Kyrkbyns områdesbestämmelser beaktas. Behov: Markförvärv för ny trafikled från öster; etappvis utbyggnad. Öppning mot Lövskogsvägen ger möjlighet till bättre utfart för området; genomfart ska försvåras. Konsekvenser: + Bostäder i anslutning till befintlig ortsstruktur. + Stor del av marken är kommunägd. + Nära Veta skola. + Identitet med kyrkan. + Spångsholm och Mantorp sammanlänkas på sikt. Närhet till motorväg (bullervärden klaras, men störning bör även värderas utifrån upplevelse). Landskapsbilden kring Veta kyrka påverkas. Kostnad för ny matargata. Alternativ: Att utgå från Veta kyrka och komplettera kyrkbyn. / Jordbruk. Södra Fall / Södra Mantorp Läge: Markområden söder om järnvägen. Areal & markägare: ca 120 ha. Mjölby kommun; övriga i privat ägo. Inriktning: Ny stadsdel: bostäder, verksamheter, skola, vägar mm. Beskrivning: Kommun- och privatägd jordbruksmark. På lång sikt förslag till större utbyggnad vilket fordrar ny trafikled med tunnel/ bro. Detta är inte aktuellt i nuläget, utan kan komma att utvecklas om år och år för perifera delar. Passage i väster kommer att efterfrågas varefter orten växer och är kanske är en förutsättning för hela idén om en rund ort kring pendeltåget. Konsekvenser: + Ny väg med järnvägspassage ger utvecklingsmöjlighet på lång sikt. + Närhet till pendel och centrum; ortens tyngdpunkt flyttas mot centrum. Kraftledning i söder. Järnvägsbuller. Oklart läge för ostlänken; eventuellt nytt dubbelspår förstärker barriäreffekt. Investering för järnvägspassage. Alternativ: Fortsatt stadsutbyggnad mot Veta Spångsholm Sya. Hushållning med mark för expansion på mycket lång sikt. Fallvägen Läge: Häradsvallen 1:133, Nordöstra Fall. Areal & markägare: 4950 m 2 ; (privat ägo). Inriktning: Omvandling av industritomt till bostäder. Beskrivning: Lagerbyggnad inom industriområde. Utredningsbehov av miljö- och trafikfrågor. Konsekvenser: + Bostäder nära pendeltåg. Alternativ: Fortsatt industrimark. Redaktionellt tillägg: Utredningsområde: Tunvägen (Fall 1:16) Läge: Fall 1:16, Nordvästra Fall. Areal & markägare: m 2 ; (privat ägo). Inriktning: Saknas. Fråga om ändring från industritomt till bostäder. Beskrivning: Lagerbyggnad och före detta bostad inom industriområde. Utredningsbehov av miljöfrågor kring närheten av livsmedelsindustrier i sydost och kylindustri som hanterar köldmedia i söder. Konsekvenser: + Bostäder nära pendeltåg. Bostäder nära industri. Alternativ: Fortsatt industrimark.

18 FÖP MANTORP Kap 3 Inriktningar FÖP Mantorp 16 Verksamhetsområden Klämmestorp Läge: Områden nära Klämmestorps gård. Areal & markägare: ca 12 ha; del av Uljeberg 8:2 (Mjölby kommun); del av Klämmestorp 3:1 (privat ägo). Inriktning: Verksamheter (industri / handel). Beskrivning: Jordbruksmark. Konsekvenser: + Närhet till motorvägspåfart och kluster av besöksnäringar. Alternativ: Fortsatt jord- & skogsbruk. Viby Läge: Väster om Viby kyrkby. Areal & markägare: 18,4 ha, del av Viby 13:8 (privat ägo). Inriktning: Verksamheter (handel / industri). Beskrivning: Jordbruksmark; dagvattenmagasin. Konsekvenser: Landskapsbilden kring kyrkan påverkas; kyrkan bör även fortsättningsvis kunna ses från motorväg och riksväg Närhet till motorvägspåfart och kluster av besöksnäringar. Alternativ: Fortsatt jord- & skogsbruk. Trojenborg Läge: Sydväst om Vibykorset; söder om rv 636. Areal & markägare: del av Trojenborg 14:1 och del av Viby 13:8 (båda i privat ägo). Inriktning: Verksamheter (handel / industri). Beskrivning: Jordbruksmark. Närhet till motorvägspåfart. Konsekvenser: + Närhet till motorvägspåfart och kluster av besöksnäringar. + Landskap nära järnväg tål riktigt stora byggnader. Närhet till kyrkomiljö. Alternativ: Bostäder / Fortsatt jordbruk. Uljeberg Läge: Norrost om trafikplats E4. Areal & markägare: del av Uljeberg 7:1 (privat ägo). Inriktning: Verksamheter (handel / industri). Beskrivning: Jordbruksmark. Konsekvenser: Landskapsbilden påverkas. + Närhet till motorvägspåfart och kluster av besöksnäringar. Alternativ: Fortsatt jord- & skogsbruk. Parkering till Mantorp park?

19 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 17 4 FÖRUTSÄTTNINGAR / ORTSANALYS Mantorps planeringsförutsättningar beskrivs här i en bredare ortsanalys, där syftet är att samla fakta som grund för kommunens översiktliga planering. Kunskaperna om orten kan även användas som underlag i andra sammanhang. Sammanfattning av ortsanalys Symboliska värden i Mantorp Orten har mycket god kontakt med övriga länsdelar för såväl bilister som kollektivtrafik. Utifrån sett är Mantorp en plats för häst- och motorsport och inte minst för handel. Bostadsmiljöer och övriga kvaliteter är mindre kända, men vissa sportaktiviteter utmärker sig. Här bor här ca 3200 personer. De flesta trivs med sin ort och antalet flyttningar är få. Trots kort historia finns här identitet och kulturarv i bebyggelse och föreningsliv. Denna positiva självbild med en aktiv idrottsförening och närhet till ett bra och brett serviceutbud bör framhållas. Mantorp hör även till Linköpings omland och efterfrågan på bostäder är hög; utbudet av lediga tomter är begränsat. Det är viktigt att stärka Mantorps identitet. Trädgårdsstaden och den blandade villastaden med inslag av verksamheter är positiva karaktärsdrag att utveckla. Veta och Viby kyrkor med sina attraktiva närmiljöer är reglerade av områdesbestämmelser. Den utökade lovplikten hindrar inte fortsatt utbyggnad, men fordrar omsorg och anpassning till kulturmiljön. Besöksnäringar Mantorp har ett relativt stort omland och ett större serviceunderlag än sin befolkningsstorlek. Mantorp är målpunkt för handel och upplevelse i form av externvaruhus, trav och motorsport. Restaurang, camping och annan övernattning efterfrågas. Landmärken och entréer bör utformas så att orten märks. Teknisk försörjning Trafiknätet har god kapacitet; för god eftersom genomfartstrafiken är relativt hög och viss andel bör kunna föras över till E4. Trafiksäkerhetsarbetet har uppmärksammat ett antal svaga punkter som bör åtgärdas. Centralt är att överfarter för oskyddade trafikanter bör förbättras. Ny passage över järnvägen krävs för större expansion söderut. Vatten och avlopp har ytterligare kapacitet; överföringsledning från Gudhem till Mjölby reningsverk planeras. Dagvatten måste behandlas med omsorg för att inte skapa problem i senare skede. Fjärrvärmenät finns. Vid fjärrvärmeanslutning erbjuds även bredband. Vissa områden har anslutits till bredband där intresse funnits. Vid nybyggnad erbjuds konsekvent kanalisering i samband med el. Miljö Bulleralstring är ett stort problem, men riktvärden klaras överlag. Bullerskydd har anlagts vid resecentrum och Banverket kommer vidta åtgärder för vissa utpekade hus. Mantorp anses ha brist på skog och strövmiljöer, men rymmer relativt stora grönområden. Vid sidan av Klämmestorpskogen och andra mindre skogar utgör öppna landskap höga kvaliteter för rekreation. Kilängen utgör med sina ekar naturklass 2. Naturmiljöer av högsta klass saknas och naturområden av klass 3 i öster lockar inte alltid det rörliga friluftslivet. Delar av Spångsholm kan påverkas vid extrema flöden i Svartån.

20 18 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys Ortofoto 18

21 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 19 Geografi och regionala samband Form och överordnade strukturella element Mantorp är ett samhälle utmed Östgötaregionens expansiva kommunikationsstråk med fördel av både järnväg, motorväg och riksvägar. Orten ligger i randen mellan östgötaslätten och kuperade skogsområden i söder. Mantorps strategiska idé är att vara en nod bland regionens bandstäder, vilket påverkat såväl utformning som funktioner. Genom sitt centrala läge har orten utvecklats till ett centrum för regionala aktiveter som handel, trav- och motorsport. 60- och 70-talens idéer om flerkärniga stadsregioner ligger delvis i linje med vad som idag lanseras som hållbara strukturer; exempelvis Stockholms nya regionplan. Skillnaden är att utbytet inte bör vara enahanda och att orterna i sig inte uppdelas i separata funktioner. Samverkan med grannkommuner är viktig; liksom att hävda kommunens intressen i den regionala planeringen. Det omgivande odlingslandskapet är både en ekonomisk resurs och med sin öppenhet en betydande livskvalitet. Samtidigt utgör det hinder för ortens fortsatta expansion, då kommunen saknar mark. Arbetsmarknad Mjölby, Linköping, Norrköping, Motala och Tranås ligger inom pendlingsavstånd, vilket gör huvuddelen förvärvsarbetande till utpendlare. Nackdelen med de stora städernas närhet är ett försvagat lokalt serviceunderlag, vilket gör orten till en sovstad. Läget har dock fördelen av närhet till Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion med ett brett utbud av handel, service, kultur och rekreationsmöjligheter. MANTORP Arbetsmarknad Östergötland. Boende med tillgång till minst respektive arbetsplatser inom 50 minuter med bil. Källa: Vägverket. Riksintressen och övriga allmänna intressen E4 och östra stambanan är kommunikationsanläggningar av riksintresse. Vid Sya, utanför planområdet, är Svartån riksintresse och klassad som Natura2000-område.

22 20 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 20 Karta Utdrag ur topografiska kartan

23 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 21 Gasledning Eon:s har lämnat in koncessionsansökan för gasledning i ett stråk öster om Viby och Östra Tollstad, vilket inte berör planområdet. Europabanan / Götalandsbanan är nya snabbjärnvägsprojekt som Banverket utreder dels mellan Stockholm och Helsingborg med fortsättning i tunnel under Öresund, dels mellan Göteborg och Jönköping. Hit hör också Ostlänken, som avser sträckan från Järna till Linköping. Fortsättningen söderut med nya spår till Mantorp är utrett genom Förstudie 2006 och anvisar två alternativa korridorer, varav ett följer befintligt spår och det andra viker av söderut mellan Mantorp och Östra Tollstad. Alternativ utmed motorvägen är avfört. Vilken spårkorridor det blir och var järnvägen ska ligga bestäms först i nästa steg Järnvägsutredning. Därefter följer regeringens Tillåtlighetsprövning som föregår Järnvägsplan. Tidplan för planeringsprocessen är inte bestämd; inte heller finansiering eller själva anläggandet. Nytt stationsläge i öster eller väster kan komma att prövas enligt förstudien. Process för järnvägsplanering Kommunens har yttrat sig över förstudien, men inte tagit ställning till någon särskild korridor. På plankartan redovisas korridorerna som underlag för att illustrera frågan. Utdrag ur Förstudie Linköping C Mantorp av Banverket Besöksnäringar Mobilia köpcenter, Mantorpstravet och Mantorp Park är anläggningar av regionalt intresse. Kultur, natur och areella näringar Kulturmiljöintressen begränsas till Veta och Viby kyrkor, ett fåtal byggnader av kommunalt intresse och ytterligare byggnader av lokalt intresse. Naturvårdens intressen är få i anslutning till orten, vilket framgår av kommunens naturvårdsprogram. Ekarna vid Kilängen i Veta är av regionalt intresse (naturklass 2), Rydjaskogen av kommunalt intresse (klass 3) och Klämmestorpskogen, skogen vid vattentornet och Möllersbrunns kalkkärr av lokalt intresse (klass 4). Grönområden har oavsett naturvärde har stor lokal betydelse för rekreation och socialt liv.

24 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 22 Jordbruksmarken är på flertalet platser god eller mycket god. Befolkning Idag bor här ca 3340 personer. Befolkningen fyrfaldigades från 1960 till År 2000 var fördelningen 51% kvinnor, 49 % män. Tätortens yta är ca 262 ha, vilket gör ca 1200 invånare/ km 2. Medelålder: 43,1 år. 30% är under 20 år, 56% är mellan år och 14% över 65 år. Andelen förvärvsarbetande i åldern år är 78% för kvinnor och 87% för män, vilket för båda är ca 10% över riksnivå. Medianinkomsten per år ligger något under riket: kr för kvinnor och kr för män Befolkningsutveckling Utan större utbyggnadsområden väntas befolkningen förbli relativt konstant inom överskådlig tid. Prognosen från år 2000 visar en oförändrad utveckling mot ca 3200 invånare år 2010 och 3308 år 2020, men siffrorna är inte längre tillförlitliga. Troligen går antalet ned när de stora barnkullarna från 1990-talets början flyttar ut. Samtidigt sker nu en ökad tillströmning genom generationsväxling och inflyttning till nybyggda bostadsområden. Det troliga är därför en fortsatt långsam ökning med viss stagnation omkring 2010 för att sedan öka igen. 3358

25 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 23 Historia Kulturhistoria Östgötaslätten är rik på fornlämningar. Kring Mantorp har lämningar från äldre och yngre järnålder återfunnits. Veta kyrka byggdes under tidig medeltid och har unika kalkmålningar och begravningsvapen. Här möts medeltid, stormaktstid och nutid. Viby kyrka har ett medeltida torn och långhus från Mantorps stationssamhälle växte upp med östra stambanan som invigdes Namnet är hämtat från en gård söder om orten och sägs ha berott på att mark skänktes till järnvägen från denna gård uppfördes flera en- och tvåfamiljshus nordost om järnvägsstationen i kvarteren mellan Häradsvägen och Tollstadsvägen. Kvarnen från 1913 var ortens första industri, men är nu riven. Banken har sitt ursprung i en jordbrukskassa Bristen på äldre bebyggelse gör den som finns extra viktig. Till byggnader av lokalt miljöskapande och arkitektoniskt värde räknas Baptistkyrkan/Elimkyrkan, Häradsvallen 1:29, Veta Prästgård, Stålarp 5:2 och 5:5. Ytterligare byggnader har noterats vara av stort lokalt miljövärde vad gäller fasadmaterial och färgsättning. Häradsvägen 1920-tal Årsringar Kartsammanställningen visar ortens snabba utveckling från talet. Olika ideal har styrt under olika perioder och vilket påverkat hela områden. Bevarande av historien är viktig för en ung ort. 2000

26 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 24 Häradsvägen HÄRADSVALLEN UBBARP Järnvägen Hargsvägen Flygbild 1939 Källa: Kulturarv Östergötland Det moderna samhället växer fram Ortens utbyggnad tog fart med de nya uppdrag som ålades kommunerna efter Efter kommunsammanslagningen 1952 styrdes planeringen av Vifolka kommun med stöd av länsstyrelsens planeringsenhet och dess regionplaner. Den större utbyggnaden av Mantorp som en av Östergötlands bandstäder skedde under talen. Vifolka kommun lät 1970 ta fram ett utkast till översiktsplan där på sikt Spångsholm, Svås och Viby uppgick i Mantorp. Mark skulle tas i anspråk för 30 år framöver, men planen kom aldrig till politisk behandling. Vifolka uppgick 1971 i Mjölby kommun. Generalplanen från 1978 anvisar fortsatt expansion i öster och väster men i betydligt mindre omfattning. Under 1980-talet genomfördes utbyggnaden av Veta som en del av generalplanen. Mantorps såg omkring 1900 Källa: Kulturarv Östergötland 1993 återinvigdes stationen som resecentrum för bussar och pendeltåg. Efter en längre tids stillestånd finns nu åter behov av expansion. Resandet med järnvägen driver återigen ortens utveckling.

27 FÖP MANTORP Kap 4 Förutsättningar / Ortsanalys 25 Funktion och markanvändning Huvudstruktur och gällande planer Orten har växt med stöd av byggnadsplaner och detaljplaner som fastställts sedan 1940-talet. Grundtanken i flertalet planer finns tydlig åtskillnad mellan olika funktioner som arbete, boende och centrum. Samhället är utbrett i linje utmed gamla riksettan, numer väg 636, mellan motorvägen i norr och järnvägen i söder. Den linjära formen har flera positiva effekter, såsom tillgänglighet till stora områden, utbyggnad i ekonomiska etapper, möjlighet att skapa olika delcentra. Utbredning utmed linje medför samtidigt stora avstånd till pendeltåg, skolor och andra centrala funktioner. Avstånd och trafikanläggningar skapar barriärer mellan vissa delområden som saknar kopplingar. Särskilt påtaglig är järnvägen där överfarten mot Östra Tollstad har medgivit en begränsad utbyggnad söderut. Överväganden alternativa utbyggnadsriktningar Framtida expansion kan ske genom: 1) fortlöpande fortsätta utbyggnad mot Spångsholm och mot Viby; 2) i en större etapp bygga ut nya ormråden söder om järnvägen och därmed skapa en rund ort. Med fortsatt expansion mot Spångsholm och Viby finns risk att orten förlorar sammanhållning. Avstånden är å andra sidan relativt små och skolor, pendeltåg och service vid Häradstorget och Mobilia starkt sammanhållande funktioner. Service uppdelat på flera centra Häradstorget med offentlig service intill järnvägsstationen är äldst och erbjuder bibliotek, vårdcentral, tandläkare och apotek. En mindre livsmedelsaffär är nedlagd sedan hösten Pendeltåget ligger nära och avgår dagtid var 20 minut; kvällstid varje timme. Shell-macken vid Häradsvägen fungerar som kiosk och mindre servicebutik. Här finns även ATG-ombud och postens kassaservice. Mobilia ett större externt köpcentra från mitten av 1970-talet som utvecklats och moderniserats successivt under åren. Förutom den stora dagligvaruhandeln Citygross finns här en rad specialbutiker för kläder, elektronik, heminredning, leksaker och andra servicebutiker. Skola och äldreomsorg är utbyggda och ligger norr om riksvägen. Varje större bostadsområde kan innebära markbehov till förskola. En större utbyggnad söder om järnvägen kräver troligen på sikt en ny skola. Bostäder Mantorp hör även till Linköpings omland och efterfrågan på bostäder är hög; utbudet av lediga tomter är begränsad. Ca 80 intressenter står i tomtkö. Kommunen har svårt att ta fram tomter i Mantorp då nuvarande kommunala markreservat av flera skäl är svåra att utveckla. Markreservat för utveckling på längre sikt saknas. Huvudsakligen efterfrågas villor och seniorboende. Samtliga nya radhus vid pendeltågsstationen är uthyrda; 15 / 26 hyrs av etablerade Mantorpsbor. Ny bebyggelse gör mest nytta om den läggs nära och inom tätorten. Nya bostadsområden är möjliga i väster och öster. Större expansion söder om järnvägen kräver ny under- eller överfart. Utbyggnad begränsas främst av buller, trafikkapacitet och närhet till kollektivtrafik. Möjliga utbyggnadsområden inventerades hösten 2003 som ett inledande programarbete för denna översiktsplan. Överväganden Attraktiva bostadsmiljöer behövs för alla: ungdomar, familjebildare och äldre som vill bo kvar på orten. Marklägenheter för äldre, radhus och villatomter bör prioriteras.